BVC-sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med asylsökande barn. Child health nurses experiences of working with asylum-seeking children

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BVC-sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med asylsökande barn. Child health nurses experiences of working with asylum-seeking children"

Transkript

1 BVC-sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med asylsökande barn Child health nurses experiences of working with asylum-seeking children Författare: Cecilia Nilsson och Linn Reuterhäll Höstterminen 2016 Examensarbete avancerad nivå magister 15 hp Huvudområde: Omvårdnad Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distrikt Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet. Handledare: Karin Jackson, lektor, Örebro universitet Examinator: Ulrica Nilsson, professor, Örebro universitet 1

2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Det har inte varit så många människor på flykt i världen sedan andra världskriget. År 2015 kom ca asylsökande barn 0-6 år till Sverige. I Sverige finns en lagstadgad skyldighet att erbjuda alla barn med eller utan uppehållstillstånd hälso- och sjukvård. Barnhälsovården ska tillgodose de asylsökande barnens behov. BVC-sjuksköterskan besitter kunskap om barns naturliga utveckling, hur barns hälsa främjas samt tidigt identifiera och åtgärda eventuella problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande med asylsökande barn. Metod: Studien som valdes var en kvalitativ metod med en deskriptiv design och utgick ifrån en induktiv ansats. Datainsamling gjordes via åtta semistrukturerade intervjuer med BVCsjuksköterskor verksamma på BVC. Dataanalysen gjordes utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre kategorier. Ett meningsfullt arbete, konsten att skapa en relation och betydelsen av kulturell kunskap. I resultatet framkom det att BVC-sjuksköterskorna strävade efter att arbeta enligt riktlinjer och såg till varje barns behov. Att få familjerna integrerade i samhället ansågs vara viktigt. De mötte utmaningar och svårigheter samt erfor att arbetet var tidskrävande. Att erhålla förtroende och vara anpassningsbar var en förutsättning i det hälsofrämjande arbetet. BVC-sjuksköterskorna påtalade vikten av att ha kulturell kännedom för att kunna möta de asylsökande barnen och deras familjer på bästa sätt. Konklusion: BVC-sjuksköterskorna har en betydelsefull roll i arbetet med de asylsökande barnen och deras familjer. De strävade efter att arbeta efter riktlinjer och med integrering i samhället. De engagerade sig och var hjälpsamma vilket krävde tid. En god kommunikation och relation med föräldrarna är en förutsättning för att utföra hälsofrämjande arbete. Kännedom om olika kulturer ökar förståelse och leder till bättre bemötande. Nyckelord: asylsökande, barn, barnhälsovård, hälsofrämjande, sjuksköterska 2

3 ABSTRACT Background: Not since World War II have there been this many refugees in the world. In 2015, ca asylum-seeking children ages 0-6 came to Sweden. Sweden has a statutory duty to provide health care to all children, with or without a residence permit. Child health services must meet the needs of children of asylum seekers. Child health nurses possess knowledge of children s natural development, how to promote child health, and how to early identify and remedy problems to child health, development and upbringing. Purpose: To describe the child health nurses experiences of working with the health of asylum-seeking children. Method: The study chosen was a qualitative approach with a descriptive design and was based on an inductive approach. Data was collected through eight semi-structured interviews with nurses working at a child health centre. Data collection was based on a manifest content analysis. Results: The results culminated in three categories. Meaningful work, the art of creating a relationship and the importance of cultural knowledge. The results showed that the child health nurses worked according to guidelines and saw to the needs of each child. Getting families integrated in society was considered to be important. They faced challenges and difficulties, and requires that the work was time consuming. To obtain trust and be adaptable was essential in health promotion. The child health nurses stressed the importance of having cultural knowledge in order to best meet asylum-seeking children and their families. Conclusion: Child health nurses have an important role in the work with asylum-seeking children and their families. They aspired to work for guidance and integration into society. They got involved and were helpful, which was time consuming. A good communication and relationship with parents is essential to carry out health promotion. Knowledge of different cultures increases understanding and leads to better treatment. Keywords: asylum seekers, children, child health, health promoting, nurse 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND Barnkonventionen Barnet i asylprocessen Asylsökandes barns hälsa och hälsovård Barnhälsovård BVC-sjuksköterskans arbete Hälsofrämjande arbete PROBLEMFORMULERING SYFTE METOD Urval och deltagare Datainsamling Dataanalys ETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT Ett meningsfullt arbete Dagliga utmaningar Familjens betydelse Att möta svårigheter Ett tidskrävande arbete Konsten att skapa en relation Att erhålla förtroende Att vara anpassningsbar Betydelsen av kulturell kunskap Syntes DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion KONKLUSION Kliniska implikationer Framtida forskning REFERENSER

5 Bilaga 1 Brev till verksamhetschef Bilaga 2 Brev till deltagare Bilaga 3 Skriftligt samtycke Bilaga 4 Intervjuguide 5

6 1. INLEDNING Det har inte varit så många människor på flykt i världen sedan andra världskriget som det är nu. År 2014 översteg siffran 50 miljoner människor och året därpå var det närmare 60 miljoner (United Nations High Commissioner for Refugees [UNHCR], Till Sverige kom det år 2015, drygt asylsökande barn 0-6 år, vilket är en ökning med nästan jämfört med 2014 (Migrationsverket, 2016a). För hälso- och sjukvården och samhället i stort innebär de ökade flyktingströmmarna utmaningar, utmaningar som inte längre ligger framför oss utan redan är här. Det ställer bland annat krav på att tillgodose asylsökande människors enskilda behov och rättigheter, i synnerhet de asylsökande barnens. Socialstyrelsen (2014) belyser vikten av att barnavårdscentralen (BVC) arbetar nära asylsökande barn och deras familjer då BVC-sjuksköterskan besitter kunskap om barns naturliga utveckling, hur barns hälsa främjas samt tidigt identifiera och åtgärda eventuella problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Därför är avsikten med studien att beskriva BVC-sjuksköterskor erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med asylsökande barn. 2. BAKGRUND 2.1. Barnkonventionen Förenta Nationernas (FN) konvention om barns rättigheter eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN Barnkonventionen innehåller föreskrifter om mänskliga rättigheter för barn. Det innebär att länderna som skrivit under Barnkonventionen har förbundit sig att göra det yttersta för barns rättigheter. Avtalet är rättsligt bindande. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år. Den innehåller 54 artiklar men det är fyra grundläggande principer som ska vara styrande: Alla barns lika värde och rättigheter. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne (United Nations Children's Fund [UNICEF], 2009). Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och det ska gälla för alla barn i hela världen, i alla samhällen, oavsett kultur, religion, etnicitet, funktionshinder eller andra särdrag (UNICEF, 2009). Rättigheterna gäller för alla barn i 6

