Goodwill och dess påverkan på företagets lönsamhet -

Transkript

1 Goodwill och dess påverkan på företagets lönsamhet - en jämförelse mellan byggnations- och telekommunikationsbranschen efter införandet av IFRS 3. Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Axelsson Frida Fri Sarah Myrin Hanna Handledare: Mona Andersson Kandidatuppsats FOA300 VT16 Mälardalens Högskola Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik Slutseminarium

2 Förord Vi skulle vilja tacka de personer som ställt upp och varit hjälpsamma under vårt uppsatsskrivande. Speciellt tack vill vi rikta till vår handledare Mona Andersson som hjälpt oss i rätt riktning med sin kunskap, åsikter och delaktighet. Vi vill även rikta ett stort tack till Lars Bohlin för statistisk vägledning, snabb återkoppling och den tid han ägnat oss. Tack även till opponenter som läst vår uppsats och kommit med konstruktiv kritik som lett till vårt färdigställda examensarbete. Datum 2 juni 2016 Frida Axelsson Sarah Fri Hanna Myrin ii

3 Abstract: Goodwill and its impact on the company's Profitability Date: May 27th 2016 Level: Institution: Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Frida Axelsson Sarah Fri Hanna Myrin December 27th 1988 September 12th 1989 September 9th 1990 Title: Tutor: Keywords: Research questions: Purpose: Method: Goodwill and its impact on the company's Profitability- A comparison between construction- and telecommunications industry following the introduction of IFRS 3 Mona Andersson Goodwill, Intangible assets, IFRS, Profitability, Acquisition and Impairment What is the percentage change in goodwill and profitability since the introduction of IFRS 3 in the two sectors? Is there a relationship between the proportion of goodwill and profitability in both sectors? Increases or decreases the profitability of the goodwill impairment? The purpose of our study is that with help of analyzes examining the relationship between goodwill and business profitability and gain a greater understanding of how the goodwill and its impairment are being handled in the selected sectors. We consider this interesting since IFRS 3 has the purpose of providing international guidelines how goodwill should be reported, but because of subjective assessments arises differences that affect corporate profitability. The study's results may be of interest to stakeholders in the sectors. This study was conducted by a quantitative method. A statistical analysis has been carried out where we test the significant relationships between different variables. The material for this essay is compiled from nine companies annual reports, between 2005 and The results were studied by summaries of graphs and regression analysis. iii

4 Conclusion: The study shows that in the construction industry has the profitability fallen while the share of goodwill has increased. The telecommunications industry has increased the return on equity while the share of goodwill has decreased. The study showed that there is a correlation between profitability and goodwill in the industries studied. No significant value was achieved in impairments impact on profitability, which means that we can not express an opinion whether there is a connection between them. iv

5 Sammanfattning: Goodwill och dess påverkan på företagets lönsamhet Datum: 27 maj, 2016 Nivå: Institution: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Frida Axelsson Sarah Fri Hanna Myrin 27 december september september 1990 Titel: Handledare: Nyckelord: Frågeställning: Syfte: Metod: Slutsats: Goodwill och dess påverkan på företagets lönsamhet- en jämförelse mellan byggnations- och telekommunikationsbranschen efter införandet av IFRS 3 Mona Andersson Goodwill, Immateriella tillgångar, IFRS, Lönsamhet, Förvärv samt Nedskrivning Vilken är den procentuella förändringen av goodwill och lönsamhet sedan införandet av IFRS 3 i de båda branscherna? Finns det ett samband mellan andelen goodwill och lönsamhet i de båda branscherna? Ökar eller minskar lönsamheten av goodwillnedskrivningar? Syftet med vår studie är att med hjälp av analyser undersöka sambanden mellan goodwill och företagens lönsamhet samt få en ökad insikt i hur goodwillen och dess nedskrivning hanteras i de valda branscherna. Detta anser vi intressant då IFRS 3 har i syfte att ge internationella riktlinjer hur goodwillen ska redovisas, men på grund av subjektiva bedömningar uppstår skillnader som påverkar företagens lönsamhet. Studiens utfall kan vara av intresse för intressenter inom branscherna. Studien är genomförd med en kvantitativ metod. En statistisk analys genomförts där vi testat signifikanta samband mellan variabler. Materialet till detta är sammanställt från nio företags årsredovisningar, under en tio års period. Resultatet studerades genom sammanställningar i diagram och med regressionsanalyser. Studien visade att i byggnationsbranschen har räntabiliteten minskat samtidigt som goodwillen har ökat. I telekommunikationsbranschen har räntabiliteten ökat samtidigt som goodwillen minskat. Detta sedan införandet av IFRS 3. Studien visade att det finns ett samband mellan lönsamhet och goodwill i de studerade branscherna. Inget signifikant värde uppnås på nedskrivningarnas påverkan på lönsamheten vilket gör att vi inte kan uttala oss om det finns ett samband mellan dessa. v

6 Begreppslista IFRS International Financial Reporting Standards Ett principbaserat regelverk som verkar genom en internationell redovisningsstandard. IAS International Accounting Standard Förordningar som ingår i IFRS. Large Cap Large Capitalization Storbolagslistan på Nasdaq OMX Stockholm AB. Företag med börsvärde över 1 miljard euro. Nyttjandevärde Nuvärdet av de framtida kassaflöden en tillgång väntas ge upphov till. Återvinningsvärde Det högsta av nyttjandevärdet respektive verkligt värde minus försäljningskostnader. Lönsamhet Mått på ett företags vinst i förhållande till sitt kapital. Kassagenererande enheter Kombination av tillgångar som ger upphov till in- och utbetalningar, som ej kan hänföras till en specifik anläggningstillgång. vi

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Frågeställning Syfte Avgränsning Ramverk Harmonisering av redovisning Immateriella tillgångar Förvärvad goodwill Subjektivitet Praxis Nedskrivning av goodwill Prövning av nedskrivningsbehov Återvinningsvärde Beräkning av nedskrivningsbehov Studiens variabler Räntabilitet Räntabilitet på totalt kapital (R t ) Andel goodwill av totalt kapital Andel nedskrivning av totalt kapital Tidigare forskning som berör studien Hypoteser Metod Val av metod och insamling av litteratur Urval Datainsamling Studerade variabler Beroende variabel, räntabilitet på totalt kapital Oberoende variabel, andel goodwill av totalt kapital Oberoende variabel, andel nedskrivning av totalt kapital Oberoende variabel, goodwill i respektive bransch Databearbetning Signifikansnivå Studiens kvalitet reliabilitet och validitet Metodreflektion Källkritik Resultat av insamlad data Företag i byggnationsbranschen JM AB NCC AB Peab AB Skanska AB Sweco AB Sammanfattning byggnationsbranschen Företag i telekommunikationsbranschen Com Hem AB Millicom AB vii

8 4.2.3 Tele2 AB TeliaSonera AB Sammanfattning av telekommunikationsbranschen Lönsamhet i branscherna Genomsnittlig goodwill i de två branscherna Goodwillens påverkan på lönsamheten Nedskrivningens påverkan på lönsamheten Genomsnittlig nedskrivning genom åren i branscherna Analys Jämförelse av branscherna Analys av hypotes 1 Goodwillens påverkan på lönsamhet Analys av hypotes 2 Nedskrivning och dess samband till lönsamhet Slutsats Diskussion Reflektion Förslag till vidare forskning Källförteckning Bilaga Underlag till graferna och regressionsanalyserna Underlag till R-Commander viii

9 Förteckning över figurer, formler och modeller Figur 1: Goodwillens utveckling i svenska och amerikanska företag mellan år ch Figur 2: Presentation av företag i respektive bransch 17 Figur 3: JM AB 24 Figur 4: NCC AB 25 Figur 5: Peab AB 26 Figur 6: Skanska AB 26 Figur 7: Sweco AB 27 Figur 8: Com Hem AB 28 Figur 9: Millicom AB 29 Figur 10: Tele2 AB 30 Figur 11: TeliaSonera AB 30 Figur 12: Genomsnittlig andel goodwill i det två branscherna 33 Figur 13: Genomsnittlig andel nedskrivning i de två branscherna 36 Formel 1: Räntabilitet på totalt kapital 11 Formel 2: Andel goodwill av totalt kapital 12 Formel 3: Andel nedskrivning av totalt kapital 12 Formel 4: Regressionsekvationen (Djurfeldt & Barmark, 2011, s. 215) 20 Regressionsmodell 1: Samband mellan lönsamhet och goodwill i de två branscherna 32 Regressionsmodell 2: Samband mellan goodwill och lönsamhet 34 Regressionsmodell 3: Samband mellan nedskrivning och lönsamhet 35 ix

10 1. Inledning I det inledande kapitlet beskrivs bakgrunden och problematiken kring goodwill, och dess samband lönsamhet i företag, samt förändringen i redovisningen av goodwill p.g.a. införandet av IFRS - regelverket. Därefter följer en problemdiskussion som ligger till grund för studiens frågeställning och syfte. 1.1 Bakgrund I dagens globala ekonomi har det blivit allt vanligare för företag att öka sin tillväxt genom att köpa upp andra bolag, så kallad företagsförvärv eller sammanslagning med ett annat bolag (Raj & Ruuska, 2013). Vid ett företagsförvärv måste köpeskillingen fördelas ut på förvärvade skulder, materiella tillgångar och identifierbara immateriella tillgångar (Wines, Dagwell & Windsor, 2007). Vid ett lyckat förvärv uppstår en positiv skillnad mellan inköpspris och de identifierbara tillgångarnas verkliga värde. Denna mellanskillnad redovisas som goodwill och ses som en tillgång i företagets balansräkning. (Bugeja & Loyeung, 2015) Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), definierar goodwill: En tillgång som representerar framtida ekonomiska fördelar som uppkommer från andra tillgångar förvärvade i ett rörelseförvärv som inte är enskilt identifierade och separata (FAR Akademi, 2014, s. 136). Det finns flera typer av goodwill, normalt skiljs intern upparbetad goodwill från förvärvad goodwill. Intern upparbetad goodwill är ett företags varumärke, position på marknaden eller goda rykte hos konsumenterna. Denna goodwill är mätbar som skillnaden mellan företagets redovisade värde och företagets marknadsmässiga värde. Förvärvad goodwill är skillnaden mellan det pris man betalar för ett företag vid ett förvärv och det förvärvade företagets egna kapital. Om priset för företaget understiger det egna kapitalet uppstår en negativ goodwill. Överpriser, vilka inte tillhör en specifik tillgång, blir därmed företagets goodwill. (Sundgren, Nilsson & Nilsson, 2007) År 2012 fanns 274 stycken noterade företag på Stockholmsbörsen. Den sammanlagda goodwillen i dessa företag uppgick till drygt 670 miljarder kr, vilket motsvarade 16 procent av bolagens totala tillgångar (Gauffin & Nilsson, 2014). International Financial Reporting Standards (IFRS) är ett internationellt regelverk som ska användas av alla svenska börsnoterade bolag. Regelverket ska även användas av dotterbolag till noterade bolag, i Sverige eller utomlands, men även av företag som vill ha en redovisning jämförbar med noterade bolag (FAR Akademi, u.å). 1

11 Inom EU ska alla företag vilka har noterade värdepapper och upprättar koncernredovisning tillämpa den internationella redovisningsstandarden. (FAR Akademi, 2014) Enligt branschtidningen Balans (Lennartsson, 2014) motiverade EU införandet av IFRS med att jämförbarheten mellan länder skulle öka. Problemet är dock att normerna inte tillämpas på ett enhetligt sätt då förståelsen av IFRS är avvikande mellan länderna. Det har lett till att jämförbarheten inte uppnås fullt ut. Vidare nämns i artikeln att vinsten av gemensamma normer uteblir så länge som harmonisering inte uppnås i praktiken. Reglerna för redovisning av goodwill har varierat mellan olika standarder under åren. År 2005 försvann reglerna om goodwillavskrivningar och ersattes av IFRS 3;; nedskrivning av goodwill. År 2014, året innan införandet av IFRS 3 använde de flesta svenska företag en avskrivningstid på mindre än 10 år även om den tillåtna avskrivningstiden var 20 år. (Hamberg & Beisland, 2014) Det nya regelverket, IFRS 3, syftar till att förenkla redovisningen av goodwill. Bestämmelserna innebär att företagen årligen ska lämna en kvalitativ beskrivning av vad goodwill består av och ska testas för nedskrivningsbehov. Om behov finns ska nedskrivningsprövning göras oftare (Brännström, Catasús, Giuliani & Gröjer, 2011). Hur nedskrivningar ska utföras styrs av International Accounting Standard 36 (IAS 36) och utförs i en tvåstegsprocess. Det första steget är att identifiera om ett nedskrivningsbehov finns. Det andra steget är att mäta hur mycket goodwill ska skrivas ned. (Jahmani, Dowling & Torres, 2010) Företag som inte tillämpar det internationella regelverket IFRS 3 redovisar istället enligt K- projektet vilket innefattas av årsredovisningslagen, ÅRL. Företag som använder K2 ska göra avskrivningar på goodwill om max 5 år medan företag som använder K3 ska göra avskrivningar om max 10 år. (Bokföringsnämndens vägledning, 2014) En svensk studie av Halse och Lindell (2010) behandlar den svenska revisorns svårigheter att verifiera posten goodwill. Detta på grund av att IFRS 3 inte förklarar hur goodwill ska beräknas eller kunna granskas, vilket leder till svårigheter för en revisor att ta ställning till om redovisning av goodwill skett på ett korrekt sätt. Revisorerna i studien väljer istället att följa praxis fast de är medvetna om att det minskar IFRS 3 strävan mot jämförbarhet. Anledningen att välja praxis före IFRS 3 är att de anser IFRS- regelverket vara för omfattande och tvingar företag att avslöja mer information än vad de anser nödvändigt. Goodwill är således en tillgång, likt andra immateriella tillgångar;; identifierbar icke-monetär och utan fysisk form (FAR Akademi, 2014), men innehållet är problematisk att definiera och beräkna (Brännström et al., 2011). 2

