Att möta asylsökande barn och deras familjer

Transkript

1 Magisteruppsats Att möta asylsökande barn och deras familjer Barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter Författare: Liza Almroth & Emma Modin Handledare: Kristina Schildmeijer Examinator: Christel Borg Termin: VT16 Ämne: Hälso- och vårdvetenskap Nivå: Avancerad nivå Kurskod: 4VÅ02E

2 Abstrakt Bakgrund: Sverige idag är ett mångkulturellt land och många familjer kommer hit för att söka asyl. På barnhälsovården arbetar distriktssköterskor och barnsjuksköterskor som möter de asylsökande barnen och deras familjer. BHV-sjuksköterskorna har en central roll för barnfamiljerna och arbetet på barnhälsovården utgår från att se familjen som en helhet, utifrån ett familjefokuserat perspektiv. Syfte: Att belysa BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barn och deras familjer. Metod: Till studien valdes en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer där 10 BHV-sjuksköterskor intervjuades. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Författarna fick fram tre kategorier kommunicera både svårt och lätt, se hela familjens behov och se människor med olika kulturella behov. För BHV-sjuksköterskorna var att kommunicera det som skapade kvalitet på mötet, det kunde ibland gå lätt och vid andra fall vara svårt. Genom att kommunicera utan hjälp från tolk ansåg BHV-sjuksköterskorna att samtalen med familjen blev djupare och relationen blev tryggare. Samtliga BHVsjuksköterskor samtalade inte bara om barnet utan vikten av att se hela familjen och familjens behov. Kulturella likheter och olikheter var ett återkommande samtalsämne under intervjuerna med både likheter och olikheter i familjernas levnadssätt, alla familjer har olika kulturella behov. Slutsats: BHV-sjuksköterskorna har stor betydelse för alla barnfamiljer. Som BHVsjuksköterska är det viktigt att utgå från ett familjefokuserat perspektiv då mötet på BHV inkluderar hela familjen. För att alla familjemedlemmar ska må bra krävs det att alla i familjen uppnår en god hälsa, då familjen är en helhet. BHV borde fokusera extra på asylsökande familjer eftersom de ofta har en mer komplex situation. Det finns ett behov av utökad kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal. Nyckelord: familjefokus, asylsökande familjer, barnhälsovård, kommunicera, kulturell påverkan

3 Abstract Background: Sweden today is a multicultural country and many families come here to seek asylum. In child health care district nurses and pediatric nurses are working, her they meet asylum -seeking children and their families. Child health care nurses have a central role for families with children and the work in child health care assume to see the family as a one unit, on the basis of a family- focused perspective. Purpose: To elucidate the child health care - nurses experiences in meeting the asylum - seeking children and their families. Method: For the study a qualitative design with semi-structured interviews was chosen. Ten child health care- nurses were interviewed. The material was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: The authors came up with three categories communicate both difficult and easy, see the whole family's needs and ensure people with different cultural needs. By communicating without help from an interpreter child health care nurses considered that talks with the family became deeper and the relationship became more secure. Cultural differences were a recurring topic of conversation during the interviews with both similarities and differences in families' lifestyles. All child health care - nurses talked about the need to see the whole family. Conclusions: Child health care - nurses have a central role in all families. As child health care - nurse, it is important to have a family- focused perspective of the meeting on child health care, to include the whole family. To make the whole family feel good it requires that everyone in the family achieve good health. Child health care should focus extra on families seeking asylum because they often have a more complex situation. There is a need for increased cultural competency of health professionals. Keywords: family focused, families seeking asylum, child health care, communicate, cultural impact

4 Vi vill tacka alla BHV-sjuksköterskor som har tagit sig tid till att delta och göra det möjligt för oss att genomföra vår studie. Vi vill också rikta ett stort tack till vår handledare Kristina Schildmeijer för god handledning.

5 Innehåll 1 Inledning 1 2 Bakgrund Asylsökande i Sverige Asylsökande familjer Asylsökande barn Barnhälsovården (BHV) Teoretisk referensram 8 3 Problemformulering 10 4 Syfte 10 5 Metod Design Urval Datainsamling Dataanalys Forskningsetiska överväganden Förförståelse 15 6 Resultat Kommunicera både svårt och lätt Språkliga hinder Att förstå varandra Se hela familjens behov Skapa trygghet för familjen Familjen i fokus Se människor med olika kulturella behov Olikheter Likheter 22 7 Diskussion 23

6 7.1 Metoddiskussion Resultatdiskussion 25 8 Slutsatser 29 9 Klinisk implikation Förslag till fortsatt forskning Referenser Bilagor I 12.1 Bilaga 1: Informationsbrev till verksamhetschef I 12.2 Bilaga 2: Informationsbrev till deltagarna II 12.3 Bilaga 3: Frågeformulär III 12.4 Bilaga 4: Etisk egengranskning IV

7 1 Inledning Idag ses en stor ökning av antalet asylsökande människor i Sverige. Många av flyktingarna som kommer till Sverige för att söka asyl består av familjer (Migrationsverket, 2016a). Många asylsökande familjer befinner sig i en komplex situation på grund av sin bakgrund som innefattar förlust av sina rötter, känslan av att inte tillhöra någonstans och den osäkra situation de befinner sig i när de söker asyl (Strijk, van Meijel & Gamel, 2010). Barn som är asylsökande eller som hålls gömda och är under 18 år har samma rättigheter som barn som är bosatta i Sverige när det gäller hälso- och sjukvård (SFS 2008:344). Barnhälsovårdens (BHV) grund är kontakten med föräldrar som har barn under sex år. På BHV ses det till att asylsökande barn kommer in i det svenska BHV-programmet omgående (Rikshandboken, 2013). BHV ska visa respekt för familjens erfarenheter, förutsättningar och värderingar och vägleda så att barnets hälsa och utveckling gynnas (Socialstyrelsen, 2014). Att utgå från ett familjefokuserat perspektiv är ett sätt för vårdpersonal att se alla familjemedlemmar och hur de påverkar varandra (Wright & Leahey, 2004). BHV-sjuksköterskor träffar och följer barn från födseln upp till sex år och har en central roll i familjerna. Hälso- och sjukvårds personal upplever ofta att de inte har tillräcklig kunskap för att möta asylsökande patienter, de utgår oftare från personliga erfarenheter än ifrån evidensbaserad kunskap. Är BHV-sjuksköterskor väl förberedda på den komplexitet det kan innebära att möta asylsökande barn och deras familjer i vården finns goda möjligheter till att hjälpa dessa familjer (Suurmond, Seeleman, Rupp, Goosen & Stronks, 2010). Författarna känner varmt för asylsökande familjer där barnen inte har kunnat påverka sin situation, samtidigt har författarna uppfattat att det råder svårigheter i att möta dessa familjer. På BHV uppmärksammas hela familjen med barnet i fokus, därför vill författarna undersöka BHV-sjuksköterskors erfarenheter i att möta asylsökande barn och deras familjer. I studien har författarna valt att benämna deltagarna som BHV-sjuksköterskor (barnhälsovårdssjuksköterskor) som innefattar barnsjuksköterskor och distriktsköterskor. Författarna har även valt att förkorta barnhälsovården som BHV. Om jag kunde skulle jag ge en jordglob till varje barn och allra helst en lysande sådan, i förhoppning om att den skall öppna varje barns ögon och hos dem väcka intresse för och kärlek till alla folk, alla raser, alla språk och alla religioner! (Dom Helder Camara) från (Franzén 2005). 1

