Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2018

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2018 Fastställd av regionfullmäktige Budget fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer: HSN

2 Innehåll Vision... 2 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och styrningslogik Behovsstyrning... 9 Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet Samhällsperspektivet Medborgarperspektivet Processperspektivet Ekonomiperspektivet Insatsområden för hälso- och sjukvårdsnämnden Planering och uppföljning Årsbudget Bilaga 1: Den regionövergripande styrningen Bilaga 2: Tidigare genomförda behovsanalyser och medborgardialoger Bilaga 3: Styrkortskarta 2018 Bilaga 4: Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys

3 Vision Visionen för Region Östergötland beskriver det önskvärda tillstånd vi vill uppnå för regionen. Ledorden pekar på viktiga fokusområden för oss och andra aktörer att arbeta med. Region Östergötland har följande vision: Region Östergötland drivkraft för hållbar utveckling och livskvalitet Attraktivitet Handlingskraft Goda livsvillkor Varje människa bär på tankar och förhoppningar om framtiden om dagen i morgon, om barnens uppväxt, om stimulerande arbete och om det goda livet tillsammans med familj och vänner. Där det finns gott om utrymme att växa som individ och skapa egen livskvalitet där väljer människor att bo, arbeta och leva. Där skapas det hållbara samhället med gemensamma krafter. I Östergötland utvecklas staden, landsbygden och skärgården hand i hand och erbjuder en mångfald av livsmiljöer. Här känner invånarna trygghet och tillit till den breda välfärden. Kollektivtrafiken gör det enkelt att resa mellan arbete och fritid, både inom regionen och över länsgränserna. Tillgången till närproducerad och sund mat är god. För att förebygga ohälsa och hjälpa den som drabbas av sjukdom erbjuds hälso- och sjukvård 1 med stor bredd och hög kvalitet. Ett starkt och energirikt näringsliv är förutsättningen för hållbar tillväxt och långsiktig konkurrenskraft. Östergötland är känt för sitt gynnsamma innovationsklimat som ger både företagare och medarbetare goda möjligheter att bidra till regionens framgångar. Tillsammans med industrin, Linköpings universitet och Universitetssjukhuset skapas kontinuerligt nya arbetstillfällen. Samverkan mellan näringslivet, det offentliga och det civila samhället gör varje aktör starkare. I regionen finns drivande forskningskluster som för utvecklingen framåt. Det tillför kraft till en dynamisk arbetsmarknad, med stora och små företag och värdefulla internationella kontakter. Ett tydligt ledarskap ger regionen trovärdighet och förhandlingsstyrka på såväl den nationella som den internationella arenan. Östergötlands utveckling har sin grund i social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, för både dagens och morgondagens invånare. Vår region är klimatneutral, det hälsofrämjande arbetet är aktivt och invånarna upplever en hälsosam vardag. Möjligheterna till utbildning och meningsfullt arbete bidrar till ett gott liv. Vi lockar besökare till natur- och djurupplevelser och lokala turistmål. Kulturen berikar vår region och ger plats för nya konstuttryck. Region Östergötlands uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 2

4 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och styrningslogik Uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden och dess förtroendemannastöd För att öka det demokratiska inflytandet i beredningen av olika frågor till hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har sex beredningar och ett utskott inrättats under nämnden; beredningen för behovsstyrning, fem beredningar för brukardialog samt ett utskott för uppföljning. Dessutom har HSN och regionstyrelsen en gemensam beredning för primärvård och annan nära vård. Nedan beskrivs nämndens, beredningarnas och utskottets uppdrag enligt reglementet. HSN har därutöver preciserat beredningarnas/utskottets uppdrag och vilka frågor som man vill att de ska fördjupa sig i. Beredningen för behovsstyrning, beredningen för primärvård och annan nära vård samt utskottet för uppföljning ska utifrån sina uppdrag göra en arbetsplanering för sitt arbete, vilken ska godkännas av nämnden. Arbetsplaneringen för beredningen för primärvård och annan nära vård tas fram i samarbete med regionstyrelsen. Under året ska resultatet av arbetet i beredningar och utskott rapporteras till nämnden. HSN:s beredningar och utskott ska ha ett nära samarbete vilket ibland kan vara uttalat genom att HSN gett konkreta uppdrag. Samarbetet ska givetvis också ske naturligt i situationer när en beredning bedömer det som angeläget att förmedla kunskap till annan beredning eller omvänt behöver inhämta kunskap för att få en bredare belysning av någon aspekt som hanteras av annan beredning. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har ett ansvar för att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård, inklusive tandvård och stöd och service till vissa funktionshindrade. Detta innebär att nämnden, i ett tydligt medborgarperspektiv och inom de ekonomiska ramar som regionfullmäktige fastställer, ska verka för en god hälsa hos befolkningen och att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor samt att vården ges utifrån medborgarens behov. HSN ska säkerställa nödvändig kunskapsuppbyggnad, analys, idégenerering och framtagning av underlag för strategiska beslut inom ansvarsområdet. Det inkluderar att inhämta kunskap om såväl befolkningens behov, önskemål och synpunkter, som om de möjligheter som hälso- och sjukvårdens utförare erbjuder. HSN ska prioritera mellan olika behov och genom överenskommelser och avtal med utförare ange finansiering och innehåll för den verksamhet som ska genomföras. HSN leder och samordnar regionens insatser inom de samordningsförbund som inrättats tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och berörda kommuner. HSN ansvarar för att samverkan och samråd vid behov sker med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom nämndens uppdrag. HSN arbetar med de internationella frågor som rör nämndens sakområde. 3

5 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium Presidiet har uppgiften att planera och förbereda hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN:s) arbete samt bereda nämndens verksamhetsplan. Presidiet ska, med fokus på nämndens uppdrag, för den politiska ledningsgruppen visa på kunskapsområden som bedöms vara angelägna att belysa vid de gemensamma kunskapssammanträdena för regionstyrelse och nämnd. Presidiet ska också ge den politiska ledningsgruppen återkoppling från kunskapssammanträdena genom att förmedla slutsatser och behov av initiativ. Presidiet är regionens representant i Samrådet för vård och omsorg och har ett ansvar för att planera dessa samråd (se avsnitt Samverkan och samråd). Presidiet ska också ha kontakt med regionens styrelserepresentanter i samordningsförbunden för kunskapsutveckling och dialog samt leda arbetet med att utveckla relationerna med berörda ideella organisationer genom att utveckla former och förutsättningar för föreningsanslag. Presidiet ska leda regionens insatser inom ANDT 2 - rådet tillsammans med länsstyrelsen, polisen och kommunerna. Presidiet har ansvar för att utveckla det internationella utbytet. Till exempel finns det genom Region Östergötlands medlemskap i det europeiska nätverket EUREGHA goda förutsättningar för utbyte. Presidiet ska ta ställning till relevanta nätverk och aktiviteter som kan vara av intresse för Region Östergötland att delta i, både för politiker och för tjänstemän. Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning Beredningen har som uppgift att utgöra forum för diskussion av långsiktiga och strategiska frågor inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Beredningen för primärvård och annan nära vård Beredningen, som är gemensam med regionstyrelsen, har uppdraget att arbeta med frågor om primärvårdens/den nära vårdens utveckling och kvalitetssäkring. Ur hälso- och sjukvårdsnämndens perspektiv handlar det i första hand om att i primärvården identifiera systemhinder och utvecklingsbehov ur ett brukarperspektiv. Utgångspunkten för beredningens arbete är att vården ska utformas på ett sådant sätt att det underlättar för patienter och medborgare att planera sin vardag. Öppettider och administrativa lösningar inom den nära vården ska anpassas efter de listade patienternas behov och önskemål. Utvecklingen och implementeringen av e-tjänster ska skapa nytta och mervärde för patienten och vara en del av ett effektiviseringsarbete. Tillgängligheten och organiseringen av vårdcentralernas läkarmottagningar i landsbygd är ett annat område som behöver uppmärksammas. Ett särskilt bevakningsområde är att följa och bevaka pågående utvecklingsarbete avseende primärvården och beakta områden som ledning och styrning, bemanning och rekrytering, tillgänglighet, bemötande och forskningsklimat. Beredningen för behovsstyrning Beredningen har i uppdrag att kontinuerligt utveckla verktyg för att hälso- och sjukvården bättre ska kunna svara upp mot befolkningens behov. Beredningen har i uppdrag att delta i arbetet med hälso- och sjukvårdsnämndens behovsstyrning. Beredningen ges i uppdrag att bereda de delar i 2 Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak 4

