Årsredovisning 2014

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2 Samtliga bilder kommer från Jordbruksverkets Instagramkampanj #minlandsbygd om inget annat anges. Grafisk form: Holmbergs i Malmö AB

3 Innehållsförteckning 5 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD Maten och landsbygden vår gröna tråd 7 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET 13 EKONOMISK ÖVERSIKT 23 BRUKA UTAN ATT FÖRBRUKA Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar regeringens vision Utvecklingen på landsbygden Utvecklingen i jordbruket Utvecklingen inom fiskeri och vattenbruk 41 DYNAMISKT OCH KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Analyser och utredningsverksamhet Statistikproduktion Effektiv kontrollverksamhet Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Förberedelser inför kommande jordbruks- och fiskeripolitik Jämställdhet Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet Fiskeriprogrammet Havs- och fiskeriprogrammet Sverige- det nya matlandet Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige Konsumentaspekterna Utsäde sundhet, kvalitet och sorter Kvalitetskontroll av frukt och grönt Härjedalsförhandlingarna 67 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Säkerställa ett gott djurskydd Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd, samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur Gott sundhetsläge på växtområdet God krisberedskap Kvalitet i djurregister 99 KORREKT HANTERING AV STÖD Effektivitet Enhetlighet Korrekt genomförande av EU-stöden Utbetalningar i rätt tid Kontroller 115 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGVERKSAMHET Distriktsveterinärerna Utsädeskontroll Vattenhushållning Köttklassificering Tjänsteexport 123 ENGAGERADE MEDARBETARE MED RÄTT KOMPETENS 131 STÖDJANDE PROCESSER FÖR KÄRNVERKSAMHETEN Intern styrning och kontroll Beslut om föreskrifter Effektiv kommunikation Förenklingsresan från prat till resultat Bemötande 135 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV 143 FINANSIELL REDOVISNING Inledning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Inkomsttitlar Bemyndigande Finansieringsanalys Sammanställning av väsentliga uppgifter Notförteckning 179 FASTSTÄLLANDE 81 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Arbete för miljö- och resurseffektiva gröna näringar Ett rikt odlingslandskap Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Myllrande våtmarker Ekologisk produktion Vattenhushållning Landsbygdsprogrammet axel

4

5 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD Maten och landsbygden vår gröna tråd Maten och landsbygden är en grön tråd som löper genom Jordbruksverkets verksamheter. Vårt uppdrag är att verka för ett konkurrenskraftigt jordbruk, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle. Det gör vi till exempel genom att bidra med kunskap och analyser, utveckla och förvalta regler samt betala ut stöd till jordbruk, landsbygd och fiske. Förberedelser för införandet av ny EU-politik och nya stöd inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske har fortsatt att vara en stor och prioriterad arbetsuppgift under Viktiga delar av regelverken har blivit klara under året, till exempel när det gäller gårdsstödet inklusive förgröningsstödet, medan landsbygdsprogrammet fortfarande väntar på slutgiltigt godkännande av EU. Vi fortsätter arbeta intensivt tillsammans med länsstyrelserna för ett bra införande av de nya stöden samtidigt som vi otåligt väntar på beslut om det som ännu inte är klart. Vi vill ju så långt det är möjligt kunna göra rätt från början och se till att de verktyg som reformerna ger verkligen skapar nytta för företagen, miljön och landsbygden. Genom att jobba med förenklingar och klarspråk ser vi till att de nya reglerna blir så enkla och begripliga som möjligt för kunderna. Under året har vi fortsatt arbeta med Förenklingsresan för lantbrukare. Vi har tagit fram en gemensam handlingsplan där myndigheter och branschorganisationer genomför konkreta åtgärder för en enklare vardag för lantbrukare. Åtgärderna symboliseras av 20 pusselbitar. Jordbruksverket har ansvar för fem pusselbitar samordning och uppföljning av förenklingar för lantbruket, föranmälan av kontroller, bemötande och klarspråk, dokumentation och rapportering samt regelförenkling. I mars 2015 kommer vi tillsammans slutredovisa resultatet av åtgärderna i handlingsplanen. När det gäller klarspråk har vi fortsatt vårt arbete med att utveckla vår kommunikation och vårt sätt att uttrycka oss. Klarspråk ligger mig varmt om hjärtat och jag är stolt över att Språkrådet under 2014 tilldelade Jordbruksverket priset Klarspråkskristallen för vårt språkarbete till nytta för kunder och medborgare. De första stöden i landsbygdsprogrammet har öppnat med en ny e-tjänst som gör det enkelt att ansöka. Först ut är stöd för utbyggnad av bredband en viktig förutsättning för företagande på landsbygden samt stöd för investeringar i djurstallar. Startskottet har också gått för samordningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna Fonderna omfattar sammanlagt 67 miljarder kronor som utvecklar Sverige. Ett spännande arbete där vi tillsammans med Tillväxtverket och ESF-rådet går in i en ny samverkan för att få fonderna att komplettera och förstärka varandra ytterligare. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

6 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD En utmaning för Jordbruksverket blir att samordna lokalt ledd utveckling i alla fyra fonderna. Sverige är första EU-land att ha en sådan samordning i alla fyra fonderna och vi kan förvänta oss stort intresse från andra länder för hur vi arbetar med detta här. God vattenhushållning bevattning, dränering och översvämningsskydd är en viktig fråga såväl för miljön som för jordbrukets konkurrenskraft. Klimatförändringarna innebär att vattenhushållningen behöver utvecklas för att klara en längre odlingssäsong, ökade flöden och längre torrperioder. Vi utvecklar nu vårt arbete med vattenhushållningsfrågor för att kunna möta dessa utmaningar för framtiden. Vår krisberedskap och krishanteringsförmåga prövades i samband med två händelser mitt i sommaren. Vi hanterade ett större utbrott av newcastlesjuka i fågelbesättningar - en utmaning inte minst för våra distriktsveterinärer som de klarade mycket väl. Ungefär samtidigt pågick den stora skogsbranden i Västmanland då vi gav stöd till framför allt det civila samhället i frågor om bland annat djurskydd och evakuering av djur. I den politiska debatten och i medierna var frågor om antibiotikaanvändning och resistens i fokus. EU-valet präglades av antibiotikafrågan och multiresistenta MRSA-bakterier i Danmark hamnade i mediernas rapportering. Under Almedalsveckan arrangerade Jordbruksverket det mycket välbesökta seminariet Antibiotika till friska eller sjuka? En livsviktig fråga för människor och djur tillsammans med Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Syftet med seminariet var att sprida kunskap om antibiotikaresistens och att berätta om myndigheternas gemensamma handlingsplan. Det svenska jordbrukets konkurrenskraft har varit i fokus för Jordbruksverkets analysverksamhet. Vi är beredda att bidra med kunskaper och åtgärder även framöver, till exempel när det gäller att ta hand om det som kommer ut av den pågående konkurrenskraftsutredningen och arbetet med den kommande livsmedelsstrategin. Lönsamheten i grisproduktionen har belysts särskilt under 2014 och en fruktbar samverkan där hela värdekedjan varit representerad har inletts. Ett arbetssätt som vi tror kan vara tillämpligt även inom andra sektorer framöver Vi samverkar både inom myndigheten och med andra enligt vår vision Enklare tillsammans för att skapa effekter för de gröna näringarna och för samhället i stort. 6 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014