8 2 Bakgrund 2.1 Asylsökande i Sverige Asylsökande innebär att en person flyr till ett annat land på grund av ett behov av skydd. I Sverige idag ses en stor ökning av asylsökande människor på flykt (Migrationsverket, 2016a). Se figur 1 nedan. Alla människor har rätt att lämna sitt land för att ta sig till ett annat land och där söka asyl, men det betyder inte att det land de försöker fly till har skyldighet att ta emot flyktingar, för det landet har friheten att pröva och avslå en asylsökande (Elmeroth & Häge, 2009). Många av dagens flyktingar som kommer till Sverige består av familjer. De som söker asyl ansvarar Migrationsverket för. Migrationsverket prövar även asyl- och medborgarskapsärenden som sedan går till Migrationsdomstolen. Att vara asylsökande innebär att en person lämnar sitt land för att söka skydd (asyl) och väntar på att få ett beslut på sin ansökan om uppehållstillstånd (Migrationsverket, 2016a). Figur 1 (Migrationsverket 2016b). Sverige är ett av de länder som skrivit under FN:s flyktingkonvention. Enligt denna är en flykting en individ som upplever en välgrundad fruktan av att på grund av ras, nationalitet, specifik samhällsgrupp, politisk eller religiös uppfattning kan komma att utsättas för förföljelse i sitt hemland. Flera länder, häribland Sverige, erbjuder även skydd till individer på grund av skäl som till exempel risk för dödsstraff, tortyr, bestraffning eller annan omänsklig eller förnedrande handling i hemlandet, även om dessa inte innefattas av FN:s 2

9 flyktingkonvention (Mänskliga rättigheter, 2016). Enligt Strijk, van Meijel och Gamel (2010) finns ett behov av att bli hörd och att få sin situation bekräftad av andra. En stor del av det psykiska lidande många flyktingar upplever grundar sig i deras situation som flykting, förlusten av sina rötter och förskjutning, en känsla av att inte tillhöra någonstans samt den osäkra situation de befinner sig i när de söker asyl. Icke tillfredsställande bostadsförhållanden, begränsade ekonomiska resurser och osäkerheten om asyl kommer att beviljas och hur framtiden kommer att utvecklas är exempel på stressande faktorer personer som söker asyl kan uppleva. Den stressiga situationen som asylsökande ofta befinner sig i bidrar även ofta till att de upplever sociala svårigheter. Inte sällan bidrar detta till psykisk sjukdom som depression, ångest och psykos. Vid tillfällen då hälso- och sjukvårdspersonal träffar asylsökande i vården är det av stor vikt att lyssna uppmärksamt och med ett öppet sinne för de berättelser som asylsökande människor har att berätta. Hälso- och sjukvårdspersonal som i sitt arbete möter patienter som är asylsökande beskriver flera svårigheter som de upplever i dessa möten. Svårigheterna ligger bland annat i att snabbt kunna bygga upp en relation som grundar sig på ett förtroende från familjen. Detta för att kunna tala om deras bakgrund, vilket ofta kan vara känslosamt, samt deras aktuella hälsosituation. Eftersom många asylsökande familjer är tillfälligt placerade kanske de inom snar framtid flyttar och då kommer det en ny familj och proceduren börjar om. Något som även kan upplevas som svårt är att endast tillgodose de grundläggande fysiologiska behoven när det finns mycket annat som familjen skulle behöva hjälp med (Drennan & Josef, 2005). Kultur är ett begrepp som kan ses som ett socialt fenomen där oftast seder och bruk, symboler, regler, normer, abstrakta ideal och värden styr vårt beteende. Människor med en gemensam kultur tenderar att i större utsträckning uppfatta och se på en händelse, ett objekt, en handling, ett yttrande eller situation på liknande sätt. På detta sätt tillhandahåller kulturen en form av förståelsemönster som gör det lättare för oss att hantera och förstå situationer vi ställs inför. Kultur bistår även med en uppsättning olika riktlinjer för hur världen ska se ut och hur agerandet ska anpassas. Det är vanligt att genom sin kulturella bakgrund dela upp människor i olika kategorier och att vi därifrån skapar vår inställning om vad som är avvikande eller normalt, sjukt eller friskt. Inom samhället finns en tendens att använda kulturbegrepp till de patienter som tillhör en minoritet eller har utländsk bakgrund, detta ses som exotiskt och speciellt. Något som då förbises är att alla människor är kulturella varelser och hälso- och sjukvårdspersonal kan förefalla sig relatera till patientens kultur snarare än 3

