Miljöredovisning 2015

Transkript

1 MILJÖHANDBOKEN Naturvetenskapliga fakulteten Miljöredovisning 2015 Uppföljning av miljömålsarbetet vid Naturvetenskapliga fakulteten Upprättad av miljösamordnaren Miljöredovisningen är en fakultetsspecifik uppföljning av universitetets Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling och redovisar aktiviteter inom miljö och hållbar utveckling såväl som statistik från universitetsgemensamma källor och leverantörer såsom fastighetsägare och researrangörer. Miljömålen för år har indelats i nio områden vilka överensstämmer med universitetets betydande miljöaspekter: 1. Forskning 2. Utbildning 3. Samverkan med det omgivande samhället 4. Studentmedverkan 5. Kompetensutveckling 6. Klimatpåverkan 7. Resursanvändning 8. Kemiska ämnen 9. Miljörisker Med utgångspunkt i handlingsplanen ska institutionerna upprätta aktivitetslistor relevanta för den egna verksamheten alternativt infoga aktiviteter inom miljö och hållbar utveckling i sina verksamhetsplaner. Institutionen väljer hur många målområden de vill arbeta med och hur många aktiviteter som skall genomföras. Handlingsplanen följs upp årligen i universitetets samlade årsuppföljning. Fakulteterna och institutionerna ska följa upp egna aktiviteter och återrapportera dessa i samband med uppföljningen av sina verksamhetsplaner. Fakulteterna och institutionerna bistår också med uppgifter till universitetets hållbarhetsredovisning. Universitetets hållbarhetsredovisningar finns här: Miljöredovisningar för Naturvetenskapliga fakulteten finns här: styrning/miljoarbete/d_miljoredovisning 1

2 Mål för område Forskning Universitetet skall främja forskningen inom hållbar utveckling i linje med Vision Naturvetenskapliga fakulteten har 192 publicerade vetenskaplig artiklar inom hållbar utveckling under Bibliometrisk sökning görs för dessa tre av alla möjliga publikationstyper: Artikel, forskningsöversikt Artikel, refereegranskad vetenskaplig Artikel, övrig vetenskaplig publikationer hållbar utveckling Antal publikationer inom hållbar utveckling År antal publikationer totalt antal publikationer hållbar utveckling , , , , ,2 Antal publikationer inom hållbar utveckling jämfört med totalt antal publikationer inom tre kategorier; Artikel, forskningsöversikt, Artikel, refereegranskad vetenskaplig, Artikel, övrig vetenskaplig % 2

3 Mål för område Utbildning Universitetet skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen i enlighet med Vision hållbarhetsmärkta kurser av totalt 416 kurser motsvarar 13 % 14 hållbarhetsmärkta program av totalt 39 program motsvarar 36 % Digitala och nätbaserade verktygslådor för hållbar utveckling i utbildningen Arbetet på fakultetsnivå ligger i att samordna arbetet med en verktygslåda för integrering av HU i utbildningen. Med anledning av uppdraget från utbildningsnämnden att skapa en fakultetsanpassad, webbaserad verktygslåda till stöd för arbetet med hållbarhetsfrågor tillsatte dekanus en projektledare Projektledaren har under året lett arbetet med att vidareutveckla och konkretisera innehållet i den fakultetsspecifika digitala verktygslådan. Uppdraget inkluderade också att förtydliga kopplingen mellan fakultetens digitala verktygslåda för hållbar utveckling och arbetet med att hållbarhetsmärka fakultetens utbildningar, både program och kurser, vilket påbörjats. Arbetet med att ytterligare anpassa innehållet till verksamheten vid fakulteten sker tillsammans med representanter för fakultetens samtliga institutioner och ett flertal möten mellan institutionernas utbildningsansvariga och projektledaren har genomförts under hösten. En skriftlig utvärdering/rapport kom i november och arbetet fortsätter under 2016 med fler uppföljande aktiviter. Exempel på aktiviteter: Kemi: Vid samtliga program som institutionen ansvarar för diskuteras fakultetens verktygslåda för hållbar utveckling ( som möjligt hjälpmedel i arbetet med implementering av fler hållbarhetsaspekter i utbildningen. Möjligheten att hållbarhetsmärka kurser och program har därigenom också uppmärksammats. Inom institutionens kemiprogram har en genomgång av samtliga kurser genomförts. Detta har inneburit att 12 kurser identifierats som möjliga att hållbarhetsmärka med nuvarande lärandemål, utifrån GUs riktlinjer för märkning av kurser och program. Lärare från institutionen har deltagit i den workshop om verktygslådan för hållbar utveckling som GMV/miljöenheten anordnade. Detta innebar ytterligare fördjupning och erfarenhetsutbyte. Fysik: Moment har införts HT15 som ett moment i introduktionskursen: Att bli fysiker, FYP101. Hösten2015 gavs ett seminarium av doktorand Ingela Bursjöö med titeln Miljöfysik, hållbar utveckling och andra tillämpningar Matematik: Nedan specificerat finns de aktiviteter som gäller utbildningsområdet. I introduktionskursen på matematikprogrammet lärde de lösa en del optimeringsuppgifter. Alla mina kurser har inslag. De på GU är på marina programmet och på miljövetarprogrammet som båda har massor av tillämpningar inom området. En 3