7 Jordbruksverkets verksamhet Jordbruksverket är regeringens myndighet på det jordbrukspolitiska området. Vårt uppdrag är att inom jordbruk och landsbygdsutveckling arbeta för en hållbar u t- veckling, ett gott djurskydd, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Jordbruksverket har även ansvaret för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Inom myndigheten finns även fältorganisationen Distriktsveterinärerna.

8 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET En av Jordbruksverkets viktigaste uppgifter är att skapa helhetssyn och göra balanserade avvägningar mellan olika mål som ibland kan vara oförenliga. Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske och ska medverka till en från samhällsekonomisk synpunkt mer effektiv och miljöanpassad politik inom EU. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en av huvuduppgifterna. Vi ansvarar för utbetalningar av EU-stöd och arbetar för förenklingar av EU:s regleringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Jordbruksverket har även ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. Vi ansvarar för sam ordning, uppföljning och rapportering av miljö - kvalitets målet Ett rikt odlingslandskap samt medverkar i genomförandet av politiken för regional tillväxt. Vi arbetar för en god djurhälsa hos husdjuren och ska förebygga spridning och bekämpa smittsamma djursjukdomar och allvarliga växtskadegörare. Jordbruksverket verkar också för att stärka djurskyddet, såväl i Sverige som genom aktivt arbete i internationella sammanhang. I vårt uppdrag som central myndighet för djurskyddet ingår att samordna och vägleda länsstyrelserna i deras arbete med djurskyddskontroller. Jordbruksverkets organisation är indelad i fyra divisioner samt en stabsenhet och internrevisionen. Stabsenhet Generaldirektör Internrevision Främjande och förvaltning Utbetalningsfunktionen Service och kontroll Distriktsveterinärerna Landsbygdsavdelningen Avdelningen för djurskydd och hälsa Växt- och miljöavdelningen Stödärendeavdelningen Stödförvaltningsavdelningen Stödprocessavdelningen Kundavdelningen IT-avdelningen Kontrollavdelningen Huvudkontor 4 regioner 100 verksamhetsplatser varav 65 mottagningar Marknadsavdelningen Tvärgående fokusområden: FF Divisionsdirektör UF Divisionsdirektör SK Divisionsdirektör DV Divisionsdirektör Biträdande chef stabsenheten Se, utveckla och säkra landsbygden Förenklingar överallt Kunden först Helheten med ett regionalt perspektiv Attraktiv myndighet i koncernen staten Figur 1. Jordbruksverkets organisation. 8 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014

9 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Jordbruksverket har en stor regional organisation genom Distriktsveterinärerna samt olika regionala kontor. På de regionala kontoren finns verksamhet inom framförallt områdena växtskydd, växtnäring, ekologisk produktion, vatten och växtkontroll. Dessa kontor finns i Alnarp, Helsingborg, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skara, Stockholm och Uppsala. Vi har därtill regionala kontor i Svalöv för utsädesfrågor samt i Söderhamn där CDB-enheten och delar av kundtjänst sitter. Vår kartenhet är också regionalt placerad genom att medarbetarna tillsammans täcker ett geografiskt område. Distriktsveterinärerna Huvudkontor Distriktsveterinärerna Gränskontroll Distriktsveterinärerna Mottagning Jordbruksverket Huvudkontor Jordbruksverket Regionalkontor Jordbruksverket Kartenheten Figur 2. Kartor över Jordbruksverkets distriktsveterinärstationer och regionala kontor. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