10 genom professionell kunskap (Björngren Cuadra, 2010). Tre grundläggande faktorer beskrivs som mycket viktiga för hälso- och sjukvårdspersonal när de möter patienter från andra kulturer. Att inneha kunskap om, att vara medveten om och att ha färdighet för att kunna hantera och möta de olikheter som kan uppstå vid ett möte med patienter från en annan kultur. Dessa faktorer kan gemensamt benämnas som kulturell kompetens. Hälso- och sjukvårdspersonal upplever ofta att de inte har tillräcklig kunskap för att möta asylsökande patienter, de utgår oftare från personliga erfarenheter än ifrån evidensbaserad kunskap (Suurmond et al., 2010). Socialstyrelsen (2015) benämner kulturell kompetens som kulturkompetens och de menar att detta begrepp numera är erkänt inom vården. Enligt Björngren Cuadra (2010) är en vanlig föreställning, även bland hälso- och sjukvårdspersonal, att människor som flytt till Sverige måste anpassa sig och ta seden dit man kommer, oavsett anledning till att de invandrat. Detta är dock inget som bör anses som enkelt, människor är ofta kulturellt präglade individer och agerar, tänker och orienterar sig genom egna sociala och nedärvda erfarenheter. Detta kan benämnas som kollektiva minnen som finns djupt rotade i människan och hänger samman med den egna identiteten. Människors identitet är bland annat beroende av vilka seder och bruk, sätt att ge uttryck för känslor, värderingar, sättet att lösa problem, det vill säga vilka kulturella mönster som funnits under uppväxten. Kulturella mönster kan ge struktur och en känsla av sammanhang för människans sätt att uppfatta och uppleva omvärlden, de gör människans livsvärld förståelig, meningsfull och hanterbar. Genom att de kulturella värderingarna följs känner människan sig bekräftad och upplever en känsla av att duga och att vara älskad eller motsatsen att inte duga eller vara älskad. Vidare betonar Björngren Cuadra (2010) vikten av förståelse för den betydelse kultur har när det gäller hälsa, identitet, interaktion och kommunikation, detta för att upprätthålla goda, mellanmänskliga relationer medmänniskor som flytt till Sverige. 2.2 Asylsökande familjer Oavsett varför en flykt har varit nödvändig är barnen nästan alltid medföljare. Beslutet om att behöva fly från sitt land är inte barnets och det kan vara mycket svårt för barnen, speciellt för de minsta. Föräldrarna får en press när de kommer till det nya landet, det är mycket praktiskt som ska ordnas samtidigt som en ny tillvaro med trygghet och stabilitet ska skapas för barnen (Franzén, 2005). Nyanlända flyktingfamiljer kan har varit med om traumatiska erfarenheter i sitt hemland och när de kommer till Sverige är det sociala nätverket svagt, det är orsaker till 4

11 att dessa familjer behöver psykosocialt stöd (Rikshandboken, 2011). Enligt vad Lindgren, Ekblad, Asplund, Irestig och Burström (2012) kom fram till i sin studie är det vanligt att asylsökande familjer som har haft svåra erfarenheter i sitt hemland lättare drabbas av nedstämdhet och depression. De anser även att hälso- och sjukvården behöver fokusera på en stabil miljö som gynnar återhämtning. Alla barn behöver ett socialt samspel med andra barn så en bra barnomsorg där barnen får känna trygghet är en viktig åtgärd när familjen kommer till det nya landet. Det finns även kyrkans barnverksamheter och öppna förskolor som välkomnar de nya barnen (Angel & Hjern, 2009). Barn som har flytt med sina familjer från sitt hemland kan förlora mycket från sitt alldagliga liv. Barnet kan få svårt att äta, prata och stanna upp i utvecklingen på grund av den stressade situationen som flykten har medfört (Aronsson, Wiberg, Sandstedth & Hjern, 2009). Att möta den nyinvandrande familjen kan kännas skrämmande, personal kan lätt känna sig inkompetenta och maktlösa. Det finns rädslor för missförstånd och att det ska bli oklarheter. På BHV finns det goda möjligheter till att hjälpa dessa familjer. Får BHVsjuksköterskan tillräckligt med handledning kan det ges ett gott stöd och bra hjälp till dessa familjer (Rikshandboken, 2011). Att skapa en god relation som bygger på en ömsesidig förståelse görs genom dialog. Att vara lyhörd för familjen, visa intresse för deras bakgrund, kultur och upplevda behov är mycket viktigt. Ett av de hinder som är återkommande är språksvårigheterna (Söderbäck och Ekström, 2014). Enligt Suurmond et al., (2010) är det viktigt att ha en viss kulturell kompetens vid ett möte med asylsökande familjer. Exempel på detta kan vara att ha en viss kunskap om det politiska läget i familjernas hemland, hur en flyktingsituation kan komma att påverka den befintliga hälsan, att ha viss kunskap om vilka sjukdomar som är vanliga i hemlandet. Vidare är det viktigt att på ett lyhört och professionellt sätt kunna ställa frågor om eventuella traumatiska upplevelser familjen kan ha varit med om och även att förklara hur det svenska sjukvårdssystemet är uppbyggt och fungerar. En kulturell kompetens hos personal inom hälso- och sjukvård skulle kunna förbättra kvaliteten på vården för asylsökande. Vidare i studien framkom det att hälso- och sjukvårdspersonal själva ansåg att deras kulturella kompetens kunde förbättras med hjälp av utbildning inom området men även att detta är något som uppstår genom erfarenheter. Vårdpersonalen kände sig inte förberedda på den komplexitet det kan innebära att möta asylsökande i vården. 5

12 2.3 Asylsökande barn Migrationsverket ska enligt utlänningslagen ta särskild hänsyn till barnets bästa och de barn som vill och kan har rätt att komma till tals och att bli lyssnade på. Barn kan ha andra asylskäl och deras asylskäl ska genomgå särskild prövning. Asylsökande barn har rätt att ha en vuxen med sig under utredningen, det kan vara någon av föräldrarna, en god man eller ett offentligt biträde (Mänskliga rättigheter, 2016). Barnkonventionen är en samling regler som handlar om barns mänskliga rättigheter, det är ett internationellt avtal som är rättsligt bindande. Hittills har 196 länder skrivit under avtalet och därmed förbundit sig att följa reglerna och Sverige är ett av dem. Barnkonventionen består av 54 artiklar som tillsammans utgör en helhet och alla är lika viktiga, fyra av dessa är grundläggande och ska beaktas när det gäller barns bästa. Dessa är att alla barn har samma rättigheter och är av lika värde, barns bästa skall alltid tas i beaktning i de beslut som rör barnet, alla barn har rätt till liv och till att utvecklas, alla barn har en rättighet att få säga sin mening och att få den respekterad (UNICEF, 2009). Barn som är asylsökande eller som hålls gömda och är under 18 år har samma rättigheter som barn som är bosatta i Sverige när det gäller hälso- och sjukvård och tandvård. Asylsökande individer som kommer till Sverige har rätt till en kostnadsfri hälsoundersökning, även papperslösa flyktingar har rätt till det. Hälsoundersökningen är enligt lag frivillig och syfte är att kunna fastsälla barnens behov av hälso- och sjukvårdsinsatser samt att kunna identifiera smittsamma sjukdomar. Hälsoundersökningen individualiseras för att göra det bästa för varje enskild individ och familjers behov. Vid en hälsoundersökning är nyckelpersonen tolken för att vårdpersonalen ska kunna uppmärksamma barnets behov så tillfredställande som möjligt. En bra barntolk ska vara respektfull och lyhörd och självklart kunna ha en god språklig kompetens. När ett barn har genomgått en hälsoundersökning skrivs det in på BHV så snart som möjligt. Det är en fördel om barnen som skrivs in på BHV får en läkarundersökning som passar till barnets ålder. Vaccinationsprogram görs upp för varje enskilt barn, målet är att alla barn ska ha ett fullt vaccinationsskydd som motsvarar det nationella vaccinationsprogrammet (WHO, 2015). Nyanlända barn har vanliga somatiska hälsoproblem precis som barn som är födda i Sverige d.v.s övervikt, eksem, astma och problem med tänderna som karies. Vissa barn som kommer till Sverige har aldrig haft kontakt med hälso- och sjukvården och kan då ha otillfredsställda medicinska behov. Vissa barn har mer behov av specialistsjukvård och habilitering på grund av mer avancerade kroniska sjukdomar eller funktionshandikapp. Det är ovanligt att 6

