Patientsäkerhetsberättelse 2016 gällande hälsooch sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Transkript

1 VK100S v , Patientsäkerhetsberättelse 2016 Datum (8) Vår handläggare Britt-Marie Svedenberg britt-marie.svedenberg@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2016 gällande hälsooch sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Syftet med patientsäkerhetslagen (2010:659) är att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet. Lagen innehåller bestämmelser om vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Förebyggande åtgärder krävs för att förhindra vårdskador. Det innebär att vårdgivaren systematiskt ska riskbedöma verksamheten och utreda händelser i verksamheten som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Patienter och närstående ska informeras och ges möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Vårdgivaren ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Vårdgivaren ska också snarast anmäla till IVO om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälsooch sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten. Med vårdskada avses i patientsäkerhetslagen: lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. Vårdskada indelas i vårdskada och i allvarlig vårdskada. Allvarlig vårdskada betyder att patienten fått en skada som är bestående och inte ringa eller att det lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Organisation Vårdgivare Vårdgivare i Vingåkers kommun är Socialnämnden som ansvarar för att planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på en god och säker vård uppfylls enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Patienter ska erbjudas en trygg, Socialförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: social@vingaker.se Pg Bg

2 lättillgänglig vård med god kontinuitet. Vården ska bedrivas med respekt för patientens integritet och självbestämmande. 2 (8) Verksamhetschef Verksamhetschef för hälso- och sjukvård samt rehabilitering svarar för verksamheten och har det samlade ansvaret för hälso- och sjukvården. I verksamhetschefens ansvar ingår inte de uppgifter som medicinskt ansvarig sjuksköterska har. I ansvaret ingår att se till att resursanvändningen och bemanningen är optimal för att uppnå en god och säker vård. Vidare ansvarar verksamhetschefen för att ett systematiskt patientsäkerhetsarbete bedrivs samt att anmäla hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en patientsäkerhetsrisk till IVO. Verksamhetschefen ansvarar också för att hälso- och sjukvårdspersonalen har tillräcklig kompetens så att de, på ett patientsäkert sätt, kan utföra sina arbetsuppgifter. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS säkerställer att hälso- och sjukvårdens kvalitet och säkerhet upprätthålls i särskilda boendeformer, dagverksamheter samt i hemsjukvård. I uppgifterna ingår att utarbeta säkra rutiner för verksamheten. MAS har på delegation av vårdgivaren ansvar för att fullgöra anmälningar enligt Lex Maria till IVO. Det gäller om en patient i samband med vård och behandling har skadats allvarligt eller utsatts för risk att skadas allvarligt. MAS ansvarar också för att patienterna får en ändamålsenlig rehabilitering med god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdspersonal Hälso- och sjukvårdspersonal är legitimerade yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, sjukgymnaster/fysioterapeuter, arbetsterapeuter och dietist som har sin anställning i kommunen. Till dessa grupper finns också läkare knuten via särskilt avtal. Dessa grupper har skyldighet att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och starkt bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls samt att rapportera risker och negativa händelser till MAS och verksamhetschef. Enhetschef Enhetschefens ansvar är att säkerställa att gällande lagstiftning, riktlinjer och rutiner är kända och efterföljs av all hälso- och sjukvårdspersonal. Enhetschefen ansvarar också för att analysera och vidta åtgärder för att minska eller förhindra vårdskador. Det ska ske tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal. Enhetschefen ska liksom övriga ansvariga i verksamheten arbeta för en hög patientsäkerhet. Sjuksköterska I de särskilda boendeformerna och i hemsjukvården finns sjuksköterskor anställda, en del är grundutbildade medan andra har specialistutbildningar.

