ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)
|
|
- Emil Åberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)
2 Hur gör vi skolan bättre? Något om 2015 års Skolkommissions arbete Presentation vid Rikskonferensen Bättre Skola Örebro januari, 2017 Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet
3 Uppdrag Skolkommissionen ska lämna förslag som syftar till höjda kunskaps-resultat, förbättrad kvalitet i undervisningen; och en ökad likvärdighet. Kommissionen ska bl.a. utgå från OECD:s slutliga rekommendationer från den tematiska granskningen av svensk skola. Förslag ska redovisas i april 2017.
4 Problembilden Sviktande kapacitet och ansvarstagande hos många skolhuvudmän För svag kompensatorisk resursfördelning Otillräcklig kompetensförsörjning till lärar- och skolledaryrkena och bristande förutsättningar för professionsutveckling Skolsegregation som leder till kvalitetsskillnader mellan skolor Problem i lärandemiljön Splittrad och över tid oenig nationell styrning av skolan Ett försvagat och delvis fragmentiserat skolväsende med en låg grad av samverkan, samarbete och gemensamt förbättringsarbete mellan skolor och skolhuvudmän.
5 Kompensatorisk resursfördelning Skollagen 2 kap 8 a : Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Lag (2014:458). Skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Många studier visar på starkare positiva effekter av resurser för elever med låg socioekonomisk status.
6 Modell för kompensatorisk resursfördelning Kommissionen har låtit SCB ta fram ett index (SocIndex) som utgår från elevernas socioekonomiska bakgrund och eventuella migrationsbakgrund. Grundtanken i modellen är att elever som har hög sannolikhet att inte uppnå behörighet till gymnasieskolan har ett större behov av stöd än elever som har låg sannolikhet att inte uppnå behörighet. Indexet baseras på variabler med anknytning till utbildningsnivå, invandring, inkomst, ekonomiskt bistånd, om föräldrarna är skilda, antal syskon samt bostadsområdets socioekonomiska status
7 Modell för kompensatorisk resursfördelning, forts Resursbehovet kan beräknas som summan av en standardkostnad för en medelkommun med hänsyn tagen till strukturella faktorer och ett på SocIndex baserat tillskott Olika nivåer av tillskott är möjliga, och tillskotten kan vara en rak eller progressiv funktion av SocIndex
8 Ett hypotetiskt exempel
9 Hur kan resursförstärkningarna användas? Resursförstärkningar ger resultatförbättringar först när de används för att åstadkomma förbättringar i verksamheten. Det är huvudsakligen lärare och skolledare som kan göra detta. Kvantitativa förstärkningar: minskad klasstorlek, ökad lärartäthet Kvalitativa förstärkningar: höjd lärarkompetens
10 Forskning kring effekter av minskad klasstorlek Experimentella studier och meta-analyser visar på svaga positiva effekter av minskad klasstorlek. Effekterna är dock olika för olika elevgrupper: Positiv effekt för elever i de lägre årskurserna (0,25 d) Svagare positiv effekt för mellan- och högstadium (0,15 d) Ingen effekt för äldre elever Starkare positiv effekt för elever med låg SES och utländsk bakgrund (0,40 d) Svag effekt av ökad lärartäthet
11 Förväntad resultatförbättring vid minskning av klasstorleken Om klasstorleken sänks från 25 elever till 20 elever innebär detta en kostnadsökning med minst ca 6500 kr/elev. Minskningen av klasstorleken kan förväntas leda till en resultatförbättring om 0,16 d. Omräknat till PISA-skalan innebär detta en förväntad förbättring med 16 poäng, och på Meritvärdesskalan en förväntad förbättring med 10 poäng.
12 Problem förknippade med minskning av klasstorlek Svag effekt vid generell implementering Om det inte finns god tillgång på kompetenta lärare kan effekten bli negativ. Höga kostnader, med tröskeleffekter Effekten för låg-ses och minoritetsgrupper är ca dubbelt så stor som för övriga elever. Men om elever från utsatta grupper generellt placeras tillsammans i små klasser, skulle detta leda till en stark segregation inom skolor, vilket i sin tur skulle få negativa effekter som en följd av förväntans- och kamrateffekter.