13 asylsökande barn som kommer till Sverige lider av svår undernäring. Tandstatusen på nyanlända barn är ofta väldigt dålig. Tandvården i många andra länder uppsöks bara vid tandvärk eller andra tandproblem. Det är därför viktigt att nyanlända barn får snabb kontakt med tandvården för att följa barnens tandhälsa (Rikshandboken, 2015). 2.4 Barnhälsovården (BHV) BHV:s grund är kontakten med föräldrar som har barn under sex år. Tyngdpunkten i programmet som BHV har är arbetet med barnen under de första arton månaderna, det är också här som föräldrarnas förtroende för personalen byggs upp. De familjer som är nyinkomna till Sverige och har barn över ett år behöver mycket tid och det ska göras ett individuellt program som kompenserar för det som familjen inte kunnat ta del av, men kan behöva. Det är viktigt med ett bra samarbete mellan BHV, barnomsorg och Migrationsverket för att samordna och hjälpa till med insatser som barnet och föräldrarna kan behöva. Det är lämpligt att BHV tar kontakt och erbjuder hembesök till nyanlända flyktingfamiljer. Detta för att ta reda på familjens situation och kunna planera fortsättningen i lugn och ro. När dokumentationen i journalen görs bör det kompletteras med uppgifter som skulle funnits med om barnet hade fötts i Sverige (Jonsell & Delvert, 2013). De flesta föräldrar och barn är kopplade till BHV i Sverige. Personalen på BHV möter olika familjer med olika bakgrunder och levnadsvanor. BHV ska visa respekt för familjens erfarenheter, förutsättningar och värderingar och vägleda dem så att barnets hälsa och utveckling gynnas (Socialstyrelsen, 2014). Enligt Jonsell & Delvert (2013) är barnkonventionen den vägledning som BHV arbetar efter. Planeringen och de åtgärder som görs på BHV skall utgå från att barnets bästa skall komma i det främsta rummet. BHV utgår från olika strategier: De familjer som är i stort behov av hjälp ska få den tid som behövs och barnets bästa ska vara i fokus. Erbjuda hembesök efter behov samt ge ett individuellt stöd med vägledande samtal. Lyssna till föräldrarna och deras oro behöver stillas innan en förändring ska göras. Samtalen behöver vara i ett lugnt tempo och skynda långsamt. Skapa en bra relation till föräldrarna, det viktigaste instrumentet. Ge varje fråga gott om tid samt ställa följdfrågor som kan följas upp vid nästkommande besök. 7

14 Be om hjälp i bedömningar av barn och föräldrar om du känner dig osäker i bedömningen av olika omsorgssvikter eller psykiska problem. Visa empati och engagemang för varje individ och reflektera tillsammans med föräldrarna. Reflektera tillsammans med familjen om dina egna tankar och funderingar. Inskrivningssamtalet ska vara som en utgångspunkt för en fortsatt planering och stöd för den nyinflyttade familjen. Första samtalet behövs det avsättas mycket tid med syfte att kunna få så mycket anamnes som möjligt och för frågor som eventuellt familjen kan ha. Det är bra att boka in ett andra möte nära inpå det första. Om det finns känsliga uppgifter hos familjen brukar det vara lättare att ta upp vid senare möten eftersom det då har skapats en relation mellan BHV-sjuksköterskan och familjen. Det är viktigt att påpeka för familjen att det inte är något förhör utan frågorna ställs för att familjen ska kunna få så bra hjälp som möjligt. Under första mötet bör det tas upp om vad för resurser och hjälp som finns i Sverige, både för friska och sjuka barn. Det bör också informeras om BHV:s verksamhet och hur de arbetar. Om det uppstår problem kring barnet som familjen inte ha kunnat få någon hjälp med i sitt hemland kan ibland det vara så att de behöver hjälp från andra vårdinrättningar än BHV. All information som ges till familjen bör vara lättbegriplig och praktisk, det kan vara information om försäkringar, barnomsorg och hur kontakten med BHV och annan hälso- och sjukvård går till. Viktig information som ska inhämtas är hur förlossningen var, barnets vikt vid födseln, utvecklingen, sjukdomar, ärftliga sjukdomar, hur näringsintaget går, tillväxten, syn och hörsel, föräldrarnas yrke, vilket språk de talar och från vilket land de kommer ifrån. Frågor kring familjens liv innan de flydde, hur flykten gick till är också viktigt att ta upp (Jonsell & Delvert, 2013). 2.5 Teoretisk referensram Familjefokuserad omvårdnad Enligt Wright och Leahey (2004) är idag familjens betydelse för hälsa och välbefinnande erkänt inom hälso- och sjukvården. Det är därför en nödvändighet att vårdpersonal idag inkluderar hela familjen i omvårdnad och bedömning. Detta görs på bästa sätt genom att familjen betraktas och studeras som en helhet istället för att se familjemedlemmarna var och en för sig. Det är viktigt att se sambandet mellan hälsa/sjukdom och familj som ett ömsesidigt samspel. Vilken effekt sjukdomen har på familjen och i vilken utsträckning familjen kan 8

