Yrkande gällande Handlingslinjer för att främja en jämnare fördelning av elever i behov av särskilt språkstöd

Transkript

1 Yrkande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Dnr 1602/15 Yrkande gällande Handlingslinjer för att främja en jämnare fördelning av elever i behov av särskilt språkstöd Att ge en person fördel enkom baserat på etnicitet och härkomst kallas i dagligt tal för rasism. Rasism är ingenting Göteborgs stad ska stödja i någon form. Något staden också säger sig motarbeta. I tjänsteutlåtandets förslag till beslut står att läsa: Stadsdelsnämnderna uppmanas att tillämpa en prioritetsordning som innebär att när elever önskar plats i en grundskola och samtligas önskan inte kan tillgodoses, ska nyanlända elever ges företräde om den sökta skolan har en låg andel nyanlända elever. Med andra ord: Nyinvandrade elever ska få förtur över svenska elever. Detta förfarande baseras på etnicitet. Vilket är rasism. Sverigedemokraterna föreslår därför kommunstyrelsen att: avstyrka Tjänsteutlåtandet att: Staden ser över sitt arbete mot rasism.

2 Göteborg den 10 december 2015 Yttrande (L) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande angående handlingslinjer för att främja en jämnare fördelning av elever i behov av särskilt språkstöd ÄRENDET Regeringen har tillsammans med Allianspartierna slutit en överenskommelse som bland annat innebär att fristående skolor ska ha samma möjligheter som kommunala skolor att ta emot asylsökande och nyanlända elever. Kommuner ska till större del kunna placera elever i andra skolor än de närliggande. I dag tar ett fåtal skolor, i tre stadsdelar, som tar ett betydligt större ansvar än övriga när det gäller nyanlända elever och det är inte rimligt. Alla skolor ska vara bra skolor och alla skolor måste ta ansvar. Förslaget från Stadsledningskontoret ligger i linje med överenskommelsen då stadsdelarna uppmanas att tillämpa en prioritetsordning som innebär att när elever önskar plats i en grundskola och samtligas önskan inte kan tillgodoses, ska nyanlända elever ges företräde om den sökta skolan har en låg andel nyanlända elever. Alliansen har länge krävt att ansvaret för skolväsendet ska lyftas från stadsdelarna för att stärka ledning, styrning och likvärdigheten över staden. I en sådan reform är det också viktigt att resurserna öronmärks, det gäller särskilt nyanlända elever. Vidare har vi föreslaget att fler mottagnings- och introduktionsenheter ska startas i stadsdelar med få nyanlända elever. Därutöver behöver vi fortsätta att stärka eleven och vårdnadshavarnas möjlighet att välja skola i kombination med en professionell vägledning. Därför är det positivt att samverkan nu stärks när stadsdelarna ska tillämpa likvärdiga förfaranden när skolplaceringar ska göras, men det räcker inte. På sikt menar vi att skolplacering och antagning behöver lyftas till kommunnivån. Ett annat område som nu ska förbättras är samverkan med fristående skolor vilket välkomnas. Det är dock märkligt att inget har hänt tidigare då rödgröna partierna i kommunstyrelsen redan 2010 beslutade att tillsätta en referensgrupp mellan Göteborgs Stad och de fristående grund- och gymnasieskolorna, en referensgrupp som ännu inte haft ett enda möte.

3 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1602/15 Repronummer 357/15 Avdelningen för välfärd och utbildning Avdelningen utbildning, barn o unga, folkhälsa Helen Svelid Telefon E-post: helen.svelid@stadshuset.goteborg.se Handlingslinjer för att främja en jämnare fördelning av elever i behov av särskilt språkstöd Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Stadsdelsnämnderna uppmanas att tillämpa en prioritetsordning som innebär att när elever önskar plats i en grundskola och samtligas önskan inte kan tillgodoses, ska nyanlända elever ges företräde om den sökta skolan har en låg andel nyanlända elever. Uppdraget att ta fram handlingslinjer för att främja en jämnare fördelning mellan skolor när det gäller elever i behov av särskilt språkstöd förklaras fullgjort. Sammanfattning Vid kommunstyrelsens sammanträde den beslutades att Riktlinjer för nyanlända elevers rätt i grundskolan skulle kompletteras med handlingslinjer för att främja en jämnare fördelning mellan skolor när det gäller elever i behov av särskilt språkstöd. I föreliggande tjänsteutlåtande redovisas de handlingslinjer stadsledningskontoret och stadsdelarna tagit fram. Åtgärderna som presenteras bygger i korthet på att agera annorlunda än tidigare när nyanlända elever börjar skolan. Skolplaceringarna kommer att hanteras på stadsdelsnivå till skillnad från tidigare då detta skedde på skolnivå. Stadsdelarna ska samverka och tillämpa likvärdiga förfaranden när skolplaceringar görs. Stadsdelen där eleven bor ska vägleda vårdnadshavarna i valet av skola. I skolor med få nyanlända skapas utrymme för att ta emot fler elever, vid tillsättningen av dessa platser prioriteras nyanlända elever. Samverkan med fristående skolor ska utvecklas. Dessutom föreslår stadsledningskontoret att kommunstyrelsen uppmanar stadsdelsnämnderna att tillämpa en prioritetsordning som innebär att när elever önskar plats i en grundskola och samtligas önskan inte kan tillgodoses, ska nyanlända elever ges företräde om den sökta skolan har en låg andel nyanlända elever. Ekonomiska konsekvenser Utbildningskostnaden för en nyanländ elev är i allmänhet högre än för den genomsnittsliga eleven. Ersättningen för utbildningskostnader från Migrationsverket täcker inte kostnaderna i dagsläget. Från och med 2016 höjs dock ersättningen och blir 1 (15)