12 1.2 Problemdiskussion Redovisning av goodwill är en pågående utmaning för revisorer då innebörden av goodwill fortfarande är oklar och anses i allmänhet svår att tolka (Brännström et al., 2011). Ett vanligt problem vid värdering av goodwill är att bedömningarna är subjektiva (Marton, Falkman, Lumsden, Pettersson & Rimmel, 2008). Företag gör bedömningar av dess goodwill utifrån egna prognoser, marknadsvärde och vad de själva tycker att den är värd (Halse & Lindell, 2010). För de bolag som tillämpar IFRS 3 och inte längre gör avskrivningar på goodwill försvinner en årlig negativ påverkan på resultatet. Istället påverkas endast resultatet vid en eventuell nedskrivning. En nedskrivning sker om det bokförda värdet överstiger goodwillens verkliga värde. (Lorentzon & Ekberg, 2007) Enligt Hamberg och Beisland (2014) beräknas återvinningsvärdet av de flesta företag som nyttjandevärde, vilket innebär att beräkningarna är beroende av företagsledarnas egna värderingar. Tudor, Dima, Dima och Ratiu (2014) menar att immateriella tillgångar kan ses som strategiska tillgångar då de kan användas i syfte att förbättra företagens resultat. Enligt tidigare undersökningar görs nedskrivning av goodwill i mycket låg utsträckning i förhållande till den mängd goodwill vilken idag finns i svenska börsnoterade företag (Gauffin & Thörnsten, 2010). Sammanfattningsvis menar forskarna ovan att genom att avstå från nedskrivningar kan företag undvika negativ resultatpåverkan, vilket ger en gynnsam påverkan på lönsamheten. Tudor et al. (2014) liksom Vance (2010) har undersökt om immateriella tillgångar i relation till de totala tillgångarna har en effekt på lönsamheten. Tudors et al. (2014) undersökning gjordes på stora företag på London- och Frankfurtbörsen och ett samband kunde konstateras. Samtidigt visade forskningen att det finns vissa skillnader mellan de immateriella tillgångarnas påverkan på lönsamheten i olika branscher. En förklaring är att branscher där goodwill är hög i förhållande till de totala immateriella tillgångarna, råder en högre osäkerhet och en mer uttalad konjunkturkänslighet än i branscher med låg andel goodwill. I Vances (2010) studie undersöktes den amerikanska börsmarknaden under en tioårsperiod och även denna studie påvisar att det finns ett samband mellan goodwill och lönsamhet. Vidare har Hamberg och Beisland (2014) funnit att nedskrivningar i svenska börsnoterade företag kraftigt har minskat i förhållande till de avskrivningar av goodwill som gjordes innan införandet av IFRS 3. Resultatet av detta är att vinsterna i många företag har ökat sedan införandet. En anledning till den minskade goodwillnedskrivningen tros ha att göra med den negativa bild av företaget som en nedskrivning sänder till dess intressenter. 3

13 Studierna ovan påvisar att goodwill påverkar lönsamheten. Sedan införandet av IFRS 3 har andelen goodwill ökat från 11,3 procent år 2006 till 17,5 procent av tillgångarna år 2014, i svenska börsnoterade bolag (Gauffin, Hagström & Nilsson, 2016), samtidigt som nedskrivningar av goodwill har minskat (Hamberg & Beisland, 2014). Genom att analysera skillnader och likheter mellan byggnations- och telekommunikations branschen vill vi se om lönsamheten påverkats av goodwillredovisning, då tidigare studier påvisat olikheter mellan branscher. 1.3 Frågeställning Vilken är den procentuella förändringen av goodwill och lönsamhet sedan införandet av IFRS 3 i de båda branscherna? Finns det ett samband mellan andelen goodwill och lönsamhet i de båda branscherna Ökar eller minskar lönsamheten av goodwillnedskrivningar? 1.4 Syfte Syftet med vår studie är att med hjälp av analyser undersöka sambanden mellan goodwill och företagens lönsamhet samt få en ökad insikt i hur goodwillen och dess nedskrivning hanteras i de valda branscherna. Detta anser vi intressant då IFRS 3 har i syfte att ge internationella riktlinjer hur goodwillen ska redovisas, men på grund av subjektiva bedömningar uppstår skillnader som påverkar företagens lönsamhet. Studiens utfall kan vara av intresse för investerare inom respektive bransch. 1.5 Avgränsning Studien är avgränsad till branscherna byggnation- och telekommunikation utifrån bolagen på Stockholmsbörsens Large Cap- lista. Detta innebär att studien utgår från samtliga bolag som är inkluderade i dessa branscher. Då branscherna var nästintill lika stora, 4 respektive 5 bolag, bedöms urvalet ge en så rättvis jämförelse som möjligt. Urvalet kommer att genomgå en djupgående analys mellan åren 2005 till Studien har även avgränsats till att endast behandla förvärvad goodwill då internt upparbetad goodwill är svår att urskilja i företagens årsredovisningar. 4

14 2. Ramverk Ramverket består av aktuella lagar och förordningar samt en beskrivning av ämnet goodwill. Tillsammans ska dessa användas för analys av insamlad empiri. Inledningsvis beskrivs varför IFRS 3 har införts samt hur regelverket används och av vilka. Därefter förklaras begreppet goodwill och hanteringen kring denna samt studiens valda variabler. Avslutningsvis behandlas tidigare forskning som leder till studiens hypoteser. 2.1 Harmonisering av redovisning Sverige befinner sig, tillsammans med resterande länder i världen, mitt i det mest ambitiösa projektet som någonsin implementerats för att harmonisera redovisningen. I dagsläget är det två normsättare som dominerar redovisningen för noterade bolag, International Accounting Standards Board (IASB) och amerikanska Financial Accounting Standards Board (FASB). Genom antagandet av IFRS 3 är alla noterade bolag i Sverige, som upprättar koncernredovisning tvingade att följa dess förordningar. Detsamma gäller för resterande noterande företag inom EU. Det nya regelverket trädde i kraft 1 januari Med noterade bolag menas företag som har värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad. Det vill säga de börsmarknader som har fått tillstånd av Finansinspektionen att bedriva börsverksamhet. (Carrington et al., 2015) Syftet med införandet av IFRS 3 är att skapa harmonisering för en kostnadseffektiv och ändamålsenlig kapitalmarknad inom unionen. Men även att skapa rörlighet av kapital mellan landsgränserna samt ge förutsättningar för företag att konkurrera på lika villkor. Företagstillväxt och globalisering över landsgränserna tillsammans med finansiella rapporter, är underlag vid beslutsfattande. Även investerare har behov av en större marknad för att kunna investera utomlands. Denna strävan efter harmoniserad redovisning är dock inte problemfri menar Carrington et al. (2015), eftersom den medför utmaningar för exempelvis normsättare, redovisare och revisorer, vid värderingen av bl.a. immateriella tillgångar. 2.2 Immateriella tillgångar Anläggningstillgångar består inte enbart av materiella tillgångar som maskiner och inventarier, det kan även bestå av tillgångar av finansiellt- eller immateriella slag. Vad dessa har gemensamt är att anläggningstillgångar är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. (Johansson, Johansson, Marton & Pautsch, 2010) 5

15 Tillgångar som programvaror, patent, licenser, kundrelationer m.m. är exempel på immateriella tillgångar (FAR Akademi, 2014). Definitionen av immateriella tillgångar är enligt IAS 38: identifierbara, icke- monetära och utan fysisk form. Med identifierbar menas att tillgången antingen är avskiljbar från företaget, d.v.s. möjligt att sälja, byta eller hyra ut, eller har uppkommit genom avtal eller juridisk rättighet (FAR Akademi, 2014), eller förväntas ge företaget ekonomiska fördelar i framtiden (Johansson et al., 2010). Värderingsregler är i princip detsamma för alla anläggningstillgångar men då de immateriella tillgångarna inte existerar i fysisk form är värdet svårare att uppskatta. Om en tillgång inte uppfyller kriterierna för immateriell tillgång anses den vara goodwill (FAR Akademi, 2014). Goodwill kan inte skiljas från företaget vilket gör att man inte kan förvärva goodwill utan att förvärva hela bolaget eller en väsentlig del av det (Seetharaman, Seernivasan, Raju & Tey, 2006). 2.3 Förvärvad goodwill Goodwill är en tillgång som uppstår när inköpspriset vid ett rörelseförvärv överstiger de anskaffade identifierbara tillgångarnas verkliga värde (Bugeja & Loyeung, 2015). Varför köparen betalar mer än tillgångarnas värde kan bero på att företaget har tillgångar som inte finns med i balansräkningen, men vilka köparen betalar extra för. Exempel på detta är ett starkt varumärke eller en gynnsam position på marknaden. (Lorentzon & Ekberg, 2007) Goodwill som uppkommer via förvärv ska fördelas till förvärvens kassagenererande enheter 1 som förväntas gynnas av samverkan i förvärvet. Denna fördelning ska göras i samband med förvärvstillfället. (FAR Akademi, 2014) Rörelseförvärv innebär att ett företag köper upp ett annat företag med anledning att öka sin tillväxt. I en studie av Seth, Song och Pettit (2002) undersöks goodwill i samband med rörelseförvärv samt resultaten av förvärven. Studien visade att resultatet hos över 70 procent av de studerade rörelseförvärven, däribland svenska, ledde till positiva vinster. Även då rörelseförvärv sker med hopp om tillväxt och lönsamhet kan det sluta i konkurs. En undersökning av Boyle, Carpenter och Mahoney (2012) avseende rörelseförvärv de senaste 30 åren, visar att det skett felvärderingar av företags ekonomiska fördelar. I många av dessa förvärv visar undersökningen att goodwill har varit en representativ post. 1 Definition för kassagenererande enhet, se kap

16 Enligt Gauffin och Nilsson (2011) visar studier, av svenska företag som gjort rörelseförvärv, att sedan införandet av IFRS 3 görs bedömningen av immateriella tillgångar och goodwill i varierad grad. Vissa företag redovisar hela köpeskillingen som goodwill medan andra inte redovisar någon goodwill. Sedan införandet har den genomsnittliga goodwillandelen i studien varierat mellan 45 och 51 procent av förvärvens köpeskilling och mellan 63 och 78 procent av de totala immateriella tillgångarna i förvärvet. Det har påvisats att beroende på företags incitament varierar identifieringen av immateriella tillgångar. Större andel goodwill anges när de immateriella tillgångarna i det förvärvade bolaget är väsentliga, vilket kan vara när kassagenererande enheter är stora och många, företagsledningens bonusar är förhållandevis stora jämfört med deras löner eller bonusarna påverkas av avskrivningar. (Carrington et al., 2015) Carrington et al. (2015) drar slutsatsen att redovisningens kvalité minskar när företagsledningen har en benägenhet att handla utifrån subjektivt intresse och det ges möjlighet att inte göra bedömningarna neutralt. 2.4 Subjektivitet Övergången till IFRS 3 ger större utrymme till egna bedömningar att identifiera immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv. Då goodwill inte längre skrivs av utan skrivs ner bygger det i högre grad på företagsledningens bedömningar av de årliga nedskrivningsprövningarna. Dessa bygger just på att företagsledningen ska göra subjektiva bedömningar angående sannolikheten för framtida kassaflöden knutna till goodwill. Det finns en ökad risk att företagsledningen är partisk i dess subjektiva bedömning, även om bedömningen görs av kompetenta personer och med hjälp av relevanta och tillförlitliga uppgifter. Om företagsledningen tenderar att vara optimistiska när bedömningar görs kan det leda till en övervärdering av verkligt värde. (Boyle et al., 2012) Målet med IFRS är att företag med principbaserad standard ska avspegla sin ekonomiska situation. Även om standarden innehåller vägledning i hur man ska tänka när bedömningen görs, är den svår att tillämpa. Ett problem som uppstår vid ett rörelseförvärv är att de immateriella tillgångarna ska värderas till sitt verkliga värde, detta kan vara svårt att bedöma då det man förvärvar är en grupp av tillgångar och skulder, menar Carrington et al. (2015) 7

