Årsredovisning 2015

Transkript

1 Årsredovisning 2015

2 Samtliga bilder kommer från Jordbruksverkets Instagramkampanj #minlandsbygd om inget annat anges. Grafisk form: Holmbergs i Malmö AB

3 Innehållsförteckning 5 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD EU-reformer och konkurrenskraft har genomsyrat JORDBRUKSVERKET VERKSAMHET 15 EKONOMISK ÖVERSIKT Verksamhetens intäkter och kostnader Avgiftsbelagd verksamhet Utnyttjande av direktstöd Utnyttjande av programmedel 29 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar regeringens mål Utvecklingen i jordbruket Utvecklingen inom fiskeri och vattenbruk Utvecklingen på landsbygden 47 DYNAMISKT OCH KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Analyser och utredningsverksamhet Statistikproduktion Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Förberedelse och genomförande av ny jordbruksoch fiskeripolitik Jämställdhetsintegrering Programperiod Programperiod Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige Effektiv kontrollverksamhet Utsäde sundhet och sorter Kvalitetskontroll av frukt och grönt Andra insatser för att stärka konkurrenskraften Konsumentaspekterna Härjedalsförhandlingarna Myllrande våtmarker Vattenhushållning Ekologisk produktion 105 KORREKT HANTERING AV STÖD Utbetalningar i rätt tid Korrekt genomförande av EU-stöden 115 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Distriktsveterinärerna Utsädeskontroll Vattenhushållning Köttklassificering Tjänsteexport 123 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE 131 STÖDJANDE PROCESSER 137 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV 147 FINANSIELL REDOVISNING Inledning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Inkomsttitlar Bemyndigande Finansieringsanalys Sammanställning av väsentliga uppgifter Notförteckning 183 FASTSTÄLLANDE 77 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Säkerställa ett gott djurskydd Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd, samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur Växters sundhet God krisberedskap Kvalitet i djurregister 89 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA NÄRINGAR Vårt arbete för miljö- och resurseffektiva gröna näringar Ett rikt odlingslandskap Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen

4

5 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD EU-reformer och konkurrenskraft har genomsyrat 2015 När jag blickar tillbaka på 2015 är det två tydliga områden som framträder mer än andra; arbetet med EU-reformerna och det tydliga fokus vi haft på konkurrenskraft för branschens företag. Jordbruksverket har arbetat under hårt förändringstryck för att kunna betala ut de stöd som våra företag behöver. De nya försenade reformerna av EU:s jordbrukspolitik, landsbygdspolitik och fiskepolitik har fört med sig omfattande förändringar och ökat komplexiteten markant. Det har inneburit stora utmaningar i arbetet med att ta fram nya föreskrifter, bygga handläggningssystem och e-tjänster samt att kommunicera alla förändringar till berörda har varit allt annat än ett normalår. Det har inte funnits förutsättningar att betala ut vissa stöd lika tidigt som vanligt, men med facit i hand kan jag ändå konstatera att vi kunnat betala ut stöden i stort sett enligt den fastlagda planen och i enlighet med EU:s regelverk. Jag har stor förståelse för den frustration som kan uppstå när delar av stöden dröjer, inte minst eftersom många lantbrukare har en tuff tid. Samtidigt är jag glad över att många fina insatser av medarbetare som arbetat tillsammans på Jordbruksverket och länsstyrelserna gjort att det vid årsskiftet har betalats ut närmare 7 miljarder till 95 % av företagen. Därmed är Sverige ett av de EU-länder som klarat att betala ut störst andel av stöden före årsskiftet. Under nästa år kommer vi ha fortsatta utmaningar som vi tar oss an med oförändrat fokus på företagen, landsbygden och möjligheten att bedriva verksamhet. Jag kan konstatera att 2015 fört med sig ett stort fokus på konkurrenskraft i samhällsdebatten och på Jordbruksverket. För oss är det en självklarhet att förena konkurrenskraft med andra hållbarhetsperspektiv. Där menar jag att Jordbruksverket har en styrka i att kunna göra avvägningar, framför allt genom att vi har bred kompetens, men också för att vi har ett brett sektorsuppdrag. Under våren presenterades konkurrenskraftsutredningen. Många av slutsatserna och förslagen i utredningen stämmer väl överens med Jordbruksverkets mål för fler lönsamma jordbruksoch trädgårdsföretag. Vi är nu involverade i det viktiga efterföljande arbetet med den livsmedelsstrategi som regeringen tar fram. Det är särskilt viktigt att den kommande livsmedelsstrategin omfattar alla aktörer i värdekedjan. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

6 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD Jag vill också gärna lyfta fram projektet Jordbrukets konkurrenskraft. I projektet har vi samlat resultatet från flera utredningar vi gjort på området och där vi ställer frågan varför vissa jordbruks- och trädgårdsföretag lyckas bättre än andra utifrån liknande förutsättningar. Under mässan Elmia lantbruk i oktober arrangerade vi ett seminarium om detta och vi arbetar nu för att resultaten från projektet ska komma till nytta för att företagen ska kunna utveckla sin konkurrenskraft. I mjölkkrisen som pågått under året har vi bidragit med att ta fram kunskapsunderlag och föreslå åtgärder för att underlätta för företagen. Under hösten beslutade EU-kommissionen om ett krispaket för djurbönder och i och med det kunde regeringen besluta om ett mjölkstöd som Jordbruksverket med mycket kort varsel betalade ut till landets mjölkgårdar. I vårt integrerade arbete med konkurrenskraft och andra hållbarhetsfrågor som miljö, djurskydd med mera är antibiotikaresistens ett gott exempel på ett område där det skett intensivt arbete under året. Vi är 18 myndigheter som tillsammans har tagit fram en ny handlingsplan mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. På djurskyddsområdet var det glädjande att EU-kommissionens Food and veterinary office, FVO, efter en revision under hösten kunde konstatera att Sverige har ett bra utbildningssystem för djurskydd och en god djurskyddskompetens inom gris- och slakteribranschen. Jordbruksverket har gjort regeringen uppmärksam på behovet av avvägningar mellan god ekologisk status i vattenförvaltningen och andra samhällsmål, som miljömålet Ett rikt odlingslandskap och ett konkurrenskraftigt jordbruk. Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för god status på svenskt vatten hade inte tillräcklig balans mellan dessa olika mål. Alla förstår vikten av rent vatten, men om jordbruken försvinner tappar vi förmågan att producera mat och andra viktiga miljönyttor. I arbetet med miljömålen har vi också lyft fram att konkurrenskraftiga jordbruksföretag är en förutsättning för att nå flera av miljömålen, i synnerhet målet Ett rikt odlingslandskap som vi själva har huvudansvaret för. Olika perspektiv behöver vägas samman för att förena olika mål. Regeringens nya miljömålsråd, där Jordbruksverket är aktivt, är ett bra forum för detta viktiga arbete. Vi har även tagit initiativ och startat en ny förenklingsresa, den här gången till företag inom livsmedelsindustrin. Precis som vid den tidigare resan till jordbruksföretag så samarbetar vi med flera andra myndigheter och branschaktörer. Syftet är att försöka få en helhetsbild över krånglet hos företaget och att varje aktör tar ansvar för att förenkla det som ligger inom sitt område. Först då kan en positiv upplevelse ske hos företaget, tror jag. Vi vet att de nya EU-reformerna inom bland annat jordbruk och landsbygdsutveckling har fört med sig nytt krångel, men vi måste hela tiden fortsätta jobba tillsammans för att förenkla det vi kan. Därför känns det också bra att över 100 konkreta förenklingar nu är genomförda som ett direkt resultat av Förenklingsresan till lantbruksföretag. Under året avslutades arbetet i e-delegationen, där vi varit aktiva. Vårt engagemang fortsätter dels i regeringens nya strategiska råd för digitaliseringen av det offentliga Sverige och dels i det nya e-samverkansprogrammet som vi och andra myndigheter själva tagit initiativ till för att göra verkstad av gemensamma digitala lösningar. Jag är stolt över att vi hävdar oss väl när det gäller en enkel, öppen och effektiv e-förvaltning där företagen och kunderna står i fokus. Jag är också glad över att Jordbruksverket var en av finalisterna i Sveriges modernaste myndighet. Det gav ett kvitto på att vi ligger långt framme inom många områden. För mig är en modern myndighet en lärande myndighet och deltagandet i tävlingen har inneburit bra tillfällen för oss myndigheter att lära av varandra i koncernen staten. Allt i vår visions anda enklare tillsammans! Leif Denneberg Generaldirektör 6 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

7 Jordbruksverkets verksamhet Jordbruksverket är regeringens myndighet på det jordbrukspolitiska området. Vårt uppdrag är att inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske arbeta för hållbarhet, ett gott djurskydd, ett konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedels produktion till nytta för konsumenterna. Inom myndigheten finns även fält organisationen för Distriktsveterinärerna.

8 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Jordbruksverket ansvarar för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Som förvaltningsmyndighet inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske ska vi medverka till en mer effektiv och miljöanpassad politik inom EU. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en av huvuduppgifterna. Vi ansvarar för utbetalningar av EU-stöd och arbetar för förenklingar av EU:s regleringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Jordbruksverket har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. Vi ansvarar för samordning, uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, men arbetar även med övriga miljömål i varierande omfattning. Vi arbetar för att utveckla landsbygden så att det skapas goda förutsättningar för att kunna leva och bo där. Vi arbetar för en god djurhälsa hos husdjuren och ska förebygga spridning och bekämpa smittsamma djursjukdomar och allvarliga växtskadegörare. Jordbruksverket arbetar för att stärka djurskyddet, såväl i Sverige som genom aktivt arbete i internationella sammanhang. I vårt uppdrag som central myndighet för djurskyddet ingår att samordna och vägleda länsstyrelserna i deras arbete med djurskyddskontroller. Jordbruksverket är indelat i fyra divisioner samt en stabsenhet och internrevisionen. STABSENHETEN GENERALDIREKTÖR INTERNREVISION FRÄMJANDE OCH FÖRVALTNING Landsbygdsavdelningen Avdelningen för djurskydd och hälsa Växt- och miljöavdelningen Marknadsavdelningen UTBETALNINGSFUNKTIONEN Stödärendeavdelningen Stödförvaltningsavdelningen Stödprocessavdelningen SERVICE OCH KONTROLL Kundavdelningen IT-avdelningen Kontrollavdelningen DISTRIKTSVETERINÄRERNA Huvudkontor 4 regioner Figur 1. Jordbruksverkets organisation. 8 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

9 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Jordbruksverket har en stor regional organisation genom Distriktsveterinärerna samt olika regionala kontor. På de regionala kontoren finns verksamhet inom framförallt områdena växtskydd, växtnäring, ekologisk produktion, vatten och växtkontroll. Dessa kontor finns i Alnarp, Helsingborg, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skara, Stockholm och Uppsala. Vi har därtill regionala kontor i Svalöv för utsädesfrågor samt i Söderhamn där CDB-enheten och delar av kundtjänst sitter. Vår kartenhet finns också på flera orter eftersom fältbesök är en del av arbetet. Distriktsveterinärerna Huvudkontor Distriktsveterinärerna Gränskontroll Distriktsveterinärerna Mottagning Jordbruksverket Huvudkontor Jordbruksverket Regionalkontor Jordbruksverket Kartenheten Figur 2. Kartor över Jordbruksverkets distriktsveterinärernas mottagningar och regionala kontor. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

10 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Jordbruksverkets vision Enklare tillsammans Jordbruksverkets vision är Enklare tillsammans. Visionen talar om för oss att vi ska ha ett starkt fokus på att göra det enklare för våra kunder genom att arbeta tillsammans med andra aktörer och tillsammans inom Jordbruksverket. Detta ska bidra till konkurrenskraftiga företag, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle. Genom bredden i vår verksamhet har vi en viktig uppgift i att belysa frågor från olika perspektiv för att skapa helhetssyn och göra balanserade avvägningar mellan olika mål. Detta kan enbart ske genom ett gott samarbete internt där olika kompetenser blir involverade. För att skapa verkligt upplevda förenklingar hos kunden i vardagen behöver vi arbeta nära och tillsammans med andra myndigheter och branschorganisationer. Jobbar vi tillsammans, går det mesta också enklare! Verksamhetsidé Jordbruksverkets verksamhetsidé beskriver vårt huvudsakliga uppdrag: Vi arbetar för ett livskraftigt jordbruk som grunden för en levande och attraktiv landsbygd. Vi bidrar till ett hållbart samhälle med en hälsosam miljö för människor och djur. Vi verkar för ett lönsamt företagande och tillväxt i hela landet. Vi utgår från kundernas behov och gör det krångliga enkelt. Vi skapar trygghet och förtroende, tillsammans och med andra. Strategisk plan med fem fokusområden Jordbruksverket har en strategisk plan som gäller till och med 2016, färdplanen. Den omfattar fem fokusområden som beskriver vad vi ska prioritera de närmsta åren. Under 2015 har arbetet med färdplanen fortsatt med god fart. Se, utveckla och säkra landsbygden Ett viktigt mål med fokusområdet är att få perspektiven konkurrenskraft och hållbarhet att genomsyra Jordbruksverkets verksamhet. När vi utvecklar verksamhet, regler och fattar beslut ska vi värdera vilken påverkan det har för konkurrenskraften i branschen samt ett hållbart samhälle. Vi har beslutat en strategisk plan för fokusområdet under året. I den har vi koncentrerat arbetet till ämnet hållbar mat och vi har genomfört flera olika insatser för att sprida kunskap. Några exempel på det är de flertal interna lunchseminarier om mat som genomförts samt vårt deltagande på evenemanget MAT Målet är att genom kunskap öka engagemanget för att arbeta för en hållbar matproduktion och på så sätt bidra till ett hållbart samhälle. Inom myndigheten har vi idag ett tydligt fokus på konkurrenskraft och hållbarhetsfrågor. Det är märkbart i den interna diskussionen och vid alla de arbeten som generaldirektören beslutat. Detta är ett resultat av det tvååriga arbete som vi har genomfört i fokusområdet. Kunden först En av de större satsningarna inom fokusområdet Kunden först har varit projektet Bra bemötande av varandra och våra kunder. Aktiviteterna inom projektet syftade till att få alla medarbetare och chefer medvetna om vad ett bra bemötande betyder för våra kunder och för vår egen arbetsmiljö. Vi har bland annat genomfört utbildningsinsatser genom interaktiv teater med efterföljande gruppövningar samt fört in att avsnitt om bemötande i våra utbildningar för nyanställda och chefer. Projektet har även genomfört en mätning av vår tillgänglighet och vårt bemötande genom så kallade Mystery Callers. Resultatet av mätningen visade att vi har ett acceptabelt resultat för målen tillgänglighet och trevligt tilltal, men förbättringspotential för svarsfrekvens och hjälpsamhet. På kommunikationsområdet har vi genomfört ett antal förbättringar. Under året har vi samlat organisationens kommunikatörer på en enhet med syftet att öka samordningen och enhetligheten mot kund. Inom klarspråk har vi särskilt arbetat med att skriva juridiska texter, t.ex. föreskrifter, på klarspråk. Vår webbplats har fått en ny kundvänligare förstasida med större fokus på att enkelt hitta information som många söker efter. Förenklingar överallt Jordbruksverket har under året fortsatt förenklingsarbetet efter Förenklingsresan som genomfördes 2013 och Förenklingsresan som idé innebar att vi träffade jordbrukare tillsammans med andra myndigheter och branschorganisationer för att kartlägga vad de verkligen upplevde som krångligt i vardagen. Varje organisation tog sedan ansvar för att åtgärda det som låg inom det egna ansvars området. Förenklingsresan resulterade i en gemensam handlingsplan där vi samlade förenklingsförslag. Under detta år har förslagen följts upp och vi kan konstatera att över 115 förenklingar har genomförts. Under året har även en ny förenklingsresa startat. Den nya resan omfattar livsmedelsföretag och sker enligt samma koncept som resan till jordbrukare. Jordbruksverket träffar tillsammans med andra myndigheter och aktörer olika livsmedelsföretag för att lyssna och fånga krångel som måste tas om hand. 10 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

11 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Några ytterligare exempel på förenklingsarbete under året är handlingsplanerna för gris, mjölk samt nöt och lamm. Handlingsplanerna ägs av branschorganisationerna men vi deltar och arbetar med de förenklingsåtgärder som rör vårt ansvarsområde, till exempel sådant som rör våra regelverk. Vi är också aktiva i förenklingsarbete på EU-nivå vilket bland annat omfattar att försöka påverka och förenkla regelverket kring EU-stöden och regelverken kring djur- och växtskydd. Attraktiv myndighet i koncernen staten Under året har vi avslutat några projekt med syfte att främja utvecklingen av en attraktiv myndighet. Det har bland annat resulterat i att det nu finns bättre möjligheter att utveckla vår internkommunikation i rätt riktning. Ett team inom kommunikationsenheten har utsetts för internkommunikation och vi har identifierat flera utvecklingsområden och några har vi åtgärdat. Bland annat har vi lanserat riktade chefssidor på intranätet. Vi står inför utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen de kommande åren. Det är en av de utmaningar samtliga avdelningschefer lyfter i sin omvärldsanalys. På IT-avdelningen har ett pilotprojekt resulterat i en modern rekryteringsprocess samt en tydlig strategi för kompetensförsörjning inom IT-området. Detta är nu ett gott exempel för övriga verksamheter att följa. Vi har under året planerat för ett fortsatt fördjupat utvecklingsarbete för en god kompetensförsörjning. Som ett första steg har vi tagit fram ett förbättrat stöd för kompetensanalys, som integrerats i vår verksamhetsplanering. Under året har Jordbruksverkets ledarutvecklingsprogram fortsatt med modulerna Chef på Jordbruksverket och Kommunikativt ledarskap. Pilotprojektet Människa, teknik och lokaler i samverkan startade under året för att möta nya möjligheter i arbetslivet och för att utveckla ett så kallat aktivitetsbaserat arbetssätt. Målet är att pröva nya arbetssätt med hjälp av ny teknik och bättre anpassade lokaler för en bättre arbetsmiljö som präglas av samarbete, öppenhet och enkelhet. Under året deltog Jordbruksverket i utmärkelsen Sveriges modernaste myndighet. Syftet var att få tillgång till det värdefulla erfarenhetsutbyte som sker med andra myndigheter inom projektet. Som ett led i utmärkelsen värderade externa granskare vårt arbete inom områdena: kvalitet, enkelhet och effektivitet engagerade chefer och medarbetare förnyelse och innovation hållbar och miljömedveten utveckling Av 16 myndigheter var Jordbruksverket en av fyra finalister och deltog i en gemensam monter på Kvalitetsmässan i Göteborg i november. Insatserna räckte inte hela vägen fram till seger. Vi ser ändå en stor behållning i att ha deltagit. Vi har fått mycket bra stoff till fortsatt utveckling, inte minst inom fokusområdet Attraktiv myndighet i koncernen staten. Helheten med ett regionalt perspektiv Inom verksamhetsstödet har vi genomfört ett antal insatser för att bidra till det regionala perspektivet. Bland annat har vi utvecklat intranätets förstasida så att den tydligare vänder sig till alla med arbetare, inte bara de som jobbar på huvudkontoret. Vi arbetar även med att personalisera intranätet och när det är färdigt kan vi rikta information till de regionala medarbetarna och rikta bort sådant som bara rör medarbetare på huvudkontoret. När vi har ordnat olika sammankomster i Jönköping har vi lagt extra vikt vid att göra det möjligt att delta från de regionala kontoren. IT-avdelningen har mottagit en lista över teknikförbättringar som ska underlätta kommunikationen med de regionala kontoren och har planerat för att genomföra detta. Värdeord framåt, trovärdig och professionell Jordbruksverket arbetar enligt tre värdeord framåt, trovärdig och professionell. Värdeorden hjälper oss att nå visionen genom att tydliggöra hur vi ska vara, hur vi vill uppfattas och hur vi ska agera gentemot kunderna och JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

12 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Vad har Jordbruksverkets personal arbetat med ? I tabellen nedan framgår hur resurserna har fördelats procentuellt sett under åren. All personal är med, utom resultatområde Distriktsveterinärerna, timanställd personal och tidsbegränsad personal som arbetade med blåtunga Resultatområde Distriktsveterinärerna utgör ca 35 % av Jordbruksverkets verksamhet räknat i antalet årsarbetskrafter (åak). Antalet årsarbetskrafter i tabellen har ökat konstant under perioden 2005 till 2015, från 528 åak till 770 åak. Detta beror framförallt på att nya verksamheter kommit till; arbete med utsäde flyttades över från Statens utsädeskontroll 2005, delar av verksamheten vid Djurskyddsmyndigheten flyttades över 2008, fiskerifrågor flyttades över från Fiskeriverket Dessutom har nya verksamheter tillkommit under åren, t.ex. arbete med Lokalt ledd utveckling (LLU) Tabell 1. Vad Jordbruksverkets personal (exklusive resultatområde Distriktsveterinärerna) arbetat med under perioden % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% stödfunktion (overhead) chefsfrågor och verksövergripande utvecklingsåtgärder krisberedskap konkurrensneutral uppdrag exkl. distriktsveterinärer djurhälsa, djurskydd, försöksdjur, CITES djursmittor, smittskydd, foder, införsel m.m. rikt odlingslandskap, ekologisk produktion tillsynsarbete växters sundhet, fytosanitärt arbete, utsäde förnybar energi, begränsad klimatpåverkan giftfri miljö, ingen övergödning marknadsbevakning, statistik, utredningar exportbidrag, intervention, licenser lokalt ledd utveckling (LLU) fiskefrågor ajourhållning direktstöd inkl. reformarbete, kontroll landsbygdsprogram inkl. implementering IT-system, utveckling och förvaltning 0% Stödfunktionen (overhead) har relativt sett minskat Däremot har djursmittor och smittskydd minskat under perioden, från 17 % till 12 % medan arbetet från drygt 13 % till ca 6 % under perioden. Det är med chefsuppgifter legat ganska oförändrat på 11 % framförallt arbetet med smittskydd som minskat där av verksamheten. man bl.a. effektiviserat arbetet genom fler e-tjänster Den konkurrensneutrala uppdragsverksamheten ökade 2006 i och med att arbetet med utsäde Växters sundhet minskade år 2009 samtidigt inom djurregistren. kom till. som tillsynsarbetet ökade. Detta beror på en Djurskyddsarbetet ökade med ca 2 % år 2008 omorganisation där man bröt ut tillsynsarbetet p.g.a. att delar av Djurskyddsmyndighetens verksamhet flyttades över till Jordbruksverket och har verksamhetsområde. ur växters sundhet och lade det inom ett eget därefter legat ganska konstant på totalt ca 6 %. 12 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

13 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Arbetet med exportbidrag, intervention, licenser och offentlig lagring har stadigt minskat under perioden, från ca 4,5 % till ca 1,5 %. År 2008 påbörjades blockinventeringsprojektet vilket medförde att arbetsinsatsen för ajourhållning ökade markant År 2010 användes drygt 10 % av Jordbruksverkets resurser för arbete med ajourhållning. Efter projektets avslut har arbetet med att löpande uppdatera arealer fortsatt att ta ca 4 % av resurserna. Utveckling och förvaltning av IT-system har ökad stadigt under perioden, från ca 4 % till 14 %. Detta beror framförallt på arbete med egenutvecklade IT-system för implementering av landsbygdsprogrammet och implementering av den nya jordbruks- och fiskeripolitiken som påbörjades Även arbete med landsbygdsprogrammet och direktstöden har ökat under dessa perioder och utgör totalt mellan 16 % - 18 % av verksamheten varje Disposition av årsredovisningen Årsredovisningen inleds med ekonomisk översikt samt ett sammanfattande kapitel som bland annat redovisar de insatser som Jordbruksverket gjort för att bidra till regeringens mål för det aktuella utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Målet är att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. Den efterföljande resultatredovisningens områden bygger på Jordbruksverkets instruktion. Det är dock bara fem av dessa områden som verk samhetens intäkter och kostnader fördelas på. Kostnaderna för Attraktiv myndighet med engagerade medarbetare, Stödjande processer och Återrapporteringskrav fördelas på de övriga områdena. Det generella återrapporteringskravet om hur Jordbruksverkets verksamhet har bidragit till att uppfylla det av riksdagen fastlagda målet, redovisas i ett eget kapitel Utvecklingen inom landsbygd, jordbruk och fiske. I avsnitten för respektive område redovisas måluppfyllelsen (verksamhetens resultat och effekter i förhållande till fastställda mål). För varje mål görs en resultatbedömning - en redovisning av måluppfyllelsegrad. Denna mäts eller beskrivs på olika sätt beroende på målet. I en del fall finns preciseringar som gjorts av regeringen. Exempel på sådana preciseringar finns inom miljöarbetet och omfattningsmålen inom landsbygds programmet. Om preciseringar saknas har målen satts av Jordbruksverket. Vi redovisar de indikatorer som måluppfyllelsen är grundad på. Enligt SCB kan ett NKI-värde (Nöjd Kund Index) som överstiger 60 bedömas som bra. När värdet ligger mellan 40 och 60 bedöms det som godkänt och under 40 blir det underkänt. Denna tregradiga skala har Jordbruksverket modifierat till en fyrgradig bedömningsskala för måluppfyllelse. Fullt uppfyllt (4) = Målet är uppfyllt till minst 95%. I huvudsak uppfyllt (3) = Målet är uppfyllt till minst 65 och högst 95 %. Delvis uppfyllt (2) = Målet är uppfyllt till minst 30 och högst 65%. Ej uppfyllt (1) = Målet är uppfyllt till mindre än 30% är gjord. Måluppfyllelsegraden bygger på såväl subjektiv bedömning som kvantitativa data. Under respektive kapitel redovisas hur bedömningen är gjord. Under respektive kapitel redovisas väsentliga prestationer. Vid beräkning av kostnaderna har såväl direkta kostnader som skäliga indirekta kostnader tagits med. Vid beräkning av indirekta kostnader har ett OH-pålägg om 83% (78% exklusive resor) använts förutom för kostnader inom Konkurrensneutral uppdragsverksamhet där kostnader redovisats enligt särskild resultaträkning. I år redovisar Jordbruksverket en särskild ekonomisk redovisning enligt Transparenslagen för Distriktsveterinärernas verksamhet, se avsnitt Finansiell redovisning sid 153 och 174. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

14 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET 14 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

15 Ekonomisk översikt Den totala omsättningen uppgick till totalt miljoner kronor inklusive lämnade bidrag.

16 EKONOMISK ÖVERSIKT Total omsättning Den totala omsättningen, det vill säga verksamhetens kostnader och lämnade bidrag, uppgår 2015 till miljoner kronor att jämföras med miljoner kronor 2014 och miljoner kronor för Den totala omsättningen har det senaste året minskat med ca miljoner kronor. Minskningen beror på att lämnade bidrag har minskat kraftigt. Av Jordbruksverkets totala omsättning har EU finansierat cirka 70 %, tidigare år har det varit kring 65 %. Resterande kostnader finansieras med nationella medel och avgifter inom framförallt det veterinära området. Antal årsarbetskrafter Antalet årsarbetskrafter totalt har minskat något jämfört med föregående år. Det är en förskjutning mellan verksamheten Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv som har ökat medan verksamheten Korrekt hantering av stöd har minskat. Detta beror främst på implementeringsarbetet med den nya jordbruks- och fiskeripolitiken. En stor del av utgiften för personalen som har arbetat med de nya programmen har aktiverats och kostnaden kommer i form av avskrivningar kommande år. Av denna anledning har inte kostnaderna i tabell 3 Verksamhetens intäkter och kostnader ökat i samma omfattning. Årsarbetsarbetskrafter inom avsnittet Konkurrensneutral uppdragsverksamhet har också minskat vilket beror på färre veterinärer inom RO Distriktsveterinärerna samt att RO Vatten har avvecklats under året. Tabell 2. Antalet årsarbetskrafter (åak) Verksamheter 2013 % ) % 2015 % Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv 198, , ,6 22 Skydd av djur, växter och hälsa 172, , ,9 15 Miljö- och resurseffektiva gröna näringar 95,2 8 92,2 8 96,0 8 Korrekt hantering av stöd 240, , ,4 16 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 2 501, , ,3 39 Summa 1 207, , , Efter genomgång av verksamhetskontons tillhörighet till respektive verksamhet har årsarbetskrafter räknats om för 2013 och Resultatområde Distriktsveterinärerna står för 444 åak 2013, 437 åak 2014 och 418 åak Källa: Ekonomisystemet 16 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

17 EKONOMISK ÖVERSIKT Verksamhetens intäkter och kostnader Jordbruksverkets intäkter av avgifter och andra ersättningar har totalt sett minskat något. Verksamhetens kostnader (exkl. lämnade bidrag och tillhörande kostnader) har under det senaste året ökat med knappt 10 miljoner kronor från miljoner kronor till miljoner kronor. Ökningen beror dels på ökade kostnader för arbetet med förberedelserna inför kommande jordbruks- och fiskeripolitik (Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv) men även Skydd av djur, växter och hälsa har ökat något. Verksamheten Konkurrensneutral uppdragsverksamhet har minskat vilket framförallt beror på avvecklingen av RO Vatten. Konkurrensneutral uppdragsverksamhet med resultatområdena (RO) Distriktsveterinärerna, Vatten (under avveckling), Tjänsteexport och del av Utsäde samt Tillsyn (köttklassificering) är det största området med ca 40 % av de totala JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

18 EKONOMISK ÖVERSIKT Tabell 3. Verksamhetens intäkter och kostnader 1,3 Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv 4 Skydd av djur, växter och hälsa Miljö- och resurseffektiva gröna näringar Verksamhetens intäkter och kostnader Inäkter av anslag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall V o I Ö V V Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m som inte disponeras Finansiella intäkter och kostnader Medel som tillförts statens budget Saldo Transfereringar Medel för finansiering av bidrag Finansiella intäkter och kostnader Lämnade bidrag Saldo U I s F M s S T M b F L S Å Årets kapitalförändring Intäkter och kostnader har fördelats med hjälp av bokföringens verksamhets- respektive finansieringskonton. Fördelade lönekostnader baseras på individuell tidredovisning. Kostnaderna för gemensamma stödfunktioner har fördelats med antal årsarbetskrafter som bas. 2. Kostnaderna för interna uppdrag har eliminerats för konkurrensneutral uppdragsverksamhet vilka uppgår till cirka 4,6 mnkr 2015, 3,4 mnkr 2014 och 2,9 mnkr Efter genomgång av verksamhetskontons tillhörighet till respektive verksamhet har verksamhetens intäkter och kostnader räknats om för åren Lämnade bidrag för axel 2 (miljöersättningar och kompensationsbidrag m.m.) redovisas i denna tabell under Korrekt hantering av stöd i stället för Miljö och resurseffektiva gröna näringar. Källa: Ekonomisystemet Agresso 18 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

19 EKONOMISK ÖVERSIKT Korrekt hantering av stöd 4 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet erksamhetens intäkter ch kostnader näkter av anslag vriga intäkter erksamhetens kostnader erksamhetsutfall Totalt ppbördsverksamhet ntäkter av avgifter m.m om inte disponeras inansiella kostnader edel som tillförts tatens budget aldo ransfereringar edel för finansiering av idrag inansiella kostnader ämnade bidrag aldo rets kapitalförändring JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

20 EKONOMISK ÖVERSIKT Avgiftsbelagd verksamhet I nedanstående tabell framgår resultatområdenas fördelning mellan offentligrättslig verksamhet samt uppdragsverksamhet. Tabell 4 Resultatområden (tkr) Ackumulerat resultat t.o.m Resultat 2014 Intäkter 2015 Kostnader 2015 Resultat/ utfall 2015 (t Offentligrättslig verksamhet Djur Växt Utsäde Tillsyn Distriktsveterinärerna Summa Uppdragsverksamhet Vatten Utsäde Tillsyn Distriktsveterinärerna Tjänsteexport Summa Totalt O ve D Vä U Ti D Su U Va U Ti D Tj Su To Utfallet för resultatområde Djur 2015 blev tkr bättre än budgeterat enligt regleringsbrev. Detta beror till stor del på att avgiftsområdena hundregister samt ban- och tävlingsveterinärer gick bättre än förväntat. Resultatområde Växts utfall 2015 blev tkr sämre än budgeterat enligt regleringsbrev. Orsaken till det försämrade resultatet var att färre företag var verksamma samt ökade analyskostnader. Utfallet för resultatområde Utsäde 2015 blev tkr bättre än budgeterat enligt regleringsbrev. Resultatförbättringen låg framförallt inom uppdragsverksamheten och beror till stor del på vidtagna besparingar. Resultatet för resultatområde Tillsyn 2015 blev tkr sämre än budgeterat enligt regleringsbrev. Resultatförsämringen beror till stor del på minskade intäkter inom den fytosanitära verksamheten. Distriktsveterinärernas verksamhet som står för drygt 82 % av kostnaderna inom den avgiftsbelagda verksamheten hamnade på ett årsunderskott på drygt 800 tkr vilket överensstämmer väl med budgeterat resultat enligt regleringsbrev. Verksamheten med Tjänsteexport blev tkr sämre än budgeterat enligt regleringsbrev. Resultatförsämringen beror till stor del på kortare kontrakt med SIDA. Se även not 34 i avsnitt Finansiell redovisning för ytterligare kommentarer. 20 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

21 EKONOMISK ÖVERSIKT kr) Ackumulerat utgående 2015 Budgeterade intäkter enl. regleringsbrev 2015 Budgeterade kostnader enl. regleringsbrev 2015 Budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2015 Budgeterat ackumulerat utgående enl. regleringsbrev 2015 ffentligrättslig rksamhet jur xt tsäde llsyn istriktsveterinärerna mma ppdragsverksamhet tten tsäde llsyn istriktsveterinärerna änsteexport mma talt JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

22 EKONOMISK ÖVERSIKT Lämnade bidrag Samtliga utbetalade bidrag under 2015 uppgår till miljoner kronor jämfört med miljoner kronor för Huvuddelen av minskningen beror på lägre utfall av miljöersättningar och kompensationsbidrag. Av utbetalade bidrag under året har EU finansierat cirka 79 % motsvarande cirka miljoner kronor. Antalet utbetalningar minskade till drygt jämfört med cirka år Tabell 5. Utbetalade bidrag m.m. Gårdsstödet 1,2 Kompen sationsbidrag Miljöersättningar Företagsstöd 3,4 Projektstöd 3,4 Nationellt stöd mjölk Norrland Marknadsstöd 5 Övriga bidrag 1,6 Totalt utbetalat belopp, mnkr därav EU-finansierat, % ca 35 ca ca 32 ca ca 34 ca 71 Antal utbetalningar, st I utbetalade belopp för direktstöden (gårdsstöd m.fl.) har avdrag gjorts för släpande sanktioner och tvärvillkorsavdrag. 2. I posten ingår gårdsstöd, mjölkkrisstöd, förgröningsstöd, nötkreatursstöd, stöd till unga jordbrukare och återbetalning av finansiell disciplin. 3. Företagsstöd avser insatser som är till nytta för ett enskilt företag medan projektstöd är till allmän nytta eller till för flera företag, fördelarna med bidraget når fler än de som sökt stöd. 4. Vid beräkning av EU:s medfinansiering har hänsyn tagits till förskottsutbetalningar av svenska medel. Däremot har inte hänsyn tagits till annan offentlig medfinansiering. 5. I posten ingår interventionsstöd. 6. I posten ingår utbetalningar av djurbidrag och extra djuromsorg för suggor, nationellt kuvert, miljöinvesteringar, TA-medel och stöd till fiskerinäringen m.m. Dessutom ingår bidrag till organisationer för deras medverkan i olika program inom djurområdet m.m. och ersättning till länsstyrelserna m.fl. för kostnader för genomförande av landsbygdsprogrammet. Fr.o.m. år 2015 ingår även ersättning för lokalt ledd utveckling. 7. Utbetalade belopp avser brutto ut, dvs. avdrag har inte gjorts för inbetalningar. Under 2015 har därutöver ca inbetalningar ( föregående år) om drygt 71 miljoner kronor (77 miljoner kronor föregående år) gjorts, varav drygt 11 miljoner kronor avser tidigare utbetalade gårdsstöd, drygt 22 miljoner kronor tidigare utbetalade miljöersättningar och ca 21 miljoner kronor tidigare utbetalade projektstöd inom landsbygdsprogrammet. Utöver detta avser inbetalningarna i huvudsak kompensationsstöd och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet.resterande differens om 11 miljoner kronor mot lämnade bidrag enligt resultaträkningen avser utestående fordringar samt att del av inbetalningarna om 71 miljoner kronor är bokförda mot inkomsttitel. 8. I antal utbetalningar ingår även så kallade kvittningar det vill säga att del av eller hela beloppet har utbetalats till annan än stödmottagare. Under 2015 var det drygt st. Motsvarande för 2014 och 2013 var cirka respektive kvittningar. Ca 11 % av utbetalda stödbelopp kvittades 2015 motsvarande ca 966 miljoner kronor. Huvuddelen av beloppet avser överlåtelse från stödmottagare till banker m.fl. Totalt Källa: Jordbruksverkets stödutbetalningssystem BETAL och ekonomisystemet Agresso 22 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

23 EKONOMISK ÖVERSIKT Utnyttjande av direktstöd Utnyttjandet av det nationella taket för direktstöd bedöms bli i nivå med förra året. De nationella taken är fastställda på stödårsnivå i euro för de olika stöden. Utbetalningarna avseende ett stödår sker under perioden 1 december till och med 30 juni respektive år. För gårdsstödet (från 2015 även förgröningsstöd m.fl.) betalas huvuddelen ut under december månad och det nationella kuvertet, som gällde till och med stödåret 2014, betalas ut under våren året efter. För stödåret 2015 är utnyttjandet lägst för stöd till unga jordbrukare. Där var det betydligt färre som sökte än vad som förväntades. Kommande år är det dock möjligt att ändra taket för respektive stöd så att utnyttjandegraden kan bli högre. Tabell 6 Sverige utfall och andel utnyttjade takbelopp för stödåren Stödformer 2 Stödår 2015 Utfall 1 stödår 2013 Utfall 1 stödår 2014 Utfall 1 t.o.m Prognos 1 för stödåret Prognos 2 utnyttjande tusen euro % 2 tusen euro % 2 tusen euro tusen euro % Gårdsstöd , , ,8 Förgröningsstöd ,8 Nötkreatursstöd ,9 Stöd till unga ,8 jordbrukare Återbetalning av , ,9 finansiell disciplin Nationellt kuvert , , Summa , , , Fastställd kurs 2013: 1 euro = 8,6575 kr, 2014: 9,1465 kr resp = 9,4083 kr för samtliga stödformer. För 2013 har det gjorts avdrag både för modulering och finansiell disciplin. För 2014 och 2015 har det gjorts avdrag för finansiell disciplin. 2. För vissa av stödformerna är det maximala tak som inte får överskridas. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige. För stödåret 2013 var det sista året med avdrag för modulering. Till stödåret 2014 sänktes det maximala taket för gårdsstödet till tusen euro. Utfallet med beloppet för 2014 om tusen euro efter avdrag för finansiell disciplin motsvarar tusen euro före avdragen för finansiell disciplin. Utnyttjandet blev således ca 97,5 %. På motsvarande sätt beräknas utnyttjandet för stödåret Nationellt kuvert omfattar stöd för kvalitetscertifiering och stöd till mervärden i jordbruket. 4. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige enligt artiklarna 8, 40 m.m. i rådets förordning (EG) nr 73/2009 och artiklarna 6, 7 m.m. i Europaparlamentets och rådets förordning 1307/2013. Källa: JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

24 EKONOMISK ÖVERSIKT Utnyttjande av landsbygdsprogrammet Under programperioden har avsatts cirka miljoner kronor exkl. överskjutande nationell finansiering om cirka 203 miljoner kronor. Beloppet omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Utbetalningar avseende programperioden har pågått till och med 2015 för projekt beslutade inom ramen för programperioden. Miljöersättningar och kompensationsbidrag för delar av stödår 2006 samt stödår inom Axel 2 omfattas av programperiodens budget. I nedanstående tabell framgår gjorda utbetalningar (netto) under perioden 16 oktober december 2015 som har belastat landsbygdsprogrammet fördelat på axelnivå och tekniskt stöd. Totalt har miljoner kronor utbetalats varav miljoner kronor finansieras av EU medan resterande miljoner kronor till huvuddelen har finansierats av staten via Jordbruksverket. Under räkenskapsåret 2015 har cirka miljoner kronor utbetalats varav cirka 899 miljoner kronor finansieras av EU. Tabell 7 Redovisade utbetalningar inom LBP 16/ / jämfört mot budget Åtgärd Utbetalningar miljoner kronor Programbudget, miljoner kronor Totalt Varav EU-del % -utnyttjande av total budget 4 Axel 1, Förbättra konkurrenskraften i 5 731, , ,4 102,0 jord- och skogsbruket Axel 2, Förbättra miljö och landskapet , , ,6 100,1 Axel 3, Diversifiering och förbättrad 4 294, , ,9 94,4 livskvalitet på landsbygden Axel 4, Leader 2 375, ,4 908,0 95,6 Axel 5, Tekniskt stöd 1 158, ,5 577,6 100,0 Summa , , ,5 99,5 1. Därutöver har cirka 200,9 miljoner kronor utbetalats av Jordbruksverket i nationell överskjutande finansiering som inte omfattas av programbudgeten. 2. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om cirka 1 660,8 miljoner kronor. 3. Under 2013 höjdes programbudgeten för programperioden från ,2 miljoner kr (version 9) till ,7 mnkr (programversion 11). 4. I beräknat utnyttjande av EU-budgeten har inte hänsyn tagits till beslutade finansiella korrigeringar som rör programperioden. Beslutade korrigeringar uppgår till knappt 110 miljoner kronor. Därutöver finns fem pågående ärenden som kan medföra ytterligare c:a 120 miljoner kronor i finansiella korrigeringar. Källa: Jordbruksverket EU-delen inom programbudgeten uppgår till miljoner euro motsvarande miljoner kronor. Programmet är fastställt utifrån en eurokurs om 9 kronor. Om kronans värde är lägre i de löpande kvartalsredovisningarna mot EU under perioden utnyttjas mindre än fastställda EU-medel. Den genomsnittliga kursen har legat på 9,21 kr/euro. Utnyttjandet av beslutade EU-medel inom landsbygdsprogrammets budget uppgår till ,5 miljoner kronor vilket motsvarar 1 902,4 miljoner euro. Totalt för EU:s Landsbygdsfond (EJFLU) till och med kvartal (avseende redovisade utbetalningar till och med 15 oktober 2015) har exklusive förskott drygt 92 % utnyttjats i genomsnitt för samtliga EU-länder. Sveriges utnyttjande ligger på 95 % vilket är maxnivån före reglering av förskott vid avslutat program. 24 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

25 EKONOMISK ÖVERSIKT Tabell 8 Utnyttjande av EU-medel inom LBP 16/ / Total EU-budget, miljoner euro 1 677,3 275, ,1 Redovisat, miljoner euro 1 328,4 181,8 267,8 124, ,4 Erhållna förskott EU, miljoner euro 127, ,8 Summa utnyttjad budget, miljoner euro 1 456,2 181,8 267,8 124, ,2 Utnyttjad budget ackumulerat 68,0 77,3 91,0 97,4 97,4 exkl. förskott, % 5 Utbetalningar (netto), miljoner kronor , , , , ,6 Genomsnittskurs, kr/euro 6 9,35 8,59 8,85 9,34 9,21 1. Utbetalningar under perioden 16/ / Utbetalningar under perioden 16/ / Utbetalningar under perioden 16/ / Utbetalningar under perioden 16/ / Finansiella korrigeringar har inte dragits av vid beräkning av utnyttjad EU-budget. Såväl beslutad korrigeringar som befarade korrigeringar i pågående ärenden beräknas totalt till 230 miljoner kronor. 6. Genomsnittskursen påverkas av när i tiden som rekvisition sker av EU-medel. Källa: Jordbruksverket Utnyttjande av landsbygdsprogrammet Under programperioden har avsatts cirka miljoner kronor, varav EU medfinansierar cirka miljoner kronor. Den svenska medfinansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. För perioden har utbetalningar gjorts för miljöersättningar, kompensationsstöd samt tekniskt stöd och förberedande stöd i syfte att understödja förberedelserna med landsbygdsprogrammet samt framtagandet av lokala utvecklingsstrategier inom lokalt ledd utveckling. Utbetalningarna uppgår till knappt miljoner kronor, varav drygt knappt miljoner kronor avser EU-finansierad del. Tabell 9 Utbetalda medel 1/ / Åtgärd Programbudget miljoner kronor Utbetalningar miljoner kronor Totalt Varav EU-del, % -utnyttjande av total budget 1 - Kompetensutveckling 1 131, Rådgivning 669, Investeringsstöd 2 659, Jordbruks- och affärsutveckling 1 100, Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd 4 684, Stöd för miljöåtgärder i skogen 99, Miljö- och klimatvänligt jordbruk , ,6 978,8 29,9 11 Ekologisk produktion ,2 783,8 318,2 19,0 13 Kompensationsstöd ,2 711,6 288,9 8,7 14 Djurvälfärdsersättning ,3 236,0 95,8 22, Samarbete 1 306, Lokalt ledd utveckling ,0 28,5 14,2 1,7 Tekniskt stöd 1 309,7 214,1 86,9 16,3 Summa , ,6 1) 1 782,8 12,2 1. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 9,4 miljoner kronor. 2. Prioritering 4 miljö i jord- och skogsbruk. 3. Prioritering 3 djurvälfärd och kort livsmedelskedja. 4. Prioritering 6 utveckling på landsbygden. Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

26 EKONOMISK ÖVERSIKT Utnyttjande av programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och regionalfonden (ESF) Under programperioden har avsatts cirka 140 miljoner kronor i EU-medel, vilka ska medfinansieras med svenska medel. Den svenska medfinansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Under 2015 har utbetalningar skett enbart till förberedande stöd i syfte att ta fram lokala utvecklingsstrategier. Utbetalningarna uppgår till drygt 4,9 miljoner kronor. Tabell 10 Utbetalda medel 1/ / Åtgärd Programbudget miljoner kronor Utbetalningar miljoner kronor Totalt Varav EU-del, % -utnyttjande av total budget Lokalt ledd utveckling ERUF 2 137,0 2,5 1,3 1,8 Lokalt ledd utveckling ESF 3 134,4 2,4 1,2 1,8 Tekniskt stöd - ERUF 5,7 0,0 0,0 0,0 Tekniskt stöd - ESF 5,6 0,0 0,0 0,0 Summa 282,7 4,9 1) 2,5 1,7 1. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 1,6 miljoner kronor 2. Prioritering 1 främja lokal utveckling och sysselsättning genom ökat entreprenörskap. 3. Prioritering 2 främja lokal utveckling genom att stärka individers ställning och öka övergången till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden. Källa: 26 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

27 EKONOMISK ÖVERSIKT Utnyttjande av fiskeri programmet Under programperioden har avsatts cirka 492 miljoner kronor i EU-medel, vilka ska medfinansieras med motsvarande summa svenska medel. Beloppet omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Utbetalningar avseende programperioden har pågått till och med I nedanstående tabell framgår gjorda utbetalningar (netto) under perioden 1 januari 2007 t.o.m. den 31 december 2015 som har belastat fiskeriprogrammet fördelat på de fem prioriterade områdena. Totalt har knappt 867 miljoner kronor utbetalats varav knappt 454 miljoner kronor beräknas finansieras av EU medan resterande cirka 413 miljoner kronor har finansierats av staten via Fiskeriverket och Jordbruksverket samt övriga offentliga finansiärer. Det innebär att knappt 92 % av programbudgeten nu är utbetald. Under 2015 har cirka 94 miljoner kronor betalats ut, varav cirka 47 miljoner kronor beräknas finansieras av EU. Tabell 11 Utbetalda medel 1/ / Åtgärd Programbudget miljoner kronor Utbetalningar miljoner kronor Totalt Varav EU-del, % -utnyttjande av total budget PO 1 1, Anpassning av gemenskapens fiskeflotta 195,0 192,2 116,2 98,5 PO 1 2, Vattenbruk, insjöfiske, beredning och saluföring 196,7 159,4 79,7 81,0 PO 1 3, Åtgärder av gemensamt intresse 362,2 341,8 170,5 94,3 PO 1 4, Hållbar utveckling i fiskeområden 139,6 125,0 62,9 89,5 PO 1 5, Tekniskt stöd 49,2 48,6 24,3 98,8 Summa 942,7 867, ,6 92, Prioriterat område 2. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 244,7 miljoner kronor 3. I beräknat utnyttjande av EU-budgeten har inte hänsyn tagits till finansiella korrigeringar m. m. om drygt 12 miljoner kronor. Källa: Jordbruksverket och Fiskeriverket EU-delen inom programbudgeten uppgår till 54,6 miljoner euro motsvarande 491,7 miljoner kronor. Programmet är fastställt utifrån en eurokurs om 9 kronor. Om kronans värde är lägre i de löpande redovisningarna mot EU under perioden utnyttjas mindre än fastställda EU-medel. Den genomsnittliga kursen under åren är 9,20 kr/euro. Hittills har 420 miljoner kronor rekvirerats från EU, vilket motsvarar drygt 45,6 miljoner euro. De rekvirerade medlen från EU, exklusive erhållna förskott, motsvarar knappt 83,5 % av den totala budgeten för programperioden för gjorda utbetalningar till och med den 30 september JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

28 EKONOMISK ÖVERSIKT Tabell 12 Utbetalda medel 1/ / Totalt EU-budget, miljoner euro 46,38 8, ,66 Redovisat, miljoner euro 21,23 13,92 7,35 3, ,64 Erhållna förskott EU, miljoner euro 3, ,83 Summa utnyttjad budget, miljoner euro 25,06 13,92 7,35 3,14 49,47 Utnyttjad budget % 45,8 71,3 84,8 90,5 90,5 Utnyttjad budget exkl. förskott % 38,8 64,3 77,8 83,5 83,5 Redovisat, miljoner kronor 204,9 120,3 65,8 28,8 419,8 2 Erhållna förskott EU, miljoner kronor 36, ,5 Summa utnyttjad budget, miljoner kronor 241,9 120,3 65,8 28,8 456,8 Genomsnittskurs, kr/euro 3 9,65 8,64 8,95 9,17 9, Beloppet avser rekvirering av EU-medel avseende utbetalningar som gjorts fram till och med den 30 september För perioden 1 oktober 2015 till 31 december 2015 beräknas ca 21,7 miljoner kronor (ca 2,28 miljoner euro) att rekvireras. Det faktiska beloppet som rekvirerades från EU uppgår till 3,15 miljoner euro, drygt 29,9 miljoner kronor. Differensen kommer att justeras under 2017 års rekvirering. 2. Orsaken till att rekvirerade belopp är 12,1 mnkr lägre jämfört med utbetald EU-del i föregående tabell, jämte avdrag för utbetalningar i oktober-december 2015, är att beräkningen av snittkursen påverkar differensen mellan utbetalt, rekvirerat och erhållit. Även brister i IT-systemen och finansiella korrigeringar, exempelvis har Jordbruksverket och dåvarande Fiskeriverket dragit bort vissa utgifter från utgiftsdeklarationerna som en följd av genomförda revisioner påverkar differensen. 3. Genomsnittskursen påverkas av när i tiden som rekvisition sker av EU-medel. Källa: Jordbruksverket och Fiskeriverket Utnyttjande av fiskeriprogrammet Under programperioden har avsatts cirka miljoner kronor i EU-medel, vilka ska medfinansieras med svenska medel. Den svenska medfinansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Under 2015 har enbart utbetalningar skett i åtgärderna Tekniskt stöd och Förberedande stöd i syfte att understödja förberedelserna med havs- och fiskeriprogrammet samt framtagandet av lokala utvecklingsstrategier inom lokalt ledd utveckling. Utbetalningarna uppgår till drygt 3 miljoner kronor. Nu när programmet är godkänt och i fullt bruk omfattar det sex unionsprioriteringar som syftar till att främja hållbart fiske, hållbart vattenbruk, den gemensamma fiskeripolitiken, lokalt ledd utveckling, beredning och saluföring, den integrerade havspolitiken samt tekniskt stöd. Tabell 13 Utbetalda medel 1/ / Åtgärd Programbudget miljoner kronor Utbetalningar miljoner kronor Totalt Varav EU-del, % -utnyttjande av total budget UP 1 1 Hållbart fiske 308, UP 1 2 Hållbart vattenbruk 166, UP 1 3 Den gemensamma fiskeripolitiken 595, UP 1 4 Lokalt ledd utveckling 140,0 2,0 1,0 0,14 UP 1 5 Beredning och saluföring 92, UP 1 6 Den integrerade havspolitiken 62, Tekniskt stöd 82,0 1,2 0,7 0,08 Summa 1 445,4 3,2 2 1,7 0,22 1. Unionsprioritering 2. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 0,7 miljoner kronor. Källa: Jordbruksverket 28 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

29 Utvecklingen inom jordbruk, fiske och landsbygd Jordbruksverket ska redogöra för hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla det av riks dagen fastlagda målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel; att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. redovisa indikatorer och andra bedömningsgrunder som beskriver utvecklingen inom sektorn och baserat på indikatorer och andra bedömningsgrunder göra en bedömning av hur resultaten och effekterna av myndighetens insatser har bidragit till att nå målet för utgiftsområdet.