6 den befintliga behovsstyrningen som leder fram till att en överenskommelse eller ett avtal sluts med en vårdverksamhet, det vill säga behovsanalyser och uppdrag. Beredningen är även styrgrupp för hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog. Beredningarna för brukardialog De fem beredningarna har uppgiften att genom dialog med medborgare och brukare bidra med underlag till behovsanalyser och uppdrag. Beredningarnas kunskaper om brukarnas behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården utgör ett viktigt inslag i behovsstyrningen där brukarnas upplevelser av hur huvudmännen samverkar är en viktig aspekt att belysa. Under 2018 är följande områden föremål för brukardialoger: Ätberoende utan vedertagna ätsjukdomar Personer med intellektuella funktionsnedsättningar Lipödem Behovsstyrning Insatser kring hälsa och levnadsvanor Respektive brukardialogsberedning ska årligen lämna en aktivitetsplan till beredningen för behovsstyrning. Beredningen för behovsstyrning har uppdraget att vid behov förtydliga eller avgränsa uppdragen. Utskottet för uppföljning Utskottet för uppföljning har i första hand uppdraget att arbeta med uppföljning av de avtal och överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden ingår med interna och externa vårdgivare. Det analytiska inslaget behöver utvecklas vid uppföljningen av överenskommelser och avtal. Detta för att bättre kunna värdera och utveckla överenskommelsernas/avtalens genomslag och få ett relevant underlag för ställningstaganden till korrigeringsbehov. Andra områden där analysen behöver utvecklas är jämlikhetsaspekten ur ett beställarperspektiv, patientenkäterna och patientnämndens observationer. Samrådet för vård och omsorg Samrådet för vård och omsorg består av ledamöter från regionens hälso- och sjukvårdsnämnd samt social- och omsorgsnämnderna från samtliga kommuner i länet. Där hanteras frågor kring samverkan mellan Region Östergötlands hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst, sjukvårds- eller omsorgsverksamhet. Syftet med samverkan är att ge invånarna i Östergötland god vård och omsorg, där huvudmannaskapsgränserna inte utgör försvårande omständigheter. Samrådets uppdrag är att genom gemensam kunskapsuppbyggnad och dialog, till exempel temakonferenser och gemensam uppföljning av verksamheter, ge förutsättningar för ett samlat politiskt agerande inom de frågor som samrådet omfattar. Samrådet ska även bereda ärenden som kräver likalydande beslut av alla huvudmännen i de frågor som samrådet omfattar. Förslag till beslut (rekommendation) ska i dessa fall lämnas till länets samtliga kommunstyrelser och regionens hälso- och sjukvårdsnämnd, alternativt till regionstyrelsens strategiska samråd för vidare beredning. 5

7 Styrningslogiken för hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har huvudansvaret för att befolkningens behov av hälso- och sjukvård uppfylls på bästa möjliga sätt, inom de ekonomiska ramar som regionfullmäktige beslutar om. Uppdraget innebär också att utveckla samarbetet med andra aktörer/myndigheter för att stärka befolkningens hälsa och välfärd. HSN:s uppdrag har sin tyngdpunkt i medborgarperspektivet, men ansvaret berör även aspekter inom övriga perspektiv. Det perspektiv som dock undantaget är medarbetarperspektivet, som enbart är regionstyrelsens (RS) ansvar. HSN:s verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete och anger förutsättningar, uppdrag och målbilder för verksamhetsåret. De strategiska målen är övergripande uppdrag från regionfullmäktige som HSN genom beslutade framgångsfaktorer ska verkställa i form av åtgärder och beslut. Nyckelindikatorer ska underlätta uppföljning av de strategiska målen och framgångsfaktorerna. Se även avsnittet Den regionövergripande styrningen. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar inför varje år om resursfördelning till verksamheterna. Resursfördelningen baserar sig på ett antal olika grunder, exempelvis analyser och prioritering utifrån verksamheternas behov, nationella riktlinjer och behovsanalyser. Uppdrag beslutas av HSN i februari Uppdrag Specificering av uppdraget till regionens egna resp privata vårdgivare Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning Kravspecifikation Redovisning under hösten Beslut HSN i september Behovsanalys Uppföljning HSN:s verksamhetsplan Förslag till resursfördelning från R Beslut överenskommels HSN i september Beslut avtal fortlöpande i HSN Delårsrapporter till RS/HSN Kunskapssammanträden RS/HSN Tematiska uppföljningar löpande under året Figur 1: Behovsstyrningens årscykel Behovsanalyserna är ett viktigt underlag när nämnden fattar beslut om det årliga politiska uppdraget som innebär konkreta målsättningar, både generella och för specifika sjukdoms- och behovsgrupper. Uppdraget är en utgångspunkt för de kravspecifikationer som tas fram inför HSN:s beslut om överenskommelser med produktionsenheterna i den egna vårdverksamheten och inför avtalen med privata vårdgivare. De riktlinjer för behovsstyrning som har fastställts innebär en samordning av regionstyrelsens (RS) och hälso- och sjukvårdsnämndens styrning. Det innebär att regionens sjukvårdande produktionsenheter, i sina verksamhetsplaner, på ett tydligt sätt ska förhålla sig till de överenskommelser som ingåtts med HSN. Uppföljningen av överenskommelserna redovisas även till RS i de uppföljningar som är gemensamma för RS och HSN. 6