10 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Jordbruksverkets vision Enklare tillsammans Jordbruksverkets vision är Enklare tillsammans. Visionen signalerar att vi ska ha ett starkt fokus på att göra det enklare för våra kunder, vilket bidrar till ett konkurrenskraftigt jordbruk, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle. Inom den breda verksamheten på Jordbruksverket arbetar vi tillsammans med att belysa frågor från olika perspektiv för att skapa helhetssyn och göra balanserade avvägningar mellan olika mål. För att lyckas skapa förenklingar som kunderna upplever i vardagen måste vi också arbeta nära tillsammans med andra myndigheter och branscher. När vi jobbar tillsammans går det mesta också enklare. Verksamhetsidé Jordbruksverket har en verksamhetsidé som ska ge ledning i vad som är vårt huvudsakliga uppdrag. Jordbruksverkets verksamhetsidé: Vi arbetar för ett livskraftigt jordbruk som grunden för en levande och attraktiv landsbygd. Vi bidrar till ett hållbart samhälle med en hälso sam miljö för människor och djur. Vi verkar för ett lönsamt företagande och tillväxt i hela landet. Vi utgår från kundernas behov och gör det krångliga enkelt. Vi skapar trygghet och förtroende, tillsammans och med andra. Strategisk plan med fem fokusområden Jordbruksverket har en strategisk plan fram till och med 2016, färdplanen. Den omfattar fem fokus områden som beskriver vad vi ska prioritera de närmsta åren. Arbetet med färdplanen har under 2014 tagit fart och olika insatser för att främja den utveckling som önskas har genomförts. Jordbruksverkets fokusområden: Se, utveckla och säkra landsbygden Kunden först Förenklingar överallt Attraktiv myndighet i koncernen staten Helheten med ett regionalt perspektiv Se, utveckla och säkra landsbygden Ett viktigt mål med fokusområdet är att få perspektiven konkurrenskraft och hållbarhet att genomsyra Jordbruksverkets verksamhet. När vi t.ex. utvecklar verksamhet och fattar beslut ska vi värdera vilken påverkan det har för konkurrenskraften i branschen samt ett hållbart samhälle. En strategisk plan för hur detta förändringsarbete ska genomföras har tagits fram. Bl.a. pågår kommunikationsinsatser inom Jordbruksverket för att sprida kunskap och olika andra insatser för att samla ny kunskap på området. En så kallad barometer håller på att tas fram. Syftet med barometern är att mäta medarbetarnas in ställning till fokusområdets ämnen och kunna se om det över tid sker någon förändring. Kunden först Jordbruksverket har drivit ett långsiktigt arbete med kunden i fokus. Inom detta fokusområde intensifieras nu arbetet för att öka andelen nöjda kunder. Under året har ett genomgripande projekt för att skriva klarspråk avslutats. Nu fortsätter det löpande arbetet för att fortsätta hålla hög standard på området. Under året belönades Jordbruksverket med klarspråkskristallen för sitt nytänkande och långsiktiga arbete med att förbättra texter och höja klarspråkskompetensen hos medarbetarna. Ett gott bemötande är centralt för att få nöjda kunder. Under hösten har vi startat ett arbete om hur vi bemöter våra kunder och varandra. Vi fokuserar på de mjuka frågorna som attityder, uppträdande och tilltal. Syftet är att våra kunder ska uppleva sina kontakter med oss positivt och att vi därigenom ökar möjligheten att uppnå de samhällseffekter vi önskar. En första förutsättning för ett bra bemötande är att vi också bemöter varandra bra. Därför omfattar förbättringsarbetet både vårt interna bemötande och bemötande av våra kunder. Vi har även genomfört en mätning hos våra kunder av hur de uppfattar oss. Genom undersökningen följer vi upp resultatet av de senaste åren. Vi har ökat servicen för våra kunder bland annat genom att mer hjälp går att få i kundtjänst, bättre samordning av support och utvecklade e-tjänster. Andra viktiga insatser inom fokusområdet är att arbeta för förbättrade handläggningstider och för att fler verksamheter arbetar kundinriktat. Förenklingar överallt Huvudaktiviteten inom detta fokusområde är Förenklingsresan. På resan har tio stopp gjorts hos lantbrukarföretag som har kunnat sitta ned med Jordbruksverket samt andra myndigheter och branschorganisationer för att diskutera vad de upplever som krångligt i vardagen och vad som kan förenklas. I januari gjordes det sista stoppet. De synpunkter som lantbrukarna fört fram har ibland handlat om krångliga regler, men i högre grad om det kitt som binder samman regelverken samordning, bemötande och kommunikation t.ex. Lantbrukarna lyfte även fram oron för att göra fel. I mars presenterade myndigheter och branschorganisationer en gemensam handlingsplan med konkreta åtgärder för en enklare vardag för lantbrukare. Åtgärderna symboliseras av 20 pusselbitar. 10 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014

11 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Jordbruksverket har fem pusselbitar samordning och uppföljning av förenklingar för lantbruket, föranmälan av kontroller, bemötande och klarspråk, dokumentation och rapportering samt regelförenkling. Slutredovisning av handlingsplanen sker i mars Attraktiv myndighet i koncernen staten En av Jordbruksverkets utmaningar för framtiden är att kunna attrahera och behålla nödvändig kompetens. Vi ser att ett ökat samarbete med andra myndigheter kan ge en god grund för detta och mycket annat. Inom fokusområdet har det under året startat några projekt för att främja utvecklingen för en attraktiv myndighet. En förstudie analyserar hur framtidens internkommunikation ska se ut inom myndigheten för att skapa goda förutsättningar för medarbetare och chefer att kunna göra ett gott jobb. På IT-avdelningen pågår ett pilotprojekt för att analysera vilka faktorer som är viktigast för att Jordbruksverket uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och för att vi ska lyckas behålla nyckelkompetens. Under året har även ett treårigt ledarutvecklingsprogram startat för organisationens alla chefer. Programmet innehåller olika block med ämnen som t.ex. målarbete, intern styrning och kontroll, väl fungerande ledningsgrupper, att leda andra, kommunikation m.m. Jordbruksverkets målsättning är att vara en framåt arbetsplats. Det innebär att våra medarbetare ska kunna arbeta i en öppen atmosfär med goda förutsättningar för att kunna göra ett gott jobb. Därför har ett arbete startats för att utveckla arbetssätt, teknik och lokaler. Ett första steg är att tillsammans med Skogsstyrelsen bygga en gemensam entré och samlingspunkt för att kunna välkomna kunder på ett öppet sätt samt öka samarbetet mellan myndigheterna. Projekteringsarbetet har genomförts under året och planen är att en ny entré ska vara på plats under Helheten med ett regionalt perspektiv Syftet med fokusområdet är att skapa en större helhetssyn och en större gemensam kultur i organisationen. Under året har ett kartläggningsarbete genomförts för att identifiera olika faktorer som kan bidra till detta. De flesta regionala orter har besökts. Några förbättringsområden som har lyfts fram av medarbetare och chefer är t.ex. önskemål om förbättrat tekniskt stöd för kommunikation mellan regionala kontor och huvudkontor, tydligt ledarskap, större spridning av kundkunskap från de regionala kontoren m.m. En handlingsplan har påbörjats och kommer färdigställas under Nollmätning för färdplanen I samband med genomförd kundundersökning har även en imageundersökning genomförts som en nollmätning för färdplanen. Den består av två delar, en del där medarbetarna får svara på frågor relaterade till färdplanen och en del där allmänheten får svara på samma frågor. Möjligheten finns därefter att jämföra vår egen bild (identitet) av myndigheten med omväldens (image). Resultatet ger oss ett bra utgångsläge för att framåt mäta effekter av vårt arbete med färdplanen. Värdeord framåt, trovärdig, professionell Jordbruksverket arbetar också enligt tre värdeord framåt, trovärdig och professionell. Värdeorden hjälper oss att nå visionen genom att tydliggöra hur vi ska vara, hur vi vill uppfattas och hur vi ska agera gentemot kunderna och omvärlden. Disposition m.m. av årsredovisningen Årsredovisningen inleds med ekonomisk översikt samt ett sammanfattande kapitel som bland annat översiktligt redovisar de insatser verket gjort för att uppnå inriktningsmålen enligt regeringens vision bruka utan att förbruka. Resultatredovisningens områdesindelning bygger på Jordbruksverkets instruktion. Det är dock bara fem av dessa områden som verksamhetens intäkter och kostnader fördelas på. Kostnaderna för Stödjande processer för kärnverksamheten, fördelas på de övriga vi behöver komplettera med text om kontrollavsnitt samt det borttagna konsumentavsnittet områdena. Nytt för i år är att vi har samlat alla återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet under ett kapitel för att underlätta. Det generella återrapporteringskravet rörande regeringens vision bruka utan att förbruka redovisas dock i ett eget kapitel. Vi har även slagit ihop de tidigare kapitlen lågt smittryck och god krisberedskap och starkt djurskydd och god djurhälsa till det nya kapitlet skydd av djur, växter och hälsa. Vi har även lagt in effektiv kontrollverksamhet samt konsumentaspekterna i avsnittet dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv som präglas av öppenhet och mångfald. Efter dessa kapitel kommer den finansiella redovisningen. Verket har redovisat kostnader för de verksamheter/prestationer där det medför ett mervärde. I avsnitten för respektive område redovisas måluppfyllelsen (verksamhetens resultat och effekter i förhållande till fastställda mål). För varje mål görs en resultatbedömning en redovisning av måluppfyllelsegrad. Denna mäts eller beskrivs JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