30 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar regeringens mål Målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel är att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. Jordbruksverket redovisar i resultatredovisningen de insatser verket gjort för att uppnå dessa mål samt redovisar också utvecklingen på de områden där verket har ett ansvar. Indikatorerna redovisas mer ingående längre fram i resultatredovisningen. Figuren på nästa sida beskriver hur Jordbruksverkets verksamhet förhåller sig till regeringens övergripande mål. Dispositionen för den löpande redovisningen har gjorts så att respektive verksamheter hålls ihop ämnesmässigt. Samtidigt är det uppenbart att de olika verksamheterna inte kan föras bara till ett av de fyra delmål som regeringens mål kan brytas ned i. Detta framgår i figuren på så sätt att prickar med mörk färg visar det mål som en verksamhet har starkast påverkan på. Den något ljusare färgen visar en medelstark påverkan, medan den ljusaste färgen visar svag påverkan. Den slutsats som kan dras är alltså att de verksamheter som Jordbruksverket har ansvar för inte bara påverkar ett av målen, utan har en betydligt bredare påverkan. Detta innebär i sin tur att de bedömningar som verket har att göra måste ta hänsyn till ett brett spektrum av aspekter. Fortsättningsvis i detta avsnitt redovisas en kortfattad översikt över utvecklingen i jordbruket och fisket samt på 30 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

31 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD Regeringens mål Goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet De gröna näringarna ska vara livskraftiga Bidra till klimatomställningen Bidra till att naturresurserna används hållbart Jordbruksverkets verksamhet Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald Skydd av djur växter och hälsa Miljö- och resurseffektiva gröna näringar Korrekt hantering av stöd Konkurrensneutral uppdragsverksamhet Stark påverkan Medelstark påverkan Svag påverkan Figur 3. Förhållandet mellan regeringens mål och hur Jordbruksverkets olika verksamheter påverkar målen JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

32 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD Utvecklingen i jordbruket 2015 präglas överlag av goda eller mycket goda skörderesultat. Produktionen av mjölk och kött blev ungefär oförändrad jämfört med Priserna inom EU och därmed i Sverige påverkas för flera produkter starkt av fluktuationerna på världs marknaden. Under 2015 har priserna för både mjölk och spannmål varit låga, samtidigt som höjda köttpriser noterats i Sverige. Mätt i jordbrukarledet har priserna under 2015 legat något lägre än under åren Produktionsvärdet har ökat något de två senaste åren samtidigt som kostnaderna varit oförändrade. Detta medför i sin tur något ökat förädlingsvärde. Vegetabilier Spannmålskördarna i världen har ökat tre år i rad och 2015/16 års skörd beräknas bli den tredje högsta någonsin. Enligt en prognos från det amerikanska jordbruksdepartementet (USDA) beräknas den totala skörden till ca miljoner ton för 2015/16. De största spannmålsslagen som odlas i världen är majs och vete och av den totala spannmålsskörden beräknas ca 735 miljoner ton utgöras av vete och ca 968 miljoner ton av majs. När det gäller vete beräknas denna nå rekordnivå beroende bland annat på höga skördar i EU, i länderna i svartahavsområdet samt i Kina. Majsskörden som förväntas bli lägre än föregående år beror främst på lägre produktion i USA, i EU och i Brasilien. På grund av höga skördar och inte lika stora konsumtionsökningar de senare åren så förväntas världslagren av spannmål också bli rekordhöga. Priserna på världsmarknaden har till följd av den goda tillgången på spannmålen även fallit under Vetenoteringarna på börserna i Europa och USA var % lägre vid en jämförelse av priserna i slutet av december 2015 respektive Andra faktorer som också påverkat prisbilden på världsmarknaden är fallande råoljepris sedan 2014 (styr delvis användningen av spannmål till etanoltillverkning) samt att den ekonomiska tillväxten i Kina inte är lika kraftig som förut. Även beslut om borttagande och sänkningar av exportskatter i konkurrens kraftiga exportländer som Argentina och Ryssland har också bidragit till att priserna på världsmarknaden har sjunkit. När det gäller skörden av oljeväxter i världen så är bilden liknande den som gällde för spannmål under Skörden beräknas bli hög men dock inte lika som föregående år bland annat beroende på lägre skörd av raps- och bomullsfrö i världen. USDA beräknar den totala oljeväxtskörden till omkring 527 miljoner ton, vilket är knappt 2 % lägre än föregående år. Den dominerande grödan, sojabönor (utgör ca 60 % av total oljeväxtskörd), beräknas dock öka. Världsmarknadspriserna på sojabönor har därför fallit med knappt 25 % vid jämförelse med genomsnittspriset föregående år medan rapspriset i EU har stigit med ca 5 %. Spannmålsarealen i Sverige har varierat runt 1,0 miljoner hektar de senaste från att ha legat något högre åren närmast före frikopplingen av jord brukarstöden Under 2015 blev arealen preliminärt 1,04 miljoner hektar. De höstsådda spannmålsgrödorna ökade med hektar, från en redan hög nivå, medan de vårsådda minskade med knappt hektar. De höstsådda grödorna ger högre hektarskördar än de som sås på våren. Även vallarealen har varit i det närmaste oförändrad de senaste åren vid 1,1 miljoner hektar. Goda förhållanden under sensommaren och hösten 2014 gav möjlighet för många lantbrukare att höstså och de höstsådda arealerna blev stora. Våren och sommaren blev kylig och regnig vilket medförde att grödorna fick en lång tillväxtsäsong och mognade sent. Sommarvärmen kom i slutet av augusti med bra skördeväder. På en del håll i landet kom sedan regn som medförde att skörden för dröjdes till långt in i november. På riksnivå beräknas hektarskörden av höstvete till kg per hektar, vilket är den högsta som redovisats för landet som helhet. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en ökning med 20 %. Förhållandena är likartade för höstråg, höstkorn och höstrågvete med hektarskördar som på riksnivå ligger 11 %, 10 % respektive 17 % högre än motsvarande femårsgenomsnitt. De vårsådda spannmålsgrödorna har också överlag gett högre hektarskördar än föregående år. Jämfört med femårsgenomsnitten är årets hektarskördar något högre. Hektarskördarna av vårvete, vårkorn och havre är för landet som helhet 16 %, 15 % respektive 16 % högre än femårsgenomsnitten. För korn blev hektarskörden kg och för havre kg per hektar. Skördevariationerna är stora, men i de södra delarna av landet har skördenivåerna på många håll varit ovanligt höga. Höstvete och vårkorn visar rekordhöga hektarskördar både på riksnivå och för en del av länen i söder. Norrlandslänen drabbades av ihållande regn i samband med vårbruket vilket ledde till försenad sådd. Den kyliga sommaren fördröjde mognaden och en regnig höst medförde sedan stora obärgade arealer. Den totala spannmålsskörden har beräknats till närmare 6,2 miljoner ton. Den är 7 % större än förra året och överstiger genomsnittsskörden för de senaste fem åren med 25 %. Hektarskörden av höstraps har på riksnivå beräknats till kilo per hektar, vilket är den högsta som redovisats någonsin. Totalskörden av raps och rybs beräknas till ton, vilket är 11 % mer än förra årets resultat och 19 % mer än femårsgenomsnittet. Totalskörden av raps och rybs beräknas till ton, vilket är nästan i nivå med förra årets resultat och 10 % mer än femårsgenomsnittet. Arealen av raps och rybs minskade med 23 % eller nästan hektar jämfört med förra 32 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

33 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD året. Höstrapsarealen ökade medan de vårsådda grödorna minskade. Denna omfördelning till den mer högavkastande höstsådda rapsen bidrog till att totalskörden av raps och rybs nästan kom upp i nivå med förra årets förhållandevis höga totalskörd. För landet som helhet var det 0,6 % av spannmålsarealen som inte kunde skördas under I de norra delarna av landet var andelen obärgad areal hög. I övre Norrland blev mer än 8 % av spannmålsarealen obärgad. Av raps- och rypsarealen blev 0,4 % obärgad. Arealen potatis upptog hektar år 2015, varav hektar matpotatis och hektar potatis för stärkelse. Den svenska skörden av matpotatis beräknas för riket till ton. Det är en något mindre skörd än de senaste åren. Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2014 till kilo per hektar, vilket är i nivå med föregående års slutliga hektarskörd. Den totala skörden av potatis för stärkelse beräknas till ton, vilket är något mer än under de senaste årens resultat. Hektarskörden beräknas till kilo per hektar. Det är något mer än de senaste Höstsådden 2015 för skörd under 2016 Den regniga och kyliga sommaren medförde att skörden och förberedelserna för höstsådden blev försenade på många håll i landet. Men en mild och regnfattig höst medförde sedan att höstsådden pågick till långt in i november. Årets höstsådda arealer av spannmål och oljeväxter beräknas till hektar totalt för riket. Det är i nivå med förra årets arealer och 13 % mer än genomsnittet för de senaste fem åren. Höstsådden av spannmål utgörs av hektar höstvete som är i nivå med förra årets rekordstora areal, hektar höstråg, hektar höstkorn och hektar höstrågvete, vilket totalt ger hektar spannmål. Höstsådden av oljeväxter utgörs av hektar höstraps samt hektar höstrybs, dvs. totalt hektar oljeväxter. Arealanvändningen på lång sikt I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av användningen av jordbruksmarken under en längre period. Höstsådda grödor visar en svagt positiv utveckling medan vårsådda grödor gått tillbaka. Under första halvan av 1980-talet uppgick odlingen av dessa grödor till 1,9 miljoner hektar jämfört med 1,3 miljoner hektar under Däremot används en större areal för vallväxter användes 1,1 miljoner hektar för vallväxter mot knappt 1,0 miljoner hektar i början av 1980-talet. Arealen naturbetesmarker ökade i samband med EU-inträdet från hektar till som mest hektar år För 2015 har arealen beräknats till hektar. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

34 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD Figur 4. Användningen av jordbruksmarken, hektar Källa: Jordbruksverket Höstsådda grödor Vårsådda grödor Vallväxter Träda m.m. Betesmark Frukt- och grönsakssektorn Sedan 2008 har produktionsvärdet för frukt och grönsaker ökat varje år. Den trenden bröts 2014, i första hand på grund av att hagelskador på äpplena ledde till betydligt lägre priser än normalt. Även växthusodlingens produktionsvärde var något mindre än året innan, medan däremot frilandsodlingen av grönsaker och bär fortsatte att öka i värde. För viktiga produkter som morötter, lök, sallat, gurka och jordgubbar ökade skörden jämfört med året innan, medan däremot skörden av äpplen och tomater minskade något. År 2015 var ett ganska normalt år i den svenska produktionen. Produktionen kom igång ganska sent på grund av en kall och mörk vår, men sett till hela året blev det ekonomiska utfallet ändå tämligen bra. Delvis kompenserade goda priser för den sena starten på säsongen. Inom EU var 2015 ett bättre år än Det ryska importstoppet som infördes i augusti 2014 låg kvar under hela 2015, men näringen lyckades hitta en del nya marknader och EU-kommissionens bedömning är att frukt- och grönsakssektorn klarat situationen mycket bättre än vissa andra sektorer. De krisåtgärder som infördes under 2014 var i kraft i en eller annan form även under hela I Sverige har det varit möjligt att söka krisstöd dels under augusti-december 2014, och dels från augusti Jordbruksverket har dock inte fått in några ansökningar om detta, eftersom priserna i Sverige inte varit så låga att krisåtgärderna varit ett intressant alternativ. Animalier Under det första kvartalet 2015 steg de internationella priserna på mejeriprodukter för att sedan falla tillbaka igen. Prisfallet kan förklaras med en ökande produktion inom EU men också i USA, Australien och på Nya Zeeland, fortsatt importstopp till Ryssland och Kinas minskande import. I november låg det genomsnittliga avräkningspriset för mjölk i EU på 30,8 euro/100 kilo vilket är 11 % lägre än november I slutet av november låg de genomsnittliga priserna på smör och skummjölkspulver 3 respektive 11 % lägre än året innan. De genomsnittliga priserna på ost hade fallit med drygt 10 %. För att mildra effekterna av de låga priserna har systemen för intervention och privat lagring av smör och skummjölkspulver varit öppna sedan september Från september 2014 till och med december 2015 hade cirka ton smör och ton skummjölkspulver placerats i privat lagring. I slutet av november fanns det ton smör och ton skummjölkspulver i lager. Under 2015 såldes ton skummjölkspulver till intervention. Inget smör har köpts upp till intervention. I oktober 2015 öppnade EU-kommissionen privat lagring för ost. Varje medlemsland fick en kvantitet tilldelad. Totalt rörde det sig om ton ost varav Sveriges andel var 945 ton. Slakten av nötkreatur i EU, räknat i antal djur, ökade med 2,4 % under januari-september. Under samma period ökade exporten med 7 % medan importen minskade med 3 %. Nettoexporten var JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

35 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD 100 ton under årets första nio månader. De genomsnittliga avräkningspriserna inom EU för ungtjurar och kor steg med cirka 2 % under året. Under 2014 fluktuerade nötköttspriserna i Sydamerika och USA. Sett över hela året steg prisnivån i Argentina, Uruguay och USA medan priset i Brasilien sjönk kraftigt. Det genomsnittliga avräkningspriset på griskött inom EU steg under första halvåret för att sedan sjunka under andra halvåret. Mellan januari och december sjönk priset med cirka 5 %. Ryssland har fortfarande importstopp av griskött från EU. Den totala exporten från EU ökade med 6 % under januari till september. De länder som ökade sin import från EU mest var Kina och Sydkorea. Importen av griskött till EU minskade med drygt 1 %. Nettoexporten under januari-september var ton. Priserna i USA, Kanada och Brasilien har fluktuerat men avslutade året på en lägre nivå än vid starten. Det genomsnittliga priset inom EU på kyckling sjönk något under året. Prisnivån i slutet av 2015 var cirka 2 % lägre än under januari. Priserna i USA och Brasilien har som vanligt fluktuerat kraftigt men året avslutades på ungefär samma prisnivå som det inleddes i båda länderna. Exporten av fågelkött från EU minskade med 2 % medan importen ökade med drygt 1 %. Nettoexporten under årets första nio månader var ton. Under 2014 noterades en ökning den svenska mjölkproduktionen blev produktionen lika stor som 2014, men en avmattning kunde registreras i slutet av året. Under loppet av 2014 föll producentpriserna och den låga prisnivån har hållit i sig även under Även produktionen av nötkött och griskött noterar ökningar under Produktionen av både nötkött och griskött var under 2015 i stort sett oförändrad jämfört med Sett i ett längre perspektiv har produktionen av nötkött kunnat upprätthållas vid nivån 130 tusen ton. Produktionen av griskött har däremot minskat tydligt sett i det långsiktiga perspektivet. Slakten av kyckling har under lång tid haft en uppåtgående trend som fortsatt under För perioden januari-oktober 2015 blev ökningen 8 % jämfört med samma period året innan. Tabell 14. Utvecklingen av produktionen i Sverige av vissa animalieprodukter, 1000-tal ton * Mjölk Nötkött Griskött Kyckling * Prognos. För kyckling saknas prognos för helåret. Källa: Jordbruksverket Multilaterala handelsförhandlingar Världshandelsorganisationen (WTO) sätter de yttre ramarna för jordbrukspolitiken. Jordbruksverket har lämnat underlag för Sveriges medverkan i de multilaterala handelsförhandlingarna inom den så kallade Doharundan i WTO med målet att öka marknadstillträdet, reducera stödnivåer och begränsa exportbidrag. Jordbruksverket har även bistått med underlag och även deltagit i övervakningen av det nuvarande jordbruksavtalet. Vid WTO:s ministerkonferens i Nairobi december 2015 beslutade de 160 medlemsländerna i Världshandelsorganisationen (WTO) att på några års sikt förbjuda all användning av exportbidrag och begränsa andra exportbidragsliknande åtgärder. Beslutet medgav utvecklade länder en femårig utfasningsperiod för mejeriprodukter, bearbetade livsmedel och griskött. Utfasningsperioden kan användas av länder som använde exportbidrag åren , däribland Norge, Kanada, Schweiz, USA och EU. USA, EU (och Sverige) har inte nyttjat exportbidrag sedan några år. Även utvecklingsländer erbjöds en utfasningsperiod för exportbidrag. Det beslutades även att regler för offentlig lagring av mat av trygghetsskäl ska lyftas ut ur den så kallade Doharundan och förhandlas i ett snabbspår för beslut år Även förhandlingarna om u-ländernas möjligheter att skydda sig från dumpande import ska prioriteras. Konferensen nådde även beslut som syftar till att jordbruksstöd och tullar i bomullssektorn ska avvecklas så att fattiga länder får en chans att konkurrera på lika villkor som industriländer. Besluten av ministerkonferensen innebär att exportkonkurrensen kan läggas åt sidan för ökad fokusering på marknadstillträde och reducering av stödnivåer. Prisutvecklingen De sammanvägda prisutvecklingen för jordbrukets produktionsmedel visar oförändrad prisnivå sedan I figuren nedan redovisas några exempel på enskilda insatsvaror. Energi svarar för 10 % av hela indexet, medan gödningsmedel svarar för 8 %, djurfoder för 19 %, andra varor och tjänster för 23 % och investeringar för 22 %. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

36 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD Markpriserna har ökat markant sedan EU-inträdet. Mellan 2000 och 2014 steg priserna på åkermark med i genomsnitt 250 %. Under 2014 blev ökningen 15 %. Ökningar registrerades i alla delar av landet utom i mellersta Sveriges skogsbygder och i Norrland. Det genomsnittliga priset för åkermark i Sverige beräknades år 2014 till kronor per hektar. Högsta priset år 2014 står Götalands södra slättbygder för med kronor per hektar medan Övre Norrland med kronor per hektar har det lägsta genomsnittspriset. Metoden för att skatta de genomsnittliga markpriserna baseras på försålda lantbruksfastigheter där ansökan om lagfart genomförts. Detta medför att överlåtelser som till exempel resulterat i att den köpta fastigheten läggs samman med köparens gamla fastighet (fastighetsreglering) inte beaktas. Även arrendepriserna har stigit men inte i samma grad som markpriserna. Prisuppgången mellan 2008 och 2014 beräknas till ca 25 %. Sedan år 2000 fram till slutet av 2015 har producentpriserna stigit med ca 30 %. Priserna på vegetabilier har ökat något mer än priserna på animalier. Under det senaste året har priserna fallit något. Ökningen av producentpriserna kan jämföras med ökningen av insatsvarupriserna som uppgått till ca 50 Figur 5 Utvecklingen av insatsvarupriserna, 2000= Energi Djurfoder Investeringar Gödningsmedel Andra varor och tjänster Totalt Källa: Jordbruksverket 36 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

37 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD Figur 6. Utvecklingen av producentpriserna, 2000= Vegetabilier Animalier Producentpriser Källa: Jordbruksverket Prisutvecklingen i Sverige jämfört med omvärlden Om utvecklingen i Sverige jämförs med utvecklingen i Danmark, Tyskland och Finland visar det sig att utvecklingen av producentpriserna i Sverige varit likartad med jämförelseländerna. En skillnad som kan noteras de senaste två åren är att priserna i Sverige har hävdat sig något bättre än i de jämförda länderna. Figur 7. Utvecklingen av producentpriserna kvartalsvis i Sverige jämfört med Danmark, Tyskland och Finland, 2005= Danmark Tyskland Finland Sverige Källa: Eurostat och Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

38 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD Prisutvecklingen i konsumentledet Fram till 2008 var prishöjningarna på livsmedel i nivå med eller något långsammare än den generella inflationstakten mätt med KPI. Under 2008 steg däremot livsmedelspriserna kraftigt i förhållande till den allmänna prisutvecklingstakten, men föll inte tillbaka när de internationella jordbrukspriserna föll. Därefter och fram till 2012 har prisökningstakten för livsmedel varit ungefär i nivå med den generella inflationsutvecklingen. Sedan 2012 har KPI legat i stort sett helt stilla. Däremot har livsmedelspriserna ökat med ca 5 %. I figuren avses med KPI-Livs ett delindex av KPI som avser livsmedel generellt. KPI-J är ett mera begränsat index som avser bröd och spannmålsprodukter, mejeriprodukter och vegetabiliskt fett samt kött- och charkprodukter. Figur 8. Utvecklingen av konsumentpriserna enligt KPI och delindex för livsmedel, 2000= KPI-J KPI-Livs KPI Källa: Jordbruksverket Den ekonomiska utvecklingen och utvecklingen av sysselsättningen Jordbrukets totala produktionsvärde uppgick 2015 till 58 miljarder kronor, som är något mer än under En mycket god skörd under 2015 kompenserade de lägre spannmålspriserna. Under året har mjölkpriserna varit låga, men det kompenseras av bättre köttpriser. De totala kostnaderna blev oförändrade jämfört med 2014 och uppgick till 51 miljarder kronor. Förädlingsvärdet, som avser skillnaden mellan produktionsvärdet och kostnader, inkl. avskrivningar, beräknas för 2015 till knappt 7 miljarder kronor. I posten övriga produktionssubventioner ingår de olika jordbrukarstöd som inte är kopplade till produktionen. Företagsinkomsten beräknas till ca 7 miljarder kronor, vilket är något högre än under Eftersom underlagen för särskilt 2015 ännu inte är fullständiga kommer siffrorna att revideras. Osäkerheten är störst för kostnaderna. Detta kan medföra avsevärda förändringar för förädlingsvärdet och företagsinkomsten eftersom de utgör en differens mellan två var för sig stora tal. Sysselsättningen i jordbruket beräknades för 2013 till ca årsverken, varav utfördes av kvinnor och utfördes av män. De beräkningar som redovisas visar att sysselsättningen sedan länge har uppvisat en minskning. Mellan 2010 och 2013 minskade sysselsättningen med i genomsnitt 1,6 % per år. Sysselsättningen hos män minskade något mer än kvinnornas sysselsättning. Sysselsättningen minskade endast lite i slättbygderna mellan 2010 och I Norrland och i skogsbygderna var däremot minskningstakten ca 2 % per år. 38 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

39 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD Tabell 15. Utvecklingen av jordbrukssektorns totala intäkter och kostnader, miljarder kronor * Värdet av vegetabilieproduktion 18,7 22,1 23,1 25,8 23,5 25,0 25,8 Värdet av animalieproduktion 21,4 23,0 23,8 23,6 25,4 25,6 25,8 Övriga intäkter 5,8 6,3 6,4 5,7 6,6 6,2 6,0 =Totalt produktionsvärde 45,9 51,3 53,4 55,1 55,5 56,7 57,7 -Kostnader inkl. kapitalförslitning 43,7 45,5 47,4 49,0 51,0 51,0 50,8 =Förädlingsvärde 2,2 5,8 6,0 6,0 4,4 5,7 6,8 Övriga produktionssubventioner 9,5 9,3 9,4 9,2 9,2 9,2 8,5 -Löner, arrenden, m.m. 6,8 6,8 8,0 8,3 8,5 8,3 8,4 =Företagsinkomst 5,0 8,4 7,3 6,9 5,2 6,7 6,9 Sysselsättning, milj. årsverken**.. 62, ,3.... * Prognos. ** Uppgifter tas fram enbart i samband med lantbruksräkningarna som numera genomförs vart tredje år. Källa: Jordbruksverket Utrikeshandeln Exporten (inklusive utförsel till EU) från Sverige av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2014 till 69 miljarder kronor vilket var en ökning med drygt 5,5 miljarder kronor jämfört med De preliminära siffrorna för 2015 pekar på en fortsatt ökad export. Fisk, spannmål, diverse livsmedel, mejeriprodukter samt kaffe, te och kakao är produkt grupper som ökat i exportvärde. De nordiska grannländerna samt Tyskland och USA är de viktigaste exportmarknaderna. Importen (inklusive införsel från EU) till Sverige av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2014 till 119 miljarder kronor vilket var en ökning med 9 miljarder kronor. De preliminära siffrorna för 2015 pekar på en fortsatt starkt ökad import. Stora varugrupper som ökat sitt importvärde är främst fisk, frukt och grönsaker, kaffe, te och kakao, mejeriprodukter samt drycker. Exporten har värdemässigt varit drygt hälften så stor som importen under senare år. Exportens andel av importen var under 2014 var 58 %. Andelen av importen som kommer från EU har under senare år legat stabil på nivåer strax under två tredjedelar av den totala importen. En viss del av handeln som ingår i den officiella handelsstatistiken är vidareexport och höjer därmed export- och importsiffrorna. En sådan vara i den svenska handelsstatistiken för jordbruksvaror och livsmedel är norsk fisk. Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel exklusive fisk uppgick 2014 drygt 42 miljarder kronor, vilket var en ökning med 2,5 miljarder kronor jämfört med Importen exklusive fisk uppgick till 86,5 miljarder kronor, vilket var en ökning med 5,4 miljarder kronor jämfört med Lyckade exportsatsningar är ofta kopplade till ett unikt produktkoncept, en förankrad exportstrategi samt ekonomiska resurser som klarar en långsiktig satsning. Detta är speciellt viktigt vid satsningar på marknader utanför EU. Hög arbetsproduktivitet tillsammans med hög utbildningsnivå i företagen, ökar sannolikheten för att ett företag ska vara framgångsrikt på exportmarknaden. Det tycks även finnas en viss informationsöverföring mellan företag som stimulerar företagens exportdeltagande. Tabell 16. Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel (inklusive fisk), miljoner kronor Nov 13-okt 14 Nov 14-okt 15 Total export Total import Balans Källa: SCB:s utrikeshandelsstatistik, bearbetning Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

40 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD Indikatorer för utvecklingen av jordbruket framöver I takt med att marknadsregleringen efter hand allt mera fått karaktären av ett skyddsnät mot särskilt låga priser, slår de varierande världsmarknadspriserna igenom allt tydligare i de svenska priserna. Detta har varit tydligt de senaste åren inte minst på spannmåls-, griskötts- och mejeriområdena. Den långsiktiga trenden är att produktionen minskar för flera viktiga jordbruksprodukter. Den yttersta orsaken till denna utveckling är givetvis bristande lönsamhet. Priserna på jordbruks produkter har på lång sikt haft en långsammare ökningstakt än priserna på insatsvaror. Om kvoten mellan dessa två serier beräknas erhålls bytesförhållandet, som redovisas i diagrammet nedan. Utvecklingen sedan år 2000 visar att bytesförhållandet har försämrades fram till 2005 med ca 20 %. Därefter har det varit en varierande utveckling och att inga nämnvärda förändringar inträffat från slutet av En positiv utveckling av detta bytesförhållande är av avgörande betydelse för att lönsamheten i jordbruket ska kunna behållas. En sådan positiv utveckling måste dock också kombineras med produktivitetsförbättring. Jämförelser med andra länder visar att prisutvecklingen för jordbruksprodukter i Sverige väl följer utvecklingen i de närmaste konkurrentländerna. Under 2014 och 2015 har till och med priserna i Sverige hävdat sig väl. Figur 9. Utvecklingen av bytesförhållandet, (2000=100) Källa: Jordbruksverket och bearbetning. OECD/FAO redovisar årligen bedömningar av den internationella prisutvecklingen ett decennium framåt i tiden. Den senaste bedömningen redovisades sommaren OECD/FAO bedömde att priserna på världsmarknaden för jordbruksprodukter väntas ligga kvar ungefär på dagens nivåer under den kommande tioårsperioden, i reala termer. Det innebär att priserna förväntas bli lägre än prisnivån de senaste fem åren. För mjölk- och köttproducenterna är det givetvis intressant att få en bild av hur mjölk- och köttpriserna kan förväntas förändras i förhållande utvecklingen av foderpriserna. För mjölkprodukter av olika slag förutspådde rapporten från OECD/ FAO att priserna i reala termer skulle vara som lägst 2015, för att sedan stabiliseras på en något högre nivå (men fortfarande betydligt lägre än de senaste fem åren). För nötkött räknade man med att priserna kommer att bli ungefär oförändrade de närmaste tio åren. För griskött och kyckling ser däremot bilden mer positiv ut. Mot bakgrund av denna prognos är det intressant att se hur jordbrukarna resonerar om framtiden. Jordbruksverket har sedan 2005 genomfört en årlig enkätundersökning hos jordbrukarna för att undersöka deras planer de närmaste fem till tio åren. Genom att samma frågor nu har ställts under flera år finns möjligheter att se mönster i utvecklingen. En övergripande synpunkt är att det är mycket god stabilitet i svaren trots att förhållandena, i form av bland annat prisvariation, har skiftat. Den undersökning som gjordes i slutet av 2015 visar god överensstämmelse med genomsnittet för tidigare år. I exemplet i figuren nedan redovisas de planer som mjölkföretagarna har. Jämfört med de genomsnitt som beräknats för de undersökningar som gjorts åren visar resultaten för den undersökning som gjorts nyligen att viljan till utökning av produktionen är lika god som tidigare. Planerna på att upphöra med produktionen är inte heller annorlunda än tidigare. Till och med verkar optimismen vara lika god eller bättre jämfört med undersökningen för ett år sedan. De två andra frågorna har gällt hur man tror att utvecklingen av odlingen av olika grödor, utom vall, samt viljan att utöka arealen, kommer att utvecklas. Den slutsats som kan dras av svaren på dessa frågor är att de resultat som redovisas för 2015 väl överensstämmer med tidigare år, eller till och med att viljan att öka odlingen har ökat 40 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

41 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD Figur 10. Fördelning av svar från mjölkproducenter om deras planer för de närmaste 5-10 åren 100% 80% 60% 40% 20% 0% Genomsnitt Vet ej Mjölkproduktionen upphör Antalet mjölkkor minskar Antalet mjölkkor ung oförändrat Antalet mjölkkor ökar Källa: Jordbruksverket. Egen sammanställning utifrån uppgifter ur PM från Landja AB december En mycket intressant iakttagelse är hur jordbrukarna ser på att utöka sin areal om möjligheten ges. Den varierar starkt mellan olika grupper. Drygt 50 % av de svarande har uppgett att det är mycket eller ganska troligt att de skulle vilja köpa eller arrendera till mark. Men bland dem som har en djurbesättning motsvarande minst 25 koenheter (olika djurslag har jämställts efter olikheter i arbetsförbrukning) uppgav drygt 80 % att detta är mycket eller ganska troligt. En tolkning av detta kan vara att behovet av utvidgning av företaget är särskilt stort bland företagare med djur. Viljan att utvidga företaget är stort även för de större företagen och för företag där företagaren är högst 40 år. Figur 11. Jordbrukarnas vilja att utöka sin areal efter grupp Samtliga Mindre än 21 ha Mer än 50 ha Till 40 år år Över 55 år Mindre Större En annan indikator avser länsstyrelsernas förhandsgranskning av stallar (förprövning) som ger en uppfattning om investeringarna för animalieproduktion. Antalet förprövade platser för olika djurslag varierar starkt mellan åren bland annat som en effekt av varierande lönsamhet. För mjölkkor förprövades under 2015 endast ca platser jämfört med runt åren För grisar har trenden varit nedåtgående sedan de första åren efter år För suggor förprövades under 2015 endast ca platser, jämfört med minst några år tillbaka. Även för slaktgrisar uppvisades en historiskt mycket låg nivå på platser. Den generella slutsatsen av de uppgifter som finns gällande förprövningar under 2015 är att antalet inte är tillräckligt för att långsiktigt upprätthålla dagens produktionsnivåer. Sett över samtliga djurslag skulle investeringarna i så fall behöva vara minst dubbelt så stora. Generellt har nivån för antalet förprövade platser för dessa djurslag legat på 2015 års nivå de senaste 3 till 5 åren. Inom Konkurrenskraftsutredningen (Dir. 2013:20) utarbetades under 2013 och 2014 scenarier för en möjlig utveckling fram till Scenarierna baserades på förväntad utveckling av bland annat världsmarknadspriserna. Produktivitetsutvecklingen antogs bli densamma framöver som den varit under senare år. Vidare antogs att direktstöden och politiken i övrigt förblir nominellt oförändrade jämfört med Det basscenario för 2030 som utarbetades visar att produktionsvolymen kan komma att minska avsevärt. En nedbrytning till regioner visar mycket entydigt att det är jordbruket utanför de bördiga områdena som tappar mest. I slättbygderna är marken överlag mer sammanhållen samtidigt som marken är bördigare. En mätare på att konkurrenskraften är god i slättbygdsområdena är att markpriserna har stigit starkt. Även markpriserna i andra områden har stigit, men det frikopplade gårdsstödet är troligen en stark förklaring. Även om dessa analyser kan visa en alltför pessimistisk utveckling, går det inte att bortse från att sannolikheten är hög för att skogsbygderna och norra Sverige kommer att tappa produktion. I slutbetänkandet från Konkurrenskraftsutredningen (SOU 2015:15) framgick att jordbruks- och trädgårdsnäringen står inför stora utmaningar för att nå ökad konkurrenskraft och produktion. Mycket troligt Ganska troligt Källa: Jordbruksverket. Egen sammanställning utifrån uppgifter från Landja AB i december JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

42 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD Utredningen betonade särskilt: En positiv utveckling som leder till stärkt konkurrenskraft bör ha sin utgångspunkt i ett tydligt politiskt mål. Detta mål är en viktig grund för attityderna såväl inom sektorn som i det omgivande samhället. Statens roll är främst att skapa goda förutsättningar genom bl.a. villkor och regler i paritet med konkurrentländerna och genom kunskapsoch innovationssystemet. Ett stort ansvar ligger på näringen att marknadsanpassa, utveckla och formulera egna strategier. Utvecklingen av produktiviteten bedöms vara avgörande i sammanhanget. Det finns anledning att analysera om den svenska ståndpunkten rörande EU:s gemensamma jordbrukspolitik behöver anpassas så att den i större utsträckning gagnar svenska näringspolitiska intressen. Arbetet fortsätter nu inom ramen för regeringens arbete med en livsmedelsstrategi. Sammanfattande bedömning Jordbrukets förädlingsvärde blev 2015 enligt preliminära uppgifter bättre än under något av åren Detta förklaras av en mycket god spannmålsskörd och goda priser för slaktdjur. Å andra sidan hölls förädlingsvärdet tillbaka av de låga mjölkpriserna. Jordbruket i slättbygd kommer att hävda sig även framöver. Om markpriserna skulle komma att falla kan detta medföra problem för företagare som har hög skuldsättningsgrad, som i sin tur kan påskynda strukturomvandlingen. Men förmodligen kommer marken att användas på ungefär samma sätt oavsett strukturomvandlingen. I skogsbygd är situationen annorlunda. Basen i jordbruket är i allmänhet djurhållning. Låg och trendmässigt fallande vilja att investera i byggnader är ett problem. Svårigheterna att skaffa mark kan vara ett problem för dem som vill utvidga sitt företag. Inlåsning av mark i alltför extensiv användning förekommer på sina håll. Mot bakgrund av att lönsamheten inom mjölkproduktionen varit låg sedan 2014 och att det inte är möjligt att förutse när priserna kommer att vända uppåt, finns det en risk att mjölkproduktionen kommer att tappa fart. Detta kan då medföra att jordbruket utanför slättbygdsområdena blir glesare. Mot detta scenario står att den enkätundersökning som gjorts bland annat med mjölkproducenter visar att bland många är viljan att öka besättningarna är god. Markens bördighet och arronderingen måste betraktas som i stort sett givna på någorlunda kort sikt. Omfattningen av animalieproduktionen hänger givetvis delvis samman med förhållandena i växtodlingen. Men därutöver finns ytterligare problem som gäller konkurrenskraften gentemot andra länders jordbruk. Ett exempel är att lönekostnaderna i Sverige är högre än i många viktiga producent länder, Men det går heller inte att bortse från att regler kan vara tyngre att uppfylla i Sverige och att det är svårt att få ut motsvarande merbetalning för svenska produkter. De indikatorer som redovisas ovan visar nu inte att tillbakagången för svenskt jordbruk håller på att vändas i en positiv riktning. Vägarna framåt är en viktig fråga för de handlingsplaner som upprättats för de olika branscherna inom kött och mejeri samt i arbetet med livsmedelsstrategin. En åtgärd är att förbättra konsumenternas (i Sverige och i utlandet) preferenser för svenska produkter. Det finns skäl att tro att varuflödet i form av svensk export och import kommer att öka. Även om åtgärder på efterfrågesidan fortsatt är viktiga, är det troligt att åtgärder på utbudssidan är helt nödvändiga om trenden ska kunna vändas. Fortsatt arbete med förenkling av regelverk och fortsatt utveckling av lagstiftningen är viktigt. Men i första hand är det troligtvis åtgärder som branscherna själva måste ta ansvar för, och som bland annat gäller entreprenörskap, företagande och innovation i företagen. Utvecklingen inom fiskeri och vattenbruk Under 2014 trädde den nya marknadsordningen ikraft. Det har bl.a. inneburit att producentorganisationerna getts ett större ansvar för att målen med den gemensamma fiskeripolitiken uppnås. Vid reformen av den gemensamma fiskeripolitiken var lagstiftarnas avsikt att åstadkomma ett hållbart och mer lönsamt fiske. Det är ännu för tidigt att se om dessa förväntningar slår in. Vidare kan konstateras 42 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

43 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD marknaden påverkas av många faktorer som ligger utanför den gemensamma fiskeripolitiken, t.ex. det ryska importstoppet. Landningsskyldigheten kan bland annat förväntas påverka utbud och priser på fångst som används för andra ändamål än direkt humankonsumtion. Såväl den svenska fiskeflottan som det svenska fisket har minskat under de senaste tio åren. Under 2015 fiskade svenska fiskare knappt ton fisk och skaldjur, vilket är en minskning med 30 % jämfört med Värdet av den landade fisken har inte haft samma utveckling, utan har uppgått till runt en miljard kronor per år med vissa variationer mellan åren. Värdet av den landade fångsten 2015 uppgick till knappt 900 miljoner kronor, se figur nedan. Det pelagiska fisket, dvs. sill/strömming, makrill, skarpsill och foderfisk, dominerade den landade fångsten sett till volym. Värdemässigt var dess andel 2015 drygt 45 %. Andra värdemässigt viktiga arter för det svenska fisket är, kokräka, havskräfta och torsk. Figur 12. Värdemässig utveckling av landningar i saltsjöfisket fördelat på pelagiska fiskar, skaldjur och övriga fiskar, tkr Pelagisk sk Skaldjur Övrig sk Källa: Havs- och vattenmyndigheten, egen bearbetning. Värdet av landningarna av havskräfta var 2015 ungefär densamma som 2014, medan den infiskade volymen minskade. Den ökade infiskningen av räka motsvarades av en ungefär lika stor ökning av det landade värdet. Den infiskade volymen pelagisk fisk ökade mellan 2014 och 2015, och även priserna ökade något. Prisutvecklingen för pelagisk fisk styrs framförallt av internationella förhållanden. Under 2015 ökade infiskningen av torsk något. Priserna låg dock kvar på ungefär samma nivå. Ur ett historiskt perspektiv är de infiskade volymerna av torsk låga. Detta beror på konkurrens från norsk torsk, men även på att en tveksamhet på vissa marknader att köpa Östersjötorsk. Den svenska flottans storlek liksom dess kapacitet har minskat över tid. Anledningen har varit dålig lönsamhet inom delar av sektorn samt ett uttalat mål inom EU:s fiskeripolitik att minska kapaciteten vilket understötts genom ett skrotningsbidrag och införande av överlåtbara individuella fiskenyttjanderätter inom det svenska pelagiska fisket. Tabell 17. Antal svenska fartyg samt flottans kapacitet Antal fartyg kw Bruttoton Källa: Havs- och vattenmyndigheten JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

44 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD Svenskt vattenbruk kan delas upp i olika delar. Odling av fisk brukar delas upp i produktion av matfisk och produktion av sättfisk. Vid produktion av matfisk föds fisk upp för att säljas som livsmedel. Produktion av sättfisk syftar antingen till att förse matfiskodlare med yngel eller till att förstärka naturliga fiskbestånd eller förbättra möjligheter till sportfiske (utsättning av fisk). En annan del av vattenbruket är odling av blötdjur, dvs. blåmusslor och ostron. Även kräftodling förekommer av såväl sättkräftor som matkräftor. Vattenbruket är en typisk glesbygdsnäring som bidrar till sysselsättning på landsbygden. Odlingar är spridda över hela landet och finns i både kustområden och i inlandet. Den största andelen finns i de norrländska kraftverksdammarna. En ökande produktion av fisk sker idag inomhus, bland annat i så kallade recirkulerande anläggningar. I januari 2016 fanns 226 odlingar, fördelade på 163 företag, med tillstånd för att odla vattenbruksdjur, dvs. fisk och skaldjur. Enligt uppgifter från SCB producerades 2014 knappt ton fisk. Huvuddelen av detta är matfisk. Vidare odlades drygt ton musslor. Värdet av den odlade matfisken uppgick till 370 miljoner kronor Motsvarande siffra för sättfisken är 89 miljoner kronor. Enligt den analys som gjordes inom utredningen Det växande vattenbrukslandet (SOU 2009:26) har det skett stora förändringar inom näringen de senaste åren. Matfiskodlingen har expanderat och produktionen har flyttat till regleringsmagasin och norra ostkusten. Tidigare låg tyngdpunkten i odlingen på södra ostkusten samt syd- och västkusten. Utvecklingen är ett resultat av att det är olämpligt med konventionell fiskodling i områden med redan hög näringsbelastning. Därför ges vanligt vis heller inga nya tillstånd till den typen av odling i de områdena. Sverige har stor potential att öka sin produktion av matfiskodling, främst röding och regnbåge i norrländska vattenkraftsmagasin. Under de senaste åren har odlingsvolymerna i de reglerade norrlandsälvarna mångdubblats. Även odling av musslor på västkusten har potential att öka förutsatt att de står sig i konkurrensen med importerade musslor. Idag importeras merparten av de musslor som konsumeras. Utvecklingen på landsbygden Sammanfattande indikatorer saknas som beskriver den ekonomiska utvecklingen på landsbygden i förhållande till utvecklingen totalt för ekonomin. Ett sätt att ändå schematiskt få en bild av utvecklingen på landsbygden är att se på utvecklingen inom jordbruk och tillverkningsindustri som är näringsgrenar som är vanliga på landsbygden. Utvecklingen i tillverkningsindustrin har följt utvecklingen i ekonomin totalt, om än i en betydligt långsammare takt. BNP till marknadspris har ökat med drygt 60 % sedan år 2000 medan ökningen för tillverkningsindustrin uppgår till 20 %. Ökningen för livsmedelsindustrin stannar också vid 20 %. Sedan 2004 har förädlingsvärdet för jordbruksföretagen haft en negativ utveckling. Mellan 2004 och 2013 (som är det senast redovisade året) föll förädlingsvärdet med drygt 20 %. Figur 13. Indexerad utveckling för BNP till marknadspris och för ädlings värden för jordbruk samt för tillverkningsindustrin och livsmedelsindustrin i Sverige (index för 2000=100) BNP till marknadspris Tillverkningsindustri Jordbruksföretag Livsmedel, drycker och tobak Anm.: Till tillverkningsindustri förs här även gruvor och mineralutvinning. Till jordbruksföretag förs även serviceföretag till jordbruk. Källa: Statistiska centralbyrån, nationalräkenskaperna 44 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

45 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD Under 2015 har en litteraturöversikt genomförts för att kartlägga det internationella kunskapsläget kring jordbrukets be tydelse för en levande landsbygd. De övergripande slutsatserna kan formuleras enligt följande fem punkter. Jordbrukets effekter på den omkringliggande ekonomin tycks vara svaga, särskilt i regioner med gles ekonomisk struktur. Detta beror på att jordbruket i hög grad länkas till leverantörer och förädlingsindustrier som finns i städer. Jordbruket tränger undan andra näringar, särskilt i regioner med god ekonomisk utveckling, och har därför en negativ effekt på övriga ekonomin i stora delar av Europa. Någon slutsats om i vilken grad denna slutsats gäller även i Sverige kan inte dras med ledning av tillgänglig forskning. I regioner som domineras av jordbruksproduktion har sektorn en stabiliserande effekt och absorberar arbetskraft när utvecklingen i den övriga ekonomin är svag. Jordbruket har positiv effekt på sysselsättning i regioner där det finns en stor förädlingsindustri kopplat till primärproduktionen. Småskalig livsmedelsförädling, tycks dessutom vara positivt korrelerat med besöksnäring och till upplevelseindustrier baserade på mat och måltid. Ett varierat jordbrukslandskap skapar attraktiva miljöer för boende och rekreation, vilket observeras genom positiv befolkningsutveckling och ekonomisk tillväxt. Vad denna landskapseffekt innebär i termer av sysselsättningstillfällen och ekonomisk tillväxt har forskningen emellertid inte lyckats att kvantifiera. Beroenden mellan olika näringar gör att landsbygdsutveckling mer är en fråga om platsutveckling än om utveckling av enskilda sektorer. Att det finns en bredd och mångfald i den lokala ekonomin ökar förutsättningarna för en stark lokal integration av olika sektorer, däribland jordbruk. Innovationer pekas ofta ut för att vara en av de viktigaste faktorerna för tillväxt. Det gäller för tillväxt i företaget, tillväxt i regionen likväl som för tillväxt i Sverige. I den nationella innovationsstrategin framgår att Sverige år 2020 ska vara ett nyskapande land präglat av banbrytande idéer och nya sätt att tänka och göra för att forma vår framtid i en global värld. Människor i alla delar av Sverige kan och vill bidra till att skapa värde för människor, ekonomi och miljö genom nya och bättre lösningar. Alla delar av Sverige ska alltså vara med och bidra till detta innovationsklimat. Det betyder staden likväl som landsbygden. Det är många delar som ska fungera för att företagen ska kunna vara innovativa, oavsett vilken typ av region man åsyftar. Förutom att det ska finnas väl fungerande institutioner och fri konkurrens, så är det individer som skapar innovationer. Dessa individer måste ha rätt kompetens och de måste verka i ett klimat där det finns en positiv attityd till nytänkande. För många av dessa företag och individer är det även viktigt att verka i ett klimat där det finns möjlighet att samarbeta och samverka kring nya idéer. Att gå från idé till innovation är ofta kostsamt och tidskrävande vilket många företag inte har resurser för. Det kan då vara helt nödvändigt att kraftsamla och dela på kostnader. Majoriteten av den forskning som har bedrivits om de svenska företagens innovationer och innovationssamverkan ger inte en fullskalig bild av hur det ser ut i hela Sverige. Detta mycket för att forskning ofta fokuserar på de större företagen och genom att definitionen för vad som är en innovation ibland sätts för snävt. En innovation kan vara en produkt, tjänst eller process. Men det kan även vara en organisatorisk förändring. Det innebär därmed att en innovation kan vara helt nydanande för hela marknaden men den kan även enbart vara nytta för ett enskilt företag. Följden av att forskning ibland är snäv kan betyda att landsbygdens innovationskraft underskattas. I ett län som Jönköping, som just är en region med majoriteten landsbygd, menar nära 70 % av företagen att de är innovativa. Så många som 77 % av de stora företagen är innovativa och nära 60 % av de små. Det visas även att innovationskraften är särskilt stor i landsbygdskommunerna. Vad denna forskning även indikerar är att det krävs samarbete med aktörer utanför regionen för att dessa innovationer ska komma till stånd. Man verkar vilja hitta en aktör som matchar i termer av bransch, kompetens och ämnesområde, hellre än en aktör som finns i ens omedelbara närhet. Vad kan då vinsten vara för en region att det skapas bättre förutsättningar för innovationsverksamhet och samarbeten? En vinst kan vara en förnyad och utökad företagssammansättning. Antalet arbetsställen minskar på landsbygden men omsättningen i de som finns kvar ökar. Det ser alltså ut som att det sker en omvandling över tid som handlar om att öka produktiviteten och effektiviteten i befintliga företag. Mellan 30 och 40 % av jordbruksföretagen bedriver någon form av kombinationsverksamhet. Detta handlar främst om entreprenadverksamhet och turism men en del i det är även den småskaliga livsmedelsförädlingen. Detta är också innovationer som är viktiga för tillväxten. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

46

47 Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv som präglas av öppenhet och mångfald I detta avsnitt redovisar Jordbruksverket arbetet med analyser och utredningsverksamhet, statistikproduktion, främjande av vattenbruk och fiskerifrågor, förberedelser inför kommande jordbruks- och fiskeripolitik, jämställdhet och verksamheten inom landsbygdsprogrammets och fiskeriprogrammet. I avsnittet tar Jordbruksverket också upp förutsättningar för jordbruk i norra Sverige, andra förutsättningar för att stärka konkurrenskraften, konsumentaspekterna, effektiv kontrollverksamhet, utsäde, kvalitetskontroll av frukt och grönt samt Härjedalsförhandlingarna. Jordbruksverkets kostnader för verksamheten som Jordbruksverket redovisar under detta avsnitt var under ,2 miljoner kronor (19 % av de totala kostnaderna.)