7 Sverige, oavsett om de är asylsökande, bor här tillfälligt eller är svenska medborgare (Migrationsverket, 2016b). I Barnkonventionens 24:e artikel berörs varje barns rätt till hälsooch sjukvård och rätten till bästa möjliga hälsa. Artikeln lägger fokus på behovet av hälsofrämjande och hälsoförebyggande arbete (UNICEF, 2009) Barnet i asylprocessen Asylsökande är en person som kommit till ett annat land för att söka skydd och som inte har fått ett slutligt svar på sin ansökan att få stanna. Förföljelse, risk för förföljelse eller omänsklig behandling i hemlandet är skäl till att söka asyl (Migrationsverket, 2016c). Den asylsökandes berättelse tillsammans med relevant landinformation, ligger till grund för Migrationsverket bedömning av skyddsbehov och flyktingstatus (Feijen & Frennmark, 2011). I bedömningen ligger även ett ansvar hos Migrationsverket att ta fram grunder som kan utgöra skyddsskäl men som inte har åberopats av den asylsökande. Feijen och Frennmark (2011) påvisar i sin rapport att Migrationsverket inte i tillräcklig utsträckning tar det ansvaret och alltför ofta läggs stor vikt på den asylsökande själv att redogöra för sina asylskäl. Utlänningslagen (SFS 2005:716) är den styrande lagen för beslut om uppehållstillstånd och reglerar vem som får stanna i Sverige. Lagen innehåller även bestämmelser om barns rättigheter som ska beaktas i asylprocessen. I kap.1, 10, står det att I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Ett barns asylskäl kan skilja sig mot föräldrarnas och därför ska barns asylskäl prövas särskilt (Migrationsverket, 2016b). Forskning visar däremot att barns enskilda asylskäl sällan utreds. Det visar sig också att barnets bästa i praktiken inte påverkar tjänstemännens beslut om barnets skäl till asyl, då intresset för att reglera invandringen står högre (Lundberg, 2011; Nilsson, 2007). I asylprocessen ska barnet komma till tals och bli lyssnade på och utredningen ska anpassas efter barnets mognad, ålder och hälsa. I asylprocessen har barnet rätt att ha med sig en vuxen. Det kan vara sin förälder, annan vårdnadshavare, ett offentligt biträde och eller god man (Migrationsverket, 2016b). Studien av Ottoson och Lundberg (2013) visar på att de flesta barnen litar på att föräldrarna för deras talan i asylprocessen och att föräldrarna vet barnets bästa. 7

8 2.3. Asylsökande barns hälsa och hälsovård Barn till asylsökande och barn som kommer ensamma till Sverige är riskgrupper ur ett hälsoperspektiv och bör uppmärksammas (Socialstyrelsen, 2014). En dansk studie visar att asylsökande barn har en ökad risk att få psykiska problem (Nielsen et al., 2008). Ungefär procent av flyktingar i Sverige beräknas lida av någon form av psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2015). Förutom psykiska påfrestningar känner många ensamhet och sorg samt möter andra typer av praktiska problem som påverkar hälsan negativt (Strijk, van Meijel, Berno & Gamel, 2011). Forskning visar att välbefinnandet hos asylsökande beror i lika stor utsträckning på mottagarlandets agerande som på de förhållanden som rådde före och under flykten (Andersson, Ascher, Björnberg & Eastmond, 2010). Det är därför viktigt att identifiera asylsökande barns mentala mående, både hur de mådde innan och efter migrationen för att kunna erbjuda rätt hjälp (Sandahl, Norredam, Hjern, Asher & Nielsen, 2013). Långvarig vistelse i asylboenden och flera flyttar har visat sig ha en betydande negativ effekt på barns psykiska hälsa (Nielsen et al., 2008; Sandahl et al., 2013). Barn som redan var traumatiserade före migrationen är mer sårbara för efterföljande påfrestningar eller på stressfaktorer som varaktig vistelse i asylboenden, flera flyttar och kulturell isolering (Sandahl et al., 2013). I Sverige finns en lagstadgad skyldighet att erbjuda alla barn under 18 år samma vård som folkbokförda medborgare med eller utan uppehållstillstånd. Det innebär att asylsökande barn har rätt till hälso-, sjuk- och tandvård precis som alla andra barn (Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., SFS 2008:344, 5 ). En hälsoundersökning ska erbjudas alla asylsökande barn. Syftet med undersökningen är att göra en kartläggning av barnets hälsostatus, upptäcka smittsamma sjukdomar samt bedöma vaccinationsstatus. Den ska utgå från barnets psykosociala situation som innefattar hur barnet påverkas av vårdnadshavarnas och andra familjemedlemmars hälsa (Socialstyrelsen, 2014). Tidig hälsoundersökning kan undvika problem med integration om psykisk ohälsa upptäcks i tid (Norredam, Mygind & Krasnik, 2006) Barnhälsovård BVC etablerades efterhand över hela landet efter ett riksdagsbeslut 1937 om kostnadsfri, frivillig och generell barnhälsovård (BHV). Under 1960-talet var BHV:s mål att övervaka hälsa och upptäcka handikapp. Från 1970-talet framhävs alltmer uppgiften att aktivera och 8

9 stödja föräldrar i sin föräldraroll för att skapa bra förutsättningar för en god utveckling hos barn. År 1980 togs ett riksdagsbeslut att BHV skulle erbjuda föräldrautbildning. Målet för BHV var att bredda kunskaper och skapa kontakter för föräldrar samt ge möjlighet till en ökad medvetenhet om samhälleliga förhållanden och hur det påverkar barnen. Från ett hälsoövervakande perspektiv har BHV alltmer fått en hälsofrämjande och förebyggande uppgift, liksom att uppmärksamma behov hos barn som har ökad risk för hälsoproblem (Socialstyrelsen, 2014). Det övergripande målet idag är att se till psykiska, fysiska och sociala aspekter i barns utveckling och uppväxtmiljö. För att nå målet skall BHV arbeta riktat mot alla barn från det att barnet är nyfött fram till förskoleåldern och satsa på specifika insatser samt åtgärder till de som har speciella behov (Socialstyrelsen, 2014). Det innebär bland annat att stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap för att skapa fördelaktiga förutsättningar i barnets utveckling (Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin, 2016). I stort sett möter BHV alla barn i Sverige med olika bakgrund, levnadsförhållanden och förmågor. En viktig uppgift i mötet är att respektera barnet och familjens egna erfarenheter, förutsättningar och värderingar om vad som främjar hälsa och utveckling (Socialstyrelsen, 2014) BVC-sjuksköterskans arbete BHV:s arbete utförs av BVC-sjuksköterskan. Hen ska ha en specialistutbildning inom hälsooch sjukvård för barn och ungdomar eller med inriktning mot distriktssköterska. Arbetet kräver hög barnkompetens och kunskap inom socialmedicin. Socialmedicin omfattar kunskap om hur hälsan i olika samhällsgrupper påverkas av miljön, samhällsstrukturen, arbetslivet, vårdsystemen och levnadsvanor. Arbetet styrs av aktuella lagar, Socialstyrelsens vägledning för barnhälsovården och praktisk vägledning enligt Rikshandboken (Rikshandboken, 2015). BVC-sjuksköterskan organiserar det lokala arbetet och ser till att alla barn som finns inskrivna på BVC erbjuds hälsoundersökningar och vaccinationer. Ett omvårdnadsansvar åligger BVC-sjuksköterskan, vilket innefattar att omvårdnadsåtgärder planeras, samordnas med andra yrkesgrupper, genomförs och utvärderas. Omvårdnadsansvaret innebär även att tydliggöra de etiska och teoretiska grunderna för arbetet. Arbetet ska baseras på vetenskap, beprövad erfarenhet och en human människosyn (Magnusson et al., 2016). 9

