1 Stockholms läns landsting, organisationsnummer , genom Hälso- och sjukvårdsnämnden ( Beställaren ) och

Transkript

1 Stockholms läns landsting AVTAL Avd för Närsjukvård Psykiatrienheten SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA6686 Sid 1 (4) HSN Mellan 1 Stockholms läns landsting, organisationsnummer , genom Hälso- och sjukvårdsnämnden ( Beställaren ) och 2 Stockholms Centrum för Ätstörningar, organisationsnummer , SCÄ (SLSO) ( Vårdgivaren ) har slutits följande Vårdavtal 1 Avtalets omfattning och giltighetstid I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av länsövergripande specialiserad ätstörningsvård. ( Verksamheten ) Avtalet gäller perioden med möjlighet till högst två års förlängning, ett år i taget. 2 Avtalsinnehåll Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten framgår av detta avtal. Avtalet består av nedan uppräknade dokument och om det förekommer motstridiga villkor i dem skall dokumenten tolkas i följande ordning: 1 Detta avtal 2 Ersättningsvillkor, bilaga 1 3 Allmänna villkor, bilaga 2 4 Uppdragsbeskrivning, bilaga 3 inkl. underbilaga 3:1 5 Uppföljningsplan, bilaga 4 6 Informationshantering och rapportering, bilaga 5 3 Förtida upphörande Båda parter har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: a den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller

2 Stockholms läns landsting AVTAL Avd för Närsjukvård Psykiatrienheten SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA6686 Sid 2 (4) HSN b den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Beställaren rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: c d e f Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; (*) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning; Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Beställaren; eller Ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Beställaren enligt 3 ovan. (*) Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning skall alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. 4 Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan skall utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part skall vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part skall återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske.

3 Stockholms läns landsting AVTAL Avd för Närsjukvård Psykiatrienheten SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA6686 Sid 3 (4) HSN För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten. 5 Kontaktpersoner Parterna skall utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, skall detta skriftligen meddelas den andra parten. 6 Meddelanden Meddelanden i anledning av Avtalet skall skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. Meddelandet anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. 7 Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. 8 Tillämplig lag och tvister Avtalet skall tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av Avtalet skall avgöras av allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans. (*) 9 Särskilda bestämmelser Särskilda bestämmelser föreligger ej. 10 Omförhandling Förhandling om villkoren i detta Avtal kan skriftligen begäras av part vid väsentliga förändringar av omständigheter som ligger till grund för detta Avtal. Förhandling kan vidare påkallas av Beställaren beträffande Avtalets omfattning och inriktning till följd av planering av större förändringar i vårdens struktur. Omförhandling skall inledas inom tre månader efter framställan därom. Påkallande av omförhandling befriar inte part från skyldighet att fullgöra sina förpliktelser enligt detta Avtal intill dess nytt avtal har slutits.

4 Stockholms läns landsting AVTAL Avd för Närsjukvård Psykiatrienheten SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA6686 Sid 4 (4) HSN Övrigt Tillägg och ändringar i detta avtal skall för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vårdgivaren skall utföra tjänster enligt Avtalet som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Beställaren utöver vad som framgår av Avtalet. Att part inte vid ett eller flera tillfällen gjort gällande rättighet enligt Avtalet eller påtalat förhållande som är hänförligt till Avtalet, förtar inte denna parts möjlighet att göra gällande rättighet eller påtala förhållande vid ett senare tillfälle. Denna möjlighet är inte tillämplig beträffande Vårdgivarens möjligheter att fakturera, som är begränsade i tiden och framgår av Ersättningsvillkor. Om någon bestämmelse i Avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att Avtalet i sin helhet skall anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av Avtalet. Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Stockholm / 2011 Stockholm / 2011 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden SLSO Stockholms Centrum för Ätstörningar Olle Olofsson Avdelningschef Anna Maria Bengtsson af Sandeberg Verksamhetschef =======

5 Stockholms läns landsting ERSÄTTNINGSVILLKOR SLSO Hälso- och sjukvårdsnämnden SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Bilaga 1 HSN Sid 1 (7) Ersättningsvillkor för avtal med Stockholms Centrum för Ätstörningar om specialiserad ätstörningsvård 1. Ersättningens grunder Ersättningen består av en uppdragsrelaterad, fast del och en produktionsrelaterad, rörlig del. Den produktionsrelaterade ersättningen omfattar en rörlig besöksersättning och en målrelaterad del med viten utifrån ej uppfyllda kvalitetskrav. Sammanställning ersättning Del Belopp i kr Kommentar Fast ersättning enligt p Faktureras med 1/12 per månad; kr Produktionsrelaterad ersättning enligt p 3 Vite. Maximalt belopp enligt p 6 som kan återkrävas Faktureras per månad enligt utförda och registrerade prestationer Beställaren fakturerar Vårdgivaren i december månad Maximal ersättning Maximal ersättning 2 Uppdragsrelaterade ersättningar Beställaren ersätter Vårdgivaren med en fast ersättning som en ersättning för mobila team, ett Internetbehandlingsprojekt om ca 50 patienter samt ett par vårdplatser för korttidsvård under jan- mars 2011 i väntan på att avdelning 2 ska öppna. Den fasta ersättningen 2011 är kronor. 3 Produktionsrelaterade ersättningar 3.1 Ersättningar för personer folkbokförda i Stockholms län Vårdgivaren får en ersättning för de vårdtjänster mm som rapporteras elektroniskt till SLL s databaser enligt Beställarens anvisningar, se Uppdragsguiden Registreringsrutiner för specialiserad ätstörningsvård i SLL.

6 Stockholms läns landsting ERSÄTTNINGSVILLKOR SLSO Hälso- och sjukvårdsnämnden SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Bilaga 1 HSN Sid 2 (7) Ersättningen gäller upp till taket för beställda vårdtjänster enl p och som motsvarar maximalt kronor Öppen vård Beställaren betalar Vårdgivaren per utförd och registrerad vårdtjänst enligt pristabell öppen vård Pristabell öppen vård Vårdtjänst (Besökstyp) Produkt kod Pris Volymer Mottagningsbesök läkare 29C Mottagningsbesök annan vårdgivare än läkare 29C Hembesök/besök på annan plats 29C Anhörigbesök 29C Dagsjukvård 3 tim behandling 29C Dagsjukvård 6 tim behandling 29C Gruppbesök ( per deltagare) 29C Nätverksmöte 29C Ny patient 29C Sluten vård Beställaren betalar Vårdgivaren per utfört och registrerat vårddygn enligt pristabell. In och utskrivningsdygn räknas som ett dygn. Vid in- och utskrivning inom samma dygn registreras 0-dygn. Pristabell sluten vård Vårdtjänst/vårddygn Produkt kod Pris Volymer Avdelning Avdelning 2 start 1 april Gamla avd. 2 drift jan-mars Ny patient Beställaren betalar Vårdgivaren en ersättning per ny patient som inte journalförts hos Vårdgivaren under de senaste tolv månaderna.

7 Stockholms läns landsting ERSÄTTNINGSVILLKOR SLSO Hälso- och sjukvårdsnämnden SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Bilaga 1 HSN Sid 3 (7) 3.2 Besöksersättningar för personer ej folkbokförda i Stockholms län Landstingsdrivna vårdgivare (SLSO) har rätt att faktura patientens hemlandsting eller försäkringskassan direkt. För patienter från andra länder varierar betalningsansvaret beroende på bland annat bosättningsland. Regler för patientavgifter och ersättningsnivåer för dessa patientkategorier framgår av avgiftshandboken och turisthandboken på Uppdragsguiden. 3.3 Asylsökande med flera Se Allmänna Villkor och Uppdragsguiden. 4 Bonusersättningar och viten Beställaren beräknar bonusersättningar respektive viten. Utbetalning av bonusersättning respektive fakturering av vite sker senast 31 december innevarande år. 4.1 Målrelaterad ersättning 3,5 procent av de ersättningar som Beställaren under kalenderåret utbetalat till Vårdgivaren enligt punkt 1 maximal ersättning i denna ersättningsbilaga ligger till grund för beräkning av målrelaterad ersättning. Om Vårdgivaren inte uppnår i Uppföljningsplanen specificerade vitesnivåer ska Vårdgivaren betala ett vite till Beställaren. Detta vite faktureras Vårdgivaren med den i Uppföljningsplanen angivna procentsatsen av den målrelaterade ersättningen. Målrelaterad ersättning Vite % - sats Kronor Miljöcertifiering 0,5 % Bristande inrapportering i Stepwise 3,0 % Totalt vite 3,5 % Vite för bristande miljöarbete Vårdgivare som sammanlagt för samtliga sina avtal med Beställaren under kalenderåret fått en ersättning som överstiger 15 Mkr skall ha ett gällande miljöcertifikat enligt ISO-standard (eller EMAS/ motsvarande). Om sådant certifikat saknas skall Vårdgivaren

8 Stockholms läns landsting ERSÄTTNINGSVILLKOR SLSO Hälso- och sjukvårdsnämnden SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Bilaga 1 HSN Sid 4 (7) erläggas vite på 0,5 procent av de ersättningar som Beställaren under kalenderåret utbetalat till Vårdgivaren enligt punkt 1 och 2.1 i dessa ersättningsvillkor. 4.3 Vite för bristande inrapportering i Stepwise Vårdgivaren skall senast i samband med tredje besöket eller inom de tre första dagarna vid inläggning i slutenvård diagnosticera patienterna enligt DSM-IV eller ICD10 och vårdplan upprättas. Vårdgivaren skall även kontinuerligt leverera underlag för kvalitetssäkring, klinisk verksamhetsuppföljning och analys via applikationen Stepwise (ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för ätstörningsvård som utvecklats och förvaltas av KÄTS - se bilaga 1.1). Detta innebär specifikt att av nya patienter för vilka vårdplan upprättats initialregistreras minst 90 % med fullständiga data, minst 70 % uppföljningsregistreras efter 1 år med fullständiga data, och bortfallsorsaker registreras för minst 95 % av initialregistrerade som inte uppföljningsregistreras. Om vid Uppföljningsmöte ovan angiven nivå inte uppnås skall Vårdgivaren erlägga vite på 3 procent av de ersättningar som Beställaren under kalenderåret utbetalat till Vårdgivaren enligt punkt 1 maximal ersättning i denna ersättningsbilaga. 5 Patientavgifter Vårdgivaren förbinder sig att av patienter som behandlas enligt detta Avtal ta ut patientavgift med de belopp som SLL beslutat. Uppgift om patientavgifterna finns tillgängliga i SLL:s patientavgiftshandbok, se Uppdragsguiden. Patientavgifter skall kunna betalas kontant, med betalkort eller med kredit (via inbetalningskort). Beställaren ersätter inte Vårdgivaren för uteblivna patientavgifter. De patientavgifter Vårdgivaren får från patienterna är en del av Beställarens ersättning till Vårdgivaren. Om patienten vid ett tidsbeställt besök utan vägande skäl - får en väntetid på mer än 30 minuter efter den utsatta tiden äger patienten rätt att på begäran återfå den erlagda patientavgiften. Ingen återbetalning skall ske om patienten har frikort eller är avgiftsbefriad. Vårdgivaren äger inte rätt till någon ersättning från Beställaren för återbetalningen av patientavgiften. Se vidare avgiftshandboken på Uppdragsguiden.

9 Stockholms läns landsting ERSÄTTNINGSVILLKOR SLSO Hälso- och sjukvårdsnämnden SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Bilaga 1 HSN Sid 5 (7) 5.1 Patientavgifter för hjälpmedel Vårdgivaren ansvarar för att från patienter ta ut eventuell avgift för hjälpmedel efter vad som framgår av Uppdragsguiden. Patientavgiften skall i sin helhet tillfalla Beställaren. Om SLL beslutar om ändrade patientavgifter skall övriga ersättningar från Beställaren till Vårdgivaren justeras på sådant sätt att Vårdgivarens totala ersättning enligt detta avtal inte förändras till följd av förändringen av patientavgifter. Beställaren fastställer hur denna justering av ersättningarna skall ske. 6 Medicinsk service Vårdgivaren har det fulla kostnadsansvaret för medicinsk service. 7 Lokaler, utrustning och försörjningstjänster inklusive informationsförsörjning Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader som är relaterade till de lokaler, den utrustning och de försörjningstjänster som behövs för uppdragets utförande. För kostnader gällande informationsförsörjning se Informationsförsörjningsbilagan. 8 Hjälpmedel Beställaren bekostar hjälpmedel som förskrivs till brukaren enligt SLL:s anvisningar och regler, se Uppdragsguiden. Behandlingshjälpmedel bekostas av Vårdgivaren, för undantag se Hjälpmedelguiden via Uppdragsguiden. 9 Tolkar Beställaren svarar för kostnaden för språktolk eller tolk för döva, dövblinda och hörselskadade vid patientkontakt om sådan tolktjänst anlitas som har avtal med SLL.