48 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD MÅL MÅLUPPFYLLELSE Analyser och utredningsverksamhet Att bidra till kunskaper om utvecklingen i jordbruket och på I huvudsak uppfyllt (3) landsbygden och ta fram underlag inför översyn av politik och regelverk. Statistikproduktion Att ta fram och publicera officiell statistik enligt uppsatt plan. I huvudsak uppfyllt (3) Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar utveckling av fisket, I huvudsak uppfyllt (3) fiskeföretagandet och vattenbruket Landsbygdsprogrammet Budgetutnyttjande (beviljade stöd) för åtgärder i det svenska landsbygdsprogrammet (för axel 1-4). För axel 5 avses utnyttjade medel. Fiskeriprogrammet Budgetutnyttjande (beviljade stöd) för åtgärder i det svenska fiskeriprogrammet. Axel 1 Fullt uppfyllt (4) Axel 2 Fullt uppfyllt (4) Axel 3 I huvudsak uppfyllt (3) Axel 4 Fullt uppfyllt (4) Axel 5 Fullt uppfyllt (4) PO 1 Fullt uppfyllt (4) PO 2 I huvudsak uppfyllt (3) PO 3 I huvudsak uppfyllt (3) PO 4 I huvudsak uppfyllt (3) PO 5 Fullt uppfyllt (4) Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige Att jordbruksproduktionen i norra Sverige bevaras på den nivå som den Fullt uppfyllt (4) var vid Sveriges inträde i EU. Effektiv kontrollverksamhet Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid I huvudsak uppfyllt (3) Utsäde sundhet, kvalitet och sorter Att främja att ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde används i Sverige I huvudsak uppfyllt (3) Konsumentaspekterna Att ta fram och förmedla kunskap som underlättar för I huvudsak uppfyllt (3) konsumenterna att göra medvetna val ur ett hållbarhetsperspektiv Att beakta och lyfta fram konsument perspektivet I huvudsak uppfyllt (3) 48 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

49 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Analyser och utredningsverksamhet En viktig roll för Jordbruksverket är att genomföra och redovisa analyser som visar styrkor och svagheter för svenskt jordbruk och landsbygdföretagande och att följa upp och utvärdera åtgärder som genomförts. Utrednings- och analysarbetet är en viktig grund inte minst då lämpliga utvecklingsvägar ska identifieras och strategier för att uppnå en positiv och hållbar utveckling ska utarbetas. Viss del av analysverksamheten baseras på rapporteringskrav från EU. Det handlar bl.a. om underlag till de årliga rapporterna för Landsbygds- respektive Fiskeriprogrammet och särskilda fördjupade analyser om politikens resultat bl.a. i relation till uppställda mål. Resultaten av Jordbruksverkets analyser är i många fall en bas för remissyttranden som verket lämnar inför exempelvis möten i EU-arbetsgrupper/ kommittéer och internationella organisationer. I vissa fall presenteras resultaten i form av rapporter som publiceras i verkets rapportserie. Rapporter i rapportserien Under 2015 publicerades 24 rapporter i verkets rapportserie. Flera av dessa har varit inriktade på analyser med kopplingar till ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv. I sammanhanget kan följande rapporter nämnas: Rapporten Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2014 (Rapport 2015:6), fokuserar på hur stödet är nödvändigt för jordbruksföretag i norra Sverige och att ungefär en tredjedel av mjölkföretagen där skulle upphöra med sin verksamhet utan det. Även med stöd minskar produktionen i flera produktionsgrenar, vilket kan leda till igenväxning och en minskning i landsbygdens attraktivitet för boende och verksamheter. Se även Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige. Rapporten Fungerar konkurrensen på marknaden för slaktdjur? (Rapport 2015:8), innehåller en undersökning av hur prisbildningen fungerar för slaktdjur och hur affärsförhållandet mellan lantbrukare och slakterier ser ut. Rapporten kartlägger också strukturen hos köttproducenterna och i slakterinäringen samt granskar slakteriföretagens lönsamhet. För att bedöma hur väl den svenska slaktdjursmarknaden fungerar görs även en internationell utblick. Rapporten Strategier för konkurrenskraft- spelar strategierna någon roll för jordbruks- och trädgårdsföretag? (Rapport 2015:11), belyser jordbruk- och trädgårdsföretagens möjligheter att påverka sin konkurrenskraft och att därmed förklara strategiernas betydelse. Huvudfrågorna är om strategierna har någon betydelse för varför vissa jordbruks- och trädgårdsföretag är mer konkurrenskraftiga än andra och vad som karakteriserar strategierna i de jordbruks- och trädgårdsföretag som har förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar och upprätthålla eller öka sin konkurrenskraft. Rapporten Värdet av våroljeväxter? Ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel (Rapport 2015:13), analyserar de ekonomiska konsekvenserna för växtodlingen av förbudet att använda våroljeväxtutsäde betat med neonikotinoider. I studien beräknas de företagsekonomiska effekterna samt de ekonomiska effekterna för sektorn i sin helhet av förbudet mot neonikotinoider. Rapporten Jordbrukspolitik, inlåsning och strukturomvandling (Rapport 2015:14), belyser hur jordbrukarstöden påverkar inlåsningseffekterna, jordbrukets strukturomvandling, konkurrensen om mark, och omdaningen av odlingslandskapet samt vilka följder det kan få för biologisk mångfald och jordbrukarnas möjlighet till ökade inkomster. Rapporten Kvalitet stärker konkurrenskraften för svenskt griskött (Rapport 2015:25) ger en översikt av vad som påverkar det svenska grisköttets kvalitet och en bild av hur olika aktörer i produktions kedjan ser på dessa kvalitetsaspekter. Det görs även internationella jämförelser. Vidare ger rapporten en lägesbild av det svenska grisköttets kvalitet, dess styrkor och utvecklingsområden. Under året har en produktområdesinriktade marknadsöversikt om potatis till mat och stärkelseproduktion publicerats i Jordbruksverkets rapportserie. Marknadsöversikten bygger på tillgänglig officiell statistik och fokuserar på att beskriva och kort analysera priser och marknadssituationen samt utvecklingen på kort sikt. Under året har också en serie kortanalyser och ett månatligt prisbrev publicerats på Jordbruksverkets webbplats. Under rubriken På tal om jordbruk och fiske har cirka en gång per månad har en kortare analys av en aktuell frågeställning JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

50 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD jordbruks-, fiske-, handels- och statistikfrågor presenterats. Under året har kortanalyserna bl.a. gällt läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter, turbulensen på EU:s sockermarknad, mervärden i svensk mjölkproduktion, förväntad prisutveckling på världsmarknaderna, vilka tomater smakar mest och bäst, svenska jordgubbars ställning på marknaden och utvecklingen av svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel. Fortlöpande under året har analyser och andra underlag tagits fram till bl.a. olika remissyttranden. Under året har detta inte minst gällt i samband med det besvärliga läget i mjölksektorn. Regeringskansliets pågående arbete med en livsmedelsstrategi, översyner av regelverk och politik på jordbruks-, landsbygds- respektive fiskeriområdena samt inför möten i internationella organisationer och i EU:s expertgrupper och kommittéer där Jordbruksverket deltar. Utgångspunkterna för arbetet i expertgrupper och kommittéer och rådsarbetsgrupper har liksom tidigare varit fortsatta förenklingar och minskad administrativ börda för företagen, minskning av marknadspåverkande stöd som intervention och exportbidrag samt en ansvarsfull förvaltning av EU:s budgetmedel. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för analyser och utredningsverksamhet uppgick 2015 till 21,7 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 9,9 miljoner kronor). Måluppfyllelse Analyser och utredningsverksamhet Måluppfyllelse Kunskaper om utvecklingen i jordbruket och på landsbygden och underlag inför översyn av politik och regelverk Jordbruksverkets analys- och utredningsverksamhet är en del av Sveriges långsiktiga agerande för en anpassning av EU:s politik på jordbruks- landsbygds- och fiskeriområdet till svenska önskemål. Effekterna kan därför främst avläsas i en långsiktig ändring av politiken och tillämpningsreglerna. Exempel på där EU:s politik ändrats i linje med svenska önskemål är den allt mer begränsade an-vändningen av exportbidrag och intervention på jordbruksområdet och utfasningen av interventionsåtgärderna på fiskeområdet. Jordbruksverket har under året genom utrednings och analysverksamheten bistått Regeringen i genomförandet av EU:s politik på jordbrukslandsbygds- och fiskeriområdena. En viktig roll för Jordbruksverket är att genomföra och redovisa analyser som visar styrkor och svagheter för svenskt jordbruk och landsbygdföretagande och att följa upp och utvärdera åtgärder som genomförts. Utrednings- och analysarbetet är en viktig grund inte minst då lämpliga utvecklingsvägar ska identifieras och strategier för att uppnå en positiv och hållbar utveckling ska utarbetas. Viss del av analysverksamheten baseras på rapporteringskrav från EU. Det handlar bl.a. om underlag till de årliga rapporterna för Landsbygds- respektive Fiskeriprogrammet och särskilda fördjupade analyser om politikens resultat bl.a. i relation till uppställda mål. Resultaten av Jordbruksverkets analyser är i många fall en bas för remissyttranden som verket lämnar inför exempelvis möten i EU-arbetsgrupper/ kommittéer och internationella organisationer. I vissa fall presenteras resultaten i form av rapporter som publiceras i verkets rapportserie. Sammantaget bedöms genomförda analyser och utredningar ha bidragit till kunskaper om utvecklingen i jordbruket, på landsbygden och inom fiskeområdet. Analyserna har också bidragit med underlag inför översyner av politik och regelverk. Målet att bidra till kunskaper om utvecklingen i jordbruket och på landsbygden och ta fram underlag inför översyn av politik och regelverk bedöms i huvudsak vara uppfyllt. Statistikproduktion Jordbruksverket är en av Sveriges 27 statistikansvariga myndigheter och ansvarar för att utveckla och publicera officiell statistik inom jordbruksområdet. Verkets mål är att ta fram och publicera officiell statistik enligt en fastlagd plan, som bl.a. bygger på gällande EU-bestämmelser. Den statistik som produceras ska vara relevant, lättillgänglig och ha god kvalitet. I arbetet följer Jordbruksverket SCB:s riktlinje Tillräcklig kvalitet. Merparten av den statistik som tas fram är reglerad av EU. Det innebär att verket, förutom att publicera statistik i rapporter och i databaser på Jordbruksverkets webbplats, också levererar statistik till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Under året har arbetet, utöver den EU-reglerade verksamheten, fokuserats på att utveckla statistik om ekologisk produktion. Totalt publicerade Jordbruksverket under året 55 statistiska meddelanden samt en jordbruksstatistisk sammanställning som officiell statistik. För första gången publicerades officiell statistik om viltskador i jordbruket samt en jämförelse av antalet sysselsatta och antalet företag enligt de definitioner som används i lantbruksstatistikens och i företagsdatabasen vid SCB. Vidare publicerades resultat från en undersökning som genomförs vart tredje år om antalet företag samt om vilka växter som odlas och hur stor produktionen var av dessa i trädgårdssektorn år Under året har Jordbruksverket upphört att publicera officiell statistik om djurhälsa. Fyra fördjupande statistikrapporter har tagits fram. Dessa har innehållet statistik om användningen av mineralgödselmedel, investeringar i maskiner och redskap, jordbruksmarkens ägarstruktur samt energianvändningen i växthus år Rapporten om jordbruksmarkens ägarstruktur 50 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

51 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD belyser antalet ägare av jordbruksmark, arealer jordbruksmark per ägare samt kombinationen av jord- och skogsägande. Energianvändningen i växthus behandlar omfattningen av användningen av förnybara och fossila energikällor i växthus. Syftet med att ta fram statistiken är att öka kunskaperna om jordbruket i Sverige genom att ge ett lättillgängligt och objektivt underlag för information, utredningar och forskning. På EU-nivå används statistiken för att utforma och utvärdera EU:s jordbrukspolitik. Statistik om priser och konsumtion följt av långa tidsserier av basstatistik samt statistik om ekologisk produktion är de områden som varit mest efterfrågade av användarna. Under året har Jordbruksverket arbetat med att anpassa det interna kvalitetsarbetet till EU:s Riktlinjer för europeisk statistik (Code of Practice.) Riktlinjen gäller för all statistik som ingår i det europeiska statistiska systemet. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för statistikproduktion uppgick 2015 till 30,5 miljoner kronor (varav indirekta kostnader om 4,2 miljoner kronor). Måluppfyllelse - Statistikproduktion Jordbruksverket har under året publicerat den officiella statistik som ska publiceras enligt fastlagd plan. Tre av totalt 55 statistiska meddelanden har dock senarelagts. Vid framtagandet av statistiken har SCB:s riktlinjer Tillräcklig kvalitet följts. Jordbruksverket har också följt SCB:s Riktlinjer och rutiner för elektronisk publicering (SCB 2008:01). Mot bakgrund av att tre statistiska meddelanden senarelagts och ett meddelande tidigarelagts är den samlade bedömningen att målet att publicera officiell statistik enligt plan i huvudsak är uppfyllt. Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Yrkesfisket Under 2015 har arbetet fortsatt med framtagandet av en strategi för svenskt yrkesfiske. I arbetet ingår 38 organisationer från näringen, myndigheterna, universitetet och frivilliga intresseorganisationer. De utgör den rådgivande gruppen för framtagandet av yrkesfiskestrategin. Arbetet med strategin har skapat en grundläggande plattform för det framtida arbetet med att samla, samverka och driva utvecklingen av svenskt yrkesfiske mot en ekonomisk och ekologiskt hållbar näring. Målsättningen är att strategin ska vara färdig under våren 2016 och att den rådgivande gruppen ska utgöra en permanent samverkansplattform för frågorna. Jordbruksverket har under året deltagit på ett flertal konferenser, informationsmöten och seminarier av både regional, nationell och internationell karaktär med koppling till yrkesfisket. Under 2015 har Jordbruksverket yttrat sig i flera remisser med beröring på yrkesfiskets bedrivande i havet, insjöarna och i rinnande vatten. Dessa har bl.a. rört nya regler eller regelförändringar från Havs- och vattenmyndigheten, invasiva främmande arter, vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och åtgärdsprogram för havsmiljön. Jordbruksverket har också deltagit i samråd i Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag om lax- och havsöringsförvaltningen. Jordbruksverkets representant för främjande av yrkesfiske ingår bl.a. i följande arbetsgrupper: program sälar och fiske (redskapsutveckling för att minska sälskadad fångst), styrgruppen för selektiva redskap och hållbar mat (intern arbetsgrupp på Jordbruksverket). Vattenbruket Under 2015 slutfördes arbetet med att ta fram en handlingsplan för svenskt vattenbruk som Jordbruksverket har drivit. Handlingsplanen presenterades i mars 2015 och innehåller konkreta åtgärder som ska leda till att målen i strategin Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar, Strategi , uppfylls. Arbetet med framtagandet av handlingsplanen skedde tillsammans med andra organisationer och myndigheter med koppling till frågorna. Under våren 2015 beslutades den fleråriga nationella strategiska planen för vattenbruket som är ett förhandsvillkor för havs- och fiskeriprogrammet. Förslaget till plan togs fram av Jordbruksverket. Jordbruksverket har under 2015 även varit medarrangör till ett internationellt seminarium om landbaserat vattenbruk. Seminariet arrangerades tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Naturskyddsföreningen och föreningen Coalition Clean Baltic i Stockholm i november. Seminariet hade ca 120 besökare. Jordbruksverket har även arrangerat två möten med det nationella vattenbruksrådet (som består av deltagare från viktiga organisationer med anknytning till vattenbruket), ett i mars och ett i augusti. Fritidsfisket och fisketurismen Jordbruksverket har under året kartlagt hur myndigheter och organisationer på fritidsfiskets och fisketurismens område arbetar och på vilket sätt deras arbete bidrar till uppfyllnad av de centrala målen i strategin Svensk fritidsfiske och fisketurism Kartläggningen resulterade under 2015 i den första av en serie årsrapporter ( ). Rapporten, som heter Så främjar vi svenskt fritidsfiske och fiske turism - årsrapport 2014 fokuserade på målen som rör utövande och tillgänglighet. Årsrapporterna tydliggör på ett samlat sätt vilka behov och utmaningar som finns att möta på fritidsfiskets och fisketurismens område. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

52 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Jordbruksverket har arbetat vidare med tre projekt som kopplar till främjandeuppdraget och strategins mål. Dessa syftar till att förbättra möjligheterna till fritidsfiske i stadsnära miljöer, tillhanda hålla webbaserad information om var man löser fiskekort samt att förbättra kunskapen om det fritidsfisketuristiska företagandes samhälls ekonomiska värde. Projekten kommer att redovisas i kommande årsrapporter. Samverkan med SLU och Länsstyrelserna har bl.a. skett inom ramen för framtagandet av årsrapporten. Samverkan med Naturvårdsverket har skett i samband med enkätstudien av stadsnära fritidsfiske och planering av tankesmedjan för friluftsliv 2016, där Jordbruksverket står som medarrangör. Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten har bl.a. skett i samband med regeringsuppdraget att föreslå hur förvaltningen av lax och öring kan utvecklas. Övrig samverkan har skett inom ramen för den rådgivande gruppen för fritidsfiske och fisketurism, vilken Jordbruksverket driver tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten. Måluppfyllelse Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Jordbruksverket har, i syfte att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar utveckling av fisket, fiskeföretagandet och vattenbruket, arbetat med att ta fram en svensk yrkesfiskestrategi, en handlingsplan för svenskt vattenbruk och en årsrapport för fritidsfiske och fisketurism. Dessa delmål för främjandearbetet är således uppfyllda Jordbruksverkets verksamhetskostnader för främjande av fiske och vattenbruk var för ,1 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 1,7 miljoner kronor). Förberedelse och genomförande av ny jordbruks- och fiskeripolitik Arbetet med att bistå regeringen i förberedelserna och införandet av den nya jordbruks- och fiskeripolitiken har fortsatt under Detta gäller såväl i arbetet med utformning av regelverk som inför möten inom EU. Regeringens förslag inom gårdsstödssystemet blev klart i början av 2014 och regeringens förordning utfärdades i september Inom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet medverkade verket konkret i arbetet med programskrivning. Landsbygdsprogrammet blev godkänt av EU-kommissionen i maj Havs- och fiskeri programmet blev godkänt av Kommissionen i augusti Regeringens förordning utfärdades i juni Arbetet med olika tillämpningsregler fortsatt fram till sommaren Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter om såväl jordbrukarstöd som projektoch företagsstöd vid flera tillfällen under Implementeringen av reformerna har fram till slutet av 2015 genomförts i ett sammanhållet program (ProCAP). Arbetet har varit högt prioriterat inom Jordbruksverket och många personer har deltagit i arbetet. Under 2015 har närmare timmar lagts ned av medarbetare vid Jordbruksverket, samarbetsmyndigheter och konsulter. Leveranser under har varit det mest intensiva leveransåret med flera leveranser av tjänster för externa kunder och interna kunder (Jordbruksverket och partners). De flesta har inneburit en samlad leverans av ett IT-stöd med dokumentation och hjälptexter, utbildning i IT-stödet, arbetsrutiner för handläggare och föreskrifter. Jordbrukarstödsåret i sin helhet med nya handläggnings-, kontroll- och stödrättsystem har kommit på plats, har använts och resulterat i utbetalningar i december månad. En påbyggnad inom kedjan för landsbygds- och fiskeristöd har fortsatt. Redan under 2014 öppnade E-tjänsten för ansökan av investeringsstöd till investeringar i djurstallar och projektstöd för bredband. Under 2015 har sedan öppningar skett av handläggningssystem och E-tjänsten har utökats för ansökan av fler stödformer. Informationsspridning har fortsatt varit ett viktigt 52 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

53 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Helheten Införandeprogrammet ProCAP har haft till uppgift att under dessa år leverera en helhet bestående av IT-stöd, rutiner, föreskrifter, utbildningar och information. Ett tiotal nya IT-system har levererats med starka inslag av automatisering och helt digitaliserade processer. Arbetet har inneburit etablering av ny arkitektur, både inom verksamhet och IT, nya utvecklingsverktyg, delvis nytt arbetssätt inom utvecklingsarbetet och en större satsning på test. De totala utgifterna för programmet ProCAP under perioden har uppgått till 372 miljoner kronor. Under hösten 2015 har det fortsatta utvecklingsarbetet lagts över i mindre projekt och ut - gifterna under 2015 uppgår till 20 miljoner kronor. Den totala utgiften under dessa år blev således 392 miljoner kronor, varav 156 miljoner kronor har lånefinansierats. Reformarbete 2016 och 2017 Reformarbetet kommer att fortsätta under 2016 och till viss del även under I detta ligger: Stödformer som ska införas 2016 Stödformer som inte har ingått men tillkommit under ProCAP Nedprioriteringar inom ProCAP beroende på försenat regelverk, resursbrister eller mer omfattande arbete än planerat/uppskattat Jämställdhetsintegrering I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Inom ramen för det fondgemensamma arbetet fortsatte arbetet inom arbetsgruppen med uppdrag att samverka kring jämställdhet. Verket har också ställt krav på att kommunikationen om programmen ska jämställdhetssäkras. Jordbruksverket har 2015 beslutat viljeinriktning och avsiktsförklaring för att jämställdhet integreras i planering, genomförande och uppföljning av projekt inom landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och programmet för lokalt ledd utveckling inom regional- och socialfonderna. Detta sker bland annat genom att jämställdhetsintegrera de nationella och regionala handlingsplanerna samt uppmuntra till att de lokala utvecklingsstrategierna inom lokalt ledd utveckling jämställdhetsintegreras. Programperiod Landsbygdsprogrammet Programperiodens sista år för utbetalningar var En stor del av Jordbruksverkets och länsstyrelsernas arbete under året har därför handlat om utbetalningar. För verkets del har fokus även varit på arbetet med slututvärderingen som ska lämnas till EU-kommissionen i juni 2016, men även datainsamling av resultat från avslutade projekt och investeringar. Mer detaljerade redovisningar om programmets genomförande kommer att publiceras i årsrapporten som lämnas till EU-kommissionen i juni Jordbruksverket redovisar ingen bedömning av effekterna. Utvärdering av effekterna görs i särskild ordning. För att få en samlad bild av landsbygdsprogrammet redovisas samtliga axlar i detta avsnitt. Beviljade stöd 2015 Under 2015 har stöd i begränsad omfattning beviljats inom kompetensutveckling, startstöd, miljöinvesteringar (rovdjursstängsel) samt TA-medel. Dessa beslut har möjliggjorts genom överteckning av budgeten vilket skett i enlighet med handlingsplanen som Jordbruksverket tagit fram i syfte att utnyttja programbudgeten så långt som möjligt. Tabell 18 Beviljade stöd 2015 Stödåtgärd Beviljat belopp, tkr Antal beviljade stöd Kompetensutveckling, (axel 1) Startstöd Miljöinvestering (stängsel mot rovdjur) TA-medel Summa Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Jordbruksverket har under 2015 betalat ut miljoner kronor vilket är lite lägre än under Det sammanlagda beloppet som betalats ut för hela programperioden är miljoner kronor. Detta innebär att budgetutnyttjandet blev 99,5 % av programbudgeten omräknat till svenska kronor med kursen 9,00/euro. Mer om den finansiella redovisningen återfinns i avsnittet Ekonomisk översikt. En stor del av utbetalningarna var avklarade redan år 2014 men inom några områden kvarstod betydande belopp att betala ut. En stor del av bredbandsstödet har betalats ut under Detta beror på att programmet tillfördes mycket pengar för bredband under 2012 och I tidigare års resultatredovisningar har vi i tabellerna för axel 1, 3 och 4 redovisat beviljat stöd. Eftersom 2015 är slutåret för utbetalningar för JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

54 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD program perioden redovisar vi istället utbetalat belopp och gör en jämförelse mot programbudgeten. Det är först nu vi kan redovisa det faktiska utfallet från programmet. Axel 1 Förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbruket Syftet med åtgärderna i axel 1 är att stärka konkurrens- och utvecklingskraften hos företagen inom jord- och skogsbruk, rennäring, livsmedelsproduktion och förädling med en utgångspunkt att utnyttja resurser på ett hållbart sätt. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande - axel 1 Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna i programmet och budget utnyttjande i form av totalt utbetalat stöd i tkr jämförelse med programbudgeten För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara nära 100 %. Den samlade bedömningen är för axel 1 att målet är fullt uppfyllt, då budgetutnyttjandet, sett till utbetalda medel är 102 % Ett budgetöverskridande inom en axel i svenska kronor är möjlig så länge som den totala programbudgeten inte överskrids. Frågan om budgetutnyttjande och handlingsplan för detta har även varit föremål för diskussion inom programmets övervakningskommitté. Såväl budgetmålet liksom de flesta omfattningsmål (såsom antalet beviljade stöd) är uppfyllda för axeln totalt sett. Ett generellt problem finns när det gäller resultatmål om ökning av bruttoförädlingsvärdet hos företagen som är svårt att mäta och där redovisas en lägre måluppfyllelse. Av företagen som fått stöd inom åtgärden modernisering av jordbruksföretag hade vid senaste mättillfället 1 under våren 2015 mer än årsarbetskrafter fått en förbättrad arbetsmiljö som resultat av gjorda investeringar, mestadels i lösdriftstall och nya tekniker som exempelvis robotmjölkning. Lite drygt 40 procent av företagen som slutfört investeringarna har investerat i någon form av ny teknik. Vi kan också se att av antalet beviljade stöd står ekologisk produktion för 20 % totalt inom moderniseringsstödet. Störst andel ser vi inom betande boskap, (exklusive mjölkkor) där 32 % av antalet beviljade stöd har gått till ekologisk produktion. Andelen ekologiskt uppfödda betande djur totalt uppgår till 20 % vilket tyder på att stödet främjar omställning till ekologisk produktion. 1 Årsrapport 2014 Tabell 19. Antal beviljade stöd inom åtgärden för modernisering av jordbruk (121), fördelat på ekologisk produktion och konventionell produktion. Produktionstyp enligt EU-kommissionens indelning. Typ av produktion Ekologisk produktion, antal Konventionell produktion, antal Totalt antal Andel ekologisk produktion Åkergrödor % Trädgårdsodling och vin % Permanenta grödor % Mjölk % Betande boskap (exkl. mjölk) % Svin % Fjäderfä % Annan % Summa % Källa: Jordbruksverket Många företag har satsat på förädlingsverksamhet och målet för antal företag inom förädlingsstödet har överträffats rejält. Detta kan vara en effekt av den tidigare satsningen på Matlandet Sverige. Av förädlingsstödet har 53 % gått till jordbruksföretag, 14 % till skogsbruksföretag och den småskaliga livsmedelsindustrin står för 33 % av beviljade ansökningar. Totalt 17 % av beviljade ansökningar inom förädlingsstödet kan relateras till ekologisk produktion av livsmedel. Av den ekologiska produktionen står jordbruksföretagen för 84 % och livsmedelsindustrin för 16 %. Startstödet har prioriterats av länsstyrelserna, som anser att generationsskiften ofta dröjer alltför länge samt att unga företagare i större utsträckning tar till sig nya metoder och utvecklar företaget, vilket kan öka konkurrenskraften. Av startstöden har 37 % gått till mjölkproducerande företag, 30 % till företag med betesdjur exklusive mjölkkor medan svinproducenterna står för 6 % av beviljade ansökningar. En undersökning 2 visar att ungefär åtta av tio deltagare är ganska till mycket nöjda med den kompetensutveckling de fått. Generellt är personer som har deltagit i kurser mer nöjda än de som har deltagit i rådgivning. Cirka 75 % av de som deltagit i kurser och rådgivning som handlar om miljö, säger att kompetensutvecklingsinsatsen i någon utsträckning bidragit till att de börjat arbeta mer 2 Kompetens för utveckling, Jordbruksverkets utvärderingsrapport 2015:2 1 Årsrapport Kompetens för utveckling, Jordbruksverkets utvärderingsrapport 2015:2 54 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

55 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD miljövänligt. Andelen som tycker att de kan mer efter kompetensutvecklingsinsatsen varierar mellan 67 % och 94 %, beroende på vilket sakområde kursen eller rådgivningen berörde. Deltagarna har framförallt lärt sig mer om miljövänliga arbetsmetoder och djurhållning, men även om produktutveckling och ökad lönsamhet i företaget. En stor verksamhet under kompetensutveckling är projektet Greppa Näringen. Totalt under programperioden har det genomförts individuella rådgivningsbesök. Andra exempel på verksamhet är att rådgivare lett grupper 3 T.o.m. 30 juni Tabell 20. Axel 1 Förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbruket Omfattningsindikator/ Budget som har studerat vattenförekomster som är särskilt prioriterade ur övergödningssynpunkt. Kompetensutvecklingsinsatser till verksamma inom skogsbruket har varit populärt. Där överträffar måluppfyllelsen i de flesta fall de uppsatta målen. Resultaten för de i förtid avslutade åtgärderna samarbete och infrastruktur har inte uppnåtts. Budgeten minskades för åtgärderna när stöden stängdes för ansökan medan målvärdena antal samarbetsinitiativ och antal verksamheter som fått stöd lämnades på ursprunglig nivå. Budgetutnyttjande /Måluppfyllelse programperioden Mål Utfall Utfall Målvärde 100% Stödåtgärd Kompetensutv. jordbruk och skogsbruk Startstöd Modernisering av jordbruksföretag Högre värde i jordoch skogsbruksprodukter Stöd till samarbete för utveckling av nya produkter Infrastruktur Summa Axel 1 Antal deltagare % Antal utbildnings % dagar Totalt Budget/ utbetalt stöd, tkr % Antal personer som % fått stöd Totalt Budget/ % utbetalt stöd, tkr 1 Antal företag som fått % invest.stöd Totalt Budget/ % utbetalt stöd, tkr 1 Antal företag som fått % invest.stöd Totalt Budget/ utbetalt stöd, tkr 1 Antal samarbetsinitiativ Totalt Budget/ utbetalt stöd, tkr 1 Antal verksamheter som fått stöd Totalt Budget/ utbetalt stöd, tkr 1 Totalt Budget/ utbetalt stöd, tkr % % % % % % 1. Budget inklusive annan offentlig finansiering enligt det godkända programmet (version 12) omräknat till kursen 9,00 kr/ euro. Annan offentlig medfinansiering avser medfinansiering av projekt från kommuner, länsstyrelser, landsting, statliga myndigheter etc. utöver det stöd som utbetalats av stödmyndigheterna. 2. I beloppet ingår även vissa medel avseende stöd som har beslutats under programperioden Källa: Jordbruksverket 3 T.o.m. 30 juni JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

56 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Axel 2 Förbättra miljön och landsbygden Målet för axel 2 har varit att bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd samt att stimulera omställningen till en resurseffektiv och hållbar produktion med minskad miljöpåverkan. Detta för att bidra till att nationella och gemensamma miljömål på effektivt sätt uppnås. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande-axel 2 Den största delen av axel 2 utgörs av miljöersättningarna var det sista stödåret miljöersättningarna betalades ut från landsbygdsfonden Under 2014 och 2015 gällde fortsatt samma regler för åtaganden som under programperioden men miljöersättningarna betalades ut från budgeten för landsbygdsprogrammet Miljöinvesteringar är stöd för tidsbegränsade projekt, till exempel anläggning av våtmarker. Utbetalningar för miljöinvesteringar görs 2015 från budgeten för landsbygdsprogrammet Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna i programmet och totalt utbetalade medel från landsbygdsfonden som avser landsbygdsprogrammet för stödår Den samlade bedömningen är för axel 2 att målet är fullt uppfyllt, då budgetutnyttjandet, sett till ut - betalda medel är 100%. Tabell 21. Axel 2: Förbättra miljön och landsbygden Stödåtgärd Omfattningsindikator Mål per år Kompensationsbidrag Extensiv vallodling Betesmarker och slåtterängar Stödår 2013 Måluppfyllelse % Utbetalat tkr Antal ha % Antal företag % Totalt utbetalat stöd, tkr Antal ha % Antal företag % Totalt utbetalat stöd, tkr Antal ha % Antal företag % Antal fäbodar % Totalt utbetalat stöd, tkr Skötsel av våtmarker Antal ha % Antal företag % Totalt utbetalat stöd, tkr Ekologiska produktionsformer Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet Minskat kväveläckage Antal ha % Varav ha som får ersättning Antal ha (certifierad) % Varav ha som får ersättning Antal djurenheter (certifierade % eller under omställning) Antal djurenheter (totalt) % Antal företag (certifierade eller % under omställning) Antal företag (totalt) % Totalt utbetalat stöd, tkr Antal ha % Antal företag % Totalt utbetalat stöd, tkr Antal ha % Antal företag % Totalt utbetalat stöd, tkr Antal ha % Antal företag % Totalt utbetalat stöd, tkr JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

57 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Stödåtgärd Omfattningsindikator Mål per år Stödår 2013 Måluppfyllelse % Utbetalat tkr Skyddszoner Antal ha % Antal företag % Totalt utbetalat stöd, tkr Miljöskyddsåtgärder Antal ha % Antal företag % Totalt utbetalat stöd, tkr Bruna bönor, Öland Antal ha % Antal företag % Totalt utbetalat stöd, tkr Traditionella Antal djurenheter % husdjursraser Antal företag % Antal rasföreningar % Totalt utbetalat stöd, tkr Extra djuromsorg för suggor Antal suggor % Antal företag % Totalt utbetalat stöd, tkr Utvald miljö Mångfaldsträda Antal ha % Anpassade skyddszoner Antal ha % Totalt utbetalat stöd, tkr Miljöinvesteringar Anläggning och restaurering av våtmarker Damm som samlar fosfor Betesmarker och slåtterängar, restaurering Betesmark som är stängslad med stängsel för rovdjur Antal ha % Antal företag % Antal ha % Antal företag % Antal ha % Antal företag % Antal ha % Antal företag % Reglerbar dränering Antal ha % Antal företag % Totalt utbetalat stöd, tkr Skogliga åtgärder Antal skogsägare % Totalt utbetalat stöd, tkr Sockerbetor 1 Totalt utbetalat stöd, tkr 401 Summa axel 2 Totalt utbetalat stöd, tkr Programbudget Budgetutnyttjande 100 % 1. Under 2007 utbetalades stöd till sockerbetor som avsåg programperioden JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

58 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Axel 3 Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden Målet för axel 3 är att främja en ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv, i syfte att främja sysselsättning, ge högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden och ett hållbart användande av landsbygdens samlade resurser. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande axel 3 Tabellerna nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna i programmet och budgetutnyttjande i form av totalt utbetalt stöd i jäm förelse med programbudgeten För att målet ska vara fullt uppfyllt bör målupp fyllelsen och budgetutnyttjandet vara minst 95 %. Den samlade bedömningen för axel 3 är att målet är i huvudsak uppfyllt. Bedömningen utgår från att budget utnyttjandet, sett till utbetalade medel, är 94 %. Resultatmålet antal personer som fått bredband i det budgetmässigt största stödet (Grundläggande tjänster) uppnåddes två gånger om, d.v.s. en måluppfyllelse om 220 %. Måluppfyllelsen mätt i antal beviljade stöd och resultaten av insatserna är inte lika höga i flertalet av åtgärderna inom axeln. Åtgärderna diversifiering av jordbruksföretag, affärsutveckling av mikroföretag och främjande av turismsatsningar utgörs till största delen av företagsstöd, medan åtgärderna grundläggande tjänster, byutveckling, samt bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet till övervägande del genomförs som projektstöd. Detta har betydelse för måluppfyllelsen eftersom många projektstöd är av förutsättningsskapande karaktär. Resultat i form av antal arbetstillfällen inom axel 3 har fortsatt att öka allt eftersom projekt och investeringar färdigställts och avslutats. Vid senaste mättillfället 4 (våren 2015) var antalet skapade arbetstillfällen uppe i (32 % av målet) sammantaget för åtgärderna diversifiering, mikroföretag och turism. Högst måluppfyllelse finns i åtgärden mikroföretag där jobb har skapats. Se även nedan angående beräkningen av arbetstillfällen. Målet för bredbandsstödet har överträffats med stor marginal. De slutrapporter som Jordbruksverket fått in från länsstyrelserna fram t.o.m. 7 januari 2016 visar att närmare personer i nästan hushåll och drygt företag har fått bredbandsfiber genom 707 projekt som fått miljoner kronor i stöd. Målet var att personer skulle få tillgång till bredband vilket betyder en måluppfyllelse på 220 %. Detta är en stor skillnad mot vad som redovisats i tidigare. Det beror på att en mycket stor del av bredbandsprojekten avslutades och rapporterades under Arbetstillfällen inom axel 3 och axel 4 Vi kan konstatera att antalet arbetstillfällen satt i relation till de medel som använts skiljer sig åt mellan axel 3 och axel 4. Definitionen av arbetstillfällen är densamma för båda axlarna och fastställd i EU:s regelverk. Alla nya jobb räknas in, såväl några få dagar under ett evenemang som varaktiga helårsarbeten. Alla dessa räknas som ett arbets tillfälle. Utökning av antalet arbetstimmar i ett företag räknas däremot inte med vilket sannolikt drar ner resultatet för företagsstöd där jordbruksföretag gör investeringar för att bredda sin verksamhet och då kan öka arbetade timmar i företaget. Skillnaden i utfall mellan axlarna kan bero på att typen av stöd skiljer sig åt samt att olika mätmetoder används i vissa fall. Inom axel 3 genomförs projektstöd och företagsstöd inom samma stödåtgärder medan axel 4 har enbart projektstöd. Alla resultat från projektstöden, oavsett axel, tas in via slutrapporter medan arbetstillfällen i företagsstöd approximeras utifrån resultat från en enkätstudie. Det är också en skillnad mellan axlarna när det gäller typen av projekt, inom axel 4 genomförs en större andel evenemangsprojekt och liknande vilket resulterar i fler inrapporterade arbetstillfällen. 4 Årsrapport 58 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

59 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Tabell 22. Axel 3 Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden Omfattningsindikator/ Budget Budgetutnyttjande /Måluppfyllelse Programperioden Mål Utfall Utfall Målvärde 100 % Stödåtgärd Diversifiering till annan Antal personer som fått % verksamhet än jordbruk stöd Totalt Budget/ utbetalt stöd, tkr % Affärsutveckling i mikroföretag Främjande av turistnäringen Grundläggande tjänster Förnyelse och utveckling av byarna Bevarande och uppgradering av kulturarvet Utbildning och information Förberedelse och genomförande av lokala utvecklingsstrategier Summa axel 3 Antal mikroföretag % med stöd som startat eller utvecklat sin verksamhet Totalt Budget/ utbetalt stöd, tkr % Antal nya turistverksamheter % som fått stöd Totalt Budget/ % utbetalt stöd, tkr 1 Antal aktiviteter som % fått stöd Totalt Budget/ % utbetalt stöd, tkr 1 Antal byar eller lokala % grupper som genomfört verksamheter Totalt Budget/ % utbetalt stöd, tkr 1 Antal aktiviteter som % fått stöd Totalt Budget/ % utbetalt stöd, tkr 1 Antal ekonomiska % aktörer som deltagit Antal utbildn.dagar % Totalt Budget/ % utbetalt stöd, tkr 1 Antal aktiviteter som % fått stöd Antal deltagare % Totalt Budget/ utbetalt stöd, tkr % Totalt Budget/ % utbetalt stöd, tkr 1 1. Budget inkl. offentlig finansiering enligt det godkända programmet (version 12) omräknat till kursen 9,00 kr/euro. Annan offentlig medfinansiering avser medfinansiering av projekt från kommuner, länsstyrelser, landsting, statliga myndigheter etc. utöver det stöd som utbetalats av stödmyndigheterna. 2. I detta belopp ingår även vissa pengar som avser stöd som har beslutats under programperioden Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

60 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Axel 4 Leader Det övergripande målet för Leader är att främja ett effektivt genomförande av landsbygdsprogrammet genom det mervärde som följer av förankring, in flytande och samverkan på lokal nivå. Leadermetoden tillämpas i hela landet och omfattar programmets alla insatsområden med särskilt fokus på axel 3 Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande axel 4 Tabellerna nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna i programmet och budget utnyttjande i form av totalt utbetalt stöd i tkr jämförelse med programbudgeten För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara nära 100 %. Den samlade bedömningen är för axel 4 att målet är fullt uppfyllt. Bedömningen utgår från att budgetutnyttjandet, sett till utbetalade medel, är 96 %. Måluppfyllelse att skapa arbetstillfällen ligger högt och kan komma att uppnås, se mer om detta nedan. Leader har haft en stark utveckling under de senaste åren, men även om budgetmålet är uppfyllt för axeln totalt sett, släpar resultatutfallet efter i några fall. Det beror på att projektens slutdatum är koncentrerade till 2014 och 2015 och all rapportering ännu inte färdigställts. Uppgifter om projektinriktningar för projekt klara visar att projekt med kopplingar till turism är den största gruppen (cirka 37 % av projekten). Därefter följer en grupp där bygde utveckling är ett dominerande innehåll (ca 30 %) och en tredje grupp har tonvikt på annat näringsliv än turism (cirka 9 %). Inom Leader är bruttoökningen i antalet arbetstillfällen vid senaste mättillfället (april 2015) uppe i vilket är en ökning med nästan från föregående mättillfälle. Av målvärdet (5 750) är 72 % uppnått och då återstår ca 23 % av projekten (knappt ca 980 projekt), som slut rapporterat 2015 och för vilka uppgifter kommer att vara registrerade i april Totala antalet projekt för hela programperioden är drygt Utsikterna är därför goda, att när alla projekt är slutredovisade och uppgifter registrerade, kan antalet arbets tillfällen hamna nära målet De jobb som skapats kan vara både stadigvarande hel- och deltider men också kortare tillfälliga anställningar. I många projekt genomförs utbildningsinsatser, vilket visar sig i att antalet deltagare som fullföljt utbildningar redan ligger långt över målet för den indikatorn. Se även under axel 3. Tabell 23. Axel 4 Leader Genomförande lokala utvecklingsstrategier Måluppfyllelse Programperioden Omfattningsindikator Mål Utfall Målvärde 100 % Antal LAG-grupper % Antal projekt % Samarbete Antal projekt % Driftskostnader Antal informations % LAG m.m. inspirationsinsatser Antal deltagare aktiviteter % Källa: Jordbruksverket 60 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

61 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Tabell 24. Axel 4 Leader, programbudget och utbetalat stöd, tkr Budgetutnyttjande / Måluppfyllelse Programperioden Budget 1 Utbetalat, tkr Utbetalat, tkr Målvärde Stödåtgärd % Projekt inom Leader % Förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbrukssektorn Projekt inom Leader % Förbättra miljön och landskapet Projekt inom Leader % Diversifiering och livskvalitet Samarbetsprojekt % Driftskostnader LAG mm % Totalt Budget/ utbetalt stöd, tkr % 1. Budget inkl. annan offentlig finansiering enligt det godkända programmet (version 12) omräknat till kurs 9,00 kr/ euro. Annan offentlig medfinansiering avser medfinansiering av projekt från kommuner, länsstyrelser, landsting, statliga myndigheter etc. utöver det stöd som utbetalats av stödmyndigheterna. Källa: Jordbruksverket Axel 5 Tekniskt stöd Tekniskt stöd (TA) är pengar för att administrera landsbygdsprogrammet. För programperioden är den totala budgeten för TA 128,6 miljoner euro eller miljoner kronor vilket motsvarar drygt 3 % av den totala programbudgeten miljoner kronor har utbetalats vilket innebär fullt utnyttjande av TA-budgeten. Under tekniskt stöd kan man finansiera förberedelser, administration, övervakning, utvärdering, information och kontroller. Användningen regleras i artikel 66 i förordning 1698/2005 och även i kapitel 16 i landsbygdsprogrammet samt i reglerings brevet för Jordbruksverket. I regleringsbrevet fastställs årligen beloppet för respektive berörd myndighet fördelat på olika användningsområden. Användningen av TA-medlen under 2015 redovisas i avsnittet Återrapporteringskrav. Måluppfyllelse Bedömningen av axel 5 är att målet är fullt uppfyllt eftersom budgetutnyttjandet når upp till 100 % av programperiodens budget. Fiskeriprogrammet Fiskeriprogrammet sträckte sig över åren och hade en total budget på cirka 942,7 miljoner kronor. Fiskeriprogrammets övergripande mål var: Kapaciteten i den svenska fiskeflottan ska minska så att fiskeansträngningen anpassas till en långsiktigt hållbar beståndssituation. Lönsamheten i fiskerinäringen ska öka. Främja sysselsättning på landsbygden i anslutning till fiskerinäringen. De negativa miljöeffekterna orsakade av svensk fiskerinäring ska minska. Hållbar miljö och naturliga fiskebestånd. I fiskeriprogrammet var målsättningen att insatser som bidrar till en hållbar utveckling av fiskerinäringen prioriteras (hållbar tillväxt genom miljö och sysselsättningsaspekter, utbildningsinsatser, nyrekrytering och jämställdhet). Den övergripande visionen för fiskeriprogrammet är alltså ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske. Visionen om ett hållbart fiske innebär att: skapa en balans mellan fiskresursen och flottans kapacitet stimulera en långsiktig företagsekonomisk lönsamhet bidra till en hållbar utveckling av landsbygden bidra till att uppnå miljömålen bidra till en ökad jämställdhet. Målgrupper för programmet är ägare till fartyg av varierande storlek och art, företagare inom vattenbruksnäring, kommuner samt andra offentliga organisationer, exempelvis myndigheter, branschorganisationer, producentorganisationer, intresseorganisationer och företag. Vad har hänt under 2015? År 2015 har präglats av att genomförandet av fiskeriprogrammet har varit i slutfasen. Fokus var att kunna använda budgeten fullt ut, att slutföra investeringar och projekt och att betala ut stöd. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

62 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Det sammanlagda beloppet som betalats ut för hela programperioden är 867 miljoner kronor. Detta innebär att budgetutnyttjandet blev 92 % av programbudgeten omräknat till svenska kronor med kursen 9,00/euro. Mer om den finansiella redovisningen återfinns i avsnittet Ekonomisk översikt. Målen med programmet, mätt i antal beviljade stöd och övriga målvärden för indikatorer, har inte nåtts, trots att budgeten i stort sett är använd. Målvärden är endast satta per prioriteringsområde dvs ej per stödåtgärd. Det finns flera förklaringar till att målvärdena inte nås. Flera av resultatindikatorerna för fiskeriprogrammet visar inte, och fokuserar inte på, resultat uppnådda genom prioriterade projekt och investeringar. Det finns därmed en viss obalans mellan prioriteringar av finansierade projekt och investeringar och resultatindikatorerna. Dessutom är målen för de flesta av resultatindikatorerna för fiskeriprogrammet satta mycket högt. Då Jordbruksverket analyserat de satta målen i jämförelse med tillgänglig budget blir resultatet av analysen att det inte är rimligt att nå de flesta målen. Det faktiska utfallet på indikatorerna redovisades i årsrapporten för fiskeriprogrammet, i juni I nedanstående tabeller redovisas ut betalade medel för 2015 samt ackumulerade siffror. I beloppen ingår såväl den EU-finansierade delen som den svenska delen samt övrig offentlig nationell finansiering. PO 1 Anpassning av gemenskapens Fiskeflotta Åtgärderna inom PO 1 syftar till att anpassa fiskeansträngningen till beståndssituationen samt att förbättra lönsamheten i berörda företag. Ett annat mål är att höja kunskapsnivån inom yrkeskåren och skapa säkrare arbetsplatser. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande PO 1 I nedanstående tabell redovisas utbetalade medel I beloppen ingår såväl den EU-finansierade delen som den svenska delen samt övrig offentlig nationell finansiering. Bedömningen av PO 1 är att det är fullt uppfyllt. Denna bedömning utgår ifrån att budgetutnyttjandet, sett till utbetalade medel, är 99 % av programperiodens budget. Tabell 25. PO1 Anpassning av gemenskapens Fiskeflotta (tkr) Stödåtgärd Mål Utfall 2015 Utfall Målvärde 100% Definitiv upphörande av fiskeverksamhet Tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet Investeringar ombord på fiskefartyg och selektivitet Småskaligt kustfiske Socioekonomisk kompensation för förvaltning av flottan Summa % 1.Budget inklusive annan offentlig finansiering enligt det godkända programmet omräknat till kursen 9,00 62 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

63 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD PO 2 Vattenbruk insjöfiske, beredning och saluföring Åtgärderna inom PO 2 syftar till att utveckla livskraftiga företag som kan producera livsmedel av hög kvalitet och skapa sysselsättning under miljömässigt goda former. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande PO 2 I nedanstående tabell redovisas utbetalade medel för 2015 samt ackumulerade siffror för perioden I beloppen ingår såväl den EU finansierade delen som den svenska delen samt övrig offentlig nationell finansiering. Bedömningen av PO 2 är att det är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår ifrån att budgetutnyttjandet, sett till utbetalade medel, är 81 % av programperiodens budget. Tabell 26. PO 2 Vattenbruk, insjöfiske, beredning och saluföring (tkr) Stödåtgärd Mål Utfall 2015 Utfall Målvärde 100 % Vattenbruk Inlandsfiske Beredning och saluföring av fisk Summa % 1. Budget inklusive annan offentlig finansiering enligt det godkända programmet omräknat till kursen 9,00 kr/euro. Källa: Jordbruksverket och Fiskeriverket PO 3 Åtgärder av gemensamt intresse Åtgärderna inom PO 3 syftar till att skydda och utveckla miljön samt att stärka konkurrenskraften, näringen och forskningen. Åtgärderna ska vara av en sådan art att resultaten kommer fler än enskilda fiskare eller företag till del. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande PO 3 I nedanstående tabell redovisas utbetalade medel för 2015 samt ackumulerade siffror för perioden I beloppen ingår såväl den EU finansierade delen som den svenska delen samt övrig offentlig nationell finansiering. Bedömningen av PO 3 är att det är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår ifrån att budgetutnyttjandet, sett till utbetalade medel, är 94 % av programperiodens budget. Tabell 27. PO 3 Åtgärder av gemensamt intresse (tkr) Stödåtgärd Mål Utfall 2015 Utfall Målvärde 100 % Gemensamma åtgärder Skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran Fiskehamnar och landningsplatser Utveckling av nya marknader och avsättningsfrämjande åtgärder Pilotprojekt Omställning av fiskefartyg Summa % 1. Budget: inklusive annan offentlig finansiering enligt det godkända programmet omräknat till kursen 9,00 kr/euro. Källa: Jordbruksverket och Fiskeriverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

64 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD PO 4 Hållbar utveckling i fiskeområden PO 4 är ett komplement till de övriga gemenskapsinstrumenten för att utveckla fiskerinäringen. Särskilt fokus läggs på socioekonomiska åtgärder och skapande av nya arbetstillfällen genom lokal förankring och integrerade strategier. Stödet ska företrädesvis inriktas på områden med låg befolkningstäthet, områden där fiske är på tillbakagång eller små fiskesamhällen både vid kust och inland. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande PO 4 I nedanstående tabell redovisas utbetalade medel för 2015 samt ackumulerade siffror för perioden I beloppen ingår såväl den EU finansierade delen som den svenska delen samt övrig offentlig nationell finansiering. Bedömningen av PO 4 är att det är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår ifrån att budgetutnyttjandet, sett till utbetalade medel, är 90 % av programperiodens budget. Tabell 28. PO 4 Hållbar utveckling i fiskeområden (tkr) Mål Utfall 2015 Utfall Målvärde 100 % Utveckling av fiskeområden Summa % 1. Budget inklusive annan offentlig finansiering enligt det godkända programmet omräknat till kursen 9,00 kr/euro. Källa: Jordbruksverket och Fiskeriverket PO 5 Tekniskt stöd Tekniskt stöd (TA) är pengar för att administrera fiskeriprogrammet. För programperioden är den totala budgeten för TA 5,5 miljoner euro eller 49 miljoner kronor vilket motsvarar drygt 5 % av den totala programbudgeten. Under tekniskt stöd kan man finansiera förberedelse, förvaltning, övervakning, utvärdering, offentliggörande, kontroll och revision avdet operativa programmet samt arbete i nätverk. Användningen regleras i artikel 46 i förordningen 1198/2006 och även i kapitel 6 i fiskeriprogrammet. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande PO 5 Bedömningen av PO 5 är att målet är fullt uppfyllt eftersom budgetutnyttjandet når upp till 98,8 % av programperiodens budget för PO 5. Användningen av TA-medel under 2015 redovisas i avsnittet Återrapporteringskrav. Programperiod Grunden för programmen under programperioden är den s.k. partnerskapsöverenskommelsen där Sverige anger prioriteringar och huvuddragen för genomförandet av ESI-fonderna 5 i Sverige. Partnerskapsöverenskommelsen ska också leda till förbättrad samordning mellan fonderna och att överlappningar undviks. Jordbruksverket är under denna programperiod involverad i genomförandet av alla fonderna i Sverige eftersom vi förutom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet också är förvaltningsmyndighet för programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden. Fondsamordning har därför extra stor betydelse för verkets genomförande av programmen. 5 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havsoch fiskerifonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Europeiska socialfonden. Fondsamordning I syfte att stärka samordningen mellan de olika programmen som finansieras genom ESI-fonderna har Jordbruksverket tillsammans med Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet ett uppdrag från regeringen att samordna arbetet med ESI-fonderna under programperioden Arbetet leds av generaldirektörerna för respektive myndighet. En styrgrupp driver det mer operativa arbetet och ett antal olika arbetsgrupper genomför beslutande aktiviteter. Tillväxtverket har samordningsfunktion för arbetet. Några resultat från fondsamordningen hittills: Ny webbsida eufonder.se är under upp arbetande. På webbplatsen samlas all information om, och tillgång till alla operativa program i medlemsstaten, inklusive information om tidpunkten för genomförande av programplanering och offentliga samråd samt pågående projekt. Upphandling ESI Support. ESI Support är ett metodstöd som omfattar de horisontella kriterierna och som har till uppgift att stödja handläggare och projektägare i deras arbete med integrering av de horisontella kriterierna i löpande verksamhet Inventering och sammanställning av goda exempel från pågående projekt i syfte att presentera goda exempel från beviljade projekt från ESI-fonderna. Utarbetad plan för uppföljning utvärdering av framstegsrapporterna och planering av en nationell lärkonferens för Uppföljning och utvärdering. Nationell konferens genomförs den 4-5 februari Utarbetad skrift Utveckla Sverige. Broschyren ger en översikt över vilka program inom 64 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