15 påverka hälsan eller sjukdomens orsak, förlopp eller bot. Vidare betonar Wright och Leahey vikten av att familjen måste ses som en helhet. Kirkevold och Strömsnes Ekern (2003) beskriver familjer som personer som länkas samman på ett strukturellt, funktionellt och eller känslomässigt sätt. Familjen är föränderlig och utvecklas efter hand, därför bör familjen betraktas ur ett utvecklingsperspektiv. Precis som enskilda personer går familjen igenom en livscykel, i familjen finns roller, uppgifter och karaktäristika som förändras med tiden. Livscykeln byggs upp kring familjens etablering, utökning och krympning. Barns omvårdnad ses traditionellt som ett familjeansvar, det förväntas att familjen bär huvudansvaret för sina medlemmars välbefinnande. Detta blir tydligt genom den BHV som idag erbjuds med rådgivning, stöttning och uppföljning av både föräldrar och barn. Det är familjen som förväntas se till barnens grundläggande behov på ett fysiskt, utvecklingsmässigt och psykosocialt plan. Hur en familj fungerar gällande hälsofrämjande och förebyggande funktioner är kulturellt betingat och är ofta något som gått i arv från tidigare generationer (ibid). Personal inom hälso- och sjukvård är en del av många interaktioner och relationer samtidigt, det handlar ofta om en samverkan med en familj samtidigt som en interaktion med familjemedlemmarna. Det är viktigt att vårdpersonal ser familjen som en helhet, ett system (Wright & Leahey, 2004). Familjen har stor inverkan på familjemedlemmarnas sätt att vara. Det finns svårigheter i att enbart lägga fokus på en familjemedlem om syftet är att förankra en idé eller åstadkomma en varaktig förändring i familjen som helhet (Hill & Garfat, 2003). En grupp människor som har starka emotionella band mellan varandra kan kallas för en familj. En familj har samhörighet och engagemang i varandras liv. Alla familjer bär på resurser men de är ofta omedvetna om det. Definition av en familj är människor som säger sig tillhöra den. Med den definitionen kan det bli möjligt för sjukvården att ta till sig varje familjemedlems uppfattning om familjerelationen och vilka relationer som är viktigast för dem. Sjukvården kan även få familjemedlemmarnas erfarenheter om hälsa och ohälsa (Wright & Leahey, 2004) 9

16 3 Problemformulering Flyktingströmmen har under senare år ökat kraftigt i Sverige och många av de som kommer hit är familjer med små barn som blir inskrivna i BHV. BHV-sjuksköterskan blir delaktig i hela familjen och har i uppgift att ska skapa en trygghet och kontinuitet för barnen och familjen. Då det endast finns lite forskning att tillgå inom ämnet ämnar denna studie att undersöka BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att möta dessa barn och familjer. Eftersom familjerna har en komplex situation är det viktigt med kontinuitet och trygghet speciellt för barnen. Hälso- och sjukvårdspersonal upplever ofta att de inte har tillräcklig kunskap för att möta asylsökande patienter, de utgår oftare från personliga erfarenheter än ifrån evidensbaserad kunskap (Suurmond et al., 2010). Att möta den nyinvandrande familjen kan kännas skrämmande, personal kan lätt känna sig inkompetenta och maktlösa. Det finns rädslor för missförstånd och att det ska bli oklarheter. På BHV finns det goda möjligheter till att hjälpa dessa familjer. Får BHV-sjuksköterskan tillräckligt med handledning kan det ges ett gott stöd och bra hjälp till dessa familjer (Rikshandboken, 2011). På BHV kan denna kontinuitet och trygghet skapas om BHV-sjuksköterskorna känner sig säkra i att möta dessa familjer. 4 Syfte Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barn och deras familjer. 5 Metod 5.1 Design Studien utgick från en kvalitativ design och från en induktiv ansats. Studien utfördes med semistrukturerade intervjuer. Frågorna som ställdes var öppna för att få fram BHVsjuksköterskornas egna erfarenheter i mötet med asylsökande barn och deras familjer. 5.2 Urval Författarna använde ett strategiskt urval för att deltagarna i studien skulle kunna ge svar på syftet. Enligt Polit och Beck (2012) används strategiskt urval för att få kontakt med deltagare som passar samman med studiens syfte (ibid). Urvalet inkluderade barnsjuksköterskor och 10

17 distriktssköterskor som arbetade på BHV eftersom det var deras erfarenheter författarna ville undersöka. Informationsbrev om studiens syfte samt samtycke mailades ut till samtliga verksamhetschefer för BHV ifrån två län i södra Sverige (bilaga 1). Två svar kom snabbt och där tackade verksamhetscheferna nej till att delta i studien på grund av tidsbrist samt att de ansåg att antalet asylsökande på BHV var för få. Efter en vecka skickades ett påminnels ut till de verksamhetschefer som inte hade svarat. Därefter fick författarna svar från tre verksamhetschefer som via mail gav sitt samtycke till utförandet av studien. Därefter vidarebefordrades kontaktuppgifter till de två länens olika BHV- mottagningar. För att kunna använda intervjumaterialet till studien är samtycke från deltagarna ett krav som måste uppfyllas (Kvale & Brinkmann, 2009). BHV-sjuksköterskorna kontaktades via telefon där de fick information om studien och en förfrågan om att delta i studien. Samtliga BHVsjuksköterskor erbjöds skriftlig information om studien före intervjun (bilaga 2). Fjorton BHV- mottagningar tillfrågades, tre stycken återkom aldrig efter tillfrågan, två tackade nej på grund av tidsbrist, en hade redan tackat ja till annan studie och två ansåg att de inte hade några asylsökande barn inskrivna, sammanlagt åtta avböjde att delta i studien. Totalt tackade sex BHV- mottagningar ja till att medverka till studien och sammanlagt deltog tio BHVsjuksköterskor från dessa sex BHV- mottagningar. På fyra av dessa BHV intervjuades två BHV-sjuksköterskor på respektive ställe. På två BHV intervjuades endast en BHVsjuksköterska per BHV. Inklusionskriterier var distriktsköterskor och barnsjuksköterskor som arbetar på BHV. Alla BHV-sjuksköterskor var kvinnor mellan åldrarna 32-61år (medianvärde 40,5 år), de hade arbetat inom BHV mellan ett och 31 år ett (medianvärde på sju och ett halvt år). Under intervjutillfället lämnades skriftligt samtycke från deltagarna till författarna (bilaga 2). 5.3 Datainsamling För att få fram BHV-sjuksköterskornas erfarenheter i mötet med asylsökande barn och deras familj användes öppna frågor. Intervjuerna genomfördes semistrukturerat för att alla intervjuer skulle gå till på ett så likt sätt som möjligt. Det ställdes även följdfrågor. För att svaren skulle komma så nära syftet som möjligt bör följdfrågor ställas i semistrukturerade intervjuer. Frågorna ställdes i samma ordningsföljd till alla deltagare, vilket förespråkas av Graneheim och Lundman (2004); Bryman (2011); Kvale och Brinkmann (2009). Vidare anser de att följdfrågor bör ställas för att få svar på det som motsvarar syftet (ibid). BHVsjuksköterskorna fick själva bestämma dag, tid, plats och när intervjun skulle äga rum, 11