10 Stockholms läns landsting ERSÄTTNINGSVILLKOR SLSO Hälso- och sjukvårdsnämnden SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Bilaga 1 HSN Sid 6 (7) 10 Utbildningsåtaganden Vårdgivaren ersätts för utbildningsplatser denne tillhandahåller läkare och andra vårdyrkesstuderande med av SLL fastställd ersättning. Dessa ersättningar finns tillgängliga på Uppdragsguiden. 11 Sjukresor SLL svarar för kostnaderna för sjukresor om entreprenör som SLL har avtal med anlitas. 12 Fakturering Vårdgivaren skickar faktura till Beställaren månadsvis i efterskott till adress som Beställaren skriftligt anger. Ersättningar som utgår med årsbelopp faktureras månadsvis med en tolftedel av årsbeloppet. Fakturan utformas och specificeras enligt Beställarens anvisningar. Beställaren äger rätt att kräva att Vårdgivaren specificerar vissa uppgifter elektroniskt. Beställaren äger rätt att införa elektronisk fakturering och ställa system för detta till Vårdgivarens förfogande och användning Betalningsvillkor Betalning sker mot faktura 20 kalenderdagar efter fakturadatum. Fakturan skall anses ha nått Beställaren senast fem kalenderdagar efter det att Vårdgivaren skickat den. Vårdgivaren har inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra avgifter eller pristillägg som inte framgår av detta Avtal. Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats tre månader efter det att vårdtjänsten avslutades Invändningar mot faktura Invändningar mot fakturan skall ske senast tre månader efter mottagandet för att beaktas. Vid befogad invändning skall reglering av felaktigt fakturerat belopp ske inom 30 dagar. Dessa regler gäller ömsesidigt för Beställaren och Vårdgivaren. 12.3Dröjsmål

11 Stockholms läns landsting ERSÄTTNINGSVILLKOR SLSO Hälso- och sjukvårdsnämnden SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Bilaga 1 HSN Sid 7 (7) Betalningsmottagande part äger vid försenad betalning rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt gällande räntelags regler. 13 Uppdrags-ID Alla avtal registreras i ADA. Vårdgivarens ADA-nummer skall alltid anges vid fakturering. Presterade vårdtjänster skall registreras på nedanstående kombikakoder och ersättning utfaller endast på dessa koder. Om Vårdgivaren under avtalsperioden gör förändringar på sina kombikakoder skall detta skriftligen anmälas till Beställaren för att ersättning skall utbetalas på de nya koderna. Stockholms Centrum för Ätstörningar Uppdragsid Kombikakod Kombikatext Sthlms centr för ätstörningar; SCÄ mottagning Sthlms centr för ätstörningar; SCÄ barnteam Sthlms centr för ätstörningar; SCÄ Luna dagenhet Sthlms centr för ätstörningar; SCÄ Idun dagenhet Sthlms centr för ätstörningar; SCÄ dagsjukv avd A Sthlms centr för ätstörningar; SCÄ vårdavd A Sthlms centr för ätstörningar; SCÄ beh.lägenheter Sthlms Centr för Ätstörningar; SCÄ mobilt team

12 Stockholms läns landsting ALLMÄNNA VILLKOR Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 1 (14) Allmänna villkor Innehållsförteckning 1 Allmänna utgångspunkter Lagar och förordningar samt SLL:s riktlinjer och policys Vårdgaranti Målgrupp utanför Stockholms län Sjukvård för asylsökande med flera Patientnämnden Remisser Samverkan Tillgänglighet Tolk Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Kunskapsbaserad vård Forskning, utveckling och utbildning Vårdhygien och smittskydd Patientjournaler Personal Tystnadsplikt Meddelarfrihet Information och marknadsföring Underleverantör Medicinsk service Läkemedel Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial Uppföljning Uppföljningens syfte Uppföljningsmöten Patientenkäter och annan uppföljning Revisioner Informationsförsörjning Vårdgivarens IT stöd Informationssäkerhet Verksamhetsrapportering Tillstånd Försäkringar, ansvar och åligganden Miljö Katastrofsituation och höjd beredskap Brandsäkerhet Efter Avtalets upphörande...14

13 Stockholms läns landsting ALLMÄNNA VILLKOR Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2 (14) 1 Allmänna utgångspunkter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Den som söker hälso- och sjukvård skall få den vård, behandling och rådgivning som bedöms relevant i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdgivaren skall bedriva ett aktivt riskförebyggande arbete för att förhindra vårdskador. Vården skall ges med respekt för alla patienters lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Verksamheten skall präglas av hög etisk medvetenhet. Vårdgivaren skall tillhandahålla en vård på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk eller religiös tillhörighet samt sexuell identitet. Vården skall ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa skall vägas in i de kliniska besluten. Landstingsfullmäktige har fastställt policydokumenten "Vård i Dialog", "Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting" samt Stockholms läns landstings program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning, Mer än bara trösklar, se Uppdragsguiden ( Dessa dokument skall säkerställa att vården utmärks av hög kvalitet och helhetssyn, där patienten och dennes närstående ges ett värdigt omhändertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Vårdens resurser skall användas på ett så effektivt sätt att den kommer så många behövande som möjligt till nytta. LEON-principen, som innebär att vård ges på lägsta effektiva omhändertagandenivå, skall tillämpas. Behandling och remittering av patient skall ske efter vad som är medicinskt motiverat och inte efter fördelning av kostnadsansvar mellan olika vårdgivare för behandlingen. Vården i Stockholms läns landsting (SLL) är indelad i följande nivåer: Vårdguiden på telefon och Internet ( med information och rådgivning samt råd och stöd för egenvård. Vårdguiden kan också lotsa patienten till rätt vårdnivå. Primärvården utgör första linjens hälso- och sjukvård för barn och vuxna både för somatiska och psykiska sjukdomar, inklusive beroendevård. Inom primärvården finns också jourverksamhet kvällar, nätter och helger. Specialiserad vård innefattar öppen och sluten geriatrisk vård, öppen och sluten psykiatrisk vård inklusive barn- och ungdomspsykiatri och beroendevård, somatisk öppen och sluten vård utanför sjukhusen, öppen och sluten vård på sjukhusen, specialiserad palliativ vård samt avancerad hemsjukvård och habilitering. Högspecialiserad vård som framför allt ges vid universitetssjukhus.

14 Stockholms läns landsting ALLMÄNNA VILLKOR Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 3 (14) 2 Lagar och förordningar samt SLL:s riktlinjer och policys Vårdgivaren skall följa vid var tid gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och SLL:s egna riktlinjer och policys, se Uppdragsguiden, som på något sätt berör Avtalet och dess uppdrag. Beställaren ansvarar för att på Uppdragsguiden tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera SLL:s riktlinjer och policys som hänvisas till i Avtalet. 3 Vårdgaranti Vårdgivaren skall tillämpa SLL:s vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier, delta i uppföljningar, rapportera om besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Beställarens anvisningar, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vårdoch besöksgarantier och lämna skriftlig information till de patienter som kan komma att omfattas av vårdgarantin. Vårdgivaren skall, vid behov, i samråd med patient bistå denne att få kontakt med annan vårdgivare. 4 Målgrupp utanför Stockholms län Förutom patienter från Stockholms län omfattar uppdraget även patienter: som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Detta gäller även för EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i Stockholms län. från andra landsting och regioner ingår i uppdraget enligt villkor i Riksavtalet för utomlänsvård, se Uppdragsguiden. som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder, se Uppdragsguiden. Kostnaderna för sjukvård enligt punkterna ovan faktureras Beställaren i särskild ordning, se Uppdragsguiden. 5 Sjukvård för asylsökande med flera Med asylsökande avses i detta avsnitt personer som omfattas av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. Asylsökande skall erbjudas vård som inte kan anstå.

15 Stockholms läns landsting ALLMÄNNA VILLKOR Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 4 (14) Asylsökande som inte fyllt 18 år och gömda som inte har fyllt 18 år skall erbjudas vård i samma omfattning som den som erbjuds dem som är bosatta inom Stockholms län. Kostnaderna för sjukvård för asylsökande med flera enligt ovan faktureras Beställaren i särskild ordning, se Uppdragsguiden. 6 Patientnämnden Landstingets Patientnämnd handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som Vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren skall snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och de svar som begärs. Vårdgivaren skall se till att patienterna får information om Patientnämndens verksamhet. 7 Remisser Vårdgivaren skall följa de krav och regler SLL har för utfärdande av remisser, se Uppdragsguiden. 8 Samverkan Vårdgivaren skall känna till och följa de beslut om och riktlinjer i samverkansöverenskommelser samt samverkanspolicys som finns mellan SLL och andra huvudmän och som berör Vårdgivarens uppdrag, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå. Vårdgivaren skall aktivt bidra till samverkan för patienter som har behov av vård och omsorg från flera vårdgivare och huvudmän. Vårdgivaren skall säkerställa att vårdkedjan, ur patient- och närståendeperspektivet, är så sammanhängande som möjligt. Vårdgivaren skall aktivt delta i och vid behov ta initiativ till vårdplanering i samverkan med andra vård- och omsorgsgivare. Vårdgivaren skall ha dokumenterade rutiner för samverkan med andra vårdgivare och huvudmän i den omfattning som krävs för Avtalets utförande. 9 Tillgänglighet Vårdgivaren skall svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning. Vårdgivaren skall kunna nås per telefon under sina öppettider. Telefonsvarare skall finnas. Den som lämnar meddelande till Vårdgivaren på telefonsvarare skall bli uppringd så snart som möjligt.

16 Stockholms läns landsting ALLMÄNNA VILLKOR Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 5 (14) Vid de tider då Vårdgivaren inte har öppet skall telefonsvarare ge information om mottagningens öppettider samt vid behov hänvisa till Vårdguiden på telefon och Internet. Vårdgivaren skall göra verksamheten i alla avseenden tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, även kognitiva funktionsnedsättningar. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Vårdgivaren skall följa, Handisams (Myndigheten för handikappolitisk samordning) riktlinjer för tillgängliga lokaler, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren äger inte rätt att utan Beställarens medgivande reducera avtalad tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter. Det skall vara möjligt för Beställaren, andra vårdgivare och samarbetspartners att kommunicera med Vårdgivaren via telefon, brev, telefax och e-post. 10 Tolk Vårdgivaren skall, när så behövs, anlita tolk samt ha rutiner för hur användning av tolk sker. Det gäller såväl språktolk som tolk för döva, dövblinda och hörselskadade. Vårdgivaren skall ha rutiner för att använda text- och bildtelefon exempelvis via förmedlingstjänst. Vårdgivare som utnyttjar tolk Beställaren betalar för skall använda tolkförmedling som SLL har avtal med, se Uppdragsguiden. Minderåriga får inte användas som alternativ till språktolk. 11 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Vårdgivaren skall ha ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, (SOSFS 2005:12). 12 Kunskapsbaserad vård Vårdgivaren skall följa för uppdraget tillämpliga nationella riktlinjer, SBU-rekommendationer, regionala samt lokala vård- och handlingsprogram inklusive dem som finns i VISS, För aktuella vård- och handlingsprogram, se Uppdragsguiden.