65 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD struktur- och investeringsfonderna som berör Sverige, och i vilka program svenska organisationer, myndigheter och företag kan delta. Under året har två GD-möten och sex Styrgruppsmöten hållits. Arbetet inom både sekretariat och arbetsgrupper utvecklas och intensifieras efter input från GD- och styrgrupp. Lokalt ledd utveckling Leadermetoden kan under den nya program perioden genomföras i alla ESI-fonder. Den sammanlagda budgeten uppgår till nästan 2,1 miljarder kronor. Alla ESI-fonder inom lokalt ledd utveckling har samma andel nationell medfinansiering från statliga anslag. Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet för samtliga fonder i detta sammanhang, vilket gör oss unika bland medlemsländerna inom Europeiska unionen och under året har vi på europeisk nivå presenterat vår modell för lokalt ledd utveckling. Jordbruksverket fattar också de formella besluten om stöd. Detta är en förenkling jämfört med tidigare då besluten fattades av länsstyrelserna. Under året har Jordbruksverket tillsatt en urvalskommitté med uppgift att bedöma strategier för lokalt ledd utveckling. Därefter har beslut fattats att 48 av 53 inlämnade strategier ska genomföra sina lokala strategier med stöd från ESI-fonderna Mot slutet av året har 19 grupper fått beslut om att få påbörja genomförandet av sina strategier. Under perioden från urvalsbeslutet fram tills startbeslutet har LAG-grupperna kompletterat sina strategier. Hittills har endast förberedande stöd betalats ut till de grupper som lämnade in strategier. Detta stöd är till för att underlätta framtagandet av de lokala utvecklingsstrategier som sedan ligger till grund för vilka projekt respektive LAG väljer ut för finansiering via något av de aktuella programmen inom lokalt ledd utveckling. Totalt har 35,43 miljoner kronor betalats ut. Landsbygdsprogrammet står för merparten, 28,48 miljoner kronor, Havs- och fiskeriprogrammet för 2 miljoner kronor och det särskilda programmet för lokalt ledd utveckling via Regionaloch socialfonden står för 4,95 miljoner kronor. Landsbygdsprogrammet Förslaget till landsbygdsprogram för perioden godkändes av EU-kommissionen i slutet av maj 2015 och den svenska förordningen beslutades kort därefter i början av juni. Redan innan dessa formella bitar var på plats öppnades programmet i be gränsad omfattning under hösten Under 2015 har större delen av programmet öppnats för ansökningar medan vissa mindre delar kan sökas i början av Ett relativt stort antal ansökningar har kommit in för investeringsstöd till jordbruket samt bredband vilka var de stöd som öppnades under Alla pågående åtagande för miljöersättningar och stödet för extra djuromsorg för suggor har finansierats med det nya programmets pengar medan regelverket utgår från föregående programperiod. Programstrukturen är förändrad jämfört med föregående programperiod. Istället för ett antal åtgärder indelade i fyra områden (axlar) är det nya programmet mer målstyrt genom att flera åtgärder kan användas för att uppnå målen i sex unions prioriteringar vilka i sin tur är indelade i sammanlagt 18 fokusområden. Detta betyder att program budgeten är indelad i ett relativt stort antal budgetar. Redovisningen nedan över inkomna ansökningar är uppdelad efter unionsprioriteringarna. Ett omfattande arbete har under 2015 gjorts tillsammans med länsstyrelserna för att ta fram de urvalskriterier och poängsättningssystem som utgör grunden för vilka ansökningar som ska prioriteras och beviljas stöd. Verket har också stöttat länsstyrelserna i arbetet med att ta fram de regionala handlingsplaner som utgör grunden för vilka prioriteringar respektive län gör. Jordbruksverket har också arbetat med en nationell handlingsplan som ska utgöra grunden för verkets hantering av de stöd verket fattar beslut om. Jordbruksverket har mot slutet av året rapporterat till Tillväxtverket om möjliga insatser för att underlätta mottagandet av flyktingar. Vi konstaterar att det inom ramen för programmen finns vissa möjligheter att genomföra integrationssatsningar. Landsbygdsnätverket har sedan våren 2015 tagit upp integrationsfrågan i en särskild tematisk arbetsgrupp som lyft fram goda exempel. Ansökningar och beviljat stöd Eftersom handläggningen av stöd inte kommit igång fullt ut är statistiken osäker och inte fullständig. Beträffande antalet inkomna ansökningar är statistiken osäker beroende på att det kan finnas flera ansökningar från samma sökande i samma ärende vilket möjliggörs genom det elektroniska ansökningssystemet. Redovisningen är uppdelad på unionsprioriteringarna. Prioritetsområde 1 är tvärgående och redovisas därför inte separat. Vi kan konstatera att ansökningstrycket är högt för de stöd (stödet som syftar till att underlätta investeringar för att öka jordbrukets konkurrenskraft samt bredbandsinvesteringar) som öppnades för ansökan hösten Under 2015 har endast ett begränsat antal stödbeslut fattats. Mot slutet av 2015 beviljades 22 ansökningar. Utbetalningar De utbetalningar som gjorts för landsbygdsprogrammet avser vissa miljöersättningar som genomförs med förra programmets regelverk, s.k. förberedande stöd inom lokalt ledd utveckling, se avsnittet om lokalt ledd utveckling samt Tekniskt stöd (TA). JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

66 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft Syftet med Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft är att förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk. Prioriteringen är indelad i två fokusområden: a. Konkurrenskraft, omstrukturering, diversifiering inom jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk. b. Underlätta för unga med rätt kompetens att starta företag inom jordbruk-, trädgård- samt rennäring. Tabell 29. Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft Åtgärd/ Delåtgärd Benämning Antal ansökningar Antal beviljade stöd Beviljat belopp, tkr 1 Kompetensutveckling Rådgivning Investeringsstöd till jordbruk 6.1 Startstöd Innovation jordbruk Summa Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja Unionsprioritering 3 Förbättra djurvälfärd och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter. Prioriteringen är indelad i två fokusområden: Förbättra konkurrenskraften genom kort livsmedelskedja samt bättre djurvälfärd. Stödja riskhantering inom jordbruket, (till ämpas inte i Sverige) Tabell 30. Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja Åtgärd / Delåtgärd Benämning Antal ansökningar Antal beviljade stöd Beviljat belopp, tkr 1 Kompetensutveckling Rådgivning Förädlingsstöd Djurvälfärdsersättningar Innovation jordbruk Summa Avser ansökningar från landsbygdsprogrammet som betalas från landsbygdsprogrammet Beloppet avser utbetalt belopp. 66 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

67 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk Miljöersättningarna, ersättningarna för ekologisk produktion, kompensationsstöd och miljöinvesteringarna bidrar främst till att nå målen i unionsprioritering 4. Unionsprioritering 4 syftar till att återställa, bevara och förbättra ekosystem som är relaterade till jord- och skogsbruket. Prioriteringen är indelad i tre olika fokusområden. a. Återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden. b. Förbättra vattenförvaltningen och hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel. c. Förebygga markerosion och förbättra markskötseln. Miljöersättningarna samt ersättningarna för ekologisk produktion ska bidra till att täcka de merkostnader och inkomstbortfall som uppkommer till följd av att lantbrukaren uppfyller villkoren inom ersättningen. För dessa ersättningar åtar sig lantbrukaren att sköta mark eller djur enligt vissa regler och villkor under en bestämd tid, oftast fem år. Kompensationsstödet ersätter generella merkostnader som uppstår av mindre gynnsamt klimat och förutsättningar för odling. Storleken på stödet beror på vart lantbrukaren har sin mark. Även antalet djurenheter i förhållande till grovfoderareal påverkar nivån av stödet Inga beslut om åtagande och utbetalning är ännu fattade men lantbrukare har under 2015 haft möjligheten att ansöka om åtaganden för de nya ersättningarna. betesmarker och slåtterängar, restaurering av betesmarker och slåtterängar, fäbodar, vallodling, skötsel av våtmarker och dammar, ekologisk produktion omställning till ekologisk produktion. Jordbruksverket kan inte fastställa några slutsatser beträffande måluppfyllelsen men vi kan utifrån ansökta uppgifter konstatera att de flesta ersättningarna har nått upp till, eller i vissa fall även överträffat, den bestämda målarealen för programperioden För miljöersättningen skötsel av våtmarker och dammar är ansökt areal till exempel 126 procent av målarealen för programperioden. Miljöersättningarna har under 2014 åtaganden enligt regelverket för landsbygdsprogrammet men ersättningarna har betalats ut med pengar från budgeten för landsbygdsprogrammet Tabell 31. Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, miljöersättningar och kompensationsstöd Fokusområde Stödåtgärd Mål år 2020 Antal ha Stödår 2014 Antal ha Ansökt 2015 Antal ha 4abc Kompensationsstöd abc Vallodling a Betesmarker och slåtterängar a Fäbodar (areal fäbodsbete) a Restaurering av betesmarker och slåtterängar ab Skötsel av våtmarker och dammar abc Ekologisk produktion abc Omställning till ekologisk produktion abc Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet abc Natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet Målet avser total jordbruksareal inom områden där jordbrukarna kan söka kompensationsstödet. Även areal där ingen ersättning betalas ut ingår i målet. Den ansökta arealen kommer därför inte motsvara den bestämda målarealen. 2 Målet inkluderar arealer som under en övergångsperiod är anslutna till miljöersättningen för vallodling inom programperiod Till miljöersättningen för vallodling inom programmet beräknas ha anslutas. En stor förändring av stödåtgärden är att det inte längre är möjligt att söka ersättning för vallodling om jordbrukaren också får kompensationsstöd. 3. Ansökt areal är preliminär JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

68 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD I tabellen nedan redovisas inkomna ansökningar för projekt och företagsstöd inom prioritet 4. Här ingår exempelvis stöd till verksamheter som Greppa Näringen inom åtgärderna kompetensutveckling och rådgivning, miljöinvesteringar såsom stöd till stängsel mot rovdjur, restaurering av betesmarker och reglerbar dränering. Stöd till anläggning och restaurering av våtmarker samt återställa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet återfinns inom åtgärden natur- och kulturmiljö. Tabell 32. Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, exklusive miljöersättningar och kompensationsstöd Åtgärd/ Delåtgärd Benämning Antal ansökningar Antal beviljade stöd Beviljat belopp, tkr 1 Kompetensutveckling Rådgivning Miljöinvesteringar Natur- och kulturmiljö Lantrasföreningar Innovation jordbruk Summa Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi syftar till att främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket. Här ingår exempelvis stöd till biogasanläggningar, bioenergisatsningar och energieffektivisering både inom lantbruk och andra företag på landsbygden. Inom prioriteringen finns fem fokusområden: a. Effektivisera vattenanvändningen inom jordbruket, (tillämpas inte i Sverige). b. Effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning. c. Främja tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och andra förnybara biologiska resurser som inte är avsedda till livsmedel. d. Minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak. e. Främja koldioxidbindning inom jordbruk och skogsbruk, (tillämpas inte i Sverige). Tabell 33. Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi Åtgärd/ Delåtgärd Benämning Antal ansökningar Antal beviljade stöd Beviljat belopp, tkr 2 Rådgivning Investeringsstöd till jordbruk 6.4 Investeringsstöd för jobb och klimat 16.1 Innovation jordbruk Summa Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden ska främja social delaktighet och ekonomisk utveckling på landsbygden. Inom detta område ges stöd till bland annat bredbandsutbyggnaden, dagligvarubutiker på landsbygden och investeringar i andra företag på landsbygden än jordbruksföretag i syfte att skapa fler jobb. Även lokalt ledd utveckling ligger inom denna prioritering. Inom prioriteringen finns tre fokusområden: a. Främja diversifiering, skapande och utveckling av nya småföretag och arbetstillfällen. b. Främja lokal utveckling på landsbygden. c. Anläggning och projektering av passiv bredbandsstruktur. 68 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

69 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Tabell 34. Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden Åtgärd/ Delåtgärd Benämning Antal ansökningar Antal beviljade stöd Beviljat belopp, tkr 1 Kompetensutveckling Rådgivning Förädlingsstöd Investeringsstöd för jobb och klimat 7.2 Småskalig infrastruktur Bredband Service och fritid på landsbygden 7.5 Infrastruktur för rekreation och turism 7.6 Natur- och kulturmiljö Förberedande stöd för lokalt ledd utveckling 1 Summa Antal ansökningar och beslut överstiger antalet grupper som fått stöd eftersom förberedande stöd har hanterats i två steg. Utbetalningar De utbetalningar som gjorts för landsbygdsprogrammet avser vissa miljöersättningar som genomförs med förra programmets regelverk, s.k. förberedande stöd inom lokalt ledd utveckling, se avsnittet om lokalt ledd utveckling samt Tekniskt stöd(ta). Alla utbetalningar redovisas i avsnittet Ekonomisk översikt. Användningen av TA-medel under 2015 redovisas i avsnittet Återrapporteringskrav. Programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden Sverige är det enda av medlemsländerna inom Europeiska unionen som kommer att tillämpa lokalt ledd utveckling inom alla ESI-fonder med samma förvaltningsmyndighet för alla fyra fonder. För att detta ska vara möjligt har vi på regeringens uppdrag tagit fram ett särskilt program för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden. Programmet godkändes av EU-kommissionen den 13 augusti 2015 under förutsättning att kompletteringar görs med vissa indikatoruppgifter. Budgeten för programmet är totalt 282,71 miljoner kronor. 142,81 mnkr från regionalfonden (ERUF) och 140,0 miljoner kronor från socialfonden (ESF). I beloppen ingår nationell medfinansiering med 50 procent. Regionalfonden kommer att fokusera på stadsutveckling samt relationen land stad. Programmet är indelat i två prioriterade områden, en per fond: Främja lokal utveckling och sysselsättning genom ökat entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, stadsutveckling är ett prioriterat område, (ERUF). Främja lokal utveckling genom att stärka individers ställning på arbetsmarknaden och öka övergångarna till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden, (ESF). Ansökningar och utbetalningar Det har under 2015 endast varit möjligt att ansöka om förberedande stöd för lokalt ledd utveckling. Detta har skett i två steg, ett under våren och en gång senare under hösten. Totalt har det inom detta program kommit in 180 om man räknar med två ansökningar per fond. Ansökningar omfattade 4,95 miljoner kronor varav Regionalfonden 2,47 miljoner kronor och Socialfonden 2,48 miljoner kronor. Samma belopp har också betalats ut. Havs- och fiskeriprogrammet Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) är ett finansiellt instrument som dels ska främja de mål om tillväxt, arbetstillfällen och hållbarhet som ingår i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och dels bidra till att uppnå EU:s gemensamma tillväxtoch sysselsättningsstrategi (den s.k. EU strategin). Det innebär att finansieringsinstrument nu samlas i en enda förordning och fond. Det finns sex unionsprioriteringar i EHFF: 1. Hållbart och konkurrenskraftigt fiske 2. Hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk 3. Genomförande av fiskeripolitiken (datainsamling samt kontroll och tillsyn) 4. Lokalt ledd utveckling 5. Saluföring och beredning 6. Främja genomförandet av den integrerade havspolitiken JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

70 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD De pengar som finns i fonden ska användas enligt havs- och fiskeriprogrammet. Förslaget till havs- och fiskeriprogram godkändes av regeringen våren 2015 och av Kommissionen i augusti samma år. Under 2014 öppnade programmet upp för fyra åtgärder; datainsamling, kontroll och tillsyn, produktions och saluföringsplaner samt förberedande stöd för lokalt ledd utveckling. Programmet öppnade upp för ansökningar i samtliga åtgärder den 19 november 2015 Vid årsskiftet hade det kommit in sammanlagt 149 ansökningar till Jordbruksverket för 252 miljoner kronor. Dessa var fördelade på 106 st företagsstöd på sammanlagt 240 miljoner, och 49 st projektstöd för sammanlagt 112 miljoner. Ansökningarna kommer fördelas till de myndigheter som ska handlägga akterna. Rangordning av ansökningar med urvalskriterier Havs- och fiskeriprogrammet strävar efter att nå en bättre måluppfyllnad än fiskeriprogrammet För att välja ut vilka som ska få stöd används urvalskriterier på nationell nivå.de är samma i hela landet. Urvalskriterierna ska göra att det blir en bättre måluppfyllelse och innebär att ansökan poängsätts och får en slutpoäng. Utbetalningar De utbetalningar som gjorts för Havs- och fiskeriprogrammet avser, s.k. förberedande stöd inom lokalt ledd utveckling, se avsnittet om lokalt ledd utveckling samt Tekniskt stöd (TA). Alla utbetalningar redovisas i avsnittet Ekonomisk översikt. Användningen av TA-medel under 2015 redovisas i avsnittet Återrapporteringskrav. Regionalt tillväxtarbete Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram en strategi för sin medverkan i det regionala tillväxtarbetet under perioden Syftet är att skapa förutsättningar för bättre samverkan mellan myndigheter och aktörer med regionalt utvecklingsansvar. Som sektorsmyndighet för jordbruks- och landsbygdsfrågor är Jordbruksverkets utgångspunkt för regionalt tillväxtarbete att landsbygdens resurser och potential ska tas tillvara. Det handlar både om mat och energi, attraktiva livsmiljöer, mänskliga resurser samt möjligheterna till jobb. Flera av Jordbruksverkets kärnuppgifter har koppling till arbetet för regional tillväxt. Exempel på detta är landsbygdsprogrammet, som totalt omfattar 36 miljarder under programperioden, och som i huvudsak genomförs på regional nivå. De regionala handlingsplanerna som anger de regionala prioriteringarna inom programmet omfattar cirka 9 miljarder kronor under programperioden. Vi kan behöva samverka med regionalt utvecklingsansvariga aktörer för att klara vårt uppdrag. De regionala aktörerna behöver också, i varierande grad, inkludera våra frågor och samverka med oss för att nå sina mål. Vi vill med strategin visa vilka områden som är särskilt viktiga och hur samverkan kan ske. Under 2015 har vi i första hand främjat det regionala tillväxtarbetet genom att stödja länsstyrelserna i utformningen av regionala handlingsplaner. Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige Norra Sverige som täcker stödområde 1-3, har sämre förutsättningar för att bedriva jordbruk jämfört med södra Sverige. Det beror på ett svårare klimat och på att de långa avstånden gör transporter dyrare samt att samverkan mellan lantbrukare blir svårare. Sverige har ett nationellt stöd som riktar sig till lantbrukare i norra Sverige i stödområde 1-3. Det nationella stödet lämnas för att kompensera för sämre produktionsförutsättningar, till exempel kortare odlingssäsong, och för att främja fortsatt traditionell jordbruksproduktion i mindre gynnade områden för att på så sätt bidra till att en levande landsbygd bevaras. Målet är att jordbruksproduktionen ska bevaras på den nivå som den var vid Sveriges inträde i EU, men inte bli större. Sverige valde enligt kommissionsbeslut nr 96/228 EG år 1994 som referensperiod för komjölksproduktion och bär- och grönsaksproduktion både för kvantitet och för stödnivå. För smågris, get, potatisproduktion, svin- och ägg produktion valdes Den totala referensnivån är 318,67 miljoner kronor. Stödet till mjölkproduktion utgör den största delen av stödet. I maj 2015 lämnade Jordbruksverket rapporten Landsbygdsutveckling utveckling i norra Sverige Rapporten ligger till grund för Sveriges rapportering till EU-kommissionen om hur mycket stöd som har betalats ut inom ramen för det nationella stödet och vad effekterna för stödet har varit. I rapporten kan vi se att under 2014 fick 809 mjölkföretag nationellt stöd för mjölkproduktion, vilket är en minskning med 48 företag jämfört med Däremot ökade den totala mängden producerad mjölk till ton Det är ton mer än Under 2014 ökade antalet mjölkkor i stödområdena något, vilket pekar på att utvecklingen fortsätter mot färre men större besättningar. Analysen i rapporten visar på att små företag i inlandet lägger ned produktion samtidigt som lantbrukare vid kusten med bättre förutsättningar ökar både sina besättningar och sin produktion. Det nationella stödet riktar sig, förutom till mjölkproducenter, även till get-, slaktsvin-, smågrisoch äggproducenter, samt till företag med odling av bär, grönsaker och potatis. Antalet företag för dessa övriga produktionsinriktningar uppgick 2014 till 462 stycken, vilket är 24 stycken mindre än JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

71 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Tabell 35. Utbetalat nationellt stöd i jämförelse med referensnivå (tkr) 1 Produktionsform Ref. Nivå 2013 Utbetalat 2014 Utbetalat 2015 Utbetalat Mjölk Transport mjölk Getter Delsumma Slaktsvin Smågrisar Ägg Delsumma Bär/gröns Potatis Summa Referensnivån är utbetald stödnivå under Måluppfyllelse jordbruk norra Sverige Målet med det nationella stödet till lantbrukare i norra Sverige är att jordbruksproduktionen bevaras på den nivå som den var vid Sveriges inträde i EU. Jordbruksverket bedömer att målet är fullt uppfyllt då utbetalningarna för 2015 uppgår till 95 % av referensnivån. Effektiv kontrollverksamhet Jordbruksverket är ansvarig både för att genomföra operativa kontroller och för att samordna kontrollområden. Målen för kontrollverksamheten är att utföra rätt kontroller, på rätt sätt och i rätt tid. Genomförande av kontroller Vi genomför operativ tillsyn inom områdena kvalitetskontroller av frukt och grönsaker, klassificering av slaktkroppar, kontroller av retursystemen (pant), utsäde, växtskydd, GMO, foder, animaliska biprodukter, TSE, vattenbruk samt kontroller av marknadsreglering på fiskeområdet (genomförs av Havs- och vattenmyndigheten). Vi genomför varje år cirka kontroller, varav största delen, cirka stycken, är växtskyddskontroller. Utöver dessa kontroller görs årligen ca dokumentkontroller. Vi har under en längre tid arbetat med att utveckla kontrollprocessen. Under 2015 har vi genomfört en processkartläggning på ett antal kontrollområden. Detta i syfte att likrikta och få en enhetlig kontrollprocess så långt det är möjligt. Rätt genomförda kontroller Begreppet rätt kontroller innebär att vi genomför rätt kontrolluppdrag, rätt urval samt rätt nivå på kontroller. Varje år fattas beslut om en samlad tillsynsplan. Denna baseras på riskanalyser och anger inriktning och antal kontroller som vi ska genomföra kommande år inom områdena. De flesta av de kontroller vi genomför baseras på risk när det kommer till urval. För de kontroller som inte går under riskurval har vi som ambition att dessa så småningom ska baseras på just risk. Riskerna för ett år baseras till stor del på utfallet i föregående års kontroller. För de områden där urval görs flera gånger under året används alltid uppdaterad och samlad information. Detta betyder att vi till exempel analyserar statistik från tidigare genomförda kontroller. Det finns gemensamma EU-regler för importkontroller som anger att alla sändningar ska kontrolleras, det vill säga såväl växtskyddskontroller som kvalitetskontroll av frukt och grönsaker. För vissa varukategorier finns dock undantag från huvudregeln och då sker kontrollerna med reducerad frekvens. En av grunderna för den samlade tillsynsplanen är att antalet kontroller inom de olika kontrolltyperna ska ligga på en så låg nivå som möjligt utan att syftet med kontrollerna äventyras. Kontrollfrekvenserna i den samlade tillsynsplanen baseras därför på riskanalys, men understiger aldrig de lagstiftade frekvenserna som finns för vissa kontrolltyper. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

72 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Kontroller genomförda på rätt sätt Kontroller på rätt sätt innebär bland annat att kontrollarbetet ska ske enligt fastställda riktlinjer och kontrollprocess. I kontrollarbetet ingår bland annat riktlinjer för riskanalys och urval, checklistor, kontrollinstruktioner, kontrollrapport, beslutsvägledning, verksamhetsstatistik, avisering och rutin för kvalitetskontroll. För att säkerställa kvaliteten i den operativa kontrollen, finns en kvalitetsplan som syftar till att kvalitetssäkra de kontroller som omfattas av den samlade tillsynsplanen. Planen omfattar delmoment som utbildning, kalibrering, dokumentära omkontroller, efterkontroller samt övervakade kontroller. Kontroller genomförda i rätt tid Begreppet rätt tid innebär att kontrollerna sker enligt fastställda tidplaner. Under 2015 har den samlade tillsynsplanens kontroller genomförts i rätt tid enligt regelverk och tidplaner. Utöver att kontrollerna enligt samlad tillsynsplan ska vara genomförda under kalenderåret finns det inom vissa kontrolltyper även krav på när under året kontrollen ska ske. Ofta rör det sig om att kontrollen måste ske vid en ur vegetationssynpunkt lämplig tidpunkt. Måluppfyllelse Effektiv kontrollverksamhet Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt, i rätt tid och till rätt antal på nästan alla kontrollområden. Målet bedöms därför som fullt uppfyllt. Se kontrollutfall under respektive avsnitt. Utsäde - sundhet och sorter Jordbruksverket ska verka för en konkurrenskraftig och hållbar växtodling genom att främja att ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde används i Sverige. Det gör vi genom att utföra kostnadseffektiv och väl fungerande certifiering och analys av lantbruksutsäde inklusive potatis. Jordbruksverket ansvarar också för att skapa regler för produktion och saluföring av utsäde som når upp till gällande kvalitetskrav. Hur mycket utsäde som vi har certifierat visas i tabellen nedan tillsammans med den mängd som Frökontrollen Mellansverige certifierat. Tabell 36. Certifierade kvantiteter utsäde, ton 2012/2013² 2013/2014² 2014/2015² Fröburna växtslag Jordbruksverket FMAB¹ Summa Potatis FMAB = Frökontrollen Mellansverige AB 2. Växtodlingsperiod dvs. höst och vår. Källa: Jordbruksverket samt Frökontrollen Mellansverige AB 72 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

73 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Vi har beräknat andelen certifierat utsäde som används för stråsäd och potatis genom att jämföra ett beräknat utsädesbehov mot den faktiska mängden certifierat utsäde. Det beräknade utsädesbehovet baseras på uppgifter om åkerarealens användning och en uppskattad utsädesmängd per hektar. Kvantiteten certifierat utsäde omfattar för spannmål förutom nationellt certifierat utsäde i beräkningen även certifierat utsäde som har förts in från annat EU-land eller importerats. För potatis kan vi bara räkna på utsäde producerat i Sverige eftersom uppgifter om införda kvantiteter inte finns tillgängliga på samma sätt som för spannmål. Tabell 37. Certifierat utsäde andel av den totala utsädesanvändningen (%) Växtslag 2012/ / / 2015 Spannmål Potatis Källa: Jordbruksverket Den totala arealen spannmålsodling är fortsatt mycket stor i Sverige. Användning av certifierat utsäde i stråsäd har under perioden återgått till en mer normal nivå på 76 %. Medelvärdet för de senaste 10 åren för andelen certifierat utsäde inom stråsäd ligger på 74 %. Omkring 5 % av utsädesbehovet i stråsäd täcks genom införsel/import. För utsädespotatis har andelen certifierat utsäde legat runt 30 % de senaste åren. För övriga växtslag (vall, baljväxter, vall- och grönytegräs, oljeväxter) kan vi inte beräkna andelen certifierat utsäde på grund av att mycket utsäde överlagras mellan åren. För dessa växtslag har dock andelen certifierat utsäde historiskt varit mycket hög och inget tyder på att andelen certifierat utsäde skulle ha minskat under senare år. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den offentligrättsliga delen inom resultatområde Utsäde uppgick 2015 till knappt 9,1 miljoner kronor. Tillsyn av utsäde, offentlig kontroll Jordbruksverket utreder den offentliga kontrollen av utsäde. Under utredningstiden gör vi begränsat med kontroller. Under året har vi kontrollerat: auktoriserad provtagare (stickprov), auktoriserat laboratorium (stickprov) samt aktörer som hanterar eller saluför misstänkt ocertifierat lantbruksutsäde. Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/ anmärkning. Tidigare år har en vanlig avvikelse varit att de auktoriserade laboratorierna använt sig av olika metoder och då haft avvikelser när de jämförts mot ett referenslaboratorium. Sedan 2015 använder sig laboratorierna av samma metod och resultaten är mer jämna, därför har det inte funnits avvikelser av detta slag under året. Under 2015 är därför den enda avvikelsen på utsäde ett fall med försäljning av ocertifierat utsäde. Tabell 38. Utsäde, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser (%) 17 % 3 % 1% Kostnad per kontroll, tkr 1 1,5 1,0 0,9 1. Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått från lönekostnader från tidredovisningen eftersom det ger en bättre jämförelse mellan åren. I kostnaden ingår även indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket Sortlista och sorter i odling Inom EU får endast utsäde och annat förökningsmaterial av lantbruksväxter och köksväxter av godkänd sort saluföras. För att vara en godkänd sort ska sorten finnas med i EU:s gemensamma sortlista för lantbruksväxter och köksväxter. Sorter som bedöms lämpliga i Sverige har i regel tagits in på den svenska sortlistan som i sin tur är en del av EU:s gemensamma sortlista. För det svenska lantbrukets konkurrenskraft är det viktigt att ha tillgång till sorter som är väl an passade till svenska odlingsförutsättningar, oavsett om dessa har förädlats i Sverige eller utomlands. I Sverige värderas sorters odlingsegenskaper i sortförsök som utsädesföretagen finansierar. Under 2015 har Jordbruksverket finansierat kompletterande sortförsök för ekologisk odling. Måluppfyllelse- Fullgott utsäde Ett utsädesparti som kan certifieras uppfyller en lång rad kvalitetskrav. Därför är andelen certifierat utsäde ett sätt att mäta hur stor andel av fullgott utsäde som används i Sverige och en indikator för hur väl vi lyckats med vårt utsädesmål. Jordbruksverket bedömer att målet om främja ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde är i huvudsak uppfyllt. Kvalitetskontroll av frukt och grönt Frukt och grönsaker som säljs i Sverige ska följa EU:s handelsnorm för frukt och grönsaker. Handelsnormen innehåller regler om kvalitet och märkning, Kontroller görs vid import men också hos grossister och detaljister. Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/ anmärkning. Vanligaste typen av avvikelse är felaktig eller avsaknad av märkning samt rötor. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

74 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Tabell 39. Kvalitetskontroll, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser,% 9 % 10 % 10 % Kostnad per kontroll, tkr 1 1,2 1,7 2,1 1. Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått från lönekostnader från tidredovisningen eftersom det ger en bättre jämförelse mellan åren. I kostnaden ingår även indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket Andra insatser för att stärka konkurrenskraften Arbete med handlingsplan gris, mjölk, nöt och lamm samt mervärden Under 2014 togs en gemensam handlingsplan fram för att öka konkurrenskraften i svensk grisproduktion. Arbetet leddes av landsbygdsministern och Jordbruksverkets generaldirektör men i arbetet deltog alla aktörer i värdekedjan, dvs. producenter, branschorganisationer, förädlingsindustri, handel och myndigheter. Under 2015 har arbetet med handlingsplan gris fortsatt och Jordbruksverket har bland annat sett på möjligheterna till att införa typgodkännanden för stallar. Under 2015 har även en motsvarande handlingsplan tagits fram för svensk mjölkproduktion. I Sverige har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat sett över en längre tid. Minskningen av mjölkproduktionen har varit större i Sverige än i våra närmaste konkurrentländer och är särskilt stor i skogs- och mellanbygder. Kostnadsläget för svenska mjölkproducenter är högt jämfört med viktiga konkurrentländer, bland annat beroende på ogynnsam struktur, svag konkurrens i insatsvaruledet, högre arbetskostnader och hårdare lagkrav. De svenska smittskydds- och djurskyddsbestämmelserna ger högre produktionskostnader men den goda djurvälfärd som dessa regler bidrar till medför även vinster i form av friskare djur med bättre tillväxt och mindre antibiotikaanvändning. Detta ger även ett mervärde i form av säkra livsmedel för konsumenten. I arbetet med handlingsplanen har Jordbruksverket även tagit fram ett kunskapsunderlag visar på mervärden hos svensk mjölk. Underlaget sammanfattar några av de främsta mervärdena i den svenska mjölkproduktionen och kan vara ett hjälpmedel för konsumenter som vill göra medvetna val. Kortfattat kan sägas att svensk mjölk produceras med mervärden inom bland annat djurskydd, djurhälsa, smittskydd, miljö och klimat. Under 2015 har även arbetet med en handlingsplan för nötkreatur och lamm påbörjats. Arbetet drivs av branschorganisationerna och innehåller en mängd olika arbetsgrupper som t.ex. stöd och regler, produktion, export och marknad. Jordbruksverket deltar i arbetet för att göra det vi kan för att stärka konkurrenskraften utifrån vårt uppdrag kring konkurrenskraft och hållbarhet. Export av svenska varor till länder utanför EU Jordbruksverket har under 2015 fortsatt arbetet med att öppna nya exportmarknader för svenska företag i länder utanför EU. För att få exportera livsmedel eller djurprodukter (t.ex. avelsmaterial, foder och animala biprodukter som fårskinn eller renhorn) krävs oftast att mottagarlandet först godkänner Sverige som exportland och sedan varje enskild anläggning. Det är en lång process där Jordbruksverket medverkar genom att svara på frågeformulär, organisera inspektionsresor och förhandla de veterinära djurhälsointygen som fylls i av den officiella veterinären vid exporttillfället. Jordbruksverket och Livsmedelsverket har ett stort och väl fungerande samarbete kring livsmedelsexport, eftersom frågor om djurhälsa ofta är avgörande för om länder utanför EU vill acceptera svenska varor. Jordbruksverket representerar Sverige vid möten om de veterinära frågorna som finns med i handelsavtalen mellan EU och länder utanför EU. Jordbruksverket har under året deltagit i många sådana möten; vid vilka vi även har bevakat att svenska profilfrågor beaktas, såsom arbetet mot antibiotikaresistens och djurskydd. Ett mycket gott exempel på detta är kapitlet om motverkande av antibiotikaresistens som på svenskt initiativ in kluderades i TTIP-avtalet. Stort intresse för export till Kina Svenska företag har under året visat ett stort exportintresse för nya marknader i Asien, och vi har under 2015 haft besök av inspektionsteam från Sydkorea, Taiwan, Japan, Kina och Australien. Mycket arbete har också lagts ner på att försöka öppna gamla marknader som stängts så att exporten kan återupptas, t.ex. efter importstoppet till Ryssland. Överlägset mest intresse finns kring den kinesiska marknaden, där Jordbruksverket under året hanterat ärenden som förutom olika livsmedel rört foder, tjursperma, hudar, renhorn och sporthästar. Ett kinesiskt inspektionsteam besökte under hösten Sverige för att ut värdera vår grisproduktion, och en officiell delegation med bland annat Landsbygdsministern och Sveriges chefsveterinär vid Jordbruksverket besökte Kina någon vecka senare för att främja svensk export. 74 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

75 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Sveriges politik för global utveckling Jordbruksverket har under året aktivt bidragit till samstämmighetspelaren i Sveriges politik för global utveckling (PGU). Merparten av utförda insatser innefattar medverkan vid internationella möten, yttranden och utlåtanden samt framtagande av politiska beslutsunderlag inom det jordbruks politiska området. Exempel på områden inom vilka myndigheten varit aktiv är deltagandet i förvaltningskommittéer och i det pågående översyns- och reformarbete inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Förutom ett aktivt deltagande i framtagandet av internationella standarder, rikt linjer och rekommendationer inom ramen för t.ex. OIE, IPPC, Codex Alimentarius och OECD, deltar myndigheten även i det löpande WTO-arbetet vad gäller såväl ordinarie verksamhet som förhandlingar. Jordbruksverket har dessutom varit aktivt i olika nätverk knutna till politiken för global utveckling Konsumentaspekterna Konsumentaspekterna ska beaktas i all verksamhet vid Jordbruksverket. I detta avsnitt redovisas det övergripande arbetet som är inriktat på att beakta och lyfta konsumentperspektivet. Dessutom redovisas här de delar av verkets konsumentinriktade arbete som inte har redovisats i annat avsnitt i denna årsredovisning. Beakta och utvärdera konsumentaspekterna Jordbruks- och livsmedelspolitiken i vid bemärkelse kan få många effekter för medborgarna/konsumenterna. Konsumenteffekterna redovisas ofta endast utifrån effekterna på pris och kvalitet på livsmedel. Effekterna kan emellertid ses i ett betydligt bredare perspektiv, nämligen effekterna på de olika samhällsmål som lagts fast. Syftet med politiken är ytterst att uppnå en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion, vilket inkluderar en rad kollektiva nyttigheter i form av bl.a. säkra livsmedel och miljövärden. Konsumentaspekterna på de centrala delarna av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och fiskepolitiken (CFP) utvärderas och beaktas kontinuerligt av Jordbruksverket. Detta sker exempelvis i utredningsarbetet inför översyner av regelverk och politik och som bl.a. redovisas i yttranden till Näringsdepartementet. Konsumentwebben Jordbruksverket har särskilda konsumentsidor på webbplatsen, där vi samlar material som rör vår verksamhet och som bedöms vara speciellt viktigt för konsumenterna. Det finns möjlighet att prenumerera på de nyheter som publiceras på konsumentsidorna. Under året har antalet prenumeranter ökat Sveriges chefsveterinär skriver på ett avtal som medger handel med hästar mellan Kina och Sverige. med drygt femtio procent. Nyheterna under året handlade bland annat om antibiotikaanvändning, matsvinn, livsmedelskonsumtion, mervärden hos svensk mjölk, Jordbruksverkets medverkan vid matmässan MAT2015 i Växjö samt om en genomförd konsumentundersökning om fisk och skaldjur från vattenbruket. Jordbruksverkets konsumentråd För att stärka Jordbruksverkets arbete med konsumentfrågor har vi ett externt råd för konsumentfrågor. Konsumentrådet har under året hållit två möten. Det första mötet handlade om marknaden för mjölk och kött, regeringens livsmedelsstrategi respektive exportstrategi, handelsavtal och myndigheters arbete mot antibiotikaresistens. Det andra mötet tog upp fokusområdet Hållbar mat, hur vi kan nå ut till konsumenter, långsiktiga konsumtionstrender, upphandling, djurfrågor och en undersökning inom fisk och vattenbruk. Konsumentinriktade rapporter Under året har vi publicerat ett antal rapporter som direkt varit inriktade på konsumentområdet. Rapporten 2015:15 Livsmedelskonsumtionen i siffror Hur har konsumtionen utvecklats de senaste femtio åren och varför? beskriver vår livsmedelskonsumtion ur ett femtioårigt perspektiv och resonerar kring orsaker bakom utvecklingen. Rapporten tar också upp regionala aspekter och Sveriges matvanor i ett internationellt perspektiv. Jordbruksverket har också under året publicerat en undersökning av allmänhetens attityder till och kunskap om vattenbruk, konsumtionsvanor och vilka produktegenskaper som värdesätts vid köp av fisk, musslor, ostron och JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

76 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD skaldjur. Undersökningen är en del i arbetet med handlingsplanen för utveckling av svenskt vattenbruk. Rapporten heter ATTITYDUNDERSÖKNING Svenskt vattenbruk och vattenbruksprodukter 2014 (rapport 2). Måluppfyllelse Jordbruksverket har med vidtagna åtgärder under 2015 tagit fram och förmedlat kunskaper, bl.a. med information på webbplatsen och genom särskilda rapporter, som underlättar för konsumenterna att göra medvetna val ur ett hållbarhetsperspektiv. Konsumentperspektivet har också beaktats och lyfts fram i det löpande arbetet vid översyner och genomförande av politik och regelverk. Målen bedöms därför vara i huvudsak uppfyllda. Härjedalsförhandlingarna Jordbruksverket fick år 2008 ett regeringsuppdrag att utreda förutsättningar för samt verka för att förhandlingar genomförs mellan å ena sidan Handölsdalens, Idre, Mittådalens, Ruvhten Sijte och Tåssåsens samebyar och å andra sidan berörda markägare avseende rätt till bete för ren. Uppdraget genomförs via förhandlingar ledda av en särskild medlingsgrupp under ledning av verket och med deltagande från Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Hittills har efter medling mellan parterna vinterbetesavtal träffats omfattande cirka ha ingående i cirka olika fastigheter samt barmarksbetesavtal för ett mycket viktigt betesområde omfattande cirka ha ingående i cirka 100 olika fastigheter. I de förstnämnda avtalen anslöt sig ägare till fastigheter representerande cirka 80 % av aktuell areal och i de sistnämnda avtalen anslöt sig fastighetsägare representerande hela cirka 95 % av aktuell areal. Vinterbetesavtalen ovan förlängs, efter en utvärdering ledd av medlingsgruppen, nu per den 1 januari 2016 för en ytterligare femårs period. Endast en markägare, vilken hade en areal på cirka fyra hektar, har lämnat avtalet i samband med denna avtalsförlängning. Ett antal större skogsbolag har ingått ett särskilt avtal med de berörda samebyarna. Förhandlingar pågår för närvarande med stöd av medlingsgruppen med målet att komplettera detta avtal vad gäller regleringen för ett särskilt område inom avtalet på sammanlagt cirka ha vinterbetesmark. Överenskommelse har hittills kunnat träffas med bolag som sammanlagt äger en areal på cirka ha eller cirka 67 % av den i förhandlingen berörda arealen. När dessa förhandlingar med bolagen är slutförda kommer därefter förhandlingar att upptas med ägare till den privata skogsareal på sammanlagt cirka ha som ligger insprängd mellan de fastigheter som ägs av bolagen i detta område inom förlikningsavtal. Målet med denna delförhandling inom upp draget är att samanlagt cirka ha vinterbetesmark ska kunna säkras för ett långsiktigare utnyttjande för de berörda samebyarna i Härjedalen. I komplettetringen av förlikningsavtalet anges att antalet renar inte får öka utan att den tillförda arealen istället ska bidra till ett långsiktigare utnyttjande av vinterbetesmarken genom främst ett sänkt 76 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

77 Skydd av djur, växter och hälsa I detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete inom djurskydd, djurhälsa, smittskydd, foder och animaliska biprodukter, växters sundhet och krisberedskap. Våra verksamhetskostnader har under året uppgått till 221,0 miljoner kronor (15 % av hela resursbehovet) för den verksamhet som redovisas i detta kapitel

78 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA MÅL MÅLUPPFYLLELSE Säkerställa ett gott djurskydd I huvudsak uppfyllt (3) Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd I huvudsak uppfyllt (3) Förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur Fullt uppfyllt (4) Upprätthålla ett gott sundhetsläge på växtområdet I huvudsak uppfyllt (3) God krisberedskap Fullt uppfyllt (4) Kvalitet i djurregister I huvudsak uppfyllt (3) Säkerställa ett gott djurskydd Jordbruksverkets uppdrag på djurskyddsområdet Enligt Jordbruksverkets instruktion ska vi säkerställa ett gott djurskydd i landet. Detta gör vi dels genom att se till att djurskyddslagstiftningen är effektiv, tydlig och ändamålsenlig, dels genom att vägleda och samordna länsstyrelserna i deras djurskyddskontrollarbete så att detta blir så effektivt och likvärdigt som möjligt. Jordbruksverket har också till uppgift att arbeta för en hållbar utveckling och ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. I vissa fall krävs det att det görs avvägningar mellan exempelvis djurskydd och konkurrenskraft. I detta kapitel presenteras valda delar av vårt arbete och det resultat som vi bedömer att det kommer att få. Bete och betesguiden Under 2015 togs en handlingsplan fram för svensk mjölkproduktion (se kapitlet Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv som präglas av öppenhet och mångfald). I arbetet med handlingsplanen diskuteras bland annat kravet på bete som finns i den svenska djurskyddsförordningen. Den svenska djurskyddslagstiftningen grundar sig i att kon ska erbjudas möjlighet att utöva sitt naturliga beteende och i att betet har positiv inverkan på djurhälsan. Betet har också andra viktiga samhällsekonomiska värden genom att det bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald. Beteskravet lyfts dock ibland fram som ett hinder för långsiktig lönsamhet och expansion i de svenska mjölkföretagen. Hur många dagar kor ska hållas på bete skiljer sig åt i landet och idag kan lantbrukare även välja att ha betestiden sammanhängande eller uppdelad. För att göra det enklare att få reda på vilka krav som gäller i det område där en lantbrukare har sin produktion skapade Jordbruksverket under 2015 en betesguide. Via betesguiden går det att klicka sig fram för att få tydlig och specifik information. Vi har även förtydligat våra webbsidor så att det är lätt att se vilka undantag som gäller för beteskravet. FVO inspektion gällande djurskydd och utbildning 2015 Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor (FVO) är en del av Europeiska kommissionens generaldirektorat för hälso- och konsumentfrågor. FVO utför revisioner i EU:s medlemsstater och granskar hur ländernas nationella myndigheter går till väga för att säkerställa att produkter som släpps ut på EU:s marknad är säkra. De kontrollerar också att nationella myndigheter håller allvarliga djur- och växtsjukdomar under kontroll och följer djurskyddsbestämmelserna. I oktober 2015 besökte FVO Sverige för att inspektera hur Sverige arrangerar utbildning i djurskydd för personer som sköter grisar och för personer som jobbar på slakterier. Syftet med besöket var att skaffa sig en bild av hur utbildning av djurskydd när det gäller gris och slakt går till i Sverige och om den håller det mått som EUs lagstiftning kräver. Under besöket träffade de bland annat personer som fått utbildning av olika slag och representanter från olika utbildare på området. De träffade även kontroll myndigheterna för att diskutera resultatet av utbildningen och eventuella brister som upptäcks vid kontroll. Efter varje besök skriver FVO en rapport där landet kan få en så kallad rekommendation om de anser att något bör åtgärdas. Sverige fick ingen rekommendation på området utbildning djurskydd utan FVO konstaterade i sin rapport att vi har ett välfungerande system som gav god djurskyddskompetens. Enklare seminbestämmelser för hästar Nya bestämmelser för hästseminverksamhet började gälla den 1 april 2015 och innebar att det blev tydligare för hästägare och veterinärer vad som gäller. I samarbete med branschen har Jordbruksverket gjort en omarbetning av de tidigare föreskrifterna för seminverksamhet med hästar. Bakgrunden till ändringen var att uppfödare upplevde be stämmelserna som krångliga. Vår bedömning är att de nya bestämmelserna kommer att upplevas som en lättnad och förenkling av branschen utan att det 78 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

79 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA påverkar djurskyddet och smittskyddet negativt. En av de största ändringarna i reglerna var att den ansvarige veterinären fick ett större ansvar. Under Jordbruksverkets Förenklingsresa 2013 framfördes att det var alltför krångligt och dyrt att ett sto ska undersökas av ansvarig veterinär inför varje seminering. De ändringar vi nu har gjort innebär bl.a. att veterinären får ett större ansvar att göra en bedömning hur omfattande och hur frekventa undersökningarna av stoet behöver vara i varje enskilt fall. Veterinärens roll är i dessa fall att förebygga smittspridning, säkerställa djurskyddet och optimera antalet semineringar per sto. Vi bedömer att ändringen gör att bestämmelserna blir mer ändamålsenliga. Antal djurskyddskontroller i Sverige minskar Den årliga redovisningen visar att antalet djurskyddskontroller i Sverige är något mindre än tidigare år. Under 2015 genomförde länsstyrelsen djurskyddskontroller och en analys över antal kontroller och deras resultat kommer Jordbruksverket att göra under våren För att fortsätta utveckla och göra djurskyddskontrollerna så effektiva och likriktade som möjligt, arbetar Jordbruksverket och länsstyrelsen tillsammans, bland annat i Rådet för djurskyddskontroll. Tabell 40 Antal djurskyddskontroller m.m Årsarbetskrafter (operativ kontroll) Genomförda kontroller Övriga kontroller Antal inkomna anmälningsärenden Beslut enligt djurskyddslagen 2 Beslut om omhändertagande Beslut om djurförbud Uppgifterna är preliminära. För slutliga uppgifter hänvisas till rapporteringen inom ramen för nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan 2. Enligt 26 djurskyddslagen (1988:534) får en kontrollmyndighet meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna ska följas. Kontroll av djurskydd och efter levnaden av djurskyddsbestämmelserna Länsstyrelsen rapporterar varje år in uppgifter om djurskyddskontroll till Jordbruksverket som vi sammanställer. Tillsammans med Livsmedelsverket presenterar vi detta och andra kontroll områden i den årliga rapporten om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan. Denna redovisas bl.a. till EU-kommissionen. Rapporten innehåller många olika uppgifter om djurskyddskontrollen. Bland annat vill EU-kommissionen veta vilka de vanligaste djurskyddsbristerna varit hos lantbrukets djur och vad som gjorts för att åtgärda dem. Under de senaste åren har några av de vanligaste bristerna varit: brister i vård och hantering av sjuka djur samt bristande dokumentation av läkemedelsanvändning (nötkreatur, fjäderfä, och gris), brister i renhållning eller brister gällande torra och rena liggplatser (nötkreatur, får och gris), brister gällande foder och vatten och att djuren har tillfredställande hull (nötkreatur, får och gris), brister gällande bl.a. luftkvalitet och tillgång till sittpinnar (fjäderfä). De åtgärder länsstyrelsen använder vid brister är förelägganden, omhändertaganden, djurförbud och Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

80 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Analys av länsstyrelsernas resursanvändning för djurskyddskontrollen Jordbruksverket redovisade 31 januari 2015 det regerings uppdrag som vi haft om att analysera resursanvändningen för djurskyddskontrollen. Syftet med uppdraget var att undersöka hur länsstyrelserna använder sina resurser i djurskyddskontrollen och uppdraget genomfördes efter samråd med länsstyrelserna. Resultatet visar att djurskyddsverksamheten på länsstyrelserna sysselsätter ungefär 200 årsarbetskrafter (åa) exklusive förprövning av djurstallar. Förutsättningarna och effektiviteten av kontrollarbetet skiljer sig dock åt över landet. År 2013 varierade antalet kontrollobjekt per årsarbetskraft mellan 188 till 824 per åa i länen. Samma år varierade också antalet kontrollerade objekt mellan 10 till 61 per år och antalet kontroller per årsarbetskraft varierade mellan 21 och 98 kontroller per år i de olika länen. Jordbruksverket bedömer inte att detta är tillfredsställande och ser möjligheter att förbättra detta genom bland annat ökat erfarenhetsutbyte mellan länen för att fånga upp och lära av varandras goda exempel. Ett annat viktigt verktyg för att likrikta är den målbild som finns för djurskyddskontrollen som används för att planera, styra, följa upp och utvärdera kontrollarbetet. Fortsatt arbete för att stärka djurskyddet hos försöksdjuren Ny e-tjänst för etisk ansökan om djurförsök, ett center för 3R-frågor och förändring av antal djurförsöksetiska nämnder är några exempel på vad Jordbruksverket gjort under 2015 för att bidra till ett förbättrat försöksdjursarbete. Arbetet är en del av Jordbruksverkets vision att alla djurförsök i Sverige ska hanteras enligt 3R-principen, som står för minska (reduce), förfina (refine) och ersätta (replace) djurförsök. Jordbruksverket arbetar med 3R som ett övergripande mål tillsammans med andra berörda myndigheter och organisationer. För att hjälpa dem som ansöker om etiskt godkännande och för att stödja de etiska nämnderna, som tar beslut om ansökningarna, har Jordbruksverket också lanserat en ny e-tjänst för ansökan. E-tjänsten ska ge nämnderna ett bättre underlag för att bedöma ansökningarna. Eftersom antalet ansökningar om etiskt godkännande av djurförsök har minskat under de senaste åren har även en djurförsöksetisk nämnd (Stockholm Södra) stängts och dess ärenden flyttas över till Linköping. Förslag om kompetenscentrum för 3R-frågor Under 2015 har Jordbruksverket arbetat fram ett förslag på hur ett 3R-center kan organiseras på Jordbruksverket. I december lämnades förslaget till Näringsdepartementet. Tanken är att 3R-centret bland annat ska fungera som ett stöd till forskningen och för de regionala djurförsöksetiska nämnderna genom att erbjuda kunskap och utbildning i alternativa metoder. Det ska också fungera som verkställande organ till Nationella Kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Som sådant är en av huvuduppgifterna att ge råd till berörda myndigheter och djurskyddsorgan angående införskaffande, uppfödning, hållande, skötsel och användning av djur i försök. Utredningen föreslår därför ett tätt samarbete med djurskyddsorganen som ska finnas hos alla som använder, föder upp eller tillhandahåller försöksdjur såsom universitet, högskolor och övrig försöksdjursnäring. 3R-centret ska också ge råd till myndigheter eller andra aktörer som beviljar forskningsmedel, validerar eller tar fram alternativa metoder till djurförsök. 3R-centret ska bidra till det övergripande målet att minska antalet djurförsök. För att uppnå detta ska centret samverka med berörda myndigheter och organisationer, exempelvis Nationellt centrum för djurvälfärd vid Sveriges lantbruksuniversitet, Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper, Sveriges tekniska forskningsinstitut och djurskyddsorganisationer. Förslaget innebär att 3R-centret organiseras och bemannas på Jordbruksverket. För att få göra djurförsök krävs tillstånd från Jordbruksverket och ett etiskt godkännande från en av de 7 regionala djurförsöksetiska nämnderna. I tabellen nedan redovisas antalet ärenden i de djurförsöksetiska 80 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