8 Uppföljningen har två primära syften, dels att värdera i vad mån formella målsättningar, uppdrag, överenskommelser och avtal är uppfyllda, dels att skapa ny kunskap och underlag för att ta ställning till förbättringar och nödvändiga åtgärder. Uppföljning av uppdraget, överenskommelser och avtal redovisas till HSN i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Därutöver sker kompletterande tematisk uppföljning vid olika tillfällen. (Se avsnitt Planering och uppföljning). Ett viktigt inslag i den årliga processen är HSN:s strukturerade dialoger med verksamheten som genomförs i samband med uppdrag, överenskommelser och kravspecifikationer. Dialogernas innehåll kan variera beroende på HSN:s kunskapsbehov. Det kan handla om att få utvalda uppföljningsområden belysta men det kan också finnas behov att lyfta frågor av principiell karaktär. Den politiska ledningsgruppen (PLG) har som ett uppdrag att ansvara för nödvändig kunskapsöverföring mellan RS och HSN när detta bedöms vara väsentligt för respektive uppdrag. I detta ligger bland annat att planera kunskapssammanträdena samt att utvärdera vad som framkommit vid dessa sammanträden och vid behov ta nödvändiga initiativ. Behovsanalyser och medborgardialog 2018 Behovsanalysen är en strategiskt viktig utgångspunkt för en styrning utifrån behov och ett underlag för den fortsatta processen; uppdrag överenskommelser (se Figur 1). Nämnden väljer årligen ut ett antal sjukdomsgrupper 3, behovsgrupper 4 eller särskilda insatsområden som bedöms angelägna att analysera. Analyserna ska identifiera befolknings- och patientbehov som underlag för nämndens vidare ställningstagande. Det kan röra sig om att identifiera behov i förhållande till exempelvis folkhälsa, tillgänglighet, medicinska riktlinjer, samverkan, metodutveckling eller patient-/anhörigupplevelser. Behovsanalyserna kan ha olika omfattning beroende på utgångsläge och ambitionsnivå. I bland kan behovsanalysen begränsas eller fokuseras på särskilda områden (till exempel endast rehabiliteringsaspekten). Behovsanalyserna genomförs som ett tjänstemannauppdrag innebärande medverkan från berörd medicinsk kompetens. Därutöver bidrar nämndens brukardialogsberedningar med viktigt underlag (Se sid 5). För frågeställningar som inte är riktade till någon avgränsad behovs- eller sjukdomsgrupp tillämpas metoden medborgardialog. Ambitionen är att urvalet av intervjupersoner till medborgardialoger representerar en spegling av hela eller delar av samhällets invånare. Det innebär att deltagarna i en medborgardialog nödvändigtvis inte behöver ha egna erfarenheter av den aktuella frågeställningen. Medborgardialog skiljer därmed från brukardialog, eftersom en brukardialog utgår från en behovs- eller sjukdomsgrupp. Med fördel ska även externa aktörer (till exempel kommuner, privata vårdverksamheter och organisationer) medverka i behovsanalyserna och berika dem med sina perspektiv och aspekter som kan bidra till en tydlig behovsbild. 3 Övergripande indelning av sjukdomar utifrån diagnosklassifikationen ICD 10. Gruppindelningen är användbar i olika sammanhang inte minst då den skapar funktionella målgrupper t.ex. för behovsanalyser. (exv. Rörelseorganens sjukdomar). 4 Definierad grupp medborgare som har gemensamma behov/problem som kräver hälso- och sjukvård. Dessa grupper är viktiga att identifiera och utgör underlag för t.ex. behovsanalys. (t.ex. Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov) 7

9 Följande sjukdoms- och behovsgrupper har tidigare varit föremål för behovsanalys och medborgardialog under de senaste åren. I bilaga 2 återfinns samtliga behovsanalyser och medborgardialoger som genomförts sedan År 2017 År 2016 Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD), Vårdprocessen för äldre, Ögonsjukdomar som ger betydande funktionsnedsättning, Strokeinsjuknade personer i yrkesverksam ålder, Delaktighet kring hälsa och levnadsvanor Förlossningsskador, Hudsjukdomar inklusive hudsår, Depression och ångest unga vuxna, Utomlänsvård Medbergardialog och jämlik hälsa i socioekonomiskt utsatta områden och långtidsarbetslösa (år 2 av 2) År 2015 Spelmissbruk, Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka, Plastikkirurgi + Utredningsuppdrag till ledningsstaben: Regionens stöd till anhöriga - Barn, unga och vuxna, Uppföljning av palliativ vård och demens Medborgardialog om jämlik hälsa i socioekonomiskt utsatta områden och långtidsarbetslösa I alla områden som är föremål för behovsanalys 2018 ska följande frågeställningar beaktas: På vilket sätt kan egna kunskaper och erfarenheter hos patienter och närstående tillvaratas? Hur kan bra förutsättningar till egenvård ges? Vilka möjligheter kan digitalisering av hälsooch sjukvården ge? Vilken information och vilket stöd ges till patienter och närstående? Hur upplever patienter och närstående sin egen vårdprocess? Hur upplevs bemötandet och möjligheterna till egen delaktigheten? Uppdragen 2018 innehåller två områden där brukardialogberedningarna har som uppdrag att utveckla metoderna genom att pröva alternativa arbetsformer. Med syftet att ge förutsättningar till andra former av kunskap ingår i metodutvecklingen att utveckla samverkan mellan aktörer, utveckla dialog med verksamhetsföreträdare och att fokusera på framtidsbilden. Under 2018 ska behovsanalyser genomföras inom följande områden med redovisade motiveringar/frågeställningar: 1. Ätberoende utan vedertagna ätsjukdomar Behovsanalys och brukardialog För en riskgrupp kan förhållandet till mat utvecklas till ett överätande, som fortgår trots vetskapen om att det har allvarliga konsekvenser för hälsan och som därför kan likna ett beroende. En sådan konsekvens är fetma. Det saknas idag kriterier för att ställa diagnos vilket gör det svårt att ange hur stor del av befolkningen som har detta problem. Det finns uppskattningar att cirka 15 procent av personer som utvecklat fetma har denna problematik. Detta är inte en ätstörningsdiagnos och faller inte inom ramen för behandling inom ätstörningsvården. Således fungerar inte de behandlingsmetoder som är utarbetade för just ätstörningsvård. Denna behovsgrupp har svårt att komma in i vården då ansvaret för behandlingsinsatsser är otydlig. Detta gäller såväl barn, unga och som vuxna. - Vad finns det för kunskap/forskning kring detta område? Vilka begrepp används och vilka rekommendationer för behandling finns? - Hur ser vårdprocessen ut och vilket behov av stöd har behovsgruppen? 8

10 2. Personer med Intellektuella funktionsnedsättningar Behovsanalys och brukardialog 3. Lipödem Behovsanalys och brukardialog 4. Behovsstyrning Behovsanalys och utvecklad brukardialog - Vems är ansvaret för behandling av ätberoende? Hur fungerar det idag? - Är det att betrakta som en sjukdom eller livsstilsrelaterat beteende? I Sverige har ungefär en person av hundra en intellektuell funktionsnedsättning. Omkring en tredjedel av dem har en måttlig eller svår intellektuell funktionsnedsättning. Socialstyrelsen anger att sjukligheten bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar är högre än hos befolkningen i övrigt. Ohälsa är också vanligare, men behöver inte vara en följd av funktionsnedsättningen utan kan snarare bero på omständigheterna runt omkring. Svåra beteenden riskerar att missuppfattas och hänvisas till den intellektuella funktionsnedsättningen när andra svårigheter, till exempel syn- eller hörselproblem, kan ligga bakom beteendet. Missuppfattningar av detta slag kan också leda till att en person med en intellektuell funktionsnedsättning inte kan förmedla sin smärta och heller inte få adekvat vård. - Vilka behov av vård och stöd har behovsgruppen och hur möter hälso- och sjukvården upp det i Östergötland? - Får behovsgruppen adekvat vård? - Hur fungerar samverkan med framförallt länets kommuner kring behovsgruppen? Lipödem är en kronisk störning i fettvävnaden och drabbar i stort sett endast kvinnor. Vid sjukdomens utbrott ökar kroppens fettceller i storlek och personen ökar då i omfång framförallt över höfter, lår och skinkor. Beräkningar anger att 11 procent av Sveriges kvinnliga befolkning får lipödem efter puberteten. Lipödem diagnostiseras ofta som fetma trots att det finns många tydliga tecken som skiljer lipödem från frisk fettvävnad. Smärta är en konsekvens som sjukdomen kan ge, för en del blir den stor och vid långt gånget ödem kan patienten få problem med att röra sig. Lipödem kan också skapa andra följdsjukdomar, bland annat ätstörningar och psykisk ohälsa. Lipödem är en förhållandevis okänd sjukdom där det troligen finns ett mörkertal av personer som har denna sjukdom men som inte fått diagnosen. - Hur fungerar vårdprocessen för kvinnor med lipödem? - Vilka metoder för diagnostik och behandling finns? Efterföljs dessa kriterier? - Finns det kunskapsbrister gällande denna behovsgrupp? Behovsstyrning syftar till att identifiera behov och att prioritera mellan dessa behov. Det finns många tolkningar av begreppet behov och det kan stå för flera saker, t ex befolkningens förväntningar, konsumtion och efterfrågan, professionens bedömning, organisationens utbud och produktion och sjukdomsutvecklingen i samhället. Hur kan verktygen att fånga och identifiera befolkningens behov utvecklas? - Behovsanalyser fokuseras i regel på olika sjukdoms/behovsgrupper, hur kan alternativa metoder för att utgå från hälsa utvecklas? - Vilka relevanta verktyg finns för att fånga befolkningens behov? - Hur kan uppdrag formuleras på ett sätt som ger delaktighet, motivation och legitimitet? - Vilka metoder finns för att prioritera utifrån olika behov? - Hur bör resultat efterfrågas och återkopplas? Uppdraget åt brukardialogen syftar därmed att söka nya metoder. Exempel på angreppssätt är - Hearingar med bred representation från olika perspektiv. - Verksamhetsdialoger och brukardialoger, både gemensamt och var för sig. - Utrymme för egna initiativ. 9