4 annan kurs (MSA250/TMS031, Experimental Design) handlar om att lära sig metoder som gör experiment effektiva och då givetvis också "sparsamma" (hållbarhet). Det ingår som en integrerad del i kursinnehållet för den nyutvecklade kursen MVE420: Nya teknologier, global risk och mänsklighetens framsteg. Jag har i kursen LGMA65 Modellering och problemlösning haft några problem som relaterar till hållbar utveckling. Till exempel spelteori tillämpat på klimatförhandlingar och konstruktion av vägnät. Våra lärarstudenter som går sin VFU2 (LG20MA och L920MA) deltar i ett inslag om Hållbar utveckling med människan i centrum, liksom alla studenter som går ämneslärarprogrammet. Det är inte vi som leder inslaget, men det ingår i kursen som vi har ansvar för. Kursen Linjär och heltalsoptimering med tillämpningar (MMG631) examineras via ett antal inlämningsuppgifter. Av dessa handlar den första om att välja bästa drivmedel (orsakande minsta möjliga utsläpp), den andra om optimalt underhåll av industriella system och den tredje om hur en vindpark ska designas för att kunna dra bästa möjliga nytta av vindenergin. Vindkraft ingår som modelleringsexempel i MMG631, där jag är examinator. Jag ansvarade för en sommarskola i ekotoxikologi i augusti i år. Har hållit en föreläsning i kursen MVE360 där jag beskrivit mina forskningsprojekt som har inslag av miljö och hållbar utveckling. Kristineberg: Helen Nilsson Sköld har arbetat med planering av doktorandkurs (start våren 2015) om hur man förmedlar kunskap om havets roll för livet på jorden inklusive människans påverkan på havet till informell publik (COSIA). Vårt mål är att denna kurs kommer att ges i större format på kandidat och mastersnivå och då inkludera längre vistelse på Kristineberg. Tjärnö: I mina moment kring marina skyddade områden berör vi vad som är ett hållbart skydd. (Per Jonsson) Vi arbetar på att införa ROV istället för skrap (Helen Veerman) Jag har arbetat för att lära ut hur man når ny säker kunskap. Säker och väl utvärderad kunskap behövs för hållbar utveckling. Jag har också jobbat för att lära ut om vad som finns i naturen och om dess dynamik och evolution.( Bo Johannesson) Jag har undervisat om hållbar vattenbruksproduktion och har sökt in pengar för att anordna en kurs i hållbart vattenbruk. Vi undvek också att skicka ut information i pappersformat under kurserna och använde e mail och drop box istället för spridning av information och litteratur. (Åsa Strand) Kulturvård G: Genom föreläsningar, program och kursutveckling, dialog med avnämare och studenter. Kulturvård M: Institutionen för Kulturvårds utbildningsprogram är per definition inriktade mot bevarande i olika former och bidrar i och med detta till hållbar utveckling på ett generellt plan. De utbildningsprogram som är förlagda till Mariestad har en mycket tydlig inriktning mot hållbar utveckling på ett mer specifikt plan i respektive utbildning. 4