13 Problem förknippade med minskning av klasstorlek, forts Investeringen i mindre klasser måste göras om varje år Mindre klasser har en starkare positiv effekt under första skolåren än åren därefter, vilket ger stöd för att använda en del av resursförstärkningen till att minska klasstorleken för dessa år.
14 Lärarkompetens En slutsats från många forskningsöversikter är att lärarnas kompetens är den viktigaste resursfaktorn när det gäller att utveckla elevresultaten. Detta pekar på att utveckling av lärarnas kompetens kan vara en mer framgångsrik ansats än generell minskning av klasstorleken.
15 Vad är lärarkompetens? Formell kompetens (behörighet, legitimation) Bedömd kompetens (elever, skolledare/ studierektorer, läraren själv)
16 Vad är lärarkompetens, forts Tre kompetensdimensioner (Nordenbo et al., 2008): 1. Relationskompetens. Positiv social kompetens där läraren visar respekt, tolerans och intresse för eleverna. 2. Regelledningskompetens. Förmågan att etablera regler för klassens uppförande och arbete, där läraren involverar eleverna i strukturering och val av aktiviteter. 3. Didaktikkompetens. Läraren har goda ämneskunskaper, på vilken grund undervisningen kan genomföras på flexibla sätt, och anpassas efter elevernas behov. Kompetens visad i uppnådda elevresultat (lärareffektivitet)
17 Vad säger forskningen om lärareffektivitet? Det finns en stor effekt som är förknippad med enskilda lärare. Lärarfaktorn förklarar ca 10 % av variationen i elevresultat, vilket ungefär motsvarar effekten av föräldrarnas utbildningsnivå. Det kan också jämföras med klasstorlekseffekten, som förklarar 1-2 % av variationen i elevresultat Lärareffekten är större i matematik än i andra ämnen. Förklaringen är sannolikt att matematiklärandet i större utsträckning sker i skolan än vad gäller andra ämnen. Lärareffekten är i huvudsak konstant över grundskolans årskurser, men verkar vara mindre i gymnasiet. Lärareffekten är inte helt stabil från ett år till ett annat.
18 Vad säger forskningen om lärareffektivitet?, forts Lärareffekten utvecklas genom undervisningserfarenhet. Dels en generell effekt, dels en specifik effekt som avser undervisning inom vissa ämnesavsnitt för vissa årskurser Erfarenhet har större betydelse än man tidigare funnit. 30 års erfarenhet medför 1 d högre lärareffekt än en nyutbildad lärare har, och 0,75 d högre effekt än en lärare med 5 års erfarenhet. Kompetensutveckling kan förbättra lärareffekten genom feedback, stöd, fortbildning, och kollegial samverkan.
19 Effekter av kompetensutveckling Forskningsöversikter över effekter av kompetensutvecklingsprogram visar på relativt starka effekter (ca 0,50 d), men med stor variation mellan program: Korta program (< 14 timmar) hade ingen effekt Kompetensutveckling där kollegialt samarbete på skolan ingår har god effekt. Även om kompetensutveckling är resurskrävande, är kostnaderna i allmänhet lägre än för minskning av klasstorleken. Kompetensutveckling har en kvarstående och kumulativ effekt på lärares och skolledare professionella kompetens.
20 Modell för relationen kompetensutveckling och matematikprestation (klassnivå)
21 Slutsatser Forskningen ger stöd för att resurser påverkar elevresultat, liksom att påverkanseffekten är större för elever med låg SES och utländsk bakgrund. Detta stödjer tanken att resursfördelningen skall vara kompensatorisk Resursförstärkningar ger större effekt om de används för att stödja utvecklingen av lärarnas professionella kompetens än för att minska klasstorleken eller öka lärartätheten.