10 2.6. Hälsofrämjande arbete World health organization (WHO, 1986) beskriver hälsofrämjande som en process vilken gör det möjligt för människor att öka kontrollen över och förbättra hälsan. För att nå ett tillstånd av fullständigt psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande, måste individen eller gruppen kunna identifiera och förverkliga ambitioner, för att tillfredsställa behoven och för att ändra eller bemästra tillvaron. Hälsa ses som en resurs i den dagliga tillvaron, snarare än målet med livet. Hälsa är ett positivt begrepp där fokus ligger på sociala och personliga resurser samt den fysiska kapaciteten. Begreppet hälsofrämjande förknippas ofta med prevention som syftar till att påverka livsstilsfaktorer. En förklaring av ordet prevention är en åtgärd som avser att förhindra förloppet av ett sjukdomstillstånd (Starfield, Hyde, Gérvas & Heath, 2008). Primär prevention syftar till att hindra uppkomsten av ohälsa, med sekundär prevention menas att hindra utveckling av sjukdom som redan är etablerad, samt tertiär prevention som innebär att minska begränsningar vid funktionsnedsättning eller rehabiliteringsinsatser (Svensk sjuksköterskeförening, 2008). Sjuksköterskan främjar hälsa genom att stödja och tillvarata personens egna resurser, se det friska och tro på hans eller hennes egen förmåga, respektera dennes värderingar och upplevelser. Alla personer har rätt att avgöra och är i stånd att avgöra, vad hälsa betyder för den egna individen i relation till hans/hennes situation och mål i livet (Svensk sjuksköterskeförening, 2008). Det hälsofrämjande arbetet blir mer effektivt om sjuksköterskan anpassar insatserna efter behovet. Personens delaktighet och uppmuntran är en viktig del tillsammans med information, undervisning och rådgivning (Casey, 2007). 3. PROBLEMFORMULERING De ökade flyktingströmmarna till Sverige innebär utmaningar för barnhälsovården. BVCsjuksköterskor möter dagligen asylsökande barn och deras familjer i sitt arbete. Socialstyrelsen uppger att asylsökande barn är en riskgrupp ur ett hälsoperspektiv och bör uppmärksammas. Forskning visar att asylsökande barn har en ökad risk för att få psykiska problem och att välbefinnandet hos asylsökande beror i lika stor utsträckning på mottagarlandets agerande som på de förhållanden som rådde före och under flykten. Tidig 10

11 hälsoundersökning kan undvika problem med integration om psykisk ohälsa upptäcks i tid. Det är av stor betydelse att få kunskap om hur BVC-sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande med asylsökande barn, för att få kunskap om förutsättningar som främjar de barnens hälsa och utveckling. 4. SYFTE Att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande med asylsökande barn. 5. METOD Studien har en kvalitativ metod med en deskriptiv design och utgick ifrån en induktiv ansats Urval och deltagare Ett ändamålsenligt urval planerades av författarna, då deltagare som bäst gynnar studien ska intervjuas (Polit & Beck, 2012). För att ta reda på vilka barnavårdscentraler som arbetar med asylsökande barn i störst utsträckning, kontaktades en samordnare i kommunen för asyl- och flyktingfrågor i en stad i Mellansverige. Förfrågan skickades via mejl till berörda verksamhetschefer på tio olika vårdcentraler med information om studien och förfrågan om deltagande (Bilaga 1). En verksamhetschef svarade på mejlet vilket resulterade i en deltagare. Resterande verksamhetschefer ringdes upp, varav en svarade och hänvisade direkt till en BVC-sjuksköterska, som i sin tur inte svarade på mejlförfrågan. Då det tänkta urvalsförfarandet inte gav tillräcklig framgång fick ett snöbollsurval tillämpas (Polit & Beck, 2012). Övriga deltagare nåddes via informella kontakter. Inklusionskriterier för studien var BVC-sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta med asylsökande barn. BVC-sjuksköterskorna skulle vara distriktssköterskor eller barnsjuksköterskor med en yrkeserfarenhet på minst två år. Exklusionskriterier var BVCsjuksköterskor med mindre erfarenhet än två år. Samtliga BVC-sjuksköterskor kontaktades via telefon. Sammanlagt planerades tio intervjuer in, varav två ställdes in. En intervju krockade i tid med en annan intervju och en BVC-sjuksköterskan ångrade sig. Se flödesdiagram över rekryteringsprocessen (Figur 1). 11

12 Figur 1 Rekryteringsprocessen Mejlförfrågan skickades till verksamhetschefer på tio vårdcentraler Ett svar med hänvisning till en BVC- sjuksköterska som kontaktades via mejl och tackade ja. En intervju planerades Verksamhetschefer som inte svarade kontaktades via telefon Ett svar med hänvisning till en BVC- sjuksköterska som inte svarade Nio BVC- sjuksköterskor nåddes via informella kontakter, samtliga tackade ja Tio intervjuer planerades Två deltagare föll bort Åtta intervjuer genomfördes 12

13 Informationsbrev (Bilaga 2) och samtycke om deltagande (Bilaga 3) skickades av författarna till de BVC-sjuksköterskor som valde att delta i studien. De åtta som intervjuades var kvinnor mellan år och medelåldern var 60,5 år, median var 63 år. De hade olika lång erfarenhet i arbetet på BVC, 6-30 år med ett medelvärde på 15 år och median på 11,5 år. Arbetad tid med asylsökande barn sträckte sig mellan 3 månader - 23 år, vilket gav ett medelvärde på 11,5 år och en median på 10 år. BVC-sjuksköterskorna arbetade i tätort och på landsbygden och i olika kommuner Datainsamling Datainsamlingen pågick i två veckor under hösten Skriftligt informerat samtycke inhämtades från deltagarna. Då en av åtta intervjuer gjordes på arbetstid inhämtades skriftligt informerat samtycke från en verksamhetschef. Semistrukturerade intervjuer med en utformad intervjuguide (Bilaga 4) med öppna frågor användes på samtliga deltagare. Intervjuguiden utformades utifrån studiens syfte. En provintervju med en BVC-sjuksköterska gjordes för att testa om intervjufrågorna svarade på studiens syfte, vilket de gjorde. Provintervjun inkluderades inte då BVC-sjuksköterskan saknade tillräcklig erfarenhet. Deltagarna fick muntlig och skriftlig information om studien samt information om att intervjun skulle spelas in. De blev även informerade om att de när som helst kunde avbryta deltagandet utan att uppge orsak. Intervjuerna hölls i avskild och ostörd miljö på platser enligt deltagarnas önskemål. Båda författarna var med under intervjuerna. En av författarna var ansvarig intervjuare och den andra agerade observatör och ställde kompletterande frågor vid behov. Varje intervjutillfälle tog ca minuter och spelades in. De inspelade intervjuerna gjorde att allt datamaterial ordagrant kom med. Författarna transkriberade tre intervjuer var. Transkriberingen skedde i direkt anslutning efter varje intervju, vilket förespråkas av Polit och Beck (2012) Dataanalys Analysförfarandet utgick ifrån en manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen påbörjades med att de transkriberade intervjuerna lästes upprepade gånger av båda författarna var för sig för att få en förståelse för helheten. Ur texten tog författarna var och en ut mindre stycken, så kallade meningsbärande enheter som alla svarade på studiens syfte. Sedan jämfördes enheterna tills samstämmighet uppnåddes och de grupperades utifrån både innehåll och sammanhang. De meningsbärande enheterna kortades ner, det vill säga 13