5 På Bygghantverksprogrammet lär sig studenterna att bevara byggda miljöer och att återanvända material i ett kretsloppstänkande snarare än en mer resurskrävande nyproduktion. På Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk tillämpas ekologiska metoder í trädgårdsutbildningen. Under 2015 fortsätter denna utveckling, bl.a. genom att befintlig bevattning genom kommunens VA nät ersätt med en egen bevattningsanordning som tar sitt vatten direkt ur Vänern till våra anläggningar. Under 2015 har arbete pågått med revidering av utbildningsplaner inför I dessa nya reviderade planer ingår att kunna identifiera och diskutera aspekter av hållbarhet i relation till kulturvårdens hantverk. Vid institutionen i Mariestad finns förutom grundutbildningarna även Hantverkslaboratoriet som är ett nationellt centrum för kulturmiljövårdens hantverk. Under oktober månad 2015 arrangerades för andra gången Byggnadsvårdens konvent i Mariestad med drygt 450 deltagare från utbildning, bransch och myndigheter för att diskutera byggnadsvård utifrån ett antal övergripande teman. Ett av dessa teman var Klimat & hållbarhet. Under året har studenter och allmänhet kunnat ta del av föreläsningen Nio hållbarhetstrender som förändrar världen vid institutionen. Ledningen för institutionen ingår sedan hösten 2015 i styrelsen för Biosfärsområdet Vänernskärgården Kinnekulle där Mariestads kommun ingår. Sedan hösten 2015 är Tidan biotopskyddsområde. Institutionen ingår i förvaltningsgruppen som jobbar med frågor som rör biotopskyddsområdet. Målsättningen med institutionens medverkan är att hitta lämpliga miljövårdande aktiviteter som kan inlemmas i grundutbildningarna i Mariestad. Geovetenskap: Kurser på mastersnivå i miljögeologi och stadsklimat och hydrogeologi, geografiprogrammet Botan: 100 % av kurser/program inom miljövetenskap och ca 70 % av kurser/program inom biologi innehåller inslag av hållbar utveckling. Kursledare rapporterar i samband med godkännande av kursplan till GUBAS ev. inslag av hållbar utveckling. Info om miljöledningssystem ges i den allmänna skriftliga info som studenterna får vid kursstart. Finns också på webben. 5

6 Mål för område Samverkan med omgivande samhälle Universitetet skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling i linje med Vision nyheter och pressmeddelande om miljö och hållbar utveckling vid fakulteten under Exempel på aktiviteter: Kulturvård G: Institutionen samverkar med omgivande samhälle inom hållbar utveckling genom att samverka med VG regionen samt kommuner och större företag nationellt inom sektorn. Botan: Personal har deltagit i publika aktiviteter med inslag av hållbar utveckling. Mål för område Studentmedverkan Universitetet skall öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. Inga uppgifter finns att tillgå. 6

7 Mål för område Kompetensutveckling Universitetet skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. Universitetet skall verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. 30 personer medverkade i någon form av kompetensutveckling inom miljö och hållbar utveckling Exempel på kompetensutveckling som arrangerades 2015 är Workshop verktygslåda för lärare GURIA handläggarutbildning GURIA utbildning periodiska kontroller Chefsutbildning miljö och hållbar utveckling vid GU Utbildning i ny ISO standard Workshop för miljösamordnare aktiviteter för hållbar utveckling Exempel på aktiviteter: Lovén K: Erbjudit en miljötour för anställda som vill ha uppfräschning. Utökat introduktionsrundan till att införliva miljötänket i Mässen och pentryt. Lundberglab: En fullständig omarbetning av Institutionen för Kemi och Molekylärbiologi KMBs hemsida pågår i syfte att översätta dokumenten på Lundbergslaboratoriets miljösidor till engelska. En omfattande satsning för att öka kunskaperna om bland annat KLARA, samt den tillhörande modulen för riskbedömningsanalyser genomförs. Alla medarbetare skall enligt beslut signera att de tagit del av informationen. Detta kommer att följas av både utbildningsinsatser och en översyn av behörigheter etc. 7

8 Mål för område Klimatpåverkan Resor Universitetet skall fortsatt minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energianvändning. Totalt utsläpp av CO2 från tjänsteresor samt från fartyg och båtar var 991 ton (21 % av GU) Mängden CO2 från flygresor ökade med 10 % från 2014 till 712 ton. CO2 från flygresor < 50 mil ökade med 8 % från Alla flygresor klimatkompenseras i samband med bokning via avtal. Antalet km med tåg minskade kraftigt under Oklart vad som förklarar minskningen men en förklaring kan vara den allmänna uppfattningen om tågresandets problem med förseningar. Utsläppen av CO2 från tåg är försumbart. Sträckan km genererar ett utsläpp av 1,5 kg CO2. Antalet mil med bil i tjänsten har minskat med 20 % sedan Användning av videokonferenser ökar kontinuerligt. Koldioxidutsläpp per fordonsslag 2015 vid Naturvetenskapliga fakulteten tåg bil/taxi/poolbil båtar flyg < 50 flyg > 50 Totalt utsläpp av koldioxid från tjänstresor och användning av fartyg och båtar 2015 var 991 ton, en ökning med 3 % från Mängden koldioxid från tågresor är försumbar, ca 1,5 kg. 8