4 troligen mer rimlig i förhållande till kostnaderna. Stadsledningskontoret utreder förändringar av intrakommunala ersättningar och ersättningar till fristående skolor se dnr 70/15 och dnr 1420/15. Barnperspektivet Nyanlända elever har samma rätt till utbildning och kunskapsutveckling som andra elever. Men det har visat sig att barn och ungdomar som anländer till Sverige efter att de uppnått skolpliktig ålder i allmänhet uppnår lägre kunskapsresultat än elever som anlänt i förskoleålder eller är svenskfödda. En del skolor tar emot många nyanlända elever medan andra skolor inte har några nyanlända alls. Skolorna har i uppdrag att arbeta kompensatoriskt utifrån elevernas olika behov, och mottagandet av nyanlända elever kräver särskilda insatser under flera år. Det innebär svårigheter för en skola att utforma utbildningen när det kontinuerligt tillkommer fler nyanlända. Utbildningen kan utformas bättre för alla elever om de nyanlända eleverna är jämnare fördelade på de olika skolorna, såväl för elevernas kunskapsutveckling som ur integrationssynpunkt. Jämställdhetsperspektivet Flickor har högre genomsnittligt meritvärde och en högre andel av flickorna lämnar grundskolan med fullständiga betyg, jämfört med pojkar. Pojkar med utländsk bakgrund utmärker sig särskilt med lägre studieresultat än andra grupper. Arbetet för jämnare fördelning av nyanlända elever på de olika skolorna syftar till ökad likvärdighet och bättre möjligheter till integration. Mångfaldsperspektivet Det är viktigt att ha i åtanke att de nyanlända eleverna är en heterogen grupp och att deras skolbakgrund och övriga erfarenheter också ser olika ut. De har alla olika förutsättningar och behov när de börjar svensk skola. Det som de allra flesta nyanlända eleverna dock har gemensamt är att de har brutit upp från det sammanhang där de tidigare levt och att de oftast inte har svenska som sitt modersmål. De nyanlända eleverna vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Det kan till exempel vara barn till arbetskraftsinvandrare, anhöriginvandrare eller flyktingar från krigsdrabbade länder. En del är asylsökande, vissa har kommit med sin vårdnadshavare, medan andra har kommit ensamma. Somliga får ganska snart efter ankomsten till Sverige permanent uppehållstillstånd, medan andra får uppehållstillstånd efter en längre väntan på till exempel ett asylboende. Det finns även elever vars familjer är papperslösa. Nyanlända elever kan också vara svenska medborgare som till exempel bott utomlands och inte tidigare gått i den svenska skolan. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet I flera städer har det uppstått en icke önskvärd segregation i skolorna, till exempel koncentreras antalet nyanlända till några skolor. I såväl Malmö som Stockholm råder likande förhållande som i Göteborg. I alla tre storstäderna vidtas åtgärder för att bryta denna utveckling. Fenomenet uppmärksammas även nationellt. Såväl regeringen som allianspartierna och företrädare för fristående skolor har uttryckt att det behövs Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (15)

5 ändringar i författningarna för ge bättre förutsättningar att få en jämnare fördelning av nyanlända elever. Den 26 november 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att säkra kommuners möjlighet att tillgodose nyanlända elevers rätt till utbildning. I uppdraget till utredaren ingår det att lämna förslag på hur enskilda huvudmän för skolor där det finns kö i större utsträckning än i dag ska kunna ta emot nyanlända elever. Utredaren ska ge exempel på hur placering av elever i andra skolor än de mest närliggande kan organiseras och utreda hur kommuner i ännu större utsträckning ska kunna placera elever i andra skolor än de närliggande för att bland annat främja en jämnare fördelning av nyanlända elever och förbättra förutsättningarna för etablering. Utredaren ska också ge exempel på hur till exempel pensionerade lärare och lärarstudenter kan utgöra stöd för nyanlända elever och undersöka orsaker till att detta inte sker och om det finns behov av ytterligare insatser. Förslagen ska bidra till att upprätthålla kvaliteten på undervisningen för alla elever i skolväsendet. Utredningen ska vara klar den 18 januari Bilagor 1. Yttrande av S, MP, V Protokollsutdrag KS Stadsledningskontorets juridiska bedömning av hur nyanlända elever kan beredas plats i grundskolan Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (15)