LUMA Jan-Eric Gustafsson. Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik Göteborgs universitet
Effekter av matematiklärare och deras undervisning på elevernas kunskapsutveckling. En genomgång av forskning om olika ansatser att mäta och bedöma lärares förmåga att åstadkomma goda elevresultat LUMA
Läs merOrsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017
Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017 Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Skollagen, 1 kap. Likvärdig utbildning 9 Utbildningen inom skolväsendet
Läs merAktuella skolfrågor. Kjell Hedwall. avdelningschef skolutvecklingsavdelningen
Aktuella skolfrågor Kjell Hedwall avdelningschef skolutvecklingsavdelningen Aktuella skolfrågor Skolkommissionens slutbetänkande Skolverkets lägesbedömning Aktuella insatser inom skolutveckling Skolkommissionens
Läs merSkolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket
Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520
Läs merHva betyr lærernes kompetanse for elevenes resultat på 4. trinn i Norge, Sverige og Finland?
Hva betyr lærernes kompetanse for elevenes resultat på 4. trinn i Norge, Sverige og Finland? Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Centre for Educational Measurement at the University of Oslo (CEMO)
Läs merFör att lyckas måste vi förstå våra elever
För att lyckas måste vi förstå våra elever Nyckeltal för att styra mot resultat Lina Axelsson Kihlblom Haninge kommun 2017-10-26 1 Jag ska tala om Hur det gått Utmaningar Vad fungerar för att kompensera
Läs merLikvärdig förskola. 12 februari 2018 Johannes Lunneblad
Likvärdig förskola 12 februari 2018 Johannes Lunneblad Förskolans och skolans uppdrag Alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska
Läs merSyftet med rapporten. Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer. Diskutera orsaker till utvecklingen
Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten Datakällor Figur 2.1 Total variation i meritvärde,
Läs merSkolframgång och social bakgrund. Forum Jämlik stad 25 januari 2018 Johannes Lunneblad
Skolframgång och social bakgrund Forum Jämlik stad 25 januari 2018 Johannes Lunneblad Förskolans och skolans uppdrag Alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk
Läs merSkolpolitiskt seminarium Gustav Fridolin 28 september Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet
1 Skolpolitiskt seminarium Gustav Fridolin 28 september 2017 Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet PISA visade allvarliga varningsklockor Genomsnittlig poäng 520 510 500 490 480 470 Läsförståelse Matematik
Läs merKommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015
Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som
Läs merAktuella frågor för skolan Anna Ekström
Stockholm den 19 oktober Aktuella frågor för skolan Anna Ekström Utbildningsdepartementet 1 Kunskaperna vänder åt rätt håll Sveriges resultat i PISA Sveriges matematikresultat i TIMSS 520 550 Åk 8 510
Läs merRUC-råd. Kosta 11 maj
RUC-råd Kosta 11 maj Annan samverkan: RUC-råd Regionförbund Nationella/regionala RUC Omvärldsbevakning Skolmyndigheter Linnéuniversitete t Fakulteter Institutioner Uppdrag RUC Exempel: Nationella skolutvecklingsprogram
Läs merSammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet
Sammanfattning Rapport 2014:01 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Skolinspektionen har granskat hur kommunerna arbetar med att fördela
Läs merMatematikundervisning för framtiden
Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade
Läs merDecentralisering, skolval och friskolor:
Decentralisering, skolval och friskolor: resultat och likvärdighet i svensk skola av Helena Holmlund, Josefin Hägglund, Erika Lindahl, Sara Martinson, Anna Sjögren, Ulrika Vikman och Björn Öckert Stockholm
Läs merSkolans reparativa och kompensatoriska förmåga
Skolans reparativa och kompensatoriska förmåga Lina Axelsson Kihlblom Växjö 2018-01-31 Jag ska tala om Hur politiska beslut kan kompensera så att fler elever klarar skolan Hur förvaltning och rektorer
Läs merYttrande över remiss Samling för skolan Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35) andra delen.
2017-09-01 1-STY-2017/119 Utbildningsdepartementet Ola Hendar 010-473 53 81 Fredrik Malmberg 010-473 50 00 Yttrande över remiss Samling för skolan Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35)
Läs merRapport om åtgärder för elever som riskerar att inte nå målen
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-12-07 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (7) Erik Sanner Diarienummer 2010/BUN 0085-41 Barn- och utbildningsnämnden Rapport om åtgärder för elever som riskerar att
Läs mera) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna
Läs merLäsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti
Promemoria 2017-08-16 Utbildningsdepartementet Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti För att alla elever ska få det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna föreslår regeringen att en åtgärdsgaranti
Läs mera) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättningen a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?... 1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna
Läs merVarför det är livsavgörande att kunna läsa
Varför det är livsavgörande att kunna läsa Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Skolstrateg Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network
Läs merUtbildning för nyanlända elever
Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra
Läs merFinns förstelärarna där de bäst behövs?