18 samtliga valde sina arbetsplatser. Deltagarna informerades om studien och dess syfte innan intervjuerna började (Bilaga 2). Båda författarna närvarade vid två intervjuer, vid resterande intervjutillfällen delade författarna på sig, detta på grund av tidsbrist för BHVsjuksköterskorna och för att intervjun skulle bli mer avslappnad. Intervjutillfällena tog emellan minuter per deltagare och materialet spelades in via mobiltelefon. Intervjufrågorna skapades av författarna själva (Bilaga 3). Intervjuerna började med bakgrundsfrågor som berörde deltagarnas kön, ålder och arbetslivserfarenhet inom BHV. 5.4 Dataanalys Analysprocessen genomfördes utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Att göra en kvalitativ innehållsanalys innebär en analys av texten där variationer av skillnader och likheter beskrivs av textmaterialet. Texterna transkriberades i nära anslutning till intervjutillfället av den författare som utförde intervjun. De intervjuer som utfördes av båda författarna tillsammans transkriberades gemensamt. Deltagarna tilldelades koder för att uppfylla konfidentialitetskravet. Efter transkriberingen lästes texterna upprepade gånger både enskilt och tillsammans av författarna. Författarna reflekterade och markerade de delar av texten som svarade till syftet. Därefter valdes meningsbärande enheter ut. Lundman och Hällgren Graneheim (2012) menar att analysen grundar sig på meningsenheterna. En meningsenhet kan bestå av ord, meningar eller textstycken som genom sitt innehåll och sammanhang hör samman. Meningsenheterna kondenserades för att få texten mer lätthanterlig. Kondensering innebär att korta ner den meningsbärande enheten utan att det centrala försvinner. Den kondenserade texten abstraherades därefter och försågs med koder. Koden beskriver meningsenhetens innehåll kortfattat och kan ses som en etikett. Koder med liknande innehåll utgjorde subkategorier och därifrån uppkom kategorierna. Nedan visas exempel på analysprocessen enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012, ss ). (Se tabell 1). 12

19 Tabell 1 Exempel på analysprocessen Meningsbärande enhet Kondensering Kod Subkategori Kategori Och då kan man börja prata lite mer så när dom börjar lära sig språket men med tolk det blir ju konstigt då håller man sig till det här och det här. Lättare att prata när de lärt sig språket Konstlat med tolk Språkliga hinder Kommunicera både svårt och lätt Jag tycker att ett bra möte är när du har ögonkontakt, att du har vetskap att dom förstår vad jag menar Ett bra möte är när vi har ögonkontakt och förstår varandra Ögonkontakt Att förstå varandra Jag lägger fokus på, det är alltså att dom ska känna sig trygga här det är det viktigaste, vi på BVC ska vara en plats, alltså en trygghet dom ska kunna vända sig hit när de vill Fokus på att familjen ska känna en trygghet på BHV Skapa trygghet på BHV Skapa trygghet för familjen Om föräldrarna inte mår bra mår barnet inte heller bra, det är jätteviktigt att se hela familjen, helheten. Hur mår mamma, pappa, syskon, välmående är viktigt för hela familjen Jätteviktigt att se hela familjen Se familjen Familjen i fokus Se hela familjens behov 13

20 Alltså det som är självklart för dig är inte självklart för någon annan, man får checka av vad man har för någon familj. Eller så kommer de när bebisen har ont i magen, ge dem då olika sorters te som jag inte vet vad det är. Jag tycker det blir lite krock där Det som är självklart för dig är inte självklart för någon annan, det kan bli lite krock där Kulturkrockar Olikheter Se människor med olika kulturella behov de har ofta ganska jämställt tänk där liksom, mammorna har jobbat så det är bara att dom har en liten slöja på huvudet liksom Erfarenhet av att vara lika Jämställdhet Likheter 5.5 Forskningsetiska överväganden Författarna genomförde en etisk egengranskning enligt blankett från Etikkommittén Sydost (Bilaga 4). Den etiska egengranskningen visade att ingen vidare ansökan till Etikprövningsnämnden behövde göras innan studiens genomförande. Inom forskning som avser människor finns det inget krav på godkännande från Etikprövningsnämnden när det är studie som utförs på högskolan, grund- eller avancerad nivå (SFS 2003:460). Författarna har utfört intervjuer med BHV-sjuksköterskor som arbetar inom barnhälsovården. Informationsbrev som innehöll information om studiens tillvägagångsätt delgavs de tilltänkta deltagarna. Brevet innehöll information om att deltagandet i studien var helt frivillig, allt material skulle komma behandlas konfidentiellt och inga namn och personnummer efterfrågas. Intervjumaterialet, som spelats in under intervjuerna, raderas efter studiens avslut. Deltagana som samtyckte till studien, informerades om att de när som helst kunde avbryta. För att upprätthålla deltagarnas konfidentiellitet såg författarna till att genom hela studien beakta de fyra etiska kraven. Kraven innefattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (CODEX, 2010). Genom att göra en risk- och nyttoanalys i studien skyddas informanterna. En risk som kan uppstå är att informanterna 14

21 måste avsätta tid för intervjun och det kan innebära tidsbrist. (Henricson, 2012). Författarna var medvetna om att det fanns risker som kunde uppstå. BHV-sjuksköterskorna hade tidsbrist därför fick de själva bestämma vilken tid intervjun skulle ske samt författarna intervjuade var sin BHV-sjuksköterska när intervjuerna skedde på samma arbetsplats. För att upprätthålla BHV-sjuksköterskornas konfidentialitet kasserades inspelat intervjumaterial direkt efter transkriberingen utförts. I transkriberingen tilldelades deltagarna koder från informant 1 till informant Förförståelse Förförståelse innebär den uppfattning forskaren har sedan tidigare om studiens ämne. I förförståelsen ingår förutfattade meningar, teoretisk kunskap och tidigare erfarenheter (Lindseth & Norberg 2004). Författarnas tidigare arbetslivserfarenhet är inom hemsjukvård och akutsjukvård, ingen av författarna har arbetat enbart med asylsökande barn och familjer. Den författaren som arbetat på akuten träffade ofta asylsökande människor, då de sökte akut för olika åkommor men inte specifikt barn. Den andra författaren som arbetade i hemsjukvården hade erfarenhet av att möta vuxna asylsökande som var inskrivna i hemsjukvården. Författarnas valda ämne är aktuellt och det visade sig endast finnas få studie inom detta område. Det författarna vill åstadkomma med studien är att uppmärksamma hur mötet mellan BHV-sjuksköterskor och asylsökande barn och deras familjer kan se ut. Detta för att se vad som skulle kunna förbättras för båda parter, för att mötet ska kunna bli så tillfredsställande som möjligt. Det är viktigt att alla familjer som har kontakt med BHV känner att de kan få svar på sina frågor och funderingar gällande barnet, att kunna förstå varandra, att relationen blir trygg mellan BHV-sjuksköterskan och familjen. 6 Resultat I resultatet framkom tre kategorier och sex subkategorier, dessa presenteras i tabell 2 nedan. Därefter redogörs resultatet med kategorier och underkategorier. Citat från samtliga informanter har använts i presentationen för att förstärka resultatet. 15