17 Stockholms läns landsting ALLMÄNNA VILLKOR Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 6 (14) 13 Forskning, utveckling och utbildning Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara tillgängliga för forskning. Uppgifter om enskilda prov som sparas skall vara registrerade i Svenska Biobanksregistret. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivare skall medverka i kliniska prövningar. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som genomför den kliniska prövningen. Vårdgivaren skall tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för vård- och medicinstuderande och utrymme för AT- och ST-tjänstgöring för läkare. Vårdgivaren skall i första hand ta emot studerande från gymnasie-, universitets- och högskoleutbildningar i Stockholms län. Vårdgivaren skall ansvara för att de kliniska utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som följer av examenskraven för respektive utbildning. 14 Vårdhygien och smittskydd Vårdgivaren skall följa och tillämpa lagar, förordningar samt nationella och regionala riktlinjer avseende smittskydd och vårdhygien som avser den verksamhet som bedrivs enligt Avtalet, se och 15 Patientjournaler Vårdgivaren skall upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande lagar och förordningar samt för SLL fastställda riktlinjer och regler, se Uppdragsguiden. Vid utlämnande av kopior av patientjournal till patient skall Vårdgivaren följa SLL:s regler om avgiftsbeläggning vid utlämnande av kopior av allmän handling, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till annan vårdgivare som lämnar vård till patienten. Vårdgivaren äger inte rätt till någon ersättning för detta. Vårdgivaren skall i journalsystem registrera diagnoser, åtgärder och vårdkontakter enligt av SLL fastställd terminologi, se Uppdragsguiden. Med patientjournal avses journaler oavsett vilka media de är lagrade på. När en samordnad patientjournal blir aktuell skall Vårdgivaren följa kommande anvisningar från SLL avseende detta. Vårdgivare som rapporterar i system för sammanhållen journalföring skall verka för att ett avtal om sammanhållen journalföring upprättas med systemägaren för systemet för den sammanhållna journalen. Om SLL är systemägare för systemet för den sammanhållna journalen skall vårdgivaren underteckna och följa det avtal SLL tillhandahåller.

18 Stockholms läns landsting ALLMÄNNA VILLKOR Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 7 (14) 16 Personal Vårdgivaren skall som arbetsgivare iaktta god sed på arbetsmarknaden och ha sådana rutiner och processer som krävs för att följa den arbetsrättsliga lagstiftningen. Vårdgivaren skall ha personal i den omfattning som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Avtalet. Vårdgivaren skall tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och kompetens och får den kompetensutveckling som erfordras. Vårdgivaren skall skriftligen informera Beställaren om byte av verksamhetschef. Vårdgivaren ansvarar för att personalen (inklusive vikarier, ersättare och underleverantör) inte uppbär ersättning från nationella taxan under samma kalendermånad de är verksamma hos Vårdgivaren och utför tjänster enligt Avtalet. Personal med patientkontakt skall tala och förstå samt kunna läsa och skriva svenska. 17 Tystnadsplikt Vårdgivare skall tillse att även annan personal än hälso- och sjukvårdspersonal har samma tystnadsplikt som hälso- och sjukvårdspersonal. Detta gäller även personal anställd hos andra leverantörer som arbetar på uppdrag av Vårdgivaren. 18 Meddelarfrihet Meddelarfrihet för anställda i SLL:s förvaltningar och bolag regleras i svensk lag. Det är väsentligt för Beställaren att anställda hos externa vårdgivare vid bedrivande av verksamhet enligt Avtalet omfattas av en liknande meddelarfrihet. Vårdgivaren förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller radioprogram eller andra upptagningar. Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för Vårdgivarens anställda utanför det område som Avtalet omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Beställaren har rätt att säga upp Avtalet i förtid om Vårdgivaren i väsentligt avseende eller vid upprepade tillfällen brutit mot ovan angiven förbindelse.

19 Stockholms läns landsting ALLMÄNNA VILLKOR Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 8 (14) 19 Information och marknadsföring Vårdgivaren ansvarar för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Vårdgivaren ansvarar för att de egna uppgifterna i SLL:s Elektroniska Katalog (EK) är korrekta, se Informationshantering och rapportering samt Uppdragsguiden. Information från EK publiceras på Vårdguiden. Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföring av verksamheten är saklig och följer Beställarens riktlinjer för marknadsföring, se Uppdragsguiden. 20 Underleverantör Om Vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt Avtalet skall Vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Med underleverantör avses annan vårdgivare som utför hela eller delar av det uppdrag Vårdgivaren har enligt detta Avtal. Vårdgivaren skall, på Beställarens begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. 21 Medicinsk service Med medicinsk service menas tjänster inom laboratoriemedicin, radiologi, klinisk fysiologi, klinisk neurofysiologi, gastrointestinal endoskopi, spermaprover, transfusionsmedicin och nuklearmedicin samt biobankshantering och vävnadsinrättning. För nyttjande av medicinsk service där Vårdgivaren inte har hela kostnadsansvaret skall Vårdgivaren anlita leverantör av medicinsk service som SLL har avtal med. För nyttjande av medicinsk service där Vårdgivaren har hela kostnadsansvaret, skall Vårdgivaren välja leverantör som har avtal med SLL eller är ackrediterad av SWEDAC. Vårdgivare som bedriver eget närlaboratorium skall ha ackrediterat detta hos SWEDAC. Vårdgivare som utför så kallade patientnära analyser för egna patienter skall kvalitetssäkra analyserna genom avtal med laboratorium ackrediterat av SWEDAC. För definition av patientnära analyser, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren är skyldig att följa anvisningar på Uppdragsguiden för kvalitetssäkring av de patientnära analyserna. Vid utfärdande av remiss avseende medicinsk service skall på remissen anges Kombikakod för den egna verksamheten som drivs enligt detta Avtal. Remiss till medicinsk service får endast utfärdas för patienter som vårdas i verksamhet som omfattas av detta Avtal. Kombikakod för någon annan verksamhet får inte användas, se Uppdragsguiden. 22 Läkemedel Läkemedelsbehandling skall ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Valet av distributions-

20 Stockholms läns landsting ALLMÄNNA VILLKOR Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 9 (14) form skall ske utifrån den enskilda patientens medicinska situation. Kvaliteten vid läkemedelsbehandling av äldre skall särskilt beaktas. När patient behandlas med läkemedel och under behandlingen befinner sig på mottagning, inom dagvård eller i slutenvård, skall läkemedel rekvireras från leverantör som har avtal med SLL om läkemedelsförsörjning. Vårdgivaren svarar för kostnaderna för dessa läkemedel. Då patient överförs till annan vårdgivare skall patienten alltid förses med läkemedel fram till planerat återbesök, oavsett var detta kommer att ske. Mottagande vårdgivare och patient skall förses med fullständig information om aktuell läkemedelsbehandling och införda samt planerade förändringar i medicineringen. Bedömer förskrivaren att patienten själv kan administrera sina läkemedel utan övervakning eller hjälp av sjukvårdspersonal, får läkemedlet förskrivas på recept. Vårdgivarens förskrivning skall ske i enlighet med de rekommendationer som utfärdas av eller förmedlas av såväl SLL: s läkemedelskommittésorganisation inklusive Kloka listan och Kloka råd. Vårdgivaren skall ta del av producentoberoende läkemedelsinformation, se Uppdragsguiden. Recept skall vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod. Arbetsplatskod skall kopplas till Vårdgivarens uppdrag enligt detta Avtal. Vårdgivaren skall tillse att Vårdgivarens arbetsplatskoder används på ett korrekt sätt, se Uppdragsguiden. Upphandlade läkemedel och varor där SLL har rabatter skall användas om det inte finns medicinska skäl däremot. Vårdgivaren skall införa förskrivarstöd så snart sådant finns tillgängligt i journalsystemet, se Uppdragsguiden. Vårdgivarens kassation av läkemedel skall ske på ett miljömässigt korrekt sätt. Alla kontakter och all samverkan Vårdgivaren har med läkemedelsföretag och medicinsktekniska företag skall följa de avtal och överenskommelser som har träffats av SLL med berörda intressentorganisationer, se Uppdragsguiden. Vårdgivare som avser att genomföra klinisk läkemedelsstudie skall senast i samband med ansökan till Läkemedelsverket/etikprövningsnämnd anmäla detta till SLL: s läkemedelskommittéorganisation samt ta kontakt med Stockholms Regionala Biobankscenter eller vederbörande biobanksansvarig för biobankshantering av insamlade prover. Vårdgivaren skall försäkra sig om att resurser finns för fortsatt eller avslutande behandling efter det att studien upphört. Mer information finns under Läkemedel på Uppdragsguiden.

21 Stockholms läns landsting ALLMÄNNA VILLKOR Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 10 (14) 23 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial Vårdgivare som i sitt uppdrag har att efter behovsbedömning eller vårdplanering förskriva hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter skall följa SLL:s anvisningar, regler och beställningsrutiner, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall vara väl förtrogen med aktuellt hjälpmedelsutbud, kloka hjälpmedelslistan och tillhandahålla utrymme för utlämning till och återtagning av bashjälpmedel från brukaren. Hjälpmedelskort vid förskrivning av förbrukningsartiklar för stomi, för att tillföra läkemedel eller för egenkontroll av medicinering skall vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod. Vårdgivaren skall se till att arbetsplatskoder kopplas till Vårdgivarens uppdrag enligt detta Avtal och används på ett korrekt sätt, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren ansvarar för att ta ut eventuell avgift av patienter/brukare för hjälpmedel enligt SLL:s beslut, se Uppdragsguiden. Avgiften skall tillfalla Beställaren. 24 Uppföljning 24.1 Uppföljningens syfte Beställaren äger rätt att följa upp verksamhet och prestationer samt försäkra sig om att Vårdgivaren uppfyller sina åtaganden enligt Avtalet. Uppföljning syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av vården och Vårdgivarens uppdrag genom exempelvis benchmarking. Uppföljningen skall även ge underlag för patienterna att göra kunskapsbaserade val av vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas rätt till insyn. Vårdgivaren skall samverka med Beställaren i frågor som rör uppföljning och analys av verksamheten samt utveckling av vårdens kvalitet, produktivitet och effektivitet. Beställaren ansvarar för utformningen av uppföljningarna, innefattande former, innehåll och tidpunkter härför. Beställaren äger rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och andra vårdgivare för att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte och kvalitets- och förbättringsarbete samt ge underlag för rankning. I detta ingår rätt att ge andra vårdgivare tillgång till aggregerad läkemedelsstatistik över Vårdgivarens totala förskrivning. En del av uppföljningen kommer att ske enligt SLL:s leverantörsuppföljningsmodell, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren kommer att kunna jämföra sig med andra Vårdgivare med samma uppdrag genom Beställarens webbaserade Leverantörsuppföljningsdatabas. Uppföljning kan även ske genom stickprovsvisa kontroller av rapportering, fakturering etc Uppföljningsmöten Vårdgivaren skall delta på de uppföljningsmöten Beställaren kallar till. Beställaren skall inför uppföljningsmötet skriftligen till Vårdgivaren översända frågor och underlag.

22 Stockholms läns landsting ALLMÄNNA VILLKOR Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 11 (14) 24.3 Patientenkäter och annan uppföljning Beställaren kan även genomföra uppföljning på andra sätt exempelvis genom patientenkäter, väntetidsmätningar och telefontillgänglighetsmätningar. Patientenkäter samt mätningar av väntetider och telefontillgänglighet utförs med den metod, de frågeställningar, vid de tidpunkter och med de intervall Beställaren eller den Beställaren låter utföra mätningarna bestämmer. När Beställaren genomför patientenkäter skall Vårdgivaren - efter Beställarens anvisningar - medverka i framtagandet av patientunderlag och ställa detta kostnadsfritt till Beställarens förfogande. Beställaren äger resultaten av patientenkäten och annan uppföljning samt rätten att publicera dessa. Beställaren äger rätt att granska Vårdgivarens nyttjande av medicinsk service Revisioner Beställaren äger rätt att genomföra revisioner av Vårdgivarens verksamhet. Revisioner kan utföras med olika syften: säkerställa att Vårdgivaren fullföljer sitt uppdrag enligt Avtalet och att patienterna får bästa möjliga vård, göra jämförande studier med andra vårdgivare med motsvarande eller liknande uppdrag, studera vårdsamband mellan olika vårdnivåer, göra de kontroller som behövs för att bedöma om Vårdgivarens fakturering sker på korrekt sätt, följa upp Vårdgivarens miljöarbete eller av andra skäl. En revision kan omfatta granskning av kvalitetssystem, rutinbeskrivningar samt patientjournaler och övriga dokument samt intervjuer som revisorerna eller Beställaren anser angelägna för granskningens genomförande. Därtill får revisorerna vidtaga sådana åtgärder som de bedömer nödvändiga för att fullgöra granskningen. Vårdgivaren skall medverka vid revisioner och kostnadsfritt samt utan dröjsmål ställa allt material och all dokumentation som revisorerna efterfrågar till deras förfogande. Vid granskning av journalhandlingar skall detta ske enligt gällande sekretessregler. Samtliga deltagare i revisionerna skall beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Beställaren äger revisionsrapporten.