6 Ärendet Vid kommunstyrelsens sammanträde den beslutades att stadsledningskontorets förslag till Riktlinjer för nyanlända elevers rätt i grundskolan skulle kompletteras med en checklista samt handlingslinjer för att främja en jämnare fördelning mellan skolor när det gäller elever i behov av särskilt språkstöd. (se Bilaga 1 och 2). Stadsledningskontoret återkom med en checklista och riktlinjerna beslutades i december 2014 i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Stadsledningskontoret förslog vidare att ovan nämnda handlingslinjer skulle tas fram tillsammans med stadsdelarna och presenteras i ett eget ärende. Följande är en redovisning av utvecklingen i stadsdelarnas skolor samt åtgärder som vidtagits och planeras för att uppnå en jämnare fördelning av framförallt nyanlända elever. Information om detta ärende har getts till centrala samverkansgruppen (CSG) den 3 december Bakgrund Det råder hög samstämmighet kring att kvaliteten på utbildningen höjs och att förutsättningarna för integration förbättras om det finns nyanlända elever på fler skolor. Initiativ i denna fråga har tagits från flera håll. I budget för Göteborgs Stad både 2015 och 2016 påtalas att koncentrationen av nyanlända till ett fåtal skolor behöver brytas. Uppdraget att ta fram handlingslinjer för att främja en jämnare fördelning mellan skolor när det gäller elever i behov av särskilt språkstöd har tagits upp med områdesoch sektorschefsgrupperna. Dessutom har den arbetsgrupp som följt upp och reviderat riktlinjerna för nyanlända elevers rätt i grundskolan även diskuterat åtgärder för att de nyanlända eleverna ska bli skolplacerade på fler skolor. Inom Jämlikt Göteborg hela staden social hållbar har en arbetsgrupp koncentrerat sig på frågan om att nyanlända elever i högre grad ska finnas på fler skolor. Även den stadengemensamma ledningsgruppen för samordning av nyanländafrågor, vilken leds av stadsledningskontoret, uttalar samma ambition - att ansvaret för mottagande av nyanlända ska fördelas jämnare mellan de olika stadsdelarna och mellan de olika skolorna. Stadsdelarna lyfter också fram att det behövs kunskaper och kompetens i mottagande, introduktion samt planering och genomförande av undervisning för nyanlända elever på alla förskolor och skolor. Tre stadengemensamma utvecklingsinsatser som alla tre stödjer utvecklingen av utbildningen i den riktningen lyfts särskilt fram. Dessa är implementeringen av riktlinjer för nyanlända elevers rätt till utbildning, inkluderande arbetsätt samt kompetensförsörjningsplanerna. Kommunikationen mellan dessa olika initiativ samt med sektors- och områdeschefer inom sektor utbildning har naturligtvis varit viktig i att uppfylla uppdraget att ta fram handlingslinjer för att främja en jämnare fördelning mellan skolor när det gäller elever i behov av särskilt språkstöd. Alla stadsdelar arbetar aktivt för genomförandet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (15)