81 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Tabell 41. Ärenden i de djurförsöksetiska nämnderna Inkomna ärenden Godkända ärenden Godkända ärenden med villkor Avslagna ärenden Ärenden med reservationer Källa: Jordbruksverket Arbete för att förebygga och upptäcka artskyddsbrott Hotade arter, levande eller produkter, smugglas till Sverige. Upptäckta fall av artskyddsbrott visar på att man fångar, plockar och handlar med svenska arter i en utsträckning som inte längre ansetts förekomma i Sverige. Under 2015 har Jordbruksverket på uppdrag av regeringen utrett hur artskyddsbrott kan förebyggas och hur berörda myndigheters arbete mot artskyddsbrott kan stärkas och samordnas. Arbetet har redovisats i rapporten Förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott. För att upptäcka artskyddsbrott krävs aktiva åtgärder som kontroll, tillsyn och spaning eftersom artskyddsbrott vanligtvis saknar ett tydligt brottsoffer som kan anmäla brottet. För att stärka arbetet mot artskyddsbrott är den viktigaste åtgärden att myndigheterna har gemensamma mål och satsningar. Det är också viktigt att kunskapsnivån hos de myndigheter som arbetar med artskyddsbrott höjs. I rapporten föreslås också att det ska utredas om vissa lagstiftningsändringar skulle kunna stödja brottsbekämpningen och tillsyn som t.ex. registrerings- och märkningskrav för vissa arter. Måluppfyllelse djurskydd Enligt Jordbruksverkets instruktion ska vi säkerställa ett gott djurskydd i landet. Detta gör vi dels genom att se till att djurskyddslagstiftningen är effektiv, tydlig och ändamålsenlig, dels genom att vägleda och samordna länsstyrelserna i deras djurskyddskontrollarbete så att det blir så effektivt och likvärdigt som möjligt. Måluppfyllelsen bedöms utifrån båda dessa uppgifter och för 2015 bedömer vi att vårt arbete har gett ett resultat som gör att vårt mål är i huvudsak uppfyllt. Detta baserar vi på det resultat i form av en mer ändamålsenlig djurskyddslagstiftning och mer effektiva och likvärdiga djurskyddskontroller som vi bedömer att vårt arbete under året har lett till. Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd, samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur Jordbruksverkets uppdrag på djurhälso- och smittskyddsområdet Enligt Jordbruksverkets instruktion ska vi säkerställa ett gott djurhälsotillstånd samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur i människans vård. Detta gör vi dels genom att förebygga djursjukdomar, dels genom att bekämpa de som ändå uppstått. I kapitlet presenteras valda delar av detta arbete och det resultat som vi bedömer att det kommer att få. Gott sjukdomsläge i landet Under 2015 har sjukdomsläget i landet varit gott med få utbrott av allvarliga sjukdomar. På uppdrag av Jordbruksverket gör Statens veterinär medicinska anstalt (SVA) varje år en rapport över den sjukdomsövervakning och denna rapport visar att läget i landet är bra. Jordbruksverket stöttar också förebyggande djurhälso- och smittskyddsaktiviteter med anslagsmedel vilket är en av anledningarna till det goda läget vad gäller god djurhälsa och låg antibiotikaförbrukning. Sverige använder minst antibiotika till djur inom EU Sveriges arbete med att kontinuerligt minska användningen av antibiotika till djur har haft god effekt och enligt en rapport från European Surveillance of Veterinary Antimicrobial Consumption så är Sverige det land inom EU som använder minst antibiotika till djur. Före 1986 fick man i Sverige använda antimikrobiella medel, dvs. antibiotika, utan veterinärmedicinska skäl och då såldes cirka 45 ton antibiotika för användning till djur. Efter 1986 har antibiotika till djur endast sålts för behandling av sjuka djur och även denna användning har minskat kontinuerligt. Jordbruksverket rapporterar varje år statistik på försäljning av läkemedel för användning på djur i Sverige till regeringen. Enligt denna rapport minskade försäljningen av antibiotika under 2014 med cirka 7 % jämfört med 2013 och uppgick till 10,4 ton. Detta kan jämföras med 11,2 ton 2013, 11,8 ton år 2012 och 17,3 ton år Det är en positiv utveckling som visar att djuren i Sverige överlag är friska och behöver därför inte så mycket antibiotika. Även försäljningen av vissa sorters antibiotika som är speciellt värdefulla i behandlingen av människor har användningen på djur minskat med 13 procent. Sedan 1 januari 2013 får dessa medel inte användas som förstahandspreparat vid behandling av djur och det har sannolikt JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

82 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA bidragit till minskningen. Jordbruksverket jobbar kontinuerligt, tillsammans med andra myndigheter och organisationer, med åtgärder för att minska antibiotikaanvändningen och antibiotikaresistensen, och vi har bland annat en gemensam handlingsplan mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Tabell 42. Total mängd försåld antibiotika till djur (kg aktiv substans) Tetracykliner Penicillin G och V Aminopenicilliner Övriga betalaktamer Aminoglykosider och polymixiner Sulfonamider Trimetopriner Makrolider och 488 linkosamider Flourkinoloner Pleuromutiliner Summa Källa: Jordbruksverket Förenkling för mjölkbönder genom villkorad läkemedelsanvändning Villkorad läkemedelsanvändning innebär en möjlighet för veterinärer och lantbrukare att ha ett samarbete där lantbrukaren får utföra vissa sjukdomsbehandlingar själv om lantbrukaren har regelbundna veterinärbesök i besättningen. Syftet är att förenkla och utveckla verksamheten i de mjölkproducerande företagen. Vid besöken ska veterinär och lantbrukare fokusera på att förebygga sjukdom i hela besättningen. Under 2015 har Jordbruksverket beslutat föreskrifterna som från och med 1 januari 2016 tillåter villkorad läkemedelsanvändning i mjölkproducerande besättningar. Införandet av villkorad läkemedelsanvändning i mjölkproducerande besättningar har förberetts under lång tid, bland annat genom ett pilotprojekt. Pilotprojektet visade bland annat att både journalföringen och rapporteringen av läkemedelsanvändning var komplicerade. En lösning på detta i form av en e-blankett kommer därför att finnas tillgänglig Enklare bestämmelser om frivilliga djurhälsokontrollprogram Jordbruksverket har under året ändrat sina be stämmelser kring hälsokontrollprogram på djurhälso- och smittskyddsområdet. De nya bestämmelser vänder sig inte till djurhållare som ska delta i programmet utan till organisationer eller andra sammanslutningar som anordnar dessa program. Branschorganisationerna för nöt kreatur och gris har under året jobbat med att ta fram smittskyddsförebyggandprogram där de nuvarande programmen för salmonella ska ingå och det har därför varit angeläget att få de nya bestämmelserna på plats. Syftet med revisionen av bestämmelserna har bland annat varit att göra det enklare och skapa ett enhetligt regelverk istället för de flera olika som fanns tidigare. Mer specifika bestämmelser kring varje enskilt kontrollprogram kommer nu också att läggas i respektive programs plan och riktlinjer vilka godkänns av Jordbruksverket. Ändringen av bestämmelserna har även minskat den administrativa bördan för de organisationer som vill anordna ett djurhälsokontrollprogram och kommer att innebära en större flexibilitet genom att det är möjligt göra vissa undantag i de fall de bedöms lämpliga. Fortsatt arbete med att bekämpa fisksjukdomen BKD Sverige är fritt från många djursjukdomar och vi jobbar aktivt med att begränsa risken för att nya sjukdomar förs in i landet. På EU-nivå finns vissa sjukdomar listade som allvarliga och som alla medlemsstaterna måste utrota. Det finns även sjukdomar som inte är listade på EU-nivå och om en sådan sjukdom bedöms utgöra en avsevärd risk för djurhälsan så får medlemsstaterna förebygga att sjukdomen införs eller bekämpa den om den om den finns. En sådan sjukdom är Bacterial kidney disaese (BKD) vilket är en kronisk infektion som kan liknas med tuberkulos och som bland annat kan drabba laxfiskar. För att Sverige vid import ska få ställa krav att fiskarna är fria från BKD krävs en så kallad tilläggsgaranti från EU. Detta har Sverige idag och vi har under året ansökt om att få denna förlängd till våren För att få tilläggsgarantier måste landet antingen vara fritt från sjukdomen eller ha ett utrotningseller övervakningsprogram av den. Sverige har försökt utrota BKD i inlandszonen sedan första förekomsten 1985 och har idag ett utrotningsprogram. Jordbruksverket har under året påbörjat en analys av detta utrotningsprogram för att ta reda på vad programmet kostar och vilka konsekvenserna skulle bli för odlad och vild fisk om det togs bort. Denna konsekvensanalys beräknas vara färdig under Tydligare arbetsvillkor för officiella veterinärer Under våren 2015 började nya bestämmelser gälla för de officiella veterinärer som Jordbruksverket för ordnar. En officiell veterinär utför vissa specifika uppdrag där EU ställer krav på att uppdraget måste utföras av en officiell veterinär. De nya bestämmelserna innehåller bland annat 82 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

83 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH krav på utbildning och tydligare beskrivning av ansvar. Bestämmelserna är i form av föreskrifter för privatpraktiserande veterinärer och en arbetsinstruktion för de veterinärer som är anställda av Jordbruksverket men innehåller samma krav. Några nyheter som bestämmelserna innebär är bland annat krav på utbildning och fortbildning för att få förordnas och arbeta som officiell veterinär och även tydligare krav på återrapportering av uppdrag till Jordbruksverket. För att möta det krav på utbildning som de nya bestämmelserna kräver har Jordbruksverket arrangerat utbildningar under 2015 som kommer att fortsätta under Därefter kommer utbildningar att hållas årligen. Tabell 43. Antalet utfärdade legitimationer och godkännanden Veterinär - leg Djursjukskötare - leg Hovslagare - godkänd Sjuksköterska - godkänd Tandläkare - godkänd Sjukgymnast - godkänd Summa Källa: Jordbruksverket Förekomst och misstankar av epizootiska sjukdomar Jordbruksverkets mål är att Sverige ska hållas f0ritt från allvarliga smittsamma djursjukdomar som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa. Dessa sjukdomar brukar kallas epizootiska sjuk domar. Om sådana sjukdomar ändå kommer in i landet är målet att upptäcka och utrota dessa så fort som möjligt. Ett stort antal misstankar om epizootiska sjukdomar uppkommer varje år. Dessa utreds av veterinär som anmäler misstanken till läns styrelsen och Jordbruksverket och kontaktar Statens Veterinärmedicinska Anstalt i frågor om symptom och diagnostik. Antalet misstankar och faktiska fall av epizootiska sjukdomar redovisas i tabellerna nedan. Tabell 44. Antal misstankar 1 av epizootiska sjukdomar Sjukdom Blåtunga - klinisk Blåtunga - tankmjölk Bovin sprongiform encefalopati (BSE) hos nötkreatur NOR 98 (Atypisk Skrapie) Paratuberkulos Porcine respiratory and reproductive syndrome (PRRS) hos gris Scrapie Swine vesicular disease Infektiös bovin rhinotrakeit Mjältbrand Afrikansk svinpest Klassisk svinpest Tuberkolos Mul- och klövsjuka Brucellos (nöt och får) Aujezsky s sjukdom (AD) Aviär influensa/ Newcastlesjuka Viral hemorrhagisk septikemi hos fisk Rabies hos hund, katt, räv Elakartad lungsjuka CBPP Lumpy skin disease (LSD) Summa En misstanke kan uppstå på grund av sjukdomsbild hos djur och/eller vid diagnostisk undersökning. I samtliga fall har misstankarna kunnat avskrivas. Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

84 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Tabell 45. Antal fall 1 av epizootiska sjukdomar Sjukdom NOR 98 (Atypisk Skrapie) Newcastle hos fjäderfä Mjältbrand Viral hemorrhagisk septikemi hos fisk Summa Med antalet fall avses de antal besättningar i vilket aktuellt smittämne har påvisas. Det behöver inte vara liktydligt med kliniskt symtom på sjukdom. Källa: Jordbruksverket Santépaketets första del snart i hamn Under året har arbetet med EU:s nya djurhälso-, växtskydds- och kontrollförordningar, gått in i sin slutfas. Tillsammans kallas dessa EU- förordningar numera för Santépaketet. De sista rådsarbetsgrupperna har hållits i arbetet med framtagandet av den nya kontrollförordningen respektive den nya förordningen om växtskadegörare. Därefter har Jordbruksverkets arbete med förordningarna bestått i att lämna synpunkter och bistå med expertkunskap när förordningarna gått upp på mer politisk nivå samt att lämna synpunkter på förslagen till svenska översättningar. Jordbruksverket har även under 2015 påbörjat förberedelserna med det stora implementeringsarbetet som kommer starta när förordningarna har beslutats. Kontroll av foder och animaliska biprodukter m.m. Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av foderanläggningar som inte är primärproducenter, t.ex. foderfabriker och transportörer av foder. Syftet med den offentliga kontrollen av foderanläggningar är att garantera konsumenternas trygghet genom bra livsmedel och säkert foder. Vi ansvarar även för den offentliga kontrollen av anläggningar som hanterar animaliska bi produkter (ABP). Syftet med kontrollen är att animaliska biprodukter ska hanteras på ett smittskyddsmässigt säkert sätt för att förhindra spridning av sjukdomar till människor och djur. Måluppfyllelsen för kontrollerna i den årliga kontrollplanen är i stort uppfylld, se tabell. Kontrollplanen omfattar foderföretag och foderleverantörer. Kontroller av butiker, lager och silos ingår också i foderkontrollen, dessa ska endast kontrolleras var femte resp. sjätte år, p.g.a. lägre risk för smittspridning. Det höga antalet utförda kontroller i år beror på att kontroll av butik och lager skett i stor omfattning. Avvikelser avser antal anläggningar med funnen avvikelse i relation till totala antalet anläggningar som kontrollerats. Dessa finns framförallt inom områdena HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points), kvalitetskontroll och spårbarhet vid foderkontroller. När det gäller ABP-kontroller så finns avvikelser framförallt inom områdena spårbarhet, lokal samt rengöringsrutiner. Kontroller av att TSE-provtagningarna (Transmissibla Spongiforma Encefalopatier) hanteras på korrekt sätt görs idag av distriktsveterinärer på uppdrag av kontrollenheten. Kontrollerna görs på tre anläggningar i Sverige där varje anläggning i genomsnitt har en kontroll per månad. Under 2015 har 33 TSE-kontroller utförts. Tabell 46. Foder, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % 75% 58% 46% Kostnad per kontroll, tkr 9,0 14,7 6,3 Tabell 47. ABP, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % 45% 40% 44% Kostnad per kontroll, tkr 6,4 9,3 10,6 Kostnaden per kontroll har i dessa tabeller utgått ifrån lönekostnader från tidredovisningen eftersom det ger en bättre jämförelse mellan åren. I kostnaden ingår även indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket Kontroll av vattenbruk Jordbruksverket har från och med 2014 ansvaret för den offentliga kontrollen av vattenbruksanläggningar och den operativa kontrollen genomförs av distriktsveterinärerna. Vid ett kontrollbesök kontrollerar veterinären bland annat att journalföringen sköts, att det är ordning och reda på anläggningen, att djuren är friska och att rätt tillstånd finns. Kontrollen är riskbaserad vilket betyder att kontrollens omfattning och frekvens beror på riskklass (1-3). De anläggningar som ligger i högsta riskklassen får fler besök av veterinär och där tas även prover för EU-listade sjukdomar i större utsträckning än på de anläggningar som ligger i en lägre riskklass. Avgiften för kontrollen blir därmed högre för anläggningar som ligger i en högre riskklass. I nedanstående tabell visas en genomsnittlig kostnad per kontroll, här är dock inte kostnad för analyser i samband med provtagning medtagen. 84 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

85 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Vissa kontrollbesök kombineras med provtagning för sjukdomar som vi i Sverige är fria ifrån samt de vi har utrotningsprogram för. Tabell 48. Vattenbruk, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Källa: Jordbruksverket Upphandlingar av beredskapsverksamheten Totalt har Jordbruksverket under 2015 genomfört 46 upphandlingar av beredskapsverksamheten. I ett fall tilldelades Svenljunga beredskapsuppdrag och i de övriga 45 fallen tilldelades Distriktsveterinärerna beredskapsuppdraget. I dessa 45 fall inkom inga andra anbud än Distriktsveterinärernas. Distriktsveterinärernas mottagning i Svenljunga avvecklades vid utgången av juni Tidigare anställda på mottagningen startade den 1 juli samma år en privat mottagning i Svenljunga. Den nya mottagningen har ett femårigt kontrakt med Jordbruksverket om att upprätthålla beredskapsverksamhet. Som ett led i avvecklingen bjöd Jordbruksverket ut inventarierna till försäljning på den öppna marknaden. Detta är den andra mottagningen som har avvecklats och där en privat mottagning har startats. Måluppfyllelse djurhälsa och smittskydd Enligt Jordbruksverkets instruktion ska vi säkerställa ett gott djurhälsotillstånd samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur i människans vård. Detta gör vi dels genom att förebygga djursjukdomar, dels genom att bekämpa de som ändå uppstått. Måluppfyllelsen bedöms utifrån båda dessa aspekter. Jordbruksverket har tillsammans med djurägare, djurhälsopersonal, näringens organisationer och andra myndigheter bedrivit ett förebyggande djurhälsoarbete under många år. Som effekt av detta minskar antibiotikaanvändningen till djur kontinuerligt Enligt uppgifter från den Europeiska läkemedelsmyndigheten har Sverige en av den lägsta försäljningen av antibiotika i Europa i relation till antal djur. Bedömningen av måluppfyllelsen görs även utifrån hur arbetet med att minska riskerna för att Sverige ska drabbas av allvarliga smittsamma djursjukdomar har genomförts. I detta ingår t.ex. handlingsplaner och strategier för hantering av olika sjukdomar och smittor och samarbete med andra berörda myndigheter i dessa frågor. Bedömningen av måluppfyllelsen görs också utifrån antal utbrott. Sammantaget bedömer vi att målen för en god djurhälsa är i huvudsak uppfyllda och att målet för ett effektivt förebyggande arbete för lågt smittryck är fullt uppfyllt. Växters sundhet Sundhetsläget i landet Vissa växtskadegörare omfattas av krav på kontroller och bekämpning enligt växtskyddslagen. Under 2015 har vi hittat fler fall av allvarliga växtskadegörare i svensk produktion jämfört med tidigare år. Antalet fall i samband med årets importkontroller av växter och växtprodukter ligger på samma nivå som för 2014, då det skedde en ökning jämfört med tidigare år. De vanligaste fynden av karantänskadegörare under året var Bomullsmjöllus Bemisia tabaci. De länder som notifierades för flest skadegörare var Thailand, Laos och Uganda. Tabell 49. Antal påträffade fall av allvarliga växtskadegörare. Antal påträffade fall av allvarliga växtskadegörare I svensk växtproduktion I sändningar av växter och växtprodukter från andra länder Källa: Jordbruksverket Impatiens Necrotic Spot Virus har vi under året hittat i fem växthusföretag som odlar prydnadsväxter. Sverige är skyddad zon för bomullsmjöllus, Bemisia tabaci. Denna art av bomullsmjöllus är vektor för ett stort antal virussjukdomar på tomater och det är därför angeläget att hindra att Bemisia tabaci etablerar sig i landet. Under 2015 har vi konstaterat Bemisia tabaci hos 14 växthusföretag. 12 av dessa kunde vi spåra till inköpta småplantor från andra EU-länder. I fyra garden centers har vi konstaterat svampsjukdomen Phytophthora ramorum. Vi har också konstaterat sjukdomen hos sex plantskolor. I alla fall har det varit fråga om angrepp på växter av Rhododendron med ursprung i andra EU länder. Under 2015 har vi konstaterat potatiscystnematoder i två fält. Ett av dem har varit i odling av utsädespotatis. Under året har vi hittat koloradoskalbaggar i ett parti utsäde med ursprung i Tyskland. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

86 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Förebygga spridningen av allvarliga växtskadegörare Kontrollverksamheten Under 2015 har vi gjort ca fysiska kontroller i produktion och handel med växter och växtprodukter. När det gäller dokumentkontroller har vi gjort ca kontroller inför utfärdande av sundhetscertifikat för export och kontroller av sundhetscertifikat vid import. För vissa varukategorier finns vid import möjlighet till undantag från huvudregeln att alla sändningar ska kontrolleras fysiskt. Då gör vi riskbaserade kontroller med lägre frekvens för dessa varor. Tabell 50. Fytosanitära kontroller Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % Kostnad per kontroll, tkr 1,9 2,8 2,7 Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått ifrån lönekostnader från tidredovisningen eftersom det ger en bättre jämförelse mellan åren. I kostnaden ingår även indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket Antalet fysiska kontroller har under året varit något färre än tidigare år, bland annat till följd av att överskott på frukt inom EU lett till mindre import. Den vanligaste anledningen till anmärkning i vår kontroll i handeln med växter och växtprodukter inom EU är brister i växtpassystemet. Andra områden som vi hittar avvikelser på är företag som märker trä och träemballage med sundhetsintyg. I dessa fall handlar avvikelserna vanligen om brister i dokumentationen och märkningen. Sedan mitten av 2013 pågår inom EU en särskild kontrollsatsning av träemballage som följer med vissa stenprodukter från Kina. Under 2015 utökades kontrollen med ytterligare stenprodukter. Vi gör kontrollen vid importtillfället och under 2015 har vi genomfört ca 560 kontroller. I två fall har sundhetsintyg i form av ISPM15-märkning på emballaget helt saknats. Kontrollsatsningen planeras pågå till och med den 31 mars I övriga kontroller av träemballage, ca stycken, har det inte varit några avvikelser. EU-arbete Under året har angrepp av bakteriesjukdomen Xylella fastidiosa på olivträd i södra Italien fortsatt. I april 2015 antog kommissionen ett så kallat nödåtgärdsbeslut med krav på åtgärder för att bekämpa och hindra fortsatt spridning av sjukdomen inom EU. Senare under året upptäcktes sjukdomen även i södra Frankrike. I Frankrike är angreppen på andra växtslag än olivträd. Det har visat sig att det saknas kunskaper om möjliga värdväxter och om vilka arter av insekter som kan sprida sjukdomen. Detta försvårar bekämpningen av Xylella fastidiosa. Nödåtgärdsbeslutet för Xylella fastidiosa omfattar krav på inventering i hela EU, och sent under 2015 har beslutet även kompletterats med krav på att samtliga EU-länder under 2016 ska ta fram en beredskapsplan för sjukdomen. Under 2015 har kommissionen även antagit ett nödåtgärdsbeslut som gäller den asiatiska långhorningen Anoplophora glabripennis. Denna insekt skadar olika arter av lövträd. Flera EU-länder har påvisat angrepp av långhorningen, senast Finland som konstaterade angrepp under hösten Vi har under året deltagit i arbetsgruppen Expert Working Group on Response to Emerging Risks from Imports (WG RERI). Med hjälp av bland annat medlemsländernas notifieringar av fynd av skadegörare i EUs databas Europhyt kartlägger gruppen nya risker i samband med handel från länder utanför EU. Gruppen föreslår även åtgärder för att minska riskerna för att allvarliga växtskadegörare sprider sig till EU. Vårt arbete med växtskydd- och kontrollförordningen i det så kallade Santépaketet beskrivs mer under den tidigare rubriken Santépaketets första del snart i hamn. Övrigt internationellt arbete Det övriga internationella arbetet har under året varit begränsat till att Jordbruksverkets växtskyddschef har representerat Sverige vid det årliga mötet med Commission on Phytosanitary Measures (CPM) som är den Internationella Växtskyddskonventionens, IPPCs högsta beslutande organ. Växtskyddschefen har också representerat Sverige på det årliga rådsmötet för IPPCs regionala organisation för Europa och Medelhavsområdet, EPPO. Måluppfyllelse Eftersom Jordbruksverket endast hittat ett fåtal reglerade skadegörare vid kontroll och inventering i svensk växtproduktion bedömer vi att målet att upprätthålla ett gott sundhetsläge i landet i huvudsak är uppfyllt. Det finns dock begränsningar för att kunna göra en systematisk kartläggning vilket innebär att det finns en risk för att allvarliga växtskadegörare sprids utan upptäckt inom landet eller inom EU i övrigt. 86 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

87 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA God krisberedskap Förebyggande arbete för att minimera risker Jordbruksverket eftersträvar att kunna hantera alla allvarliga kriser inom vårt ansvarsområde. Stora delar av den verksamhet som Jordbruksverket är ansvarig för är av förberedande karaktär och på t.ex. områdena djurhälsa, växtodling och foder går stor del av arbetet ut på att minimera risken för att kriser uppstår. Inom det förberedande arbetet finns ett långsiktigt och ständigt pågående förbättringsarbete. Hit räknas bland annat myndighetens strategiska arbete, genomförandet av riskanalyser, riskbedömningar, tekniska utredningar och andra riskreducerande åtgärder. Under de senaste åren har flera stora förbättringar genomförts såsom utbildningar, övningar och utvecklingsarbete. Jordbruksverket har både en fast nationell ledningscentral och möjlighet att bemanna och leda en eller flera operativa ledningscentraler ute i landet. Sedan 2010 finns en fast krisorganisation bestående av en krisledning och underordnade stabsgrupper. En del av krisorganisationen är Tjänsteman i beredskap (TiB) och via den funktionen kan Jordbruksverket nås dygnet runt, under årets alla dagar. Under 2015 mottogs 262 larmsamtal från framförallt distriktsveterinärerna, Tullverket, och gränskontrollstationerna. Huvuddelen av larmen har berört införsel av hundar, katter och hästar. Utvecklingsarbete Under 2015 har Jordbruksverket drivit ett antal krisberedskapsprojekt tillsammans med andra berörda myndigheter och branschorganisationer. Ett exempel på detta är att vi under 2015 och början på 2016 slutfört ett treårigt projekt i syfte att stärka Sveriges förmåga att hantera utbrott av smittsamma djursjukdomar. Jordbruksverket har idag en bra beredskap för utbrott av smittsamma djursjukdomar men det finns ett behov av att kunna genomföra en effektiv bekämpning till en rimlig kostnad och med utredda konsekvenser. Inom projektet har vi tagit fram bättre underlag för beslutsfattande och tydligare rutiner, arbetsmetoder samt handlingsplaner. Projektet är mycket aktuellt då afrikansk svinpest påvisats i flera länder i östra Europa det senaste året. Ett annat exempel är ett projekt som under 2015 har haft som mål att öka kunskapen om Jordbruksverkets roll och ansvar inom civilt försvar samt att planera för det fortsatta arbetet inom området. Under 2015 har Jordbruksverket implementerat ett nytt system för beredskapsplanering och tillgång till dokument som behövs vid krishantering. Systemet kommer att öka användbarheten av beredskapsplanerna och förbättra stödet till krisorganisationen vid händelser. Samverkan mellan myndigheter nationellt och internationellt Jordbruksverket deltar aktivt tillsammans med flera andra myndigheter inom det svenska krisberedskapssystemet. Detta sker bl.a. genom att delta i Samverkansområdet farliga ämnen (SOFÄ). Vi har också medverkat i framtagandet av den svenska strategin för CBRNE-frågor (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser samt inverkan av explosivämnen) som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ansvarar för. Jordbruksverket arbetar aktivt i olika nätverk för att stärka och bibehålla förmågan till samverkan inom flera områden. Exempel på några myndigheter som vi aktivt arbetar med att stärka förmågan till samverkan och gemensamt resursutnyttjande med är Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Försvarsmakten. Inom ramen för ett av Jordbruksverkets utvecklingsprojekt hölls en två dagars seminarieövning med fokus på en händelse som berörde både foder och livsmedelskedjan. Här deltog 11 olika aktörer, både centrala myndigheter, branschorganisationer, kommuner, länsstyrelse och privata företag. Vidare har krisorganisationen övats operativ, både på nationell ledningsnivå och lokal ledningsnivå (operativ ledningscentral) genom ett scenario som innehöll utbrott av mul- och klövsjuka. Jordbruksverket har under 2015 även deltagit i internationell samverkan. Ett exempel är medverkan i den Nordisk-Baltiska veterinära beredskapsgruppen där möten, seminarier och konferenser ger en bra grund för omvärldsbevakning, samverkan och samarbete över gränserna. Erfarenhetsutbyte med andra länder under 2015 har också varit värdefullt och utbyte har skett med Storbritannien, USA och Norge inom olika delar av beredskap och JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

88 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Måluppfyllelse god krisberedskap Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska myndigheten planera och vidta förberedelser för att kunna hantera kriser inom sektorn, snabbt kunna upptäcka och verifiera händelser samt vid behov omgående kunna upprätta en ledningsfunktion. Under året har Jordbruksverket dels stärkt krisberedskapen genom förberedande arbete och övningar samt genom en snabb informationsinsats vid fynd av högpatogen fågelinfluensa hos svanar i Stockholms innerstad. Vår bedömning är att krisorganisationen lever upp till ställda krav och att målet därför är fullt uppfyllt. När det gäller läget i landet bedömer Jordbruksverket att riskerna och hoten är förhållandevis konstanta. Utbrott av afrikansk svinpest i östra Europa, nya fall av högpatogen fågelinfluensa i Europa och påvisandet av asiatisk långhorning (en allvarlig växtskadegörare) i södra Finland påminner om att beredskapen är ett viktigt område för Jordbruksverket. Under 2015 påbörjade Jordbruksverket kompetenshöjning och planering för arbete med civilt försvar enligt den försvarspolitiska propositionen. Arbetet sker i samverkan med flera andra myndigheter inom livsmedelssektorn, hälsosektorn och totalförsvaret. Kvalitet i djurregister Jordbruksverkets register som innehåller uppgifter kring djur och de platser där de vistas är en viktig del i arbetet med att hålla nere smittor och att ha en god krisberedskap. En viktig del i arbetet för att upprätthålla och förbättra kvaliteten i registren är att ständigt se över uppgifterna och hålla dem uppdaterade. Kvalitetsförbättringar under 2015 Under året har Jordbruksverket påbörjat en intensifierad ärendehandläggning gällande produktionsplatser som inte sköter sin rapportering fullt ut. Det gäller produktionsplatser med nötkreatur som har många djur inrapporterade men som inte har rapporterat till CDB under en längre tidsperiod. Jordbruksverket har också börjat att förelägga djurhållare som frekvent rapporterar för sent till de olika förflyttningsregistren vid vite. I dagsläget rapporterar 92 % i tid till CDB. Motsvarande siffror för får är 76 %, för get 69 % och för gris 75 %. Jordbruksverket har också beslutat om att destruktionsanläggningarna ska vara med i rapporteringskedjan för nötkreatur, får och getter. Detta innebär att varje enskild destruktionsanläggning har tilldelats ett produktionsplatsnummer och dessa anläggningar rapporterar från vilket produktionsplatsnummer de tagit emot kadaver. Tidigare har Jordbruksverket inte haft någon vetskap om var kadavren tagit vägen. Hundregistret Rapporteringar till Hundregistret kan göras både på blankett och via webben. I år har det ökat till att 53 % av registreringar och ägarbyten sker via nätet. Det är en förbättring jämfört med förra året då 40 % registrerade sig via webben. Jordbruksverket har inlett ett samarbete med Svenska Kennelklubben. En förstudie har genomförts under året och målsättningen är att genom ett utbyte av information öka kvaliteten ytterligare i registret samt att underlätta för hundägarna. Ett nytt centralt hästregister I september 2014 beslutade EU om en ny hästpassförordning som ska ersätta den nuvarande förordningen (EG) nr 504/2008. Enligt förordningen ska Jordbruksverket hålla och förvalta ett centralt hästregister. Under året har Jordbruksverket avslutat en förstudie. Ett projekt har påbörjats vars mål är att det nya registret ska finnas på plats vid halvårsskiftet Registret ska innehålla information om individuppgifter för hästdjur vilket i princip motsvarar de obligatoriska uppgifter som idag finns i ett hästpass. Måluppfyllelse kvalitet i djurregister Under året har vi bland annat intensifierat ärendehandläggning gällande produktionsplatser som inte sköter sin rapportering fullt ut och avslutat en förstudie om ett centralt hästregister. På grund av nya datasystem och en nedprioritering av utveckling av kontrollsystem Atlas där skriptkörningar görs så har vi inte kunnat redovisa alla siffror som vi brukar på detta område. Detta kommer vi att åtgärda inför nästa år. Antalet registreringar till Hundregistret via webben har ökat under året och detta bedömer vi som positivt. Jordbruksverket bedömer att målet för kvaliteten i våra register i huvudsak är uppfyllt. 88 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

89 Miljö- och resurseffektiva gröna näringar I detta avsnitt redovisar vi utvecklingen av olika indikatorer för de miljömål där Jordbruksverket har ett sektorsansvar samt utvecklingen av ekologisk produktion och vattenhushållning. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den verksamhet som vi redovisar i detta kapitel har under året varit 129,3 miljoner kronor (9 % av hela resursåtgången).

90 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR MÅL Ett rikt odlingslandskap MÅLUPPFYLLELSE Ekosystemtjänster Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. I huvudsak uppfyllt (3) Åkermarkens egenskaper och processer Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och I huvudsak uppfyllt (3) processer är bibehållna. Jordbruksmarkens halt av föroreningar Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, I huvudsak uppfyllt (3) den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas. Variationsrikt odlingslandskap Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av I huvudsak uppfyllt (3) hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Delvis uppfyllt (2) Hotade arter och naturmiljöer Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig. Delvis uppfyllt (2) Växt- och husdjursgenetiska resurser Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade. Främmande arter och genotyper Växter: Fullt uppfyllt (4) Djur: I huvudsak uppfyllt (3) Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. I huvudsak uppfyllt (3) Genetiskt modifierade organismer* Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är Fullt uppfyllt (4) inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit Delvis uppfyllt (2) genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade. Kultur- och bebyggelsemiljöer Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och Ej uppfyllt (1) förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt I huvudsak uppfyllt (3) tillgängliga för människor. 90 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

91 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR MÅL MÅLUPPFYLLELSE Begränsad klimatpåverkan Måluppfyllelse för begränsad klimatpåverkan = ** Giftfri miljö Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och I huvudsak uppfyllt (3) tillräcklig för riskbedömning Användningen av särskilt farliga ämnen Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Fullt uppfyllt (4) Ingen övergödning Påverkan på havet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser Påverkan på landmiljön Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark leder inte till att ekosystemen uppvisar några väsentliga lång siktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. Myllrande våtmarker Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Fosfor: Ej uppfyllt (1) Kväve: Delvis uppfyllt (2) I huvudsak uppfyllt (3) I huvudsak uppfyllt (3) * Samma precisering finns till målen Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans. ** Preciseringarna för miljömålet Begränsad klimatpåverkan beskriver miljötillståndet på global nivå, och är därför inte tillämpliga för uppföljning av klimatpåverkan från den svenska jordbrukssektorn, se vidare i texten under Begränsad JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

92 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Vårt arbete för miljö- och resurseffektiva gröna näringar Livsmedelsproduktionen kan påverka miljön positivt, exempelvis genom att ge oss ett rikt odlingslandskap. Svensk livsmedelsproduktion kan också ge upphov till andra nyttor som hög livsmedelssäkerhet och en levande landsbygd. Den kan också påverka miljön negativt, exempelvis genom att bidra till övergödning av våra sjöar och vattendrag eller orsaka utsläpp av växthusgaser. Som ansvarig myndighet för miljömålet Ett rikt odlingslandskap, och myndighet med sektorsansvar inom andra miljömål har Jordbruksverket under året genom information, rådgivning, stöd och bestämmelser arbetat för att lantbrukare ska genomföra miljöåtgärder inom jordbruket. Vi har också arbetat med tillsynsvägledning, utvärdering och analys samt fördelat pengar till försök- och utvecklingsverksamhet för att bidra till miljö- och resurseffektiva gröna näringar. Jordbruksverket ingår i Miljömålsrådet som regeringen inrättat. Vi har valt att följa upp våra prestationer inom miljö- och resurseffektiva gröna näringar utifrån miljömålen. Effekten av våra prestationer är sällan mätbara i direkt anslutning till prestationen och effekten i miljön beror många gånger på flera samverkande faktorer. Vi har ändå valt att följa upp effekten av våra prestationer mot mål som motsvarar miljömålens preciseringar, i de fall det finns sådana kopplade till vår verksamhet. I flera fall är effekten i miljön en del av resultatet av tidigare års prestationer. Ett rikt odlingslandskap Rådgivning och information Jordbruksverket har valt att inom Ett rikt odlingslandskap prioritera rådgivning och kompetensutveckling om åtgärder kopplade till slättbygdslandskapet. Vi har arbetat i projektet Mångfald på slätten. I samarbete med näringen har vi bland annat haft demonstrationsgårdar i olika delar av landet som visar åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden. Under 2015 har vi satsat på att lyfta pollineringens betydelse genom att delta på möten för frö- och oljeväxtodlare, seminarier och fältvandringar. Vi har också visat på hur man kan gynna övriga nyttodjur, fåglar och kulturspår. När ekologiska fokusarealer skulle sjösättas som en del av förgröningen var vi med och informerade om hur de kan användas för att gynna den biologiska mångfalden. Rådgivning som kopplar till miljömålets preciseringar om produktion och miljö har också skett inom rådgivningsprojektet Greppa näringen. Jordbruksverket anordnade under 2015 ett tvådagars seminarium om miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Målgrupper var länsstyrelser, rådgivare och ideella organisationer. Miljöersättningar Inom landsbygdsprogrammet finns flera miljöersättningar som syftar till att nå ett rikt odlingslandskap. Då ett nytt landsbygdsprogram just påbörjats finns ännu inte någon definitiv statistik för anslutningen till de olika miljöersättningarna. Den ansökta arealen för skötsel av ängs- och betesmarker omfattar i år cirka hektar, vilket är i samma storleks ordning som tidigare år. Den ansökta arealen omfattar betesmarker och slåtterängar med allmänna och särskilda värden samt skogsbete, alvarbete, fäbodbete och mosaikbeten. Marker under restaurering är inte inkluderade. Miljöersättningen för hållande av hotade husdjursraser samt projektstödet till rasbevarande husdjursföreningar syftar till att bevara den genetiska resurs som våra husdjur är. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2015 har vi beviljat 1,49 miljoner kronor till projekt om försök och utveckling inom området Ett rikt odlingslandskap. Genetiskt modifierade växter Jordbruksverket beslutar om tillstånd för innesluten användning (växthus, laboratorier) och avsiktlig utsättning (fältförsök) av genetiskt modifierade växter. När vi prövar tillstånden ligger tyngd punkten på bedömning av miljörisken av den verksamhet som ansökan gäller. Vi tar också fram underlag som berör odlings- och miljöaspekter till svenska ståndpunkter om kommersiell användning av genetiskt modifierade organismer. Under 2015 har vi levererat förslag till ståndpunkt i tio ärenden inom den EU-gemensamma godkännandeprocessen. Inget av ärendena har handlat om 92 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

93 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Vi kontrollerar GMO i innesluten användning, försöksodling samt kommersiell odling. Innesluten användning kontrolleras två gånger under den femåriga tillståndstiden. Försöksodlingar kontrollerar vi en gång per år i växande gröda. Vi gör också kontroller påföljande år, på den växtplats där ettåriga grödor har odlats. Kommersiella odlingar har inte funnits under Avvikelser avser antal företag eller kontroller där vi hittat en avvikelse eller gjort en anmärkning. Den vanligaste avvikelsen är att särskilda villkor i tillstånden inte är uppfyllda. Tabell 51. GMO, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser (%) Kostnad per kontroll, tkr 4,6 4,7 4,0 Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått ifrån lönekostnader från tidredovisningen eftersom det ger en bättre jämförelse mellan åren. I kostnaden ingår även indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket Genmodifierade växter definieras i genteknikdirektivet 2001/18/EG och förordning 2002:1086 om utsättning av GMO i miljön. Under året har Jordbruksverket fått två förfrågningar om huruvida vissa växter framtagna med den nya tekniken CRISPR/Cas9 omfattas av genteknikreglerna och om utsättning av dessa är tillståndspliktigt eller inte. Vi svarade att vissa av växterna omfattas medan andra inte gör det. Det är den första bedömningen av sitt slag i EU, så vitt vi vet. Utvärdering och analys Jordbruksmarkens värden Jordbruksmark exploateras ofta utan hänsyn till de avvägningar och beslutsunderlag som lagstiftningen kräver. Jordbruksverket har därför drivit ett projekt för att belysa och diskutera jordbruksmarkens värden samt att bidra med kunskapsunderlag kring dessa. En viktig målgrupp var Sveriges kommuner då de sköter den fysiska planeringen. Under projektet genomfördes också diskussionsträffar i tre kommuner. Kvalitetsuppföljning av ängs- och betesmarker På Jordbruksverkets uppdrag bedriver SLU inom miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige) en uppföljning av kvalitetsförändringar ide ängs- och betesmarker som ingick i ängs- och betesmarksinventeringen Under året har NILS rapporterat de första förändringsanalyserna. Av all areal med miljöersättning är det 8 procent som saknar hävd eller har övergått till annat markslag. För marker utan miljöersättning är motsvarande siffra 51 %. I marker med miljöersättning har humlor och fjärilar ökat, medan humlorna minskat i marker utan miljöersättning. Beräkningsverktyg för biotopskydd Jordbruksverket har utvecklat ett beräkningsverktyg så att handläggare på länsstyrelsen kan räkna på kostnader och nyttor i samband med prövning av dispenser från det generella biotopskyddet. Verktyget kan också användas av jordbrukare för att bedöma möjligheterna att få dispens. Syftet med verktyget är att bidra till att standardisera tillämpningen av den nya möjligheten till undantag från biotopskyddet utveckling av jordbruk. Ett undantag utifrån detta ska bidra till långsiktigt aktivt brukande i ett område och därmed till bevarande av biologisk mångfald genom att göra jordbruket mer ekonomiskt hållbart. Högre ersättning för högre miljönytta? Det är juridiskt möjligt att byta ut nuvarande åtgärdsbaserade miljöersättningar mot resultatbaserade ersättningar. Vidare kan WTO:s jordbruksavtal tillåta ersättningsnivåer som fullt ut svarar mot hur samhället värderar de miljönyttor som levereras. Däremot måste EU:s regler för jordbruksstöd revideras om vi i kommande jordbrukspolitiska program vill införa värdebaserade ersättningar som överstiger lantbrukarnas merkostnader (inklusive eventuellt produktionsbortfall). Jordbrukspolitik, inlåsning och strukturomvandling När aktiva jordbrukare behöver mer mark, och den inte säljs eller arrenderas ut av passiva markägare, uppstår en inlåsningseffekt. I motsats till vad som emellanåt har förts fram visar den här studien att passivt gårdsstödsbrukande endast i liten mån bidrar till inlåsning. Gårdsstödet bidrar till högre arrende- och markpriser, och därmed till lägre lönsamhet, för de jordbrukare som har behov av att arrendera eller köpa till mark. Studien visar också att gårdsstödet kan leda till att strukturomvandlingen avtar i produktiva bygder samtidigt som stödet har betydelse för att hålla landskapet öppet i mindre produktiva bygder. Ny version av söktjänsten TUVA Under året har Jordbruksverket utvecklat och ökat tillgängligheten till ängs- och betesmarksdatabasen via söktjänsten TUVA. Databasen innehåller natur- och kulturvärden i drygt inventerade ängs- och betesmarker. Nu kan allmänheten direkt i mobilen söka efter värdefulla betesmarker i den kommun eller församling där de befinner sig. Det går även att söka efter både växter, fåglar, insekter, svampar och lavar i TUVA eller hitta marker med gamla lador, stenmurar och källor. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

94 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Effekter ett rikt odlingslandskap Miljömålet har tolv preciseringar (se målrutan för de fullständiga preciseringarna). Dessa går att dela in i områdena ekosystemtjänster, produktion, biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är ekosystemens bidrag till människors välbefinnande. En av de viktigaste ekosystemtjänsterna är att producera livsmedel både nu och på lång sikt. Trenden är att arealen jordbruksmark minskar något varje år. Detta beror främst på nedläggning av jordbruk men också på att jordbruksmark exploateras. På lång sikt kan detta påverka livsmedelsförsörjningen. Eftersom exploatering är oåterkalleligt är det oroande att exploateringstakten av jordbruksmark har ökat efter Jordbruksverket har arbetat med information riktad till kommunerna om jordbruksmarkens värden så att välgrundade avvägningar mellan exploatering och framtida livsmedelsförsörjning kan göras. Biologiska tjänster är ofta förknippade med en rik biologisk mångfald. En fortsatt utarmning av odlingslandskapets biologiska mångfald kan medföra att viktiga ekosystemtjänster, som pollinering av grödor och biologisk bekämpning av skadegörare hotas. Inom rådgivningsprojektet Mångfald på slätten har Jordbruksverket tillsammans med produktionsrådgivare och lantbrukare arbetat för att informera om och bevara ekosystemtjänster i den mer intensivt odlade slättbygden. Minskad biologisk mångfald och att jordbruket fortsätter att minska i omfattning innebär att landskapet blir mindre variationsrikt. Detta påverkar odlingslandskapets upplevelsebaserade ekosystemtjänster negativt. Miljöersättningar och rådgivning inom landsbygdsprogrammet bidrar dock till att motverka en sådan utveckling. Produktion Åkermarkens egenskaper och processer Jordbruksmarkens halt av föroreningar Markens bördighet och produktionsförmåga är avgörande för att kunna bedriva en lönsam odling. Detta påverkas bland annat av mullhalt, ph och dränering. Strax under 80 % av åkermarken bedöms i nuläget ha tillfredsställande dränering, men en tredjedel av åkermarken skulle enligt lantbrukarnas egna bedömningar framöver behöva ny dränering eller omdräneras enligt en nyligen genomförd enkät till Sveriges lantbrukare. Om det finns olika tungmetaller i livsmedel kan det påverka människors hälsa negativt. Kadmium tas upp av grödor och höga koncentrationer utgör en hälsorisk. Kadmiumhalterna i åkermark har varit oförändrade de senaste 25 åren. (se även under rubriken Giftfri miljö). Jordbruksverket, har tillsammans med LRF, länsstyrelserna och företag i lantbruksbranschen, inom Greppa näringen arbetat med rådgivning och kompetensutveckling bl.a. för att bibehålla en god kvalitet på den svenska jordbruksmarken. Biologisk mångfald Variationsrikt odlingslandskap Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Hotade arter och naturmiljöer EU:s jordbrukspolitik, med minskad produktionskoppling av stöden och mer riktade miljösatsningar, gynnar odlingslandskapets biologiska mångfald. Samtidigt ger nedläggning av jordbruk i skogsoch mellanbygd och intensivt jordbruk i slättbygd negativa effekter. Miljöersättningarna bidrar till ett varierat odlingslandskap där de biologiska värdena bevaras. Betydande arealer ängs- och betesmarker sköts med miljöersättningar. Trots detta har en stor del av gräsmarkernas naturtyper inte gynnsam bevarandestatus. Den främsta orsaken till detta är enligt ArtDatabanken för små och alltför fragmenterade arealer, försämrad hävd och fortsatt kvävenedfall på markerna. Nötkreatur är viktiga markvårdare vars bete är nödvändigt för att behålla ett öppet och variationsrikt landskap med rika natur- och kulturvärden. Antalet företag med nötkreatur har minskat kraftigt under flera decennier. Även antalet betesdjur har minskat men inte i samma takt, se figur nedan. Framförallt koncentrationen av djuren till färre besättningar, men även att antalet djur minskat, har sannolikt lett till att hävden i vissa områden numera är otillräcklig för att hindra igenväxning. 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0, Företag med nötkreatur Nötkreatur Figur 14. Utvecklingen av antal nötkreatur och antal företag med nötkreatur de senaste 40 åren. Utvecklingen under perioden anges som andel av vad som fanns år JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

95 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Rådgivningsprojektet Mångfald på slätten som syftar till att öka antalet småbiotoper i slättbygd har fått positivt gensvar och är nu känt bland rådgivare, lantbrukare och allmänheten. Det råder trots det fortsatt brist på småbiotoper och fler åtgärder krävs. Fåglar är en viktig indikator för hur det går för biologisk mångfald i odlingslandskapet. I figuren nedan visas populationsutveckling för fjorton vanliga fågel arter i odlingslandskapet. Utöver detta är många av odlingslandskapets rödlistade arter fortsatt hotade och har inte uppnått god bevarandestatus. Jordbruksverket arbetar brett med biologisk mångfald både genom bestämmelser, stöd, rådgivning och utvärdering. Vi lämnar regelbundet förslag till regeringen på åtgärder för att förbättra situationen för biologisk mångfald. Vi samverkar också nationellt och internationellt kring natur- och kulturvärden i odlingslandskapet. Vanliga jordbruksfåglar 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Trim index Figur 15. Index för jordbruksfåglar som bygger på punktrutter. Den röda linjen visar den skattade populationsförändringen och de svarta linjerna beskriver osäkerheten i skattningen. För jämförelsens skull är motsvarande indikatorer baserat på standardrutterna inritade (orange linje, start 1998). Trenden för de vanliga jordbruksfåglarna är minskande. För ytterligare förklaring se Svensk Fågeltaxerings webbplats. Källa: Green, M. och Lindström. Å Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för Svensk fågeltaxering, Lunds universitet. Växt- och husdjursgenetiska resurser Inom Programmet för odlad mångfald pågår arbetet för att säkerställa bevarandet, och stimulera en ökad användning, av det växtmaterial som samlades in under åren Uppbyggnaden av en nationell genbank för vegetativt förökade växter är i sin slutfas. Jordbruksverket har beslutat om en ny nationell strategi för perioden och presenterat den för regeringen. Strategin lägger stor vikt vid olika former av nyttjande, understryker betydelsen av utbildnings- och forskningssatsningar, nationellt och nordiskt samarbete samt policyutveckling. För husdjursraserna är utvecklingen i stora delar positiv eller stabil mätt som antal djur inom de olika raserna. Miljöersättningarna har bidragit till denna utveckling. Undantaget är hundraserna som inte omfattas och att vissa lantraser endast omfattas av ett fåtal djur vilket innebär risk för inavel. På längre sikt är utvecklingen mer osäker, eftersom många djurhållare i dag är äldre. Främmande arter och genotyper Invasiva främmande arter är arter som är främmande för den lokala miljön och som utgör ett hot mot biologisk mångfald. En ny EU-förordning om invasiva främmande arter trädde i kraft den 1 januari Under året har Jordbruksverket löpande bistått Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten med underlag till deras arbete med genomförande av förordningen. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

96 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Genetiskt modifierade organismer Under 2015 odlades ingen genetiskt modifierad växt kommersiellt i Sverige. Fältförsök med genmodifierade grödor bedrevs på cirka 7 hektar och med 7 olika växtarter. Det finns 26 anläggningar som har tillstånd för innesluten användning. Utövare är både universitet, högskolor och företag. Kulturmiljöer Bevarade natur- och kulturmiljövärden Kultur- och bebyggelsemiljöer Lantbrukets äldre bebyggelse och olika kulturspår visar på lantbrukets traditionella markanvändning. Ersättningar för skötsel av natur- och kulturmiljöer inom det förra landsbygdsprogrammet bidrog till att synliggöra kulturarvet i odlingslandskapet. Trots detta är kulturmiljöerna fortsatt hotade av att brukningsmönstret ändras. Detta gäller i synnerhet småskiften och överloppsbyggnader på längre avstånd från brukningscentra. I det nuvarande landsbygdsprogrammet ( ) har ersättningen för skötsel av natur- och kulturmiljöer och miljöinvesteringar som syftade till att restaurera och återskapa kulturmiljöer tagits bort. Kvar finns vissa möjligheter inom samverkansåtgärden och inom projektstöd för utveckling av natur- och kulturmiljöer. Efter förändringarna i landsbygdsprogrammet arbetar Jordbruksverket främst med informationsinsatser för att öka intresset för fortsatt skötsel av odlingslandskapet kulturmiljöer. Friluftsliv Allemansrätten medför att odlingslandskapet i stora delar är tillgängligt för allmänheten. Landsbygdsprogrammets åtgärder som bidrar till att bland annat behålla stora arealer betesmarker i hävd och bevara biologisk mångfald är viktiga för friluftslivet. Landsbygdsprogrammets projektstöd och miljöinvesteringar för landskapets natur- och kulturmiljövärden har bidragit till att öka odlingslandskapets tillgänglighet i form av t.ex. utveckling av vandringscykel och vattenleder. Måluppfyllelse Ett rikt odlingslandskap Jordbruksverket bedömer att tillståndet för odlingslandskapets producerande, stödjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster i dagsläget är godtagbara och att preciseringen för ekosystemtjänster i nuläget är i huvudsak uppfylld. Långsiktigt måste dock trenden att jordbruksmarken minskar brytas. Även när det gäller många av våra vanliga arter, vilka står för en stor del av ekosystemtjänsterna, måste den minskande trenden brytas. För att gräsmarkernas naturtyper i större utsträckning ska uppnå gynnsam bevarandestatus måste ytterligare åtgärder sättas in. Jordbruksverket bedömer att nuvarande förhållanden för åkermarkens egenskaper är tillfredsställande och preciseringen i huvudsak uppfylld. Detsamma gäller jordbruksmarkens halt av föroreningar, men kadmiumnivåerna måste fortsatt följas. På landskapsnivå bedömer vi att odlingslandskapet är variationsrikt. Jordbrukets strukturrationalisering kan dock på längre sikt leda till ett mer enformigt landskap. Preciseringen är i huvudsak uppfylld. Den totala arealen ängs- och betesmarker är godtagbar och värdefulla marker sköts så att värdena bevaras. Fler särskilt värdefulla marker skulle dock behöva skötas för att nå gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter. Många av odlingslandskapets rödlistade arter är fortsatt hotade samtidigt som flera vanliga arter minskar. Omfattningen av hävden är delvis otillräcklig på grund av att det i vissa fall finns för få lantbrukare för att nå en omfattning på åtgärderna som gör att vi når miljömålet. Sammantaget bedömer Jordbruksverkets det som svårt att nå preciseringarna kring odlingslandskapets biologiska värden och preciseringarna om bevarandestatus och hotade arter och naturmiljöer och bedömer dem som delvis uppfyllda. Utvecklingen för hotade husdjursraser bedöms i stort som tillfredsställande och det finns goda förutsättningar att nå preciseringen om husdjursgenetiska resurser och vi bedömer den som i huvudsak uppfylld. För växtgenetiska resurser bedöms idag preciseringen som uppnådd men för att behålla bedömningen behövs fortsatta insatser för att driva den nya genbanken, samla in information och att på andra sätt göra det möjligt att använda sorterna. Vad gäller bevarande av vilda växtgenetiska resurser på ursprungsplatsen återstår ännu att i samverkan med relevanta aktörer utforma och genomföra en nationell strategi. Preciseringen om främmande arter och genotyper bedöms som i huvudsak uppfylld. Handel med främmande arter är till vissa delar reglerad. De miljöriskbedömningar och de skyddsåtgärder som tillämpas vid verksamhet med genetiskt modifierade växter bedöms som tillräckliga för att preciseringen gällande genmodifierade organismer är uppfylld. Jordbruksverkets anser även att det är svårt att nå preciseringarna om kultur- och bebyggelsemiljöer samt om bevarande av kulturmiljövärden. Den första bedömer vi som ej uppfylld och den andra som delvis uppfylld. För att nå preciseringarna måste intresset och möjligheten att sköta dessa öka. Möjligheterna försvåras av att miljöersättningen för skötsel av natur- och kulturmiljöer samt miljöinvesteringar till restaurering av kulturmiljöer inte finns kvar i nuvarande landsbygdsprogram. 96 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