9 Tåg- km x 1000 Egen bil-km x Resor med tåg respektive med egen bil i tjänsten vid naturvetenskapliga fakulteten. Användning av bil med km-ersättning Sven Lovén centrum NMR-centrum Matematik Marina vetenskaper Kulturvård Kemi och molekylärbiologi Geovetenskaper Fysik Fakultetskansliet Fakultetsgemensamt Biologi och miljövetenskap Antal mil med bil i tjänsten vid Naturvetenskapliga fakulteten per institution/enhet. 9

10 Exempel på aktiviteter: Kulturvård G: Vid resor mellan institutionen i Göteborg och Mariestad används i huvudsak Regionen Runt biljetter. Resor undviks ofta genom användandet av Jabber för konferenser inom institutionen. Resor genomförs i övrigt i största möjliga utsträckning med tåg. Lovén K: Köpt en elbil och en mindre skåpbil som ersättning för den dieselslukande stationsbussen Lovén T: Införskaffat elmotor till båt genom universitetets klimatfond. Utvärderat och informerat om användning av elmotor till båt. Undersökt möjligheten att byta Nereus bränsle till bättre kvalitet Botan: Anställda har under 2015 informerats om tjänstecykel och distanskommunikation 10

11 Energi och byggnader Universitetet skall fortsatt minska den totala energianvändningen per kvadratmeter i verksamhetens lokaler Energianvändningen minskade med 8 % från 2014 och har minskat med 14 % sedan 2010 Elförbrukningen har minskat med 11 % sedan 2010 Normalårskorrigerad energianvändning per m Fjärrkyla Fjärrvärme EL Energianvändning vid Naturvetenskapliga fakulteten Energianvändningen är beräknad på en yta av m 2 (Mariestad och institutioner vid Chalmers redovisas ej) Exempel på aktiviteter: Kulturvård G: Drar ner belysning nattetid. Släcker i utrymmen som inte används. Lovén K: Sett över energiförbrukning och ventilation och uppdaterat dragbänkar och skåp, samt bytt ut lampor och kyl/frysskåp. Kollat dragbänkar i mikroskopilabb. Botan: Anställda har under 2015 informerats och uppmanats gällande dragskåp och belysning samt ansvariga för klimatkammare/ rum är utsedda 11

12 Mål för område Resursförbrukning Återanvändning och avfall Universitetet skall fortsatt minska den totala mängden avfall. Universitetet skall fortsatt öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras. Den totala mängden avfall har minskat med 20 % och andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras har ökat med 13 % jämfört med Mängden avfall från fakulteten var 187 ton Detta är en minskning med 9 % sedan Mängden avfall vid fakulteten motsvarar 17 % av universitetets totala mängd avfall. Andelen avfall till energiutvinning har ökat något sedan 2014 och andelen avfall till materiaåtervinning eller kompostering har minskat med 18 % under samma tid Övrigt Materialåtervinning, kompost och farligt avfall Energiutvinning Fördelningen av avfall i fraktioner vid Naturvetenskapliga fakulteten Ingen statistik finns att tillgå från Kulturvård i Mariestad, Kemi, Fysik och Matematik. Exempel på aktiviteter: Kulturvård G: Inköp av nya källsorteringsmöbler Lovén K: Tillsett att vattenmaskin installeras i samband med ombyggnad i köket, så att försäljning av buteljerat vatten kan slopas. Vi ska förmedla allas uppskattning av Magnus kompetens och vilja att laga och återbruka. Använd batteriladdare som finns i receptionen istället för engångsbatteri. 12

13 Lundberglab: En översyn av Lundbergslaboratoriets avfallsrutiner pågår. Maritha Svensson, SEKA miljöteknik och Hans Andersson Recycling, samt ett antal tongivande doktorander medverkar i detta arbete. En stor översyn av Lundbergslaboratoriets rutiner för kemiskt riskavfall har genomfört. De nya rutinerna presenterades vid en säkerhetsdag på avdelningen för biokemi. Botan: Anställda har under 2015 informerats om källsortering Inköp och upphandling Universitetet skall öka andelen upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Vi har inga uppgifter om andel inköp som det ställts miljökrav vid. 13