7 Handlingslinjer för att främja en jämnare fördelning mellan skolor när det gäller elever i behov av särskilt språkstöd Handlingslinjerna som införs i stadsdelarna bygger i korthet på att agera annorlunda än tidigare när nyanlända elever börjar svensk skola. Skolplaceringarna kommer skötas på stadsdelsnivå till skillnad från tidigare när detta skedde på skolnivå. Stadsdelarna ska samverka och tillämpa likvärdiga förfaringssätt när skolplaceringarna görs. Stadsdelen där eleven bor ska vägleda vårdnadshavarna i valet av skola. I skolor med få nyanlända skapas utrymme för att ta emot fler elever, vid tillsättningen av dessa platser prioriteras nyanlända elever. Samverkan med fristående skolor ska utvecklas. I följande avsnitt beskrivs först några förutsättningar för att genomföra insatserna och därefter själva insatserna för en jämnare fördelning av nyanlända elever på skolorna. Förutsättningar Centrala begrepp Några begrepp om personer som anländer till Sverige har olika betydelse i olika sammanhang, nyanländ är exempel på ett sådant begrepp. I detta tjänsteutlåtande används nyanländ elev med samma betydelse som i skollagen, vilket beskrivs nedan. Från och med 1 januari 2016 införs begreppet nyanländ elev i skollagen. Med nyanländ elev avses där en elev som har varit bosatt utomlands men som nu är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin grundskoleutbildning i Sverige senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev anses inte vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. En nyanländ elev kan ha olika grund för att bo i Sverige såväl asylsökande som barn och unga med uppehållstillstånd, EU-migranter, återvändande utlandssvenskar samt personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd omfattas. I andra sammanhang menas med nyanländ en person som nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige, från det att han eller hon fått uppehållstillstånd och två år framåt. Denna definition används bland annat av Migrationsverket. Elever med utländsk bakgrund innebär elever som är födda utomlands eller elever födda i Sverige men båda föräldrarna är födda utomlands. Bedömning av hur nyanlända elever kan beredas plats i grundskolan Många skolor har tagit emot så många elever som de planerat för, vilket i praktiken gör det svårt för föräldrar till nyanlända elever att välja skola. När det är fler sökande än det finns platser ska en prioritetsordning göras. I syfte att förbättra integrationen och skapa goda utbildningsvillkor för alla elever skulle, enligt stadsledningskontorets juridiska bedömning, nyanlända elever kunna definieras som en grupp som får företräde till vissa skolplatser (se Bilaga 3). När en elev ska placeras på en skola är huvudregeln att kommunen i första hand ska utgå från vårdnadshavarens önskemål. Men om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skola nära hemmet åsidosätts, ska kommunen placera eleven vid en annan skola. Detta är ett uttryck för den så kallade närhetsprincipen. Om det är fler sökande än platser ska kommunen göra ett urval och har viss frihet att bestämma vilka kriterier som ska ligga till grund för prioriteringen. Ett grundläggande krav är emellertid att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke- Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (15)

8 diskriminerande sätt och att hänsyn tas till vad som sammantaget är bäst för samtliga inblandade elever. Nyanlända elever skulle kunna definieras som en grupp som i en sådan situation ska få företräde till placering vid vald skolenhet. Motiveringen till ett sådant förfarande är att integrationssyftet medför sakligt skäl för olika behandling av elever som sökt samma skola, att nyanlända elever inte har möjlighet att ansöka om viss skola förrän de kommer hit och att hänsyn har tagits till vad som är sammantaget är bäst för samtliga inblandade elever. När det gäller antagning till förskoleklass antog kommunstyrelsen en prioriteringsordning som går ut på att näst efter vårdnadshavarnas val av skola och närhetsprincipen så ska elever som bor i samma stadsdel som och/eller har syskon vid den sökta skolan prioriteras (Dnr 1316/14). Tillämpning av samma prioritetsordning i grundskolan skulle emellertid missgynna möjligheterna att uppnå en jämnare fördelning av nyanlända elever. Stadsledningskontoret bedömer därför att huruvida en elev är nyanländ eller ej bör ingå i urvalsgrunden vid konkurrens om en grundskoleplats. Var finns de nyanlända eleverna? Under 2015 har mer än barn och unga mellan sju och 16 år anlänt till Göteborg. Prognosen för nästa år är osäker. Boendesegregationen har i stor utsträckning lett till skolsegregation avseende såväl andel elever med utländsk eller svensk bakgrund som mottagande av nyanlända elever. De förändrade reglerna för anhöriginvandring medförde att en stor grupp personer kunde återförenas med sina anhöriga i Sverige. De allra flesta anhöriginvandrare som kom till Göteborg återförenades med en anhörig boende i ett bostadsområde där en stor del av befolkningen har utländsk bakgrund. Skolorna i Biskopsgården i Västra Hisingen samt stora delar av Angered och Östra Göteborg tog emot i särklass flest nyanlända elever åren 2013 och Till exempel tog Östra Göteborg emot 324 nyanlända elever 2013 och ytterligare 284 elever Det är också vanligt att nyanlända elever flyttar och byter skola efter en tid. Den stora elevomsättningen innebär speciella utmaningarna för såväl elever som lärare och rektorer. Det är i dagsläget svårigheter att ange antal nyanlända elever per skola eller få en bild av elevomsättningen. I den nationella statistiken som Skolverket tillhandahåller finns uppgifter om antal elever med utländsk bakgrund per kommun och per skola. I kommunens egna system kan antal elever med tillfälliga personnummer, vilket i princip är enbart asylsökande elever, tas fram. Två gånger per år samlas också uppgifter om antalet personer boende i stadsdelen som fått uppehållstillstånd de senaste två åren in. Varje stadsdel har uppföljning som gör att utvecklingen av antal nyanlända inom stadsdel kan följas. Dessa uppföljningar är dock olika uppbyggda och kan inte slås samman till en stadenövergripande bild över elever som börjat skolan de senaste fyra åren. Uppgifter om antalet nyanlända elever, enligt den definition som skollagen anger, är därför inte tillgängliga. Stadsdelarna har nu kommit överens om att börja registrera i verksamhetssystemet när skolgången börjar för varje elev. När detta är genomfört fullt ut kommer utvecklingen av elevsammansättningen att kunna följas på ett annat sätt. Det är också viktigt för rektorerna att känna till när respektive elev börjat en skola i Sverige eftersom elever Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (15)