14 kondenserades till koder utan att det viktiga budskapet försvann. De kondenserade koderna som hade ett liknande innehåll bildade subkategorier och kategorier som avspeglade intervjuernas centrala budskap. Se exempel på innehållsanalysen (Tabell 1). Ingen data som svarade på syftet exkluderades, enligt Graneheim och Lundman (2004). Tabell 1 Innehållsanalys Meningsbärande enhet Kondensering Kod Subkategori Kategori Vi försöker få dem till familjecentralen. Föräldrarna var med och vi mötte upp. Då kände de nån när de kom dit. Familjecentralen är viktig för integrering. Få familjerna till Familjecentralen, då den är viktig för integrering Familjecentralens betydelse för integrering Dagliga utmaningar Ett meningsfullt arbete Jag har märkt att det är viktigt att känna in och etablera en bra kontakt. Det ställer krav på att vara lyhörd, för det finns så mycket runt omkring som man måste förstå Viktigt att känna in och etablera en bra kontakt. Det ställer krav på att vara lyhörd Viktigt att vara lyhörd och etablera en bra kontakt Att erhålla förtroende Konsten att skapa en relation Det är en väldigt viktig bit när man ska jobba med asylfamiljer och barnen att man vet lite grann om de här språken deras kultur och hur det ser ut i de här länderna Viktigt med kännedom om familjernas språk, kultur och deras länder Språk, kultur och landkännedom Betydelsen av kulturell kunskap 14

15 6. ETISKA ÖVERVÄGANDEN Etiska överväganden ska beaktas i relation till all forskning där människor är inblandade. I denna studie behövdes inget godkännande från etikprövningsnämnden då lagen om etikprövning av forskning som avser människor inte omfattar studier som utförs inom ramen för högskoleutbildning (SFS 2003:460). Helsingforsdeklarationens (2013) etiska principer för forskning ligger till grund för denna studie. Information om studien och tillvägagångssätt skickades till verksamhetschefer och deltagare samt inhämtades skriftligt informerat samtycke från samtliga. Information gavs till deltagarna att de när som helst under studiens gång kunde avbryta sitt deltagande utan att uppge orsak, att konfidentialitet försäkrades genom att allt material avidentifierades och förvarades säkert för obehöriga samt att materialet förstördes efter bearbetningen (ibid.). 7. RESULTAT Resultatet mynnade ut i tre kategorier och subkategorier som beskriver BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med asylsökande barn (Tabell 2). Tabell.2. Resultatets kategorier och subkategorier Kategorier Ett meningsfullt arbete Konsten att skapa en relation Subkategorier Dagliga utmaningar Familjens betydelse Att möta svårigheter En tidskrävande uppgift Att erhålla förtroende Att vara anpassningsbar Betydelsen av kulturell kunskap 7.1. Ett meningsfullt arbete Dagliga utmaningar Arbetet med asylsökande barn innebar att BVC-sjuksköterskorna strävade efter att arbeta enligt riktlinjer och följa basprogrammet. De tydliggjorde att de behandlade alla barn lika och 15

16 att barnen hade rätt till samma hälsovård som alla andra barn. Då många barn kom till BVC från Asylhälsan innebar det att BVC-sjuksköterskorna träffade barnen i ett senare skede. Det kunde leda till fördröjning i tid av hälsokontroll och vaccination. Många barn hade aldrig fått vaccin eller träffat en doktor, därav tog BVC-sjuksköterskorna det väsentligaste vid besöken och såg till barnets behov. Spädbarn och vaccinationer prioriterades alltid. Man försöker jobba efter basprogrammet men det är många gånger det inte går, då får man improvisera och ta det viktigaste i deras takt Integrationen var viktig, därför arbetade BVC-sjuksköterskorna mycket med att integrera barnen i samhället. Förskolan och familjecentralen var viktiga platser för det ändamålet. Fokus låg på språkträning och socialt samspel som var en förutsättning för integration. Att få familjerna till förskolan och familjecentralen kunde vara en utmaning. BVC-sjuksköterskorna bestämde tid med familjerna på familjecentralen och mötte upp dem där. Vi jobbar jättemycket med att få in dem på förskolan, dels för att de ska lära sig språket, det är ju jätteviktigt och att de ska lära sig samspela med andra barn och se något annat så att de har med sig det sen när de blir lite större och ska till skolan Familjens betydelse Att arbeta med hela familjen var väsentligt på BVC. Alla i familjen fick vara med under besöken. Att se till hela familjen var en förutsättning för att få en bild av hur barnet hade det. Föräldrarnas mående kunde påverka barnens mående. Under intervjuerna framkom att de flesta barnen var vid god hälsa. De erfor att barnen var trygga, harmoniska och glada, vilket BVC-sjuksköterskorna trodde berodde på tryggheten från familjen. Föräldrarna var omsorgstagande och måna om sina barn samt såg sina barn som en gåva. Att se föräldrarnas engagemang i barnet underlättade det hälsofrämjandet arbetet då de ville barnets bästa, vilket oftast ledde till samarbetet och följsamhet av råden. Jag är mest förvånad över att de är så glada, trevliga små barn. Det var inte något jag såg men jag tänkte att det måste vara föräldrarna att de haft sina föräldrar hos sig 16

17 Att möta svårigheter En del av barnens mammor blev ensamma när de kom till Sverige var något som BVCsjuksköterskorna beskrev. I hemlandet hade det funnits en generation bakåt som hjälpt till då de levde familjevis med mormor och farmor som delade med sig av sina erfarenheter. Å andra sidan erfor BVC-sjuksköterskorna att den nyblivna mammans vilja ofta fick stå tillbaka för den äldre generationen och makens vilja. Det kunde påverka resultatet av BVC:s råd vid till exempel amning. Gränssättning försvårades för de större barnen då barnaga är förbjudet i Sverige. Det resulterade i vilsna föräldrar då barnaga tillhör barnuppfostran i vissa kulturer. BVC-sjuksköterskorna tydliggjorde tidigt för föräldrarna vilka lagar som gäller i Sverige. Kunskapsnivån gällande egenvård kunde skilja sig åt. I vissa kulturer var det stor kunskapsbrist medan andra kulturer hade egna lösningar på egenvård som dög precis lika bra som våra. Många av föräldrarna trodde det var bäst att göra som vi gör här. De asylsökande familjerna uteblev från besök oftare än svenska familjer och flera timmars försening var inte ovanligt. Kulturella olikheter gällande syn på tid kunde enligt BVCsjuksköterskorna vara en anledning. Förseningar kunde medföra att de hälsofrämjande arbetet blev eftersatt och ibland fick planerade åtgärder skjutas upp till nästkommande besök. Har de inte kommit på utsatt tid så har jag alltid i tanken att de kommer så småningom. Många grupper har inte samma förhållningssätt till tid och att passa tider som vi har I vissa familjer kunde hembesöken bli röriga med många barn, mörk arbetsmiljö och dålig belysning. Det hände att BVC-sjuksköterskorna fick arbeta på golvet. Ibland fanns misstankar mot BVC och dess verksamhet och BVC-sjuksköterskorna blev inte alltid insläppta. Innan familjerna kunde komma till BVC var det ett detektivarbete. BVC-sjuksköterskorna erfor att familjerna var svåra att hitta. Adressen stämde inte alla gånger och de asylsökande barnen och deras familjer kunde vara inneboende hos släkt, vänner eller hade blivit förflyttade av Migrationsverket. Det var svårt att skicka kallelse, dels för att adressen ibland var ofullständig och dels för att barnens föräldrar ofta inte förstod kallelsen och en del var analfabeter. Även svårigheter att få kontakt via telefon framkom på grund av brister i språket. Att skicka kallelsen till ett asylboende var ingen säkerhet då BVC-sjuksköterskorna inte visste 17