11 5. Insatser kring hälsa och levnadsvanor Behovsanalys och utvecklad brukardialog Detta uppdrag är en fortsättning av medborgardialogen om delaktighet kring hälsa och levnadsvanor som undersökte på vilket sätt medborgarna vill ha stöd i dessa frågor och hur Regionen och samhället kan stödja utvecklingen i positiv riktning så att fler människor känner att de vill och kan ta ansvar för en hälsosammare livsstil. Med bakgrund av de slutsatser som dragits från medborgardialogen syftar årets uppdrag på att identifiera konkreta insatser för Regionen att genomföra. Uppdraget genomförs med fördel genom en aktiv delaktighet från hälso- och sjukvårdens verksamheter. Uppdraget åt brukardialogen syftar därmed att söka nya metoder. Exempel på angreppssätt är - Hearingar med bred representation från olika perspektiv. - Verksamhetsdialoger och brukardialoger, både gemensamt och var för sig. - Utrymme för egna initiativ. CEMR-deklaration för jämställdhet Under 2014 beslutade dåvarande landstinget att ansluta sig till CEMR-deklarationen, en europeisk deklaration för jämställdhet på lokal och regional nivå. CEMR-deklarationen innehåller ett antal artiklar som täcker flertalet av Region Östergötlands ansvarsområden. Samtliga nämnder och styrelsen har under 2017 gjort insatser i enlighet med deklarationens artiklar som bidragit till ett stärkt jämställdhetsarbete. Under verksamhetsåret 2018 ska hälso- och sjukvårdsnämnden göra en bedömning av hur väl CEMR-deklarationen implementerats vad gäller de för nämnden relevanta artiklarna. I de fall där brister identifieras ska förslag på åtgärder presenteras. Artiklarna beskrivs närmare i Region Östergötlands handlingsplan för implementering av CEMR-deklarationen. 10

12 Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet 2018 I regionens strategiska plan med treårsbudget , anges Region Östergötlands strategiska mål med mer utförliga beskrivningar. I denna verksamhetsplan tydliggörs framgångsfaktorer, insatser, målsättningar och inriktning inom hälso-och sjukvårdsnämndens ansvarsområden som ska bidra till att de regionövergripande strategiska målen uppnås. Ytterligare tydliggörs uppföljningsområden som ska ge svar på hur väl önskvärd utveckling sker under verksamhetsåret. Samhällsperspektivet Perspektivet Samhälle beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Hälso-och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål inom samhällsperspektivet: Goda livsvillkor och jämlik hälsa för regionens invånare Nedan beskrivs de framgångsfaktorer som hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer vara viktiga att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. Strategiskt mål - Goda livsvillkor och jämlik hälsa för regionens invånare Framgångsfaktor: Skapa strukturer och samverkan med relevanta aktörer Östgötakommissionens rekommendationer syftar till att bidra till ett samhälle som ger människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro. Rekommendationerna utgör grund för det långsiktiga arbetet i regionen som syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Dessa samhällsaktörer är bland annat kommuner, andra offentliga myndigheter samt den sociala ekonomins aktörer. Region Östergötland har en viktig roll i att öka kunskap och medvetenhet om bestämningsfaktorer för hälsa och de effekterna som beslut och insatser inom olika samhällsarenor har på hälsa och skillnader i hälsa. En gemensam förståelse mellan samhällsaktörerna av hur ojämlikt hälsoläget i Östergötland är och vilka faktorer som påverkar detta är en förutsättning för att tillsammans kunna arbeta för en mer jämlik hälsa. Region Östergötland ska fortsatt verka för en bred samverkan i folkhälsofrågorna, bland annat genom arbete med den deklaration för folkhälsa som tagits fram tillsammans med länets kommuner. 11

13 Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 Andel invånare i åldern år som röker dagligen Andel invånare i åldern år med riskkonsumtion av alkohol Andel invånare i åldern år med övervikt/fetma (BMI>25/>30) 2016: Kvinnor 7 % Män 7 % Ska minska Ska minska Folkhälsomyndig heten : 16 % Ska minska Ska minska Folkhälsomyndig heten 2016: Övervikt kvinnor: 47 % Män: 63 % Fetma Kvinnor: 16 % Män: 17 % Ska minska Ska minska Folkhälsomyndig heten Andel invånare som är fysiskt aktiva 2016: 66 % Ska öka Ska öka Folkhälsomyndig heten ÅR ÅR ÅR ÅR 12

14 Medborgarperspektivet Perspektivet Medborgare beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. Hälso-och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål inom medborgarperspektivet: Trygg och tillgänglig hälso- och sjukvård med hög kvalitet Sjukdomsförebyggande insatser med hälsofrämjande förhållningssätt Nedan beskrivs de framgångsfaktorer som hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer vara viktiga att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. Strategiskt mål: Trygg och tillgänglig hälso- och sjukvård med hög kvalitet Framgångsfaktor: Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Invånarna i Östergötland ska kunna känna trygghet i att få den vård de behöver, när de behöver den. Vård inom rimlig tid är en viktig faktor för att nå ett bra medicinskt resultat men också för hur patienten upplever vården. Region Östergötland ska fortsatt arbeta för en god tillgänglighet och för att uppnå en köfrivård där patienten är medveten om de kommande stegen i vårdprocessen. Som ett led i detta ska digitala lösningar som erbjuds patienterna fortsatt utvecklas. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period HSN 5 Andel väntande patienter som väntat: - högst 60 dagar på behandling i specialiserad vård - högst 60 dagar på besök i specialiserad vård -högst 30 dagar på behandling inom det psykiatriska vårdområdet -högst 30 dagar på besök inom det psykiatriska vårdområdet 2016: 77 % 79 % Underlag saknas 91% 85 % 85 % 85 % 85 % 85 % 85 % 85 % 85 % Väntetidsuppfölj ning Varje DÅ, ÅR HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 Andel patienter som har tagits emot av läkare inom högst sju dagar på vårdcentral (genomförda nybesök) Antal ärenden i 1177 vårdguidens e-tjänster per månad 2016: 92 % 2016: % 95 % Väntetidsuppföljning / månad Andel av alla besök som bokats via webben Ny indikator 2018 Skapa nulägesbild Andel lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad 2016: 45% / månad Varje DÅ, ÅR Inera DÅ 04, DÅ 08, ÅR 50 % BI DÅ 04, DÅ 08, ÅR >40 % >40 % Life Care DÅ04, DÅ08, ÅR 13