Finns förstelärarna där de bäst behövs? PM Dnr 2013:1086 1 (6) Finns förstelärarna där de bäst behövs? Sammanfattning och slutsats s analyser visar att svenska elevers kunskapsresultat sjunker i de internationella
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en
Läs merSödertörns nyckeltal 2015/2016 Grundskolan
Södertörns nyckeltal / Grundskolan Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Innehåll Figurer... iii Tabeller... iv 1 Sammanfattning... 1 1.1 Behörighet till gymnasieskolan... 1 1.2 Kunskapskrav...
Läs merAnalyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor
RAPPORT 467 2018 Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan Analyser av familjebakgrundens
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merLäsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018
Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,
Läs merStockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat
Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor
Läs merU2015/3357/S. Statens skolverk Stockholm
Regeringsbeslut I:3 2015-06-04 U2015/3357/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om samverkan för bästa skola Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Statens skolverk att
Läs merAnsvar för matematiklärande Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. Åse Hansson. Åse Hansson.
Ansvar för matematiklärande Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet Åse Hansson Åse Hansson ase.hansson@ped.gu.se Göteborgs universitet Institutionen för didaktik och pedagogisk
Läs merEN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag
EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll
Läs merStatistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Strukturersättning För att skapa likvärdiga förutsättningar för skolor och förskolor fördelas, förutom grundersättning till barn och elever, resurser efter barnens och elevernas
Läs merStatens Skolinspektion
Statens Skolinspektion Organisation Insynsråd ÖD, AC, EC Generaldirektör BEO ÖKN Kärnverksamhet Inspektionsavdelningar Huvudkontor Göteborg Anmälningsärenden Inspektion 1 Inspektion 2 Inspektion 3 Linköping
Läs mer2015 års Skolkommission Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet 1
2015 års Skolkommission Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 1 2015 års skolkommission Uppdrag att lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen
Läs merAnkomst och härkomst en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund
Ankomst och härkomst en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund Hans Grönqvist Uppsala universitet och IFAU Susan Niknami Stockholms universitet, SOFI Bakgrund En allt större andel av eleverna är födda
Läs merUtredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)
FÖRSLAG TILLL Vårt dnr Bilaga 1 B YTTRANDE 15/3137 2015-08-27 Ert dnr U2015/1888/S Avdelningen för arbetsgivarpolitik Ulrika Wallén Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM u.registrator@regeringskansliet.se
Läs merKommittédirektiv. Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg. Dir. 2018:102
Kommittédirektiv Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg Dir. 2018:102 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga
Läs merLärares attityd till skolan. En undersökning genomförd bland lärare i grundskolan. Oktober 2010
Lärares attityd till skolan En undersökning genomförd bland lärare i grundskolan. Oktober 00 Om undersökningen Markör Marknad och Kommunikation AB har på uppdrag av SKL genomfört en undersökning bland
Läs merÖkat statligt ansvar för en jämlik skola
2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,
Läs merAlLA skolor ska vara bra skolor
AlLA skolor ska vara bra skolor Gustav Fridolin Språkrör och utbildningsminister Lina Axelsson Kihlblom Central grundskolechef, Haninge kommun Ledamot regeringens Skolkommission Karin Pleijel Skolkommunalråd
Läs merKapitel 6 Likvärdighet
Kapitel 6 Likvärdighet Milton Friedman: The role of government in education, 1955 The role of government in education, 1955. Grundidé: frihet grundläggande -- viktigare än jämlikhet. Under such a system
Läs merFRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman
FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs
Läs merSkolinspektion i XXX kommun
Skolinspektion i XXX kommun Organisation Insynsråd ÖD, AC, EC Generaldirektör BEO ÖKN Kärnverksamhet Inspektionsavdelningar Huvudkontor Göteborg Anmälningsärenden Inspektion 1 Inspektion 2 Inspektion 3
Läs mer2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN
2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda
Läs merInvestera i utbildning
Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar
Läs merVägen genom skolan har din bakgrund någon betydelse?