18 om den kom rätt då många personer hade samma namn. BVC-sjuksköterskor berättade att de ibland gick ut och letade rätt på familjerna för att de ville att de skulle komma så snart som möjligt för vaccination av barnen. BVC-sjuksköterskorna fick även ringa runt och eftersöka journaler om det visade sig att barnen hade kommit från en annan kommun. BVCsjuksköterskorna tyckte det var svårt att veta vilka vaccinationer barnen hade fått. Det fanns inte alltid klara direktiv från Asyl och invandrarhälsan. En annan svårighet var att familjerna plötsligt var försvunna. De kom inte på besöken. Det skapade oro och arbetet blev ostrukturerat då planen inte kunde följas. en frustration som är väldigt jobbig, man får ju en relation med familjerna och barnen som gör att man gärna vill att det ska gå bra. Det är många gånger man får lämna familjen utan att veta vad det är som hänt med dem En tidskrävande uppgift BVC-sjuksköterskorna hade erfarenhet av att arbetet med asylsökande barn och deras familjer var tidskrävande. Vårdtyngden med ett asylsökande barn likställdes med ett nyfött barn, då arbetet börjar om oavsett ålder. Det innebar tätare besök och en del barn hade inte varit på läkarundersökning. Längre tider för besök planerades då tolk oftast behövdes men även för att alla syskon skulle få komma samtidigt. Kulturella skillnader och bristande kunskap om kroppen kunde också vara en anledning till längre besökstider, likaså att hjälpa till med andra saker som inte rörde BVC, då BVC var familjernas enda fasta kontakt. Det kunde vara frågor om vad som kommer att hända med dem i framtiden, att fylla i intyg, ringa Migrationsverket och hjälpa till med sjukvård. BVC-sjuksköterskorna försökte hjälpa till så gott de kunde eller hänvisade familjen vidare till rätt instans. BVC-sjuksköterskorna hade erfarenhet av att det oftast inte fanns tid eller att de inte hade förmågan att hjälpa till med andra saker. De fick prioritera hjälpbehoven. Det var viktigt att tydliggöra BVC:s roll för föräldrarna då de inte visste vad de kunde förvänta sig Konsten att skapa en relation Att erhålla förtroende Att etablera en bra relation erfor BVC-sjuksköterskorna som viktig del i arbetet med de asylsökande barnen och deras föräldrar. För att kunna etablera en bra relation krävdes förtroende vilket de fick genom att vara ödmjuka, lyhörda och finkänsliga. En bra relation 18

19 ledde till ett bättre samarbete och erfarenheterna från BVC-sjuksköterskorna var att de fick familjerna med sig och de ville komma tillbaka. Sen att man bygger upp en bra relation när man väl har vunnit deras hjärtan är de ju så generösa, de vill ge tillbaka. En helt annan kultur än här i Sverige. Det var viktigt att respektera familjerna och samtidigt vara intresserad och lyssna in vad de hade att berätta. BVC-sjuksköterskorna berättade att de brukade ställa frågor för att få veta vad familjerna hade med sig från sin kultur och sitt hemland för att få föräldrarna att känna sig delaktiga och för att tillvarata deras kunskap och på så sätt stärka deras tro på sig själva. Det ställer krav på att vara lyhörd, för det finns så mycket runt omkring som man måste förstå Att vara anpassningsbar En annan erfarenhet BVC-sjuksköterskorna hade var att man behövde vara anpassningsbar och möta familjerna på deras nivå efter deras behov, vilket krävde tätare besök och uppföljning, men också en ökad tydlighet och enklare förklaringar. Verktyg för att underlätta arbetet var tryckt information om förebyggande av barnolycksfall, vaccinationer och matrekommendationer. Det kunde ges ut på många språk, vilket var en hjälp för BVCsjuksköterskorna i det hälsofrämjande arbetet. Man får vara väldigt tydlig när man pratar och förklarar, ibland får man vara väldigt basic Under intervjuerna framkom det att vid BVC besöken tog föräldrarna oftast med sig alla barn. Det resulterade i att BVC-sjuksköterskor planerade sin verksamhet utifrån familjerna och alla barn 0-6 år i samma familj fick göra hälsokontroller och vaccinerades under samma besök. Då det krävdes tid och planering före besöken försökte BVC-sjuksköterskorna få familjerna från vissa kulturer att förstå innebörden av att ha en bokad tid och att komma i tid. Ibland ringde BVC-sjuksköterskorna dagen innan eller samma dag för att påminna om tiden. 19

20 få dem att förstå att de måste komma när man har en bokad tid för det kan ju vara så i en del länder att man inte har några tider att passa på dagarna på samma sätt som i Sverige. Så det fick man ju lite grann lära dem. Att man måste komma den tiden man har BVC-sjuksköterskorna använde sig mestadels av telefontolk då deras erfarenhet var att många familjer var misstänksamma mot tolkar på plats. När tolk på plats användes, valde BVCsjuksköterskorna ibland att ha samma tolk hela dagen och bokade därför in familjer med samma språk efter varandra Betydelsen av kulturell kunskap Att ha kännedom om olika kulturer och hur familjerna hade levt i sina länder påtalade BVCsjuksköterskorna som viktigt. För att öka förståelsen och därefter kunna bemöta de asylsökande barnen och deras familjer på bästa sätt. Det innebar bland annat att ha kännedom om skillnader i förhållningssätt i mötet mellan olika kulturer och veta att det kunde vara olika familjekonstellationer. Många familjer hade sina levnadssätt sedan flera generationer tillbaka. Beroende på hur lång tid de vistats i Sverige var värderingarna olika. Det är svårt att veta hur man ska bemöta, en del tar inte i hand och jag tänkte från början att jag inte ska ta någon i handen, tar jag inte mamma eller pappa i hand då blir det lika. Jag säger bara välkomna och var så god och sitt 7.4. Syntes Resultatet av intervjuerna visar att BVC-sjuksköterskorna strävar efter att arbeta efter riktlinjerna för BHV på samma sätt som med övriga barn barn men det är utmaningar, hinder/svårigheter och kulturella skillnader som gör att arbetet skiljer sig. Arbetet är tidskrävande och de fordrar strategier för att göra det hälsofrämjande arbetet möjligt. BVCsjuksköterskor påtalar vikten av att ha kulturell kännedom för att kunna möta de asylsökande barnen och deras familjer på bästa sätt. 20