15 Framgångsfaktor: Nära vård Vårdbehov som är vanligt förekommande ska så långt som möjligt mötas nära medborgaren och i ökad utsträckning i hemmet. Primärvården är basen i den nära vården och kompletteras med mobila insatser från den specialiserade vården. Region Östergötland ska fortsatt arbeta med att göra den nära vården mer tillgänglig och sammanhållen digitalt och mobilt. Särskilt fokus ska riktas till grupper där behov av samverkan är stort, såsom sköra äldre, patienter med psykiska sjukdomar, patienter med psykisk ohälsa och personer med olika funktionsnedsättningar. För att stärka den nära vården ska primärvården och den specialiserade vården vidareutveckla samverkan och mobilitet. Kontinuitet och en samlad medicinsk kompetens behöver säkerställas. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period HSN 10 Andel besök i primärvården av alla öppenvårdsbesök PV i öppenvård: 57,8% VC i öppenvård: 43,9% Ska öka Ska öka BI DÅ 04, 08, ÅR HSN 11 Antal mobila insatser från närsjukvården Ny indikator 2018 Skapa nulägesbild Bestäms senare BI DÅ 04, 08, ÅR Framgångsfaktor: Trygg och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Trygg vård innebär att patienter ska få ett professionellt bemötande och en vård som är ändamålsenlig. Det innebär att vården i Region Östergötland ska utgå från patientens behov och ges på en nivå där patienten får den vård som är motiverad utifrån patientens behov. För att vården ska vara ändamålsenlig är det viktigt att vårdens kvalitet i alla verksamhetsområden är tillräcklig för att uppnå de nationella målnivåerna samt möta de behov som patienten har. Inga patienter i Region Östergötland ska behöva drabbas av en undvikbar vårdskada. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period HSN 12 Andel indikatorer i vården i siffror med fastställda målvärden av Socialstyrelsen där Region Östergötlands utfall inte avviker mer eller mindre än 5 procent (medicinska resultat). Andel produktionsenheter som delvis/helt har uppnått sina mål för särskilda utvecklingsområden i sina överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden Ny indikator % 80 % Vården i siffror ÅR HSN : Delvis: 7 av 7 Helt: 5 av 7 Delvis 8 av 8 Helt 5 av 8 Delvis 8 av 8 Helt 5 av 8 Ledningsstaben ÅR HSN 14 Andel vårdrelaterade infektioner (VRI) 2017: Punktprevalensmätning: 11,9 % 6 % 5 % PPM Infektionsverktyget DÅ 04, ÅR Infektionsverktyget: 7,83 % Framgångsfaktor: Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Hälso- och sjukvården i Region Östergötland ska sträva efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen och prioritera de som har störst behov. 14

16 Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period HSN 15 Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som använder könsuppdelad statistik för att identifiera, analysera och åtgärda könsrelaterade skillnader i bemötande, vård och behandling April 2017: 29 % 75 % 90 % Produktionsenheternas redovisning DÅ 04, DÅ 08, ÅR Framgångsfaktor: Medskapande och nöjda patienter Alla patienter ska kunna vara nöjda med såväl den medicinska kvaliteten på hälso- och sjukvård som det bemötande de får i Region Östergötland. Patientmedverkan är en förutsättning för att vården ska kunna möta den enskilde patientens förväntningar. Vården ska därför planeras och genomföras utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Detta förutsätter en dialog mellan patienten, medarbetare inom hälso- och sjukvården och ofta även närstående där patienten ges inflytande över sin egen vård, behandling och rehabilitering. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period HSN 16 Andel patienter (kvinnor, män, totalt) som är nöjda med sin vårdkontakt som helhet 2016: Öppenvård: 90 % Slutenvård: 90 % Akuten: 83 % Primärvård: 77 % 85 % 90 % Nationell patientenkät ÅR Strategiskt mål: Sjukdomsförebyggande insatser med hälsofrämjande förhållningssätt Framgångsfaktor: Insatser för att förebygga ohälsa och främja goda levnadsvanor Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan. Vården behöver erbjuda stöd till hälsosammare levnadsvanor och utveckla sina förebyggande insatser. Det ska optimera effekter av behandling, förebygga insjuknande och genom detta förbättra hälsan för patienten och minska sjukdomsbördan i befolkningen. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period HSN 17 Andel unika patienter som har besökt vården som fått samtal enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer angående levnadsvanor. -tobak -alkohol -fysisk aktivitet -kost 2016: 4,9 % fick råd angående någon av levnadsvanorna 10 % 25 % BI DÅ 04, DÅ 08, ÅR HSN 18 Andel invånare som har genomgått hälsosamtal i åldersgrupperna: -40 år -50 år -60 år -70 år Jan-aug kvinnor/män som genomgått: 5,4 %/3,9 % 5,5 %/4,6 % 6,9 %/7,2 % 9,4 %/8,1 % Fått erbjudande: 50 % Varav andel som genomgått: 25 % Fått erbjudande: Ska öka Varav andel som genomgått: Ska öka BI ÅR 15

17 HSN 19 Andel 18-månaders barn som erhåller riskbedömning inom tandvården Dec 2016: 68 % 95 % 100 % TVERS DÅ04, DÅ08, ÅR Framgångsfaktor: Hälsofrämjande möten med fokus på utsatta grupper Hälso-och sjukvården ska i mötet med patienterna bidra till hälsa och välbefinnande genom hälsofrämjande möten. För att säkerställa att patienterna möts på rätt nivå ska hälso-och sjukvården ha god kännedom om utsatta grupper och ha en medvetenhet om vilka behov dessa grupper har. Det kan handla om exempelvis hbtq-personer, nyanlända, personer i socioekonomiskt utsatta områden etcetera. 16

18 Processperspektivet Perspektivet Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsmetoder och arbetsprocesser för att målen i samhälls- och medborgarperspektiven ska kunna uppfyllas. Hälso-och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål inom processperspektivet: En verksamhet som nyttjar digitaliseringens potential Nedan beskrivs de framgångsfaktorer och uppföljningsbehov som hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer vara viktiga att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. Strategiskt mål: En verksamhet som nyttjar digitaliseringens potential Framgångsfaktor: Digitalisering inom hälso- och sjukvården Region Östergötland har under många år arbetat systematisk med digitalisering genom till exempel information och e-tjänster via 1177.se, webbtidbok, min journal på nätet, Stöd och Behandling samt Samordnad vårdplanering på distans och videomöten. För att ytterligare kunna stärka arbetet och sprida det vidare behöver Region Östergötland stärka organisationen kring e-hälsa. En gemensam och samlad bild över området krävs för att kunna nå de nationella och regionala målen. Genom e- hälsotjänster möjliggörs för mer effektivt nyttjande av vårdens resurser och för att fullt ut nyttja potentialen krävs att nya arbetssätt och nya rutiner testas. Dessutom ska användandet av digitaliseringens potential när det gäller effektivare och patientsäkra processer stärkas och utvecklas. Ett ökat användande av digital teknologi leder inte bara till förbättringar av befintliga produkter och processer, utan många gånger även till att helt nya möjligheter skapas. 17