23 Stockholms läns landsting ALLMÄNNA VILLKOR Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 12 (14) 25 Informationsförsörjning 25.1 Vårdgivarens IT stöd Vårdgivaren skall ha ett IT-stöd som ger effektivt stöd för vårdprocessen och en effektiv informationssamverkan med andra vårdgivare. För att möjliggöra en sammanhållen vårdinformation om patienten skall Vårdgivaren utforma IT-stödet utifrån SLL:s ITramverk uttryckt i regler, riktlinjer och rekommendationer med tillhörande beskrivande anvisningar som är styrande och normerande, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall använda de IT-tjänster och i övrigt följa de krav som anges i Avtalet Informationssäkerhet Vårdgivaren skall skydda sin information mot otillbörlig åtkomst och förstörelse i enlighet med vid var tid gällande lagar, förordningar, föreskrifter och SLL:s anvisningar, se Uppdragsguiden. Hur skyddet genomförs skall dokumenteras. Vårdgivaren skall på begäran kunna uppvisa denna dokumentation för Beställaren. Vårdgivaren skall följa SLL:s vid var tid gällande riktlinjer för informationssäkerhet, se Uppdragsguiden Verksamhetsrapportering Verksamhetsrapporteringen syftar till att ge underlag för utbetalning av ersättning till Vårdgivaren, för medicinsk uppföljning samt för uppföljning av volymer och produktivitet. Vårdgivaren skall rapportera verksamhets- och prestationsinformation samt diagnoser, åtgärder och kontaktorsak per besök/vårdkontakt/vårdtillfälle till SLL:s system enligt Beställarens anvisningar om innehåll, terminologi, frekvens, tidpunkt, med mera, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren ansvarar för att all rapportering innehåller en verksamhetsidentifiering (kombika eller annan kod Beställaren anger) som på ett korrekt sätt kopplar informationen till rätt uppdrag. Vårdgivaren skall ta del av loggar och information om avvisade poster för att kunna säkerställa att den information som tas emot av SLL:s system är fullständig och korrekt. Förutom rapportering till SLL:s centrala system skall Vårdgivaren svara på frågor och lämna information till Beställaren enligt Beställarens anvisningar. 26 Tillstånd Vårdgivaren skall under hela Avtalstiden ha de tillstånd och bemyndiganden samt fullgöra sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. För de fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndigande eller F-skattesedel skall Vårdgivaren omedelbart meddela Beställaren detta.

24 Stockholms läns landsting ALLMÄNNA VILLKOR Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 13 (14) 27 Försäkringar, ansvar och åligganden Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen (1996:799) tecknas av SLL för de patienter som vårdas enligt detta avtal. Vårdgivaren är skyldig att utan kostnad och utan dröjsmål tillhandahålla de utlåtanden, intyg, journaler, röntgenbilder, utredningar och analyser som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Vårdgivaren har fullt ansvar för sitt åtagande enligt Avtalet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas av åtagandet. Vårdgivaren skall hålla Beställaren skadeslös om krav väcks mot Beställaren som en följd av Vårdgivarens handlande, eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta Avtals giltighetstid och därefter under en period av tre år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess preskription inträder. Beställaren skall snarast underrätta Vårdgivaren om krav framställs mot Vårdgivaren som omfattas av föregående stycke. Beställaren skall inte utan Vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Beställaren är därtill skyldig att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Beställaren framförs som omfattas av Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Vårdgivaren skall ersätta Beställaren för samtliga de kostnader och förluster som Beställaren förorsakas som en följd av Vårdgivarens fel eller försummelse. Vårdgivaren skall teckna och vidmakthålla ansvars- och företagsförsäkringar enligt vedertagna normer, som håller Beställaren skadelös vid eventuell skada. Vårdgivarens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som Vårdgivaren tecknat. Vårdgivaren skall fullgöra samtliga åligganden avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter. 28 Miljö Vårdgivaren skall i sin verksamhet enligt detta Avtal verka för att minska sin skadliga miljöpåverkan och för att de i SLL:s miljöpolitiska program vid varje tidpunkt gällande miljömålen uppnås. För information om gällande miljöprogram och miljömål se Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall samverka med Beställaren i miljöfrågor och, då Beställaren så begär, redovisa hur Vårdgivaren arbetar för att uppfylla SLL:s miljömål. Vårdgivaren skall för sin verksamhet enligt detta Avtal följa Beställarens anvisningar för ett gott miljöarbete och de specifika krav på insatser som finns angivna för verksamheten, se Uppdragsguiden.

25 Stockholms läns landsting ALLMÄNNA VILLKOR Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 14 (14) 29 Katastrofsituation och höjd beredskap Vårdgivaren är skyldig att delta i planering för katastrofer, kriser och krig för att verksamheten skall kunna fungera under rådande förhållanden. Vårdgivaren skall vid katastrof-, kris- och krigsläge samt epidemiläge 3 (influensapandemi eller motsvarande katastrofläge) följa direktiv ställda av SLL och fortsätta sin verksamhet under landstingsstyrelsens ledning. Vårdgivaren skall medverka vid av SLL organiserade övningar i sådan omfattning att Vårdgivaren kan bedriva en fortsatt verksamhet även i kritiska lägen. Vårdgivaren skall lämna SLL de upplysningar som kan behövas för krisplaneringen. 30 Brandsäkerhet Vårdgivaren är skyldig att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand (systematiskt brandskyddsarbete). 31 Efter Avtalets upphörande Beställaren och Vårdgivaren skall vid Avtalets upphörande samråda kring hantering av patientjournaler, patientlistor, lokaler, utrustning och personal samt information till patienter och allmänhet för att övergången till annan vårdgivare skall kunna ske utan avbrott eller brister i verksamheten. Vårdgivaren är skyldig att samverka med andra vårdgivare som kommer att ta över Vårdgivarens patientansvar. När Vårdgivaren upphör att driva verksamhet enligt Avtalet skall patientjournalerna överföras till annan av SLL anvisad hälso- och sjukvårdspersonal som framöver skall svara för patientens vård och behandling. Om journalen finns hos SLL skall istället en kopia av journalen överföras. Patientens medgivande till överföring skall finnas. Vårdgivaren skall hantera patientjournaler, arkivmaterial och annan information i sin verksamhet avseende uppdraget i enlighet med gällande författningar och Landstingets riktlinjer för bevarande och gallring. Vid upphörande av verksamheten skall Vårdgivaren stå för kostnader som kan uppkomma i samband med överlämnandet av handlingar. Vårdgivaren skall svara för att dokumentation upprättas vid överföring av patientjournal så att journal kan följas. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter det att Avtalet upphört att gälla.

26 Stockholms läns landsting UPPDRAGSBESKRIVNING Avd för Närsjukvård Bilaga 3 Psykiatrienheten SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Sid 1 (10) HSN UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten på grund av psykisk sjukdom hos patienterna. Att den specialiserade ätstörningsvården - erbjuds utifrån behov och gällande prioriteringar - tillhandahåller vård på lika villkor - redovisar resultaten av insatserna och är kostnadseffektiv - erbjuder ett målgruppsanpassat vårdutbud Att patient får vård - i rätt tid i enlighet med vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier - som är kunskapsbaserad, säker och effektiv - som är samordnad med vårdgrannar utifrån de olika medicinska och sociala behov som finns Att patient och närstående - ges information och känner till vilka möjligheter som finns till stöd och hjälp - kan påverka utformningen av vården och upplever ett gott helhetsintryck av vården Vårdgivaren skall - tillhandahålla specialiserad ätstörningsvård enligt HSL i öppen och sluten vård - tillhandahålla vård enligt LPT i sluten och öppenvård - tillhandahålla ett differentierat vårdutbud för oplanerade och planerade insatser i såväl öppen som sluten vård som anpassas till patienternas behov av adekvat behandling, omhändertagande och god vårdmiljö samt närståendes behov av råd och stöd - ansvara för specialiserad ätstörningsvård som inte inryms i primärvårdens uppdrag eller i annan vårdgivares uppdrag på specialistnivå - bedriva sin verksamhet med patientfokuserad helhetssyn, kontinuitet, tillgänglighet och gott och respektfullt bemötande - förmedla ett hälsofrämjande synsätt genom att informera, stödja och motivera patienten att ta eget ansvar för sin hälsa

27 Stockholms läns landsting UPPDRAGSBESKRIVNING Avd för Närsjukvård Bilaga 3 Psykiatrienheten SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Sid 2 (10) HSN Målgrupper Den specialiserade ätstörningsvårdens målgrupp är patienter i alla åldrar med ätstörning som huvuddiagnos enligt DSM-IV/ICD 10, framför allt anorexia nervosa och bulimia nervosa men även ätstörning UNS som uppfyller definitionen ihållande störning av ätande eller viktkontrollerande beteende som avsevärt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande (ej sekundärt till erkänt medicinskt eller annat psykiatriskt tillstånd). När annan psykiatrisk problematik och suicidrisk är huvudproblemet skall patienten behandlas inom barn- och ungdomspsykiatri eller allmän psykiatri med stöd och konsultation från specialiserad ätstörningsvård. Vid somatiskt behandlingsbehov som inte kan tillgodoses av vårdgivaren remitteras patienten till lämplig vårdgivare. 3 Vårdtjänster Vårdgivaren skall: - erbjuda specialiserad ätstörningsvård för personer som ingår i målgruppen (se ovan) i form av rådgivning, bedömning, utredning, diagnostik, behandling, rehabilitering och förskrivning av hjälpmedel samt uppföljning - tillhandahålla en differentierad vårdkedja med såväl heldygnsvård som öppenvård inkl. dagsjukvård av olika omfattning - inriktas på att ge de svårast sjuka patienterna samt nyinsjuknade patienter med allvarlig sjukdomsbild kvalificerad behandling där speciella resurser och kompetenser behövs - i samband med patientkontakt utföra de akuta somatiska insatser som patientens hälsotillstånd kräver. - ta fram en skriftlig vårdplan som i tillämpliga fall involverar de närstående i behandlingen - i journal dokumentera uppgift om närstående under 18 år för att uppmärksamma behov av stöd och åtgärder - erbjuda patient- och anhörigutbildningar - vid behov kunna svara för konsultationsinsatser till vårdgrannar

28 Stockholms läns landsting UPPDRAGSBESKRIVNING Avd för Närsjukvård Bilaga 3 Psykiatrienheten SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Sid 3 (10) HSN Vårdgivaren skall utforma verksamheten med arbetsmetoder och rutiner som stödjer att uppdragsbeskrivningens syfte och mål kan uppnås och skall omfatta: Slutenvård/heldygnsvård i 2 avdelningar - den ena avdelningen främst avsedd för patienter med svåra svälttillstånd och med allvarliga medicinska komplikationer (enligt det regionala vårdprogrammet gäller detta främst vid BMI <14, puls <40 slag/minut, låg kroppstemperatur < 35.5 C, elektrolyter i obalans, förlängd QT-tid eller risk för att något av dessa symtom kommer att inträffa inom något dygn om svälten fortgår) - den andra avdelningen för mycket unga patienter som vårdas tillsammans med sina familjer och som befinner sig i svält, med påtaglig somatisk påverkan, som inte har gått att häva i öppenvård - med tillgång till dagsjukvårdsaktiviteter (se nedan under dagsjukvård) - med sjuksköterska i aktiv tjänst dygnet runt - med säkerställd tillgång till somatisk och psykiatrisk konsultation inom 2 tim. under dygnets alla timmar - med avtal om samverkan med akutsjukhus och landstingsdriven psykiatrisk slutenvård Öppenvård i form av - dagsjukvård >6 tim skall innehålla omfattande insatser, inklusive ätträning, med varierat vårdinnehåll av flera vårdgivarkategorier - dagsjukvård >3 tim (3-4 tim) skall innehålla en kombination av ätträning och något annat vårdinnehåll - öppenvårdsbesök för definitioner se registreringsrutiner Mobila team - för att behandla unga patienter och deras familjer i hemmet Internetbehandling - i projektform för att behandla ca 50 patienter/år 4 Tillgänglighet Tillgänglighet till kontakt Vårdgivaren skall - vara tillgänglig per telefon för patient och närstående mellan och för information, bedömning, råd, stöd och hänvisning samt under andra tider informera om öppettider och hänvisa till annan vårdenhet och Vårdguiden