21 8. DISKUSSION 8.1. Metoddiskussion Begreppen giltighet, tillförlitlighet, delaktighet och överförbarhet används ofta inom kvalitativ forskning (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2012). För att påvisa studiens trovärdighet har författarna använt sig av dessa begrepp. Författarna använde sig av en kvalitativ metod för att få insikt i andra människors kunskap av ett fenomen (Polit & Beck, 2012). Genom intervjuer skapades fördjupad kunskap om BVCsjuksköterskornas erfarenheter av de hälsofrämjande arbetet med asylsökande barn. En kvantitativ metod ansågs inte kunna ge svar på studiens syfte eftersom kvantitativa studier riktar in sig på mätbara fakta (ibid.). Strategier för val av deltagare har betydelse för studiens giltighet (Lundman & Hällgren- Graneheim, 2012). Författarna ansåg att ändamålsenligt urval hade varit ett passande sätt att hitta deltagare, då deltagare som bäst gynnar studien ska intervjuas. Då det var brist på återkoppling från verksamhetschefer och en tidsaspekt att ta hänsyn till ändrade författarna urvalsförfarandet till snöbollsurval (Polit & Beck, 2012). Att utöka rekryteringen utanför länets gränser för att uppnå ett ändamålsenligt urval hade varit ett alternativ, men var svårt att genomföra inom den tidsrymd som var avsedd för studien. Snöbollsurvalet resulterade i deltagare med lång erfarenhet vilket gav ett innehållsrikt material, det anser författarna är en styrka. Enligt Polit och Beck (2012) är ett snöbollsurval kostnads- och tidseffektivt samt praktiskt. En svaghet med snöbollsurval är att det slutliga urvalet kan vara begränsat till ett litet nätverk av bekanta (ibid.). I studiens fall anser författarna att det inte blev en svaghet då urvalet blev tillräckligt och inte omfattade ett litet nätverk av bekanta. En svaghet i urvalet var dålig variation, sex av åtta deltagare var över 60 år och samtliga var kvinnor. Det hade varit önskvärt med spridning i ålder och kön för att få området belyst utifrån olika erfarenheter. Det finns heller inga garantier för att ett ändamålsenligt urval hade gett bättre spridning. En styrka som visade sig, var att deltagarna hade erfarenhet av att arbeta med asylsökande barn både på landsbygd och i tätort och från flera olika kommuner. De hade också lång yrkeserfarenhet vilket ökar resultatets giltighet då det är erfarenheter som efterfrågas. 21

22 Semistrukturerade frågor användes för att deltagarna skulle kunna berätta fritt med egna ord för att skapa djupare intervjuer. Intervjuerna genomfördes med stöd av en intervjuguide med ett fåtal öppna frågor med tillhörande följdfrågor som berätta mer, kan du ge exempel, för att ge deltagarna möjlighet att utveckla svaren. Intervjuguiden användes för att säkerställa att alla deltagare fick samma frågor, det stärker tillförlitligheten (Lundman & Hällgren- Graneheim, 2012). Det bidrog även till att samtalet hölls till syftet. Intervjuerna inleddes med bakgrundsfrågor om ålder, utbildning och yrkeserfarenhet, vilket gjorde att samtalen flöt på naturligt under alla intervjuer. Författarna uppfattade vissa deltagare som spända i början av mötet men det avtog efter en kort stund när intervjuerna hade påbörjats. Samtliga deltagare var tal förda och författarna upplevde att deltagarna uppskattade att få berätta om sina erfarenheter. Innan intervjuerna påbörjades gjordes en provintervju. Då båda författarna saknar erfarenhet av att intervjua gav provintervjun tillfälle till övning, vilket ökar studiens tillförlitlighet (Polit & Beck, 2012). Författarna valde att göra alla intervjuerna tillsammans för att båda skulle kunna ta del av innehållet och tillgodogöra sig samma information. På så sätt gavs också möjlighet att fånga upp detaljer och att observera icke-verbal kommunikation som eventuellt hade kunnat gå förlorad om bara en författare hade intervjuat. Nackdelen med att båda författarna var med kan ha varit att deltagarna kände sig i underläge och ifrågasatta. Det försökte författarna undkomma genom att etablera en bra kontakt initialt, innan intervjun tog vid. Författarna gav tydlig information, försäkrade deltagarna om konfidentialitet och småpratade, vilket förespråkas av Polit och Beck (2012). Intervjuplatsen ses som viktig i sammanhanget då deltagarna ska kännas sig avslappnade och bekväma. Deltagarna fick därför välja platsen där intervjuerna ägde rum. Alla intervjuer spelades in och det ökar tillförlitligheten (ibid.). En induktiv ansats användes, vilket innebar att data från intervjuerna analyserades förutsättningslöst och baserades på deltagarnas berättelser om sina erfarenheter vilket förespråkas av Lundman och Hällgren-Graneheim (2012). När erfarenhet saknas rekommenderas ett manifest analysförfarande, vilket innebär en textanalys om vad som direkt uttrycks i texten (Graneheim & Lundman, 2004). En tolkning av budskapet i intervjuerna kan lätt göras, därför försökte författarna enbart hålla sig till det deltagarna sade på de inspelade intervjuerna. Båda författarna har läst de transkriberade intervjuerna och var delaktiga under analysprocessens alla delar vilket ökar tillförlitligheten i resultatet. Genom dataanalysen 22

23 försökte författarna vara medvetna om sina egna förförståelser. och hur det kunde påverka analysen som Granheim och Lundman (2004) förespråkar. Då författarna inte har egna erfarenheter av arbete med asylsökande barn, minskade risken för att förförståelsen påverkade dataanalysen. Det var också lättare att hålla sig neutral och vara öppen för det de berättade utan att göra egna värderingar. En svårighet i analysprocessen som författarna upplevde var att namnge kategorierna, men även att placera subkategorierna under rätt kategori. Det mest framträdande fick avgöra placeringen. Det kan påverka studiens trovärdighet. Delaktighet i kvalitativ forskning är ofrånkomlig eftersom en viss påverkan av data görs av författarna då de är delaktiga under intervjun och därmed blir medskapare till texten (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2012). Författarna har under studiens gång varit medvetna och reflekterat över sin delaktighet genom samtal sinsemellan och hur det kan ha påverkat resultatet. Författarna upplevde att antalet deltagare var tillräckligt då BVC-sjuksköterskorna efter hand gav liknande svar och en viss form av mättnad uppstod. Fler intervjuer hade förmodligen inte lett till något nytt, vilket stärker studiens trovärdighet. Författarna upplevde också att det gick att urskilja likheter och skillnader, samt att intervjuerna var varierade och gav nyanser i erfarenheterna av de hälsofrämjande arbetet med asylsökande barn. En variation av likheter och skillnader efterfrågas i en kvalitativ innehållsanalys (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2012). För att göra en bedömning av studiens överförbarhet är en noggrann beskrivning av metoden och dess kontext av värde för läsaren. Överförbarhet innebär att studiens resultat överförs till eller har användbarhet i andra sammanhang eller grupper (Polit & Beck, 2012). Författarna överlåter till läsaren att bedöma om överförbarhet Resultatdiskussion I resultatet av den genomförda studien visade det sig att BVC-sjuksköterskorna strävade efter att arbeta med de asylsökande barnen enligt riktlinjer och basprogrammet. För att nå BHV:s mål ska BVC-sjuksköterskan arbeta riktat mot alla familjer och satsa på specifika insatser samt åtgärder till de som har speciella behov (Socialstyrelsen, 2014). Resultatet visar att BVC-sjuksköterskorna såg till barnens behov och prioriterade därefter. BVC-sjuksköterskorna tydliggjorde att de behandlade alla barn lika på BVC och att de asylsökande barnen har rätt 23