12 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET på olika sätt beroende på målet. I en del fall finns preciseringar som gjorts av statsmakterna. Exempel på sådana preciseringar finns inom miljöarbetet och omfattningsmålen inom landsbygdsprogrammet. Om preciseringar saknas har målen satts av Jordbruksverket. Verket redovisar de indikatorer som måluppfyllelsen är grundad på. Enligt SCB kan ett NKI-värde (Nöjd Kund Index) som överstiger 60 bedömas som bra. När värdet ligger mellan 40 och 60 bedöms det som godkänt och under 40 blir det underkänt. Denna tregradiga bedömningsskala har Jordbruksverket modifierat till en fyrgradig bedömningsskala för måluppfyllelse. Fullt uppfyllt (4) = Målet är uppfyllt till minst 95 %. I huvudsak uppfyllt (3) = Målet är uppfyllt till minst 65 och högst 95 %. Delvis uppfyllt (2) = Målet är uppfyllt till minst 30 och högst 65 %. Ej uppfyllt (1) = Målet är uppfyllt till mindre än 30 Måluppfyllelsegraden bygger på såväl subjektiv bedömningar som kvantitativa data. Under respektive avsnitt redovisas hur bedömningen är gjord. Under respektive kapitel redovisas väsentliga prestationer. Vid beräkning av kostnaderna har såväl direkta kostnader som skäliga indirekta kostnader medtagits. Vid beräkning av indirekta kostnader har ett OH-pålägg om 86 % använts förutom för kostnader inom Konkurrensneutral uppdragsverksamhet där kostnader har redovisats enligt särskild resultaträkning. 12 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014

13 Ekonomisk översikt Den totala omsättningen uppgick totalt till miljoner kronor inklusive lämnade bidrag.

14 EKONOMISK ÖVERSIKT Total omsättning Den totala omsättningen, det vill säga verksamhetens kostnader och lämnade bidrag (inkl. finans iella kostnader), uppgår 2014 till miljoner kronor att jämföras med miljoner kronor för 2013 och miljoner kronor Den totala omsättningen har det senaste året ökat med ca 365 miljoner kronor. Ökningen beror främst på ökade kostnader för finansiella korrigeringar. Av Jordbruksverkets totala omsättning har EU finan s ierat cirka 65 % årligen de senaste åren. Resterande kostnader finansieras med nationella medel och avgifter inom framförallt det veterinära området. Antal årsarbetskrafter Antalet årsarbetskrafter totalt är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Konkurrensneutral uppdragsverksamhet har minskat medan Skydd av djur, växter och hälsa har ökat något. Minskningen av konkurrensneutral uppdragsverksamhet beror främst på att resultatområde Vatten har minskat och kommer att upphöra under 2015 samt på resultatområde Distriktsveterinärerna. Verksamhetens intäkter och kostnader Jordbruksverkets intäkter av avgifter och andra ersättningar har totalt sett minskat något. Verksamheten med tjänsteexport redovisas från och med 2014 som ett resultatområde. Detta påverkar områdena Konkurrensneutral uppdragsverksamhet som ökar och Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv som minskar. Verksamhetens kostnader (exkl. lämnade bidrag och tillhörande kostnader) har under det senaste året ökat med knappt 8 miljoner kronor från miljoner kronor till miljoner kronor. Ökningen beror främst på ökade kostnader för arbetet med förberedelserna inför kommande jordbruks- och fiskeripolitik (Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv). Konkurrensneutral uppdragsverksamhet med resultatområdena (RO) Distriktsveterinärerna, Vatten, Tjänsteexport och del av Utsäde samt Tillsyn (köttklassificering) är det största området med ca 40 procent av de totala verksamhetskostnaderna. Avgiftsbelagd verksamhet Särredovisningen av avgiftsbelagd verksamhet för 2014 görs i not 32 och 34 i den finansiella redovisningen. Motsvarande uppgifter för 2013 redovisas i not 33 och 35 i årsredovisningen för 2013 och i not 27 och 29 i årsredovisning för Tabell 1. Antalet årsarbetskrafter (åak) Fokusområde 2012 % 2013 % 2014 % Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv som präglas 154, , ,4 16 av öppenhet och mångfald Skydd av djur, växter och hälsa 1 171, , ,6 15 Miljö och resurseffektiva gröna näringar 97,7 8 93,2 8 91,4 8 Korrekt hantering av stöd 271, , ,5 21 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 485, , ,4 40 Summa 1 180, , ,3 100 Tidigare år har Jordbruksverket redovisat Starkt djurskydd och god djurhälsa samt Lågt smittryck och god krisberedskap i olika avsnitt. Från och med 2014 har dessa avsnitt lagts ihop till ett som heter Skydd av djur, växter och hälsa. Källa: Ekonomisystemet Agresso 14 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014