97 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Preciseringen som rör friluftsliv är i huvudsak uppfylld. Tillgängligheten till odlingslandskapet bedöms som god med undantag för slättbygderna där förbättringar behövs. Detta kan till exempel vara anläggning av vandrings- eller cykelleder i kanten av fält eller mellan fält. Begränsad klimatpåverkan Genom att Jordbruksverket arbetar för en ökad tillförsel av förnybar energi från jordbruket skapar vi förutsättningar för att ersätta fossil energi och därmed minska människans klimatpåverkan. Rådgivning Rådgivningsprojektet Greppa Näringens arbete med att effektivisera kväveanvändningen bidrar till att minska jordbrukets klimatpåverkan genom att utsläppen av lustgas minskar. Rådgivning om till exempel energieffektivisering och utfodring bidrar även till att minska utsläppen av metan och koldioxid. Totalt har cirka rådgivningsbesök genomförts under 2015 varav cirka tre fjärdedelar har direkt eller indirekt koppling till minskade klimatutsläpp. Hybridasp och poppel är snabbväxande träd som kan användas för odling av energiskog på åkermark. Jordbruksverket har tagit fram en handbok för odlare av poppel och hybridasp som baseras på ny forskning och praktiska erfarenheter. När det gäller biogas från gödsel så bedöms efter frågan på rådgivning kring regler och kring till exempel läcksökning, salmonella och rötrestanvändning öka. Jordbruksverket har tagit fram ett material om läcksökning för ett minskat metanläckage och ökad klimateffektivitet i biogasproduktionen. Stöd till energiskog och biogas Vi har arbetat mot ett verksamhetsmål för klimat att öka produktionen av förnybar energi från jordbruket med 2,2 TWh till Detta motsvarar en minskning av växthusgasutsläppen med ton koldioxidekvivalenter per år, under förutsättning att den förnybara energin ersätter fossil energi. Målet utvärderas mot statistik för landsbygdsprogrammets stöd till investeringar i förnybar energi som exempel vis energiskog och biogas. En odling av salix på hektar skulle ge en energimängd på 2 TWh och potentialen för biogas från stallgödsel, energigrödor och växtrester har uppskattats till 0,2 TWh per år I det nya landsbygdsprogrammet finns inga mål vad gäller arealen mark som ska användas till energiskog. Däremot finns andra indikatorer för uppföljning av insatser som bidrar till minskad klimatpåverkan från jordbruket. I början av programperioden av det gamla landsbygdsprogrammet var arealen som odlades med energiskog hektar var denna areal hektar. Den viktigaste orsaken till minskningen av energiskog är sannolikt att värmeverken har god tillgång till annat bränsle och efterfrågan på energigrödor från jordbruket är därmed lågt. I landsbygdsprogrammet finns även investeringsstöd till biogasanläggningar som rötar stallgödsel, energigrödor och växtrester. Vi har bedömt att anläggningarna som har fått investeringsstöd i landsbygdsprogrammet i medeltal har en rågasproduktion på cirka 1,9 GWh/år. Under 2015 har fem ansökningar om investeringsstöd till biogasanläggningar avskrivits vilket gör att antal beslutade anläggningar sjunkit från 48 till 43 st. Den totala energiproduktionen (1,9 GWh/år och anläggning) blir därmed 81,7 GWh/år. Gödselgasstöd - stöd till metangasreducering I december 2015 betalades det nya gödselgasstödet (metanreduceringsstödet) ut för den första stödperioden. Stödet som under 2015 uppgick till 20 öre/kwh syftar till att kompensera för den dubbla miljönyttan av minskad spontan metanavgång från stallgödsel och ökad produktion av biobränsle. Under de första 9 månaderna under 2015 fick 50 anläggningar stöd. Mängden producerad energi från dessa anläggningar var under dessa 9 månader 96 GWh. Omräknat till helår blir det 127,5 GWh. Totalt betalades 15 miljoner kronor ut i stöd Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2015 har vi beviljat 1,81 miljoner kronor till projekt om försök och utveckling inom området Begränsad JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

98 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Internationellt klimatarbete Jordbruksverket deltog i den svenska delegationen vid de internationella förhandlingarna under FN:s klimatkonvention. Under 2015 skedde detta i Bonn och vid COP 21 i Paris i december. H.M.K Carl XVI Gustaf med flera ur den svenska representationen vid klimattoppmötet i Paris. Utvärdering och analys Att konvertera maskiner till biogasdrift Jordbruksverket har tillsammans med Transportstyrelsen slutrapporterat regeringsuppdraget MEKA (Metandiesel efterkonvertering av arbets maskiner). Projektet har testat och utvärderat möjligheten att konvertera arbetsmaskiner till biogasdrift med så kallad dual fuel-teknik. I projektet har man dragit slutsatsen att tekniken främst lämpar sig för nya maskiner snarare än konvertering av befintliga maskiner. Drifttesterna visar att dual fueltraktorerna har fungerat bra. Tekniken innebär en betydande minskning i klimatpåverkan. Samarbete mellan bransch och myndigheter har varit ett framgångskoncept som gett ömsesidig förståelse och ökad kunskap om frågans komplexitet. Insatser för förnybar energi och klimat Under 2015 har vi sammanställt uppgifter från alla beviljade insatser inom förnybar energi och klimat i landsbygdsprogrammet Programmet har bidragit till minskad klimatpåverkan genom att stötta investeringar och projekt för energieffektivisering, omställning till ett mindre fossilberoende samt åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser från stallgödsel. Minskat matsvinn Jordbruksverket har undersökt hur stort matsvinnet är inom ägg- och matfågelproduktionen. Vi har inom uppdraget även genomfört ett seminarium och en aktivitet på temat matsvinn under mässan Mat2015 i Växjö. Dessutom har vi producerat ett informationsmaterial som handlar om hinder och möjligheter för att göra foder av livsmedelsavfall. Effekter - Begränsad klimatpåverkan Miljömålet Begränsad klimatpåverkan har sitt ursprung i FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Till miljömålet finns det två preciseringar: Temperatur Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Koncentration Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter. Det finns ett etappmål till år Då ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 % jämfört med Detta innebär att utsläppen av växthusgaser från dessa verksamheter ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Jordbrukets andel av växthusgasutsläppen i den icke handlande sektorn är cirka 20 %. Växtodlingen och djurhållningen svarar bara för ett par procent av utsläppen av koldioxid, medan det svarar för 60 % av metanutsläppen och 70 % av lustgasen. Jordbrukssektorns utsläpp av koldioxidekvivalenter i Sverige var ,1 miljoner ton. Dessa utsläpp är i stort sett oförändrade sedan Dock har jordbrukssektorns utsläpp av växthusgaser minskat med 11 % sedan Det beror främst på att antalet nötkreatur och tillförseln av kväve har minskat. Om produktiviteten och effektiviteten i jordbruket ökar med tiden och fossila bränslen byts ut mot förnybara, minskar jordbrukets utsläpp av växthusgaser för samma mängd producerad produkt. Utöver dessa utsläpp tillkommer utsläpp från uppvärmning, arbetsmaskiner samt förändringar i jordbrukets markanvändning. Utsläppen från jordbrukets arbetsmaskiner och uppvärmning av lokaler (inklusive skogsbrukets lokaler) motsvarade 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter för Dessa siffror är även de oförändrade jämfört med Utsläpp och upptag av växthusgaser från jordbrukets markanvändning redovisas under sektorn Markanvändning, förändrad markanvändning och 98 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

99 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR skogsbruk (LULUCF). Det är främst koldioxidavgång från organogena jordar, men också koldioxidupptag i betesmarker. Nettoutsläppen från jordbrukets markanvändning var 2014 cirka 4,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter fördelade på åkermark (4,3 miljoner ton). Detta är en minskning från 2013 med 0,3 miljoner ton. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar är viktiga motiv för att effektivisera kväveanvändningen. Greppa Näringens utbildning och rådgivning kan ge kunskap till producenterna både för kväveeffektivisering, minskade utsläpp av växthusgaser, markvård och energieffektivisering Måluppfyllelse Begränsad klimatpåverkan Jordbruksverket gör bedömningen att de insatser och projekt som har utförts har lett till en ökad medvetandegrad och minskad klimatpåverkan från jordbruket. Därför bedömer Jordbruksverket att vårt arbete inom jordbrukssektorn bidrar till att nå etappmålet, men att detta inte räcker för att uppfylla miljömålet Begränsad klimatpåverkan eller någon av preciseringarna. Giftfri miljö Rådgivning Växtskyddscentralerna arbetar med rådgivning och kunskapsunderlag för att minska miljöeffekterna av växtskydd i jordbruket. Vi utgår från integrerat växtskydd och åtgärder för att inom växtskydd förebygga, bevaka, åtgärda och följa upp. Genom att leda verksamheten med prognos- och varning, ta fram bekämpningsstrategier och rådgivningsmaterial samt medverka i kurser har vi bidragit till att behovsanpassad bekämpning varit möjlig. Vi har spridit vår information till lantbrukarna genom växtskyddsbrev, via Jordbruksverkets webbplats och via mobilappar. Under året har vi också ordnat en nationell växtskyddskonferens i samarbete med SLU. Där diskuterades framtidens växtskydd och ut maningarna med nya skadegörare, förändrat klimat, resistens problematik och tillämpningen av integrerat växtskydd. I projektet Säkert växtskydd har vi i samarbete med LRF arbetat med att öka säkerheten för lantbrukare i samband med användning av växtskyddsmedel. Bestämmelser Jordbruksverket har fortsatt arbetet med att genomföra direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Vi har tagit fram nya föreskrifter om dokumentation av växtskyddsarbetet. Vi har också deltagit i flera möten som ordnats av EU-kommissionen för att hålla oss informerade kring hur andra länder genomför direktivets olika delar. Under 2015 har Jordbruksverket hållit en vidareutbildning för funktionstestare med totalt cirka 80 deltagare. Vi har också medverkat i det internationella standardiseringsarbetet kring spridningsutrustning i samarbete med de övriga nordiska länderna. Jordbruksverket har samordnat de behörighetsutbildningar som länsstyrelserna genomför och som krävs för att få använda kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Vi har fortsatt att arbeta med handlingsplanenför hållbar användning av växtskyddsmedel. Handlingsplanen beskriver mål och åtgärder föratt minska riskerna med och konsekvenserna avanvändningen av bekämpningsmedel för människorshälsa och miljön. Under 2015 har vi identifierat dedelar av handlingsplanen som behöver uppdaterasmed avseende på tillkomst av föreskrifter och förordningaroch det nya landsbygdsprogrammet. Tillsynsvägledning Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen har tillsammans genomfört ett tillsynsprojekt om Bekämpningsmedel i jordbruket under Tillsynsprojektet vände sig i första hand till kommunernas miljöinspektörer som bedriver tillsyn inom jordbruksområdet. Syftet med projektet var bland annat att öka kunskapen om integrerat växtskydd hos lantbrukare och miljöinspektörer. Resultatet från tillsynsprojektet har gett oss värde full information om hur långt jordbrukarna har kommit i sitt arbete med integrerat växtskydd, dokumentation och val av preparat. Miljöinspektörerna bedömde att 86 % av de besökta jordbruken uppfyllde kraven på integrerat växtskydd. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2015 har vi beviljat 1,13 miljoner kronor till projekt om försök och utveckling inom området Giftfri miljö. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

100 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Ekologisk produktion Jordbruksmark med ekologisk produktion är en av åtgärderna för att nå miljömålet Giftfri miljö. Vi beskriver våra prestationer om ekologisk produktion under egen rubrik senare i kapitlet. Utvärdering och analys Effektivitetsbedömningar av växtskyddsmedel Jordbruksverket har under 2015 lämnat yttrande om effektiviteten för 15 växtskyddsmedel. Det innebär att vi har utvärderat produktens effektivitet, selektivitet och fytotoxicitet. Bedömningarna är en del i den nationella prövningen av växtskyddsmedel. Jordbruksverket har också yttrat sig om miljö- och jordbruksförhållandena är jämförbara vid ömsesidigt erkännande av godkännanden gjorda av andra länder. Risken för förgiftning av bin Under året har vi kunnat slutredovisa ett forskningsprojekt om hur ett växtskyddsmedel i gruppen neonikotinoider påverkar både honungsbin och vilda bin ute i jordbrukslandskapet. Projektet gjordes i samarbete med forskare från Lunds universitet och SLU och presenterades i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och PlosOne. Resultaten visade inga negativa effekter på honungsbinas samhällstillväxt, hälsa och överlevnad, men vilda bin på verkades negativt. Resultaten blir ett viktigt underlag i bedömningen av växtskyddsmedel framöver. Växtskyddsrådet Växtskyddsrådet är ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte mellan flera svenska myndigheter och organisationer i frågor som rör växtskyddets betydelse för en hållbar och konkurrenskraftig växtodling. Växtskyddsrådet har mötts fyra gånger under Några av de frågor som diskuterats har varit den kommande översynen av växtskyddsmedelsförordningen, konkurrenskraftsutredningen, frågor kring skydd av vatten, växtskyddsmedel i livsmedel, konsekvenser av förbudet mot neonikotinoider samt olika aspekter avseende beslut om godkännande av växtskyddsmedel. Ett av mötena hölls i fält med fokus på växtskyddsfrågor inom trädgårdsnäringen. Effekter - Giftfri miljö Två av de sex preciseringarna för miljömålet Giftfri miljö är särskilt aktuella för jordbruket: Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning, Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Bland annat kadmium räknas som särskilt farligt ämne. Kadmium tillförs jordbruksmarken huvudsakligen via luften men även via gödselmedel som innehåller fosfor. Kadmiumtillförseln via mineralgödsel har sedan 1995/96 minskat med uppemot 90 procent. För gödselmedelsåret 2013/2014 beräknas kadmium innehållet i sålda fosforgödselmedel totalt till 61 kg, vilket är en ökning med 9 kg i jämförelse med föregående gödselår. Medelhalten av kadmium beräknas till 5 gram per ton fosfor. Ökningen av den totala mängden kadmium beror främst på en mindre ökning i halten kadmium i flertalet fosforprodukter. Till viss del kan ökningen även förklaras med att försäljningen av superfosfat ökade i jämförelse med föregående gödselmedelsår. Särskilt farliga ämnen omfattar få substanser som används i växtskyddsmedel. Måluppfyllelse Giftfri miljö Genom ovan nämnda prestationer och effekter bedömer verket att målet om att kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper ska vara tillgängliga i huvudsak är uppfyllt. Målet att användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört bedöms vara fullt uppfyllt. Ingen övergödning Rådgivning Greppa Näringen erbjuder lantbrukare kunskap och verktyg för att de ska kunna genomföra kostnadseffektiva miljö- och klimatåtgärder. Vi utför arbetet med hjälp av rådgivare från en stor del av lant brukets rådgivningsföretag. Arbetet med att minska växtnäringsförluster har varit framgångsrikt. Nu får lantbrukare återkommande rådgivning. Utöver detta har fått rådgivning om våtmarker eller vattenskydd. Sammantaget brukar medlemmarna mer än hektar, vilket motsvarar cirka 40 procent av Sveriges åkerareal. Från 2015 omfattar Greppa Näringen alla län i Sverige, även länen i Norrland. Under 2015 har rådgivarna genomfört cirka rådgivningar hos lantbrukare varav 261 startbesök till nya medlemmar. Inför övergången till ett nytt landsbygdsprogram har Greppa Näringen genomfört en välbesökt konferens för rådgivare. Ett syfte var att ge inspiration till hur man som rådgivare kan motivera till miljöåtgärder på gårdarna. Jordbruksverket har tagit fram underlag för rådgivningen i form av rekommendationer för gödsling och kalkning Greppa Näringen har i samarbete med andra aktörer utvecklat ett verktyg, CropSAT, som är ett komplement till tidigare metoder för att bättre anpassa kvävegödslingen. Från satellitbilder 100 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

101 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR på Greppa Näringens hemsida kan lantbrukare ta fram kartor som visar hur grödans tillväxt varierar på de egna fälten. Jordbruksverket har tagit fram ett nytt program, VERA, som kommer ersätta Cofoten/ Stank in Mind. VERA är ett beräkningsverktyg för bland annat växtnäringsbalanser, stallgödselmängder och åtgärdsuppföljning inom Greppa Näringen. Greppa Fosforn var ett pilotprojekt för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken i tre mindre avrinningsområden. Jordbruksverket har redovisat resultatet i en rapport och genomfört ett slutseminarium under året. Tillsynsvägledning Jordbruksverket har under 2015 genomfört tillsynsvägledning om växtnäring bland annat genom webforumet Effektiv näring. Vi har tagit fram informationsblad om vilka regler som gäller i nitratkänsliga områden och utanför de områdena. Under 2015 har det skett en översyn av Jordbruksverkets plan för tillsynsvägledning, som avser Miljöersättningar och miljöinvesteringar Under 2014 och 2015 har det inte gått att förlänga eller gå in i nya åtaganden för miljöersättningarna minskat kväveläckage och skyddszoner. Anslutningen har därför blivit lägre. Skyddszoner minskar fosforförlusterna från åkermark. Under året var arealen skyddszoner hektar. Det är hektar mindre än Sedan 2013 har skyddszonerna minskat med cirka hektar eller 81 %. Anslutningen till miljöersättningen minskat kväveläckage (fånggrödor och vårbearbetning) var hektar. Det är cirka hektar lägre än året innan. Jämfört med 2013 är minskningen cirka hektar eller 86 %. Från 2016 kommer det vara möjligt att gå in i nya åtaganden för de här miljöersättningarna. Våtmarker kan fånga upp kväve och fosfor. Miljöersättning för skötsel gick till hektar våtmarker, en ökning med hektar. Inga beslut om att anlägga eller restaurera har fattats eftersom den möjligheten inte funnits förrän i slutet av året. Även för anpassade skyddszoner, reglerbar dränering och damm som samlar fosfor har den möjligheten saknats och arealerna är fortfarande låga. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2015 har 2,68 miljoner kronor beviljats till projekt om försök och utveckling för ett minskat växtnäringsläckage. Utvärdering och analys Vattendirektivet Vattenmyndigheterna har under året genomfört samråd om förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Jordbruksverket har analyserat möjligheterna att genomföra de föreslagna åtgärderna och vilka konsekvenser de kan få för jordbruket. Jordbruksverket har lämnat ett yttrande och begärt att vattenmyndigheterna ska låta regeringen pröva åtgärdsprogrammen. Anlagda våtmarker och fosfor På uppdrag av Jordbruksverket har Högskolan i Halmstad och Linköpings universitet utvecklat beräkningsmodellerna för näringsavskiljning i våtmarker och beräknat effekten av anlagda våtmarker. Studien visar att fosforavskiljningen i våtmarker är högre än vad som tidigare antagits och att tidigare utvärderingar underskattat effekter på fosfortransporter. Rådgivning och fosfor En sammanställning från Greppa Näringens databas visar att regelbunden rådgivning på gården kan halvera överskotten av fosfor. En studie av AgriFood Economics Centre (Lunds Universitet och SLU) från 2015 visar att ökad rådgivning minskar kväveläckaget och även ökar skördarna, vilket kan täcka kostnaderna för åtgärderna. Effekter - Ingen övergödning Preciseringarna för miljömålet Ingen övergödning handlar om påverkan och miljötillstånd och är kopplade till åtaganden i internationella överenskommelser och krav på att vatten ska nå god status: den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväve och fosfor till omgivande hav ska vara lägre än vad som fastställs genom internationella överenskommelser, sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten ska uppnå minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134), atmosfäriskt nedfall och brukande av mark leder inte till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. För preciseringarna om tillstånd (status) i sjöar, vattendrag, kustvatten, grundvatten och hav är det svårt att särskilja jordbrukets betydelse. Därför redovisar vi här bara effekterna som påverkan på havet och landekosystem. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

102 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Påverkan på havet fosfortillförsel Den senaste beräkningen från 2014 visar att den totala belastningen av fosfor från svenska källor till omgivande hav har minskat med 11 % (420 ton) från 1995 till Belastningen från jordbruksmark har minskat med 9 % (90 ton) under samma period. Vid ett ministermöte hösten 2013 ändrades ländernas åtaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP). Sveriges reduktionsmål är nu att minska belastningen av fosfor till den del av Östersjön som kallas Egentliga Östersjön med 535 ton. En uppföljning inom HELCOM visar att tillförseln av fosfor till Egentliga Östersjön från svenska källor hittills har minskat med 111 ton. Det är inte möjligt att bedöma hur mycket jordbruket bidragit till minskningen eftersom redovisningen inte är uppdelad på olika sektorer. En indikation på att fosforförlusterna från jordbruket har minskat är de nationella växtnäringsbalanser som beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB). Enligt beräkningarna har fosforeffektiviteten ökat från 50 % till 83 % mellan 1995 och 2013 vilket visar att det skett en tydlig förbättring av fosforutnyttjandet i jordbruket. Påverkan på havet kvävetillförsel Enligt den senaste beräkningen från 2014 har den totala belastningen av kväve från svenska källor till omgivande hav minskat med cirka 11 % ( ton) från 1995 till Belastningen från jordbruksmarken har minskat med 7 % (2 600 ton) under samma period. Sveriges reduktionsmål i BSAP är att minska belastningen av kväve från land och luft till havsbassängerna Kattegatt och Egentliga Östersjön. Målet för Kattegatt har redan nåtts. Reduktionsmålet för Egentliga Östersjön, ton kväve, kan fördelas på tillförsel från land (6 673 ton) och luftnedfall (673 ton). Uppföljningen inom HELCOM visar att tillförseln av kväve från svenska källor till Egentliga Östersjön har minskat med ton kväve (5 465 ton från land och ton från luft). Det är inte möjligt att bedöma hur mycket av minskningen som beror på jordbruket eftersom redovisningen inte är uppdelad på olika sektorer. Växtnäringsbalanser som beräknas av SCB visar också på att kväveeffektiviteten har ökat från 31 till 39 % i jordbruket mellan 1995 och 2013, vilket stödjer bilden av en minskad utlakning under perioden. Påverkan på landmiljön - kvävetillförsel Påverkan på landekosystemen baseras på luftburna kväveföreningar samt gödsling av skogsbruk. Till största delen kommer de luftburna kväveföreningarna från andra länder. Mellan 1995 och 2013 hade ammoniakavgången från jordbruket i Sverige minskat med cirka 20 procent. Den minskade ammoniakavgången beror på åtgärder som förbättrad gödselhantering och spridningsteknik. Det beror också på övergång från fast till flytgödselhantering, och att antalet djur i jordbruket minskat. Jordbrukets andel är liten. Trots att jordbrukets påverkan på landekosystemen har minskat har överskridandet av den totala kritiska belastningen på landekosystemen minskat marginellt. Måluppfyllelse Ingen övergödning Målsättningarna för Påverkan på havet har inte angivits för enskilda sektorer. I förhållande till reduktionsmålen i BSAP har tillförseln av kväveföreningar minskat mer än tillförseln av fosforföreningar. Preciseringen är delvis uppfylld för kväveföreningar, men ej uppfyllt för fosforföreningar. Vi bedömer att preciseringen om Påverkan på landmiljön är i huvudsak uppfylld. Myllrande våtmarker Rådgivning Inom Greppa Näringen har 157 lantbrukare fått rådgivning om anläggning och skötsel av våtmark under Miljöersättningar och miljöinvesteringar Inom landsbygdsprogrammet finns det möjlighet till ersättning för kostnader för att anlägga och restaurera våtmarker och en miljöersättning för skötsel av våtmarker. Under 2015 fanns hektar våtmarker med miljöersättning för skötsel. Inga beslut om att anlägga eller restaurera våtmarker har fattats under året. Utvärdering och analys Högskolan i Halmstad och Linköpings universitet har på uppdrag av Jordbruksverket beräknat att våtmarker som beviljats stöd inom landsbygdsprogrammet minskar transporten till havet med 18 ton fosfor och 170 ton kväve per år. Det motsvarar 1,9 respektive 0,5 % av transporten till havet från jordbruksmark. Effekter - Myllrande våtmarker För flera av preciseringarna för miljömålet Myllrande våtmarker finns en koppling till anläggning av våtmarker i odlingslandskapet, till exempel: våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. 102 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

103 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Ersättningarna inom landsbygdsprogrammet har bidragit till att förbättra vattenkvalitén och har en positiv effekt på biologisk mångfald. Många våtmarksfåglar och groddjur har gynnats av att det blivit fler våtmarker i landskapet. På nationell nivå har flera våtmarksfåglar och groddjur tagits bort från rödlistan eller har flyttats till en lägre hotkategori. Måluppfyllelse Myllrande våtmarker Antalet skötta våtmarker har ökat genom att de som tidigare beviljats stöd har färdigställts under året. Baserat på målen för skötsel och anläggning av våtmarker i landsbygdsprogrammet bedömer vi att målet är i huvudsak uppfyllt. Den positiva trenden behöver bestå för att bedömningen fortsatt ska gälla. Förutsättningar finns genom att det på nytt är möjligt att söka ersättning för att anlägga och restaurera våtmarker. Vattenhushållning Vattenhushållning, dränering, översvämningsskydd och bevattning, är nödvändiga förutsättningar att upprätthålla växtodlingens konkurrenskraft och långsiktigt behålla markens produktionsförmåga. Klimatförändringarna innebär att vattenhushållningen behöver anpassas för att klara en längre odlingssäsong, ökade flöden och längre torrperioder. För att klara kraven i vattendirektivet behöver anläggningarna för markavvattning miljöanpassas. Samtidigt måste anläggningarnas funktion upprätthållas så att jordbruket kan fortsätta att producera livsmedel. Under 2015 har Jordbruksverket förändrat inriktningen på arbetet med vattenhushållningsfrågor. Förändringen innebär att nuvarande uppdragsverksamhet avvecklats för att ge större utrymme för myndighetsrollen, att utveckla och sprida kunskap, arbeta för enkla regler och effektiva ekonomiska styrmedel för en hållbar vattenhushållning. Rådgivning Jordbruksverket har under 2015 startat två nya delprojekt för kompetensutveckling inom vattenhushållning. Tjugo kurser om dränering och förvaltning av samfällda markavattningsanläggningar med cirka 350 deltagare har genomförts. Vi har även medverkat i fältdagar och fältvandringar och producerat nyhetsbrev och faktablad. Utvärdering och analys Vattenmyndigheterna har under året genomfört samråd om förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Det nya programmet har ett ökat fokus på åtgärder för att begränsa fysisk påverkan på vattendrag. Jordbrukets mark avvattning pekas tillsammans med vattenkraften ut som de största hindren för at uppnå god status i detta avseende. Jordbruksverket har analyserat hur föreslagna åtgärder påverkar förutsättningarna för dränering av åkermark och vilka konsekvenser de kan få för jordbruket. I ett framtida förändrat klimat kommer de extrema naturhändelserna bli mer omfattande och frekventa. Detta innebär att samhället behöver öka sin förmåga att bedöma hur konsekvenserna av extrema väderhändelser, som till exempel översvämningar, ska hanteras. Jordbruksverket har därför under åren drivit projektet Ökad förmåga att hantera konsekvenser av allvarliga väderhändelser - översvämningar som modell. Projektet har tagit fram underlag om konsekvenser av översvämning av jordbruksmark till de myndigheter som genomför risk- och sårbarhetsanalyser samt tar fram åtgärdsplaner. Projektet har också utvecklat metodik för att värdera effekter av olika vattentekniska åtgärder på avrinningsområdesnivå. Ekologisk produktion Rådgivning Jordbruksverket har fortsatt driva utvecklingen av ekologisk produktion genom kompetensutveckling av rådgivare och lantbrukare. Våra experter inom ekologisk växtodling, husdjurs- och trädgårdsproduktion är regionalt placerade och arbetar i nära samarbete med rådgivningsorganisationer och forskare. Vi har erbjudit rådgivare kurser och studieresor med fokus på att utveckla den ekologiska produktionen och därmed ökad konkurrenskraft. För att underlätta kompetensutvecklingen för lantbrukare har vi tagit fram lättillgänglig information om ekologisk odling och djurhållning i form av korta broschyrer och elektroniska nyhetsbrev. Under året har vi även tagit fram kurslitteratur om ekologisk grönsaksodling på friland för att underlätta för dem som vill lära mer om ekologisk grönsaksodling och ta vara på marknadens efterfrågan. Efterfrågan har varit stor. Ersättningar för ekologisk produktion I det nya landsbygdsprogrammet är ersättningarna för ekologisk produktion inte längre miljöersättningar. Ansökningarna till de nya ersättningarna för omställning till ekologisk produktion och för ekologisk produktion är inte beslutade ännu, men den totala ansökta arealen med ersättningar för ekologisk produktion har minskat sedan Trots det har den ansökta arealen redan överträffat målarealen för programmet. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

104 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Bestämmelser Kommissionens förslag till en helt ny omarbetad förordning om ekologisk produktion har diskuterats både i en arbetsgrupp i ministerrådet och i EU-parlamentet. EU:s ministrar kunde enas om ett förslag under sommaren 2015 och under hösten kom ett förslag från EU-parlamentet. Nästa steg i förhandlingarna, trilogen, kommer troligtvis att fortsätta in på Jordbruksverket beslutade om en ny föreskrift under hösten. Den ger företag med ekologisk produktion möjlighet att utnyttja de möjligheter till undantag som EU:s förordning om ekologisk produktion medger. Den konkretiserar också några regler, exempelvis maximal tillväxthastighet hos ekologisk slaktkyckling. Food and Veterinary Office (FVO) inom EU-kommissionen har gjort tillsyn av det svenska kontrollsystemet för ekologisk produktion. FVO gör tillsyn över hur medlemsstaterna tillämpar den officiella kontrollen av livsmedelssäkerhet, djurens hälsa och välfärd och gränskontroll av skadegörare på växter. Vi fick en del kommentarer där det krävs förbättringar men i stort var de nöjda med kontrollsystemet. Kommissionen arbetar med att förbättra och utveckla kontrollsystemet inom ekologisk produktion. Importen av ekologiska produkter ska förbättras genom att knytas till TRACES. TRACES är ett webbaserat system som har utvecklats för kontroll av levande djur och djurprodukter vid import och export. EU:s förordningar ställer tydligare krav på omfattningen av provtagning och riskbaserade kontrollbesök, vilka nu de svenska kontrollorganen som kontrollerar ekologisk produktion följer. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2015 har 1,38 miljoner kronor beviljats till projekt om försök och utveckling inom området ekologisk produktion. Ekologisk produktion effekter Den totala arealen jordbruksmark (åkermark och betesmark) som antingen var omställd eller var under omställning till certifierad ekologisk produktion uppgick år 2014 till hektar eller 16,6 % av den totala arealen jordbruksmark. Det innebär att andelen areal 2014 i princip var samma som 2013 års 16,5 %. Siffrorna för 2015 kommer att bli klara i juni Utvecklingen för certifierad areal baseras på uppgifter från de kontrollorgan som kontrollerar ekologisk produktion eftersom miljöersättningen inte inkluderar betesmark. Åtgärder för att öka den ekologiska produktionen bidrar utöver miljöeffekten även till att konsumenternas efterfrågan på ekologiskt producerade livsmedel i större utsträckning kan tillgodoses av inhemska produkter. Landsbygdsprogrammet , miljö- och klimatvänligt jordbruk Landsbygdsprogrammet är målstyrt i större utsträckning än tidigare. Arbetet med att uppnå målen för landsbygdsutvecklingen, vilar på 6 prioriteringar och 18 tillhörande fokusområden. Miljöersättningarna, ersättningarna för ekologisk produktion, kompensationsstöd och miljöinvesteringarna bidrar främst till att nå målen i prioritering 4. Prioritering 4 syftar till att återställa, bevara och förbättra ekosystem som är relaterade till jord- och skogsbruket. Landsbygdsprogrammet i sin helhet inklusive ansökta arealer för miljöersättningarna redovisas i kapitlet Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv. Kontroll av retursystem (PET) Plastflaskor och metallburkar som innehåller konsumtionsfärdig dryck måste ingå i ett godkänt retursystem för att få säljas i Sverige. Flaskorna och burkarna måste vara märkta med vilket retursystem de ingår i och pantbelopp. Den som importerar, tillverkar eller säljer burkar och flaskor ansvarar för att dessa ingår i ett godkänt retursystem. Jordbruksverket tillsammans med kommunerna har ansvar för att kontrollera detta. Antalet kontroller som kommunerna genomför har dock under en längre tid legat på en mycket låg nivå. Om vi upptäcker flaskor eller burkar som inte ingår i ett godkänt retursystem när vi gör kontroller fattar vi beslut om miljösanktionsavgift på upp till kronor. Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse eller anmärkning. Vanligaste avvikelse är försäljning av direktimport som inte ingår i retursystemet. Tabell 52. Retursystem, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % 7% 6% 8% Kostnad per kontroll, tkr 1,2 1,5 1,6 Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått ifrån lönekostnader från tidredovisningen eftersom det ger en bättre jämförelse mellan åren. I kostnaden ingår även indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket 104 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

105 Korrekt hantering av stöd I detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete med hantering av stöd från garantifonden (EGFJ), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) och fiskerifonden (EFF). Vi redovisar också arbetet med kontroller av jordbrukarstöd, ersättningar inom landsbygds programmet och marknadsstöd. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den verksamhet som redovisas i detta kapitel har under året uppgått till drygt 239,5 miljoner kronor (knappt 17 % av verkets totala kostnader).

106 KORREKT HANTERING AV STÖD MÅL Jordbruksverket gör korrekta utbetalningar av EU-stöd i rätt tid MÅLUPPFYLLELSE Jordbruksverket betalar ut EU-stöd i rätt tid - I huvudsak uppfyllt (3) Jordbruksverket gör korrekta utbetalningar av EU-stöd - I huvudsak uppfyllt (3) Övergripande resultat På grund av intensivt arbete på Jordbruksverket och vid övriga stödhanterande myndigheter, samt förenklade kontroller, har jordbrukarstöden kunnat betalas ut under 2015 i något högre omfattning än planerat. Under 2015 har vi levererat delar av det nya handläggnings- och kontrollsystemet för stödformerna i jordbruksfonderna, fiskerifonden och för lokalt ledd utveckling. Utvecklingsarbetet har pågått under hela året och är ännu inte avslutat. De i förra årsredovisningen beskrivna utmaningarna har fortsatt. För att kunna betala ut jordbrukarstöden i december har det varit nödvändigt att förenkla kontrollen av stödmottagarnas ansökningar. Kostnaden för verksamheten Jordbruksverkets kostnader för hantering av EU-stöden, som framgår av nedanstående tabell, uppgick 2015 till 332 miljoner kronor. Det är en ökning med ca 15 miljoner kronor i jämförelse med 2014 (317 miljoner kronor). Kostnadsökningen beror på arbetet med införandet av den nya jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitiken som bedrivits i projektet ProCAP. Den totala hanteringskostnaden för EU-stöd 2015 vid Jordbruksverket, länsstyrelserna och andra myndigheter, kommer att redovisas i en särskild rapport i mars Utbetalningar i rätt tid Styr- och uppföljningssystem I såväl Jordbruksverkets som länsstyrelsernas regleringsbrev för 2015 finns uppdrag kring den process som hanterar EU:s stöd till jordbruket och landsbygdsutveckling. Det övergripande syftet med uppdraget är att säkerställa att EU:s direktstöd och stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder i så hög grad som möjligt ska betalas ut så tidigt som möjligt. Jordbruksverket har, tillsammans med länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget, fortsatt använda och utveckla styr- och uppföljningssystemet för EU-stöden. En central del i systemet är en gemensam tidsplan med mål för de viktigaste momenten i hantering av stödsökarnas ansökningar och mål för utbetalade belopp. Effekten av styrningen är tydligast för jordbrukarstöden. För stöden till landsbygdsutveckling syns dock fortfarande ingen riksövergripande påtagligt förkortad handläggningstid. Utbetalning av jordbrukarstöden I tabell 54 framgår de mål som verket satt upp och utfall för utbetalning av 2015 års jordbrukarstöd ur EGFJ och EJFLU senast 31 december Tabell 53. Hanteringskostnader av EU-stöden för Jordbruksverket, mnkr Hanteringskostnad EU-stöd Kostnaderna för EU-stöden 2013 och 2014 har räknats om. Orsaken till korrigeringen är att vissa utgifter inom ProCAP-programmet som lånefinansierats har räknats som kostnader tidigare. Detta har inneburit att kostnaden för 2013 och 2014 har minskat från 283 mnkr till 274 mnkr respektive från 328 mnkr till 317 mnkr. Källa: 106 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

107 KORREKT HANTERING AV STÖD Tabell 54. Andel utbetalningar av 2015 års jordbrukarstöd under kalenderåret 2015 Stödåtgärder Mål enligt sista prognos, % (andel av antalet ansökningar) Utfall,% (andel av antalet ansökningar) Gårdsstöd Stöd till förgröning Stöd till unga lantbrukare Nötkreatursstöd Miljöersättningar (avtal ingångna ) Miljöersättningar (avtal ingångna 2015) Mjölkstöd Delutbetalning med 85 % av totalt belopp. Källa: Jordbruksverket För miljöersättningarna, ersättning till ekologisk odling inklusive omställning och kompensationsstödet görs normalt först en delutbetalning med 85 % av ansökt belopp. För ersättningar ur programmet gjordes delutbetalning den 16 oktober och slut utbetalning i december. För vissa miljöersättningar ur programmet gjordes delutbetalningen i december. Slututbetalning kommer att göras under För kompensationsstödet och ersättning för ekologisk odling inklusive omställning prognosticerades ingen utbetalning under 2015 enligt sista prognosen. Både del- och slututbetalning kommer att göras under Orsaken till att dessa tre stöd betalas ut senare än vad som anses normalt är att regelverket fastställts sent och att IT-system för utbetalningar därför inte kunde levereras före årsskiftet. Beslut om stödrätter för gårdsstöd När lantbrukare arrenderar eller köper jordbruksmark överför de oftast också stödrätter mellan sig. Under 2015 har det gjorts cirka överföringar. Av dessa gjordes drygt ansökningar, 63 %, via e-tjänsten på Jordbruksverkets webbplats. Detta är en ökning med 13 procentenheter jämfört med Korrekta utbetalningar av gårdsstöd är beroende av att överföringarna är genomförda i databasen för stödrätter. Målet är att 95 % av överföringarna som kommit in senast den 21 maj 2015 ska vara klara i vecka 25. Utfallet av klara överföringar vecka 26 var 94 %. Utbetalning av företagsstöd och projektstöd i landsbygdsprogrammet År 2015 var det sista året för att göra utbetalningar av företagsstöd och projektstöd ur landsbygdsprogrammet (EJFLU). Därefter är programmet avslutat. För stöden följs handläggningstiden av ansökan om utbetalning upp. Handläggningstiderna (tabell 55) har ökat under 2015 jämfört med 2014, av främst två orsaker. De ärenden som har inkommit har i stort sett uteslutande varit slututbetalningar och det tar längre tid att handlägga en slututbetalning. Målet har också varit att alla utbetalningar ska genomföras under 2015, vilket inneburit att vi jobbat med större mängder ärenden samtidigt. För utbetalade medel under hela programperioden fram till och med den 31 december 2015 uppgår EU-delen till mnkr. Det motsvarar ca 97,4 % av den totala EU-ramen för företags- och projektstöd. Tabell 55. Utbetalningshantering av stöd till nationella projekt Genomsnittlig ledtid 92 dgr 57 dgr 120 dgr Genomsnittlig handläggningstid 29,5 h 14,6 h 24,6 h Inkomna ärenden 340 st 276 st 212 st Oavslutade ärenden 139 st 61 st 0 st Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

108 KORREKT HANTERING AV STÖD Utbetalning av stöd i fiskeriprogrammet, EFF De sista utbetalningarna av stöd från fiskerifonden skedde under För utbetalade medel under hela programperioden fram till och med den 31 december 2015 uppgår EU-delen till knappt 454 miljoner kronor. Det motsvarar ca 92 % av den totala EU-ramen. Utbetalning av stöd till landsbygdsutveckling i landsbygdsprogrammet De partnerskap som skrivit utvecklingsstrategierna kan tilldelas ett förberedande stöd. Totalt beviljat stöd för det förberedande stödet uppgår till 35 miljoner kronor inklusive övrig offentlig medfinansiering (11 miljoner kronor). Detta belopp betalades ut under hösten Utbetalningar av andra stödformer för landsbygdsutveckling betalas ut med start tidigast under Finansiell korrigering på grund av överskriden tidsgräns I tabell 56 framgår de preliminära finansiella korrigeringar som EU-kommissionen beslutar på grund av överskridna tidsgränser för jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU). Medlemsstaterna har en tidsgräns för när EU-medel ska betalas ut för de olika stöden. De totala finansiella korrigeringarna för samtliga medlemsstater på grund av överskridna tidsgränser för utbetalningar har under åren uppgått till miljoner kronor. Av beloppet står Sverige för drygt 1,6 miljoner kronor hade Sverige en sådan korrigering på 1,2 miljoner kronor. Tabell 56. Finansiella korrigeringar på grund av överskridna tidsgränser för utbetalningar, miljoner kronor Land EU-medlem från 2015 Totalt Belgien ,9 Bulgarien Tjeckien ,3 Danmark ,4 Tyskland ) 0 26,1 Estland Irland ,4 69,3 Grekland ,7 295,6 Spanien ,9 Frankrike ,1 Kroatien Italien , ,7 Cypern Lettland Litauen Luxemburg ,1 Ungern ,5 12,5 Malta Nederländerna ,0 30,7 Österrike ,1 Polen ,1 Portugal ,1 140,5 Rumänien ,2 Slovenien ,1 Slovakien ,1 Finland ,1 Sverige ,2 1,6 Storbritannien ,9 Totalt 34, ,3 1 Östra Tyskland medlem från 1990 Källa: EU-kommissionens dokument D/ /15 (omräkningskurs 9,1895 kr/euro) och motsvarande dokument tidigare år. Måluppfyllelse Utbetalningar i rätt tid För jordbrukarstöden var målet att betala ut 6,35 miljarder kronor före årsskiftet. Vi betalade ut 6,53 miljarder kronor. Målet för jordbrukarstöden är därför fullt uppfyllt. För marknadsstöden ur EGFJ, stöd som ges till landsbygdsutveckling (icke arealbaserade stöd) ur EJFLU samt för stöd ur EFF är målet i huvudsak 108 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

109 KORREKT HANTERING AV STÖD Korrekt genomförande av EU-stöden Nya rutiner för jordbruks-, landsbygds- och fiskeristöd Jordbruksverket fastställer gemensamma rutiner för samtliga stödmyndigheter, som alla handläggare ska följa. Under 2015 har Jordbruksverket utvecklat och förvaltat det nya Handläggarstödet för stödadministration. Arbetet har bland annat genomförts som ett led i införande av nya regler i jordbruksoch fiskeripolitiken. Handläggarstödet innehåller de rutiner och hjälpdokument som handläggare behöver för att kunna handlägga ett ärende på ett korrekt sätt. Texterna är framtagna efter samråd med berörda myndigheter. Uppdaterade, gemensamma rutiner säkerställer likabehandlingen och bidrar till en enhetlig handläggning av ärenden, både vid ansökan om stöd och vid ansökan om utbetalning. Kontroll inför godkännande av utbetalningar Jordbruksverket kontrollerar att stödmyndigheterna följer rutinerna, bland annat genom att granska myndigheternas rapporter som de skickar in innan utbetalningarna görs. Dessutom granskar verkets internkontroll varje år systemen och ett urval av ärenden i enlighet med reglerna om internkontroll i EU-kommissionens ackrediteringsförordning. Nytt under 2015 är att länsstyrelserna har tecknat avtal med Jordbruksverket om vilka villkor som länsstyrelserna ska följa. Detta är i enlighet med villkor i ackrediteringen av utbetalningsstället. Kompetens hos handläggare vid myndigheter som hanterar EU-stöd Jordbruksverket arbetar kontinuerligt för att säkerställa att hanteringen av EU-stöden sker på ett enhetligt sätt i Sverige. Sammanfattningsvis syftar de till att skapa tillräckligt hög kompetens hos de myndigheter och organisationer som är involverade i stödhanteringen samt att hålla en fortsatt hög kvalitet i de databaser och den information som används i hanteringen. Aktiviteter är bland annat utbildningar, kalibreringsövningar, satsning på klarspråk, framtagande av instruktioner och vägledningar. Det resultat som internkontrollverksamheten kommer fram till visar på både brister och på bra arbetssätt. Resultatet används i den kontinuerligt utförda systemförbättringen. Systematisk uppdatering av blockdatabasen Jordbruksverket ansvarar för att databasen för jordbruksmark (blockdatabasen) innehåller aktuella uppgifter och tillräckligt hög kvalitet. Förändringar i blockdatabasen initieras av att lantbrukare själva anmäler ändringar via SAM-ansökan, efter länsstyrelsernas fältkontroller och arbete med åtagandeplaner samt via systematisk granskning av nya flygfoton. Antalet granskade block per granskningsorsak framgår av nedanstående tabell och i efterföljande tabell visas hur granskningen fördelas per ägoslag. Tabell 57. Granskning per granskningsorsak Granskningsorsak Antal block fältgranskning Antal block skärmgranskning Förändringar anmälda av lantbrukare Uppdatering efter kontroll Granskning av flygfoton Övrigt Summa Källa: Jordbruksverket Tabell 58. Gjorda granskningar per ägoslag Ägoslag Antal block fältgranskning Antal block skärmgranskning Totalt antal granskade block Åker Bete Övrigt Summa Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

110 KORREKT HANTERING AV STÖD Under 2015 har jordbruksblock granskats. Detta antal motsvarar cirka 50 % av totala antalet block i blockdatabasen. Tillsammans med länsstyrelsernas fältkontroller och åtagandeplanarbete har block granskats i fält under Total kostnad för den systematiska uppdateringen av blockdatabasen var 60,2 miljoner kronor för 2015, motsvarande kostnad 2014 uppgick till 39,2 miljoner kronor. Blockdatabasen påverkas av nytt regelverk År 2015 har många nya förändringar av stödsystemen införts som påverkar uppgifter i blockdatabasen. Under 2014 påbörjades en utökad ajourhållning i projekt Block2015 för att uppdatera blockdatabasen utifrån nytt sätt att bedöma betesmarker. Projektet har pågått under större delen av Under året har därför ett större antal block inventerats i fält än vad som normalt görs. Antal block som behövde besökas i fält var block. Ett normalt år är motsvarande antal block. Antalet brukaranmälda ändringar 2015 var cirka 4 gånger fler än ett normalår. Den stora mängden brukaranmälda ändringar som kom in via SAM-ansökan talar för att lantbrukaren själv tagit initiativ till anpassning till nya regelverket. Utvärdering av blockdatabasens kvalitet I enlighet med EU-krav gör Jordbruksverket årligen en kvalitetsbedömning av sitt system för identifiering av jordbruksskiften och rapportera resultatet till EU-kommissionen. Bedömningen görs genom sex mått som beskriver olika kvalitetsaspekter. Det viktigaste måttet är en korrekt kvantifiering av maximal stödberättigande areal, där resultatet för 2015 är 99,8 %, vilket är ett godkänt resultat. Godkänt intervall är %. För fyra av de övriga fem måtten uppnås ett godkänt resultat för 2015, vilket är samma utfall som för Finansiell korrigering på grund av bristande tillämpning av gemenskapslagstiftningen I tabell 59 framgår de finansiella korrigeringar som EU-kommissionen beslutat för jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU) på grund av brister i tillämpningen av gemenskapslagstiftningen. Tabellen visar korrigeringarna för alla medlemsstater. Korrigeringarna är preliminära till dess att räkenskaperna för respektive medlemsland är avslutade. De finansiella korrigeringarna har under perioden uppgått till sammanlagt miljoner kronor för samtliga medlemsstater. Av beloppet står Sverige för miljoner kronor. Under 2015 har EU-kommissionen beslutat om finansiella korrigeringar för Sverige på grund av bristande tillämpning av gemenskapsreglerna på sammanlagt 88,4 miljoner kronor. Bristerna fanns främst i kontroll- och förvaltningssystem och konstaterades vid EU-kommissionens revision av tvärvillkor 2011 och arealersättningar i landsbygdsprogrammet Dessa brister är åtgärdade. Korrigeringen för arealersättningarna i landsbygdsprogrammet återstår ännu att återbetalas till EU-kommissionen, detta planeras till våren Tabell 59. Finansiella korrigeringar på grund av brister i tillämpningen av gemenskapslagstiftningen, miljoner kronor 1 Land EU-medlem från Beslut 2015 Totalt Belgien ,1 827,8 Bulgarien ,6 591,8 Tjeckien ,4 127,0 Danmark , ,2 Tyskland ) 257, ,7 Estland ,0 14,7 Irland , ,5 Grekland , ,3 Spanien , ,1 Frankrike , ,2 Kroatien Italien , ,8 Cypern ,0 Lettland ,2 17,1 Litauen ,5 365,2 Luxemburg ,6 44,5 Ungern ,6 677,2 Malta ,1 Nederländerna , ,8 Österrike ,3 127,7 Polen , ,8 Portugal , ,4 Rumänien , ,9 Slovenien ,6 238,0 Slovakien ,2 102,7 Finland ,1 259,5 Sverige , ,3 Storbritannien ,7 Totalt , ,8 1. Det första beslutet fattades Korrigeringar på grund av försenade betalningar redovisas separat och ingår inte, såvida det inte avser en korrigering +/- av beloppen i tabellen. 2. Östra Tyskland medlem från Källa: Beslut 2015/103/EU (16 januari 2015), 2015/1119/EU (22 juni 2015), 2015/2098 (13 november 2015). 110 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

111 KORREKT HANTERING AV STÖD Rapporterade felfrekvenser I tabell 60 visas de felfrekvenser som rapporteras till EU-kommissionen i den försäkran som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret oktober oktober Felfrekvensen visar den andel fel som Jordbruksverkets och länsstyrelsernas kontroller på plats av slumpmässigt utvalda ansökningar upptäckt och motsvarar ett mått på hela populationens felfrekvens. I tabellen visas utbetalda belopp, de felfrekvenser som Jordbruksverkets internkontroller har upptäckt vid sina granskningar samt vad Ekonomistyrningsverket (ESV) hittat vid de revisioner som de utfört avseende räkenskapsåren 2013 Tabell 60. Felfrekvenser - garantifonden (EGFJ), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) och fiskerifonden (EFF) Utbetalt belopp, mnkr Jordbruksverket Kontroller på plats Jordbruksverket Utökad granskning/ kontinuerliga uppföljning via internkontroller 6 Ekonomistyrningsverket Granskning , EGFJ - IAKS ,57% 0,42% 0,58% ,00% 0,00% 0,00% EGFJ - EJ IAKS ,40% 2,50% 4,0% ,00% 0,00% 0,00% EJFLU - IAKS ,36% 4,31% 4,01% ,00% 0,00% 0,00% EJFLU - EJ IAKS ,26% 0,23% 0,37% 1,07% 2 2,93% 1,86% 0,76% 0,46% 0,46% 1,75% 2 EFF ,50% 0,39% 1,72% 1. IAKS står för det integrerade systemet för administration och kontroll. Bland annat gårdsstödet och de arealbaserade miljöersättningarna ingår i IAKS. EJ IAKS består av marknadsstöd och icke arealrelaterade åtgärder inom landsbygdsprogrammet. 2. 1,07 % är andelen finansiella fel av det totala ansökta stödet. 1,75 % är medelvärdet av de 15 stödmyndigheternas finansiella fel. 3. Räkenskapsåret avser perioden 16 oktober året innan till 15 oktober aktuellt år. 4. Procentsatsen i kolumnerna för Ekonomistyrningsverket (ESV) avser mest sannolikt fel. 5. Förr EFF avser utbetalningsperioden kalenderår. 6. Jordbruksverkets internkontrollenhet utför sedan 2013 en kontinuerlig uppföljning Källa: Jordbruksverket och Ekonomistyrningsverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