17 Generellt visar forskning att när företagsledningen tillåts göra egna bedömningar sjunker kvalitén på redovisningen. Carrington et al. (2015) menar att detta kan motverkas med hjälp av bredare tillsyn. Det är idag tveksamt om Sverige har en tillräcklig tillsyn för att hantera redovisningsstandarder som bygger på bedömningar av företagsledningen. En studie av Halse och Lindell (2010) behandlar svenska revisorers svårighet att verifiera posten goodwill. De menar att IFRS 3 inte förklarar hur goodwill ska beräknas eller granskas. Detta leder till svårigheter för revisorer att ta ställning till om redovisning av goodwill skett på ett korrekt sätt. Studiens revisorer väljer därmed att använda praxis hellre än det omfattande regelverket IFRS Praxis I Sverige används god redovisningssed som en del av tolkning av lagen. Det innebär att tydningen av vad som är praxis, är en viktig del vid redovisning och revision. Det ger redovisnings- och revisionsprofessionen stort inflytande av tolkningen i hur man följer god redovisningssed enligt praxis. Vid användandet av IFRS 3 har praxis en betydligt lägre ställning än i traditionell svensk redovisning. Praxis blir endast aktuellt då det handlar om punkter som ej regleras av IFRS 3. (Carrington et al., 2015) Dessa punkter är få då IFRS 3 har höga upplysningskrav på de finansiella rapporterna;; dem ska lämna relevant och väsentlig information om bl.a. varför inte nedskrivningar görs (PWC, 2015). Detta innebär att IFRS 3 skiljer sig mycket från den svenska synen på praxis;; de ska följas för att upprätthålla en god redovisningssed (Carrington et al., 2015). Comiskey och Mulford (2010) menar att problem uppstår i och med att praxis kring goodwill saknas vilket gör att det uppstår svårigheter med nedskrivningsprövning och mätning av goodwill. 2.6 Nedskrivning av goodwill En nedskrivning av goodwill sker i en tvåstegsprocess. Det första steget är att identifiera om ett nedskrivningsbehov finns och det andra steget är att mäta hur mycket goodwill ska skrivas ned, om så behövs. (Jahmani et al., 2010) 8

18 2.6.1 Prövning av nedskrivningsbehov En tillgång ska nedskrivningsprövas minst en gång per år (Churyk, 2005). Tidpunkten för nedskrivningen bestäms av det första nedskrivningsprövningstillfället och ska därefter ske vid samma tidpunkt varje år. Om det finns tecken på värdenedgång, externt eller internt, kan nedskrivningsprövningar göras oftare. (Marton et al., 2012) Externa faktorer, vilka leder till prövning kan, enligt Marton, vara: Tillgångens marknadsvärde har under perioden minskat kraftigt. Utveckling inom teknologi, marknad, lagstiftning och ekonomi som påverkar företagets förutsättningar. Höjda marknadsräntor eller avkastningskrav, vilket påverkar diskonteringsräntan vid beräkning av nyttjandevärde, d.v.s. värdet på diskonterat framtida kassaflöde. Interna faktorer, vilka leder till prövning, kan vara : En anläggningstillgång är tekniskt föråldrad eller skadad. Väsentliga företagsförändringar har skett eller förväntas ske i snar framtid. En omstrukturering eller nedläggning kan påverka möjligheten att utnyttja en anläggningstillgång för avsett ändamål. (Ibid) I nedskrivningsprövningen är tillgångars återvinningsvärde ett centralt begrepp (Marton et al., 2012) Återvinningsvärde Tillgångars återvinningsvärde är det högre av dess verkliga värde minus försäljningskostnader eller dess nyttjandevärde. Ett nedskrivningsbehov uppstår om tillgångens redovisade värde överstiger sitt återvinningsvärde. (FAR Akademi, 2014) Det verkliga värdet består av priset företaget säljer en tillgång för, minskat med kostnaden för försäljningen. I de fall tillgången är av sådant slag vilket inte omsätts på en marknad, likt goodwill, är det i praktiken svårt att beräkna detta värde. (FAR Akademi, 2014) 9

19 Nyttjandevärde benämns som: Nyttjandevärde är nuvärdet av de framtida kassaflöden en tillgång eller kassagenererande enhet väntas ge upphov till. (FAR Akademi, 2014, s. 592) Värdet är beroende av två variabler, beräkning av framtida kassaflöden samt val av diskonteringsränta. Uppskattat framtida kassaflöde baseras på företagsledningens bedömning av den ekonomiska situation vilken antas råda under tillgångens återstående livstid. Bedömningen av kassaflödet baseras på budgetar och prognoser som normalt uppgår till fem år. (Marton et al., 2012) För att skapa ett nyttjandevärde ska kassaflödena diskonteras med en diskonteringsränta som väljs av företagsledningen, utifrån en marknadensbedömning. Den ska avspegla pengars tidsvärde samt risker avseende framtida kassaflöden, genererade av tillgången. Desto högre diskonteringsfaktor, ju lägre värde kommer tillgången få vid en diskontering. (Marton et al., 2012) Problem uppstår ofta vid beräkning av tillgångens återvinningsvärde då det kan vara svårt att separera kassaflödena till en enskild tillgång. Vid dessa fall ska återvinningsvärdet istället beräknas till en kassagenererande enhet. (FAR Akademi, 2014) Enligt Wiese (2005) definieras en kassagenererande enhet som den minsta identifierbara grupp av tillgångar vilken genererar kassaflöde genom fortsatt användning och i stort sett är oberoende av inbetalningar från andra tillgångar eller grupper av tillgångar Beräkning av nedskrivningsbehov Återvinningsvärdet som har beräknats jämförs med den kassagenererande enhetens verkliga värde. Om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet ska en nedskrivning göras med det överstigande beloppet. När en nedskrivning av goodwill har gjorts kan den inte återföras. (Marton et al., 2012) Tanken med nedskrivningar är att de ska redovisa det verkliga värdet på goodwill. Trots detta så är nedskrivningar väldigt sällsynta vilket borde ifrågasättas av företags intressenter. (Boyle et al. 2012) Företagsledare har många möjligheter att påverka nedskrivningsprocessen men ofta ges inte en klar beskrivning av hur beräkningen gjorts eller varför nedskrivning inte skett. Anledningar till att undvika nedskrivning kan vara bl.a. att nedskrivning ger en indikation om lägre lönsamhet. (Li, Shroff, Venkataraman & Zhang, 2011) 10

20 2.7 Studiens variabler Begreppet resultat är betydande och används i vid utsträckning men kan anses vilseledande. Det är omöjligt att jämföra bolag med varandra bara genom att se till dess resultat. Ett bolag med högt resultat behöver inte vara mer vinstgivande än ett bolag med lägre resultat. Ett mer riktigt uttryck för bolags finansiella ställning är lönsamhet, vilket är ett kvotmått. Genom att mäta företags lönsamhet kan man jämföra bolag med varandra. (Ax, Johansson & Kullvén, 2001) De intressenter som utför lönsamhetsanalyser är vanligtvis ägare och externa finansiärer vilka har långsiktiga förbindelser med företaget (Johansson et al., 2010). Lönsamhet kan beräknas på flera sätt, vanligaste måttet är räntabilitet (Ax et al., 2001) Räntabilitet Räntabilitet är ett lönsamhetsmått vilket avser ett företags resultat i relation till sitt kapital. Detta säger hur väl verksamheten bedrivs i förhållande till det kapital som finns i företaget. Resultat likt kapital kan anges på olika sätt, därav finns flera metoder att beräkna räntabilitet. De mest använda metoderna är räntabilitet på totalt kapital, sysselsatt kapital och eget kapital 2. (Johansson et al., 2010) Räntabilitet på totalt kapital (R t ) Räntabilitet på totalt kapital visar relationen mellan resultatet och företagets alla tillgångar, oavsett hur tillgångarna är finansierade. Det leder till att alla företag kan jämföras oavsett om tillgångarna är finansierade av eget kapital eller skulder. Räntabilitet på totalt kapital beräknas enligt Johansson et al. (2010, s.363) på följande sätt: Räntabilitet på totalt kapital (R t)= Rörelseresultat + Finansiella intäkter Totalt kapital Formel 1: Räntabilitet på totalt kapital 2 Vår studie kommer enbart behandla lönsamhetsmåttet räntabilitet på totalt kapital. 11

21 2.7.3 Andel goodwill av totalt kapital Andel goodwill av totalt kapital är ett variabel vilken används i bl.a. Holtzman och Sinnetts (2009) och Zangs (2008) studier. Zang (2008) menar att måttet visar den relativa andel goodwill företaget har. Stor mängd goodwill ger incitament till nedskrivningsprövning och nedskrivning bör därmed ske i större utsträckning. Variabelns utformning är enligt följande formel: Andel goodwill = Goodwill Totalt kapital Formel 2: Andel goodwill av totalt kapital Andel nedskrivning av totalt kapital Holtzman och Sinnett (2009) beräknar i sin studie företags andel nedskrivningar av totalt kapital. Variabeln anses vara ett omfattande mått för att beskriva företags ställning i relation till nedskrivning av goodwill. Variabelns utformning är enligt följande formel: Andel nedskrivning = Nedskrivning av goodwill Totalt kapital Formel 3: Andel nedskrivning av totalt kapital Dessa variabler kommer att användas i vår studies analys. 2.8 Tidigare forskning som berör studien År 2009 uppgick de totala immateriella tillgångarna i genomsnitt till 5,5 miljarder Euro i 322 stycken företag på de europeiska börserna, varav 3,6 miljarder bestod av goodwill. Detta indikerar att goodwill är den viktigaste komponenten i företags totala immateriella tillgångar. Telekommunikationsbranschen var den sektor med störst andel immateriella tillgångar med 18,5 miljarder Euro varav 12,2 miljarder kunde hänföras till goodwill. Lägst andel goodwill i förhållande till immateriella tillgångar hade servicebranschen. (Glaum & Wyrwa, 2011) I studien av Hamberg och Beisland (2014) konstateras att efter införandet av IFRS 3 har nedskrivningar i svenska börsnoterade företag minskat. Detta i förhållande till de avskrivningar av goodwill som gjordes innan det nya regelverket. Resultatet av detta har ökat 12

22 vinsterna i många företag. Att goodwillnedskrivning har minskat antas bero på den negativa bild av företaget en nedskrivning utsänder till dess intressenter. Glaum och Wyrwas (2011) studie visar att 144 av de 322 företag rapporterade nedskrivning av materiella- och immateriella tillgångar inklusive goodwill. 67 stycken av dessa redovisade endast nedskrivning av goodwill och andra immateriella tillgångar under året. Denna europeiska studie, likt en australiensk studie av Khokan, Rahman och Abu Taher (2014) styrker att det finns stor variation i hur mycket nedskrivning som görs i olika branscher. Enligt Glaum & Wyrwa (2011) är underhållning- och mediasektorn den sektor med högst andel företag som rapporterar goodwillnedskrivning. Det görs av 61,5 procent av företagen. I industrisektorn, dit byggnationsbranschen räknas, har endast 33,3 procent av företagen rapporterat nedskrivningar, vilket är den lägsta andelen i undersökningen. I en studie av Tudor et al. (2014) kan man, när olika branscher studeras, uppmärksamma betydliga skillnader mellan de immateriella tillgångarnas påverkan på lönsamhet. En förklaring är att i branscher, där goodwillposten är hög i förhållande till de totala immateriella tillgångarna, råder högre osäkerhet och en mer uttalad konjunkturkänslighet än i branscher med låg andel goodwill. Studien visar att det finns ett tydligt samband mellan lönsamhet och immateriella tillgångar. Detta har påvisats med variablerna räntabilitet på eget kapital och sysselsatt kapital. Vance (2010) har genomfört en studie på företag i USA under åren 1995 till Studien visar att goodwill utgjorde 3 procent av deras totala tillgångar. Studien visade även att räntabiliteten på totalt kapital var bättre hos företag med goodwill än företag utan. Då goodwill representerar ett restvärde;; skillnaden mellan köpeskillingen vid ett rörelseförvärv och det verkliga värdet på dess tillgångar, kan dess effekt mätas på bolagets lönsamhet. (Ibid) En amerikansk studie vilken studerar företagsspecifika egenskaper visar att redovisning av goodwill är en indikator för högre lönsamhet (Chauvin & Hirschey, 1994). Andelen goodwill har ökat sedan införandet av IFRS 3 från 11,3 procent år 2006 till 17,5 procent av de totala tillgångarna år 2014 (Gauffin et al., 2016). Den pågående ökningen av goodwill leder till ökade risker då storleken på goodwill ibland är större än företagets egna kapital (Gauffin & Nilsson, 2014). Goodwill har ökat i många företag sedan år 2005 då avskrivningarna avskaffades. Detta menar Carrington et al. (2015) sannolikt beror på att nedskrivningar inte görs i tillräcklig 13