19 Ekonomiperspektivet Perspektivet Ekonomi beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. Perspektivet behandlar ekonomin för de verksamheter och uppdrag som ingår i Region Östergötland. Hälso-och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål inom ekonomiperspektivet: Långsiktigt hållbar ekonomi Kostnadseffektiv verksamhet Nedan beskrivs de framgångsfaktorer som hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer vara viktiga att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. Strategiskt mål: Långsiktigt hållbar ekonomi Framgångsfaktor: Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Verksamheten måste vara anpassad till den intäktsnivå som i huvudsak utgörs av skatter och statsbidrag. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska anpassa verksamhet/beställning utifrån beslutad ram och ha en ekonomi i balans. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period TSN 20 Det ekonomiska resultatet för hälso- och sjukvårdsnämnden 2016: 5 mkr 0 mkr 0 mkr BI DÅ 04, DÅ 08, ÅR Strategiskt mål: Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor: Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Inriktningen är att utveckla ersättningssystem, både internt inom Region Östergötlands verksamhet och gentemot privata leverantörer, som är utformade för att stödja måluppfyllelsen i uppdraget och främja en god effektivitet. 18

20 Insatsområden för hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har en väl etablerad behovsstyrningsprocess, som riktar sig till att fånga befolkningens behov på ett systematiskt sätt, analysera dem och sedan bearbeta förändringsbehoven in i överenskommelser, avtal och regelböcker. Genom denna systematik uppnår HSN en rörelse till systematiska förändringar. Insatsområden för HSN bör därmed inte avvika från den redan etablerade behovsstyrningsprocessen för nämnden. Insatsområde för nämnden blir därför själva processen som riktar sig till att omförvandla slutsatser av behovsanalyser och resultat av medborgardialoger till överenskommelser, avtal och regelböcker. Särskilda utvecklingsuppdrag från behovsanalyser Hälso- och sjukvårdsnämndens insatsområden för verksamhetsåret är utformandet av särskilda utvecklingsuppdrag utifrån de behovsanalyser och medborgardialoger som genomfördes Områden som är aktuella är Inflammatoriska tarmsjukdomar, psykisk ohälsa hos äldre, ögonsjukdomar, strokeinsjuknade personer i yrkesverksam ålder, samt delaktighet kring hälsa och levnadsvanor. Nämndens arbete börjar med utformandet av patientlöften och förändringsbehov, i form av uppdrag till vårdgivare. Uppdrag beslutas av nämnden i februari. Därefter sker bearbetning av dessa förändringsbehov in i överenskommelser, regelböcker och avtal, och blir så kallade särskilda utvecklingsområden för kommande verksamhetsår. Nämnden beslutar sedan om överenskommelser och avtal i september. 19

21 Planering och uppföljning Behovsstyrningen kräver en rad beslut under året och beslutsstöd i form av uppföljning. Nedan framgår årets viktigaste planerings- och uppföljningsaktiviteter. Tidpunkt Planering under 2018 Uppföljning under 2018 Januari Delårsrapport Februari Mars Uppdrag 2019 Överenskommelserna 2017 Delårsrapport Årsredovisningen 2017 April Avtal med externa vårdgivare 2017 Delårsrapport Kunskapssammanträde: Året som gått Maj Vårdval 2017 Delårsrapport inkl. helårsbedömning Juni Strategisk plan Juli Augusti Delårsrapport September Verksamhetsplan 2019 HSN Delårsrapport Överenskommelser 2019 Kunskapssammanträde Oktober Delårsrapport inkl. helårsbedömning November Kunskapssammanträde- Delårsrapport behovsanalyser Finansplan December Budget HSN Delårsrapport Öppna jämförelser Tabell 1. Verksamhetsstyrningens viktigaste aktiviteter under år 2018 (prel.) Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) gör en behovsfokuserad uppföljning inom de målområden som HSN beskriver i sin verksamhetsplan. Den löpande uppföljningen ska ge underlag för korrigeringar under årets lopp. HSN har också behov av att kunna värdera i vilken mån verksamheten lyckats nå upp till fullmäktiges målsättningar/strategier innebärande ett behov av att följa upp behovsstyrningens resultat på befolkningsnivå och för sjukdoms- och behovsgrupper. Uppdrag, överenskommelser och avtal är viktiga inslag i behovsstyrningen. Uppföljningen sker på generell befolkningsnivå men även i hög grad av de uppdrag för sjukdoms- och behovsgrupper som HSN har beslutat om. Uppföljningen av överenskommelser/avtal och vårdvalets auktoriserade vårdenheter ska primärt värdera i vilken mån respektive vårdgivare har levt upp till gjorda åtaganden. I princip följs avtalen med privata vårdgivare upp på samma sätt som överenskommelserna med regionens egna produktionsenheter. 20

22 Uppföljningen sker i huvudsak i följande former: Delårsrapporter Årsredovisning Kunskapssammanträden Övrig uppföljning Delårsrapporterna till HSN redovisar kontinuerligt resultat inom de olika perspektiven. Delårsrapporterna 04 och 08 är mer omfattande och inkluderar även en samlad ekonomisk helårsbedömning. Delårsrapport 08 redovisas till fullmäktige och innehåller bland annat en lägesrapport av HSN:s överenskommelser med produktionsenheterna. Årsredovisningen är en gemensam redovisning från regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden till fullmäktige av måluppfyllelsen och en sammantagen bedömning av hur Region Östergötland har levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en omfattande redovisning och analys av genomförd verksamhet utifrån resultaten för strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. I form av så kallade kunskapssammanträden får HSN (och regionstyrelsen) information och möjlighet till diskussion inom olika områden, som bland annat en redovisning av ett antal behovsanalyser kopplade till sjukdomsgrupper/behovsgrupper. (Se sid 8, Behovsanalyser 2017). I övrigt sker uppföljning till HSN i form av dialoger med verksamheten och olika tematiska uppföljningar i samband med nämndens sammanträden. Uppföljningar av de framgångsfaktorer som beskrivs i nämndens verksamhetsplan kompletteras med resultat av de nyckelindikatorer som beslutats i samband med framgångsfaktorerna. 21

23 Årsbudget Överenskommelsen inför år 2018 Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan, uppdrag och överenskommelser med regionägda vårdgivare och avtal med privata vårdgivare klargör vad hälso- och sjukvårdsnämnden vill åstadkomma och vilka resultat som förväntas. Hälso- och sjukvårdsnämnden tar årligen fram uppdrag för sjukdomsgrupper och behovsgrupper. Ett generellt uppdrag ges avseende en jämlik vård, vårdgaranti, tillgänglighet och en hälso- och sjukvård där patient och närstående är medskapare och ges sjukdomsförebyggande insatser. Uppdraget till hälso- och sjukvården tar sin utgångspunkt i invånarnas behov och behovet av samverkan med andra välfärdsaktörer som kommun och Försäkringskassan. Behovsstyrningen fokuserar på att säkerställa vård på lika villkor för befolkningen. Behovsanalyser har utgjort ett underlag för hälso- och sjukvårdsnämndens ställningstagande till vårdleverantörernas uppdrag. Den process som har föregått överenskommelserna 2018 har tagit sin utgångspunkt i de av hälso- och sjukvårdsnämnden fastställda uppdragen, både de som beslutades i mars 2017 och de som beslutats tidigare år. Underlaget till 2018 års resursfördelning baserar sig på den strategiska planen, nya behovsområden samt inventeringar. Hälso- och sjukvårdsdirektören bereder ärendet till hälso- och sjukvårdsnämnden och arbetar in det i överenskommelserna. Hälso- och sjukvårdsnämnden tog beslut om överenskommelser och resursfördelning i september. Överenskommelsen innehåller dels en centrumspecifik uppdragsdel där centrumens totala uppdrag presenteras, dels generella villkor som är gemensamma och obligatoriska för alla centrum och dels hälso- och sjukvårdsnämndens mål för sjukdomsgruppen/behovsgruppen utifrån uppdragen. Överenskommelsen reglerar både fasta ersättningar och rörliga, målrelaterade ersättningar, vilka är knutna till centrumens prestationer och resultat inom utvalda områden. De av hälso- och sjukvårdsnämnden, i september 2017, beslutade överenskommelserna gäller för perioden Regionsjukvården i sydöstra sjukvårdsregionen regleras i en separat överenskommelse. Grundprinciperna för avtalsmodellen innebär att merparten av verksamheterna inom avtalet ersätts med en fast ram kombinerad med rörlig ersättning baserad på remitterad volym. Övriga verksamheter, till exempel brännskadevård, ersätts med en fast ram. Det finns även särskilda produkter och specialöverenskommelser där ersättningen är helt rörlig. Större delen av ersättningen till privata vårdgivare är också rörlig, dock finns taknivåer. Helt rörlig kostnad utan tak eller avtal är bland annat kostnaden för akut vård utanför länet, sjukresor, asylsjukvård, viss tandvård, provtagningskostnader inom smittskydd samt läkemedel där hälsooch sjukvårdsnämnden har kostnadsansvaret. 22