112 KORREKT HANTERING AV STÖD Felfrekvensen som Jordbruksverket lämnar i sin försäkran varierar för olika typer av stöd. För gårdsstöd inom garantifonden (EGFJ - IAKS) ligger felfrekvensen till exempel på 0,58 % medan den för miljöersättningar, kompensationsbidrag och djurvälfärd inom landsbygdsfonden (EJFLU - IAKS) ligger på 4,01 %. Förklaringen till att felfrekvensen för stödgruppen EJFLU - IAKS inom landsbygdsfonden fortfarande är hög beror på hög andel villkorsbrott. Orsaken till detta är främst ett komplext regelverk, vilket måste ses mot bakgrund av att landsbygdspolitikens mål endast kan uppnås genom mer komplexa regler och stödvillkor. För EJFLU EJ IAKS är felfrekvensen vid kontroller på plats låg och ligger på 0,37 % i årets kontrollstatistik. Felfrekvensen är låg men statistiken har tagits fram enligt EU-kommissionens instruktioner och är alltså inte felaktig i sig. Jordbruksverket bedömer, efter att ha granskat statistik från sina egna kontroller, att felfrekvensen borde ligga på omkring 1,86 %. För EGFJ EJ IAKS har felfrekvensen ökat. Orsaken till detta är att det är en liten population, vilket gör att enskilda fel får stor inverkan på felfrekvensen. Ekonomistyrningsverket (ESV) som är attesterande organ har i sin årsrapport för garantifonden (EGFJ) och landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) för 2015 (16 oktober 2014 till och med 15 oktober 2015) gått igenom ärenden hos Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, länsstyrelser, leaderområden och Sametinget utifrån ackrediteringskriterierna i EU-kommissionens förordning 907/2014. ESV har bedömt att utbetalningsstället i huvudsak uppfyller kriterierna. Enligt ESV:s årsrapport beräknas det mest sannolika felet (finansiell korrigering) uppgå till euro vilket motsvarar 0,46 % i felfrekvens. Ekonomistyrningsverket (ESV) som är reviderande organ för Europeiska fiskerifonden, EFF, har i sin årliga kontrollrapport för 2015 funnit att felprocenten är 1,72 %, då de reviderat ett urval av insatser. Revisionsanmärkningar Jordbruksverkets verksamhet när det gäller utbetalning av EU-stöd revideras regelbundet av EU-kommissionen, Revisionsrätten, det attesterade organet ESV, Riksrevisionen samt internrevisionen. Miljöersättningar (EJFLU ) EU-kommissionen genomförde en revision av miljöersättningar för stödåren 2010 och Förändringar har gjorts i landsbygdsprogrammet på grund av påpekanden från EU-kommissionen genom att ta bort krav som inte kan kontrolleras. Vi har också anpassat kontrollinstruktioner från och med Revisionsärendet har efter en förlikningsförhandling resulterat i en finansiell korrigering på 3,45 miljoner euro. Vi väntar på besked när beloppet ska återbetalas. Skolmjölksstödet m.m. (EGFJ) Vid en revision i september 2011 konstaterade EU-kommissionen brister i hanteringen av skolmjölks stödet i Sverige främst i genomförande av kontroller av ansökningarna. Vi har därför tagit fram nya mer utförliga instruktioner för hur de administrativa kontrollerna av ansökningarna ska genomföras. EU-kommissionen föreslår en finansiell korrigering på tkr och vi väntar nu på ett slutligt besked i form av ad hoc beslut. Stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker (EGFJ) EU-kommissionen genomförde en revision Vi har därefter förbättrat kontrollinstruktioner för administrativa kontroller och kontroller på plats. Sverige har fått ett förslag på finansiell korrigering på ca 1,55 miljoner euro. Vi väntar nu på EU-kommissionens slutliga ställningstagande efter förlikningsorganets rapport. Gårdsstödet (EGFJ) I augusti 2013 gjorde EU-kommissionen en revision av gårdsstödet för stödåren 2011 och Brister konstateras i vissa administrativa rutiner, riskanalysen för fjärranalys och bristande återkrav av vissa ärenden. Efter förlikningsförhandling har EU-kommissionen föreslagit en korrigering på ett totalt belopp på cirka 10,9 miljoner euro och den största delen av korrigeringen beror på brister i riskanalysen för fjärranalyskontrollerna. Företagsstöd och projektstöd (EJFLU ) I juni 2014 granskade EU-kommissionen axel 1+3 inom landsbygdsprogrammet. Påvisade brister är kända av Jordbruksverket sedan tidigare genom verkets egna kontroller. Bristerna var därför i många fall åtgärdade redan före revisionstillfället. Bland annat tog EU-kommissionen upp urvalskriterier, rimliga kostnader, offentlig upphandling, dubbelfinansiering och kontrollstatistik. Förslag till finansiell korrigering har under 2015 inte kommit från EU-kommissionen. Ackrediteringsvillkor I juni 2014 granskade EU-kommissionen hur väl Sverige följer ackrediteringsvillkoren. Ärendet avslutades i juni EU-kommissionen menar dock att det finns en risk att ackrediteringsvillkoret delegering inte är helt uppfyllt. Tekniskt stöd (EJFLU ) I juni 2015 granskade EU-kommissionen tekniskt stöd i Sverige. Revisionen är avslutad utan finansiell korrigering. 112 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

113 KORREKT HANTERING AV STÖD Landsbygdsutveckling Axel 2, åtgärderna 216 och 227 (EJFLU ) I juni 2015 granskade EU-kommissionen ersättningarna för icke-produktiva investeringar (216) och ersättningen för icke-produktiva investeringar-skog (227). EU-kommissionen anser att det finns brister inom rimlighetsbedömning av kostnader, offentlig upphandling, dubbelfinansiering, sanktionsberäkning och kontroller på plats. I revisionsrapporten indikerar EU-kommissionen att bristerna i grundläggande kontroller kan komma att innebära en schablonkorrigering på 10 %. Jordbruksverket svarade på revisionsrapporten i november 2015 och är inbjudet till bilateralt möte i februari Avslutande av räkenskaperna 2014 (EJFLU ) Vid avslutande av räkenskaperna baserar EU-kommissionen sitt beslut på de uppgifter som kommer från det attesterande organets granskningar. Den föreslagna korrigeringen för 2014 är på 0,56 miljoner euro. Sverige har också på eget initiativ korrigerat sina räkenskaper med 3,47 miljoner euro. Korrigeringen kommer att krediteras EJFLU och belasta statskassan under Europeiska fiskerifonden, EFF ESV är reviderande myndighet för Europeiska fiskerifonden fiskeriprogrammet. Sedan förra perioden har ESV inte genomfört några ytterligare systemgranskningar varför inga korrigeringar är aktuella. ESV har genomfört ett 30-tal projektgranskningar (dvs. revision av ett urval av insatser) under året. I enlighet med projektgranskningarna har ESV beräknat felprocenten till 1,72 % och denna ligger under EU-kommissionens fastställda toleransnivå på 2 %. Internkontrollens årliga granskning Jordbruksverkets internkontrollenhet har också genomfört granskning av handläggningen för landsbygdsstöden internt på Jordbruksverket, samt hos åtta delegerade myndigheter. Granskningen har bland annat omfattat totalt 184 slumpmässigt utvalda utbetalningar med ett utbetalningsbelopp på totalt 211 miljoner kronor. Resultatet av 2015 års granskning visar att 1,86 % av EU-stöden för landsbygdsutveckling är utbetalade på felaktig grund. Detta är en förbättring jämfört med felet som konstaterades under 2014 (2,93 %). Bristerna hittas framför allt i kontroller av offentlig upphandling och i ärenden som omfattas av krav på offentlig upphandling i bredbandsprojekt. Uppföljningar har utförts vid 6 delegerade myndigheter som fick något sämre resultat vid förra årets internkontroll. Vidare har en systemgranskning baserad på intervjuer genomförts avseende myndigheternas rutiner för kontroll av statligt stöd, hantering av återkrav och rapportering till EBM och OLAF samt hantering av revisionsresultat. Enheten har genomfört en granskning av ansökan av förgröningsstödet i e-tjänsten SAM internet och utfört uppföljning av en granskning av tvärvillkorskontroller. Dessutom har omverifieringar utförts på 29 kontrollgårdar i 15 län på uppdrag av det attesterande organet. Resultatet från granskningen har presenterats för varje berörd myndighet. Vi har uppmanat myndigheter med allvarliga brister att ta fram en plan för hur de ska åtgärda bristerna. Effekten av dessa åtgärder kommer att följas upp vid kommande års internkontroll. Rätt kontroller, rätt sätt och i rätt tid Jordbruksverket ansvarar både för att genomföra operativa kontroller och för att samordna kontroller som andra EU-stödhanterande myndigheter utför. Kontrollverksamheten ska kännetecknas av rätt kontroller, utförda på rätt sätt och i rätt tid. Urval av kontrollobjekt är delvis slumpmässigt och delvis baserat på riskanalyser. Jordbruksverket gör en riskanalys före varje urval. Kontrollverksamheten styr vi genom riktlinjer för riskanalys och urval, tidsplaner för utförande, utbildningar, checklistor, kontrollinstruktioner, beslutsvägledning, verksamhetsstatistik, kvalitetskontroll samt vår egen internkontrollenhet. Under 2015 har Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna utveckla en ny generation av en handdator för genomförande av fältkontroller. 257 kontroller av landsbygdsstöden och marknadsstöden har genomförts under 2015, vilket framgår av tabell 61. Det är något färre kontroller än tidigare år beroende på att landsbygdsprogrammet avslutas. Vi har också genomfört kontroller av krisåtgärder på grund av gällande marknadsläget inom mjölk- och köttproduktion. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

114 KORREKT HANTERING AV STÖD Tabell 61. Antalet utförda kontroller Kontrollobjekt Plan Utfall Plan Utfall Plan Utfall Efterhandskontroller marknadsstöd Efterhandskontroller Landsbygdsprogrammet Kontroller Landsbygdsprogrammet Marknadskontroller Under granskningsperioden 2014/2015 är samtliga 4 planerade kontroller gjorda under Utöver detta har en kontroll för granskningsperioden 2015/2016 genomförts under 2015 (granskningsperioden är inte densamma som ett kalenderår). 2. Utöver det ordinarie urvalet i kontrollprogrammet tillkom ytterligare en kontroll under Under 2015 har det genomförts färre kontroller än 2014 däremot är kontrollerat belopp högre. De kontroller som måste göras enligt förordning har ändå klarats av. Att det är färre kontroller än tidigare beror på att landsbygdsprogrammet avslutades under året. 4. De olika kontrollerna inom marknadsstöden har olika kontrollår och väljs ut genom urval varför en plan för antal kontroller inte är möjlig att ta fram. Källa: Jordbruksverket Tabell 62. Kostnader 1 per kontroll , tkr Kontrollobjekt Efterhandskontroller marknadsstöd 2 76,1 123,1 113,4 Efterhandskontroller landsbygdsprogrammet 3 9,0 6,1 10,6 Kontroller landsbygdsprogrammet 4 24,3 31,8 41,1 Marknadskontroller 23,2 27,5 29,1 1. Beräkningsgrunden är direkta kostnader för lön och resor, samt indirekta kostnader som beräknas med procent på lönekostnaderna (2013=82%, 2014=80%, 2015=78%). 2. Kostnaden för efterhandskontroller av marknadsstöden minskade under Detta beror på att lönekostnad, administrativt pålägg och resekostnad minskat jämfört med Kostnaderna för efterhandskontroller i Landsbygdsprogrammet har ökat under Det beror på att kontrollerna 2014 samordnades med andra kontroller, vilket ledde till lägre resekostnader och att mindre tid gick till resor. 4. Kostnaden per kontroll har ökat med drygt kr under 2015, jämfört med Det beror på att vi gjort färre, men större kontroller under Källa: Jordbruksverket För stöd ur EGFJ och EJFLU som beslutas av myndigheter utanför Jordbruksverket gäller att samma myndigheter genomför kontrollerna. Jordbruksverket fastställer kontrollfrekvenser och riskanalys. Kontrollfrekvensen för gårdsstödet har under 2015 varit 5 % för samtliga län, att jämföra med mellan 5 och 7,5 % för För miljöersättningarna, ersättning till ekologisk produktion, samt kompensationsstöd varierar kontrollfrekvenserna mellan 5 och 10 % beroende av län, att jämföra med 6,25 och 10 % Tullverket har år 2015 utfört cirka 18 fysiska kontroller av utomkvotssocker som exporterats utan bidrag ut ur EU. Måluppfyllelse Korrekt genomförande av EU-stöden De viktigare nyckelkontrollerna och kontrollerna av de arealuppgifter som lantbrukarna lämnar i sin ansökan om stöd ur EGFJ får i huvudsak godkänt av EU-kommissionens revisorer. Dessutom är felfrekvensen under den acceptabla nivån, 2 %. För EFF konstaterar Ekonomistyrningsverket att felfrekvensen på 1,72 % ligger under den acceptabla nivån, 2 %. Vi bedömer därför målet som fullt uppfyllt för EGFJ och EFF. För EJFLU finns mer betydande brister. För EJFLU bedömer vi därför att målet är i huvudsak uppfyllt. 114 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

115 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet I detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete inom de områden som är avgiftsfinansierade. Detta gäller distriktsveterinärerna, utsädeskontroll, vattenhushållning, köttklassificering och tjänsteexport. Jordbruksverkets verksamhetskostnader har under året uppgått till 574,8 miljoner kronor (40 % av resursåtgången) för den verksamhet som redovisas under detta kapitel.

116 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET MÅL MÅLUPPFYLLELSE Distriktsveterinärerna ska tillhandahålla rikstäckande Tillhandahålla rikstäckande akut djursjukvård akut djursjukvård, epizootiberedskap och före byggande Fullt uppfyllt (4) djurhälsovård för alla djur i människans vård Epizootiberedskap Fullt uppfyllt (4) Alla djur får djursjukvård om det finns djurskyddsskäl eller Förebyggande djurhälsovård Fullt uppfyllt (4) där annan veterinärvård inte kan användas, oavsett tidpunkt på dygnet Säkerställa att det finns utsädeskontroll för alla aktörer Fullt uppfyllt (4) Jordbruksverkets projekt inom uppdragsverksamhet vatten I huvudsak uppfyllt (3) ska vara slutförda. Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid (köttklassificering) Fullt uppfyllt (4) Att tillhandahålla kompetens till internationellt utvecklingssamarbete inom Jordbruksverkets Fullt uppfyllt (4) verksamhetsområde Distriktsveterinärerna Dygnet runt året om! Distriktsveterinärerna arbetar för att djuren ska må bra. Vi erbjuder attraktiva tjänster och produkter för akut djursjukvård, förebyggande djurhälsovård, smittskydd och djurskydd. Våra kunder är privatpersoner, företag och myndigheter. Med stort engagemang, hög kompetens och modern utrustning skapar vi värde i varje kundmöte, dygnet runt året om. Organisationens storlek, bredd och geografiska spridning garanterar uthållighet, kontinuitet och långsiktighet. Kunderna känner till Distriktsveterinärerna och våra värden i alla delar av landet. Distriktsveterinärernas kunder ska kunna nå oss snabbt och enkelt på tider och platser som passar dem. Vår etablering är baserad på djur- och invånarantal, ekonomiska förutsättningar samt att det ska finnas ett rimligt avstånd till djurägare eller för djurägare att åka. Vi prioriterar verksamhet på landsbygden och i mindre tätorter. Vår målsättning är att 90 % av alla djurägare, vid sjukdomsfall som är livshotande eller som vid fördröjning allvarligt försämrar prognosen, ska kunna få veterinärvård inom tre timmar för sitt djur. Verksamheten genomförs med personal inom djurens hälso- och sjukvård och består av legitimerade veterinärer, legitimerade djursjukskötare samt djurvårdare. Distriktsveterinärernas veterinärer är i grunden allmänpraktiker där alla behärskar samtliga vanliga djurslag och åtgärder i en beredskaps situation. Utifrån denna breda kunskapsbas ökar vi veterinärernas specialisering mot i första hand särskilda djurgrupper. Mottagningar utvecklar olika inriktning/specialisering och därigenom kompletterar de varandra i ett utökat samarbete. Djursjukskötare och djurvårdare har kompetens i huvudsak inom hälso- och sjukvård för smådjur. Kompetensen är förstärkt genom olika typer av specialutbildningar för t.ex. utfodring och tandvård. För att driva ett veterinärmedicinskt utvecklingsarbete och kompetensutveckling av medarbetare, har Distriktsveterinärerna särskilda överveterinärtjänster som har ett veterinärmedicinskt ämnesansvar. Överveterinärerna ska stödja veterinärer och djursjukskötare och fungera som mentorer. De ansvarar för kompetens- och kvalitetsutveckling inom sitt ämnesområde men jobbar också själva i stor utsträckning kliniskt. Distriktsveterinärernas verksamhet genomsyras av principerna legalitet, saklighet, respekt, effektivitet och service. Distriktsveterinärernas etik när vi skapar affärer med våra kunder, utmärks av en god omvårdnad av kunden och ett engagemang för kundens behov och önskemål. Vi är lyhörda för opinionsyttringar och trender på den marknad vi arbetar. Vi följer svensk lagstiftning samt vetenskap och beprövad erfarenhet i det kliniska arbetet, t.ex. har vi en hygienstrategi för att hindra spridande av smitta och en strategi för en ansvarsfull antibiotikaanvändning. Under året har vi fortsatt med implementeringen av dessa strategier ute på mottagningarna. Vi har också tillsatt en tjänst som hygienveterinär som ska kompetensutveckla och hålla samman arbetet kring hygien. En såld tjänst från Distriktsveterinärerna är uppbyggd av organisationens och den enskilde medarbetarens kompetens och kliniska färdighet samt av engagemanget och bemötandet gentemot kunden. En del av dessa tjänster erbjuds i form av tjänstepaket som gör det tydligt för kunden att förstå tjänsten avseende t.ex. innehåll, pris och kundvärde liksom för medarbetaren att förstå vad som ska utföras. 116 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

117 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Verksamhetsinriktningen är för de olika djurslagen: Att vara en komplett leverantör av veterinär service för lantbrukets djur. Vårt huvudsakliga utvecklingsfokus ligger på förebyggande hälsovård. Att vara en komplett leverantör av ambulerande veterinär service samt hålla ett nätverk av mottagningar för häst. Att vara en allsidig leverantör av veterinär service på primärvårdsnivå för smådjur. Svårare fall eller patienter som kräver stationärvård, remitteras. Kostnadsutveckling Distriktsveterinärernas verksamhetskostnader för uppdragsverksamheten 2015 uppgår till 543,2 miljoner kronor vilket är en ökning med 0,7 % mot föregående år. Distriktsveterinärerna upprätthåller beredskap för akuta sjukdomsfall och smittskydd, dygnet runt. Arbetsmiljökrav gör att det krävs minst fem veterinärer per beredskapsområde, varför de fasta kostnaderna för beredskapen är höga. I flera praktikområden har Distriktsveterinärerna infört säsongsmässig förstärkt bemanning under beredskap, för att passa kundernas behov. Vi genomför också försök med ökat samarbete mellan mottagningarnas beredskap i syfte att öka effektiviteten men också för att olika kompetenser ska kunna stötta varandra inför de olika åtgärder som behövs under beredskap. Detta kommer vi att fortsätta med under 2016 där målsättningen är att bättre utnyttja funktionaliteten i vår telefonväxel för att underlätta för våra veterinärer. Även den totala bemanningen på mottagningarna dimensioneras utifrån marknadens behov. Den 1 juli 2015 övergick distriktsveterinärernas mottagning i Svenljunga i privat regi. Kostnaderna för djursjukskötare fortsätter att stiga då antalet anställda har ökat under året. Djursjukskötare behövs för att arbetet med smådjur ska kunna bli effektivare. Ett nära samarbete mellan veterinär och djursjukskötare är också en förutsättning för att kunna utveckla den veterinärmedicinska kompetensen i arbetet med smådjur. Prisutveckling per djurslag För att visa prisutveckling för behandling av olika djurslag, har en vanligt förekommande veterinär åtgärd valts ut för varje djurslag. Dessa åtgärder har varit kalvförlamning och juverinflammation på ko (lantbrukets djur), behandling av kolik på häst och kastration av hankatt (smådjur). Mellan 2013 och 2015 har priserna för de aktuella behandlingarna ökat med 10 % för ko, 6 % för häst och 5 % för katt. Att ökningen är större för lantbrukets djur och häst, där besöken genomförs hos djurägaren och inte inne på någon mottagning, förklaras av nedgången i antal förrättningar där resor ut till djurägaren görs. Bilkostnaden fördelas i dessa fall ut på färre tillfällen vilket leder till en högre kostnad per besök. Förrättningar per djurslag Antalet förrättningar har sjunkit för samtliga djurslag. Mjölksektorn har upplevt ett svårt år och detta har bidragit till att antalet förrättningar har minskat för lantbrukets djur. Arbetet med t.ex. besättningsservice gör att antalet besök visserligen blir färre men varje enskilt besök blir längre. Med större fokus på riskdjur i besättningen görs en kostnadseffektiv och rationell kontroll av djuren som leder till minskad sjuklighet och därmed färre akuta sjukresor för veterinären. Gruppen ej angivet djurslag är den enda kategori som har ökat. Denna ökning beror på att det nya journalföringssystemet omfattar förrättningar som enbart avser försäljning av handelsvaror, t.ex. foder och djurtillbehör, som inte fanns med i det gamla systemet. En ökning av antalet legitimerade veterinärer som driver privat praktik och en förändrad struktur på veterinärmarknaden med riskkapitalbolag som nya ägare till många djursjukhus och kliniker, kommer sannolikt att öka konkurrensen framöver, framför allt på häst och JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

118 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Tabell 63. Antal förrättningar per djurslag Djurslag Lantbrukets djur Hästdjur Smådjur Ej angivet djurslag Totalt Ej angivet djurslag består av officiella uppdrag, uppdrag till djurhälsoorganisationer och uppdrag till andra myndig heter. Från och med år 2014 ingår även försäljning av handelsvaror som t.ex. foder och djurtillbehör som inte är knutna till ett visst djur i denna kategori (fram t.o.m fanns dessa försäljningar inte integrerade i journalföringssystemet). Källa: Jordbruksverket Investering i bilddiagnostik och journalföringssystem De behandlingar som utförs har blivit mer omfattande. En ökad användning av diagnostiska hjälpmedel som t.ex. blodanalys, ultraljud och röntgen höjer kvaliteten i det kliniska arbetet men medför också ökade kostnader. En kvalitetshöjning är nödvändig för att Distriktsveterinärerna ska kunna klara sin ekonomi på sikt och därigenom kunna genomföra sitt offentliga uppdrag. För en modern, utvecklad sjukvård krävs investeringar i ny teknik även på primärvårdsnivå. Distriktsveterinärerna har under året genomfört ett antal investeringar i bland annat röntgen, såväl stationär som mobil, samt ultraljud, som idag får anses utgöra en del av basutrustningen. Ett särskilt intressant användningsområde för ultraljud är ett växande intresse för tidig dräktighetsdiagnostik på nötkreatur. Av investeringar om totalt 5,7 miljoner kronor som rör veterinärutrustning under 2015 utgör investeringar som rör röntgen och ultraljud 58 %. I följande tabeller visas hur stora investeringskostnaderna, exklusive eventuella anpassningar i mottagningslokaler, har varit för utrustning inom röntgen och ultraljud under den senaste treårsperioden. Interna kurser inom avancerad ultraljudsanvändning samt röntgen av häst har anordnats för att specialutbilda viss personal. Antalet utbildningsdagar uppgår till 44 st inom ultraljud och 6 st inom röntgen för De tre senaste årens investeringar har inneburit att antalet förrättningar där utrustningen använts, har ökat med 16 % för röntgen (mest inom djurslaget häst, 22 %) och 14 % för ultraljud (mest för lant brukets djur, 39 %). Vi ser att utfallet av en gjord investering kommer först efter en längre tids användning. Det tar tid att bygga upp kompetensen och att göra det känt för kunderna att undersökningsmetodiken är utvidgad. Tabell 64. Röntgen Investering utrustning, tkr Antal förrättningar Källa: Jordbruksverket Tabell 65. Ultraljud Investering utrustning, tkr Antal förrättningar Källa: Jordbruksverket Distriktsveterinärerna införde successivt under 2014 det nya debiterings- och journalföringssystemet Link. Systemet har hittills kostat 21,1 miljoner kronor att utveckla tillsammans med systemleverantören är det första året som systemet har använts hela året av samtliga mottagningar. Link har möjliggjort att journalanteckningarna är strukturerade och kvalitetssäkrade utifrån Distriktsveterinärernas arbetsrutiner. Vi har nu möjlighet att lämna förrättningsunderlag och faktura direkt i hand till kunden vid besökets slut, om så önskas. Link är webbaserat vilket gör att veterinärerna alltid har tillgång till uppdaterad information och att flera användare kan arbeta i samma journal samtidigt. En gemensam bokningsfunktion möjliggör även att kunder kan bokas in på alla mottagningar inom organisationen. I framtiden kommer det att finnas möjlighet för kunderna att själva boka tider direkt i systemet via hemsidan. En annan kommande funktion är direktreglering mot försäkringsbolag för kostnader som djurägarens försäkring 118 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

119 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Under året har systemet successivt utvecklats för att öka användarvänligheten. Uppföljande utbildningar i systemet har hållits på våra mottagningar. Vi kan nu se att systemet kommer ge de effektiviseringsvinster som vi förväntat oss. Det märks bl.a. genom minskade kundförluster. Journalsystemet innehåller ett modernt betalningssystem där kunden kan betala på flera olika sätt. Distriktsveterinärerna strävar efter att kortbetalning ska användas i så stor utsträckning som möjligt, för att minimera kundförlusterna. Om en kund har förfallna fakturor visas denna information i systemet och veterinären kan redan vid besöksbokningen informera kunden om att betalning ska ske med kontanter eller kort. Kundförlusterna har under året minskat med 0,6 miljoner kronor och andelen kort- eller kontantbetalningar har gått från 29 % under andra halvåret 2014 till 34 % motsvarande period Anledningen till att vi enbart jämför det andra halvåret är att Link inte var helt infört förrän vid den tiden En viktig del i arbetet med Link har varit att hitta nya kommunikationskanaler till våra kunder. Det har gjort att Distriktsveterinärerna numera kan skicka besökspåminnelser och provsvar till kunderna via sms och e-post direkt från systemet. Systemet erbjuder också en funktion för att skapa kostnadsförslag för de kunder som i förväg vill veta hur mycket ett besök kommer att kosta. Rikstäckande akut djursjukvård Distriktsveterinärerna täcker huvuddelen av landet för officiella uppdrag och smittskyddsberedskap. För akut djursjukvård ansvarar organisationen för sjukvården inom sitt tilldelade beredskapsområde. Utöver Distriktsveterinärerna finns det privata aktörer i flera geografiska områden. En del av dessa har även beredskap för akuta sjukdomsfall. Där så ej är fallet har Distriktsveterinärerna på kundens begäran täckt upp för enstaka akuta sjukdomsfall där praktiken normalt upprätthålls av privata aktörer. Bemanning Distriktsveterinärerna har upprätthållit bemanning i alla praktikområden varje dag under hela året. Vi arbetar långsiktigt med att vara en attraktiv arbetsgivare för att säkerställa behovet av den kompetens som behövs i organisationen. Detta gäller såväl djurhälsopersonal som personal i olika stödfunktioner. Belastning på den kliniska verksamheten är relativt stor sommartid då många privata aktörer tar ut ledighet. Rekrytering av sommarvikarier har gett ett varierande resultat. I de delar av landet som har haft en närhet till Stockholm/Uppsala har det i allmänhet inte varit något problem, medan andra områden inte haft tillgång till sommarvikarie överhuvudtaget. Bemanning över sommarperioden har då lösts med befintlig personal. En stor del av vikariaten har betjänats av veterinärstudenter från årskurs 5 på veterinärprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Studenter från samma årskurs har också erbjudits två veckors praktisk undervisning, i form av auskultation, med huvudinriktning på lantbrukets djur. Från studenthåll har detta varit en uppskattad form av undervisning med såväl kundkontakter som deltagande i uppdrag som man inte har i den ordinarie undervisningen vare sig vad gäller volym eller karaktär. För organisationen har detta inneburit inspirerande kontakter samt en möjlig rekryteringsbas. Totalt under året har vi upplevt svårigheter med rekrytering av framför allt veterinärer. Vi kommer under nästa år att möta detta genom ett mer proaktivt rekryteringsarbete och ett ökat omhändertagande av nyanställd personal. Kundfokus Organisationen försöker tillgodose kundens behov av tillgänglighet på flera plan genom följande delar: Olika forum för kommunikation, såsom en ny hemsida samt ökad tillgänglighet över telefon via en gemensam växel. Förändrade rutiner på mottagningarna för att öka tillgängligheten, såsom förändrade svarsrutiner för telefon och e-post. Via det nya journalföringssystemet Link möjliggöra gemensamma bokningsrutiner och svarsrutiner till djurägare. Samarbetet mellan mottagningar kring bokningar har ökat under året och möjliggör en ökad tillgänglighet på tider som passar kunden. Vår nya mobilanpassade webbsida lanserades under våren 2015 och spelar en central roll för vår kommunikation. Via mottagningarnas egna sidor på webben och Facebook ges möjligheter för varje arbetsplats att gå ut med aktuell information riktad till sina kunder och sitt upptagningsområde. Vi har nu även möjlighet att ha våra informationsfoldrar nedladdningsbara i mobilen vilket gör dem mer lättillgängliga ute i fält. Måluppfyllelse rikstäckande akut djursjukvård Målet att svara för rikstäckande akut djursjukvård bedömer Jordbruksverket är fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på att vi kunnat erbjuda veterinär service dygnet runt under årets alla dagar i samtliga de beredskapsområden som vi har ansvaret för. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

120 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Epizootiberedskap Under 2015 har Distriktsveterinärerna bidragit till ett gott smittskyddsläge i landet genom att ha en beredskap för utbrott mot smittsam sjukdom samt delta i bekämpningen av dessa. Distriktsveterinärerna har väsentligen medverkat i bekämpningen av ett större salmonellautbrott i Skåne. Vi har också, som ett led i EU:s övervakning av blåtunga, genomfört en nationell serologisk provtagning av nötkreatur. Distriktsveterinärerna har aktivt deltagit i arbetet i det så kallade epizootiprojektet som drivs inom Jordbruksverket. För att förbättra kvalitet och effektivitet i samband med utbrott av epizootisk sjukdom har distriktsveterinärer övats i stabsarbete vid utbrott av mul- och klövsjuka. Dessutom har fyra nya insatschefer från Distriktsveterinärerna utbildats och övats för att kunna leda en kris. Måluppfyllelse epizootiberedskap Målet att svara för epizootiberedskap bedömer Jordbruksverket som fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på den beredskapsplan som finns och de aktuella insatserna under Förebyggande djurhälsovård Under 2015 har Distriktsveterinärerna gjort fortsatta satsningar inom områdena Besättningsservice Nöt och Besättningsservice Gris. Ett samarbete med Växa Sverige har möjliggjort för Distriktsveterinärerna att ha tillgång till besättningsstatistik som ett verktyg inom den förebyggande djurhälsovården på mjölkkor. För mjölkkor arbetar nu Distriktsveterinärerna med besättningsarbete i två delar. Den första delen är en regelbundet återkommande service på besättningsnivå, Besättningsservice Nöt, där fokus ligger på de så kallade riskdjuren. Det är de djur som löper ökad risk att utveckla sjukdom och nedsatt mjölkproduktion som vi genom delvis ny kunskap och nya metoder åtgärdar till full hälsa innan sjukdom bryter ut. Cirka 220 gårdar har varit anslutna under På ett stort antal av dessa gårdar har det gjorts betydande framsteg inom djurvälfärd, smittskydd och ekonomiskt resultat som går att avläsa bland annat ur kokontrollredovisningar. Den andra delen är en övergripande djurhälsorådgivning med subvention från Landsbygdsprogrammet. Den heter Hälsopaket Mjölk (HPM) och är utvecklad av Svensk Mjölk och administreras av Växa Sverige. Under slutet av 2015 har Distriktsveterinärerna utbildat ett sextiotal veterinärer enligt föreskriften om villkorad läkemedelsanvändning (ViLA) till mjölkkor. Dessa veterinärer kommer att fortsättningsvis utgöra den grupp som ska ha ett särskilt fokus på förebyggande hälsovård för mjölkkor. Distriktsveterinärerna har under året fortsatt arbetet med det nya omsorgsprogrammet för gris. Vi har genomfört ett projekt i syfte att minska spädgrisdödligheten. Resultatet redovisades i samband med Grisföretagardagarna i juni och kunde påvisa positiva effekter av en fokuserad rådgivning med uppföljningar. Distriktsveterinärerna har, som en av tre aktörer, huvudmannaskap för den frivilliga organiserade hälsokontrollen samt för frivilliga salmonellakontrollen. Vi har också deltagit i arbetet med att ta fram riktlinjer för Smittsäkrad besättning på gris. Måluppfyllelse förebyggande djurhälsovård Målet att svara för förebyggande djurhälsovård bedömer Jordbruksverket som fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på de fortsatta satsningar som är gjorda under Utsädeskontroll För att säkerställa att det finns tillgång till utsädeskontroll för alla aktörer i Sverige ska Jordbruksverket inom ramen för uppdragsverksamheten tillhandahålla en sådan kontroll på den fria marknaden. Uppdragsverksamheten inom utsädesområdet innefattar åtgärder inom ramen för det obligatoriska certifieringssystemet (fältbesiktning, provtagning, analysering, kontrollodling), kvalitets- och sundhetskontroll, provrensning, kontroll av nya sorter m.m. Verksamheten bedrivs för fröburna växtslag i konkurrens med andra certifierande organ och med möjligheter för utsädesproducenter att utnyttja auktoriserade laboratorier samt auktoriserad personal för fältbesiktning och provtagning. Utsädeskontrollen är helt självfinansierad. Tabell 66. Antal delanalyser fröburna växtslag Verksamhetsår Certifieringsanalyser Övriga analyser Summa Källa: Jordbruksverket Jordbruksverkets ambition är att fortlöpande anpassa arbetsrutiner och metoder till kundernas behov för att därigenom kunna upprätthålla en kompetent och kostnadseffektiv kvalitetskontroll. I nuläget pågår ett antal olika förändringsprojekt av vilka följande kan nämnas: Utveckling av administrativt IT-system som hanterar verksamhetens processer. Optimering av det digitala gränssnittet mellan verksamheten och kunderna för effektiv hantering av både uppdrag och resultat via hemsida. 120 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

121 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Jordbruksverkets verksamhetskostnader för uppdragsverksamheten inom utsädeskontroll uppgår 2015 till 21,6 miljoner kronor. Måluppfyllelse utsädeskontroll Jordbruksverket har under året säkerställt att det finns utsädeskontroll tillgänglig för alla aktörer på marknaden och därför är målet fullt uppfyllt. Vattenhushållning Avvattningen av det svenska landskapet sker i stor utsträckning genom ledningar, diken och kanaler. Anläggningarna ägs och förvaltas av enskilda markägare eller samfälligheter och är av avgörande betydelse, inte bara för odlingsmark utan också för bebyggd mark, vägar och järnvägar. Tillstånd för markavvattning hanteras av läns styrelserna och mark- och miljödomstolen. Domstolen kan förordna en markavvattningssakkunnig för att bereda markavvattningsmål. Det huvudsakliga skälet till att Jordbruksverket har bedrivit uppdragsverksamhet inom vattenhushållning har varit för att kunna tillgodose domstolarnas behov av sakkunniga. Eftersom antalet förordnande är få, några enstaka varje år, åtar sig enheten även andra uppdrag inom vattenhushållningsområdet för att kunna behålla och utveckla medarbetarnas kompetens. Från att tidigare enbart ha förordnat anställda på Jordbruksverket eller självverksamma som tidigare varit anställda på Jordbruksverket har domstolarna de senaste åren även förordnat anställda på privata konsultfirmor. Det visar på möjligheten att klara domstolens behov av sakkunniga med privata aktörer. Därmed försvinner motivet för den externa uppdragsverksamhet som Jordbruksverket bedriver inom vattenhushållningsområdet beslutade Jordbruksverket därför att avveckla uppdragsverksamheten. Förändringen innebär att Jordbruksverket får bättre möjligheter att fokusera på myndighetsrollen, att utveckla och sprida kunskap, arbeta för enkla regler och effektiva ekonomiska styrmedel för en hållbar vattenhushållning. Förändringen ger även utrymme för rådgivningsföretag och tekniska konsulter att utveckla och sälja tjänster inom vattenhushållning. Verksamhet under 2015 Under 2015 har verksamheten varit inriktad på att avveckla uppdragsverksamheten och slutföra pågående uppdrag. Vid ingången av året pågick 42 uppdrag. Som jämförelse var antalet uppdrag 2012 och 2013 närmare 200. Flertalet uppdrag har varit små. Bland de större märks uppföljningen av tunnelbygget genom Hallandsås där Jordbruksverket sedan 1999 har följt upp hur skörden påverkas av den grundvattensänkning som tunnelarbetena har orsakat. Under det gångna året har knappt en årsarbetskraft varit sysselsatt med uppdragsverksamhet, att jämföra med 2012 och 2013 då externa uppdrag omfattade ca åtta årsarbetskrafter. Vid utgången av 2015 återstår fyra uppdrag, totalt ca 4-5 arbetsveckor, som slutförs under Jordbruksverkets verksamhetskostnader för uppdragsverksamheten uppgår 2015 till 1,6 miljoner kronor. Måluppfyllelse vattenhushållning Jordbruksverkets mål för 2015 har varit att slutföra pågående uppdrag. Målet bedöms vara i huvudsak uppfyllt. Köttklassificering Jordbruksverket övervakar klassificeringen av slaktkroppar på slakterierna genom att säkerställa att bedömningen sker likadant i hela landet. Våra inspektörer besöker slakterierna kontinuerligt och kontrollerar att klassningen sker enligt EU:s gemensamma system, EUROP. Kostnaden för klassificeringsverksamheten 2015 är totalt 3,7 miljoner kronor. Av totaltkostnaden står slakteribranschen för drygt hälften, medan resterande finansieras av Jordbruksverket. Detta gör att Jordbruksverkets verksamhetskostnad för uppdragsverksamheten var drygt 1,8 miljoner kronor för JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

122 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Den vanligaste orsaken till avvikelser är att bedömningen av nötkreatur eller får legat utanför godtagbara marginaler. I samtliga fall har klassningen nått godkänd nivå efter återbesök. Måluppfyllelse köttklassificering Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed fullt uppfyllt. Tabell 67. Klassificering av slaktkroppar Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % 5,0 6,4 5,6 Kostnad för utförda kontroller, tkr Kostnad per kontroll, tkr 1 8,3 9,5 8,5 1 Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått ifrån resultatområdets kostnader (uppdragsverksamhet inom RO Tillsyn) exklusive projektkostnader om 46 tkr. Källa: Jordbruksverket Tjänsteexport Jordbruksverket har under året fortsatt att utveckla tjänsteexportverksamheten. Verksamheten bedrivs enligt den strategi för myndighetens tjänste export som beslutades Basen i verksamheten är ett kapacitetsutvecklingsprojekt i Georgien som syftar till att bistå National Food Agency (NFA) att etablera ett uthålligt och EU-anpassat regelsystem för livsmedelsäkerhet. Projektet, som påbörjades 2011, har förlängts vid två tillfällen. För närvarande pågår dialog med Sida om ytterligare förlängning. Ett samarbete med Moldaviens livsmedelsmyndighet, ANSA, påbörjades under slutet av 2014 med en förberedande mission som syftade till att utröna förutsättningarna för ett långsiktigt partnerskapsprogram. Ytterligare förberedelser och studier har försenats på grund av politisk instabilitet i landet. Dock kunde ett avslutande seminarium med lokala beslutsfattare och experter genomföras vid slutet av 2015 och ett projektförslag, som baseras på de behov som ANSA identifierat, har utarbetats. Förutsatt att förslaget tillstyrks och att den politiska situationen i landet stabiliseras, beräknas projektstart kunna ske i september Under året har Jordbruksverket varit underleverantör till SCB inom jordbruksstatistikområdet. Detta har inneburit fyra korttidsmissioner till bl.a. Balkan och länder i Afrika. Jordbruksverket har anlitats som experter av Sveriges Lantbruksuniversitet inom ramen för deras bilaterala Tadjikistanprojekt. Dialog pågår med dem om en eventuell uppföljning av samarbetet, till exempel korttidsuppdrag i Tadjikistan. Förberedelser inför en lansering av ett internationellt utbildningsprogram inom området djurhälsa har inletts i samarbete med Livsmedelsverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Sveriges Lantbruksuniversitet. Jordbruksverket har varit fortsatt aktivt i myndighetssamarbetsgruppen för politiken för global utveckling (PGU). Gruppen, som inkluderar Livsmedelsverket, Sveriges Lantbruksuniversitet och Skogsstyrelsen, har under året besökt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation samt intensifierat arbetet med att identifiera gemensamma projektmöjligheter. Inom ramen för tjänsteexportverksamheten har 22 korttidsuppdrag genomförts i mottagarländerna och två studiebesök organiserats i Sverige. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för uppdragsverksamhet för 2015 uppgår till 9,2 miljoner kronor, föregående år 10,9 miljoner kronor. Nedgången beror på neddragning i Georgien och att inga nya större projekt har startats under perioden. Måluppfyllelse kompetens till internationellt utvecklingsarbete Jordbruksverket har under året tillhandahållit kompetens som efterfrågats till internationellt utvecklingssamarbete inom myndighetens verksamhetsområde. Jordbruksverket har härigenom aktivt bidragit till Sveriges politik för global utveckling. Målet bedöms vara fullt uppfyllt. Den politiska situationen med tilltagande flyktingströmmar till Europa och Sverige har dock försvårat det finansiella läget för nya biståndsprojekt. För Jordbruksverkets vidkommande har det medfört en ökad svårighet att förnya be fintliga projekt (Georgien) men även att erhålla nya projekt. 122 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

123 Attraktiv myndighet med engagerade medarbetare Detta avsnitt behandlar fokusområdet Attraktiv myndighet i koncernen staten där Jordbruksverket särskilt ska arbeta för rätt kompetens, öppenhet, hjälpsamhet och helhetssyn, agerande enligt våra värderingar, stärka ledarskapet och medarbetarskapet, attraktiva förutsättningar för arbetet, inkluderande synsätt och ett fortsatt gott samarbete med våra personalorganisationer och ett aktivt medarbetarråd.

124 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE I delprojekt teknik undersöker vi vilka tekniska förändringar och lösningar som kommer krävas då vi tillämpar ett flexibelt arbetssätt. Delprojekt lokaler analyserar och utvecklar utformningen av de aktivitetsbaserade lokalerna. Ett gott samspel mellan människan, tekniken och lokalerna tror vi är avgörande för att potentialen i det aktivitetsbaserade arbetssättet ska nås fullt ut. Piloten kommer att genomföras och utvärderas under I Jordbruksverkets färdplan för framgår vad som ska prioriteras under perioden. Ett av fokusområdena är Attraktiv myndighet i koncernen staten där Jordbruksverket särskilt ska arbeta för: att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens attraktiva förutsättningar för arbetet att stärka ledarskap och medarbetarskap öppenhet, hjälpsamhet och helhetssyn ett fortsatt gott samarbete med våra personalorganisationer och ett aktivt medarbetarråd Under 2015 har vi fortsatt att implementera färdplanen med arbete kring bemötande, internkommunikation, attraktiv arbetsgivare och kompetensanalys. Attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens Under 2015 har vi arbetat för att stärka vår roll som en attraktiv arbetsgivare i koncernen staten. Det innebär en fortsatt utveckling av processer inom områdena attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens. Vi har bland annat vidareutvecklat vårt arbete med kompetensbaserad rekrytering. Som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare arbetar vi också med att marknadsföra oss i rätt kanaler där våra potentiella medarbetare finns, t ex i sociala medier. Aktivitetsbaserat arbetssätt Under 2015 startade ett pilotprojekt på Jordbruksverket som ska testa det aktivitetsbaserade arbetssättet. Pilotprojektets namn är Människa, teknik och lokaler i samverkan vilket belyser projektets tre delar. I delprojektet människa fokuserar vi på att ledarskap, medarbetarskap, avtal och arbetsmiljö ska underlätta och utveckla våra arbetssätt. Personalförändringar Under 2015 har Jordbruksverket rekryterat 139 tillsvidareanställda medan 123 tillsvidareanställningar har upphört, vilket ger en nettoökning på 16 tillsvidareanställningar. Ökningen har framförallt skett på IT-avdelningen, landsbygdsavdelningen och inom utbetalningsdivisionen. På IT-avdelningen arbetar vi långsiktigt för att växla konsulter mot egen anställd personal. Jordbruksverkets uppdragsverksamhet som till största del består av Distriktsveterinärerna har minskat med 12 personer under Tidsbegränsad personal har utgjort cirka 8 % av de anställda. Det är en minskning med 2 procentenheter i jämförelse med Personalrörligheten är 10 % vilket är oförändrat i jämförelse med föregående år. Distriktsveterinärerna har en högre personalrörlighet än den övriga verksamheten. Se tabell 69. Medelåldern på Jordbruksverket är 44 år vilket är en föryngring med ett år i jämförelse med föregående år. Se tabell 70. Pensionsavgångarna 2015 motsvarar cirka 1,7 % av de tillsvidareanställda. Under 2016 kommer 18 anställda (8 kvinnor och 10 män) nå pensionsåldern som normalt är 65 år. Det motsvarar 1,4 % av de tillsvidareanställda. Flera arbetstagare väljer att arbeta kvar efter 65 årsdagen. Kompetensförsörjning Merparten av Jordbruksverkets anställda är akademiker. De vanligaste utbildningarna är veterinär, ekonom eller agronom. Respektive avdelning ansvarar för kompetensuppbyggnad inom sakområdet. Antalet utbildningsdagar har det senaste året legat på 4 dagar per anställd vilket är närmast oförändrat jämfört med Kvinnorna har i genomsnitt 4,1 medan männen har 3,8 dagar. I samband med verksamhetsplaneringen har varje avdelningschef en dialog med verksledningen, om resurser, kompetensförsörjning och utveckling av verksamheten. Under 2015 har vi tagit fram ett nytt sätt att arbeta med kompetensanalyser på olika nivåer där utgångspunkten är verksamhetens mål, uppgifter och uppdrag samt hur omvärlden påverkar oss. IT-avdelningen har tillsammans med kommunikationsenheten, personal- och rättsenheten och staben slutfört arbetet med projektet attraktiv 124 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

125 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE arbetsplats. Projektets syfte är att Jordbruksverket ska uppfattas som en modern och attraktiv arbetsgivare, både internt och externt. Projektet har utmynnat i en rapport med förslag och idéer på hur Jordbruksverket ska arbeta för att säkerställa att vi rekryterar och behåller rätt kompetens. IT-avdelningen har även tagit emot ytterligare 6 traineer genom sitt IT-traineeprogram. Under 2015 har vi tagit fram ett nytt omställningsavtal för de partsgemensamma medel som friställs. Dessa medel ska användas för långsiktiga insatser, framförallt kring kompetensväxling. Som ett led i fokusområdet kunden först och för att skapa tydlighet och förenkling för våra kunder, har vi tagit fram funktionstitlar för alla våra anställda. Funktionstiteln talar om för externa och interna kunder vad man ansvarar för i sin nuvarande roll. Distriktsveterinärerna Distriktsveterinärernas regionala organisation påverkar kompetensförsörjningen då den utgår från regionens och praktikområdenas särskilda behov. En hög kompetensnivå hos medarbetarna är en förutsättning för att Distriktsveterinärernas tjänster ska vara attraktiva. Distriktsveterinärernas kompetensutveckling består främst av internt utvecklade kurser, auskultationer och arbete under handledning jämfört med tidigare då det var mer externa kurser. Utveckling och genomförande av dessa interna aktiviteter sker i stor utsträckning med hjälp av överveterinärerna inom respektive djurslag. Den förebyggande djurhälsovården ökar och omfattar också sällskapsdjur och häst där ett omfattande behov av veterinär rådgivning har synliggjorts. Distriktsveterinärerna hanterar ett stort antal vikarier, bland annat för att upprätthålla dygnetrunt-bemanning under jour och beredskap. Sedan några år tillbaka ersätts veterinärassistenter av legitimerade djursjukskötare och djurvårdare. Distriktsveterinärerna har under 2015 slutfört arbetet med att erbjuda veterinärassistenter möjlighet att söka legitimation genom olika tilläggsutbildningar i djursjukvård. Anledningen är att Jordbruksverket inte längre medger legitimering via arbetslivserfarenhet och tilläggsutbildning. Attraktiva förutsättningar för arbetet Arbetsmiljö Jordbruksverkets övergripande mål är att skapa en fysisk, organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall samt främjar goda arbetsresultat, trivsel och utveckling för verksamheten och medarbetarna. För att nå målen arbetar Jordbruksverket med regelbundna medarbetardialoger och arbets - miljö kartläggningar, riskanalyser vid organisationsförändringar, introduktion av nyanställda, arbetsmiljökommittéer, rehabilitering, friskvårdsförmåner samt avgångssamtal. Under året har vi särskilt arbetat fram en ny rehabiliteringsprocess, utvecklat arbetet med riskanalyser och förbättrat den verksamhetsnära introduktionen för nyanställda. Jordbruksverket har även fortsatt att ha ett nära samarbete med företagshälsovården. Vi har fortsatt med konceptet balans i arbetet som syftar till att medarbetarna ska få verktyg och kunskap att lättare kunna hantera sin arbetssituation vid till exempel stress. Vi har genomfört olika aktiviteter som är kopplade till konceptet och utvärdering av visat att det varit väldigt uppskattat bland deltagarna. Anställningsvillkor Jordbruksverket arbetar strategiskt med lön som styrmedel, för en resultatbaserad och saklig lönesättning till stöd för verksamheten. Lönerevisionen genomförs enligt lönesamtalsmodellen i dialog mellan lönesättande chef och medarbetare. Jordbruksverket har löneväxling som en möjlighet att öka flexibiliteten i anställningsvillkoren. Under 2015 arbetade vi särskilt tillsammans med personalorganisationerna för lönen som styrmedel utifrån verksamhetens behov och för att öka lönespridningen. Utvärdering visar att lönespridningen av påslaget och av lönen har ökat jämfört med Under 2015 har vi infört ett nytt arbetstidsavtal. Vi har även gjort en översyn av övertid, flex- och komptid och tydligare regler kring avvikande saldon. Flextid med ramar gör det möjligt att anpassa arbetstiden till både verksamhet och privatliv vilket är en viktig förmån. Jordbruksverkets chefer och distriktsveterinärer har förtroendearbetstid. Antalet anställda som arbetar på distans en eller flera dagar i veckan uppgår till 4 %, vilket är en minskning med 2 procentenheter jämfört med Den totala övertiden under året var timmar, vilket är en ökning med jämfört med 2014, men oförändrat jämfört med Sjukfrånvaron, exklusive uppdragsverksamheten, har varit 4,2 % under Det är 1,1 procentenheter högre än under Det är en generell trend i samhället att sjukfrånvaron ökar. Hos Jordbruksverket är det framför allt den långa sjukfrånvaron som har ökat mest. Sjukfrånvaron följs nu mer noggrant och arbete kring tidigare insatser pågår. Jordbruksverket har även en överenskommelse med Försäkringskassan som syftar till att minska ohälsotalen. Se tabell 71. Distriktsveterinärerna Uppdragsverksamhetens sjukfrånvaro har ökat från 4,9 till 5,5 %. Distriktsveterinärernas högre sjuktal kan förklaras med högre risker i arbetet och större fysisk belastning jämfört med övriga. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

126 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Stärka ledarskap och medarbetarskap Ledarskap Utveckling av ledar- och medarbetarskap är en viktig fråga för Jordbruksverket och vi arbetar därför kontinuerligt med det. Jordbruksverket har under året rekryterat 13 nya chefer, 5 externa och 8 interna, med olika bakgrund och erfarenhet. Jordbruksverkets treåriga ledarutvecklingsprogram som startade under hösten 2014 har fortsatt med två moduler under Modul 2, Chefsrollen på Jordbruksverket, handlade om de olika dimensionerna av chefsrollen: verksamhets-, arbetsgivarsamt ledaransvar. I modulen ingick ett arbete med 360-graders utvärdering som gav deltagarna en god bild av det individuella ledarskapet. Modul 3 Kommunikativt ledarskap utvecklade chefernas kommunikativa förmåga och gav dem användbara verktyg. Programmet kommer att avslutas under Kopplat till programmet arbetar cheferna i triosgrupper för att ge varandra stöd och utvecklas i ledarrollen. I vissa fall har chefer fått individanpassade utvecklingsinsatser. De får även kontinuerlig utveckling i kompetensbaserad rekrytering och arbetsmiljö. Jordbruksverkets chefer har tidsbegränsade tre- eller fyraåriga förordnanden. Under hösten har utvärderingar skett för att avgöra vilka förordnanden som ska förlängas. Under året har vi lanserat en ny del på vårt intranät riktad till våra chefer. Det ger våra chefer en samlad bild av information och stöd i chefsrollen. Medarbetarskap Minst en gång om året har chef och medarbetare resultat- och utvecklingsdialog. Dialogen utgår från verksamhetens utveckling och utmynnar i en utvecklingsplan för varje medarbetare. För att stärka medarbetarskapet har vi genomfört medarbetardialoger i grupp på alla Jordbruksverkets enheter. Dialogerna har ersatt den tidigare medarbetarenkäten. Syftet med dialogerna har varit att skapa ett lärande och en öppen dialog om hur vi har det, hur vi vill ha det och hur vi ska ta oss dit. Utvärderingarna har hittills gett goda resultat. Inkluderande synsätt I mångfaldsplanen, som gäller för åren , finns mål som syftar till att öka mångfald och tillgänglighet. Målen handlar om att leda och fördela arbetet samt ha en organisationskultur som skapar förutsättningar för att ta tillvara medarbetarnas olika kompetenser, erfarenheter och drivkraft. Vidare handlar målen om att vi ska ha en jämn könsfördelning, åldersbalans och mångfald inom alla yrkesgrupper och befattningar. Vi ska kunna förena föräldraskap och arbete samt ha verksamhet, lokaler och information som är tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. Under 2015 har vi haft stort fokus på mångfaldsfrågor och arbetat för att synliggöra och implementera den nya mångfaldsplanen. Vi har haft mångfaldsfokus på chefsdag, mångfaldsuppdrag till våra enheter och avslutat vårt praktikantprogram för funktionshindrade där vi i samarbete med arbetsförmedlingen berett arbete för personer med funktionsnedsättning. Könsfördelningen bland tillsvidareanställda är 70 % kvinnor och 30 % män, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med Könsfördelningen är jämn bland chefer. Se tabell 68. Distriktsveterinärerna Distriktsveterinärernas klinikchefer har coachats i sin ledarroll. Under året har vi genomfört den sista delen i ledarskapsutbildningen Chef i en säljande organisation. Syftet har varit att ge i första hand klinikchefer kompetens att leda ett arbete med försäljning av veterinära tjänster. Öppenhet, hjälpsamhet och helhetssyn För att öka helhetsförståelsen bland Jordbruksverkets medarbetare genomförde vi insatser för alla anställda under året. En verksdag genomfördes som bestod av miniseminarier kring verksamhetens många intressanta områden, en paneldebatt med ledningen, en föreläsning om att våga tänka annorlunda, samt en utspark för dem som deltagit i projektet kring de nya stödprogrammen. Vi har även arrangerat lunchseminarium inom områdena: konkurrenskraft värde och skötsel av skyddsvärda träd hållbar mat förgröningsstödet landsbygds- och fiskeriprogrammen samt lokalt ledd utveckling skötsel av ängs- och betesmarker med hjälp av jordbruksstöd ekologisk produktion värdet av vilda bin och vårraps balans i arbetet Nyanställda medarbetare inom Jordbruksverket och Distriktsveterinärerna får genomgå ett introduktionsprogram för att skapa förutsättningar för att komma in i sitt nya arbete och få förståelse för vision, mål och värdegrund. Inom Distriktsveterinärerna får distriktsveterinärer, legitimerade djursjukskötare och djurvårdare regionala introduktionsutbildningar som syftar till att introducera den nyanställde i de rutiner som Distriktsveterinärerna jobbar efter. En viktig del är att arbetet inte enbart värdesätts av det veterinärmedicinska genomförandet utan också genom det mervärde som kunden upplever och den enskilde medarbetarens bidrag till teamets framgång. 126 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

127 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Ett fortsatt gott samarbete med våra personalorganisationer och ett aktivt medarbetarråd Personalorganisationerna har en viktig roll på Jordbruksverket. De verkar i ett nära samarbete med framför allt personalchef men även verksledningen för information och dialog kring aktuella operativa och strategiska frågor. Vid förändringar i verksamheten eller individärenden samarbetar även avdelningar och enheter direkt med personalorganisationerna. Jordbruksverkets medarbetarråd träffar generaldirektören regelbundet och har under året bland annat arbetat med frågan kring ett aktivitetsbaserat arbetssätt, medarbetarskap och varit delaktiga i arbetet med fokusområdet En attraktiv myndighet i koncernen JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

128 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Tabell 68. Antal tillsvidareanställda vid Jordbruksverket den 31 december Jordbruksverket totalt Uppdragsverksamhet 1 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet Tillsvidareanställda kvinnor män Administratörer kvinnor män Handläggare kvinnor män Distriktsveterinärer kvinnor män Chefer kvinnor män Varav verksledning kvinnor män Varav avdelningschefer kvinnor män Varav enhetschefer kvinnor män Varav regionchefer kvinnor män Varav klinikchefer kvinnor män Varav övriga chefer kvinnor män Uppdragsverksamhet: Distriktsveterinärerna, Utsäde, Vatten, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Agresso Tabell 69. Personalrörlighet i procent Jordbruksverket totalt Uppdragsverksamhet 2 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet Personalrörlighet kvinnor män Personalrörlighet bland tillsvidareanställda enligt Nyckeltalsinstitutets definition, det vill säga lägsta talet av nyanställda eller avslutade dividerat med genomsnittligt antal anställda under året. 2. Uppdragsverksamhet: Distriktsveterinärerna, Utsäde, Vatten, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Agresso 128 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

129 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Tabell 70. Åldersfördelning i procent och medelålder Jordbruksverket totalt Uppdragsverksamhet 1 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet Åldersfördelning - 29 år och yngre år år år år eller äldre Medelålder kvinnor män Uppdragsverksamhet: Distriktsveterinärerna, Utsäde, Vatten, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Agresso Tabell 71. Sjukfrånvaro i procent Jordbruksverket totalt Uppdragsverksamhet 1 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet Total sjukfrånvaro 3,5 3,8 4,7 4,1 4,9 5,5 2,9 3,1 4,2 - kvinnor 4,0 4,5 5,7 4,4 5,7 6,5 3,5 3,8 5,2 - män 2,2 2,0 2,2 2,7 2,4 1,5 2,0 1,8 2,6-29 år och yngre 2,3 2,7 2,3 2,3 3,8 2,5 2,4 2,1 2, år 3,3 3,9 5,0 4,1 5,5 6,3 2,4 2,9 4,2-50 år eller äldre 4,5 4,0 4,9 5,1 4,7 5,2 3,9 3,5 4,8 Andel sjukfrånvaro sammanhängande 60 dagar eller mer 44,0 40,5 51,1 49,0 48,8 56,3 40,0 36,4 48,0 1. Uppdragsverksamhet: Distriktsveterinärerna, Utsäde, Vatten, Köttklassificering och Tjänsteexportport Källa: Agresso JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

130 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE 130 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

131 Stödjande processer I detta avsnitt redovisar vi hur Jordbruksverket arbetar med intern styrning och kontroll, utveckling av verksamheten, kommunikation och andra verksamhetsstödjande funktioner.