22 Tabell 2: Kategorier och underkategorier Kategorier Kommunicera både svårt och lätt Se hela familjens behov Se människor med olika kulturella behov Underkategorier Språkliga hinder Att förstå varandra Skapa trygghet för familjen Familjen i fokus Olikheter Likheter 6.1 Kommunicera både svårt och lätt Det framkom att BHV-sjuksköterskorna tyckte att samtalen under mötet inte alltid var så enkelt. En av de viktigaste faktorerna i kommunikationen var att BHV-sjuksköterskorna förvissat sig om att familjen förstått och kunnat ta till sig informationen under mötet. Det är mycket som ska stämma överens, mycket hänger på tolken. En bra tolk innebär full uppmärksamhet på att tolka besöket och mindre bra tolk kan vara disträ i kommunikationen. Vid vissa tillfällen när familjerna kom utan att ha bokat tid kunde det vara svårt att förklara vissa saker för familjen, exempelvis angående tidbokning. Vid de tillfällena då inte tolk var bokad blev mötena korta och samtalen mycket fåordiga och information som var viktig fick förklaras med kroppsspråk. Många BHV-sjuksköterskor tyckte det var bättre att ha mötena utan tolk om familjen kunde lite engelska, de menade att mötena blev mer personliga och samtalen blev djupare Språkliga hinder Familjer som söker asyl i Sverige kan oftast inte det svenska språket, ett fåtal kan engelska. För att få fram all information och kunna skapa ett tillfredställande möte är tolk ofta en nödvändighet vid besöken på BHV. När samtalen var i behov av tolk upplevde BHVsjuksköterskorna att det kunde bli krystat och det samtalades mer om de undersökningar barnet skulle gå igenom. Vid de tillfällen när tolken inte har full fokus på samtalet kände BHV-sjuksköterskan en irritation eftersom samtalet inte kunde flyta på i den takt som hon önskade. Vid utvecklingsbedömningar användes ibland platstolk, besöket kunde då bli stökigt eftersom tolken istället lekte och stojade med barnen istället för att fokusera på samtalet. 16

23 Att man har en tolk som fungerar, tolkarna funkar oftast bra med inte alltid, ibland så gör de andra saker samtidigt eller att man hör liksom att det inte är så stort fokus och då kan man bli lite irriterad på det. Att tolken funkar bra det är jätteviktigt (Informant 8) Många av BHV-sjuksköterskorna ansåg att telefontolk var bättre än platstolk. Detta på grund av att tolken kunde känna familjen eller att familjen kunde känna sig generade på ett eller annat sätt. Detta kunde då bidra till att familjen valde bort att berätta viss viktig information. Telefontolkning fungerade heller inte alltid optimalt enligt BHV-sjuksköterskorna Att förstå varandra Även om familjen inte lärt sig språket eller har goda kunskaper i engelska upplevde BHVsjuksköterskorna att det ibland ändå kunde vara bättre utan tolk. Samtalet blev djupare och av bättre kvalitet. Utan tolk samtalades det mer kring familjen på en djupare nivå och BHVsjuksköterskorna kom familjen närmre för att de vågade öppna sig mer utan tolk, relationen till familjen blev mer intim. Att kunna kommunicera utan tolk underlättade kommunikationen enligt flertalet av BHV-sjuksköterskorna. Ja tolk är ju viktigt om det behövs då, så ibland har vi valt att inte ha tolk för då kan föräldrarna väldigt bra engelska till exempel och då är det skönare att köra utan liksom (Informan10) BHV-sjuksköterskorna tyckte att det var viktigt att familjen förstod och att de kunde ställa frågor och få svar på sina funderingar. BHV-sjuksköterskorna kände en glädje och större tillfredställelse i mötena när kommunikationen kunde ske utan en tredje part. Samtalen blev då lättare och mer spontana och handlade om annat än bara sjukvårdsrelaterade ämnen. BHVsjuksköterskorna menade att när samtalen blev mer spontana och handlade om annat, lärde de känna familjen på ett djupare plan. Förståelsen mellan BHV-sjuksköterskan och familjen uppnådde en bättre kvalitet. Och då kan man börja prata lite mer så när dom börjar lära sig språket men med tolk det blir ju konstigt då håller man sig till det här och det här. (Informant 9) 17

24 6.2 Se hela familjens behov BHV-sjuksköterskorna pratade också mycket om familjen, att se hela familjen. Familjen som kom till BHV skulle känna sig välkomna och det skulle finnas en tillit till BHVsjuksköterskan. Detta menade BHV-sjuksköterska låg på hennes ansvar att familjen kunde känna tillit till henne. Det framkom under intervjuerna att BHV-sjuksköterskorna pratade om hela familjen, inte bara barnen. BHV-sjuksköterskorna erfarenhet var att asylsökande familjer har en mer komplex livssituation och det var därför viktigt att se hela familjen Skapa trygghet för familjen Känslan av att vilja skapa en trygg miljö för familjerna vid besöken var en återkommande känsla från BHV-sjuksköterskorna. Många hade i åtanke på vad flertalet av de asylsökande familjerna hade genomgått och fått utstå innan de kommit till Sverige. BHV-sjuksköterskorna engagerade sig i att skapa en tillit mellan sig och familjen, det var viktigt att BHV skulle vara en plats där familjerna kände en trygghet eftersom på grund av familjernas tidigare situation kunde vara svårt för dem att helt våga lita på BHV-sjuksköterskorna. En av BHVsjuksköterskorna ansåg att BHV-programmet var något som fick komma i andra hand, det var viktigare att bygga upp en god relation med familjen. Det var viktigt att familjerna förstod att BHV-sjuksköterskorna inte var där för att döma utan för att hjälpa dem och stötta dem. Vi har ju vårt basprogram med våra saker som vi vill prata om men det får ju komma i andra hand. Jag tror att skapa en relation är det viktigaste, att familjen förstår att jag bryr mig om (Informant 8) Att det var särskilt viktigt att förklara för de asylsökande familjerna att sekretess rådde på BHV var något BHV-sjuksköterskorna tog upp. Många av familjerna var sedan den oroliga tiden i hemlandet samt under flykttiden vana att inte våga lita på andra, särskilt inte på myndigheter. För att familjerna skulle kunna öppna sig och prata med menade BHVsjuksköterskorna att det var av stor betydelse att de verkligen förstod att det som de pratade om på BHV inte fördes vidare. De ska känna sig trygga det är en trygg plats o komma till här får de berätta om allt här har vi tystnadsplikt jag sätter inga värderingar i vad de gjorde eller ska göra, jag ska vara neutral så de får berätta, de får komma till mig, det ska vara öppna dörrar här, det är den känslan vill jag att de ska få alltså då har man lyckats, de kan fråga om vad som helst, inga frågor är dumma. (informant 4) 18