3 Sjuksköterskan arbetar utifrån ett områdesansvar och i nära dialog med patientens läkare och övriga team. I sjuksköterskans uppdrag ingår att säkerställa att patienten får de läkemedel som är ordinerade. Delar av detta arbete sköts via delegering/instruktion till baspersonal. Uppdrag som lämnas till baspersonal att utföra skickas via vårdplan i verksamhetssystemet. Läkaransvaret åligger vårdcentralen inom primärvården samt i vissa fall specialistsjukvården. 3 (8) Arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut, dietist Paramedicinsk personal har det yttersta ansvaret för hjälpmedel, specifik rehabilitering med riktad träning och ingår i de team som arbetar nära patienten. Specifik rehabilitering innebär riktad träning som är tidsbegränsad och målinriktad och utförs av arbetsterapeut eller sjukgymnast/fysioterapeut. Baspersonal utför rehabilitering på delegation/instruktion av paramedicinsk personal i vissa fall. Uppdrag skickas till baspersonal via en vårdplan. Paramedicinsk personal genomför regelbundet förflyttningsutbildningar för baspersonal. En utbildning riktar sig särskilt till nyanställda inom Vingåkers kommun. Medicinteknisk utrustning, arbetstekniska hjälpmedel och individuellt utprovade hjälpmedel kontrolleras och följs upp enligt de lokala riktlinjer som finns upprättade. Dietist finns en dag i veckan för patienter vid särskilda boenden. Dietisten utför bedömningar och ordinerar nutritionsbehandling samt följer upp resultaten. Dietisten ansvarar också för nattfastemätning vid särskilt boende två gånger årligen. Baspersonal Baspersonalen är att betrakta som hälso- och sjukvårdspersonal när de arbetar på uppdrag/ordination/delegering av legitimerad personal. De har skyldighet att följa de riktlinjer och rutiner som styr hälso- och sjukvården. De ska också medverka i patientsäkerhetsarbetet och rapportera risker samt negativa händelser. I övrigt räknas deras arbete i grunden som socialtjänst. Struktur för uppföljning/utvärdering Läkemedel Extern granskning av läkemedelshanteringen sker årligen av farmaceut. Läkemedelshantering inom hemsjukvård och särskilt boende för äldre kontrolleras varje år, för socialpsykiatri och gruppbostäder för funktionsnedsatta sker kontroller vartannat år. Varje enhet skriver sin egen åtgärdsplan som sjuksköterskorna ansvarar för att åtgärda och följa upp i samarbete med enhetscheferna. MAS följer upp samtliga enheter efter ett halvår. Resultatet sammanställs och redovisas för Socialnämnden.

4 För att säkerställa att patienterna har en ändamålsenlig läkemedelsbehandling och inte drabbas av onödiga biverkningar utförs läkemedelsgenomgångar. Dessa genomförs vid nyinskrivning i hemsjukvård samt vid inflyttning till särskilt boende och därefter vid behov, minst en gång per år. Antalet fördjupade läkemedelsgenomgångar rapporteras från Läkemedelskommittén årligen och följs kontinuerligt. 4 (8) Nutrition Risken för framför allt undernäring hos äldre och funktionsnedsatta är ett högt prioriterat område som följs regelbundet via kvalitetsregistret Senior Alert. Nattfastemätningar utförs två gånger per år på särskilt boende för äldre och rapporteras till Socialnämnden. Trycksår Riskbedömning görs via Senior Alert och följs upp på enhetsnivå. MAS gör en årlig sammanställning som redovisas till Socialnämnden. Munhälsa Riskbedömning görs via Senior Alert och följs upp på enhetsnivå. MAS gör en årlig sammanställning som redovisas till Socialnämnden. Fall Riskbedömning utförs med stöd av Senior Alert och följs upp på enhetsnivå. MAS gör en årlig sammanställning som redovisas till Socialnämnden. Paramedicinsk personal ansvarar för en särskild uppmärksamhetsvecka under hösten då kontroll av käppar och rollatorer erbjuds. Produkter avsedda att förebygga fall visas i entréerna till äldreboendena. Demensvård Hemsjukvård/hemtjänst har en egen enhet för patienter/brukare med demenssjukdom. Enheten består av demenssjuksköterska och demensarbetsterapeut samt en egen hemtjänstgrupp vars arbete är inriktat mot personer med demenssjukdom. Enhetens personal ingår tillsammans med vårdcentralen i ett demensteam. Även äldreboendet är indelat i egna demensavdelningar. På dessa avdelningar är personaltätheten något högre och personalen arbetar utifrån en personcentrerad vård. Vården är utformad med hjälp av levnadsbeskrivning och genomförandeplan i nära samarbete med olika yrkeskategorier och anhöriga i samråd med patienten/brukaren. Samtlig personal har utbildning Demens ABC (webbutbildning) för att få arbeta vid dessa enheter. Registret för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSDregistret) används för att identifiera utåtagerande beteende och mäta förändringar efter insatta omvårdnadsåtgärder och/eller medicinska ordinationer.