9 som anländer under sin grundskoletid får särskilda rättigheter från och med En annan förutsättning som det finns ambitioner att kartlägga är elevomsättningen i de olika skolorna. Även om det ännu inte går att ange exakt hur många nyanlända elever det finns på varje skola så kan det emellertid konstateras att fram till 2015 har det framförallt varit skolor i bostadsområden där en hög andel av de boende har utländsk bakgrund som tagit emot merparten av de nyanlända eleverna. Trenden är dock till viss del bruten. En av anledningarna till detta är att stadsdelarna börjat hänvisa nyanlända elever till skolor utanför det direkta närområdet dels för att de närmaste skolorna blivit överfulla, dels för att bryta koncentrationen av nyanlända elever på vissa skolor. En annan betydande anledning till att trenden är bruten är att boenden för ensamkommande flyktingbarn och asylboenden öppnats i andra bostadsområden, vilket också medfört att nyanlända elever börjat i skolor som tidigare haft få sådana elever. Detta gäller till exempel Norra Hisingen och Centrum. Alltjämt behövs dock insatser för att nyanlända barn och unga som bosätter sig Biskopsgården, delar av Angered och delar av Östra Göteborg ska börja skolan i andra områden. Utgångsläget innan den stora flyktingströmmen under 2015 är fortfarande olika i de olika områdena. Insatserna för en jämnare fördelning av nyanlända elever på skolorna. Samverkan inom och mellan stadsdelarna En förutsättning för att kunna erbjuda utbildning till nyanlända elever vid skolor med få nyanlända är att det skapas utrymme att ta emot fler elever vid sådana skolor. Detta är ett gemensamt ansvar för alla stadsdelar och alla skolor. Skolor som tagit emot flest nyanlända de senaste åren ligger i Biskopsgården, stora delar av Angered och av Östra Göteborg. Barn och unga som anländer till dessa områden kommer i första hand att rekommenderas välja skolor i andra bostadsområden. Det betyder att de stadsdelar som haft mindre inflyttning av nyanlända de senaste åren kommer ha beredskap för att ta emot nyanlända elever även om de bor i en annan stadsdel. Även inom stadsdelarna finns anledning att se över hur elevsammansättningen ser ut. Så gott som alla stadsdelar har en ojämn fördelning av nyanlända elever inom stadsdelen och kommer vidta åtgärder för att det ska finnas nyanlända elever på alla skolor. Varje stadsdel tar därför på sig att inventera alla egna skolor för att skapa en bild av var elever som anländer efter terminsstart kan tas emot. Nyanlända elever prioriteras när dessa platser tillsätts och tillsättningen efter samråd med andra stadsdelar. Prognosen för hur många nyanlända som beräknas komma till Göteborg 2016 är än så länge mycket osäker. Det gäller dock att följa utvecklingen och se till att planeringen av skolplatser matchar förväntningarna på hur många nyanlända elever som väntas komma till Göteborg. För att ge utrymme för fler elever behöver lokalerna utökas vid flera skolor. Stadsdelarna och lokalsekretariatet samverkar utifrån ett hela-staden-perspektiv kring vart det kan behövas paviljonger eller andra lösningar för att lokalerna ska räcka till. För att säkerställa samverkan över stadsdelsgränserna har sektorscheferna kommit överens om att det ska finnas en funktion i varje stadsdel för att ta hand om skolplaceringar av nyanlända elever. För att kunna ge vårdnadshavarna råd och vägledning inför skolvalet krävs också att det finns en överblick över vart det finns lediga skolplatser, vilka skolor som kan betraktas ha närhet till hemmet samt vilken Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (15)