23 omfattning. I grafen nedan beskrivs utvecklingen av goodwill i svenska och amerikanska företag mellan år 1990 och Figur 1: Goodwillens utveckling i svenska och amerikanska företag mellan år ch (Carrington et al., s. 98). Grafen visar hur andelen goodwill har ökat i svenska företag sedan införandet av IFRS 3 då avskrivningar avskaffades. I amerikanska företag har andel goodwill istället minskat sedan år Dessa tidigare studier leder till våra arbetshypoteser. 14

24 2.8.1 Hypoteser Hypotes 1 H0: Inget samband mellan lönsamhet och goodwill i de två branscherna kan bevisas. H1: Det finns ett samband mellan lönsamhet och goodwill i de två branscherna. Hypotes 2 H0: Lönsamhet påverkas inte av goodwillnedskrivning. H1: Vid goodwillnedskrivning kan en påverkan på lönsamhet bevisas. Hypoteserna besvaras genom en regressionsanalys där våra variabler används. Variablerna är räntabilitet på totalt kapital, andel goodwill av totalt kapital och andel nedskrivningar av totalt kapital. Variablerna har beräknats utifrån bokförda belopp hämtade ur företagens årsredovisningar. 15

25 3. Metod Metodkapitlet inleds med att beskriva den valda metoden för studien och insamlingen av litteratur. Detta för att skapa förståelse för hur urvalsprocessen och empiriinsamlingen hanterats. I kapitlets avslutande del kommer studiens valda variabler att lyftas fram och avslutningsvis kommer källkritik samt metodreflektion att diskuteras. 3.1 Val av metod och insamling av litteratur Vår studie syftar till att undersöka om det finns något samband mellan andel goodwill och lönsamhet samt om det finns skillnader i hanteringen av goodwill och andel nedskrivning som påverkar lönsamheten, i två olika branscher. För att kunna besvara detta har en statistisk analys genomförts där vi testat signifikanta samband mellan variabler. Det empiriska material som använts för att testa samband, är sammanställt från företagens årsredovisningar. Tillvägagångssättet beskrivs som en kvantitativ metod, vilket innebär att metodens fokus vanligtvis är siffror. Utgångspunkten i kvantitativ metod är befintliga teorier vilka prövas genom undersökning av verkligheten, d.v.s. ansatsen kan beskrivas som deduktiv (Bryman & Bell, 2011). En studie består av sekundär- eller primärdata. Primärdata består av data insamlad och analyserad av forskaren själv. Detta genom intervjuer, enkäter eller observationer. Sekundärdata är redan befintligt material vilket har analyserats av en annan person. (Eliasson, 2006) Vår studie kommer endast bestå av sekundärdata då det empiriska materialet är hämtat från årsredovisningar. Artiklarna i studien är funna i databaserna FAR Online, Discovery och ABI/INFORM Global, samtliga i syfte att skapa kunskap och en grund för att besvara studiens frågeställning. Vid sökning efter relevant material har nyckelord som goodwill, intangible assets, IFRS, profitability, acquisition samt impairment använts. För att öka relevansen i ramverket har huvudsakligen vetenskapligt granskade artiklar skrivna efter införandet av IFRS 3 används. Även böcker berörande studiens ämne har studerats för att stärka grunden inför analysen. 16

26 3.2 Urval Studiens population är alla noterade bolag på OMX Stockholms Large Cap- lista. Urvalet omfattar samtliga bolag inom byggnations- och telekommunikationsbranschen då antalet företag i vardera bransch var ungefär lika till antalet. I artikeln skriven av Glaum och Wyrwa (2011) nämns att telekommunikationsbranschen har en hög andel goodwill, medan byggnationsbranschen inte nämns specifikt, detta var inte en faktor till varför branscherna valdes, men vi finner detta intressant. Vance (2010) studerade ett urval amerikanska företag under en tioårsperiod. Vår studie är begränsad till börsen Nasdaq OMX Stockholm och jämför enbart två branscher. Även vår studie begränsas till en tioårsperiod, vilket är åren 2005 till Detta för att kunna se utvecklingen efter 2005 års lagändring, när IFRS 3 infördes och goodwill inte längre får skrivas av utan måste skrivas ned. Branscherna innefattar företagen: Byggnationsbranschen JM AB NCC AB Peab AB Skanska AB Sweco AB Telekommunikationsbranschen Com Hem AB Millicom AB Tele2 AB Teliasonera AB Figur 2: Egen modell- Presentation av företag i respektive bransch 3.3 Datainsamling Årsredovisningar har hämtats för vald tidsperiod från respektive företag. De bokförda värden vilka hämtats är rörelseresultat efter finansiella poster, goodwill, nedskrivningar samt totalt kapital. Årsredovisningar mellan åren 2010 och 2014 har hämtats från en hemsida som förser investerare med aktie- och bolagsinformation, fem år tillbaka i tiden. På denna hemsida finns årsredovisningar från samtliga bolag på Nasdaq OMX Stockholms Small-, Medium- och Large Cap- lista. Årsredovisningar från 2005 till 2009 har erhållits från en hemsida där företag, myndigheter och förvaltningar kan hitta information om person- och företagsuppgifter m.m. Den information som samlats in från årsredovisningarna ligger till grund för vår studies variabler. 17

27 3.4 Studerade variabler För att kunna studera relationen mellan den insamlade datan upprättas fyra olika variabler. Dessa variabler visar Företagets räntabilitet, vilket är detsamma som lönsamhet, Procentuell andel goodwill, Procentuell andel nedskrivning samt Goodwill i respektive bransch. Samtliga variabler, utom den sist nämnda, används även i Holtzman och Sinnetts studie från 2009, då de undersökte samband mellan goodwill, utförda nedskrivningar och lönsamhet mellan tio stycken branscher från en amerikansk börsmarknad. Syftet med deras studie var att undersöka nedskrivningarnas påverkan på övriga tillgångar och nettoresultat. Vårt syfte är att se om ett samband finns mellan branschernas goodwill och deras lönsamhet samt hur nedskrivningar hanteras i de båda branscherna. Vi har valt en beroende- och tre oberoende variabler Beroende variabel, räntabilitet på totalt kapital Räntabilitet på totalt kapital är ett användbart lönsamhetsmått vid jämförelse mellan företag oavsett dess ekonomiska uppbyggnad (Johansson et al., 2010). Då vi studerar flera företag i två olika branscher kommer lönsamhetsmåttet göra branscherna jämförbara, oberoende av företagens storlek. För att kunna besvara frågan om företags lönsamhet beror på andel goodwill är vår beroende variabel lönsamhet. Räntabilitet på totalt kapital är en variabel i studierna av Tudor et al. (2014) och Vance (2010). Räntabilitet på totalt kapital beräknas enligt följande formel: Räntabilitet på totalt kapital (R t)= Rörelseresultat + Finansiella intäkter Totalt kapital Oberoende variabel, andel goodwill av totalt kapital För att kunna utläsa om lönsamhet och goodwill har ett positivt samband kommer studien att använda andel goodwill av totalt kapital som oberoende variabel. Att beräkna företagens procentuella andel goodwill gör jämförbarheten mellan företagen enklare då deras storlek inte kommer påverka utfallet. Andel goodwill beräknas enligt följande formel: 18

28 Andel goodwill = Goodwill Totalt kapital Oberoende variabel, andel nedskrivning av totalt kapital Bolagens nedskrivningar av goodwill är ytterligare en oberoende variabel vilken visar andel nedskrivning av totalt kapital. Enligt Holtzman och Sinnett (2009) är variabeln ett mer omfattande mått för att beskriva företagets ställning, än måttet nedskrivning dividerat med goodwill. Variabeln används för att avgöra om det finns ett samband mellan nedskrivning och lönsamhet. Andel nedskrivning beräknas enligt följande formel: Andel nedskrivning = Nedskrivning av goodwill Totalt kapital Oberoende variabel, goodwill i respektive bransch Vi har även en oberoende variabel vilken vi själva har utformat tillsammans med Lars Bohlin, universitetslektor i nationalekonomi och statistik (personlig kommunikation, 18 april 2016). Variabeln visar hur andelen goodwill förhåller sig mellan de båda branscherna. Denna har utformats för att kunna urskilja om skillnad finns, samt hur goodwillandelen påverkar branschernas lönsamhet i en regressionsanalys. Goodwills påverkan på lönsamhet i respektive bransch kommer benämnas som goodwill*bransch. 3.5 Databearbetning Databearbetning har skett på två sätt, dels har variablerna sammanställts i grafer samt undersökts i regressionsanalyser. Datamaterialet från årsredovisningarna har sammanställts i Excel där graferna har skapats. Figur nummer 3 till 11 är utformade med variablerna räntabilitet, andel goodwill samt andel nedskrivning i respektive företag. Andel genomsnittlig goodwill, se figur nummer 12, har räknats fram genom att addera andel goodwill i samtliga företag i vardera bransch. Därefter har summan dividerats med totalt antal företag i de båda branscherna. Samma uträkning gjordes för varje år i branscherna. Beräkning av genomsnittlig lönsamhet och nedskrivning, har skett på samma sätt, se figur nummer

29 Regressionsanalyser används för att studera samband mellan två eller flera enheter (Blom & Holmqvist, 1998). Då vi studerar samband mellan lönsamhet, goodwill samt nedskrivning, är regressionsanalys en lämplig metod. Metodens styrka är dess anpassningsförmåga till situationer där man vill studera hur oberoende variabler påverkar beroende variabler (Djurfeldt & Barmark, 2011). Vi har valt att göra en multipel regressionsanalys med paneldata. Det innebär att flera oberoende variabler studeras samt att en tidsdimension tas med i datainsamlingen. Paneldata är en datamatris med tre dimensioner;; enheter (branscher), variabler och tidpunkter. Antingen samlas paneldata från ett stort antal enheter och vid mindre antal tidpunkter, eller motsatsen, paneldata samlas under fler tidpunkter men från färre antal enheter. (Djurfeldt & Barmark, 2011) Den sistnämnda metoden har vi valt att tillämpa då vi ska studera en längre tidsperiod med färre antal företag. Paneldata är en longitudinell studie vilken används inom företagsekonomisk forskning för att beskriva förändringar över tid (Bryman & Bell, 2013). Genom den tredimensionella datamatrisen skapas en levande bild av hur verkligheten ser ut. För att undvika dilemmat;; vad är mycket eller vad är lite, är det enklare att uttala sig om något har ökat eller minskat, vilket möjliggörs med paneldata. (Djurfeldt & Barmark, 2011) Metoden skapar en bild av hur förändring av företagens goodwill, lönsamhet samt nedskrivning har ändrats sedan införandet av IFRS 3. Regressionsekvationen med paneldata vilken vi använder oss av ser ut som följer, där Y är vår beroende variabel och X är vår oberoende variabel: Y Q,S Y Q,SUV = α + y 1 Y Q,SUV + βx Q,SUV + e Q,S Formel 4: Regressionsekvationen (Djurfeldt & Barmark, 2011, s. 215) Vi har utformat tre olika regressioner med ekvationen ovan. I regressionsmodell 1 används variablerna räntabilitet, bransch, goodwill, år 2005 till 2014 samt goodwill*bransch. I regressionsmodell 2 används variablerna räntabilitet, bransch, goodwill samt år 2005 till