5 Verksamheterna utför riskanalyser inför användandet av skydds- och begränsningsåtgärder vilka rapporteras fortlöpande till MAS. 5 (8) Hygien Varje enhet har hygienombud som tillsammans med enhetschefen har i uppdrag att bevaka att basala hygienrutiner följs. Enheterna genomför årliga hygienronder, dessa utförs av enhetschef tillsammans med hygienombud. Hygiensjuksköterskan från landstinget utför en hygienrond per år med uppföljningsmöte efter ett halvår. Hygienombuden erbjuds träffar med hygiensjuksköterskan två gånger per år. Palliativ vård Den palliativa vården följs kontinuerligt via Svenska Palliativregistret. Palliativa ombud finns på enheterna och ombuden har gemensamma träffar med ansvarig sjuksköterska för palliativ vård som också är medlem i länets Palliativa råd. Läkarmedverkan Avtalet om läkarmedverkan följs regelbundet upp via samverkansträffar mellan vårdcentralen, MAS och områdeschefen för äldreomsorgen. Sörmlands Kommuner I LandstingsSamverkan - SKILS, är en strukturerad modell och en typ av beslutsstöd. Denna används av sjuksköterskorna för att bedöma behov av vårdnivå och som en rapporteringsmall till läkare. Bakgrunden till att använda detta beslutsstöd är att få en mer likvärdig bedömning av patienter oavsett vem som gör bedömningen och att i ett tidigt skede kunna bedöma behovet av vård utifrån hälsotillståndet. Antalet bedömningar som utförs rapporteras regelbundet. Andel patienter med samordnad individuell plan (SIP), framför allt i hemsjukvården rapporteras regelbundet. Nationell patientöversikt (NPÖ) kommer, när det införs fullt ut, att vara ett värdefullt instrument för att kunna ta del av patienternas journal från andra vårdgivare. Resultat Kvalitetsregister Senior Alert 2016 Antal riskbedömningar 141 Andel med åtgärdsplan för fall av de som har risk 80% Andel med åtgärdsplan för trycksår av de som har risk 70% Andel med åtgärdsplan för undernäring av dem som har risk 70% Andel med åtgärdsplan för ohälsa i munnen av dem som har risk 57%

6 Svenska Palliativregistret Kvalitetsindikator Målvärde Resultat Eftersamtal erbjudet ,3 Läkarinformation till pat ,9 Uppfyllt önskemål om dödsplats 100 mäts inte i registret 2016 Munhälsa bedömd ,8 Ej trycksår vid dödsfallet 90 87,1 Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 90 93,5 Utförd validerad smärtskattning ,6 Lindrad från smärta ,5 Lindrad från illamående ,8 Lindrad från ångest ,9 Lindrad från rosslig andning ,2 Läkarinformation till närstående ,1 Antal vårdtillfällen i urvalet 31 6 (8) SveDem Verksamheten har under 2016 börjat registrera i Svenska Demensregistret SveDem i SÄBO. Det är ett nationellt kvalitetsregister där man via kvalitetsindikatorer får en bra struktur för hur en årlig uppföljning av demenssjukdom ska göras. Det är värdefullt att kunna följa personer med demenssjukdom genom hela sjukdomsförloppet och en årlig uppföljning i SveDem kan göras ända till livets slut. SVEVAC Verksamheten har under hösten 2016 anslutit sig till SVEVAC som är ett nationellt vaccinationsregister. Registrering får bara utföras av den verksamhet som har utfört vaccinationerna. Tidigare har kommunens influensavaccinationer inom SÄBO och hemsjukvården registrerats av vårdcentralen. Nattfasta på särskilt boende Nattfastan mäts två gånger per år, vår och höst. Nytt för 2016 är att de brukare som har blivit erbjudna mat men som har tackat nej räknas bort från statistiken då det är en frivilligt lång nattfasta. Årets siffror blir därmed inte jämförbara med tidigare år. Andelen brukare med nattfasta längre än 11 timmar är 64% under våren och 73% under hösten För de 72 brukare som deltog i mätningen var nattfastan i medelvärde 12,21 timmar. Dietisterna har planerat, genomfört och redovisat nattfastemätning två gånger under Kostombudsutbildning har genomförts två gånger under 2016 med kompetenshöjning inom nutritionsområdet för baspersonal. Dietisterna har också haft individuella patientärenden inom äldreomsorg.