25 6.2.2 Familjen i fokus Familjer som är asylsökande har en bakgrund som kanske skiljer sig från andra familjers. Det kan handla om händelser i hemlandet, flykten hit och hur de ser på sin framtid i ett främmande land. Att komma till BHV hör inte till vanligheten för alla familjer, därför menade BHV-sjuksköterskorna att det är viktigt att berätta hur det är på BHV och att familjerna ska känna sig välkomna och de ska veta att de är sedda. BHV-sjuksköterskorna ville att familjen ska känna att de har fått svar på sina frågor och funderingar. BHV-sjuksköterskorna upplevde att familjens mående var beroende av varandra. BHV-sjuksköterskorna menade att i mötena med familjen var det viktigt att se alla, mamma, pappa och syskon till det inskrivna barnet. Om föräldrarna inte mår bra mår barnet inte heller bra, det är jätteviktigt att se hela familjen, helheten. Hur mår mamma, pappa, syskon, välmående är viktigt för hela familjen (Informant 4) Barnet är ju beroende av sina föräldrar så jag tycker det är viktigt att fråga alla familjer egentligen, hur mår ni? Hur har ni det där hemma? (Informant 1) Vid ohälsa hos någon i familjen ville BHV-sjuksköterskorna hjälpa till med detta för att hela familjen skulle må väl. Några av BHV-sjuksköterskorna hade själva tagit tag i familjens problem genom att koppla in läkare på BHV som har vid tillfällen hjälpt de föräldrarna som inte mått bra och inte har haft rätten till att söka hjälp, på så sätt blir det familjefokuserat. När vi har läkaren på BHV brukar han hjälpa föräldrarna och ta hand om de också med det han kan göra. Tänker lite med brett familjemässigt så (informant 9) Dilemman som uppmärksammades var BHV-sjuksköterskornas oro av att inte kunna hjälpa på bästa sätt på grund av olika förhållningssätt. Det kunde handla om familjens sociala liv och aktiviteter som kunde fylla dagarna, öppenförskola gavs som förslag till familjerna men det var inget som de flesta familjer ville gå på. BHV-sjuksköterskorna kände ibland att de blev för känslomässigt engagerade vilket kunde kännas betungande, några beskrev hur de inte kunde släppa arbetet vid dagens slut utan tog med tankar och funderingar hem. BHVsjuksköterskorna menar att det ibland var svårt att hjälpa familjerna med det som inte ingår i BHV-programmet, detta beskrev de som en känsla av maktlöshet, att inte kunna tillgodose familjen på det sätt som familjen är vana att leva. Familjerna upplevdes ensamma och BHVsjuksköterskorna kände en maktlöshet av att inte kunna hjälpa dem med detta. Flera av BHVsjuksköterskorna hade i åtanke på vad familjerna hade genomgått och fått utstå innan de 19

26 kommit till Sverige och engagerade sig därför i att skapa en tillit mellan sig och familjen. Alla BHV-sjuksköterskor hade på ett eller annat sätt erfarenhet av att familjerna uttryckte ofta sin tacksamhet för BHV-organisationen. Under intervjutillfällena framkom det även att alla BHV-sjuksköterskor hade en positiv känsla i att möta asylsökande barn och deras familjer. Majoriteten av BHV-sjuksköterskorna tyckte att det var ett spännande och roligt arbete och att de kände att de asylsökande familjerna visade en stor tacksamhet. 6.3 Se människor med olika kulturella behov Samtliga BHV-sjuksköterskor pratade om de kulturella skillnader som kan uppstå under ett möte. BHV-sjuksköterskorna tyckte att det var intressant och roligt men det kunde ibland också vara betungande då önskningar från familjen inte kunde tillgodoses. Familjens tillit till BHV-sjuksköterskan och BHV-sjuksköterskans förståelse för familjens kultur gör att det skapas en trygg relation med ett öppet klimat. BHV-sjuksköterskorna kände att mötet mad asylsökande familjer gav dem en arbetsglädje och insikt i andra kulturer, något alla beskrev som roligt och spännande. En BHV-sjuksköterska berättade att hon hade flyttat till ett annat land under en tid med sin familj. Hennes erfarenhet som hon fick från det var att det är viktigt att se den nyinflyttade familjens kultur och försöka anpassa till det i största möjliga mån, eftersom när hon och hennes familj levde i ett annat land så kände hon sig felplacerad för de levde på ett helt annorlunda sätt än vad hon och hennes familj var vana vid. Hon påpekade därför att för henne är det viktigt att de asylsökande familjerna ska få berätta om sina erfarenheter och levnadsätt för att de ska känna sig välkomna här Olikheter Det som kunde skilja sig i olika kulturer kunde handla om vad för mat som skulle ges till barnet, vilken mängd kläder som barnet skulle ha, omskärelse, tandborstning och kroppskännerdom. BHV-sjuksköterskorna påpekade att det är viktigt att ha tid till att förklara vad som rekommenderas i Sverige. Alla människor lever olika, det som är självklart för dig är inte självklart för någon annan. En av BHV-sjuksköterskorna påtalade asylsökandes kroppskännerdom, de har inte fått den kunskapen om hur kroppen fungerar som svenskfödda barn får läran om i skolan, de vet inte alltid hur kroppen fungerar. de här familjerna och de har ingen egen kroppkännedom, kan inte sina kroppar som vi i Sverige kan som vi får med oss i skolan (Informant 3) 20