30 I regressionsmodell används variablerna räntabilitet, bransch, goodwill, goodwill*bransch och nedskrivning. Regressionerna visar om ett signifikant samband uppnås mellan de olika variablerna Signifikansnivå Vilken signifikansnivå som ska användas har inget generellt svar. Nivån avgörs från fall till fall och med hänsyn till undersökningens utformning. Vanligen utses en nivå mellan 1 och 5 procent. Signifikansnivån visar vilken risk forskaren är villig att ta gällande undersökningens överensstämmelse med verkligheten. (Byström & Byström, 2011) Vi har valt att använda oss av signifikansnivån 5 procent, då det är en vanlig signifikansnivå. Signifikansnivån kan läsas av i regressionsmodellerna och motsvarar modellernas P-värde, se regressionsmodell 1 till 3. Signifikansnivån visar om våra nollhypoteser kommer att förkastas eller bekräftas Hypoteser En hypotes utgår från att det finns två alternativa tolkningar. I en hypotesprövning är utgångspunkten att nollhypotesen är den hypotes vi antar tills den överbevisas. Om detta sker blir mothypotesen istället giltig. Under en hypotesprövning vill forskare uppnå ett signifikant resultat, vilket innebär att nollhypotesen förkastas. Detta för att kunna bekräfta sin hypotes. (Byström & Byström, 2011) Våra hypoteser är: Hypotes 1 H0: Inget samband mellan lönsamhet och goodwill i de två branscherna kan bevisas. H1: Det finns ett samband mellan lönsamhet och goodwill i de två branscherna. Hypotes 2 H0: Lönsamhet påverkas inte av goodwillnedskrivning. H1: Vid goodwillnedskrivning kan en påverkan på lönsamhet bevisas. 21

31 3.6 Studiens kvalitet reliabilitet och validitet Reliabilitet och validitet är begrepp som är återkommande inom metodlitteratur. Undersökningens reliabilitet syftar till dess pålitlighet. Ju högre reliabiliteten är ju större är möjligheten att undersökningen kan upprepas med ett liknande resultat som vid första undersökningstillfället. (Eliasson, 2006) Då vår empiri består av årsredovisningar, vilka är utformade enligt standarder och lagar, utgår vi från att dessa har följts vid framställandet och därmed anses pålitligheten hög. Om en annan forskare använder sig av samma bokförda värden samt variabler vilka behandlas i vår studie, ska resultatet bli detsamma vid upprepning. Alla belopp som hämtats ur årsredovisningarna har kontrollerats två gånger för att kunna upptäcka och justera eventuella misstag. Detta medför att tillförlitligheten av beräknade variabler ökar. Validitet ska svara på om undersökningen är giltig, d.v.s. att den mäter det vi vill att den ska mäta. Hög validitet i en undersökning kan bland annat uppnås genom operationella definitioner, vilket innebär att noga visa vad som mäts och hur. (Eliasson, 2006) För att uppnå hög validitet har vi tydligt beskrivit vilka variabler vi använder, hur vi har beräknat dem samt varför de används. Variablerna som används för att besvara vår studie har tagits fram från tidigare studier samt med hjälp av statistiker Lars Bohlin. Dessa variabler anses väsentliga för att mäta det vi vill uppnå med studien. Däremot kan vi inte utesluta att det finns andra variabler än goodwill, vilka inte tas upp i vår studie, som kan påverka företagens lönsamhet. Därmed kan vi inte med denna studie påvisa exakt hur stor del av lönsamheten som beror på goodwill även om ett signifikant värde uppnås i vår regressionsanalys. 3.7 Metodreflektion Ett problem som kan uppstå vid användandet av panelstudier är att bortfall kan ske ur undersökningsgruppen, t.ex. att företag går i konkurs (Bryman & Bell, 2013). Detta är inget problem vi stött på då samtliga nio företag funnits under vald tidsperiod. Ett annat problem menar Bryman och Bell (2013) är att bestämma tidsintervallet för datainsamlingen. Ofta samlas för stor mängd data in utan att det finns en riktig plan för hur den ska hanteras. Detta har vi försökt motverka genom att göra upp en tydlig plan för datainsamlingen innan den påbörjades. Detta har gjorts genom att skapa en modell i Excel vilken legat till grund för vår regressionsanalys som utförts i R-commander. Djurfeldt och Barmark (2011) hävdar att tidsavgränsningen är det svåraste vid analys av paneldata och att man i slutändan är utelämnad till sitt eget omdöme. Vi har valt tidsperioden 10 år och anser detta vara en lagom 22

32 mängd data för vår studie med hänsyn till den tid vi har till förfogande. Vi kan inte utesluta att andra faktorer kan påverka lönsamheten utöver goodwill. 3.8 Källkritik Ett problem som kan uppstå då endast sekundärdata används är att undersökningen blir bunden till den ursprungliga forskarens insamling och tolkning av data, vilken kan innehålla felaktigheter (Eliasson, 2006). Detta anses inte vara ett problem med den sekundärdata vi hämtat från årsredovisningar, då årsredovisningen styrs av lagar och förordningar, vilket bör innebära att informationen är av hög kvalitet. Att subjektivitet uppstår kring värdering av nedskrivning har ingen påverkan på den data vi plockat ut från årsredovisningarna, då de redan är fastställda. Boken IFRS: Dilemman och utmaningar av Carrington et al. (2015) består av material skrivet av forskare och författare. Då källhänvisningen är otydlig i boken är det svårt att veta vad som är ursprungskällan. Detta har medfört att vi inte kunnat hänvisa till originalkällan eller haft möjlighet att kontrollera materialets tillförlitlighet. Vi har ändå valt att använda oss av boken då den klassas som studentlitteratur och innehåller data från kända forskare. Studien av Chauvin och Hirschey är skriven år 1994, vilket kan anses vara en föråldrad källa. Då de företagsspecifika egenskaper vilka nämns i denna källa fortfarande ligger till grund för goodwill, har vi trots studiens ålder valt att använda den. Artikeln av Seth et al. (2002) anser vi vara giltig trots dess ålder då den inte behandlar hantering av goodwill utan endast ser till dess vinster. Övriga artiklar är skrivna efter införandet av IFRS 3 vilket gör att vi koncentrerar oss på teorier som är aktuella för undersökningen. Vi har i största möjliga mån valt att använda oss av artiklar vilka är vetenskapligt granskade för att tillförlitligheten ska vara så hög som möjligt. De vetenskapliga artiklarna är skrivna på engelska och i vissa fall med svårtolkat akademiskt språk, vilket kan leda till misstolkningar av källan. Tidskrifter likt Aktiespararna och Balans, har även använts som källor i texten. Dessa är inte vetenskapligt granskade men vi anser ändå dessa pålitliga då de är skrivna av experter inom redovisning och revision. I de vetenskapliga artiklar som är genomförda utanför Sverige kan relevansen för vår studie ifrågasättas. De studierna gjorda i Europa samt Australien använder samma internationella regelverk som Sverige;; IFRS 3, därav anser vi dem tillämpbara som stöd för vår studie. På grund av den omfattande harmoniseringen mellan IASB och FASB (Larsmon, 2015) anser vi även att de amerikanska studierna kan stödja vår studie. 23

33 4. Resultat av insamlad data I detta kapitel presenteras resultatet av de statistiska tester vi genomfört. Inledningsvis beskrivs variablerna för vardera företag, därefter beskrivs resultaten av datan i regressionsanalyserna som utförts. 4.1 Företag i byggnationsbranschen Byggnationsbranschen representeras av bolagen JM AB, NCC AB, Peab AB, Skanska AB samt Sweco AB. Nedan presenteras räntabilitet, andel goodwill och andel nedskrivning av totala tillgångar i respektive företag JM AB JM är en av Nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden. Verksamheten är fokuserad på nyproduktion av bostäder med tyngdpunkt på storstadsområden och universitetsorter i Sverige, Norge och Finland. JM omsätter ca 14 miljarder kr och har ca medarbetare. JM börsintroducerades år ( PROCENTUELL ANDEL 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% JM Räntabilitet 14,11% 22,03% 23,16% 10,46% 5,51% 8,49% 12,95% 11,41% 13,13% 14,09% Andel goodwill 0,72% 0,65% 0,61% 0,56% 0,62% 0,59% 1,79% 1,77% 1,67% 1,49% Andel nedskrivning 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% Figur 3: Egen modell- JM AB JM AB har en räntabilitet som varierat från 14,11 procent vid periodens ingång till 14,9 procent vid periodens utgång, en ökning med 0,79 procentenheter. JM AB har en goodwillandel vilken de första sex åren understiger 1 procent av de totala tillgångarna, för att vid periodens utgång uppgå till 1,49 procent, vilket motsvarar en ökning med 0,77 procentenheter. Samtliga år efter införandet av IFRS 3 anger JM AB i sina årsredovisningar att bolaget ej anser sig ha ett nedskrivningsbehov. Därmed sker ingen nedskrivning av goodwill under perioden. 24

34 4.1.2 NCC AB NCC är ett av de ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen i norra Europa. Bolaget utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion samt ansvarar för beläggning och vägservice. Omsättningen under 2015 var 62 Mdr SEK och anställda. ( PROCENTUELL ANDEL 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Figur 4: Egen modell- NCC AB NCC Räntabilitet 25,23% 7,39% 7,66% 6,58% 5,65% 6,46% 5,49% 5,81% 6,19% 5,73% Andel goodwill 28,29% 5,56% 4,85% 4,89% 5,84% 5,19% 4,88% 4,69% 4,65% 4,78% Andel nedskrivning 1,37% 0,07% 0,26% 0,09% 0,00% 0,00% 0,10% 0,00% 0,00% 0,00% NCC AB har en räntabilitet på 25,23 procent vid periodens ingång. Efter ett fall under 2006 befinner sig räntabiliteten på 5,73 procent vid periodens slut, detta innebär en minskning med 19,5 procentenheter. Likt räntabiliteten föll goodwillandelen från 28,29 procent till 4,78 procent, vilket motsvarar en minskning med 23,51 procentenheter. Nedskrivning görs frekvent i periodens början men är inte varaktigt Peab AB Peab är ett av Nordens ledande bygg- och anläggningsföretag med anställda och en omsättning överstigande 44 miljarder kronor. Koncernens dotterföretag har strategiskt placerade kontor i Sverige, Norge och Finland. ( 25

35 PROCENTUELL ANDEL 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% PEAB Andel nedskrivning 0,22% 0,24% 0,00% 0,00% 0,03% 0,08% 0,07% 0,18% 0,01% 0,02% Figur 5: Egen modell- Peab AB Räntabilitet 6,00% 8,54% 7,16% 3,95% 6,26% 5,49% 3,81% 2,53% 1,20% 4,33% Andel goodwill 2,77% 3,11% 2,18% 6,93% 6,65% 6,24% 5,67% 5,40% 5,38% 6,12% Peab AB har en räntabilitet som varierat under perioden, från 6 procent vid periodens ingång till 4,33 procent vid periodens utgång, vilket motsvarar en minskning med 1,67 procentenheter. Bolagets goodwillandel motsvarar 2,77 procent av de totala tillgångarna vid periodens ingång. Goodwillandelen ökar nära 4 procentenheter åren 2007 till 2008 för att vid studiens utgång befinna sig på 6,12 procent. Den procentuella förändringen är en ökning med 3,35 procentenheter. Sedan införandet av IFRS 3 år 2005 har Peabkoncernen gjort små, vissa år obefintliga, nedskrivningar av sin goodwill Skanska AB Skanska AB är ett av världens ledande projektutvecklings- och byggföretag med expertis inom byggande, utveckling av kommersiella lokaler, bostäder och projekt i offentlig-privat samverkan. Koncernen har idag medarbetare på utvalda hemmamarknader i Europa, USA och Latinamerika. Omsättningen år 2013 uppgick till 136 miljarder kronor. ( PROCENTUELL ANDEL 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Figur 6: Egen modell- Skanska AB SKANSKA Räntabilitet 7,18% 6,99% 7,05% 5,28% 6,17% 6,98% 10,18% 4,29% 6,08% 5,53% Andel goodwill 5,83% 6,30% 5,81% 5,32% 5,36% 5,04% 6,06% 5,53% 5,54% 5,69% Andel nedskrivning 0,00% 0,05% 0,01% 0,00% 0,26% 0,14% 0,04% 0,00% 0,05% 0,00% 26

36 Räntabiliteten i periodens ingång var 7,18 procent för att vid utgången minskat till 5,53 procent, vilket motsvarar en minskning med 1,65 procentenheter. Skanskas goodwillandel på de totala tillgångarna är omkring 6 procent hela perioden, med 5,83 procent år 2005 och 5,69 procent år 2014, en minskning med 0,14 procentenheter. Under tidsperioden gör bolaget små nedskrivningar av sin goodwill. Fyra av tio år sker ingen nedskrivning alls Sweco AB Sweco är ett internationellt konsultföretag med samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur. Företaget omsätter cirka 16 miljarder SEK och har cirka anställda i Norden och i östra Europa. För närvarande genomför Sweco uppdrag i cirka 80 länder. ( PROCENTUELL ANDEL 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Figur 7: Egen modell- Sweco AB SWECO Räntabilitet 17,21% 18,74% 17,46% 19,53% 14,08% 14,18% 16,18% 13,93% 8,75% 12,14% Andel goodwill 16,30% 20,79% 24,59% 25,62% 24,86% 25,43% 28,66% 31,33% 36,30% 38,17% Andel nedskrivning 0,00% 0,12% 0,01% 0,43% 0,41% 0,00% 0,00% 0,63% 0,72% 0,08% Sweco AB har vid periodens ingång en räntabilitet på 17,21 procent som under tidsperioden minskar med 5,07 procentenheter till 12,14 procent. Goodwillandelen har under tidsperioden stigit med 21,87 procentenheter, från 16,30 procent till 38,17 procent. Nästintill varje år har nedskrivning på goodwill skett, men då alltid under 1 procent Sammanfattning byggnationsbranschen Räntabiliteten varierar i samtliga företag inom byggnationsbranschen, mängden är inte densamma genom hela tidsperioden hos något av bolagen. Samtliga bolag har gemensamt att deras räntabilitet sjunker under tioårsperioden. Högsta räntabiliteten på 25,23 procent har NCC år 2005, lägst nivån på 1,2 procent har Peab år