15 EKONOMISK ÖVERSIKT Tabell 2. Verksamhetens intäkter och kostnader 2 Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv som präglas av öppenhet och mångfald 4 Skydd av djur, växter och hälsa 1,4 Miljö och resurseffektiva gröna näringar Verksamhetens intäkter och kostnader Inäkter av anslag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m som inte disponeras Finansiella kostnader Medel som tillförts statens budget Saldo Transfereringar Medel för finansiering av bidrag Finansiella kostnader Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring Korrekt hantering av stöd 4 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet Verksamhetens intäkter och kostnader Inäkter av anslag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m som inte disponeras Finansiella kostnader Medel som tillförts statens budget Saldo Transfereringar Medel för finansiering av bidrag Finansiella kostnader Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring Tidigare år har Jordbruksverket redovisat Starkt djurskydd och god djurhälsa samt Lågt smittryck och god krisberedskap i olika avsnitt. Från och med 2014 har dessa avsnitt lagts ihop till ett som heter Skydd av djur, växter och hälsa. 2. Intäker och kostnader har fördelats med hjälp av bokföringens verksamhets- respektive finansieringskonton. Fördelade lönkostnader baseras på individuell tidredovisning. Kostnaderna för gemensamma stödfunktioner har fördelats med antal årsarbetskrafter som bas. 3. Kostnaderna för interna uppdrag har eliminerats för konkurrensneutral uppdragsverksamhet vilka uppgår till cirka 3,4 mnkr 2014, 2,9 mnkr 2013 och 3,2 mnkr Arbetet med kontroller som tidigare i sin helhet har redovisats under Korrekt hantering av stöd redovisas nu under det område som kontrollerna avser. Verksamhetens kostnader för 2012 och 2013 har räknats om av denna anledning. 5. Lämnade bidrag avseende axel 2 (miljöersättningar och kompensationsbidrag m.m.) redovisas i denna tabell under Korrekt hantering av stöd i stället för Miljö och resurseffektiva gröna näringar. Totalt Källa: Ekonomisystemet Agresso JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

16 EKONOMISK ÖVERSIKT Lämnade bidrag Samtliga utbetalade bidrag under 2014 uppgår till miljoner kronor jämfört med miljoner kronor för Nettoökningen under året beror huvudsakligen på att gårdsstödet och projektstöden ökat jämfört med tidigare år medan miljöersättningarna har minskat. Av utbetalade bidrag under året har EU finan sierat cirka 73 % motsvarande cirka miljoner kronor. Antalet utbetalningar minskade till knappt jämfört med cirka Tabell 3. Bidrag i miljoner kronor. Bruttoutbetalningar 1 för respektive bidrag oavsett stödår. Gårdsstödet Miljöersättningar Kompensationsbidrag Företags -stöd 2,3 Projekt -stöd 2,3 Nationellt stöd mjölk Norrland Marknadsstöd 4 Övriga Bidrag 5,6 Totalt utbetalat belopp, mnkr därav EU-finansierat, % ca 32 ca ca 34 ca ca 50 ca 74 Antal utbetalningar, st I utbetalade belopp för direktstöden (gårdsstöd m.fl.) har avdrag gjorts för släpande sanktioner och tvärvillkorsavdrag. 2. Företagsstöd avser insatser som är till nytta för ett enskilt företag medan projektstöd är till allmän nytta eller till för flera företag, fördelarna med bidraget når fler än de som sökt stöd. 3. Vid beräkning av EU:s medfinansiering har hänsyn tagits till förskottsutbetalningar av svenska medel. Däremot har inte hänsyn tagits till annan offentlig medfinansiering. 4. I posten ingår exportbidrag och interventionsstöd. 5. I posten ingår även ersättning till länsstyrelserna m.fl. för kostnader för genomförande av landsbygdsprogrammet. 6. I posten Övriga bidrag ingår utbetalningar av djurbidrag och omstruktureringsstöd för socker (endast 2012), extra djuromsorg för suggor, nationellt kuvert, miljöinvesteringar, TA-medel och stöd till fiskerinäringen m.m. Dessutom ingår bidrag till organisationer för deras medverkan i olika program inom djurområdet m.m. 7. Under 2014 har därutöver ca inbetalningar ( föregående år) om drygt 77 miljoner (87 miljoner föregående år) gjorts. Av dessa inbetalningar har ca 5 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel. Drygt 20 miljoner kronor avser tidigare utbetalade gårdsstöd och cirka 34 miljoner kronor tidigare utbetalade miljöersättningar. Utöver detta avser inbetalningarna i huvudsak kompensationsstöd, företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet. 8. I antal utbetalningar ingår även så kallade kvittningar det vill säga att del av eller hela beloppet har utbetalats till annan än stödmottagare. Under 2014 var det knappt st. Motsvarande för 2013 och 2012 var cirka respektive kvittningar. Knappt 12 % av utbetalda stödbelopp kvittades 2014 motsvarande ca miljoner kronor. Huvuddelen av beloppet avser överlåtelse från stödmottagare till banker m.fl. Totalt Källa: Jordbruksverkets stödutbetalningssystem BETAL och ekonomisystemet Agresso 16 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014

17 EKONOMISK ÖVERSIKT Utnyttjande av direktstöd Utnyttjandet av det nationella taket för direktstöd bedöms bli i nivå med förra året. De nationella taken är fastställda på stödårsnivå i euro för stödformerna gårdsstöd och det s.k. nationella kuvertet. Utbetalningarna avseende ett stödår sker under perioden 1 december till och med 30 juni respektive år. För gårdsstödet betalas huvuddelen ut under december månad och det nationella kuvertet betalas ut under våren året efter. För gårdsstödet har blockinventeringsprojektet fått fortsatt genomslag som medfört att jordbrukaren har bättre underlag för sin ansökan som i sin tur leder till att det blir färre och mindre avvikelser i kontrollen av arealerna. Värt att notera är att utnyttjandet aldrig kan uppgå till 100 % eftersom markförändringar och arrendefrånträden med mera gör att vissa lantbrukare inte kan utnyttja alla sina stödrätter. Tabell 4. Sverige utfall och andel utnyttjade takbelopp för stödåren Stödformer 2 Stödår 2014 Utfall 1 stödår 2012 Utfall 1 stödår 2013 Utfall 1 t.o.m Prognos 1 Prognos 2 utnyttjande tusen euro 5 % 2 tusen euro 5 % 2 tusen euro 5 tusen euro % Gårdsstöd , , ,3 Nationellt kuvert , , ,9 Summa , , , Fastställd kurs 2012: 1 euro = 8,4498 kr, 2013: 8,6575 kr resp. 2014: 9,1465 kr för samtliga stödformer. Beloppet för år 2012 är efter avdrag för modulering. För 2013 har det gjorts avdrag för både modulering och finansiell disciplin. För 2014 har det gjorts avdrag för finansiell disciplin. 2. För stödformerna gårdsstöd och nationellt kuvert är det maximala tak som inte får överskridas. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige. För stödåret 2013 var det sista året med avdrag för modulering. Till stödåret 2014 sänktes det maximala taket för gårdsstödet till tusen euro. Det beräknade beloppet för 2014 om tusen euro efter avdrag för finansiell disciplin motsvarar tusen euro före avdragen för finansiell disciplin. Utnyttjandet beräknas således till ca 98,3 %. 3. Nationellt kuvert omfattar stöd för kvalitetscertifiering och stöd till mervärden i jordbruket. 4. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige enligt artiklarna 8, 40 m.m. i rådets förordning (EG) nr 73/ Redovisat eurobelopp till Kommissionen. Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