29 Stockholms läns landsting UPPDRAGSBESKRIVNING Avd för Närsjukvård Bilaga 3 Psykiatrienheten SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Sid 4 (10) HSN vara tillgänglig på telefon dygnet runt för patienter inskrivna i sluten vård och för deras närstående - ge vårdgrannar och andra huvudmän möjlighet att enkelt kunna komma i kontakt med Vårdgivaren helgfri måndag - fredag mellan och för information, konsultation, råd och stöd - kunna erbjuda patient att boka tid vid personligt besök på vårdenheten och per telefon under minst 2 timmar/dag helgfri måndag fredag - ta kontakt senast inom 24 timmar helgfri måndag-fredag vid önskemål om kontakt från patient som kommer till Vårdgivaren - kontakta patient inom fem arbetsdagar efter det att remiss inkommit från annan vårdgivare - följa upp patient som uteblir från planerat besök i syfte att ett nytt besök kommer till stånd - ansluta sig till och tillämpa tjänsten Mina Vårdkontakter på Vårdguiden, Vårdkontakter. Vårdgivaren ska uppnå en miniminivå som omfattar: - av- och omboka tid - beställa tid - begära ut intyg - beställa journalkopia - förnya recept Tillgänglighet till planerade besök Vårdgivaren skall - erbjuda hembesök när patientens tillstånd kräver detta eller när det bedöms lämpligare ur behandlingssynpunkt än ett mottagningsbesök - ta emot patienter i öppen vård minst 45 timmar i veckan, dock alltid mellan klockan och helgfri måndag fredag; övriga 10 timmar fördelar vårdgivaren utifrån patienternas behov Tillgänglighet till information Vårdgivaren skall - ansvara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information skriftlig och via Vårdguiden - till medborgarna om verksamheten som helhet, dess inriktning, målgrupper, vårdutbud, lokalisering, öppettider, telefontider och bokning av besök - underlätta för patienten att använda sin rätt till valfrihet genom saklig och tydlig information - utforma informationen utifrån de riktlinjer som Beställaren anvisar, se Uppdragsguiden

30 Stockholms läns landsting UPPDRAGSBESKRIVNING Avd för Närsjukvård Bilaga 3 Psykiatrienheten SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Sid 5 (10) HSN Kompetens Vården av patienter med ätstörningar kräver medverkan av ett flertal olika kompetenser som skall arbeta tillsammans i team kring patienten. Vårdgivaren skall - tillhandahålla personal med adekvat kompetens för det specifika åtagandet, inklusive kompetens för ätträning av patienter, och adekvat erfarenhet inom vårdområdet. - förfoga över en bred kompetens inom både psykiatri och somatik för alla åldrar - inom verksamheten ha personal med adekvat medicinsk, psykologisk, social, pedagogisk och omvårdnadskompetens samt specifik kunskap och erfarenhet av arbete med målgruppen - tillse att personalen får den vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla och utveckla kompetensen inom vårdområdet Följande personalkompetenser skall minst ingå i verksamheten: allmänpsykiatrisk kompetens, barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens, psykologkompetens samt psykoterapeutisk kompetens med minst en inriktning företrädesvis KBT, IPT eller FT. Slutenvården skall även ha tillgång till barn- och ungdomsmedicinsk kompetens och för de unga patienter som vårdas tillsammans med sina familjer kompletteras vårdutbudet med familjestöd/familjeterapi och behandling baserad på multifamiljeterapi. Tillgång till övrig kompetens Vårdgivaren skall - med beaktande av behovet av rimlig kontinuitet säkerställa tillgång till följande personalkompetenser: : invärtesmedicinsk kompetens, dietist/nutritionist kompetens, sjukgymnastkompetens, kuratorskompetens samt kompletterande psykoterapeutisk kompetens. 6 Kunskapsbaserad vård Vårdgivaren ansvarar för att vården bygger på evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet. Vårdgivaren skall följa för uppdraget tillämpliga nationella riktlinjer, SBUrekommendationer, regionala samt lokala vårdprogram och riktlinjer, se Vårdgivaren skall tillsammans med beställaren utveckla metoderna för att mäta och beskriva effekter av vården och under avtalsperioden vara beredd att redovisa dessa resultat öppet.

31 Stockholms läns landsting UPPDRAGSBESKRIVNING Avd för Närsjukvård Bilaga 3 Psykiatrienheten SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Sid 6 (10) HSN Effekter av vården Vårdgivaren skall - senast i samband med tredje besöket eller inom de tre första dagarna vid inläggning i slutenvård diagnostisera patienterna enligt DSM-IV eller ICD10 - senast i samband med tredje besöket eller inom de tre första dagarna vid inläggning i slutenvård upprätta vårdplan - kontinuerligt leverera underlag för kvalitetssäkring, klinisk verksamhetsuppföljning och analys via applikationen Stepwise (ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för ätstörningsvård som utvecklats och förvaltas av KÄTS - se underbilaga 3:1). Detta innebär specifikt att av nya patienter för vilka vårdplan upprättats initialregistreras minst 90 % med fullständiga data, minst 70 % uppföljningsregistreras efter 1 år med fullständiga data, och bortfallsorsaker registreras för minst 95 % av initialregistrerade som inte uppföljningsregistreras. - utse namngiven person med särskilt ansvar för att koordinera detta kvalitetsarbete inom verksamheten - i Verksamhetsberättelsen redovisa uppföljningsdata i enlighet med Uppföljningsplanen. Vårdprogram och kvalitetsregister Vårdgivaren skall - följa det regionala vårdprogrammets riktlinjer för utredning och behandling av olika typer av ätstörningar - utveckla lokalt anpassade och differentierade vårdprogram för behandling av olika diagnoskategorier och med hänsyn tagen till olika åldersgruppers behov - rapportera till det nationella kvalitetsregistret RIKSÄT vilket ingår i den ovan nämnda applikationen Stepwise. Forskning och utveckling Vårdgivaren skall - redovisa antal disputerade medarbetare samt doktorander - redovisa aktivt samarbete och samverkan med etablerade externa kliniska forskare för att tillgodose behovet av oberoende utvärdering och forskning - redovisa forskningsresultat och pågående projektplaner som omfattar den egna kliniska verksamheten och som syftar till att besvara frågor om behandling av ätstörningar - samarbeta med KÄTS bl.a. genom aktivt deltagande i utvecklings- och utvärderingsarbetet av applikationen Stepwise

32 Stockholms läns landsting UPPDRAGSBESKRIVNING Avd för Närsjukvård Bilaga 3 Psykiatrienheten SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Sid 7 (10) HSN Särskilda prioriteringar Vårdgivaren skall i tillämpliga delar följa de riktlinjer för prioriteringar som vid varje tidpunkt gäller enligt lag och landstingets riktlinjer. Den medicinska bedömningen ligger till grund för prioriteringar där den som har störst behov av hälso- och sjukvård ges företräde till behandling. Vårdgivarens fördelning av resurser skall bygga på aktiva medicinska prioriteringar, med tonvikt på den högst prioriterade patientgruppen enligt redovisning nedan. Patienter som till prioriteringsgrupp 1 behöver snabb tillgång till vård. Patienter som tillhör prioriteringsgrupp 2 bör också få vård inom relativt kort tid medan för patienter som tillhör prioriteringsgrupp 3, det vill säga patienter med måttliga ätstörningssymtom, mångåriga ätstörningar och/eller bulimi utan somatiska komplikationer är väntetiden inte en lika kritisk framgångsfaktor. Om vårdgivaren bedömer det som omöjligt att ta emot patienter inom ramen för vårdgarantin skall patienterna hänvisas till annan vårdgivare. Prioriteringsgrupp 1 Barn och ungdomar under 16 år med anorexi och låg vikt eller snabb viktminskning i förhållande till normal viktkurva Barn och ungdomar under 16 år med allvarlig anorexi med somatiska komplikationer Barn och ungdomar under 16 år med ätstörningar och allvarliga krisreaktioner Ungdomar över 16 år och vuxna patienter med anorexi med påtaglig undervikt samt försämring senaste månaderna med somatiska komplikationer Prioriteringsgrupp 2 Barn och ungdomar under16 år med bulimi med somatiska komplikationer Ungdomar över 16 år och vuxna patienter med bulimi med somatiska komplikationer Ungdomar över 16 år och vuxna med ätstörningar med risk för komplikationer Prioriteringsgrupp 3 Patienter oavsett ålder med bulimi utan somatiska komplikationer Vuxna patienter med mångåriga ätstörningar eller måttliga ätstörningssymtom

33 Stockholms läns landsting UPPDRAGSBESKRIVNING Avd för Närsjukvård Bilaga 3 Psykiatrienheten SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Sid 8 (10) HSN Samverkan Patient/Individuell nivå Vårdgivaren skall - efter kallelse delta i samordnad vårdplanering kring patient som annan vårdgivare eller huvudman kallar till - själv ta initiativ till och aktivt delta i upprättandet av individuell samordnad vårdplan för de patienter som bedöms ha behov av insatser från fler än en vårdgivare eller huvudman - erbjuda patienten kopia på upprättad skriftlig samordnad vårdplan - aktivt bidra till samverkan kring patienter som har behov av vård och omsorg från flera vårdgivare och huvudmän, bland annat kommunerna - medverka till att vårdkedjan är sammanhängande och uppfattas som en helhet av patient och närstående Strukturell nivå Vårdgivaren skall - följa de riktlinjer i samverkansöverenskommelser och samverkanspolicys som finns mellan Stockholms läns landsting och andra huvudmän, se Uppdragsguiden, samt delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa på lokal nivå - hålla kontakt med övriga vårdgivare inom den specialiserade ätstörningsvården samt när så behövs kunna förmedla kontakt för patients räkning - delta i den remissbedömargruppen som sammankallas av Stockholms Centrum för Ätstörningar vid tre sammanträden per termin - samarbeta med remitterande instans i enskilda patientärenden och ansvara för kontinuiteten såväl genom hela vårdepisoden som i kontakt med andra länkar i vårdkedjan - ha dokumenterade överenskommelser med andra vårdgivare och huvudmän om rutiner för samverkan kring enskilda patienter - följa de regler och rutiner kring utskrivningsklara patienter som är fastställda av Beställaren, se Uppdragsguiden - organiserat och regelbundet samverka med brukar- och anhörigföreningarna för att utveckla former för stöd till enskilda patienter och för att medverka i fortbildning av personalen samt i övrigt utveckla vården - erbjuda patienter och närstående möjligheter att på ett strukturerat sätt medverka i utvecklingen av vården - medverka i de samverkansmöten som Beställaren kallar till

34 Stockholms läns landsting UPPDRAGSBESKRIVNING Avd för Närsjukvård Bilaga 3 Psykiatrienheten SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Sid 9 (10) HSN Patientfokuserad vård Säker hälso- och sjukvård Vårdgivaren skall - bedriva vården så att skador undviks genom ett aktivt riskpreventivt arbete - göra individuella risk- och behovsbedömningar avseende hot och våld mot patienten själv, närstående, personal eller allmänhet Suicidpreventivt arbete Vårdgivaren skall - ha dokumenterade rutiner för generella och individuella suicidpreventiva åtgärder - erbjuda ett besök så snart som möjligt, dock senast inom tre dygn efter suicidförsöket för patienter som gjort suicidförsök men inte skrivits in i psykiatrisk sluten vård - omgående göra en uppföljning av patienter som uteblir från avtalat besök. - ha god kännedom om och följa det regionala vårdprogrammet Vård av suicidnära personer Patientfokuserad information, vägledning och utbildning Vårdgivaren skall ge patienten - individuellt anpassad information om patientens hälsotillstånd och om befintliga metoder för undersökning, vård och behandling - information om namn och kontaktmöjligheter till ansvarig läkare och i förekommande fall kontaktperson - information om eventuella biverkningar av behandling och hjälp att hantera dessa biverkningar - information om rätt och erbjuda möjlighet att byta vårdgivare, behandlare och kontaktperson om det inte finns synnerliga skäl däremot Vårdgivaren skall - vid behov hjälpa sökande, patient och närstående vidare till rätt instans inom hälso- och sjukvården eller till annan huvudman - vid behov informera patient och närstående om möjligheten att vända sig till sin kommun för att ansöka om bistånd - informera patient och närstående om brukar- och anhörigföreningarna och om Vårdgivarens samverkansformer med dessa - erbjuda patient, närstående och brukar- och anhörigföreningar utbildning i sjukdomsrelaterade frågor

35 Stockholms läns landsting UPPDRAGSBESKRIVNING Avd för Närsjukvård Bilaga 3 Psykiatrienheten SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Sid 10 (10) HSN erbjuda samtliga patienter och närstående minst en patientutbildning per år - uppmärksamma närstående under 18 års ålder och deras stödbehov samt ta initiativ till samverkan med andra aktörer i syfte att möta dessa behov - erbjuda närstående skriftlig information, utbildning, stöd och vägledning på ett sätt som motsvarar såväl vuxnas som barns behov.