14 Mål för område Kemiska ämnen Universitetet skall minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i SIN listan med minst 5 procent till 2015 jämfört med 2012 års resultat förekomster av produkter som finns på SIN listan. Det är en ökning från Samtidigt ökar antalet produkter på SIN listan kontinuerligt; 2015 fanns 1512 kemiska ämnen på listan. Exempel på aktiviteter: Lundberglab: Fortsatt kartläggning av Lundbergslaboratoriets användning av kemiska ämnen från databasen PRIO. Kulturvård G: Kontinuerlig översyn av kemiska ämnen i laboratorier och ateljéer. Kemi: Samarbete om organiska kemikalier för att minska totalmängden och totala utsläppen till luft. Lovén T: Har från 2015 inte förnyat tillstånd att transportera farligt avfall med eget fordon; både av miljöskäl och arbetsmiljö skäl. SEKA hämtar allt farligt avfall. Samtliga kemiska ämnen i verkstad, kök och lokalvård inlagda i KLARA. Fysik: Användarna har uppmuntrats att ersätta lösningsmedel och reagens med mindre miljöeffektsubstitut där det är praktiskt möjligt ( isopropanol istället för metanol för rengöring som exempel ) och för att minimera användning och avfall då substitution är omöjligt på grund av typen av forskning. Kristineberg: Stefan Agrenius har delvis ersatt formalin med etanol vid konservering av djur. Botan: Hexan ersatt av heptan vilket är mindre giftigt (Erik Selander). Klara inventering pågår ständigt. Forskningsingenjör Vivian Aldén samordnar utrensning av överflödiga kemikalier. 14

15 Mål för område Miljörisker Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. Rapporterade incidenter: Kemi: Gasspärrar för kemisk arbete har upptäckts vid rond. Dessa spärrar innehåller stora mängder metalliskt kvicksilver. Fysik: En låda för farligt avfall ( markerad "riskavfall " ) i ett labb betraktades av städpersonal som skräp och tömdes och bortskaffades via vanlig sophämtning. Vid möte med prefekt, ansvarig för städpersonal och mijösamordnare beslutades att golvtejp skall tydligt markera områden som ej skall beträdas eller vidröras av städpersonal. Avfall av typen farligt avfall ska via vår kemikalieansvarig omhändertas som övrigt kemiskt avfall av återvinningsföretaget Stena. Kristineberg: En incident (sjunken båt) har inträffat, detta medförde sannolikt ingen miljöpåverkan. Tjärnö: Man har kört mot bryggan med båtar (främst Nereus) och släppt ut stora mängder avgaser i närområdet. Vissa dagar med stilla väder har det lagt sig som en tät och obehaglig dimma att gå omkring i. Vid andra tillfälle har vindriktningen varit sådan att avgaserna har sugits in av fläktsystemet in i huvudbyggnaden. Då har det varit svårt att arbeta där. Kulturvård Gbg: Läckage av ångor från ett dragskåp. Exempel på förebyggande aktiviteter: Kemi: Miljö och arbetsmiljöronder har genomförts Fysik: För närvarande saknas brandsäkra skåp som är tillgängliga för användare. Institutionens policy begränsar mängden förvaring av brandfarliga kemikalier tillgänglig för användare. Men stora mängder lösningsmedel i bl.a. tvättflaskor för allmän rengöring har påträffats på arbetsbänkar och utgör en potentiell brandrisk. Institutionen har beslutat inköpa ett flera metallskåp för placering i de labb som använder brandfarliga lösningsmedel. Kristineberg: Riskbedömningar genomförs för arbete med kemikalier och främmande arter. I verkstaden har ett ventilerat skåp för förvaring av kemikalier installerats och brandskyddet har förbättrats med släckare och brandfilt. Nya brandfiltar har hängts upp i mässen och vid receptionen. Tjärnö: Riskbedömningar genomförs kontinuerligt. Forskare har genomgått safety at sea training. Medverkat till att åtgärder genomförs som minskar risken för vattenläckage från akvarierna. Medverkat i uppbyggnad av ett bättre larmsystem. Genomfört klassningsplan och kontroller bränsledepå båtar enligt nya bestämmelser. NMR: Vi arbetar kontinuerligt med riskbedömningar 15

16 Lundberglab: På Lundbergslaboratoriet uppmanar vi kontinuerligt våra medarbetare att medverka på de laboratoriesäkerhetsdagar, miljöutbildningar etc. som GU anordnar varje år. Införskaffning av ytterligare spillförebyggande tråg till dragskåp där risk för spill av kemiskt riskavfall till avlopp föreligger. Kulturvård Gbg: Översyn och åtgärd på ett dragskåp för kemikalieförvaring (se ovan). Ökad inbrottssäkerhet genom passerkontrollkort. Kulturvård Mar: Systematiska arbetsmiljöronder har genomförts och rapporterats i GURIA. Översyn av behörighet i KLARA pågår. Botan: Riskanalyser görs i varje lab och all personal på lab går GU:s labsäkerhetsutbildningar. Institutionernas arbetsmiljöansvarige Bengt Gunnarsson genomför löpande integrerad kontroll av arbetsmiljö och miljö. 16