10 av dessa skolor som är mest lämpad att ta emot en nyanländ elev. Stadsdelsförvaltningen ska därför ha en överblick över lediga skolplatser i såväl stadsdelens egna skolor, andra stadsdelars skolor som fristående skolor, nyanlända elever som flyttar in under läsåret, dialog om genomgång av lämplig skolplacering samt rekommendation av skolval mm med vårdnadshavarna samt vilka skolplaceringar som görs Det är viktigt att detta sker på stadsdelsnivå och inte på skolnivå dels för att det behövs en överblick, dels för att kunna hålla reda på när lediga skolplatser blir nyttjade. Elever som anmäler sig vid en skola hänvisas till stadsdelens organisation för skolplacering. Delar av arbetet kommer även att behöva samordnas för hela staden, till exempel överblick av var det finns lediga platser. En sådan samordningsfunktion skulle kunna kopplas till insynsenheten i stadsdelen Centrum. Stadsdelarna har påbörjat utredning om detta. Skolplaceringen sker inom en månad, men inte alltid direkt eleven anmäler sig. För att underlätta informationen till vårdnadshavarna om att börja svensk skola har stadsledningskontoret tillsammans med stadsdelarna börjat ta fram ett kommunikationsmaterial, som kommer att användas i dialogen med vårdnadshavarna. Några grannstadsdelar, till exempel Örgryte Härlanda och Östra Göteborg samt Västra och Norra Hisingen, har inlett samverkan med syfte att ge nyanlända elever ökade möjlighet att välja skola i grannstadsdelen. Samverkan med fristående skolor Kommunen där en fristående skola är belägen har rätt till insyn i verksamheten. Stadsdelarna har beslutat att samordna arbetet med insyn i fristående skolor och bildat en enhet inom stadsdelen Centrum för att sköta detta. I den uppgiften kommer det ingå att håll aktuell information om i vilka skolor och årskurser det finns utrymme för fler elever i de fristående skolorna. Denna information kommer sedan ingå i dialogen med vårdnadshavarna till nyanlända elever inför deras val av skola. Det kommer också ingå information om de olika skolornas inriktning, möjliga kommunikationer till skolan samt hur det går till att ansöka om plats. Insynsenheten kommer också bjuda in de fristående skolorna till samverkansmöten där aktuella behov av samverkan diskuteras. Det har framförts önskemål om samarbete med kommunen i mottagandet och introduktionen av nyanlända elever. Alla fristående skolor ska vara öppna för alla elever som har rätt att gå i grundskolan, men det är huvudmannen för skolan som bestämmer hur många elever som kan tas emot på skolan och vilka årskurser som ingår. Om det inte finns plats för alla sökande, får den fristående skolan göra ett urval bland de sökande. För fristående grundskolor har Skolinspektionen i första hand accepterat följande urvalsgrunder: syskonförtur, elever som gått i skolans förskoleklass, kötid, verksamhetsmässigt samband och närhet till skolan från hemmet. Den fristående skolan behöver inte använda alla grunderna, utan kan välja en eller flera av dem. Skolan måste dock vara tydlig med vilka urvalsgrunder Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (15)

11 som används och i vilken ordning de kommer. Detta innebär att den fristående skolan måste följa de urvalsreglerna de själva har fastställt. Den fristående skolan får inte i enskilda fall göra undantag från sina urvalsgrunder eller väga in andra faktorer utifrån den enskilde sökandes behov och förutsättningar. Troligen kommer dock reglerna för urval till fristående skolor att ändras. Såväl regeringen som allianspartierna och företrädare för friskolorna har uttryckt att det vore bra om reglerna ändrades så att nyanlända elever i högre grad skulle kunna tas emot i fristående skolor. Fortsatt arbete inom respektive stadsdel Riktlinjerna för nyanlända elevers rätt till utbildning ska kompletteras med lokala handlingsplaner för hur riktlinjerna genomförs. Likaså behöver den konkreta planeringen av åtgärder för att nyanlända elever ska finnas på fler skolor göras i respektive stadsdel. Nästa fyrpartsdialog som sker i februari till april 2016 kommer samtal föras kring vilka åtgärder som vidtas och/eller planeras för att uppfylla riktlinjerna för nyanlända elevers rätt till utbildning och i synnerhet åtgärder för att få nyanlända elever på fler skolor. Följande är exempel på områden som stadsdelarna kan redogöra för: Hur beredskap för att ta emot nyanlända elever vid alla skolor skapas. Hur fördelningen av nyanlända elever ser ut i den egna stadsdelen. Hur skolor med få nyanlända planeras att få fler. Hur mottagande av nyanlända elever är organiserat. Hur samverkan med andra stadsdelar går till och fungerar. En sammanfattning av fyrpartsdialogerna redovisas före sommaren i kommunstyrelsen. Resursfördelningsmodeller Dessutom kommer resursfördelningen till skolenheterna att ses över. Avsikten är att konstruera resursfördelningen på sådant sätt att spridningen av nyanlända elever på skolor utanför boendestadsdelen och till fristående skolor stimuleras. Varje stadsdel granskar sin interna resursfördelningsmodell och stadsledningskontoret utreder förändringar av intrakommunala ersättningar och ersättningar till fristående skolor se dnr 70/15 och dnr 1420/15. Strategier på längre sikt På längre sikt kommer det behöva byggas nya skolor. Planeringen av var dessa byggs behöver bör ske utifrån ett hela-staden-perspektiv. Skolor för de senare årskurserna placeras lämpligen vid knutpunkter för lokaltrafiken, dit ungdomar från flera bostadsområden kan resa. Dessa skolor skulle kunna ha olika profil och eleverna uppmuntras att göra aktiva val av skola utifrån sina intressen. Skolor för de yngre eleverna, från förskoleklass och de tidigare årskurserna får fortsatt placeras i bostadsområdena närmare barnens hem. När det gäller tillgången på kompetens till exempel i svenska som andraspråk vidtas åtgärder både på kort och på lång sikt. Center för skolutveckling anordnar utbildningsinsatser både i språkutvecklande arbetssätt och i undervisning i svenska som andraspråk. För den långsiktiga planeringen tar stadsledningskontoret och stadsdelarna Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (15)