36 Kvalitetssäkringsbilaga 1(10) HSN Underbilaga 3:1 Ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för ätstörningsvård Caroline Björck, PhD, leg. psykolog Andreas Birgegård, PhD Markus Heilig, docent Peter Printzén, civ. ing Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) Centrum för psykiatriforskning Stockholm (KI/SLSO) Wollmar Yxkullsgatan Stockholm

37 2 Innehållsförteckning Sid. 1. STEPWISE 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Teknisk beskrivning 3 5. Personuppgiftslagen och riktlinjer från datainspektionen 6. Metoder Metoder som för närvarande ingår i STEPWISE 4 7. Procedur STEPWISE Elektronisk registrering Informerat samtycke från patienter Exportering av data från STEPWISE 6 8. Forskning och utveckling Förutsättningar Åtagande för externa forskare 7 9. KÄTS roll och åtagande Att bli användare av STEPWISE Deltagande enheter och deras åtagande 7 Bilaga 1 Stepwise - översikt

38 3 1. STEPWISE Stepwise är ett kvalitetssäkringssystem som är utarbetat och anpassat för utvärdera klinisk ätstörningsvård. Stepwise är ett datorbaserat bedömnings- och datainsamlingsverktyg som bygger på webbaserad teknik vilket innebär användande över Internet. Uppgifterna i Stepwise skyddas av samma starka sekretessbestämmelser (d.v.s. tystnadsplikt) som gäller vid all annan sjukvårdsverksamhet. Detta regleras i sekretesslagen. Inga uppgifter kring en enskild person får lämnas ut till utomstående, och patienten själv bestämmer över vem som har tillgång till information om henne/honom. All personal som medverkar vid registrering i Stepwise samt vid arbete med sammanställning av information har tystnadsplikt. 2. Bakgrund Mot bakgrund av allt större krav på kunskap om behandlingsutfall inom klinisk ätstörningsvård beslutades av Beställarkontor Vård (BKV numer HSN-f) att uppdra åt Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) att utarbeta ett system för kvalitetssäkring av den specialiserade ätstörningsvården inom Stockholms läns landsting. Kvalitetssystemet skall möjliggöra samordning av behandlingsutvärdering vid enheter som bedriver ätstörningsvård. Kvalitetssystemet skall bygga på metoder med högsta möjliga vetenskapliga kvalitet och klinisk användbarhet. Stepwise systemet har utvecklats av KÄTS (leg. psykolog Fel! Bokmärket är inte definierat. och docent Markus Heilig) i samråd och i samverkan med producenter för klinisk ätstörningsvård inom Stockholms läns landsting, samt professor Britt af Klinteberg vid Stockholms universitet, professor Per-Anders Rydelius, institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet (KI), Leg. Läkare Rolf Glant, samt civ. Ing. Peter Printzén ansvarig för teknisk utveckling av det psykiatriska kvalitetsregistret för ätstörningar (RIKSÄT) samt KPV (kvalitetsregister för Psykiatrisk Vård). 3. Syfte Syftet med Stepwise är att systematiskt och fortlöpande registrera variabler som enligt SoS föreskrifter avspeglar det kliniska utfallet för patienterna vid de upphandlade enheterna. Stepwise har INTE som syfte att fastställa orsakssamband mellan behandlingsinterventioner och utfall, men ger viktiga observationsdata som säkerställer rimlig kvalitet i vården, och kan därutöver ge upphov till testbara hypoteser om behandlingseffekter. Stepwise skall omfatta ett basdataset, dvs variabler som är kliniskt relevanta för samtliga patienter med ätstörning oberoende av sjukdomstillstånd och typ av behandling. Utvärdering av särskilda patientgrupper och undersökning av specifika fenomen som kräver särskilda metoder utöver de som ingår i basdatasetet omfattas inte av syftet med Stepwise utan skall undersökas inom ramen för externa forskningsprojekt. 4. Teknisk beskrivning Systemet består av en central server-applikation med tillhörande databas samt programvara i användarnas datorer. Valet av underliggande teknik baseras på några grundläggande mål: 1. Det skall vara så lätt som möjligt för en användare att få tillgång till information. 2. Tekniken måste försäkra att känslig information inte kommer i orätta händer. 3. Server-applikationen skall i möjligaste mån gå att flytta till en annan driftsmiljö. 4. Befintlig och beprövad teknik och infrastruktur skall om möjligt återanvändas.

39 4 För kommunikation mellan server-applikation och användaren används redan etablerad Internetteknik. Det innebär att en användare av systemet inte behöver något annat på sin dator än en vanlig webbläsare (d.v.s. browser ) (HTTP/HTML/JavaScript). Eftersom patientdata skall utbytas är all kommunikation mellan server och användarens webbläsare krypterad med samma teknik som används av t e x Internet-banker (SSL). Först och främst är det tänkt att det redan väl fungerande SJUNET skall användas men i o m den krypterade förbindelsen kommer även tillgång över Internet att tillåtas. Målen 1, 2 och 4 är med detta uppfyllda. Systemets funktioner styrs helt från applikationen. Denna är konstruerad med beprövad Javabaserad teknik (Servlet) vilket gör den oberoende inte bara av operativsystem utan även underliggande maskinvara. För en kostnadseffektiv lösning har en PC-dator med Linux valts som driftplattform. Systemet är även verifierat på Windows 2000/P. Lagring av behandlingsdata sker i en relationsdatabas (SQL) och all kommunikation mellan applikation och databas sker inom SJUNET. Applikationen skickar påminnelser till användare via e-post. Dessa innehåller aldrig känslig data. Målen 2, 3 och 4 är därmed uppfyllda. Nämnas bör också att hela systemet har utvecklats och driftsatts med hjälp av programvara som är s k open source och helt saknar licenskostnader. Det finns för närvarande inga tecken på att detta skulle innebära högre kostnader för drift eller förvaltning av systemet. 5. Personuppgiftslagen och riktlinjer från datainspektionen Lagring av personuppgifter i Stepwise har anmälts till datainspektionen och personuppgiftsombud har utsetts. Nödvändig IT säkerhet har tillgodosetts och IT ansvarig har utsetts. Datainspektionens råd om säkerhet för personuppgifter har iakttagits enligt gällande riktlinjer (v.g. se 6. Metoder De metoder som ingår i Stepwise systemet omfattar bedömning av psykiatriska syndrom enligt DSM-IV axel 1, bedömning av ätstörningens svårighetsgrad och grad av remission, global funktionsskattning, självskattade ätstörningssymptom, psykiatriska symptom, självbild samt personlighetsstörning. Stepwise omfattar även registrering i det psykiatriska kvalitetsregistret för ätstörningar RIKSÄT (för information om RIKSÄT var god se: Metoder som för närvarande ingår i STEPWISE: - Klinisk bedömning av DSM-IV (axel 1) diagnoser enligt SCID 1 (vuxna) respektive M.I.N.I Kid (barn/ungdom) - Klinisk bedömning av ätstörningens svårighetsgrad samt ätstörning i remission enligt PSR (Psychiatric Status Rating Scale) - Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling, RIKSÄT - Global funktionsskattning enligt GAF (Global funktionsskattningsskala) respektive C- GAS (Childrens Global Assessment Scale) - Självskattade ätstörningsymptom enligt EDE-Q (Eating Disorders Examination Questionnaire; i vuxen- resp. barn/ungdomsversion) respektive ChEAT (Childrens Eating Attitudes Test) - Funktionsnedsättning/livskvalitetssänkning pga ätstörningssymtomen enligt CIA (Clinical Impairment Assessment; vuxna)

40 5 - Självskattade psykiatriska symptom enligt CPRS (Comprehensive Psychiatric Rating Scale; vuxna) respektive SDQ (Strenghts and Difficulties Questionnaire; barn/ungdom) - Självbild enligt SASB (Structural Analysis of Social Behavior; fr. 12 år) - Behandlingstillfredsställelse (Treatment Satisfaction Scale) Valbara metoder - Självskattad personlighetsstörning enligt SCID II Screen (valbart för vuxna) - Klinisk bedöming av DSM-IV Axel II-problematik (SCID-II, valbar för vuxna) - Självskadebeteende enligt DSHI (Deliberate Self-Harm Inventory, valbart) samt FASM (Functional Assessment of Self-Mutilation, valbart för vuxna) - Uppfattning om den egna kroppen enligt BAT (Body Attitude Test) - Screening för autismspektrumstörning hos barn/ungdom enligt ASSQ (Autism Spectrum Screening Questionnaire; föräldraskattning) 7. Procedur 7.1. STEPWISE För närvarande omfattar proceduren i Stepwise bedömning/registrering initialt samt uppföljning vid varje kvartal, halvår och helår. Vid den initiala bedömningen ingår samtliga metoder som beskrivits ovan. Vid kvartalsuppföljning genomförs PSR samt GAF respektive C-GAS. Sex månader efter den initiala bedömningen genomförs återigen de självskattningsmetoder som ingår i Stepwise (SASB, EDE-Q respektive ChEAT, CIA, och CPRS respektive SDQ, samt ev. valbara) samt PSR och GAF respektive C-GAS. Tolv månader efter den initiala bedömningen följs patienten upp med samma metoder som vid den initiala bedömningen (se bilaga 1 Stepwise översikt). Enheterna kan sedan välja att lägga till 24- och 36-månadersuppföljningar. Uppföljningar vid kvartal och halvår kan väljas bort för patienter som endast erbjuds öppenvård. Användare av Stepwise-systemet får automatiskt påminnelser via e-post när en registrering i Stepwise skall genomföras. Efter genomförd bedömning sammanfattas resultaten i en rapport som direkt är tillgänglig för utskrift. För att jämförelser mellan behandlingsutfall för olika patientgrupper samt mellan olika behandlingsinsatser inom enheten skall bli möjligt skall den initiala Stepwise bedömningen genomföras tidigt i kontakten, inom de tre första besöken för samtliga patienter. Undantag gäller för patienter som läggs in för slutenvård pga. akuta somatiska komplikationer, dessa skall registreras i Stepwise inom 7 dagar från datum för inläggning Elektronisk registrering Stepwise bygger på motsvarande teknik som vid elektronisk registrering i RIKSÄT. Det innebär att patientens personnummer kontrolleras mot befolkningsregistret och information sparas på en gemensam server som används av övriga psykiatriska kvalitetsdataregister. Stepwise omfattar två elektroniska versioner som är identiska till innehåll men olika avseende funktion. Den ena versionen används för kliniskt arbete (Stepwise) och den andra är en demonstrationsversion (Stepwise demo) som används vid utbildning och träning. I demo versionen används fiktiva personnummer och namn. För närvarande återfinns Stepwise på Internetsidan medan Stepwise demo återfinns på Internetsidan:

41 6 Åtkomst till funktioner och användning kräver personligt användarnamn och lösenord Informerat samtycke från patienter Samtliga patienter som registreras i Stepwise informeras muntligt och skriftligt om syfte och procedur samt tillfrågas om tillåtelse att lagra och sammanställa information från Stepwise systemet i forskningssyfte. Registrering i Stepwise skall vara frivilligt för den enskilde patienten men bör betraktas och beskrivas som en procedur som ingår i behandlingen. Patienten bör därmed uppmuntras och rekommenderas att medverka till kvalitetsutveckling inom ätstörningsvården. Erfarenheter från RIKSÄT antyder att det är sällsynt att patienter tackar nej eller vägrar delta i kvalitetssäkring Exportering av data från Stepwise I syfte att garantera anonymitet för patienten, d v s att information inte kan sammankopplas med patientens personnummer erhåller varje patient en unik kod som används vid exportering och sammanställning av information från Stepwise. Data exporteras från SQL-databasen till filer i Excel format. 8. Forskning och utveckling 8.1 Förutsättningar Stepwise systemet öppnar möjligheter för forskning genom att information samlas in systematiskt med metoder som håller hög vetenskaplig kvalitet. Deltagande enheters enhetsansvariga har rätt att ta del av (exportera) data för den egna enheten, likaså högst en person till vid varje enhet (t.ex. FoU-ansvarig eller liknande) som godkänts av enhetsansvarig. Externa forskare med minst doktorskompetens skall ges möjlighet att använda sig av information som samlas in med hjälp av Stepwise. Samarbete med externa forskare kan ske efter att projektplan granskats och godkänts av KÄTS referensgrupp. Sammanställning och publicering av resultat från Stepwise förutsätter dessutom separat tillstånd från regional etisk kommitté. Externa forskare måste även inhämta de enskilda vårdproducenternas medgivande för att presentera resultat från identifierbar enskild vårdenhet. Således krävs innan information från Stepwise lämnas ut: - Godkännande från KÄTS referensgrupp - Godkänd projektplan från regional etik kommitté - Medgivande från enskilda vårdproducenter som använder Stepwise (vid forskning där enskilda enheter kan identifieras) 8.2 Åtaganden för externa forskare Externa forskare åtar sig att inom ramen för egna projektmedel finansiera tillägg till Stepwise i den mån forskningsprojektets frågeställning förutsätter att ytterligare metoder läggs till. Åtagande som rör finansiering av tillägg till Stepwise omfattar dels teknisk implementering av metoder, exportering av information och resurser för datainsamling. Information om tillägg och finansiering skall framgå tydligt i projektplan och skall godkännas av KÄTS referensgrupp.

42 7 9. KÄTS roll och åtagande BKV har uppdragit åt KÄTS att utveckla och förvalta kvalitetssystemet Stepwise enligt överenskommelse daterad Därutöver skall KÄTS bistå med kontinuerligt stöd för aktiva användare av Stepwise-systemet samt löpande erbjuda introduktionsutbildning för nya användare. KÄTS skall tillgodose att användare av Stepwise-systemet erhåller nödvändig information och utbildning kring de metoder som ingår i systemet. KÄTS skall även bistå vårdproducenterna med hjälp att sammanställa information från Stepwise-systemet. I samråd med KÄTS referensgrupp och användare av Stepwise skall systemet utvecklas och utvärderas så att det bibehåller högsta möjliga vetenskapliga nivå och klinisk användbarhet genom att kontinuerligt utvärdera de metoder som ingår, samt att aktivt följa utvecklingen av nya metoder inom ätstörningsområdet. KÄTS skall bistå externa forskare med stöd och samordning av forskningsprojekt som omfattar information från Stepwise. Stöd och samordning omfattar inte ekonomiskt stöd i form av personalresurser för datainsamling, analys och teknisk implementering av metoder. Sammanfattningsvis omfattar KÄTS åtagande att: - Förvalta och utveckla kvalitetssystemet Stepwise - Utbilda nya användare av Stepwise - Bistå aktiva användare av Stepwise med kontinuerligt stöd och utbildning - Tillgodose att användare har tillgång till nödvändig information kring metoder i Stepwise - Bistå vårdproducenterna med sammanställning av information från Stepwise - Bistå externa forskare med stöd och samordning av forskning som omfattar information från Stepwise - Aktivt följa utvecklingen av nya metoder för forskning och utveckling inom ätstörningsområdet 10. Att bli användare av Stepwise För att få tillgång till Stepwise-systemet krävs genomförd introduktionsutbildning (2 dagar) samt uppvisande av minst 3 självständigt genomförda Stepwise bedömningar som presenteras i form av utskrivna rapporter. Övningsbedömningar genomförs i Stepwise demoversion med fiktiva personnummer. Därutöver är det önskvärt att blivande användare har genomfört minst en Stepwise bedömning av en riktig patient innan användarnamn och lösenord erhålls. Användare som inte är aktiva, d.v.s. som har erhållit användarnamn och lösenord för användning av Stepwise, men som inte använder systemet, kommer att tas bort av säkerhetsskäl. Användare kan alltid ansöka om att återaktivera användarnamn och lösenord när det blir aktuellt att använda Stepwise igen. 11. Deltagande enheter och deras åtagande Deltagande enheter åtar sig att inom den befintliga verksamheten genomföra Stepwiseregistreringar. Det rekommenderas att deltagande enheter upplåter till en eller flera inom personalstyrkan att som en avgränsad del av tjänsten ägna sig åt samordning avseende användning av Stepwise i kvalitetsarbetet. Erfarenhet har visat att det är avgörande att samtliga chefer vid enheten är väl insatta i Stepwise samt att användare har utbildats och tränats i användning av elektroniska metoder vid bedömning av patienter, för att införandet i verksamheten skall kunna ske framgångsrikt. Att införa Stepwise kan medföra flera

43 8 organisatoriska konsekvenser som t e x förändrat förfarande vid första bedömningen av patienten, prioritering till behandling o s v. Enligt erfarenhet ersätter Stepwisebedömningen delvis det arbete som vanligen genomförs vid traditionell psykiatrisk bedömning av patienter med ätstörning. Det betyder att införandet av Stepwise kräver att extra tid avsätts initialt medan det på längre sikt kan antas att Stepwisebedömningen ersätter arbete som redan genomförs. Det är dock avgörande att noggrann planering och undersökning vid enheten sker av hur införande av Stepwise kan genomföras. Den initiala Stepwisebedömningen skall genomföras tidigt i kontakten, inom de tre första besöken för samtliga patienter. Undantag gäller för patienter som läggs in för slutenvård pga. akuta somatiska komplikationer, dessa skall registreras i Stepwise inom 7 dagar från datum för inläggning. Sammanfattningsvis åtar sig deltagande enheter att: - Självständigt planera och införa Stepwise i verksamheten - Noggrant överväga och undersöka de organisatoriska konsekvenserna av införande av Stepwise - Tillgodose att personalresurser avsätts inom verksamheten för samordning av kvalitetsarbete med Stepwise - Genomföra Stepwiseregistreringar inom ramen för den befintliga verksamheten - Genomföra initialbedömning i Stepwise vid patientens första besök - Genomföra initialbedömning i Stepwise inom 7 dagar från datum för inläggning för patienter som vårdas inom slutenvård pga. akuta somatiska komplikationer - Aktivt delta i KÄTS seminarier för aktiva användare av Stepwise

44 Metod- och uppföljningsöversikt METODER Barn och ungdomar upp till 18 år Vuxna från 18 år Intervjuer / kliniska skattningar Intervjuer / kliniska skattningar 1. Mini International Neuropsychiatric Interview (M.I.N.I.Kid) 1. Structured Clinical Interview for DSM-IV axis I (SCID-I) 2. Structured Eating Disorder Interview (SEDI) 2. Structured Eating Disorder Interview (SEDI) 3. Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling 3. Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling (RIKSÄT) (RIKSÄT) 4. Psychiatric Status Rating scale for anorexia / bulimia 4. Psychiatric Status Rating scale for anorexia / bulimia (PSR) (PSR) 5. Global Assessment of Functioning (GAF) 5. Childrens Global Assessment Scale (C-GAS) - Structured Clinical Interview for DSM-IV axis II (SCID-II) Självskattningsformulär 6a. Childrens Eating Attitudes Test (ChEAT) upp till10 år eller 6b. Eating Disorders Examination Questionnaire (EDEQ) fr 10 år 7. Structural Analysis of Social Behavior (SASB) Självbild fr 12 år 8. Strenghts and Difficulties questionnaire (SDQ) - Deliberate Self-Harm Inventory (DSHI) - Funtional Assessment of Self-Harm (FASM) - Autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ) - Body Attitude Test (BAT Självskattningsformulär 6. Eating Disorders Examination Questionnaire (EDEQ) 7. Clinical Impairment Assessment (CIA) 8. Structural Analysis of Social Behavior (SASB) Självbild 9. Comprehensive Psychiatric Rating Scale S-A (CPRS-S- A) - SCID II Screen - Structured Clinical Interview for DSM-IV axis II (SCID-II) - Deliberate Self-Harm Inventory (DSHI) - Body Attitude Test (BAT) UPPFÖLJNINGAR 0 månader 3 månader 6 månader 9 månader 12 månader SCID-I / M.I.N.I.Kid Bortfallsfrågor Bortfallsfrågor Bortfallsfrågor Bortfallsfrågor SCID-I / M.I.N.I.Kid RIKSÄT RIKSÄT PSR/CGAS/GAF PSR/CGAS/GAF PSR/CGAS/GAF PSR/CGAS/GAF PSR/CGAS/GAF EDEQ/ ChEAT CIA (vuxna) Behandlingstillfredsställels e EDEQ/ ChEAT Behandlingstillfredsställels e EDEQ/ ChEAT

45 CPRS/SDQ SASB (Valbara metoder) CIA (vuxna) CPRS/SDQ SASB (Valbara metoder) CIA (vuxna) CPRS/SDQ SASB (Valbara metoder) Not: Kursiverade metoder är valfria. Fler uppföljningstillfällen kan väljas upp till 36 månader.

46 Stockholms läns landsting UPPFÖLJNINGSPLAN Avd för Närsjukvård Bilaga 4 Psykiatrienheten SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Sid 1 (5) HSN Uppföljningsplan för specialiserad ätstörningsvård Uppföljning syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller åtagandena enligt detta avtal. Uppföljning syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av det uppdrag som Vårdgivaren arbetar med. Uppföljning kan ske på olika nivåer. Fördjupad uppföljning, främst inom kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av beställarrevisioner och utvärderingar. Beställaren meddelar Vårdgivaren vilka beställarrevisioner och utvärderingar som kommer att ske under aktuellt år. Uppgifter till uppföljning kommer att hämtas från befintliga register som Vårdgivaren åtar sig att rapportera till enligt avtalets tillhörande informationsbilaga. Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av de inrapporterade uppgifterna. Uppföljning av verksamheten sker dels genom månatlig rapportering, dels genom uppföljningsmöten parterna emellan och dels genom den årliga Verksamhetsberättelsen. Uppföljning i mötesform mellan Vårdgivare och Beställare skall äga rum två gånger per år. Dessa möten genomförs för att närmare följa hur befolkningens behov av specialiserad ätstörningsvård tillgodoses, samt följa resursutnyttjande, måluppfyllelse, utveckling mm. Vårdgivaren skall samverka med Beställaren i frågor som rör uppföljning och analys av verksamheten samt utveckling av vårdens kvalitet och effektivitet. 1.1 Vitesnivåer Nedan framgår vilken rapportering som ligger till grund för vite i procent av den totala ersättningen i enlighet med den summerade prisbilagan. Beställaren äger rätt att årligen ändra Uppföljningsplanen samt vitesnivåer, storlek på och fördelning av vitesbelopp. Sådan justering ska godkännas av Vårdgivaren.