24 Regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget I den strategiska planen med treårsbudget , som beslutades av regionfullmäktige i juni år 2017, finns de ekonomiska förutsättningarna angivna för hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälsooch sjukvårdsnämnden tillförs 90 miljoner kronor för nya satsningar, förstärkning vård och 10 miljoner kronor finns reserverade för utökning inom rehabiliteringsmedicin. Finansplan I november 2017 aktualiseras den strategiska planen med treårsbudget gällande totalekonomin för Region Östergötland. Region Östergötlands ekonomi är i grunden stark. De sjukvårdande enheternas ekonomi är dock i fortsatt obalans samtidigt som planerade fastighetsinvesteringar blir klara och därmed ger en ökad driftkostnad. Detta kommer få betydande effekt på den likvida nivån. Mot bakgrund av såväl den ekonomiska bedömningen, som de utmaningar som finns under budgetperioden, står Region Östergötland inför ett omfattande behov av åtgärder och resultatförbättring. Utöver de resursförstärkningar som beslutades i treårsbudgeten har ramarna justerats till följd av nya beslut i denna finansplan. Hälso- och sjukvårdsnämnden förstärks med de tidigare reserverade 10 miljonerna för rehabplatser, med 27 miljoner kronor för jämlik vård och med 45 miljoner kronor enligt den så kallade patientmiljarden för tillgänglighet i den nära vården. Vidare ökas ramen med 7 miljoner kronor enligt finansieringsprincipen avseende nya uppdrag i budgetpropositionen inom bland annat barnhälsovård samt med 40 miljoner kronor för läkemedel. Uppräkning sker med index och uppräkning av öppenvårdsavgifter (redovisas sammanslaget nedan). Förstärkning vård sker med 90 miljoner kronor enligt beslut i treårsbudget. Reserveringar sker för ytterligare 20 miljoner kronor för rehabplatser och för 10 miljoner kronor för psykisk hälsa samt för förstärkning vård med 110 miljoner kronor per år 2019 och Reserveringar sker inom finansförvaltningen och formellt beslut fattas av regionfullmäktige inför varje nytt budgetår. Regionbidrag HSN (miljoner kronor) Regionbidrag före beslut (inkl tekniska justeringar) Nya Beslut Rehabplatser Jämlik hälsa Nära vård/tillgänglighet PV Nya uppdrag BP Läkemedel Index Beslut i treårsbudget Förstärkning vård Ram HSN (beslut) Rehabplatser (reservering) Psykisk hälsa (reservering) Förstärkning vård 2019 (reservering) Förstärkning vård 2020 (reservering) 110 Preliminär ram

25 Fördelning av utökade och omfördelade resurser Nedan specificeras samtliga utökade resurser till hälso- och sjukvårdsnämnden i treårsbudget och finansplan. Totalt förstärks hälso- och sjukvårdsnämnden med 219 miljoner kronor. Beslut Sjukdomsgrupp Belopp (mkr) Treårsbudget Cancersjukdom 24 Förstärkning vård Primärvård 16 Beslut i hälso- och Hjärt- och kärlsjukdom 12 sjukvårdnämndens Centralt finansierade läkemedel 9 överenskommelser med vårdgivarna för 2018 Njursjukdom 7 Kvinnosjukvård 5 Psykisk ohälsa 4 Missbruk och beroendevård 4 Ögonsjukdom 4 Nervsystemets sjukdomar 3 Barnsjukdom/hälsa 2 delsumma 90 Finansplan Rehabplatser 10 Förstärkning vård Jämlik hälsa 27 Förstärkning vård Nära vård/tillgänglighet PV 45 Nya uppdrag BP 2017 enligt 7 finansieringsprincip Läkemedel 40 (Ännu ej fördelade medel i avtal och överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnden) delsumma 129 SUMMA 219 Uppräkning av hälso- och sjukvårdsnämndens ram Hälso- och sjukvårdsnämndens ram räknas upp med regionindex som för år 2018 beräknas till 2,8 procent och motsvarar 313 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska ram innefattar också en uppräkning av statsbidraget för läkemedel med totalt 2,8 procent eftersom avtalet ännu inte är färdigförhandlat. Ersättningen till vårdcentralerna för allmänläkemedel minskas med 1 procent jämfört med 2017 års ersättningsnivå. 24

26 Ekonomisk omslutning Ungefär 70 procent av regionens samlade ekonomiska omslutning hanteras av hälso- och sjukvårdsnämndens beslutsprocesser. Hälso- och sjukvårdsnämnden erhåller totalt miljoner kronor i regionbidrag. Nämnden har balans mellan intäkter och kostnader och budgeterar ett nollresultat för Kostnaderna för hälso- och sjukvårdsnämnden fördelar sig enligt följande: Område Belopp (mkr) Regionsjukvård 677 Närsjukvård Länsövergripande sjukvård Vård utanför länet 271 Tandvård 324 Vård hos privata vårdgivare (inkl vårdval inom specialiserad vård) Övrigt, inkl ambulanssjukvård, sjukresor och solidariskt finansierade läkemedelskostnader Summa Regionsjukvård Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län sluter tillsammans överenskommelse om regionsjukvård (högspecialiserad vård) och övrig samverkan i sjukvårdsregionen. Överenskommelsen grundas på överläggningar i de regionala centrumråden och i Regionsjukvårdsledningen. För Östergötlands del är behovsstyrningen gällande även för detta vårdområde och beaktas i överenskommelser. Överenskommelsen beslutas i Samverkansnämnden under december. Verksamheten för 2018 föreslås ligga på samma nivå som 2017 med undantag för en mindre utökning inom Centrum för sällsynta diagnoser. Indexuppräkning följer LPIK (prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting). Närsjukvård och länsövergripande sjukvård Inför 2018 gäller de överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i september Utgångspunkten har varit 2017 års avtalsnivå. Det som tillkommer är en uppräkning med regionindex motsvarande 2,8 procent samt utökade resurser i treårsbudget och finansplan. Av dessa totalt 219 miljoner kronor fördelas 156 miljoner kronor till när- och länssjukvården. Närsjukvården förstärks med 71 miljoner kronor, varav 47 miljoner kronor till primärvården, och länssjukvården förstärks med 85 miljoner kronor. 25