18 EKONOMISK ÖVERSIKT Utnyttjande av landsbygdsprogrammet Under programperioden har avsatts cirka miljoner kronor exkl. överskjutande nationell finansiering om cirka 203 miljoner kronor. Beloppet omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Utbetalningar avseende programperioden kommer att pågå till och med 2015 för projekt beslutade inom ramen för programperioden. Miljöersättningar och kompensationsbidrag för delar av stödår 2006 samt stödår inom axel 2 omfattas av programperiodens budget. I nedanstående tabell framgår gjorda utbetalningar (netto) under perioden 16 oktober december 2014 som har belastat landsbygdsprogrammet fördelat på axelnivå och tekniskt stöd. Totalt har miljoner kronor utbetalats varav miljoner kronor finansieras av EU medan resterande miljoner kronor till huvuddelen har finansierats av staten via Jordbruksverket. Under räkenskapsåret 2014 har cirka miljoner kronor utbetalats varav cirka miljoner kronor finansieras av EU. Tabell 5. Redovisade utbetalningar inom LBP 16/ / jämfört mot budget Åtgärd Utbetalningar miljoner kronor Programbudget, miljoner kronor Totalt Varav EU-del, % -utnyttjande av total budget 3 Axel 1, Förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbruket 5 731, , ,5 93,2 Axel 2, Förbättra miljö och landskapet , , ,9 99,1 Axel 3, Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden 4 294, , ,6 73,5 Axel 4, Leader 2 375, ,6 723,5 76,2 Axel 5, Tekniskt stöd 1 158, ,9 573,8 99,3 Summa , , ,3 4 93,9 1. Därutöver har cirka 202,0 miljoner kronor (202,0 miljoner kronor föregående år) utbetalats av Jordbruksverket i nationell överskjutande finansiering som inte omfattas av programbudgeten. 2. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om cirka 1 303,7 miljoner kronor (901,0 miljoner kronor föregående år). 3. Under 2013 höjdes programbudgeten för programperioden från ,2 miljoner kr (version 9) till ,7 mnkr (programversion 11). 4. Beloppet inkluderar ca 33,2 mnkr (3,5 miljoner euro) som i februari 2015 har korrigerats av Jordbruksverket i de fastställda räkenskaperna för landsbygdsfonden Se vidare avsnitt Korrekt hantering av stöd under Korrekt genomförande av EU-stöden. Källa: Jordbruksverket EU-delen inom programbudgeten uppgår till miljoner euro motsvarande miljoner kronor. Programmet är fastställt utifrån en eurokurs om 9 kronor. Om kronans värde är lägre i de löpande kvartalsredovisningarna mot EU under perioden utnyttjas mindre än fastställda EU-medel. Hittills har den genomsnittliga kursen legat på 9,20 kr/ euro. Utnyttjandet av beslutade EU-medel inom landsbygdsprogrammets budget uppgår till hittills utbetalda ,3 miljoner kronor vilket motsvarar 1 806,4 miljoner euro. Av budgeten som gällt till och med 2013 har drygt 99 % utnyttjats om erhållna förskott exkluderas. Totalt för EU:s Landsbygdsfond (EJFLU) till och med december 2014 (avseende redovisade utbetalningar till och med 15 oktober 2014) har exklusive förskott drygt 86 % utnyttjats i genomsnitt för samtliga EU-länder. Sveriges utnyttjande ligger på 95 % vilket är maxnivån före reglering av förskott vid avslutat program. 18 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014

19 EKONOMISK ÖVERSIKT Tabell 6. Utnyttjande av EU-medel inom LBP 16/ / TOTAL EU-budget, miljoner euro 1 399,4 277,9 275, ,1 Redovisat, miljoner euro 1 030,3 298,1 181,8 267,8 28, ,4 Erhållna förskott EU, miljoner euro 127, ,8 Summa utnyttjad budget, miljoner euro 1 158,1 298,1 181,8 267,8 28, ,2 Utnyttjad budget ackumulerat, % 59,3 74,6 83,9 97,6 99,0 99,0 Utnyttjad budget ackumulerat exkl. förskott, % 52,8 68,0 77,3 91,0 92,5 86,5 Utbetalningar (netto), miljoner kronor 9 820, , , ,6 262, ,3 Genomsnittskurs, kr/euro 7 9,53 8,74 8,59 8,85 9,24 9,20 1. Utbetalningar under perioden 16/ / Utbetalningar under perioden 16/ / Utbetalningar under perioden 16/ / Utbetalningar under perioden 16/ / Vid fastställandet av årsräkenskaperna har Jordbruksverket dragit av 3,5 miljoner euro (motsvarande ca 33,2 mnkr). Korrigeringen motsvarar konstaterade finansiella fel efter verkets utökade granskning. Se vidare avsnitt Korrekt hantering av stöd under Korrekt genomförande av EU-stöden. 5. Utbetalningar under perioden 16/ / Under hösten 2010 erhöll Jordbruksverket ytterligare förskott från KOM om 83,8 mnkr (8,9 miljoner euro) avseende särskilda utmaningar. Denna utbetalning från KOM saknade laglig grund varför hela beloppet har återbetalats till KOM under Genomsnittskursen påverkas av när i tiden som rekvisition sker av EU-medel. Källa: Jordbruksverket Utnyttjande av landsbygdsprogrammet Vad det gäller stödår 2014 för miljöersättningar och kompensationsbidrag samt TA-medel för 2014 så har utbetalningar genomförts under 2014 inom ramen för programbudgeten för perioden De totala utbetalningarna för detta uppgår till miljoner kronor, varav miljoner kronor finansieras av EU. Programmet är ännu inte formellt godkänt av EU-kommissionen. Några pengar för detta har därför ännu inte rekvirerats från EU-kommissionen. Inget förskott för den perioden har heller ännu betalats ut till Sverige från JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