12 fram kompetensförsörjningsplaner vilka bland annat innefattar planering för att tillgodose behovet av behöriga lärare inom alla områden. Stadsledningskontorets förslag Stadsledningskontoret bedömer att de genomförda och planerade insatserna är relevanta och att kommer leda till en jämnare fördelning av nyanlända elever på skolorna. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar att : uppmana stadsdelsnämnderna att tillämpa en prioritetsordning som innebär att när elever önskar plats i en grundskola och samtligas önskan inte kan tillgodoses, ska nyanlända elever ges företräde om den sökta skolan har en låg andel nyanlända elever. uppdraget att ta fram handlingslinjer för att få en jämnare fördelning mellan skolor när det gäller elever med behov av särskilt språkstöd förklaras fullgjort. Stadsledningskontoret Helen Svelid Planeringsledare Carina Krantz Rönnqvist Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (15)

13 Bilaga 1 Yttrande (S, MP, V) Kommunstyrelsen Handling Återremittering av uppdrag att kartlägga och säkerställa att studiehandledning på relevant modersmål ges i enlighet med författningarnas krav De föreslagna riktlinjerna bör kompletteras med den checklista i frågan som Centrum för skolutveckling tagit fram i samverkan med stadsdelarna. Vi menar vidare att förslaget till riktlinjerna bör kompletteras med handlingslinjer för att främja en jämnare fördelning mellan skolor när det gäller elever i behov av särskilt språkstöd. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (15)

14 Bilaga 2 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 0523/13 Uppdrag från kommunstyrelsen att kartlägga och säkerställa att studiehandledning på relevant modersmål ges i enlighet med författningarnas krav Tidigare behandling Bordlagt den 21 maj 2014, 362 och den 4 juni 2014, 436. Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 6 mars Yttrande från S, MP och V den 11 juni Beslut Ärendet återremitteras till stadsledningskontoret för att komplettera ärendet med den motivering som framgår av yttrandet från S, MP och V den 11 juni Expedieras Återremiss nr 124 till stadsledningskontoret Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Anneli Hulthén Justerare Kristina Tharing Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (15)

15 Bilaga 3 Stadsledningskontorets juridiska bedömning av hur nyanlända elever kan beredas plats i grundskolan Frågeställning Angående möjlighet att genom det fria skolvalet få fler skolor att ta emot nyanlända elever genom att på ett visst antal skolor i staden reservera platser för dessa elever. Tillämplig reglering Skollagen (2010:800) Enligt 10 kap. 30 första stycket skollagen ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola. Av andra stycket framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen, eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Huvudregeln är att kommunen vid fördelningen av elever på olika skolor i första hand ska utgå från vårdnadshavarens önskemål och avsteg får endast göras i de situationer som regleras i 10 kap. 30. En förutsättning för tillämpningen av undantaget i första stycket är att det finns andra elever vars berättigade krav på att få gå i en skola nära hemmet annars inte kan tillgodoses (enligt den s.k. närhetsprincipen). Kommunens beslut enligt detta stycke kan överklagas genom laglighetsprövning enligt kommunallagen. Högsta förvaltningsdomstolen har i beslut den 15 september 2015 i mål nr om laglighetsprövning enligt kommunallagen funnit att motsvarande bestämmelse gällande placering i förskoleklass (9 kap. 15 första stycket skollagen) inte ger utrymme för att de elever som bor närmast en viss skola enbart av detta skäl ges företräde framför andra sökande i kommunen. I det aktuella målet hade en pojke nekats placering i förskoleklass vid den skola hans vårdnadshavare ansökt om med motiveringen att den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet skulle åsidosättas. Det framkom senare att kommunen hade fått prioritera bland ansökningarna till den aktuella skolan pga. att alla sökande inte kunde få plats. Kommunen tillämpade då en prioriteringsordning som innebar att de elever som bodde närmast skolan gavs företräde framför elever som var bosatta längre bort. Det framkom således inte att de elever som beviljades plats i skolan varit beroende av Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13 (15)