132 STÖDJANDE PROCESSER Tabell 72. Antal kontakter med Jordbruksverkets kundtjänst Antal samtal Antal mejl Källa: Enligt vår strategiska plan ska vi utveckla våra arbetssätt för att tillgodose våra kunders behov vi ska sätta kunden först. Nedan följer några av de satsningar som vi har gjort för att öka kundnyttan. Kundtjänst Certifiering säkerställer kommunikation med kunderna Medarbetarna på Jordbruksverkets kundtjänst QCIcertifierades under året. Certifieringen säkerställer kvalitet i kundkommunikation bland annat bemötande. Under 2015 har medarbetarna genomgått utbildning genom att vi har anlitat coacher för individuell kompetensutveckling. En väg in ett nummer att ringa Vi har tillsammans med länsstyrelserna etablerat en gemensam telefontjänst för jordbrukarstöden under året som vi kallar En väg in. Därigenom kan våra kunder ringa ett och samma telefonnummer oberoende om ärendet finns hos länsstyrelsen eller Jordbruksverket och även oberoende av var i landet kunden finns. Vi samarbetar även med länsstyrelserna kring tjänsten Fråga oss där kunderna kan ställa frågor om jordbrukarstöden. Populär kundtjänst Kontakterna med vår kundtjänst ökar, trenden är att antalet samtal ökar samtidigt som kontakterna via mejl minskar, se tabell nedan. Under 2015 besvarade vi även frågor via forum på webbplatsen. Vi fick frågor som visades gånger. Trenden går mot färre mejl och fler som söker reda på svar via frågeforum vilket är en positiv utveckling eftersom mejlen kräver mer resurser att besvara. Vanligaste frågeområdet är om lantbrukets djur och därefter hundregister och sällskapsdjur. Frågor om stöden kommer på en fjärde plats i listan över vanligaste frågorna. E-tjänster Nya e-tjänster Vi har utvecklat en rad nya e-tjänster under 2015; villkorad läkemedelsanvändning, ansökningar om godkännande av djurförsök från de djurförsöksetiska nämnderna och ansökningar om landsbygdsstöd. E-blankett för mindre områden En ny tjänst som vi har tagit i bruk under 2015 är e-blankett, en enklare form av e-tjänst som möjliggör tillämpningar inom volymmässigt små områden. Den första tillämpningen är villkorad läkemedelsanvändning. E-delegationen I juni 2015 upphörde e-delegationens uppdrag. Jordbruksverket har varit en av myndigheterna i detta viktiga arbete. Vi har tillsammans med andra medlemmar i e-delegationen sett ett behov av att fortsätta ett gemensamt arbete med vissa områden som bedrivits inom delegationen. Vi har därför bestämt gemensamt att skapa ett nytt forum för fortsatt samverkan mellan myndigheterna där vi tar vara på den drivkraft som vuxit fram hos myndig heterna och SKL att gemensamt driva på utvecklingen för att kunna möta ökade krav från privatpersoner och företag samt kraven på effektiviseringar inom förvaltningen. Utgångspunkten är de tre målen enklare, öppnare och effektivare som beskrivs i regeringens e-förvaltningsstrategi Med medborgaren i centrum. Strategin ställer krav på en sammanhållen förvaltning för att kunna förverkligas. 132 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

133 STÖDJANDE PROCESSER Ny utvecklingsplattform Jordbruksverket har under ett antal år etablerat en ny utvecklingsplattform. Plattformen ska användas för komplex nyutveckling där det inte finns standardlösningar att tillgå. De olika tekniska områden som plattformen hanterar är e-tjänster, mobila lösningar, integrationer, regelmotor och geografiska system. Den är baserad på Öppna standards och Öppen källkod. Jordbruksverket har också etablerat en intern organisation för att säkerställa integrationer på plattformen samt för att upprätthålla och förädla plattformen. Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll är den process som gör att vi med rimlig säkerhet kan säga att vi uppfyller verksamhetskraven i myndighetsförordningen. Verksamhetskraven innebär att vi ska vara effektiva, följa lagar och regler, redovisa vår verksamhet på ett rättvisande sätt och hushålla väl med statens medel. Jordbruksverket har följt upp hur processen för intern styrning och kontroll har fungerat under Som underlag för uppföljningen har vi använt den utvärderingsmodell som vi tog fram i samband med att förordningen om intern styrning och kontroll infördes. Utvärderingsmodellen består av ett antal kriterier som utgår från COSO-ramverket (Committee of Sponsoring Organizations): Kontrollmiljö Riskanalys Kontrollåtgärder Information och kommunikation Uppföljning och utvärdering Jordbruksverket har följt upp processen för intern styrning och kontroll genom att alla chefer har fått svara på en enkät om hur den egna verksamheten fungerar. Cheferna har på en femgradig skala fått bedöma i vilken utsträckning förutsättningar för god intern styrning och kontroll finns på plats. Den totala andelen svar med betyget 3 eller mer är 83 % och för bedömningen 4 och 5 är motsvarande andel 55 %. Detta bedömer vi vara ett bra resultat, som även är representativt med cirka 60 % svarsfrekvens. Frågor med något lägre bedömning rör hur man kan fånga upp förbättringsförslag, processer för dialog om mål uppföljning och avvikelser m.m. Kontroll av riskanalys, åtgärder och uppföljning Vi har också kontrollerat att vi har genomfört de aktiviteter vi ska genomföra, t.ex. riskanalys, åtgärder och uppföljning. Vi har gått igenom rekommendationer och synpunkter från intern och extern revision och vi kontrollerat att vi har planerat eller genomfört relevanta åtgärder för att förbättra verksamheten. Generaldirektören har utvärderat den interna styrningen och kontrollen mot de krav som ställs i förordningen om intern styrning och kontroll. Generaldirektören bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Effektiv kommunikation Jordbruksverkets externa och interna kommunikation ska vara tydlig och aktiv och hjälpa våra kunder att förstå våra mål och vår mening. Kommunikationen utgår från vår strategiska plan och ska stötta verksamheten att nå sina mål. Nedan redovisar vi ett urval av de mer än olika kommunikationsaktiviteter som Jordbruksverket har arbetat med under Centraliserad kommunikationsverksamhet baserad på Lean Under året har vi centraliserat kommunikationsverksamheten. Alla kommunikatörer tillhör nu samma enhet och är uppdelade i team med tydligt kundfokus. För att klara det breda uppdraget att stötta, styra, samordna och serva myndighetens alla verksamheter samt våra kunder med god kommunikation arbetar vi utifrån Lean kommunikation. Metoden handlar om att arbeta effektivt på både kort och lång sikt. Målet med all kommunikation är att skapa värde för kunderna samt att stötta myndighetens och verksamhetens mål med effektiv kommunikation. Vi visualiserar prioriteringar och kommunikationsinsatser utifrån vår färdplan och våra mål. Kommunikation om den nya jordbruks-, landsbygds- och havs- och fiskepolitiken Kommunikationen 2015 har präglats av att vi inför de nya reformerna inom jordbruk, landsbygd och havsoch fiskepolitiken. Med webben som huvudkanal har vi arbetat fram information till vår webbplats, olika nyhetsbrev, konsultinformation samt information JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

134 STÖDJANDE PROCESSER till länsstyrelserna. Vi har också riktat oss direkt till olika målgrupper genom mejlutskick. Vi har arbetat aktivt med media och sökt dialog om vilken information som behöver förstärkas. Under året har vi också tagit fram filmer som vi har kommunicerat i olika sociala medier. Fondgemensam kommunikation Tillsammans med Tillväxtverket och Svenska ESFrådet har vi fortsatt arbetet med att kommunicera hur de gemensamma EU-fonderna överlappar varandra och går att använda. Vi har bland annat byggt en gemensam webbplats för att underlätta för våra kunder att hitta fonderna. Klarspråk Klarspråksarbetet har fortsatt under Vi har särskilt arbetat med att få juridiska texter som exempelvis föreskrifter skrivna på klarspråk. Andra texter som vi har prioriterat för klarspråksarbetet är beslut, texter som skickas ut till många och sammanfattningarna i våra rapporter. Vi har utvecklat en metod som utgår från Språkrådet för att mäta texternas kvalitet. Genom att använda mätmetoden kan vi följa exempelvis utvecklingen av våra beslut. Nedan ser vi utfallet åren Maxpoäng är 24. Resultatet visar att våra prioriterade texter har blivit begripligare. Tabell 73. Utvärdering av texters kvalitet År 2013, tidigt 2013, sent Beslut 17,24 19,64 19,76 21,28 Under 2015 har vi också börjat mäta om våra föreskrifter är skrivna på klarspråk. Av 18 granskade föreskrifter uppfyller 12 de kriterier som vi har satt upp för klarspråk i våra föreskrifter. Källa: Jordbruksverket Borgeby, Elmia och Kvalitetsmässan I juni arrangerades Sveriges största lantbruksmässa i fält Borgeby fältdagar. I vår monter kunde be - sökarna utmana oss med ogräsproblem, studera ett odlingslandskap i miniatyr samt analysera sitt eget utsäde. De kunde också framföra idéer och synpunkter direkt till Jordbruksverkets ledningsgrupp som var på plats för att lyssna på och samtala med kunderna. Elmia arrangerade mässan Elmia Lantbruk Djur & Inomgård. I Jordbruksverkets monter låg fokus i år på hållbar konkurrenskraft. Vi pratade om villkorad antibiotikaanvändning och mervärden inom lantbruket. Som väntat var våra besökare intresserade av de olika stöd vi hanterar vilka som går att söka och hur tidplanen ser ut för utbetalningar. Under november deltog vi på Kvalitetsmässan i samband med finalen av Sveriges modernaste myndighet. Internkommunikation Under 2015 slutförde vi ett projekt som ska leda till bättre internkommunikation. Bland annat tittade vi på hur andra organisationer arbetar med internkommunikation samt gjorde intervjuer med medarbetare. Projektet visade att chefen är den viktigaste kanalen för internkommunikation. Projektet har bland annat lett till att vi under 2015 satsade på en utbildning av alla chefer i kommunikativt ledarskap samt att vi har gjort ett nytt gränssnitt på första sidan på vårt intranät som kommer att lanseras under Effekterna av projektet kommer vi att följa upp, men redan nu ser vi till exempel skillnad i hur chefer kommunicerar med medarbetare. Webben som huvudkanal Arbetet med webben som huvudkanal har rullat vidare under året. Vi genomförde en webbundersökning som visade att våra kunder hade svårt att hitta till våra vanligaste tjänster på jordbruksverket. se. Som ett resultat har vi gjort om förstasidan på jordbruksverket.se. Arbete med sociala kanaler Sociala kanaler blir allt viktigare i verkets kommunikation. Under 2015 har vi, som en del av främjandeuppdraget kring landsbygdsutveckling, genomfört en kampanj under #minlandsbygd där vi bad besökare att tagga bilder av landsbygderna. Utdelning var god med över följare på kontot. Bilderna har använts för att smycka huset, i en bok samt i årsredovisningen. I samband med den europeiska antibiotikadagen den 18 november genomförde vi tillsammans med 23 myndigheter en kampanj i sociala medier riktad mot allmänheten. Tillsammans med Folkhälsomyndigheten var vi huvudarrangörer av kampanjen #skyddaantibiotikan vars huvudbudskap handlade om enkla val i vardagen för att förhindra spridning av antibiotikaresistens. Vi skapade en egen webbsida samt underlag för spridning av budskapen i form av kanalanpassade texter, grafiska produkter och bilder. Kampanjen fick ett gott genomslag i både press och sociala medier. 134 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

135 STÖDJANDE PROCESSER Gemensamma kanaler och system Det gemensamma verksamhetsstödet ska bidra till en effektivare verksamhet och tydligare kundfokus genom att samordna kanaler och system. För att kunna erbjuda ett ännu bättre stöd har vi under året bildat en ny funktion som ska ansvara för att driva utveckling, förvaltning och användning av verksgemensamma kanaler och system. Exempel på verksgemensamma kanaler och system är Mina sidor, standardärendehanteringssystemet Public 360 och webbplattformen. Effektivare stödfunktion Under året har vi gjort en uppföljning av bland annat hur stor andel av nedlagd tid som använts för stödfunktioner. Stödfunktioner definierar vi som ledning, chefsfrågor och verksövergripande uppgifter samt stödjande verksamheter som IT-support, internrevision, ekonomi- och personaladministration, human resource, kommunikationsarbete och lokalfrågor m.m. Andelen stödfunktion har stadigt minskat, från 29 % år 2005 till 23 % år 2015 tack vare att vi ständigt arbetar med att effektivisera våra processer. I redovisningen ingår inte Distriktsveterinärernas centrala och regionala resursåtgång. Skulle vi ta med även denna verksamhet kommer andelen stödfunktion att bli något JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

136 STÖDJANDE PROCESSER 136 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

137 Återrapporteringskrav I detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete med mål och återrapporteringskrav i enlighet med regleringsbrev.

138 Genomförande av jordbruksoch fiskeripolitiken Jordbruksverket ska genomföra den nya jordbruks-, landsbygds- och havs- och fiskeripolitiken på ett sätt som är effektivt för företagen, minskar risken för sanktioner och är effektivt för myndigheterna. Jordbruksverket ska styra handläggning och kontroll samt noggrant följa utvecklingen under stödåret för att säkerställa att direktstöden till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så hög utsträckning som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter samt undersöka möjligheten till förskottsutbetalningar av stöd inom ramen för EU-regelverket. Jordbruksverket ska, efter samråd med läns styrelserna, upprätta avtal enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron. Jordbruksverket ska fortsatt vara behjälplig med analyser och underlag beträffande översyn och utformning av stöd till områden med naturliga och särskilda begränsningar. Jordbruksverket ska redovisa vilka insatser som har genomförts och planeras att genomföras för att förebygga och minimera risken för finansiella korrigeringar av EU-medel. Jordbruksverket ska lämna en detaljerad redovisning av användningen av TA-medel (Technical Assistance). Förberedelse och genomförande av ny jordbruks- och fiskeripolitik Arbetet med att bistå regeringen i förberedelserna och införandet av den nya jordbruks- och fiskeripolitiken har fortsatt under Detta gäller såväl i arbetet med utformning av regelverk som inför möten inom EU. Under 2013 var fokus i hög grad mot de nationella val som skulle göras inom gårdsstödet och även i regeringens arbete med landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Regeringens förslag inom gårdsstödssystemet blev klart i början av 2014 och regeringens förordning utfärdades i september Inom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeri programmet medverkade verket konkret i arbetet med programskrivning. Efter att regeringen i mitten av 2014 överlämnat förslaget till landsbygdsprogram till EU-kommissionen kom ett stort antal frågor från Kommissionen där verket medverkade i utarbetande av svar. Landsbygdsprogrammet blev godkänt av EU-kommissionen i maj Havs- och fiskeriprogrammet blev godkänt av Kommissionen i augusti Regeringens förordning utfärdades i juni Även om EU-nivån slutfört sitt arbete med beslut om gemensamma EU-förordningar och har godkänt landsbygdsprogram och havs- och fiskeriprogram, har arbetet med olika tillämpningsregler fortsatt fram till sommaren Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter om såväl jordbrukarstöd som projekt- och företagsstöd vid flera tillfällen under Teknisk implementering av reformerna Implementeringen av reformerna har fram till slutet av 2015 genomförts i ett sammanhållet program (ProCAP). ProCAP har omfattat arbetet med införande av nya reformer med tillhörande utveckling av IT-stöd för tre områden; direktstöd (bland annat gårdsstödet), landsbygdsprogram och nytt havs- och fiskeriprogram. Dessa reformer har införts med start under stödsäsongerna 2014 och ProCAP har också inneburit en tillhörande investering för framtiden vad gäller ny teknik, ny arkitektur och delvis nytt arbetssätt för kunder och handläggare. Arbetet har varit högt prioriterat inom Jordbruksverket och många personer har deltagit i arbetet. Under 2015 har närmare timmar lagts ned av medarbetare vid Jordbruksverket, samarbetsmyndigheter och konsulter. Programmet ProCAP har på en övergripande nivå varit indelat i tre projekt: Regler & processer Förändring IT-utveckling 138 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

139 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Projekt Regler & processer Projekt Regler & processer har genomfört verksamhetsanalyser för de övriga projekten, framför allt för IT-delprojekten som sedan har tagit över med kravanalys och utveckling. I verksamhetsanalysen har legat analys och kartläggning av processer, regelverk och begrepp. I projekt Regler & processers ansvar och arbetsuppgifter har också ingått att ta fram förslag till föreskrifter, rutiner, kontrollinstruktioner och gemensamma administrativa rutiner (GAR). Projekt Förändring Projekt Förändring har haft ett samlat ansvar för hela programmet och har varit stödjande till de olika projekten inom följande områden: Extern kommunikation (externa kunder och intressenter) Programintern kommunikation Utbildning Dokumentation, mallar, blanketter Support för öppnade stödformer Förändringsledning En viktig del i förändringsarbetet har varit att nå ut till en grupp kallad ambassadörer vid länsstyrelserna och Jordbruksverket. Denna roll har en stor betydelse för att få förändringarna att nå ut på bred front. Projekt IT-utveckling IT-utvecklingsprojektet har varit stort och har haft flera delprojekt organiserade inom sig. Under 2015 har IT-projektet omfattat delprojekt för följande verksamhetsområden: Jordbrukarstöd (Gårdstöd/direktstöd) Stödrätter Kontroll Projekt- och företagsstöd Styrning, uppföljning och rapportering (beslutsstöd) Leveranser under har varit det mest intensiva leveransåret med flera leveranser av tjänster för externa kunder och interna kunder (Jordbruksverket och partners). De flesta har inneburit en samlad leverans av ett IT-stöd med dokumentation och hjälptexter, utbildning i IT-stödet, arbetsrutiner för handläggare och föreskrifter har präglats av det år då mycket slutligen har fallit på plats men också det år då vissa delar har blivit tvingade att skjutas framåt i tiden. Året har också bestått av många mindre utredningar. Denna uppgift har haft en tendens att öka under året i samband med sena besked från EU-kommissionen avseende tillämpningsförordningar och nya tolkningar av regelverk. Jordbrukarstödsåret i sin helhet med nya handläggnings-, kontroll- och stödrättsystem har kommit på plats, har använts och resulterat i utbetalningar i december månad på ett, med givna förutsättningar, bra sätt. Vi har fått kvitto på att IT-stöden fungerar och med hjälp av en större grad av automatisering så går handläggningen betydligt fortare än tidigare. En påbyggnad inom kedjan för landsbygds- och fiskeristöd har fortsatt. Redan under 2014 öppnade E-tjänsten för ansökan av investeringsstöd till investeringar i djurstallar och projektstöd för bredband. Under 2015 har sedan öppningar skett av handläggningssystem och E-tjänsten har utökats för ansökan av fler stödformer. Informationsspridning har fortsatt varit ett viktigt område. Detta har pågått kontinuerligt både för hela ProCAP:s personal såväl som för externa kunder och intressenter. Den senare målgruppen har försetts med uppdaterad information efter hand som nya besked har funnits. Förändringsarbetet kan också sägas ha pågått i ett kontinuerligt flöde men har haft många och intensiva faser i samband med leveranser för handläggning i olika delar av stödens processer. Helheten Införandeprogrammet ProCAP har haft till uppgift att under dessa år leverera en helhet bestående av IT-stöd, rutiner, föreskrifter, utbildningar och information. ProCAP har varit ett mycket omfattande utvecklingsarbete som är en investering för framtiden. Ett tiotal nya IT-system har levererats med starka inslag av automatisering och helt digitaliserade processer, från kund via handläggning och åter till kund. I denna investering har bland annat ingått en etablering av ny arkitektur, både inom verksamhet och IT, nya utvecklingsverktyg, delvis nytt arbetssätt inom utvecklingsarbetet och en större satsning på test. Inom ProCAP har också under åren ingått regeringsuppdraget De fyra initiativen. Detta uppdrag har haft till syfte att öka servicegraden mot slutkunderna. Uppdraget har under ProCAP:s ledning bidragit till en ökad service och ökad digitalisering inom samarbetsprocesserna mellan kund och myndighet. Uppdraget har slutredovisats separat under ProCAP har i sin helhet varit ett mycket stort utvecklingsarbete där just storleken har varit en utmaning. Att regelverken har blivit mer komplexa, kombinerat med sena och ändrade politiska besked har gjort arbetet till en mycket stor utmaning. Detta tillsammans med resursbrister under vissa perioder har gjort att vissa delar har tvingats framåt i tiden och flyttats med till det reformarbete som kommer att fortsätta. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

140 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV De totala utgifterna för programmet ProCAP under perioden har uppgått till 372 miljoner kronor. Under hösten 2015 har det fortsatta utvecklingsarbetet lagts över i mindre projekt och utgifterna under 2015 uppgår till ytterligare 20 miljoner kronor. Nedan framgår de totala utgifterna om 392 miljoner kronor fördelade per år samt hur stor del som kostnadsförts respektive år. Tabell 74. Totala utgifter m.m. för implementeringsarbetet Totala utgifter, tkr varav kostnad, tkr Totalt Skillnaden mellan totala utgifter och vad som kostnads förts t.o.m. räkenskapsåret 2015 om knappt 156 miljoner kronor har lånefinansierats och bokförts som anläggningstillgång. Av beloppet har närmare 11 miljoner kronor skrivits av till och med Resterande belopp om 145 miljoner kronor kommer att kostnadsföras och belasta verksamheten i form av avskrivningar under perioden Reformarbete 2016 och 2017 Reformarbetet kommer att fortsätta under 2016 och till viss del även under Arbetet pågår både i projektform och i linjens ordinarie arbete. I detta ligger: Stödformer som ska införas 2016 Stödformer som inte har ingått men tillkommit under ProCAP Nedprioriteringar inom ProCAP beroende på försenat regelverk, resursbrister eller mer omfattande arbete än planerat/uppskattat Arbetet innebär en helhet med IT-stöd, rutiner, föreskrifter, utbildningar och information. Budgeterade utgifter 2016 för det fortsatta utvecklingsarbetet som även inkluderar viss förvaltning uppgår till ca 144 miljoner kronor. Av beloppet beräknas att 71 miljoner kronor kostnadsförs 2016 medan resterande belopp om 73 miljoner kronor lånefinansieras och kostnadsförs i form av avskrivningar under perioden Styrning för tidig utbetalning Jordbruksverket har, tillsammans med länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget, fortsatt använda och utveckla styr- och uppföljningssystemet för EU-stöden. En central del i systemet är en gemensam tidsplan med mål för de viktigaste momenten i hantering av stödsökarnas ansökningar och mål för utbetalade belopp. Effekten av styrningen är tydligast för jordbrukarstöden där utbetalningarna till och med årsskiftet överstiger målvärdet. För stöden till landsbygds utveckling syns fortfarande ingen riksövergripande på tagligt för kortad handläggningstid. Dock har här utbetalningarna kunnat göras senast sista datum för medfinansiering från EU. Under 2016 planerar Jordbruksverket för första gången att betala ut förskott för jord brukarstöden finansierade av EGFJ. Avtal med länen Avtal mellan Jordbruksverket och samtliga länsstyrelser om delegering av arbetsuppgifter har upprättats i februari Avtalen har träffats i enlighet med de krav som ställs upp i bilaga 1 punkt 1 C)C.1 i) i förordning 907/2014 (Kommissionens delegerade förordning till 1306/2013). Översyn och utformning av stöd till områden med naturliga och särskilda begränsningar Jordbruksverket har under år 2015 fortsatt att vara Näringsdepartementet behjälpligt med analyser och underlag för det pågående arbetet med revideringen av kompensationsstödet. Arbetet har även omfattat det till detta stöd nära kopplade nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Arbetet har omfattat kompensationsstödets båda geografiska områden områden med naturliga respektive särskilda begränsningar samt även bergsområdet i norra Sverige. Arbetet har dels bestått i att ta fram kartor som beskriver olika indelningar utifrån tillämpning av de ingripande EU-regler som styr utformningen av stöden och de centrala avvägningar som departementet gjort i dessa frågor, dels utformningen av de svenska regler som ska styra stöden. I och med att önskemål har funnits att - om möjligt vid revideringen försöka minimera skillnaderna jämfört med de kartor och regler som gällde för dessa stödformer fram till och med år 2014 så har följden blivit ett ganska omfattande arbete vad gäller främst utformningen av de nya kartorna. Arbete med att förebygga och minimera risk för finansiella korrigeringar Jordbruksverket arbetar ständigt med att minimera risken för finansiella korrigeringar. Många av in - satserna återkommer årligen medan andra är resultat av de revisionspåpekanden som gjorts avseende olika delar i stödprocessen. Inriktningen för att minska riskerna för finansiella korrigeringar är en naturlig del i verksamheten, både vid förvaltning av redan existerande system och vid nyutveckling av system. I samband med införandet av den nya jordbrukspolitiken för har vi bland annat arbetat med att förbättra handläggarstödet så att det blir tydligare för stödmyndigheterna hur de ska arbeta. 140 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

141 En ökad användning av e-handläggning minskar risken för felaktig handläggning. Genom En väg in, en samverkande kundtjänst för Jordbruksverkets och länsstyrelsens gemensamma kunder, minskar vi risken för felaktiga ansökningar genom att förbättra möjligheterna att ge kunden rätt svar från början. Vi ser positivt på att vi i det nya programmet har fått möjlighet att införa schabloner för kostnader inom t.ex. enhetskostnader för stallplatser, indirekta kostnader inom lokalt ledd utveckling och klumpsumma för bildandet av partnerskap inom europeiska innovationspartnerskapet (EIP). Detta bör minska risken för stödmottagare att göra fel i sin redovisning. Inom stödhanteringen anses finansiella fel på maximalt 2 % av stödbeloppet vara acceptabla. För de utgifter där denna andel tydligt överstiger 2 % ska en handlingsplan tas fram för att åtgärda bristerna. Jordbruksverkets handlingsplan för att minska felfrekvenser i landsbygdsprogrammet är ett viktigt redskap för att följa upp och åtgärda brister som iakttagits såväl vid revisioner som i stödhandläggningen vid genomförandet av landsbygdsprogrammet. Den har varit ett arbetsredskap under flera år och förvaltningsmyndigheten och utbetalningsfunktionen ansvarar gemensamt för den. På Jordbruksverket arbetar vi aktivt utifrån handlingsplanen med att åtgärda fel och brister och följa upp resultatet. En särskild arbetsgrupp har tillsatts med personer från både förvaltningsmyndigheten och utbetalningsfunktionen. Ambitionen är att arbetsgruppen ska verka för att Jordbruksverket tar hand om identifierade brister på ett strukturerat sätt och så tidigt som möjligt. Ajourhållning av blockdatabasen har under 2015 gått igenom cirka block, ungefär häften av samtliga block. En särskild aktivitet (projektet Block 2015) har också genomförts för att anpassa blockdatabasen till nyinförda regelkrav som gäller under perioden Internkontrollenheten bedriver sedan 2014 en om fattande verksamhet i enlighet med EU-kommissionens ackrediteringsförordning. Verksamheten granskar funktionen i förvaltningsoch kontrollsystemet. Kontrollerna görs både av Jordbruksverkets egen stödhantering och verksamheten vid de myndigheter och organisationer som har delegerade uppgifter. Internkontrollenheten uppmärksammar också väl fungerande verksamhet i syfte att myndigheterna ska ha goda exempel och kunna ta fram åtgärder som säkrar en tillräcklig kvalitet. Under 2015 har internkontrollenheten granskat totalt 184 utbetalningar och kontrollerat sju olika, genom riskanalys utvalda, riskområden hos nio olika stödmyndigheter. Utöver detta har upp följning gjorts av de sex myndigheter hos vilka allvarliga eller mycket allvarliga brister kunnat konstateras under föregående år. Fokus i årets upp följningar har legat på upphandlingsområdet där brister kunnat konstateras föregående år. Uppföljningarna har visat att internkontrollenhetens kontroller som regel medför att stödmyndigheterna förändrar sina interna rutiner och arbetssätt för att förbättra sin handläggning och komma till rätta med eventuella brister. Jordbruksverket genomför flera olika utbildningar och informationsinsatser för att höja sin egen personals kompetens och den hos de myndigheter och LAG som har delegerade uppgifter. För att förbättra förståelsen av det informationsmaterial som är avsett för framför allt stödmottagare pågår också åtgärder för att öka vår förmåga att skriva klarspråk. Åtgärderna omfattar både utbildningar och utvärderingar av enskilda personers förmåga. Användning av TA-medel (Technical Assistance) inom Landsbygds- och fiskeriprogrammen Uppföljning och utvärdering TA-medlen finansierar Jordbruksverkets arbete med uppföljning och utvärdering av programmen. Uppföljning och utvärdering av fiskeriprogrammet samt landsbygdsprogrammet Uppföljningen av programmen består av analyser, sammanställningar och resultatredovisningar. Ett flertal olika indikatorer används för att visa programmens utfall, resultat och effekter. Indikatorvärdena samlas in på olika sätt. Utvecklingen inom programmen presenteras inom en årlig genomföranderapport som visar vilka produktiva och finansiella resultat som programmet uppnått. Statistik och analyser har också använts som underlag vid framtagande av förslag till havsoch fiskeriprogrammet samt landsbygdsprogrammet JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

142 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Utvärderingen av programmen samordnas av ett utvärderingssekretariat. Inom landsbygdsprogrammet har arbetet under 2015 till största delen handlat om ex post-utvärdering som genomförs av fyra olika forskargrupper och vars preliminära resultat diskuterats på ett seminarium. En utvärdering om kompetensutveckling har också genomförts, liksom en om konkurrenskraft. Uppföljning och utvärdering av havs- och fiskeriprogrammet samt landsbygdsprogrammet Arbetet för uppföljning av programmen har hittills avsett förberedelsearbete inför programstarten. Förberedelser för uppföljning har bland annat innehållit ett stort arbete med kravställningar för olika IT-stöd, förslag till mål inom olika delar av programmen samt framtagande av urvalskriterier och processrutiner för att kunna leva upp till EU:s krav för programuppföljningen. Under året har utvärderingssekretariatet främst fokuserat på att planera inför kommande utvärderingar, med fokus på aspekter som kan utvärderas tidigt i perioden, däribland en ESI-fondgemensam utvärdering rörande genomförandeorganisationerna och ESI-fondernas bidrag till 2020-målen. Utvärdering av förenklingsambitioner inom landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet har också gjorts. Landsbygdsnätverket Merparten av kostnaderna utgör ersättningar för utlägg som nätverkets medlemsorganisationer haft när de utfört operativa insatser enligt handlings- och aktivitetsplaner. En annan stor del av kostnaderna utgörs av löner för det samordnande nätverkskansliet på drygt 7 heltidstjänster. Därutöver är det kostnader för att arrangera konferenser och inköp av tjänster, t.ex. skribent och filmproduktionstjänster. Alla intresseorganisationer och myndigheter, som är verksamma på nationell nivå och som är viktiga för att nå målen med landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt lokalt ledd utveckling kan bli medlemmar i Landsbygdsnätverket. Vid årsskiftet 2015/2016 har nätverket 85 organisationer och myndigheter med som medlemmar. Av dessa är 52 operativa i olika arbetsgrupper. Nätverket leds av en styrgrupp som representerar 15 av medlemsorganisationerna och myndigheterna. Alla medlemmar i nätverket kan föreslå ämnesområden som man tillsammans med resurser från nätverkets budget behöver jobba med. Under är det gröna näringar, innovationer i jordbruket, lokalt ledd utveckling, integration, naturturism, service i landsbygder och unga i landsbygdsutveckling som styrgruppen har prioriterat. Därutöver har ett aktiviteter för fiskeri- och vattenbruk planerats Informationen om dessa insatser sprids fortlöpande via Landsbygdsnätverkets webbplats och nyhetsbrev. Landsbygdsnätverket har haft två särskilda nätverksmöten med fiskeområdesrepresentanter. Ett i början av året. Övervakningskommittén sekretariatet Kostnaderna avser lönekostnader för arbete med förberedande/genomförande av sammanträden för programmens övervakningskommittéer samt arbete med årsrapporterna för Landsbygds- och fiskeriprogrammen som lämnas till EU i juni varje år samt rese- och konferenskostnader för övervakningskommittéerna inom respektive program. Årsrapporterna utgör de största rapporteringsdelarna inom ramen för programmen och de ska också godkännas av övervakningskommittéerna innan de skickas för slutligt godkännande av EU-kommissionen. Programändringar/ programskrivningar Kostnaderna avser Jordbruksverkets arbete med utformningen av landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet Arbetet har bland annat bestått av: Justeringar av programtexter inför programgodkännanden, framförallt åtgärdstexter. Här ingår framtagande av exempelvis beskrivningar och konstruktioner av åtgärder och delåtgärder, stödberättigande utgifter, villkor, vissa schabloner, stödnivåer, högsta och lägsta stödbelopp samt verifierbarhet och kontrollerbarhet. Programändring av landsbygdsprogrammet, även här huvudsakligen ändringar åtgärdstexter som ovan. Justeringar av mål för olika insatsområden (delåtgärd och fokusområde) utifrån hur mycket pengar som avsatts för insatsområdet. Urvalskriterier för projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar i landsbygdsprogrammet samt projekt- och företagsstöd i havs- och fiskeriprogrammet. I detta har det även ingått framtagande av poängsättningar, viktning och bedömningsgrunder. Annat arbete med hur projekt- och företagsstöd ska prioriteras, hur beslutsomgångar eller löpande beslut ska användas. Arbete med nationella och regionala handlingsplaner för programmen Fördelningsnycklar för landsbygdsprogrammet som ska styra hur pengarna fördelas till stödmyndigheterna för de olika insatsområdena. Arbete med samordning mellan fonderna. 142 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

143 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Förberedelse av ny jordbruks- och fiskeripolitik Implementeringsarbetet av den nya politiken har fortsatt under Kostnader inom det s.k. ProCAP-programmet som rör landsbygds- och fiskeri programmet har till stor del finansierats med TA-medel från respektive fond. Under senare delen av 2015 har även delar av kostnader i efterföljande implementeringsprojekt finansierats med TA-medel. Kostnaderna 2015 utgörs framförallt av utgifter för löner och köpta tjänster som rör arbeten inom landsbygds- och fiskeriprogrammet och som inte avser upparbetade tillgångar av IT-stöd. Vidare har TA-medlen belastats med avskrivningskostnader för tidigare byggda IT-applikationer som används inom stödhanteringen. För åren framöver kommer avskrivningskostnaderna som beräknas finansieras av TA-medel att öka i takt med att systemen blir klara och börjar användas. Genomförande (Jordbruksverket) TA-medel har använts för att täcka en mindre del av förvaltnings- och utbetalningsmyndighetens kostnader för genomförande av landsbygdsprogrammet. I arbete ingår support till länsstyrelserna, viss uppföljning, förvaltning och styrning av programmen samt arbetet med utbetalning av stöden. Blockdatabasen Kostnaderna avser arbete med att uppdatera och att hålla en god kvalité på blockdatabasen. TA-medel finansierar hälften av kostnaderna. Under kapitel Korrekt hantering av stöd framgår uppdateringsarbetet Lokal ledd utveckling (LLU) Under 2015 har TA-medel finansierat förberedelser för handläggning och beslut om utbetalning av ärenden för lokalt ledd utveckling genom Leader. Det har framförallt varit viktigt att säkerställa en tillräcklig kapacitet att handlägga projektansökningar från LAG. Medel har också använts för att tillsätta en urvalskommitté med uppgift att analysera och välja ut strategier för lokalt ledd utveckling. Medel har även använts för utbetalning av förberedande stöd för kostnader i samband med framtagande av strategier. Genomförande (länsstyrelserna) TA-medlen till länsstyrelserna har fördelats på varje länsstyrelse enligt en av Jordbruksverkets fastställd fördelningsnyckel. Länsstyrelserna har använt TA-medel till att finansiera Övergripande planering, samordning och genomförande av landsbygdsprogrammet, handläggning av miljöersättningar och kompensationsstöd SAM (granskning av stöd som ingår i landsbygdsprogrammet) fältkontroller handläggning ansökan och utbetalning av projektstöd, miljöinvestering blockdatabas extern och intern information inom lantbruk och landsbygd genomförandestrategi uppföljning och utvärdering av Landsbygdsprogrammet införande av SAM internet ansökningar om miljöersättning överklagningar som rör stödutbetalningar och återkrav åtagandeplaner granskning och urval av marker som berättigar till de högre ersättningarna i Landsbygdsprogrammet kontroll djurmärkning och journalföring handlingsplan för Landsbygdsprogrammet JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

144 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Miljöanalys (SLU) TA-medel har tilldelats SLU:s fortlöpande miljöanalys (Foma) för de verksamheter som har koppling till åtgärder i landsbygdsprogrammet. Följande verksamheter ingår 2015: Delar av Artdatabankens rödlistningsarbete samt koordinering av frivilliga flora- och faunaväktares insatser att övervaka kända lokaler av sällsynta flora- och faunapopulationer. Datainsamling av art- och landskapsdata inom Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Miljöövervakning likväl som analyser av data och utveckling av kunskap baserad på denna inom Centrum för Kemisk Bekämpning (CKB). Här omfattas datainsamling för växtskyddsmedel i typområden på jordbruksmark och i åar samt i nederbörd och luft. En central del i CKB:s verksamhet är att förmedla analysresultat och kunskap till odlare, rådgivare och tjänstemän. Beräkningar av näringsämnesbelastningar på akvatiska system, främst från jordbruket men även från punktkällor samt skogsmark, utförda av SLU Nav. Viktiga delar av verksamheten är modellutveckling samt modellberäkningar av läckage av kväve och fosfor från jordbruksmark och utvärderingar av vilka åtgärder som är kostnadseffektiva för att minska läckagen. Återkommande datainsamling av det kemiska tillståndet i sjöar. Objekten är slumpmässigt valda och representerar hela landet med sjöar i olika storlekar. Metodutveckling kopplat till NILS-programmet, strukturkalkning av jordbruksmark samt olika jordbruksmetoders påverkan på biologisk mångfald. Sammantaget så rör de här delarna av miljöövervakningen en lång rad miljökvalitetsmål; Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö. Sametinget TA-medel används främst till lönekostnader för att handlägga ansökan om stöd och ansökan om ut - betalning inom landsbygdsprogrammet. Medlen finansierar också deltagande i olika möten, bland annat för partnerskapsmöten för det samiska partnerskapet i nya landsbygdsprogrammet, utbildningar och seminarier samt genomförande av informationsinsatser. Resor, logi och bilhyra vid kontroller eftersom kontrollerade objekt ibland ligger i väglöst land. Avsatta medel för 2015 har rekvirerats under Tillväxtverket Tillväxtverket använder TA-medel för arbetet med framtagande av handlingsplan inom Landsbygdsprogrammet, planering av genom förandet samt informations- och kunskapsinsatser. Avsatta medel för 2015 har rekvirerats under Ekonomistyrningsverket TA-medlen finansierar revisionen av programmet som företrädelsevis genomförs av Ekonomistyrningsverket, som är reviderande myndighet inom programmet, i syfte att uppfylla de krav på effektiv förvaltning av EFF-medel i Sverige. 144 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

145 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Tabell 75. Utfall TA-medel 2015, tkr Åtgärder Landsbygds - programmet Landsbygds - programmet Fiskeri - programmet Fiskeriprogrammet Summa Uppföljning och utvärdering Landsbygdsnätverket ÖK-sekretariat Programändringar Förberedelser inför programperiod Förberedelser inför programperiod Direkta kostnader Avskrivningar Genomförande Blockdatabasen LLU Summa Jordbruksverket Genomförande (Länsstyrelserna) Miljöanalys (SLU) Sametinget Tillväxtverket 0 0 Ekonomistyrningsverket Totalt Livsmedelsstrategi Jordbruksverket ska stödja regeringens arbete med en livsmedelsstrategi och vid behov bistå med underlag och fakta i arbetet. Jordbruksverket har lämnat underlag och synpunkter underhand i arbetet med regeringens livsmedelsstrategi. Vi har också deltagit i olika möten som ordnats av Näringsdepartementet; på GD-nivå i den nationella dialoggruppen och på chefsnivå i den myndighetsgrupp som har sammanträtt vid fyra tillfällen. Därutöver har vi tillsammans med Livsmedelsverket och Tillväxtverket lämnat in ett formellt inspel, Initiativ för ökad export. Vi har också under året gjort olika rapporter som vi har bedömt att Näringsdepartementet kan ha användning av i arbetet med livsmedelsstrategin. Förenkling Jordbruksverket ska fortsätta förenklingsarbetet för att nå en märkbar positiv förändring i företagens vardag, särskilt fokus ska vara på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt. Jordbruksverket ska även göra en verksamhetsanpassad uppföljning av arbetet. Förenklingsarbetet ska genomföras utan att skyddet för miljön eller djurhälsan försämras. Jordbruksverket har under 2015 fortsatt det förenklingsarbete som intensifierades 2013 då Förenklingsresan för lantbrukare startade. Förenklingsresan innebar att förenklingsarbetet fokuserades på det som lantbrukarna upplever som krångligt i sin vardag och på vad vi och andra myndig heter kan göra för att underlätta för företagen. Förenklingsresan resulterade i en gemensam handlingsplan där det som bedömdes behöva förenklas samlades för alla de berörda myndigheterna och för branschorganisationen Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Vi på Jordbruksverket har åtagit oss att ha ett övergripande ansvar för att samordna och följa upp alla aktörers arbete med handlingsplanen och har under 2015 stämt av med de andra aktörerna hur arbetet fortskrider. Generellt kan sägas att förenklingsarbetet på de andra myndigheterna och på LRF har fortsatt som planerat under 2015 men att visst arbete med förenklingarna fortsatt återstår. När det gäller vårt eget förenklingsarbete så sker det kontinuerligt som en integrerad del i vårt ordinära arbete. Förenklingsarbetet följs upp genom månatliga avstämningar utifrån handlingsplanen och under 2015 har antalet färdiga åtgärder ökat från 75 till 109 vilket innebär att närmare 75 % av åtgärderna är genomförda, se figur 16. Under 2015 har Jordbruksverket även påbörjat en ny Förenklingsresa tillsammans med Livsmedelsverket och Tillväxtverket med inriktning på livsmedelsindustrin. Syftet med denna förenklingsresa för tillväxt och export i livsmedelsindustrin är att förstå hur vi JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

146 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV tillsammans kan förenkla och förbättra vardagen för företag i svensk livsmedelsindustri. Arbetet med denna förenklingsresa kommer att fortsätta under Januari 2015 December 2015 Ja Delvis Inte ännu Nej Fig 16. Genomförda förenklingsåtgärder enligt handlingsplan Utöver detta bedriver Jordbruksverket även annat förenklingsarbete och som exempel på detta kan nämnas det arbete som görs i handlingsplanerna för gris, mjölk samt nöt och lamm. Handlingsplanerna ägs av branschorganisationerna men vi deltar och arbetar med de förenklingsåtgärder som rör vårt ansvar, t.ex. sådant som rör våra regelverk. Vi är också aktiva i förenklingsarbete på EU- nivå vilket bl.a. omfattar att försöka påverka och förenkla regelverket kring EU-stöden och regelverken kring djur- och växtskydd. Under året har vi även träffats en gång per månad och tagit fram förenklingsförslag i den så kallade SAM-arbetsgruppen vilken består av LRF, LRF mjölk, LRF konsult, Länsstyrelserna, Hushållningssällskapet, Näringsdepartementet och Jordbruksverket. Arbetet i denna grupp har bl.a. resulterat i förenklingar kring tvärvillkoren och syftet är att på sikt förenkla hela systemet kring tvärvillkor. Detta förenklingsarbete har presenterats för EU-kommissionen och samtliga medlemsstater. För de hotade husdjursraserna har rasföreningarna tagit fram avelsplaner för respektive ras. Dessa innehåller uppgifter om populationsstorlek, trender, avelsmål m.m. I avelsplanerna ska fokus ligga på hur man arbetar för att bevara den genetiska variationen och för att undvika inavel. Det innebär att en viss indirekt övervakning av den genetiska mångfalden sker. Avelsplanerna godkänns av Jordbruksverket. För övriga husdjursraser har avelsorganisationerna plan och riktlinjer som anger hur de ska arbeta och som också innehåller avelsmål, hur avelsvärdering ska utföras m.m. Näringen själv sköter mycket av detta. Jordbruksverkets arbete med genetisk mångfald hos vild biologisk mångfald är indirekt och sammanfaller med våra insatser för att nå gynnsam bevarandestatus för odlingslandskapets arter och naturtyper. Det arbetet sker främst genom att bevarande av livsmiljöer och spridningsvägar möjliggörs genom miljöersättningar, kompetensutveckling, rådgivning och arbetet med grön infrastruktur. För närvarande pågår dock ingen kartläggning eller övervakning av den genetiska mångfalden. Naturvårdsverket, tillsammans med flera myndigheter, tog 2008 fram ett förslag till ett nationellt handlingsprogram för bevarande av genetisk variation hos vilda växter, djur och svampar. I handlingsprogrammet konstateras att för att genomföra en förstärkt genetisk övervakning skulle det behövas en förstärkning av miljöövervakningsbudgeten. Handlingsprogrammet har dock inte genomförts och miljöövervakningsanslaget har inte förstärkts i detta syfte. Genetisk mångfald Jordbruksverket ska samverka med Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket kring kartläggning och övervakning av genetisk mångfald hos vilda och domesticerade växter och djur inom de areella näringarna. Jordbruksverkets roll är därvid begränsad till jordbrukets och vattenbrukets växter och djur. Jordbruksverket arbetar med den genetiska mångfalden, t.ex. inom programmet för odlad mångfald, POM för vilket SLU har det operativa ansvaret. Inom POM har genetisk diversitet kartlagts i ett antal insamlade kulturväxter (ärt, böna, tulpan, kulturrosor, m.fl.). Syftet har varit att förbereda urval för långtidsbevarande i nationell 146 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015