20 EKONOMISK ÖVERSIKT Utnyttjande av fiskeriprogrammet Under programperioden har avsatts cirka 492 miljoner kronor i EU-medel, vilka ska medfinansieras med motsvarande summa svenska medel. Beloppet omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Utbetalningar avseende programperioden kommer att pågå till och med I nedanstående tabell framgår gjorda utbetalningar (netto) under perioden 1 januari 2007 t.o.m. den 31 december 2014 som har belastat fiskeriprogrammet fördelat på de fem prioriterade områdena (axlar). Totalt har drygt 767 miljoner kronor utbetalats varav drygt 404 miljoner kronor beräknas finansieras av EU medan resterande cirka 363 miljoner kronor har finansierats av staten via Fiskeriverket och Jordbruksverket samt övriga offentliga finansiärer. Under 2014 har cirka 132 miljoner kronor betalats ut, varav cirka 66 miljoner kronor beräknas finansieras av EU. Tabell 7. Utbetalda medel 1/ / Åtgärd 1 Programbudget miljoner kronor Utbetalningar miljoner kronor Totalt Varav EU-del, % -utnyttjande av total budget PO 1, Anpassning av gemenskapens fiskeflotta 195,0 192,1 116,2 98,5 PO 2, Vattenbruk, insjöfiske, beredning och saluföring 196,8 140,0 70,0 71,1 PO 3, Åtgärder av gemensamt intresse 362,4 314,8 157,0 86,9 PO 4, Hållbar utveckling i fiskeområden 139,6 78,0 39,5 55,9 PO 5, Tekniskt stöd 49,2 42,5 21,2 86,4 Summa 942,9 767,4 403,9 81,4 1. PO står för prioriterat område. Källa: Jordbruksverket och Fiskeriverket EU-delen inom programbudgeten uppgår till 54,7 miljoner euro motsvarande 492,3 miljoner kronor. Programmet är fastställt utifrån en eurokurs om 9 kronor. Om kronans värde är lägre i de löpande redovisningarna mot EU under perioden utnyttjas mindre än fastställda EU-medel. Den genomsnittliga kursen under åren är 9,24 kr/euro. Hittills har 391 miljoner kronor rekvirerats från EU, vilket motsvarar drygt 42,5 miljoner euro. De rekvirerade medlen från EU, exklusive erhållna förskott, motsvarar knappt 77,8 % av den totala budgeten för programperioden för gjorda utbetalningar till och med den 30 november JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014

21 EKONOMISK ÖVERSIKT Tabell 8. Utbetalda medel 1/ / Åtgärd Totalt EU-budget, miljoner euro 38,26 8,12 8,28-54,66 Redovisat, miljoner euro 21, ,92 7, ,50 Erhållna förskott EU, miljoner euro 3, ,83 Summa utnyttjad budget, miljoner euro 25, ,92 7,35 46,33 Utnyttjad budget % 45,8 45,8 71,3 84,8 84,8 Utnyttjad budget exkl. förskott % 38,8 38,8 64,3 77,8 77,8 Redovisat, miljoner kronor 204, ,3 65,8 390,9 3 Erhållna förskott EU, miljoner kronor 36, ,5 Summa utnyttjad budget, miljoner kronor 241, ,3 65,8 427,9 Genomsnittskurs, kr/euro 4 9,65-8,64 8,95 9,24 1. Beloppet avser rekvirering av EU-medel avseende utbetalningar som gjorts fram till och med den 30 november För perioden 1 december 2014 till 31 december 2014 beräknas ca 2, 5 miljoner kronor (ca euro) att rekvireras. 2. Rekvirerat belopp för 2012 är 0 kr, eftersom kommissionen inte godkände de utgiftdeklarationer som Sverige skickat under De tre utgiftsdeklarationerna som hade skickats in till kommissionen under 2012 ersatte Sverige istället med en ny utgiftsdeklaration under Den nya utgiftsdeklarationen kan inte likställas med de tre föregående utgiftsdeklarationerna 3. Orsaken till att rekvirerade belopp är 10,5 mnkr lägre jämfört med utbetald EU-del i föregående tabell, jämte avdrag för utbetalningar i december 2014, är att beräkningen av snittkursen påverkar differensen mellan utbetalt, rekvirerat och erhållit. Även brister i IT-systemen och finansiella korrigeringar påverkar differensen. Exempelvis har Jordbruksverket och dåvarande Fiskeriverket dragit bort vissa utgifter från utgiftsdeklarationerna som en följd av genomförda revisioner. Jordbruksverket har dragit bort ca 5,1 miljoner kronor under perioden av denna anledning. 4. Genomsnittskursen påverkas av när i tiden som rekvisition sker av EU-medel. Källa: Jordbruksverket och Fiskeriverket Utnyttjande av fiskeriprogrammet Det svenska förslaget till havs- och fiskeriprogram har ännu inte beslutats av regeringen. Regeringsbeslut är planerat till början av Efter regeringsbeslutet kommer programmet att överlämnas till EU-kommissionen. Därefter kommer EU-kommissionen att granska programmet. Havsoch fiskeriprogrammet kan öppna i full skala efter att kommissionen godkänt det. Under tiden har programmet öppnat för ansökningar i begränsad omfattning. Detta beror på att medlemsstaterna är skyldiga enligt lagkrav att genomföra vissa insatser redan under Fyra åtgärder i havs- och fiskeriprogrammet har öppnat from oktober 2014: Datainsamling Kontroll och tillsyn Produktions- och saluföringsplaner Förberedande stöd för lokalt ledd utveckling Dessutom har förvaltningsmyndigheten börjat använda tekniskt stöd, som finns för att underlätta förberedelser och genomförandet av programmet. När programmet är godkänt och i fullt bruk kommer det att omfatta sex unionsprioriteringar. Dessa syftar till att främja hållbart fiske, hållbart vattenbruk, den gemensamma fiskeripolitiken, lokalt ledd utveckling, beredning och saluföring samt den integrerade havspolitiken. Under programperioden beräknas att totalt miljoner kronor kommer att avsättas. Av dessa pengar är drygt miljoner kronor EU-medel och resterande är svenska medel. De svenska medlen omfattar finansiering från Jordbruksverket, Havsoch vattenmyndigheten och Statens lantbruksuniversitet samt andra offentliga finansiärer såsom exempelvis kommun och landsting. Under 2014 har Jordbruksverket enbart haft smärre kostnader inom tekniskt stöd i syfte att understödja förberedelserna med havs- och fiskeriprogrammet. Kostnaderna uppgår till 270 tkr. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

22

23 Bruka utan att förbruka Jordbruksverket ska i återrapporteringen redogöra för hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla regeringens vision Bruka utan att förbruka med tillhörande inriktningsmål. redovisa indikatorer som beskriver utvecklingen inom sektorn och göra en be dömning av hur resultaten och effekterna förhåller sig till målen i regeringens vision.