27 Vård utanför länet Hälso- och sjukvårdsnämnden har kostnader för den akuta utomlänsvården samt primärvård som sker utanför länet. Dessa kostnader är nästan helt omöjliga att påverka. Den nya patientlagen som trädde i kraft 1 januari 2015 innebär att patienterna möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Det har inneburit ökade kostnader för hälso- och sjukvårdsnämnden. Utvecklingen mot mer digitala besök inom primärvården har också inneburit ökade kostnader. Budgeten för utomlänsvård 2018 är utökad med 10 miljoner kronor jämfört med budgeterad nivå 2017 främst beroende på ökade kostnader inom digitaliserade besök och läkemedelskostnader förskrivna i andra län. Tandvård Tandvårdsområdet omfattar överenskommelsen med Folktandvården, tandvård för barn och unga, regionens tandvårdsstöd i form av uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade, tandvård som led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid samt tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, och samhällsodontologiska uppdrag. Merparten av kostnaderna, cirka 85 procent, avser tandvård som utförs i Region Östergötlands regi. Totalt budgeteras 324 miljoner kronor för tandvård och inkluderar en uppräkning med regionindex samt en ramökning med statsbidraget på 13 miljoner kronor för höjd ålder (från 21 år till 22 år) inom tandvård för barn och unga. Vård hos privat vårdgivare En stor del av den ekonomiska ersättningen till privata vårdgivare (läkare och sjukgymnaster) är kopplad till den nationella taxan för dessa grupper. Uppräkningen av den nationella taxan är i genomsnitt 1,95 procent för Det har skett en överflyttning av medel i och med att vårdvalsverksamhet har införts inom områdena hud och vuxenpsykiatri. Detta har lett till att de privata vårdgivarna har fått större andel av utfallet. Hälso- och sjukvårdsnämndens budget är anpassad utifrån det förväntade utfallet. Den totala budgeten för privata vårdgivare, exklusive privata vårdcentraler som ligger inom närsjukvård, är 451 miljoner kronor. Övrigt För övriga kostnadskomponenter baseras budget 2018 på antingen prognostiserade eller budgeterade kostnader år 2017 samt en uppräkning med regionindex på 2,8 procent. En del av dessa kostnadskomponenter rymmer viss osäkerhet eftersom nämndens möjlighet att påverka utfallet är liten. Kostnadskomponenter med liten påverkansmöjlighet är till exempel sjukresor, asylsjukvård och läkemedelskostnader. Inom gruppen övrigt har budgeten utökats med 12 miljoner kronor för ökade läkemedelskostnader NOAK (ett nytt blodförtunnande läkemedel), 9 miljoner kronor för solidariskt finansierade läkemedel (exempelvis för blödarsjuka och HIV) samt att 42 miljoner kronor av de utökade medlen i finansplanen fortfarande ligger ofördelade. 26

28 Bilaga 1: Den regionövergripande styrningen Struktur och ansvar Region Östergötland är en politiskt styrd organisation. Det innebär att det är invånarna i Östergötland som vart fjärde år, i allmänna val, väljer vilka politiker som ska sitta i regionfullmäktige. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av regionens reglemente. Rollfördelningen mellan politiker och verksamhet ska vara tydlig. Verksamhetens uppgift är att genomföra de insatser som krävs för att uppnå de mål som beslutats politiskt. Detta innebär att verksamhetens styrning har sin utgångspunkt i politiska beslut som kompletteras och förtydligas så att de kan genomföras på lokal nivå. Regionfullmäktige är Region Östergötlands högsta beslutande organ med 101 folkvalda ledamöter. Fullmäktige fastställer långsiktiga mål, skattesats och ekonomiska ramar för verksamheten. Därutöver beslutar fullmäktige om riktlinjer i viktiga principiella och strategiska frågor. Fullmäktige tillsätter de nämnder, beredningar, utskott och lokala organ som utöver regionstyrelsen behövs för att fullgöra regionens uppgifter. Fullmäktige följer upp verksamheten genom delårsrapport efter augusti och årsredovisning. Figur 1: Den regionövergripande styrningen 2018 Regionstyrelsen är styrelse för Region Östergötlands samlade verksamheter och ansvarar för att dessa uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Regionstyrelsen har också uppdraget att utöva ägarrollen och tillsynen över Region Östergötlands egna bolag, i första hand genom bolagsordning, ägardirektiv och tillsyn. Regionstyrelsen har samordningsansvar mellan 1

29 nämnder och beredningar inför fullmäktige och ska övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomi följs, samt se till att uppföljningen sker till fullmäktige från samtliga nämnder. Detta ansvar brukar benämnas regionstyrelsens uppsiktsplikt. Styrelsen ska skapa yttre och inre förutsättningar för regionens verksamhet, agera i relation till omvärlden och verka för att regionens utvecklingskraft stärks. Hälso- och sjukvårdsnämndens styrning utgår från en beställar-utförarmodell. Nämnden ska i sin beställarroll verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård, inklusive tandvård samt stöd och service till vissa funktionshindrade, med fokus på medborgarnas behov. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska via överenskommelser med regionens produktionsenheter, samt via avtal med privata vårdgivare, fastställa vilken hälso- och sjukvård som ska utföras. Regionutvecklingsnämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom områdena kompetensförsörjning, företagsutveckling och tillväxt, kultur och kreativitet samt folkhälsa. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom samhällsplanering, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling och miljö. Nämnden är också regional kollektivtrafikmyndighet. Regiondirektören ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Regiondirektören har det övergripande ansvaret för att, genom erforderliga verkställighetsbeslut, se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. I praktiken innebär ansvarsfördelningen i många fall att styrelse och nämnder arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter vilket kräver koordinering av styrprocesserna. Detta innebär också att styrelsen och de övriga nämnderna kan närma sig samma mål från olika håll och därmed dela ansvaret för måluppfyllelsen. Detta genom att exempelvis hälso- och sjukvårdsnämnden tar sitt ansvar utifrån ett beställarperspektiv samtidigt som styrelsen, för samma mål, tar sitt ansvar genom sin ägarstyrning av produktionen. Styrningslogiken Region Östergötlands politiska organ och dess produktionsenheter använder en gemensam metod, balanserad verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning där var och en ska kunna se sin roll i ett större sammanhang. Styrkortsstrukturen utgör ramen för den samlade övergripande styrningen och strukturen löper som en röd tråd i Region Östergötlands samlade styrdokument. Utgångspunkten för styrningen av regionens verksamheter är regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget (STÅB). Där redovisas regionens vision som sedan konkretiseras i strategiska mål inom fem olika perspektiv: Perspektivet Samhälle beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Perspektivet Medborgare beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. Perspektivet Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsprocesser för att målen i medborgar- och samhällsperspektiven ska kunna uppfyllas. 2

30 Perspektivet Medarbetare beskriver hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas inom ramen för en hälsofrämjande arbetsplats. Perspektivet Ekonomi beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. Perspektivet behandlar ekonomin för de verksamheter och uppdrag som ingår i Region Östergötland. Perspektiven Samhälle och Medborgare är överordnade och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i dessa perspektiv. Här har regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden samt trafik- och samhällsplaneringsnämnden ett ansvar vad gäller medborgarnas behov av tjänster och utvecklingsinsatser. Perspektivet Medarbetare är styrelsens ansvarsområde. Perspektiven Process respektive Ekonomi är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndernas angelägenhet. Den samlade styrningens övergripande dokument är: Regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget Regionstyrelsens verksamhetsplan Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan I praktiken har dessa styrdokument, vart och ett, en självständig roll i styrningen men de utgör samtidigt ett bidrag till Region Östergötlands samlade planerings- och uppföljningsprocess som i sin helhet följs upp i delårsrapporter och årsredovisning. Figur 2: Den regionövergripande styrningens aktörer och begrepp Regionfullmäktige (RF) beskriver i sin strategiska plan med treårsbudget regionens övergripande vision, strategiska mål 5, och ekonomiska ramar. 5 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 3