Vägen genom skolan har din bakgrund någon betydelse? Emma Snölilja och Lotta Larsson facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB nyheter #scb #almedalen #statistik #integration Statistiska_centralbyran_scb
Läs merVälkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,
Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända
Läs merRegionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén
4 februari 2016 Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén Folkhälsokommittén får uppdraget att återkomma till regionstyrelsen senast under våren 2017 med förslag på regiongemensamma åtgärder som
Läs merSocial Bakgrund, Invandring, Segregering och Utbildningskarriär
Social Bakgrund, Invandring, Segregering och Utbildningskarriär Data Samtliga individer som avslutade grundskolan i Sverige under perioden 1990-1995 (c:a 600 tusen individer) Deras högsta utbildningsnivå
Läs merUppdateringar av den här rapporten görs löpande.
Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever och deras resultat? Vilka äger friskolorna och vilka arbetar där?
Läs merFakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)
Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka
Läs merFakta om friskolor Maj 2014
Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever
Läs merResursfördelningsmodell. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 11 december 2018, 129/18. Dnr BUN
Resursfördelningsmodell Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 11 december 2018, 129/18. Dnr BUN2018.0892 Innehåll 1 Syfte och principer för resursfördelning... 3 2 Generell resurstilldelning... 3 2.1
Läs merFler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54)
REMISSVAR 1 (5) 2017-10-23 2017/172-4 ERT ER BETECKNING 2017-07-07 U2017/02610/S Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU
Läs merLika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor
Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor Erik Nilsson Statssekreterare Utbildningsdepartementet 1 Visst är det viktigt att må bra för att kunna lära sig men minst lika viktigt att lära sig för
Läs mer6. Ung i Stockholms län. Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 2013
. Ung i Stockholms län Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 13 Innehåll Inledning... Ökande arbetslöshet bland unga... 3 Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) bland unga... Om uppväxtens
Läs merKommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012
Kommittédirektiv Förbättrade resultat i grundskolan Dir. 2012:53 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007
Läs merAlla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merUTREDNINGEN OM Praktiknära skolforskning i Samverkan (PiS)
UTREDNINGEN OM Praktiknära skolforskning i Samverkan (PiS) Ökad samverkan kring praktiknära forskning för stärkt vetenskaplig grund i skolväsendet Cecilia Christersson, särskild utredare Ingrid Edmar,
Läs merMer tid i klassrummet för alla elever
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3040 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Mer tid i klassrummet för alla elever Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merVallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt
Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor
Läs mer2011-09-14. Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av
2011-09-14 3,8 miljarder till lärarreformer Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer
Läs merUtredning om ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning
Promemoria 2018-07-19 Utredning om ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och föreslå åtgärder för att minska
Läs merSammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan
Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.
Läs merSKL Matematik PISA 2015 En modell för att utveckla skolan
SKL Matematik PISA 2015 En modell för att utveckla skolan Modell för att utveckla skolan STYRNING OCH LEDNING UTVECKLAS Alla fyra nivåerna i varje kommun: politik, förvaltningsledning, rektorer och lärare
Läs merVallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling
Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Kävlinge kommun
Kävlinge kommun 2017-06-09 kontakt@kavlinge.se Dnr 400-2016:6997 efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Kävlinge kommun Skolinspektionen. Box 156, 221 00
Läs merÖversyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag
Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.
Läs merStatsbidrag - Likvärdig skola 2019
Tjänsteskrivelse 1 (6) Utbildningskontoret Klas Lind 2019-01-30 Dnr BOU 2019-86 Barn- och ungdomsnämnden Statsbidrag - Likvärdig skola 2019 Förslag till beslut 1. Statsbidraget fördelas till skolor där
Läs merStatens skolverk 106 20 Stockholm
Utbildningsdepartementet Regeringsbeslut I:44 2012-03-29 Statens skolverk 106 20 Stockholm U2011/4343/S U2011/7370/GV (delvis) U2012/2103/GV Uppdrag att svara för utbildning Regeringens beslut Regeringen
Läs merÅldersintervall för förskolan är 1-3 år och 4-5 år. Åldersintervall för grundskolan är förskoleklass åk 3, åk 4 6 och åk 7 9.