24 BRUKA UTAN ATT FÖRBRUKA Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar regeringens vision för 2014 Regeringens vision bruka utan att förbruka skulle 2014 genomsyra Jordbruksverkets verksamhet. Till visionen fanns fyra övergripande mål: Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik. De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling. Jordbruksverket redovisar i resultatredovisningen de insatser verket gjort för att uppnå dessa mål samt redovisar också utvecklingen på de områden där verket har ett ansvar. Indikatorerna redovisas mer ingående längre fram i resultatredovisningen. Figuren på nästa sida beskriver hur Jordbruksverkets strategiska mål förhåller sig till de övergripande målen för regeringens vision bruka utan att förbruka. Dispositionen för den löpande redovisningen har gjorts så att respektive verksamheter hålls ihop ämnesmässigt. Samtidigt är det uppenbart att de olika verksamheterna inte kan föras bara till ett av de fyra inriktningsmålen. Detta framgår i figuren på så sätt att prickar med mörk färg visar det mål som en verksamhet har starkast påverkan på. Den något ljusare färgen visar en inte så stark påverkan, medan den ljusaste färgen visar svag eller ingen påverkan. Den slutsats som kan dras är alltså att de verksamheter som Jordbruksverket har ansvar för inte bara påverkar ett av målen, utan har en betydligt bredare påverkan. Detta innebär i sin tur att de bedömningar som verket har att göra måste ta hänsyn till ett brett spektrum av aspekter. Fortsättningsvis i detta avsnitt redovisas en kortfattad översikt över utvecklingen på landsbygden samt i jordbruket och 24 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014

25 BRUKA UTAN ATT FÖRBRUKA Regeringens vision Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet Jordbruksverkets strategiska mål Starkt djurskydd och god djurhälsa Lågt smittryck och god beredskap Miljö- och resurseffektiva gröna näringar Korrekt hantering av stöd och effektiv kontrollverksamhet Konkurrensneutral uppdragsverksamhet som tillgodoser det offentliga åtagandet Engagerade medarbetare med rätt kompetens Stödjande processer för kärnverksamheten Stark påverkan Inte så stark påverkan Svag eller ingen påverkan Figur 3. Målen för regeringens vision bruka utan att förbruka och hur Jordbruksverkets olika verksamheter påverkar målen JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

26 BRUKA UTAN ATT FÖRBRUKA Utvecklingen på landsbygden Sammanfattande indikatorer saknas som beskriver den ekonomiska utvecklingen på landsbygden i förhållande till utvecklingen totalt för ekonomin. Ett sätt att ändå schematiskt få en bild av utvecklingen på landsbygden är att se på utvecklingen inom jordbruk, skog, fiske, gruvor och tillverkningsindustri som är näringsgrenar som är vanliga på landsbygden. Utvecklingen för gruvor, mineralut vinnings- och tillverkningsindustri följde utvecklingen väl för BNP totalt fram till och med recessionen i början av Lågkonjunkturen 2008 och 2009 gjorde framförallt avtryck som kan ses i en produktionsnedgång för tillverkningsindustrin och gruvor. Dessa sektorer återhämtade sig snabbt och kom upp till den nivå som gällde för ekonomin totalt. Men under 2012 märks en nedgång i motsats till hela ekonomin och som fortsatt under För jordbruk, skogsbruk och fiske har utvecklingen varit betydligt svagare. Ökningen mellan 1993 och 2013 uppgår mätt i löpande priser till cirka 25 % jämfört med 110 % för gruvor, mineralutvinning och tillverkningsindustrin BNP till marknadspris Jordbruk, skogsbruk och fiske Gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri Figur 4. Indexerad utveckling för BNP till marknadspris och produktionsvolymer för de areella näringarna samt för tillverkningsindustrin, gruvor och mineralutvinning i Sverige (index för 1993=100) Källa: Statistiska centralbyrån, nationalräkenskaperna Det två senaste decennierna har inneburit perioder med både en stark och svag ekonomi i Sverige. En fråga i sammanhanget är hur de senaste årens konjunktursvängningar har påverkat de svenska landsbygderna. Under tillväxtperioden som pågick fram till 2008 utvecklades många landsbygdskommuner förhållandevis starkt. Den starkaste tillväxten i förädlingsvärden (bruttoregionalprodukt) i hela den svenska ekonomin återfanns främst i landsbygdskommuner med en industristruktur som präglades av tillverkningsindustri, processindustri, utvinning av mineral och kraftförsörjning. Många av dessa företag med stark tillväxt hade också goda exportinkomster och drog nytta av utvecklingen på de internationella marknaderna. Åren var den ekonomiska tillväxten per person jämförelsevis hög i stora delar av Sveriges landsbygdskommuner, vilket speglas i sysselsättningssiffror (Jordbruksverkets rapport 2012:12). Däremot kan motsvarande utveckling inte spåras i befolkningens tillväxt. Landsbygdsregionerna hade svårt att locka till sig inflyttare i större omfattning vilket även påverkar återväxten av humankapital. Inte heller lönesummorna per person utvecklades i samma starka takt som produktionen växte. Utvecklingen i Sveriges landsbygdskommuner åren rymmer därför en paradox genom att tillväxten i produktionsvärden per invånare tillhör den starkaste i landet samtidigt som tillväxten i lönesummor är förhållandevis svag. En förklaring till denna paradox kan finnas i industristrukturens specialisering mot kapitalintensiv produktion inom tillverkningsindustrin i många landsbygdskommuner. I landsbygdskommuner som inte har en specialisering mot tillverkningsindustrin är produktionsvärdena per individ väsentligt lägre jämfört med övriga kommuner. Svängningarna i den svenska ekonomin har därmed varit mycket omfattande de senaste fem åren. Ser vi till utvecklingen från 2008 och framåt har effekterna varit olika i olika delar av ekonomin. Mellan åren 2008 och 2010 minskade antalet förvärvsarbetande i riket med ca personer i åldern år. I kommuner som vi betraktar som landsbygd har antalet förvärvsarbetande och förvärvsgraden minskat betydligt mer än rikets genomsnitt. I Sveriges landsbygdskommuner minskade antalet förvärvsarbetande med i genomsnitt 2 3 % mellan åren 2008 och Under 2012 och 2013 har återigen såväl gruvor och tillverkningsindustri som jordbruk och skogsbruk visat nedgång om än inte fullt lika stor som under 2008 och Konjunktursvängningarna förefaller ha drabbat Sveriges landsbygder mer än övriga områden. Detta kan förklaras bland annat av industrins geografiska specialiseringsmönster och den nedgång i produktion och sysselsättning som 26 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014