37 Även andelen goodwill av de totala tillgångarna varierar i branschen, mest varierar den i Peab och Sweco. Sweco har högst andelen goodwill av företagen i branschen med 38,17 procent år Detta motsvarar en ökning med 21,87 procentenheter jämfört med periodens början. Lägst goodwillandel har JM med en andel på 1,79 procent år NCC står för störst minskning av goodwillandelen under tidperioden, på 19,5 procentenheter. Sett på hela perioden har tre av de fem bolagen ökat sin totala andel goodwill under tidsperioden. Andel nedskrivning på totalt kapital är relativt låg i hela byggnationsbranschen. Bland annat har nedskrivning inte skett alls i JM sedan införandet av IFRS 3. Flest nedskrivningar av goodwill har Peab gjort vid åtta av tio år. 4.2 Företag i telekommunikationsbranschen Telekommunikationsbranschen representeras av företagen Com Hem AB, Millicom AB, Tele2 AB samt TeliaSonera AB. Nedan presenteras räntabilitet, andel goodwill och andel nedskrivning av totala tillgångar i respektive företag Com Hem AB Com Hem levererar TV, telefoni och höghastighetsinternet till svenska hushåll och företag. Bolaget är en av Sveriges ledande leverantörer med över 1,9 miljoner anslutna hushåll, vilket gör att vi kan erbjuda vårt sortiment av digitala tjänster till 40 % av de svenska hushållen. Com Hem AB:s omsättning under 2014 var 7,9 miljarder SEK. ( PROCENTUELL ANDEL Räntabilitet 80,00% 60,00% 40,00% 20,00% 0,00% - 20,00% Figur 8: Egen modell- Com Hem AB COM HEM ,70% - 3,06% - 4,62% - 2,01% - 0,23% 1,61% - 3,65% - 5,29% - 6,11% - 8,10% Andel goodwill 72,67% 68,89% 68,65% 69,38% 68,84% 70,80% 54,28% 56,83% 55,63% 58,22% Andel nedskrivning 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% År 2005 är räntabiliteten -0,7 procent. Lägst är räntabiliteten år 2014 då den är - 8,10 procent. En minskning har skett med 7,6 procentenheter. I Com Hem AB består den största 28

38 delen av dess totala tillgångar av goodwill. År 2005 var andelen goodwill 72,67 procent medan den år 2014 uppgår till 58,22 procent, detta motsvarar en minskning med 14,45 procentenheter. Nedskrivning av goodwill har aldrig gjorts i företaget Millicom AB Millicom AB är en mobiloperatör med särskild inriktning på tillväxtmarknader men verkar även inom TV och bredband, e- handel och underhållning. I dagsläget bedrivs verksamheten på 16 marknader i Latinamerika, Afrika och Asien och omsättningen 2014 var 6,4 miljoner US Dollar. ( PROCENTUELL ANDEL 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Figur 9: Egen modell- Millicom AB MILLICOM Räntabilitet 2,68% 10,66% 12,22% 13,49% 11,54% 26,74% 14,71% 10,92% 4,23% 22,66% Andel goodwill 2,87% 5,91% 4,17% 9,72% 9,15% 20,40% 19,43% 18,37% 15,55% 22,89% Andel nedskrivning 0,00% 0,06% 0,00% 0,06% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,39% 0,00% Räntabiliteten har varierat mellan åren. År 2005 uppgick räntabiliteten till 2,68 procent och år 2014 till 22,66 procent. Detta innebär att räntabiliteten har ökat med 19,98 procentenheter under perioden. Millicom AB har sedan år 2005 haft en ökning av andel goodwill med 20,02 procentenheter fram till år Nedskrivning har gjorts tre av de tio åren. De år nedskrivning förekommit är den låg, 0,06 procent år 2006 och 2010 medan den ökar till 0,39 procent år Tele2 AB Tele2 Sverige är i dag Sveriges näst största operatör på såväl privat- som företagsmarknaden. Tele2 Sverige ingår i Tele2 AB som har över 14 miljoner kunder i 9 länder och som sedan 1996 är noterat på Stockholmsbörsen. Under 2013 omsatte bolaget 25,8 miljarder kronor och hade ett rörelseresultat på 5,9 miljarder kronor. ( 29

39 PROCENTUELL ANDEL 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% - 10,00% Figur 10: Egen modell- Tele2 AB TELE Räntabilitet 4,58% - 3,29% 1,56% 3,90% 12,45% 16,00% 13,69% 9,30% 3,96% 8,78% Andel goodwill 39,10% 27,84% 25,91% 24,34% 25,21% 24,13% 22,60% 20,68% 24,02% 23,85% Andel nedskrivning 0,41% 4,99% 2,70% 2,09% 1,30% 0,00% 0,00% 0,18% 0,00% 0,00% Räntabiliteten i Tele2 AB har varierat, vid tidsperiodens ingång uppgick räntabiliteten till 4,58 procent och vid slutet uppgick den till 8,78 procent. Detta motsvarar en ökning med 4,2 procentenheter. Andelen goodwill i förhållande till de totala tillgångarna uppgick år 2005 till 39,10 procent och vid utgången av 2014 uppgår den till 23,85 procent, vilket är en minskning med 15,25 procentenheter. Andelen nedskrivning var år ,99 procent, därefter har den minskat till att inga nedskrivningar gjorts de senaste åren TeliaSonera AB TeliaSonera tillhandahåller nätanslutning och telekommunikationstjänster i Norden och Baltikum, på tillväxtmarknaderna i Eurasien, inklusive Ryssland och Turkiet, samt i Spanien. TeliaSonera grundades år 1853 och är etablerade i 16 länder. År 2015 hade företaget en nettoomsättning på 87 miljarder kronor och antalet anställda uppgick till personer. ( TELIASONERA PROCENTUELL ANDEL 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Räntabilitet 8,35% 12,65% 11,65% 9,99% 10,24% 11,95% 10,55% 9,63% 8,45% 7,39% Andel goodwill 30,83% 31,41% 32,84% 31,95% 31,79% 30,81% 30,27% 27,19% 26,62% 26,06% Andel nedskrivning 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,07% 0,00% 2,97% 0,46% 0,28% Figur 11: Egen modell- TeliaSonera AB 30

40 Räntabiliteten i företaget är år ,35 procent och ökar till 12,65 procent år År 2014 är räntabiliteten 7,39 procent vilket är en minskning med 0,96 procentenheter från periodens början. Andelen goodwill har mellan år 2005 och 2011 varit över 30 procent av de totala tillgångarna och uppgår år 2014 till 26,06 procent. Mellan år 2005 och 2014 har andelen goodwill minskat med 4,77 procentenheter. Nedskrivning görs i mycket låg utsträckning. Första nedskrivningen gjordes år 2010 med 0,7 procent och har därefter gjorts mellan år 2012 och Sammanfattning av telekommunikationsbranschen Räntabiliteten varierar i samtliga företag inom telekommunikationsbranschen. Under tioårsperioden har räntabiliteten hos två av företagen minskat och hos de andra två har räntabiliteten ökat. Högst räntabilitet på 26,74 procent har Millicom år 2010, de står även för störst ökning av räntabilitet under tidsperioden, med 19,98 procentenheter. Lägsta nivån på - 8,10 procent har Com Hem år 2014, de har även den störst minskning av räntabilitet med 7,4 procentenheter. Högst andel goodwill har Com Hem år 2005 med 72,67 procent. Den största ökningen av andel goodwill under tidsperioden står Millicom för, med 20,02 procentenheter. Lägst andel goodwill har Millicom, vilka haft som mest 22,89 procent under tioårsårsperioden. Störst minskning av nedskrivningar står Tele2 för med en minskning på 15,25 procentenheter. I tre av fyra företag har andelen goodwill totalt sett minskat sedan år Millicom, vilka har lägst andel goodwill är det enda företag där goodwill har ökat sedan införandet av IFRS 3. Andelen nedskrivning på totalt kapital är relativt låg i hela telekommunikationsbranschen. Nedskrivning har inte skett alls i Com Hem sedan införandet av IFRS 3. Mest nedskrivning av goodwill har Tele2 gjort vid sex av tio år. 31

41 4.3 Lönsamhet i branscherna Nedan följer vår regressionsanalys där vi studerat om ett samband finns mellan lönsamhet och de båda branscherna. Regressionsmodell 1: Egen modell- Samband mellan lönsamhet och goodwill i de två branscherna I denna regressionsmodell är vår beroende variabel räntabilitet och våra oberoende är goodwill, branscher, år samt goodwill*bransch. Vår signifikansnivå är 5 procent, de P-värden som understiger nivån ger ett signifikant värde. Regressionen säger att det finns ett signifikant värde mellan goodwill*bransch och räntabilitet. Det innebär att om goodwill ökar med en procentenhet, ökar räntabiliteten med 0,73 procentenheter i telekommunikationsbranschen men bara med 0,17 procentenheter i byggnationsbranschen. Detta kan avläsas i raden goodwill och kolumnerna Uppskattat värde och Std. avvikelse. Vi kan även i denna regression utläsa att det finns ett signifikant samband mellan goodwill och räntabilitet. Resterande oberoende variabler i regressionen kan vi inte uttala oss om då de överstiger signifikansnivån 5 procent och inte har ett signifikant samband. 32

42 4.4 Genomsnittlig goodwill i de två branscherna Grafen visar den genomsnittliga andelen goodwill samt den genomsnittliga andelen lönsamhet i de två branscherna under tidsperioden. 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% BYGG RÄNT BYGG GW TELECOM RÄNT TELECOM GW 5,0% 0,0% Figur 12: Egen modell- Genomsnittlig andel goodwill i det två branscherna Den genomsnittliga andelen räntabilitet i byggnationsbranschen var år ,9 procent. År 2014 var den 5,1 procent och har därmed minskat med 8,8 procentenheter. Den genomsnittliga andelen goodwill var 10,8 procent år 2005 och 11,3 procent år 2014 och har därmed ökat med 0,5 procentenheter under tidsperioden. Räntabiliteten i telekommunikationsbranschen var år ,7 procent. År 2014 har den ökat till 7,7 procent, vilket ger en ökning med 4 procentenheter. Den genomsnittliga andelen goodwill var 36,4 procent år 2005 och 32,8 procent år Andelen goodwill har därmed minskat med 3,6 procentenheter. Den genomsnittliga goodwillandelen är mellan 21,1 och 28,0 procent högre i telekommunikationsbranschen jämfört med byggnationsbranschen, genom tidsperioden. 33

43 4.5 Goodwillens påverkan på lönsamheten Nedan följer regressionsanalysen där vi studerat om ett samband finns mellan goodwill och lönsamhet. Regressionsmodell 2: Egen modell- Samband mellan goodwill och lönsamhet I regressionsanalysen har vi använt räntabilitet som vår beroende variabel och år , goodwill samt bransch som våra oberoende variabler. Signifikansnivån är 5 procent. Regressionen visar att det finns ett signifikant samband mellan goodwill och räntabilitet, vilket innebär att goodwill påverkar räntabiliteten. Sambandet är positivt vilket vi ser under rubriken Uppskattat värde. Det vill säga, om goodwill stiger med 1 procentenhet stiger räntabiliteten med 0,2767 procentenheter. År 2012 och 2013 har ett negativt signifikant samband med räntabiliteten, då P- värdet är under 5 procent. Att det är ett negativt samband läser vi av under rubriken Uppskattat värde. Detta innebär att förändringen av räntabiliteten var extra låg dessa år. 34

44 Resterande oberoende variabler i regressionen har inte ett signifikant värde vilket gör att vi inte kan uttala oss om dessa. 4.6 Nedskrivningens påverkan på lönsamheten Nedan följer regressionsanalysen där vi studerat om ett samband finns mellan nedskrivning och lönsamhet. Regressionsmodell 3: Egen modell- Samband mellan nedskrivning och lönsamhet I denna regressionsmodell har vi använt räntabilitet som vår beroende variabel och bransch, goodwill, nedskrivningar samt år som oberoende variabler. Signifikansnivån är 5 procent. Regressionen visar inget signifikant samband mellan nedskrivning och räntabilitet vilket gör att vi inte kan dra några slutsatser kring detta. Om värdet hade varit signifikant hade det tolkats som att lönsamheten minskar med 0,12 procentenheter om nedskrivningarna hade ökat med 1 procentenhet, men detta kan inte konstateras. Resterande oberoende variabler kan vi inte heller uttala oss om då de saknar ett signifikant värde. 35