16 att placeras där för att kunna gå i en skola nära hemmet. Förutsättningarna i 9 kap. 15 första stycket skollagen var därför inte uppfyllda och den bestämmelsen kunde inte lagligen läggas till grund för beslutet att neka pojken plats på den aktuella skolan. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade i samband härmed att när en skola inte har plats för alla som vill gå där kan bestämmelsen i 9 kap. 15 andra stycket skollagen vara tillämplig (motsvarande bestämmelse finns i 10 kap. 30 andra stycket). Enligt den bestämmelsen får kommunen frångå vårdnadshavarnas önskemål om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Det måste då enligt förarbetena ankomma på kommunen att från fall till fall pröva hur sådana svårigheter ska vara beskaffade för att få beaktas. Det förutsätts att kommunen gör ett urval och för detta har kommunen viss frihet att bestämma vilka kriterier som ska läggas till grund för prioriteringen. Ett grundläggande krav är emellertid att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt och med hänsyn tagen till vad som sammantaget är bäst för samtliga inblandade elever. Ett beslut enligt 10 kap. 30 andra stycket skollagen överklagas genom förvaltningsbesvär till Skolväsendets överklagandenämnd. Kommunallagen (1991:900) En kommun ska enligt 2 kap. 2 kommunallagen behandla alla sina medborgare lika om det inte finns sakliga skäl för annat. Bedömning När det gäller förslaget att tillskapa extra platser för nyanlända elever på skolor bedöms det inte särskilt troligt att placering av en nyanländ elev enligt dennes vårdnadshavares önskemål medför att en annan elev inte får en placering vid en skolenhet nära hemmet på sådant sätt att undantaget i 10 kap. 30 första stycket skollagen blir tillämpligt. Vad som är att anse som nära hemmet är inte definierat vare sig i lagen eller i dess förarbeten, varför det måste ankomma på kommunen att bestämma vilka kriterier som ska gälla med beaktande av t.ex. elevernas ålder och avståndet mellan hemmet och olika tillgängliga skolor. Med hänsyn till att det bör finnas flera skolor i de områden där extra platser för nyanlända elever ska tillskapas kommer elever bosatta i området få rätt till en placering nära hemmet. Det kan däremot vara så att fler elever sökt den aktuella skolan än vad det finns platser för. Elever som inte får plats på den skola som de sökt kan i enlighet med avgörandet från Högsta förvaltningsdomstolen ovan inte hävda bättre rätt till placering för att de har närmare dit än de nyanlända eleverna. Kommunen kan enligt 10 kap. 30 andra stycket skollagen göra ett urval av de elever som måste anvisas plats i en annan skola än den önskade. Ett sådant urvalsförfarande måste vara objektivt, sakligt och ickediskriminerande. Hänsyn ska tas till vad som sammantaget är bäst för samtliga inblandade elever. Skolinspektionen har uttalat att det på motsvarande sätt som gäller Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14 (15)

17 för mottagande i fristående förskoleklass även för offentliga huvudmän kan vara prioriteringsgrunder i form av t.ex. syskonförtur och anmälningsdatum. Eventuellt skulle nyanlända elever kunna definieras som en grupp som i en sådan situation ska få företräde till placering vid vald skolenhet. När kommunen fattar beslut om en sådan prioriteringsordning skulle det kunna begäras laglighetsprövning av beslutet utifrån att prioriteringen strider mot likabehandlingsprincipen i kommunallagen (elever som har lika rätt att placeras i den aktuella skolan behandlas olika). Kommunen får i sådant fall argumentera för att integrationssyftet medför sakligt skäl för olika behandling av elever som sökt samma skola. Tillämpningen av prioriteringsgrunderna i ett enskilt fall, när en elev inte fått plats på den skola som han eller hon har valt samtidigt som en nyanländ elev fått plats, kommer däremot att kunna överklagas genom förvaltningsbesvär till Skolväsendets överklagandenämnd. Även i det fallet har kommunen att argumentera för att prioriteringen varit saklig utifrån det bakomliggande integrationssyftet, att nyanlända elever inte har möjlighet att ansöka om viss skola förrän de kommer hit och att hänsyn har tagits till vad som är sammantaget bäst för samtliga inblandade elever. Göteborg den 24 september 2015 Ellinor Malmborg Stadsjurist, juridiska avdelningen Stadsledningskontoret Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15 (15)