24 till samma hälsovård vilket överensstämmer med Barnkonventionen och lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., (UNICEF, 2009; SFS 2008:344). En viktig del som BVC-sjuksköterskorna arbetade mycket med var att få de asylsökande barnen och deras familjer integrerade i samhället. Bland annat via socialt samspel på familjecentral och förskola. Enligt Samarasinghe, Fridlund och Arvidsson (2010) är integration i svenska samhället centralt för att barn inte ska bli vilsna i mottagarlandet. I studien av Björnberg (2011) uppger flera barn att de har ett begränsat socialt nätverk utanför familjen. Det framkommer också att social interaktion ses som en förutsättning för att kunna integrera. Björnbergs resultat styrker BVC-sjuksköterskornas erfarenhet av att socialt samspel är en viktig del för att komma in i samhället. Vidare framkommer att alla inte vill integreras. Några av de intervjuade mammorna var tillfreds med den sociala kontakten de hade i sitt lilla nätverk av nära släktingar och hade inget behov av att komma in i det nya samhället (ibid.). Varje person har rätt att avgöra vad hälsa betyder för den egna individen i relation till hennes/hans situation i livet (Svensk sjuksköterskeförening, 2008). Stödet från familj och vänner visade sig ha stor betydelse för asylsökandes psykiska hälsa under de första åren i det nya landet (Schweitzer, Melville, Steel & Lacherez, 2006). Trots att en del forskning visar att vissa människor inte vill integreras så anser författarna till denna studie att BVCsjuksköterskorna ska fortsätta arbeta för att integrera barnen, då delaktighet i samhället är ett led till hälsa (Socialstyrelsen, 2009). Sjukvården har ett ansvar att främja hälsa och utveckling (SFS 1982:763) vilket bland annat omfattar socialt samspel och språk. Sköterskorna i studien av Samarasinghe et al. (2010) uttryckte att en viktig del i att främja hälsa innebar att delge familjerna svenska värderingar vilket kan leda till utveckling av familjens sätt att leva i samhället. Att se till hela familjen är en förutsättning för att bilda sig en uppfattning av hur barnet har det uppgav BVC-sjuksköterskorna. Föräldrarnas mående bör beaktas då deras mående kan inverka på barnen. BVC-sjuksköterskorna erfor att flera mammor blev ensamma när de kom till Sverige utan hela sin familj. Att känna ensamhet i det nya landet bekräftas i studien av Strijk et al., (2011). I studien av Björnberg (2011) där man intervjuat asylsökande barn och deras föräldrar var för sig, visade resultatet att om föräldrar upplevde ensamhet, upplevde deras barn också ensamhet. 24

25 Barnaga är förbjudet i Sverige (SFS 1998:393). Enligt barnkonventionen artikel 19, har varje barn rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet (UNICEF, 2009). BVC-sjuksköterskorna ansåg att förbud mot barnaga ledde till gränssättningsproblem för en del föräldrar, då barnaga tillhör barnuppfostran i vissa kulturer. BVC-sjuksköterskorna var tydliga och informerade om vilka lagar som gäller i Sverige. BVC-sjuksköterskorna erfor att det var svårt att nå fram med budskapet alla gånger och det kunde ibland bli en motsättning. I studien av Söderbäck och Ekström (2014) framkommer det att föräldrarna inte alltid vill ta in råden då deras tilltro till sin egen erfarenhet var större än deras tilltro till BVC-sjuksköterskornas profession. Skilda uppfattningar om föräldrarnas kunskapsnivå gällande egenvård beskrevs. Otillräcklig kunskap om egenvård framkom i studien av Samarasinghe et al. (2010) där man försökt införa goda levnadsvanor men inte fått gehör. Söderbäck och Ekström (2014) påvisar det omvända i sitt resultat där föräldrarna hade god kännedom om barn och hur barn utvecklas. De var trygga i sin föräldraroll vilket byggde på erfarenhet och stöttning från andra familjer, då de lever nära varandra och får många barn. Magnusson et al. (2016) uttrycker att stödja och aktivera föräldrar i föräldraskapet skapar bättre förutsättningar för barnet. Vissa kulturer har en annan syn på tiden erfor BVC-sjuksköterskorna, vilket även tas upp i studien av Söderbäck och Ekström (2014). BVC-sjuksköterskorna i den studien fick påminna föräldrar att de skulle infinna sig på avtalade och inbokade tider. Mycket tid gick även till spontana och oplanerade möten, där föräldrar kom med sina sjuka barn. En svårighet som BVC-sköterskorna erfor var oro över att familjerna plötsligt var försvunna. Arbetet blev ostrukturerat och de kunde inte fortsätta arbetet som planerat. I studien av Berlin, Johansson och Törnkvist (2006) framkommer också BVC-sköterskors oro för försvunna barn och de risker barnens hälsa kan utsättas för då den inte kan övervakas. Det övergripande målet för BHV är att se till psykiska, fysiska och sociala aspekter i barns utveckling och uppväxtmiljö. BVC-sjuksköterskornas arbete med att uppfylla BHV:s mål försvårades då barnen och deras familjer plötsligt var försvunna. Vem vilar ansvaret för barnets hälsa på då? Att arbetet var tidskrävande visade sig i resultatet. Det krävdes mycket administrativ tid som att eftersöka journaler och leta efter familjerna då adresserna inte alltid stämde. Många 25

26 familjer önskade även hjälp med andra saker som inte rörde BVC. BVC-sjuksköterskorna försökte hjälpa familjerna så gott de kunde. Liknande resultat framkom i studierna av (Berlin et al., 2006; Samarasinghe et al., 2010). BVC-sjuksköterskorna i Söderbäck och Ekströms (2014) studie beskrev att föräldrarna hade svårt att förstå syftet med den förebyggande hälsoverksamheten, ändå sågs BVC besöken som en viktig kontakt för familjerna. Att de asylsökande barnen verkade må bra och var trygga antogs bero på att de blivit väl omhändertagna av föräldrarna. Resultatet av Goldin (2008) visar att ett varmt familjeklimat och familjens gemensamma tro på framtiden är skyddande faktorer mot psykisk ohälsa hos barn. Små barn tar separation bättre då de inte hunnit utveckla längre relationer i ursprungslandet och kärnfamiljen utgör den viktigaste rollen (Morantz, Rousseau & Heymann, 2011). Författarna anser att det hade varit intressant att se om andra personer i barnens närhet exempelvis förskolepersonal som träffade barnen betydligt oftare hade haft samma uppfattning om barnens mående. För att skapa möjlighet att etablera en bra relation ansåg BVC-sjuksköterskorna att det krävdes förtroende från familjerna. De uppgav att det är viktigt att vara lyhörd, ödmjuk samt att respektera familjen. Efter att ha träffats några gånger utvecklades en relation med ömsesidigt förtroende. BVC-sjuksköterskorna i Söderbäck och Ekströms (2014) studie menade att det var viktigt att bekräfta föräldrarnas känslor och visa respekt även om deras synpunkter var olika. De framhöll vikten av ögonkontakt och att vara kroppsligen vänd mot föräldern. Föreliggande studies resultat styrks i studien av Samarasinghe et al. (2010) där sköterskorna använde sig av ett empatiskt tillvägagångssätt. De lät familjerna berätta om flykten och sin familjebakgrund för att påvisa sin personliga identitet och minska psykiskt lidande på grund av traumatiska krigsupplevelser. I studien av Strijk et al. (2011) framkom också att de asylsökande hade behov av att berätta om sin situation och få bekräftelse. BVCsjuksköterskorna uppgav att det var viktigt att visa intresse för familjerna och lyssna in vad de hade att berätta. Det för att upptäcka eventuella problem som kan påverka barnets hälsa i framtiden (Magnusson et al., 2016). En strategi alla BVC-sjuksköterskor använde sig av var tolk för att kunna kommunicera med barnen och deras föräldrar. Att kunna kommunicera genom professionella tolkar som är neutrala är det bästa sättet att beröra känsliga och komplicerade frågor (Pergert, Ekblad, 26