45 4.6.1 Genomsnittlig nedskrivning genom åren i branscherna GENOMSNITTLIG ANDEL NEDSKRIVNING I DE TVÅ BRANSCHERNA 0,014 0,012 0,01 0,008 0,006 0,004 0, BYGG TELEKOM Figur 13: Egen modell- Genomsnittlig andel nedskrivning i de två branscherna Den genomsnittliga nedskrivningen i förhållande till de totala tillgångarna är generellt sett låg och varierar mellan bransch och år. I byggnationsbranschen gjordes den högsta genomsnittliga nedskrivningen år 2005 med 0,00318 procent och den lägsta nedskrivningen gjordes år 2014 med 0,0002 procent. Den högsta genomsnittliga nedskrivningen gjordes i telekommunikationsbranschen år 2006 med 0,012 procent och år 2011 gjordes ingen nedskrivning alls i branschen. 36

46 5. Analys I analysen jämförs studiens resultat med tidigare forskning vilka tagits upp i ramverket. Inledningsvis analyseras räntabilitet, goodwill och nedskrivningar mellan branscherna. Därefter kommer en analys av våra hypoteser. 5.1 Jämförelse av branscherna I detta avsnitt följer en analys av vår studies variabler, vilka jämförs mellan branscherna Lönsamhet Den genomsnittliga andelen lönsamhet har minskat i byggnationsbranschen med 8,8 procentenheter från den valda tidsperiodens början till slut. År 2005 var den 13,9 procent medan den är 5,10 procent år I telekommunikationsbranschen har räntabiliteten ökat sedan införandet av IFRS 3. År 2005 var den 3,7 procent och år 2014 var den 7,7 procent vilket är en ökning med 4 procentenheter. Detta kan ses i figur 12. I regressionsmodell 1 ses en signifikant skillnad i hur goodwill ser ut i branscherna. Det innebär att om goodwill ökar med en procentenhet ökar räntabiliteten med 0,73 procentenheter i telekommunikationsbranschen, men endast med 0,17 procentenheter i byggnationsbranschen. Likt vår studie visar Vances (2010) liksom Tudor et al. (2014) studier på ett samband mellan goodwill och lönsamhet. Tudors et al. (2014) undersökning visar samtidigt att det finns vissa skillnader mellan de immateriella tillgångarnas påverkan på lönsamheten i olika branscher, vilket vår studie också visar Goodwill I vår studie uppmäts en större andel goodwill i telekommunikationsbranschen jämfört med byggnationsbranschen. Detta kan studeras i figurerna 3 till 11. Studien av Glaum och Wyrwa (2011) konstateras även där att telekommunikationsbranschen var den sektor med störst andel goodwill men då av alla undersökta sektorer på Europabörserna. Vår studie visar att tre av fem företag i byggnationsbranschen har ökat sin andel goodwill i förhållande till de totala tillgångarna under tidsperioden. I telekommunikationsbranschen har ett av fyra företag ökat sin andel goodwill sedan införandet av IFRS 3. Carrington et al. (2015) har undersökt goodwills utveckling efter avskaffandet av avskrivningar. Undersökningen visar att goodwill i förhållande till totala tillgångar har ökat i svenska företag sedan år Detta styrks även av Gauffin et al. (2016) som menar att andelen goodwill i svenska företag har ökat sedan år 2006 från 11,3 procent till 17,5 procent år I vår studie har fyra av nio bolag ökat sin goodwill sedan införandet av IFRS 3. En studie av Boyle et al. (2012) visar att det uppstår 37

47 felvärderingar av företags ekonomiska fördelar och goodwill är en representativ post. Detta ökar risken för konkurser vid rörelseförvärv. Gauffin och Nilsson (2014) uttrycker även de en risk;; att goodwill kan bli större än företagets egna kapital. I figur nummer 12 kan man utläsa att den genomsnittliga andelen goodwill, år 2005 var 10,8 procent i byggnationsbranschen och vid år 2014 var den 11,3 procent vilket innebär en ökning sedan införandet av IFRS 3. I telekommunikationsbranschen har den genomsnittliga andelen goodwill minskat sedan år 2005 då den var 36,4 procent jämfört med 32,8 procent år Den genomsnittliga andelen goodwill skiljer sig därmed väsentligt i de två branscherna. I telekommunikationsbranschen är den genomsnittliga andelen goodwill mellan 21,1 och 28,0 procentenheter högre i telekommunikationsbranschen jämfört med byggnationsbranschen under tidsperioden. I en studie av Gauffin et al. (2016) konstaterades en genomsnittlig goodwillandel på 17,5 procent av totala tillgångar bland svenska noterade bolag år De studerade branscherna i vår studie befinner sig på varsin sida om Gauffins et al. (2016) studies genomsnittliga goodwill andel. Enligt Tudor et al. (2014) kan en anledning till en hög goodwillpost i förhållande till det totala kapitalet vara hög osäkerhet och konjunkturkänslighet, jämfört med branscher med låg andel goodwill. Enligt Carrington et al. (2015) kan andelen goodwill bli större när de immateriella tillgångarna i ett företag är stora. Detta kan ske när företagsledningens bonusar är förhållandevis höga jämfört med dess löner. Vidare menar Carrington et al. (2015) att redovisningens kvalité minskar när företagsledningen har en benägenhet att handla utifrån subjektivt intresse Nedskrivning Utifrån vår branschjämförelse görs nedskrivning i relativt låg utsträckning i de båda branscherna, vilket kan ses i figurerna 3 till 11. I byggnationsbranschen har den genomsnittliga nedskrivningen av goodwill gjorts med minst 0,0002 procent och som mest med 0,00318 procent av de totala tillgångarna, under den studerade tidsperioden. Motsvarande genomsnittlig nedskrivning i förhållande till de totala tillgångarna i telekommunikationsbranschen är mellan 0 procent och 0,0126 procent under tidsperioden. I studien av Khokan et al. (2014) framgår att det finns stor variation i hur mycket nedskrivning som görs i olika branscher. Carrington et al. (2015) samt Hamberg och Beisland (2014) har bevisat att nedskrivning i svenska börsnoterade företag har minskat och görs i mycket låg utsträckning sedan införandet av IFRS 3. Tanken med nedskrivningar är att de ska redovisa det verkliga värdet på goodwill. Trots detta är nedskrivningar väldigt sällsynta vilket borde ifrågasättas av företagens intressenter menar Boyle et al. (2012). 38

48 I våra valda branscher finns företag som inte gör nedskrivning någon gång under tidsperioden. I byggnationsbranschen redovisar 80 procent av företagen någon gång nedskrivningar under den studerande tidsperioden, motsvarande i telekommunikationsbranschen är 75 procent. I en studie av Glaum & Wyrwa (2011) framgår det att i industrisektorn, där byggnationsbranschen är verksam, rapporterade endast 33,3 procent av företagen nedskrivningar, vilket var den lägsta andelen av de undersökta sektorerna. Låg andel nedskrivning kan bero på att standarden IFRS 3 innehåller vägledning i bedömningar kring goodwill och hur dess nedskrivning ska göras, men den är svår att tillämpa (Carrington et al., 2015). Företagsledningen gör subjektiva bedömningar angående nedskrivning av goodwill (Boyle et al., 2012). Svårigheter med nedskrivningsprövning uppstår då det saknas praxis i IFRS 3, kring mätning av goodwill (Comiskey & Mulford 2010). 5.2 Analys av hypotes 1 Goodwillens påverkan på lönsamhet H0: Inget samband mellan lönsamhet och goodwill i de två branscherna kan bevisas. H1: Det finns ett samband mellan lönsamhet och goodwill i de två branscherna. Vi kan i vår studie förkasta nollhypotesen då vi fick ett signifikant värde regressionsmodell 2. Vår studie visar att det finns ett positivt samband mellan företagens lönsamhet och redovisad goodwill, se regressionsmodell 2. Detta styrks av flera tidigare studier. I en studie av Seth et al. (2002) undersöks goodwill i samband med rörelseförvärv samt resultaten av förvärven. Forskningen visade att resultatet hos över 70 procent av de studerade rörelseförvärven, däribland svenska, ledde till positiva vinster. En studie av Tudor et al. (2014) visar att det finns ett tydligt samband mellan lönsamhet och immateriella tillgångar. Studien visade även att räntabiliteten på totalt kapital var bättre hos företag med goodwill än företag utan. Då goodwill representerar ett restvärde, kan dess effekt mätas på bolagets lönsamhet. Även i en amerikansk studie som studerar företagsspecifika egenskaper visar att redovisningen av goodwill är en indikator till högre lönsamhet (Chauvin & Hirschey, 1994). 5.3 Analys av hypotes 2 Nedskrivning och dess samband till lönsamhet H0: Lönsamhet påverkas inte av goodwillnedskrivning. H1: Vid goodwillnedskrivning kan en påverkan på lönsamhet bevisas. 39

49 Då regressionsmodellen över sambandet mellan nedskrivningar och lönsamhet inte hade ett signifikant värde kan nollhypotesen inte förkastas, se regressionsmodell 3. Detta gör att vi står fast vid nollhypotesen, att lönsamhet inte påverkas av goodwillnedskrivning. Att ett signifikant värde inte uppnås kan bero på att nedskrivningarna i bolagen har skett i en låg utsträckning, vilket gör det svårt att se om denna låga andel nedskrivning har påverkat företagens lönsamhet positivt eller negativt. Hamberg & Beisland (2014) har konstaterat att nedskrivning i svenska noterade bolag har minskat kraftigt sedan införandet av IFRS 3. Att skriva ned goodwill kan ge en negativ bild av företaget till dess intressenter, vilket tros vara en anledning till att nedskrivning inte görs. En studie av Li et al. (2011) säger att en anledning att undvika nedskrivning kan bero på att nedskrivningar ger en lägre lönsamhet. Om vår regressionsmodell 3 uppnått ett signifikant resultat hade denna påvisat ett negativt samband;; när nedskrivningar ökar så minskar lönsamheten. Vårt resultat är inte signifikant vilket gör att en slutsats ej får dras. 40

50 6. Slutsats Utifrån vår analys kan studiens frågeställning besvaras. Vilken är den procentuella förändringen av goodwill och lönsamhet sedan införandet av IFRS 3 i de båda branscherna? I byggnationsbranschen har räntabiliteten minskat från 13,9 procent år 2005 till 5,10 procent år 2014 vilket är en minskning med 8,8 procentenheter. Samtidigt har goodwillen ökat från 10, 8 procent år 2005 till 11,3 procent år 2014, en ökning med 0,5 procentenheter. I telekommunikationsbranschen har räntabiliteten ökat från 3,7 procent år 2005 till 7,7 procent år 2014 vilket är en ökning med 4 procentenheter. Samtidigt har goodwill minskat från 36,4 procent år 2005 till 32,8 procent år 2014, en minskning med 3,6 procentenheter. Finns det ett samband mellan andelen goodwill och lönsamhet i de båda branscherna Vår studie visar att det finns ett samband mellan lönsamhet och goodwill i de studerade branscherna. Ökar eller minskar lönsamheten av goodwillnedskrivningar? Inget signifikant värde uppnås på nedskrivningarnas påverkan på lönsamheten, vilket gör att vi inte kan uttala oss om goodwillnedskrivning påverkar lönsamheten. 41