47 2 (5) 2 Kunskapsbaserad vård Av nya patienter för vilka vårdplan upprättats initialregistreras i Stepwise minst 90 % med fullständiga data, minst 70 % uppföljningsregistreras efter 1 år med fullständiga data, och bortfallsorsaker registreras för minst 95 % av initialregistrerade som inte uppföljningsregistreras. Vitesnivå 3 %. 2.1 Effekter av vården Vårdgivaren skall till Beställaren i Verksamhetsberättelsen (i en MS Excelpivot) rapportera följande specifika data ur Stepwise, uppdelat på barn/ungdom (<18 år) och vuxna ( 18 år): Antal patienter som initialt bedömts under föregående kalenderår Antal patienter som följts upp vid helårsuppföljning Antal och fördelningen av DSM-IV (axel 1) diagnoser vid initial bedömning samt vid helårsuppföljning Antal och fördelningen av svårighetsgrad i ätstörning enligt PSR vid initial bedömning - och helårsuppföljning Medelvärden och standardavvikelser i skalor för självskattade ätstörningssymtom enl. EDE-Q (delskalor samt totalskala: 5 variabler) respektive ChEAT (3 delskalor) vid initial bedömning och helårsuppföljning Medelvärden och standardavvikelser i skalor för självskattade kliniska psykiatriska symtom enl. CPRS-S-A (3 delskalor) respektive SDQ (5 delskalor och en total svårighetspoäng: 6 variabler) vid initial bedömning och helårsuppföljning Medelvärden och standardavvikelser för SASB självbild (8 variabler) vid initial bedömning och helårsuppföljning Medelvärde och standardavvikelse för CIA (en variabel; gäller endast vuxna patienter) vid initial bedömning och helårsuppföljning Medelvärde och standardavvikelser för SASB självbild (8 variabler) vid initial bedömning och helårsuppföljning Resultat från TSS 2 vid helårsuppföljning avseende patienternas egen uppfattning om bemötande och upplevelse av delaktighet i behandlingen Vårdgivaren skall vidare rapportera Antal patienter i pågående respektive avslutad behandling 2.2 Kvalitetsregister och vårdprogram Inrapportering i kvalitetsregistret RIKSÄT ingår i applikationen Stepwise. Vårdgivaren skall i Verksamhetsberättelsen redovisa de vårdprogram som vården inom verksamheten bedrivs utifrån.

48 3 (5) 3 Tillgänglighet och väntetider Vårdgivaren skall månatligen rapportera in till CVR (centralt väntetidsregister) samt Vårdmarknad. Två gånger per år vår och höst genomförs mätning av antalet patienter som väntar på bedömning respektive behandling. De väntande patienterna redovisas efter kön, åldersgrupp, diagnos samt prioriteringsgrad (enl. punkt 7 i kravspecifikationen). Beställaren tar initiativ till mätningen av väntelistan. 4 Samverkan 4.1 Vårdplanering Vårdgivaren skall redovisa erfarenheter och brister i vårdplanering samt förslag till åtgärder för förbättring. Andelen patienter som under året har fått en individuell vårdplan upprättad och registrerad i journalen redovisas i samband med höstens Uppföljningsmöte. 4.2 Samverkan Vårdgivaren skall redovisa hur samverkan sker med de viktigaste vårdgrannarna. Rutiner för informationsöverföring redovisas i samband med höstens Uppföljningsmöte. Redogörelse för samarbetet i Remissbedömargruppen redovisas samtidigt. 5 Patientfokuserad vård och säker vård 5.1 Avvikelserapportering Vårdgivaren skall redovisa antal och orsak till avvikelserapportering samt åtgärder som har vidtagits för att förhindra upprepning. Redovisas i Verksamhetsberättelsen. 5.2 Suicid och suicidförsök Vårdgivaren skall redovisa antal suicid och suicidförsök i patientpopulationen samt vilka förbättringsåtgärder som har vidtagits för att förebygga och förhindra återupprepning av dessa komplikationer. Redovisas i Verksamhetsberättelsen. 5.3 Lex Maria anmälningar Vårdgivaren skall redovisa antal och orsak till Lex Maria anmälningar samt vilka förbättringsåtgärder som har vidtagits för att förhindra upprepning. Redovisas i Verksamhetsberättelsen.

49 4 (5) 5.4 Bemötande Vårdgivaren skall redovisa antal och orsak samt eventuella åtgärder som vidtagits med anledning av klagomålen och synpunkterna. Minst 90 % av patienterna upplever sig ganska väl eller mycket väl bemötta av behandlaren, vilket mäts genom TSS 2-modulen i Stepwise. Redovisas i samband med höstens uppföljningsmöte. 6 Miljöuppföljning Vårdgivaren skall vara miljöcertifierad senast vid utgången av andra kalenderåret av avtalsperioden. Vitesnivå 0.5 % 6.1 Miljömål 1 Nivåerna av miljöstörande läkemedlen i utsläppen från reningsverken eller i ytvatten ska minska Miljökrav Vårdgivaren skall systematiskt arbeta för att hos Vårdgivaren anställd läkemedelsförskrivande personal har utbildning i läkemedlens miljöpåverkan Uppföljning Hur många av de anställda personerna har rätt att förskriva läkemedel? personer Hur många av dem har genomgått utbildningen Läkemedels miljöpåverkan 1? personer 6.2 Miljömål 2 Verksamheten ska ha ett miljöledningssystem som styr mot landstingets miljövisioner, verksamheten ska ta miljöhänsyn vid beslut och följa upp sitt miljöarbete på ett föredömligt sätt Miljökrav Miljöledningssystemet ska styra mot såväl SLL:s övergripande miljömål som mot verksamhetens lokala miljömål Miljöcertifiering Vårdgivaren ska systematiskt arbeta för att verksamheten har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande Uppföljning Frågor 1 Kursen ska endast avse läkemedels påverkan på miljön (dvs ej arbetsmiljöfrågor). Den ska t ex behandla bakgrunden till problem med läkemedelsrester i vattenmiljön. Det ska ingå ett avsnitt om hur SLL hanterar problemet och hur miljöaspekterna vägs in i Kloka listan. Deltagarna ska efter kursen veta hur de själva kan bidra för att minska läkemedlens negativa miljöpåverkan. Utbildningen ska omfatta minst 45 minuter. Ett alternativ till föreläsningar är SLLs webbaserade kurs Läkemedels miljöpåverkan som finns på Uppdragsguiden.

50 5 (5) Är Vårdgivaren miljöcertifierad enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande? Ja Nej Datum för certifiering år mån dag Datum för senaste recertifiering år mån dag Vilket certifieringsorgan har utfärdat certifikatet? AAA Certification AB BMG Trada Certifiering AB Bureau Veritas Certification DNV Certification AB LRQA Sverige AB SEMKO Certification AB SFK Certifiering AB SP Certifiering ÅF-TÜV Nord AB Annat certifierande företag: Om Beställaren så begär ska kopia på certifikatet alternativt kopia på senaste revisionsbeslutet eller recertifieringsbeslutet skickas till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning.

51 Stockholms läns landsting INFORMATIONSHANTERING OCH SLSO Hälso- och sjukvårdsnämnden RAPPORTERING Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Bilaga 5 HSN Sid 1 (16) Informationshantering och rapportering Specialiserad ätstörningsvård 1 Introduktion Vårdgivare skall uppfylla ett antal krav på att leverera information elektroniskt för att effektivisera vårdprocessen kvalitativt och ekonomiskt - samt förbättra samverkan och ge förutsättningar för invånarnas och vårdens aktörers möjligheter till Nationell e-hälsa. En nationell IT strategi togs fram 2006 i syfte att skapa en framtida effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg. Fokus för strategin var då att skapa tekniska förutsättningar för behörighet och kommunikation av vårdinformation. Under våren 2010 bytte den Nationella IT-strategin namn till Nationell ehälsa och fokus förflyttades från teknik, IT-lösningar och infrastruktur till nyttan för invånare och verksamheter. I samband med detta kommer nya krav och möjligheter, t ex krav på etjänstekort samt tillgänglighet till etjänster som Nationell Patientöversikt (NPÖ) och Nationell läkemedelsförteckning. SLL:s framtida IT-utveckling kommer i hög grad att präglas av den nationella IT-utvecklingen. Därmed kan kraven i Avtalet på informationshantering och rapportering komma att kompletteras med ytterligare krav under avtalsperioden. SLL har två IT-plattformar som baseras på och följer det nationella arbetet, dessa är Vårdguiden med Mina vårdkontakter (MVK) samt Plattform SLL (PSLL). Genom dessa nås i framtiden såväl de nationella etjänsterna som de inom SLL. Detta avsnitt beskriver den information som skall rapporteras till SLL via olika etjänster och filöverföringar. Stora delar av informationen är obligatorisk enligt lag och gällande regelverk. Informationskraven beskrivs under rubrikerna Kravställda etjänster och Kravställda filöverföringar. På Uppdragsguiden/Informationshantering och

52 Stockholms läns landsting INFORMATIONSHANTERING OCH SLSO Hälso- och sjukvårdsnämnden RAPPORTERING Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Bilaga 5 HSN Sid 2 (16) rapportering finns beskrivningar av det stöd som finns att få genom SLL:s etjänsteutbud och IT-infrastruktur 1. 2 Förändrade krav under avtalsperioden Under rubrikerna Kravställda etjänster och Kravställd filöverföring eller online-tjänst beskrivs nuvarande krav på etjänster och filöverföring eller överföring via online-tjänst. Kraven kan komma att förändras exempelvis p.g.a. förändrade nationella krav på inrapportering. Beställaren har enligt Avtalet rätt att ändra, lägga till eller ta bort etjänster och filöverföringar med tillhörande informationsobjekt och definitioner. Förändrade krav under avtalsperioden redovisas på Uppdragsguiden/Informationshantering och rapportering. Exempel på ett nytt krav är elektroniskt stöd (esjukintyg) för överföring av elektroniska sjukintyg från vårdgivaren till Försäkringskassan. Övergången till esjukintyg är ett regeringsinitiativ och kommer att vara ett krav för samtliga vårdgivare inom SLL under 2011 när etjänsten är helt färdigutvecklad. 3 Områden för etjänster och Infrastruktur Det finns fyra övergripande områden som stöds av olika etjänster: Invånartjänster Vårdinformation och beslutsstöd Ekonomi/uppföljning Infrastruktur 1 Med tjänst, system och plattform avses i detta sammanhang: Tjänst: en tjänst är det arbete som informationsteknik kan erbjuda och utföra för en människa eller åt ett annat tekniskt IT-system/IT-tjänst. Exempelvis en bokningstjänst av ett vårdtillfälle eller en filöverföring mellan två programvaror/system. Tjänsten är en del av en teknisk plattform där flera olika tjänster samutnyttjar plattformens behörighetskontroll, notifiering, loggning, kommunikationstjänster etc. System: Ett system är ett antal komponenter som tillsammans samverkar för ett gemensamt mål. Varje tekniskt system erbjuder funktioner och den vy som människan möter i systemet samt alla de nödvändiga basfunktioner som krävs för att skapa ett fungerande system såsom loggning, databashantering, kommunikation, behörighetskontroll, notifiering, etc. Plattform: En plattform inom informationstekniken är en bas/samling av funktioner som flera tjänster kan samutnyttja. Den består av en viss hårdvara, ett visst operativsystem och basfunktioner för exempelvis, säkerhet, databashantering och kommunikation. Tjänsterna kan serva helt skilda system och verka i helt skilda kontexter.

53 Stockholms läns landsting INFORMATIONSHANTERING OCH SLSO Hälso- och sjukvårdsnämnden RAPPORTERING Stockholms Centrum för Ätstörningar ADA 6686 Bilaga 5 HSN Sid 3 (16) Fig 1. Beskrivning av SLL:s områden för etjänster och infrastruktur 4 Kravställda etjänster Vårdgivaren skall använda de etjänster och därtill relaterade ITplattformar och IT-system som framgår av Tabell 1. Under punkt 4.1 finns krav som gäller vid avtalets tecknande. För detaljerad information angående informationsobjekt se punkt 4.2 och för termer och definitioner se punkt 5.3. På Uppdragsguiden/Informationshantering och rapportering finns gällande krav vid eventuella förändringar.