Resursfördelningsmodellens syfte är att beskriva hur ekonomiska resurser fördelas till enheterna inom förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Utöver dessa verksamheter finns det ett antal anslagsfinansierade
Läs merUnderkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan
Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merStatsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan
Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan I skollagen står det om lika tillgång till utbildning, likvärdig
Läs merFakta om friskolor Februari 2015
Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet
Läs merLärarresurser att verka för likvärdighet i utbildningen
Publiceringsår 2017 Lärarresurser att verka för likvärdighet i utbildningen Ange underrubrik 2 (33) Kvalitetsgranskning 2017 Diarienummer: 400-2015:7429 Foto: Thomas Henriksson 3 (33) Innehållsförteckning
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning
Läs merUppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012
Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning
uppnluf UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi 2016-03-21 UBN-2016-0861 Utbildningsnämnden Genomlysning av studie- och yrkesvägledning Förslag till beslut Utbildningsnämnden
Läs merRAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas
Läs merLikvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter
Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet Christina Cliffordson, Högskolan Väst Gudrun Erickson, Göteborgs universitet Bakgrund
Läs merStatens Skolinspektion. Vi inspekterar för att förbättra!
Statens Skolinspektion Vi inspekterar för att förbättra! Organisation Insynsråd ÖD, AC, EC Generaldirektör BEO ÖKN Kärnverksamhet Inspektionsavdelningar Huvudkontor Göteborg Anmälningsärenden Inspektion
Läs merDelutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers
Läs merRegeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2018/03106/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm
Regeringsbeslut I:4 2018-07-12 U2018/03106/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Specialpedagogiska skolmyndigheten Box 1100 871 29 Härnösand Uppdrag att svara för genomförandet
Läs merSkolinspektionens verksamhet
Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla skolor. Kvalitetsgranskning inom avgränsade områden Anmälningar som gäller förhållandet för enskilda elever Fristående skolor kontroll av förutsättningar
Läs merRevisionsrapport Granskning av målstyrning.
Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning
Läs merSTRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat
STRATEGI Strategi för förbättrade kunskapsresultat Vision Barn- och utbildningsförvaltningen ska skapa förskolor och skolor där alla barn och elever når sin fulla potential. Trygghet, trivsel och lärande
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merUppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska
Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid
Läs merAtt organisera för skolframgång strategier för en likvärdig skola
Att organisera för skolframgång strategier för en likvärdig skola Maria Jarl Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Göteborgs universitet Specialpedagogiska skolmyndigheten Göteborg 3 april 2019
Läs merBedömning för lärande
Bedömning/betyg Bedömning för lärande Om du ska lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, Måste jag först finna henne där hon är och börja där. Den som inte kan det lurar sig själv, när hon tror
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen i Höganäs kommun. %0' Skolinspektionen.
rn 1 %0' Skolinspektionen Beslut Liselotte.Herrlin@hoganas.se 2018-02-02 kommunen@hoganas.se Dnr 400-2016:11447 Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella
Läs merKvalitetsarbetet i förskola och skola.
Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen
Läs merKollegialt lärande som utvecklar undervisningen
Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen för man behöver det här kollegiala att samarbeta prata, diskutera och lyfta, bepröva det hela, och komma tillbaka och reflektera om det. Det måste man göra
Läs merUtbildningspolitiskt program 2017
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Martin Westbrandt 2016-10-11 SKDN 2016/0157 52904 Södermöre kommundelsnämnd Utbildningspolitiskt program 2017 Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd
Läs merBildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns
Läs mer2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi
2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så
Läs merInvesteringar i skolan för mer kunskap
Investeringar i skolan för mer kunskap Stefan Löfven Gustav Fridolin Aida Hadzialic 2 Sjunkande kunskapsresultat Resultat i PISA Poäng 520 Andel avgångselever i grundskolans årskurs 9 med behörighet till
Läs mer