51 7. Diskussion I detta kapitel diskuteras bakomliggande anledningar till slutsatsen och studiens syfte besvaras. Vi kan i vår studie se att det finns tydliga skillnader i hur stor andel goodwill företagen har. Nedskrivningen är i båda branscherna låg och räntabiliteten varierar i företagen under den studerade tidsperioden. Det är intressant att andelen goodwill i branscherna skiljer sig så pass mycket då IFRS 3 är till för att skapa en harmonisering av redovisningen av goodwill. En anledning till att hanteringen av goodwill varierar menar Carrington et al. (2015) är att i Sverige används praxis enligt god redovisningssed men när IFRS 3 följs blir praxis endast aktuellt i de punkter som ej regleras i regelverket. Dessa punkter är få då IFRS 3 har höga upplysningskrav på de finansiella rapporterna (PWC, 2015). Enligt Halse och Lindell (2010) finns svårigheter för de svenska revisorerna i ställningstagandet om goodwillpostens riktighet. Studiens revisorer väljer därmed att frångå det omfattande regelverket IFRS 3 och använder istället praxis. Nedskrivningar av goodwill sker genom subjektiva bedömningar av företagsledningen. Generellt visar studier vi använt oss av att när företagsledningen tillåts göra egna bedömningar sjunker kvalitén på redovisningen. Subjektivitet vid nedskrivningar tror även vi har en stor påverkan vid hanteringen av goodwillnedskrivningar. Carrington et al., (2015) menar att detta kan motverkas med hjälp av en bredare tillsyn, då det idag är tveksamt om Sverige har en tillräcklig tillsyn för att hantera redovisningsstandarder som bygger på subjektiva bedömningar. En högre tillsyn av hur goodwill och dess nedskrivningsprövningar hanteras i svensk redovisning tror vi, likt Carrington et al., skulle kunna motverka att markanta skillnader av goodwillposten uppstår. Flertalet studier visar på att ett samband finns mellan företagens goodwill och lönsamhet. Detta kan även konstateras i vår studie som även visar att sambandet är positivt i båda branscherna, vilket innebär att om goodwillen ökar så ökar även lönsamheten. Tanken med IFRS 3, att harmonisera redovisningen av goodwill, anser vi nödvändig för dagens globala ekonomi. För att uppnå detta fullt ut tror vi att det krävs en starkare tillsyn av hur goodwillposten hanteras. Att en korrekt bedömning av företagens goodwill sker är viktigt för dess intressenter då ett samband mellan företagens goodwill och lönsamhet påvisats i vår studie. 42

52 8. Reflektion I detta kapitel kommer egna reflektioner vi haft under arbetes gång beskrivas och diskkuteras. Sist kommer förslag till vidare studier presenteras. Under arbetets gång har vi diskuterat om det hade vart bättre att räknat ut variabeln Andel nedskrivningar genom att ta nedskrivningar dividerat med goodwillposten istället för med totalt kapital som vi använt oss av. Att vi valde ta nedskrivningar genom totala tillgångar beror på att Holtzman och Sinnett (2009) menar att denna är variabeln ett mer omfattande mått för att beskriva företagets ställning, än måttet nedskrivning dividerat med goodwill. Varför vi reflekterar över detta beror på att företag som gjort nedskrivningar kan ha gjort dem med flera miljarder med i förhållande till deras totala kapital blir det knappt 1 procent. Exempel på detta är Telia Sonera som år 2013 gjorde en nedskrivning på 1,171 miljarder kronor vilket motsvarande 0,46 procent av deras totala tillgångar. När avrundning sker blir det 0 procent, det gör att läsaren kan uppfatta att nedskrivningar inte gjorts. Vi står fast vid att använda oss av goodwill dividerat med totala tillgångar då vi håller med Holtzam och Sinnett att variabeln är mer omfattande, vilket underlättar jämförelsen mellan branscherna. Vi är medvetna om att det i vår slutsats kan uppfattas som att vår studies två första frågeställningar säger emot varandra. Den första frågan;; - Vilken är den procentuella förändringen av goodwill och lönsamhet sedan införandet av IFRS 3 i de båda branscherna? Förklarar hur den genomsnittliga procentuella förändringen ser ut i de båda branscherna. Den andra frågan;; - Finns det ett samband mellan andelen goodwill och lönsamhet i de båda branscherna? svarars på genom en regressionsannalys, se Regressionsmodell 2. I denna modell har samband mellan goodwill och räntabilitet, för varje år i tidsperioden studerats, se bilaga 1. Detta samband visar sig vara positivt i vår regressionsanalys. Att det i första frågan tyder på att när antingen goodwill eller räntabilitet ökar har den andra variabeln minskat, ger oss inte svaret att sambandet är negativt. Detta då den studerade datan inte kan svara på om ett samband mellan variablerna finns och hur det ser ut i det båda branscherna. Många studier, däribland Zang (2008) menar att en stor mängd andel goodwill ger incitament till nedskrivningsprövning och nedskrivning bör därmed ske i större utsträckning. Vi har under arbets gång reflekterat över att vissa företag inte väljer att göra nedskrivningar trots höga goodwillposter, exempel på detta är Com Hem som år 2012 har en goodwill post på nästan 11 miljarder kronor, vilket motsvara 71 procent av företagets totala tillgångar. Att nedskrivingar inte görs kan bero på den subjektiva bedömningen av företagsledningen;; att de är partiska i sina bedömningar. Som studier i vårt arbete visar kan nedskrivningar tyda på 43

53 dålig lönsamhet eller att företaget är konjunkturkänsligt. Oavsett varför nedskrivningar inte görs bör intressenter vara vaksamma på andelen goodwill i företag. 8.1 Förslag till vidare forskning Ett förslag är att göra om denna studie men jämföra två sektorer istället för två branscher. På så sätt får inkluderas fler bolag vilket leder till högre sannolikhet att få ett signifikant värde även på regressionsanalysen över nedskrivningars påverkan på lönsamhet. Det skulle även vara intressant att göra om samma studie vi genomfört men under ett senare tidintrevall. Detta för att se om reglerna kring IFRS 3 då implementerats fullt ut och målen med dem uppfylls bättre jämfört med under vårt tidsintervall. 44

54 Källförteckning Ax, C., Johansson, C. & Kullvén, H. (2001) Den nya ekonomistyrningen. (4. Uppl.). Malmö: Liber AB. Blom, G., Holmqvist, B. (1998) Statistikteori med tillämpningar. Lund: Studentlitteratur AB. Bokföringsnämndens vägledning (2014). Årsredovisning och koncernredovisning. Hämtad 22 maj, 2016, från Boyle, D. M., Carpenter, B. W. & Mahoney, D. (2012). Goodwill Accounting: A Closer Examination of the Matter of Nonimpairments. Management Accounting Quarterly, 13(4), Från B974E8FPQ/3?accountid=12245 Bryman, A., Bell, E. (2013) Företagsekonomiska forskningsmetoder. (2. Uppl.). Stockholm: Liber AB. Brännström, D., Catasús, B., Giuliani, M., & Gröjer, J. E. (2011) Defining goodwill: a practice perspective, Journal of Financial Reporting and Accounting, 9(2), doi: / Bugeja, M. & Loyeung, A. (2015). What drives the allocation of the purchase price to goodwill? Journal of Contemporary Accounting & Economics. 11(3), doi: /j.jcae Byström, J., Byström, J. (2011) Grundkurs i statistik. (7. Uppl.). Stockholm: Natur & kultur. Carrington, T., Catasùs, B., Eklöv Alander, G., Johed, G., Lundqvist, P., Marton J., et al. (2015) IFRS: Dilemman och utmaningar (1. Uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Chauvin, K. W. & Hirschey, M. (1994). Goodwill, profitability, and the market value of the firm. Journal of Accounting and Public Policy. 13(2), doi: / (94)

55 Churyk, N.T. (2005), Reporting goodwill: are the new accounting standards consistent with market valuations? Journal of Business Research, 58(10), doi: /j.jbusres Comiskey, E. & Mulford, C. (2010). Goodwill, triggeing events, and impairment accounting. Collage of Management, Georgia Institute of Technology, 36(9), doi: / Djurfeldt, G (Red)., Barmark, M. (Red). (2011) Statistisk verktygslåda - multivariat analys. Lund: Studentlitteratur AB. Eliasson, A. (2006) Kvantitativ metod från början. (2. Uppl.). Malmö: Studentlitteratur AB. FAR Akademi. (2014). IFRS-volymen. Stockholm: FAR Akademi AB. FAR Akademi. (u.å.). IFRS lär dig regelverket hos FAR. Hämtad 4 april, 2016, från Gauffin, B. & Nilsson, S-A. (2011) Rörelseförvärv enligt IFRS 3: Sjätte året - goodwill växer och frodas. Balans, fördjupningsbilaga(11), Hämtad från databasen FAR Online. Gauffin, B., Hagström, T. & Nilsson, S-A. (2016) Rörelseförvärv enligt IFRS 3: tionde året - bättre än så här blev det inte. Balans, fördjupningsbilaga(1),1-7. Hämtad från databasen Far Online. Gauffin, B. & Nilsson, S-A. (2014) Rörelseförvärv enligt IFRS 3: åttonde året - och inte blir det bättre. Balans, fördjupningsbilaga(1), Hämtad från FAR Online. Gauffin, B., & Nilsson, S-A. (2014). Rörelseförvärv enligt IFRS 3: nionde året stabilt men otillräckligt. Balans, fördjupningsbilaga(4), Hämtad från FAR Online. Gauffin, B. & Thörnsten, A. (2010) Goodwillnedskrivningar 2009, en svårbedömd historia. Balans, fördjupningsbilaga(8-9), Hämtad från FAR Online. 46

56 Glaum M., Wyrwa S. (2011) Making acquisition transparent: Goodwill accounting in times of financial crisis. Frankfurt: Fachverlag Moderne Wirtschaft. Halse, P. & Lindell, J. (2010) Svårigheten för en revisor att verifiera posten goodwill (Examensarbete, Högskolan i Gävle, Institutionen för ekonomi). Hamberg, M. & Beisland, L. A. (2014). Changes in the Value Relevance of Goodwill Accounting Following the Adoption of IFRS 3. Journal of International Accounting, Auditing & Taxation, 23, doi: /j.intaccaudtax Holtzman, M. P., & Sinnett, W. M. (2009) Goodwill Impairments. Financial Executives Research Foundation. Från efcb5-c36c-487f-8b a8ff7dbb@sessionmgr4004&vid=8&format=eb&lpid=lp_3&rid=0 Jahmani, J., Dowling, W., & Torres, P. (2010) Goodwill Impairment: A New Window For Earnings Management? Journal of Business & Economics Research, 8(2), Från 2EF6B44FF1PQ/1?accountid=12245 Johansson, C., Johansson, R., Marton, J. & Pautsch, G. (2010) Extern redovisning. (3. Uppl.). Stockholm: Bonnier Utbildning AB. Khokan, B., Rahman, S. & Abu Taher, M. (2014). Firms' compliance with the disclosure requirements of IFRS for goodwill impairment testing: Effect of the global financial crisis and other firm characteristics. Journal of Accounting & Organizational Change, 10(1) Från 2EF6B44FF1PQ/1?accountid=12245 Larsmon, O. (2015, februari). Svensk revisor - med amerikansk CPA? Balans, fördjupningsbilaga(2) Hämtad från FAR Online. Lennartsson, R. (2014, oktober). IFRS har inte lett till harmonisering i praktiken. Balans, (10), 9. Hämtad från FAR Online. 47

57 Li, Z., Shroff, P. K., Venkataraman, R., & Zhang, I. X. (2011). Causes and consequences of goodwill impairment losses. Review of Accounting Studies, 16(4), doi: /s Lorentzon, J. & Ekberg, M. (2007, 30 maj). Missbruk av goodwill en fråga för revisorerna. Aktiespararna, (6/7). Marton, J. Falkman, P. Lumsden, M. Pettersson, A-K. Rimmel, G., (2008) IFRS i teori och praktik, Stockholm: Bonniers. Raj, S. & Ruuska, K. (2013). Företagsförvärv och sammanslagning en strategisk möjlighet eller en organisatorisk risk? (Examensarbete, Handelshögskolan i Göteborg) PWC. (2015). Väsentliga skillnader mellan K3 och IFRS. Hämtad 2 maj, 2016, från Seetharaman, A., Seernivasan, J., Raju S. & Tey, Y. Y. (2006). Managing impairment of goodwill. Journal of Intellectual Capital, 7(3), doi: / Seth, A., Song, K. P. & Pettit, R. R (2002) Value creation and destruction in cross-border acquisitions: An empirical analysis of foreign acquisitions of U.S. firms. Strategic management journal. 23(10) doi: /smj264 Sundgren, S., Nilsson, H., & Nilsson, S (2007). Internationell redovisning - teori och praxis. (1. Uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Tudor, A. T., Dima (Cristea), S., Dima, B., & Ratiu, R. V. (2014). The linkage between intangibles and profitability. Annales Universitatis Apulensis: Series Oeconomica, 16(1), Från Vance, D. E. (2010). Return on goodwill. Journal of Applied Business Research, 26(2), doi: dx.doi.org/ /jabr.v26i2.286 Wiese, A. (2005). Accounting for goodwill: The transition from amortisation to impairment an impact assessment, Meditari Accountancy Research, 13(1) doi: /

58 Wines, G., Dagwell, R. & Windsor, C. (2007) Implications of the IFRS goodwill accounting treatment. Managerial Auditing Journal, 22(9), doi: / Zang, Y. (2008). Discretionary behavior with respect to the adoption of SFAS no. 142 and the behavior of security prices. Review of Accounting and Finance, 7(1), doi: /

59 Bilaga 1 Underlag till graferna och regressionsanalyserna 50

60 51

61 52

62 Underlag till R-Commander 53