7 Läkemedel Kvalitetsgranskningen av läkemedelshanteringen 2016 redovisades till Socialnämnden Granskningen visade att samtliga förbättringsförslag från föregående åtgärdsplan 2015 var åtgärdade. Lokala anvisningar för läkemedelshantering har uppdaterats. 7 (8) Läkemedelsgenomgångar Antalet fördjupade läkemedelsgenomgångar i verksamheterna under 2016 uppgår till 25 stycken varav 14 på SÄBO och 11 i hemsjukvården. Resultatet har förbättrats sedan år 2015 då 16 läkemedelsgenomgångar genomfördes. Avvikelser Under 2016 har sammanlagt 1118 avvikelser registrerats i verksamhetssystemet. Det är fler inrapporterade avvikelser än föregående år avseende fall samt avvikelser på grund av våld och övergrepp. Antal inrapporterade avvikelser gällande läkemedel har däremot minskat. 533 avvikelser/rapporter är relaterade till fall. 258 avvikelser är relaterade till läkemedel. 30 avvikelser är relaterade till utebliven insats/besök. 42 avvikelser avser annan händelse. 17 avvikelser gäller arbetsrutiner. 10 avvikelser är relaterade till medicintekniska hjälpmedel. 30 avvikelser är relaterade till omvårdnad. 10 avvikelser är relaterade till bemötande. 20 avvikelser är relaterade till våld och övergrepp. 6 avvikelser relaterar till dokumentation. 12 avvikelser relaterar till information/kommunikation. 5 avvikelser är relaterade till vård och behandling. 1 avvikelse avser stöld. Övergripande mål och strategier för kommande år Kvalitetsregister Fortsatt uppmärksamhet på det preventiva kvalitetsarbetet inom områdena nutrition, fall, trycksår, palliativ vård och demensvård. Följs upp månadsvis via Senior Alert och Svenska Palliativregistret samt BPSD. Uppföljning görs också i SveDem. Vaccinationer kommer att registreras i det nationella vaccinationsregistret SVEVAC. Dokumentation Utveckla dokumentationen genom tydligare rutiner och mallar för olika situationer. Reviderade riktlinjer för inre sekretess och elektronisk åtkomst till journaluppgifter har antagits av Socialnämnden vid sammanträde

8 Riktlinjen innebär utökad läsbehörighet för baspersonal och sjuksköterskor mellan lagrummen och att man kan ta del av och läsa varandras dokumentation. Rutiner för det praktiska arbetet ska upprättas. Loggkontrollerna i verksamhetssystemet kommer därmed att utökas för att följa upp att otillbörlig åtkomst till journaler inte sker. Dokumentationen sker som tidigare i verkställighetsjournal för respektive lagrum. Läkemedel Upprätta åtgärdsplan och revidera rutiner utifrån åtgärdsförslag i kvalitetsgranskningen av läkemedel. Uppföljning görs av MAS. Läkemedelsgenomgångar Fortsatt samarbete med vårdcentralen gällande fördjupade läkemedelsgenomgångar med apotekarmedverkan. Nutrition Fortsatt arbete för att minska nattfastan i särskilt boende med beaktande av patientens egna önskemål och risk för undernäring. Hygien Minska risken för smittspridning genom att uppmärksamma att man arbetar efter basala hygienrutiner via återkommande hygienronder och kontroll av följsamhet till rutiner. Palliativ vård Öka andelen patienter som i livets slut får hjälp med validerad smärtskattning samt information av läkare om sin situation i form av brytpunktssamtal. Avvikelsehantering Snabbare hantering av analysarbetet av avvikelser, tydligare återkoppling till verksamheten samt uppföljning. Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamheten och hur samverkan sker med patienter och deras närstående för att förebygga vårdskador. MAS tillsammans med chefer och sjuksköterskor i verksamheten ansvarar för att patientsäkerhetsberättelsen ingår som en del i kvalitetsarbetet. Samverkan kring Trygg och effektiv utskrivning Fortsatt samarbete med vårdcentralen i Vingåker och närvården i västra Sörmland för att tydliggöra vårdprocesser och patientflöden. Andelen brukare/patienter i hemvården med samordnad individuell plan (SIP) ska öka. Fortsatt arbete med digitaliseringsprocessen och nationell patientöversikt (NPÖ) i samverkan med landstinget. 8 (8)