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Förståelse

Läs mer

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

BVC-sjuksköterskors upplevelser av att möta asylsökande barnfamiljer

BVC-sjuksköterskors upplevelser av att möta asylsökande barnfamiljer BVC-sjuksköterskors upplevelser av att möta asylsökande barnfamiljer Primary Child Health Care nurses experiences of meeting asylum seeking families Författare: Helena Eriksson och Susan Ärlandsback Höstterminen

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR 1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell

Läs mer

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Hälsofrämjande hembesök och teambesök

Hälsofrämjande hembesök och teambesök Hälsofrämjande hembesök och teambesök Vad säger små barn om HÄLSA? Almqvist, L.,Hellnäs, P., Stefansson,M., Granlund, M. (2006). I can play : young children s perceptions of health. Journal of Pediatric

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig för innehåll: Eva Neth,

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Utdrag ur FN:s barnkonvention Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och

Läs mer

Mötet med asylsökande inom primärvården

Mötet med asylsökande inom primärvården Magisteruppsats Mötet med asylsökande inom primärvården En kvalitativ intervjustudie Författare: Camilla Georgsson & Emma Hallén Handledare: Ulla Petersson Examinator: Katarina Swahnberg Termin: VT16 Ämne:

Läs mer

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare. Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: Sida1(5) KURSPLAN VÅ3050 Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Child Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Kursens övergripande mål är att den

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17 161001 Barn-och utbildning/förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen

Läs mer

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård,

Läs mer

Barn som riskerar att fara illa

Barn som riskerar att fara illa Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411 Har du någon gång känt oro för ett barn? Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK

STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK LSU:S ASYLPOLITISKA STÅNDPUNKT LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer. Ungdomsorganisationer samlas i LSU för att gemensamt

Läs mer

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum När världen kommer till vårdcentralen Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum Bakgrund och syfte Transkulturellt centrum Stockholmsläns

Läs mer

Ivarsgårdens förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Ivarsgårdens förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling . Ivarsgårdens förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska

Läs mer

MAGISTERUPPSATS. Sjuksköterskors erfarenhet av arbete med flyktingbarn och deras föräldrar på barnavårdscentralen. Nursen Aptich och Mirjana Azaric

MAGISTERUPPSATS. Sjuksköterskors erfarenhet av arbete med flyktingbarn och deras föräldrar på barnavårdscentralen. Nursen Aptich och Mirjana Azaric Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60hp MAGISTERUPPSATS Sjuksköterskors erfarenhet av arbete med flyktingbarn och deras föräldrar på barnavårdscentralen

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014 Inledning På vår förskola skall varje barn känna trygghet, få utveckla sin egen identitet och känna sig respekterad. Barnet ska utvecklas i sin

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. 1 Innehållsförteckning Vision Syfte FN:s konvention

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA Jan.2018 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! barn - personal föräldrar 1. Inledning I skollagen (2010:800)

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Sofiaskolan

Sofiaskolan Sofiaskolan Roine Peimer Direktvalsnr: 021-39 13 85 Mail: roine.peimer@vasteras.se Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Sofiaskolan 2016-2017 För att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll

Läs mer

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019 Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019 2014 all planering, alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Barnhälsovårdens

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Utveckling och forskning i samarbete mellan Landstinget i Värmland, Region Örebro län samt Karlstads och Örebro Universitet. Kjerstin Almqvist,

Läs mer

Syfte och målgrupp. Syfte. Målgrupper

Syfte och målgrupp. Syfte. Målgrupper Syfte och målgrupp Syfte Bistå fler barn med relevant information och juridisk rådgivning i syfte att tillförsäkra barn en rättssäker asylprocess och i förlängningen att motverka att barn ska sändas tillbaka

Läs mer

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision En kreativ förskola för lustfyllt lärande i en tillåtande och trygg miljö Planen gäller från 2017-12-01 Planen gäller

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet socialt arbete Degree of Master of Science (60 credits) with a major in Social Work 1. Fastställande

Läs mer

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019 Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling Åsle förskola Läsåret 2018/2019 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsfördelning 4 Utvärdering och revidering 5 Främjande arbete 5 Kartläggning

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G2018/317 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Programkod: V2DIS 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd

Läs mer

Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019

Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Tuvans förskola, Härnösand Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Svenska OMEP i samarbete med Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan Ekeby förskolas likabehandlingsplan förskolechef Ulrica Strömberg Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Yttrande: Processbeskrivning för barn utan vårdnadshavare i den omarbetade skyddsprocessen, Dnr:

Yttrande: Processbeskrivning för barn utan vårdnadshavare i den omarbetade skyddsprocessen, Dnr: Mikaela Hagan Catherine Johnsson Datum 2016-05-23 Yttrande: Processbeskrivning för barn utan vårdnadshavare i den omarbetade skyddsprocessen, Dnr: 1.3.4-2016-74410 Allmänna synpunkter på den omarbetade

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yllestad förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yllestad förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Yllestad förskola Verksamhetsåret 2018-2019 1 Innehållsförteckning 1. Vision 2 2. Mål 2 3. Inledning 2 4. Ansvarsfördelning 3 5. Utvärdering av föregående

Läs mer

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/14 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 1 Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 Många av RFS medlemmar hör av sig till kansliet för att få hjälp med att ge bra stöd till de ensamkommande barn som de är gode män och särskilt

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling

Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling Fjärilens förskola Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling vt 2019 ht 2020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Vår Vision och genomförande sid 5 3. Arbete för att främja, förebygga och

Läs mer

Barnhälsovårdssjuksköterskors upplevelse av mötet med nyanlända barn och deras familj.

Barnhälsovårdssjuksköterskors upplevelse av mötet med nyanlända barn och deras familj. Barnhälsovårdssjuksköterskors upplevelse av mötet med nyanlända barn och deras familj. Child health care nurses experience of meeting newly arrived children and their family. Bergfeldt, Ida Haglund, Emma

Läs mer

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet 2018-10-16 2 Migration har effekt på individens hälsa Migration medför förändring i familjedynamiken (Bhugra,

Läs mer

PAPPERSLÖSA I VÅRDEN. Svenska Röda korsets Vårdförmedling

PAPPERSLÖSA I VÅRDEN. Svenska Röda korsets Vårdförmedling PAPPERSLÖSA I VÅRDEN Svenska Röda korsets Vårdförmedling 2018-10-02 Innehåll Kort om Rödakorsets vårdförmedling Vem är papperslös Livsvillkor Hinder till vård och samspelet med livsvillkor Svenska Röda

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer