DEMOKRATI och VETANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEMOKRATI och VETANDE"

Transkript

1 DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell Sid 1 av 26 Det här dokumentet finns på URL: Diarienummer 17/ GRANSKNINGSNÄMNDEN registrator@radioochtv.se För information Riksrevisionen Konstitutionsutskottet Miljö- och jordbruksutskottet Näringsutskottet Anmälan till Granskningsnämnden. Jag anmäler (1) programmet Dokument utifrån, Fossilbranschens sista strid som sändes Programmet innehåller så många felaktiga påståenden, vilseledande vinklingar, utelämnande av viktig information, myter och dogmatism att det aldrig borde ha sänts. Programmet är mer av arten politisk propaganda än kunskapsförmedling till Sveriges folk och dess politiker. Jag anmäler (2) SR/SVT för att ej uppfylla kravet på allsidighet och opartiskhet med beaktande av en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet. Genom självcensur har under tio års tid ej en enda riktig vetenskapsman tillåtits framträda och förmedla sin stora kunskap till Sveriges folk och politiker. Det har framkallat klimatångest hos stora grupper. Denna ångest är framkallad av agendadrivande verksamhet och ensidig rekrytering av personal med röd-vänster sympatier. Ångesten skulle ej existera om SR/SVT skötte sin uppgift att förmedla korrekt, allsidig och på vetenskap grundad information. 1

2 Det vetenskapen handlar om är nyttan av mer koldioxid ställd i relation till skadan. Nyttan har särskilt stor betydelse nu när vår jord blivit så överbefolkad och mer grönska behövs. Skadan är på goda grunder ifrågasatt. Det politiken handlar om är den hundraåriga strävan att krossa kapitalismen och införa planekonomi, nu under FN, i någon form av världskommunism. Det är därför klimathotsfrågan främst drivs av journalister och politiker med vänstersympatier. Klimathotsskräcken är ett medel att införa en ny planekonomisk världsordning. Rädda människor tänker ej rationellt, är ej källkritiska och lätta att manipulera. Man kan ha många åsikter om USAs president Trump som av SR/SVTs journalister gjorts till ett hatobjekt att ösa galla över, han är ju knappast någon god kommunikatör. Men man måste ge honom beröm för att orädd ta upp kampen mot det klimatträsk som skapats av hans föregångare Obama samt den vetenskapliga korruption som drabbat FN/IPCC. - Var femte svensk nyhetskonsument misstror medierna. Medierna misstänks för att mörka, inte berätta sanningen. Men vi kompromissar aldrig när det gäller journalistikens kärnuppdrag. Vi ska fortsätta att vara källkritiska, redovisa fakta, granska kritiskt och hålla hög relevans för att kunna presentera sanna, riktiga nyheter. / Jeanette Gustafsdotter Vd TU SR/SVT lever ej upp till det målet. Ensidighet, underlåtenhet, självpåtagen censur och agendadrivande journalistik hos SR/SVT påverkar politiska beslut och leder till förstörelse av välstånd och miljö för nuvarande och framtida generationer. Det är ett allvarligt hot mot vår demokratis grunder, bilaga 4. Med Granskningsnämndens hittillsvarande attityd kan personal på SR/SVT säga vad de vill och intervjua vem som helst och på det sättet framföra vilka lögner som helst till Sveriges folk och politiker utan att det går att få till stånd varken dementi eller debatt. Självfallet utnyttjar de den möjligheten med politiska syften. Lars Cornell Lofta lars@wesee.se Medlem i nätverket Klimatsans 2

3 Historik Missförhållanden vid SR/SVT har tidigare påtalats, Svar erhölls från Johan Hartman/SVT Strategi som framhöll följande (avkortat), Vi anser att våra nyhets-, samhälls- och specialprogram behandlar klimatfrågorna i enlighet med innehållet i sändningstillståndet... Programmen och inslagen om dessa frågor utförs enligt de journalistiska riktlinjerna och de programetiska principerna... Vi anser inte att det är principiellt lämpligt eller i övrigt meningsfullt att SVT som företag tar upp en diskussion med en uttalad part och intresseorganisation om SVT:s principiella inriktning och innehåll när det gäller ett helt bevakningsområde. Granskningen av SVT:s verksamhet och program går via Granskningsnämnden, både när det gäller enskilda program och bevakningen av ett ämne som helhet. Ytterst gäller din kritik de grundläggande förutsättningarna för både SVT:s och Granskningsnämndens respektive uppdrag. Det är frågor som får ställas till vår uppdragsgivare, Sveriges Riksdag.... vi följer Granskningsnämndens beslut om att SVT:s rapportering utifrån IPCC:s rapporter är förenlig med kravet på opartiskhet i sändningstillståndet från staten. Hartmans svar är av arten godda yxskaft eftersom han undviker det saken gäller. Jag/vi har inga invändningar mot att SR/SVT redovisar IPCCs rapporter. Det vi invänder mot är överdrifter och ensidighet. Det har visat sig att IPCC i AR5 överdriver koldioxidens betydelse för jordens uppvärmning med en faktor tre men de är i övrigt tillförlitliga, bilaga 1 figur 2. Det vi invänder mot är att SR/SVTs journalister och den ofta inbjudne agitatorn Johan Rocktröm snedvrider det som står i AR5, det som påstås är ofta osanning och överdrifter. Det strider mot kravet på att information skall vara korrekt. att riktiga vetenskapsmän ej får framföra sin djupa kunskap via SR/SVT. Det är en form av tillämpad självcensur som gör Sveriges folk och politiker okunniga. att SR/SVT med instämmande av granskningsnämnden påstår att 97% av världens vetenskapsmän anser att vår jord går mot katastrofal uppvärmning. Rätt är att en majoritet av världens vetenskapsmän i fackområdet har uppfattningen att koldioxid förorsakar uppvärmning som ej är skadligt stor. att SR/SVT underlåter att berätta om koldioxidens stora nytta och att en majoritet av världens vetenskapsmän anser att nyttan med mer koldioxid sannolikt är betydligt större än skadan. att SR/SVT underlåter att arrangera allsidigt sammansatta rundabordssamtal med riktiga vetenskapsmän som behandlar, - framtidens energi där kärnkraft ej utesluts - koldioxidens nytta ställd mot ifrågasatt skada - kostnaden för och konsekvens av olika energislag - hur mycket bioenergi kan vi ta ut och hur stora behoven är - vilka konsekvenserna skulle bli med ett fossil- och kärnkraftfritt samhälle att SR/SVT aldrig rättar det man felaktigt påstått. 3

4 ANMÄLAN AV PROGRAM I SVT Rekordsatsning på sol slår ut kolet Publicerad: 10 juni Uppdaterad:11 juni Fossilbranchens sista strid publicerad SAMMANFATTNING Att välja och anställa journalister som skall förmedla fakta till Sveriges folk och dess politiker är en viktig uppgift för SR/SVT. Tyvärr sköter inte SR/SVTs ledning den uppgiften på ett förtroendefullt sätt. I stället för faktaförmedlande journalister har SR/SVT anställt en handfull agendadrivande personer som för ut något som mer är politisk propaganda än fakta. Dessa journalister kännetecknas av en nästan religiös tro på hotfulla klimatförändringar. De är faktaresistenta och utpräglat okunniga i ämnesområdet, energi - koldioxid - klimat - ekonomi. Jens Ergon som svarar för det reportage som nagelfars nedan utgör trots sin utbildning inget undantag från det sagda. I tio års tid har SR/SVT hindrat riktiga vetenskapsmän från att framträda och överföra sin kunskap till Sveriges folk. Det är förståeligt eftersom deras kunskap skulle kunna får Sveriges folk att vackla i sin klimathotstro. Som exempel kan nämnas följande internationellt kända professorer Lennart Bengtsson, Skräms inte med klimatet Gösta Pettersson, Falskt alarm Nils-Axel Mörner, Söderhavsöar är ej hotade Sten Kaijser, Klimatpolitiken skrämmer mig mer än klimatet Gösta Walin, Koldioxid - en välsignelse för mänskligheten (*) Ingemar Nordin, IPCCs klimatmodeller överdriver koldioxidens betydelse Wibjörn Karlén, Det finns inget tydligt samband... Leif Kullman Umeå, klimatets ständiga naturliga växlingar Per-Olof Eriksson, ekonomi, näringsliv och samhälle. Bland internationellt respekterade vetenskapsmän får Lindzen representera dem alla i följande petition (min översättning), Vi uppmanar United States government, och andra, att dra sig ur FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Vi stödjer rimliga och kostnadseffektiva miljöskydd. Men koldioxid, målet för UNFCCC, är inte en förorening utan till stor nytta för jordbruk och annat liv på jorden. Observationer sedan starten av UNFCCC för 23 år sedan visar att uppvärmningen på grund av ökad koldioxid i atmosfären kommer att vara godartad - mycket mindre än tidiga modeller indikerar. Petition av Dr. Richard S. Lindzen och ställd till U.S. government. Lindzen har mer än 1000 riktiga vetenskapsmän bakom sig i sin petition till till USAs president. Se vidare *) Gösta Walin är professor emeritus i oceanografi och docent i teoretisk fysik Sätt stopp för den livsfientliga propagandan, ni som har makt att påverka. Försök se det positiva med mer koldioxid och lugna ner er. Fossila bränslen och mer koldioxid är en välsignelse för mänskligheten. 4

5 I kontrast till dessa har vi SR/SVTs faktaresistenta och agendadrivande journalister som vilseleder Sveriges folk och deras politiker. De kan identifieras med följande namn vars reportage det därför inte går att lita på: - Erika Bjerström SVT, - Ulrika Björksten SR, - Linus Brohult Klotet, - Jens Ergon SVT, - Anna Schytt SR/SVT, - Victoria Dyring SVT, - Johan Bergendorff SR, - Jenny Stiernstedt SVD. Det har gått så långt, att SVT vid några tillfällen presenterat den mycket röde politikern och agitatorn Johan Rockström som klimatvetenskapsman. Det är det minsta han är. Där sitter då denne röde politiker Rockström i TV-rutan och slänger ur sig vilka överdrifter och vantolkningar som helst utan att någon kunnig person tillåts bemöta dem. Det är så långt från SR/SVTs uppdag av allsidighet, opartiskhet och respekt för olika åsikter som man kan komma. Märkligt är att undersökningar visar, att trots den massiva propagandan och självpåtagen censur endast ca hälften av Sveriges befolkning tror på myten om klimathotet. Den information som Jens Ergon ger i programmet är i många och viktiga delar helt felaktig. Att han använder omdömen som enorm satsning på förnybar energi i Indien där nämnda satsning på förnybart svarar för 180 TWh/år medan planerna på satsning på fossilkraft (kol) är TWh/år och kärnkraft mer än 400 TWh/år är klandervärt och omdömeslöst. Det mest anmärkningsvärda är den information som Jens Ergon utelämnar men som är viktig för att beskriva helheten. Sådant utelämnande och halvsanningar används ofta i SR/SVT av agendadrivande journalister med propagandistiskt syfte. Ett kännetecken är att de anger installerad effekt hos solkraft, vindkraft, kolkraft och kärnkraft. Flertalet människor förstår inte skillnaden mellan installerad effekt och avgiven energi och får då fel uppfattning. Det utnyttjas av journalister som är mer intresserade av att politiskt påverka än av att förmedla riktig kunskap, Jens Ergon är en av dem. Omvandlingstalen mellan installerad effekt och producerad energi är för sol och vind mycket ungefär 20% medan det för kol och kärnkraft ligger på 90%. Erika Bjerström använder samma ohederliga knep i en artikel Gröna energikällor i USA växer med 15 procent om året medan fossila växer med under två procent. Det låter ju trevligt. Men hon kunde också formulerat sig så här Gröna energikällor växer med 13 TWh om året medan fossila växer med 70 TWh per år vilket är samma sak. I absoluta tal växer således fossil energi fem gånger mer än grön energi vilket hon döljer genom att ange procent på ett tal som hon underlåter att redovisa. Det är skurkaktigt att så missleda Sveriges folk och dess politiker så att de blir okunniga och felkunniga. 5

6 Jens Ergon har även tidigare visat att han trots sin långa utbildning saknar kompetens att vara reporter i ämnesområdet energi - koldioxid - klimat - ekonomi. Han saknar ambition och troligen även kompetens att redovisa sanna kostnader och konsekvenser vilket gör hans reportage vilseledande. Jens Ergon förtjänar inte svenska folkets förtroende som journalist vid SR/SVT och bör därför ges andra arbetsuppgifter. Den vetenskapsförnekande jakt på koldioxid som Jens Ergon bedriver är intellektets stora och ödesdigra konkurs. - Journalister som skräms av konsekvensneutralitetens principer och som är rädda för fakta, ska inte ägna sig åt journalistik utan att ha vett nog att be om ursäkt för den skada de åsamkat. / Alice Teodorescu i GP. Vetenskap är att ifrågasätta. Vi måste vänja oss vid tanken att koldioxid är något bra som vi behöver mer av och sluta ängslas för ett något varmare och därmed bättre klimat. GRANSKNINGSNÄMNDENS STÄLLNINGSTAGANDEN Vid tidigare anmälningar har Granskningsnämnden avfärdat dessa med, Granskningsnämnden har i flera beslut sedan år 2010 konstaterat att IPCC:s slutsats, att det pågår en global uppvärmning som med stor sannolikhet är orsakad av människans utsläpp av växthusgaser, har ett mycket brett stöd bland såväl klimatforskare som ledande politiker. Nämnden har mot den bakgrunden i flera fall uttalat att det förhållande att ett programföretag sänder inslag som utgår från denna grundsyn inte i sig strider mot kravet på opartiskhet. Dnr: 13/0032 Granskningsnämnden gör sig skyldigt till demagogiskt misstag när man underförstått påstår att jag/vi som inlämnar anmälan inte har uppfattningen att människan med utsläpp av koldioxid påverkar jordens temperatur. Den viktiga frågan är inte OM utan HUR MYCKET. - Är det 0-1,5 som en majoritet av världens vetenskapsmän, inklusive jag, påstår? - Är det 1,5-4 som IPCC AR5 påstår? - Eller är det 7 som Victoria Dyring refererade. - Eller 8 som Johan Rockström påstår? När IPCCs och SMHIs klimatmodeller formades för ungefär 20 år sedan hade en majoritet av världens vetenskapsmän, dock ej så mycket som 97%, uppfattningen att uppvärmningen kunde bli skadligt stor. I den senaste AR5 anges 1,5-4,5 grader, det var ännu högre då för 20 år sedan. Sedan dess har kunskapen ökat och felaktigheterna i klimatmodellerna blivit mer väl kända. De senaste 20 åren är jordens uppvärmning så liten att den nästan inte existerar. Det har förorsakat en åsiktsglidning bland världens vetenskapsmän. Numera anser en majoritet av dem att temperaturhöjning på grund av mänskligt utsläpp av fossilt koldioxid ej blir mer än i intervallet 0 till 1,5 grader. USAs senat har kallat in vetenskapsmän till hearings och dessa ger starkt stöd för den uppfattningen. Därför har USAs politiker och president helt annan uppfattning i dessa frågor än vad svenska politiker som ej fått del av sådan information har. En majoritet av USAs politiker har liksom en majoritet av världens vetenskapsmän numera uppfattningen att koldioxid ej kommer att förorsaka skadlig uppvärmning. Koldioxidens nytta är större än dess skada. 6

7 Om detta har SR/SVT ej informerat Sveriges folk och dess politiker som således ej känner till den åsiktsglidning som skett bland vetenskapsmän de senaste 20 åren. Där begår SR/SVT brott mot den uppgift de tilldelats, bilaga 1 figur 2. Professor Sten Kaijser beskriver det nämnda på följande sätt, - När det gäller klimatet vill jag uttrycka min oreserverade beundran för den internationella klimatpanelen IPCC. De har lyckats med någonting som egentligen borde vara omöjligt. De har modeller som visar att klimatet på jorden kommer att bli bättre - och har lyckats få människor i hela världen att tro att detta är av ondo. Wikipedia ger följande möjliga förklaring till den situation som vi nu har, - Masspsykos, även kallat masshysteri, innebär att en grupp människor låter sig påverkas av propaganda eller på annat sätt ett budskap vars syfte är att få dessa människor att ryckas med i en viss riktning och agera på ett visst sätt. Orden psykos och hysteri till trots, är människorna för övrigt psykiskt friska. Solen har nu gått in i en passiv fas som för 200 år sedan med ett kallare klimat. - Alltid går det att hitta nåt att vara orolig för. / Bamse Just nu rapporterar SR-Ekot att flera länder slutat betala till IPCC, Sverige är den i särklass störste bidragsgivaren per capita. Det är lätt att förstå, för vilka av IPCCs och SR/SVTs larm har slagit in? Fler söderhavsöar växer än krymper. Korallerna återhämtar sig efter El Niño. Isbjörnarna mår bra och polarisarna finns kvar och har ökat senaste året. Havens höjning accelererar inte. Klimatet håller INTE på att bli katastrofalt varmare. Ovädren har inte blivit mer omfattande även om vi inkluderar den nuvarande orkanen Irma. fkmr0_1?ie=utf8&qid= &sr=8-1-fkmr0&keywords=pielke+jr+in+books Ovan har jag klandrat journalister för att ha sagt farväl till sin journalistiska heder. Men bakom alltsammans finns en organisation som bär det verkliga ansvaret. Så här går det till - exempel Erika Bjerström skickades till Vietnam för att skrämmas med klimatet. Hon pekade ned i havet och påstod att där hade minsann en hel kyrka försvunnit på grund av klimatförändringar. Att en kyrka hade försvunnit kan vara sanning eftersom landskapet är sjunkande. Men att det skulle bero på klimat och havshöjning är lögn. Carina Bergfeldt skickades till New Orleans för att skrämmas med en ö i deltat som försvinner på grund av klimatförändringar. Att ön sjunker är sanning eftersom det är ett deltalandskap men att det skulle bero på klimatförändringar är osanning. Victoria Dyring presenterade ett Stockholms Stadshus till hälften dränkt i vatten på grund av klimatförändringar vilket är en stor lögn. De energimängder som behövs för att smälta Grönland så snabbt finns inte och om isen där smälter rinner den till jordens andra sida på grund av massförskjutningen. I Östersjön hamnar ingenting. Dyring skickades till Grönland för att rapportera om kalvande glaciärer. Glaciärer gör periodvis så, det är Grönlands normala sätt att bli av med överskottet av is. Det hon underlät att tala om var att det hon beskrev var normala svängningar. De Stora Sjöarna var just då 6 kallare än normalt, isbrytare fastnade och i Diskobukten där Nordenskjöld gick i land år 1883 gick isranden två km 7

8 längre ut än då. Ärendet har behandlats av Granskningsnämnden. Se bilaga 1 figur 4. Cheferna på Vetenskapsredaktionen hade givit order om att peta in ordet klimatförändringar så ofta det bara gick för att riktigt hjärntvätta Sveriges folk. 22 gånger fick man in ordet helt omotiverat. Man visade koraller i Thailand som blekts av klimatförändringar. I Thailändsk TV var den blekningen uppe. När reportern försökte blåsa på lite modern klimatalarmism så skrattade den som intervjuades och lugnade reportern med att säga att så här har det alltid varit, det är inget nytt. Erika Bjerström skickades till USA för att bevaka Heartlandkonferensen som hon spydde galla över. Men inte med ett enda ord berättade hon vad den handlade om. James Inhofe, ordförande i Senatens miljöutskott kommenterade, - Du lyssnade visst inte på mitt tal. Erika Bjerström skickades till Mali för att ännu en gång skrämmas med klimatet. Hon hittade en människa som, kanske mot betalning, sa det som Erika ville att hon skulle säga. Erika är skarpsynt för hon såg klimatförändringar som inte existerar. Men hon såg inte att de ökennära trakterna blivit mycket grönare på grund av höjd koldioxidhalt från 0,03% till 0,04%, bilaga 1 figur 3. Det är viktigt för att hålla tillbaka folkströmmar från ett land som fördubblat sin befolkning på 30 år och där köttproduktionen från boskap och getter fördubblats på 20 år. Mer människor och boskap kräver mer vatten och ved. Uppgiften om att regnperioden nu tenderar att komma några dagar senare än vad den tidigare gjort tycks dock vara riktig. Jens Ergon skickades ut på Nordsjön för att berätta om att lagra koldioxid i marken. Man förvånas över hur den personen saknar uppfattning om proportioner, kostnader och konsekvens. Ulrika Björkstén, chef på vetenskapsradion skrev, Nu är det dags att bli riktigt rädd. Artikeln innehåller en mängd faktafel. Ett av dem är att metan är en 30 gånger mer potent växthusgas. Det är visserligen sanning, men eftersom uppehållstiden är så kort saknar det betydelse för jordens temperatrur. Det är så journalister mfl skräms genom att använda halvsanningar som vanliga människor och politiker ej genomskådar. Maria Ojala är psykolog på Örebro Universitet. Hon skrev en artikel om barns klimatångest. Jag rådde henne att berätta sanningen för barnen. Låt riktiga vetenskapsmän framträda i SR/SVT i stället för journalister och domedagsprofeter. Då försvinner barnens ångest på ett naturligt sätt. Just nu skriver Erika Bjerström på SVTs websida, - I USA breder en tystnadskultur om klimatförändringar ut sig. Det är patetiskt att SVT publicerar detta då SVT i tio års tid bedrivit en tystnadskultur där inte en enda riktig vetenskapsman tillåtits framträda. Det är på tiden att ordet klimatförändringar behandlas mer ansvarsfullt även på SR/SVT. Fake News - 8

9 Har ni någonsin hört följande på SR/SVT: parisavtalet är dött tyskarnas Energiewende har kraschat klimatprognoserna stämmer ej med verkligheten klimatkrisen vägrar infinna sig i 20 år har jordens temperatur stått nästan stilla USA har fått en klimatrealist till president mer koldioxid har fått vår jord att grönska, det växer så det knakar gröna misslyckanden produceras som på pärlband svensk förnybart -politik är på väg rakt in i väggen. Parisöverenskommelsen kommer att kosta Miljarder USD och påverka jordens temperatur med 0,2 C till år Numera är det bara journalister och politiker som pratar om klimathot. Hos riktiga vetenskapsmän är den frågan på väg att bli en ickefråga. Jens Ergons underförstådda falska påståenden Ergon utgår från att koldioxid är något ont som vi skall ha så litet av som möjligt i atmosfären. Han har i tidigare program behandlat möjligheten att dammsuga atmosfären på koldioxid och pumpa ned den i underjorden. I alla sådana reportage har Jens Ergon nogsamt underlåtit att ställa nytta mot skada, konsekvenser och kostnader. En reporter som inte beaktar helheten är ej värd sin lön. Han gör det underförstådda påståendet utan att den frågan någonsin i SR/SVT debatterats av riktiga vetenskapsmän och andra kunniga personer. SR/SVT har inte ens försökt kvantifiera koldioxidens nytta / skada och kostnader. Då kan man inte ens veta i vilken riktning man skall sträva och bedriva energipolitik. Det sätt på vilket Jens Ergon bedriver politik och propaganda i en journalists förklädnad är till stor skada eftersom det skapar ett okunnigt och misslett folk. Genom mer öppen debatt är USAs folk och politiker mycket mer kunniga i dessa frågor än vad Sveriges folk och politiker är. I SVT:s sändningstillstånd slås det fast att Sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet ska råda... (paragraf 13). SR/SVT bryter grovt mot det kravet. OM JORDENS RESURSER I ett reportage utbrast Björn Ulvaeus Jag kan inte fatta när USAs kolbrytning kom på tal. I det följande nöjer jag mig med ambitionen att du som läser detta skall kunna förstå bakomliggande fakta. Vi kan börja med att enas om att inte slösa med de knappa resurser vi har på vårt klot. Vilka resurser har vi då som vi kan använda? Sol och vind har inte den kvalitet som behövs och är för dyra. De kräver mycket material och för vindkraft stor landskaps- och miljöförstörelse per kwh. Bioenergi dvs ved är en bristvara på vårt alltför lilla klot. Det skulle kunna fungera med en miljard människor som vi var på 1800-talet, men inte med sju miljarder som nu och snart tio miljarder. Det är en omöjlig väg att gå. Om vi fördelar jordens landyta blir det ca 100 x 200 m för var och en varav hälften kan användas för odling. Redan försök i den riktningen skulle förstöra vårt klot och miljö för oss och framtida generationer. Det som återstår är fossila bränslen och kärnkraft, varsågod och välj. 9

10 Kol, gas och olja har den fördelen att de berikar atmosfären med koldioxid som är mycket nyttigt för växtkraften och för livet på jorden och i haven. På en överbefolkad jord behöver vi mer sådant och för jordens temperatur har det bara liten påverkan. En något varmare jord är till övervägande fördel. För den som inte tror på det återstår bara kärnkraft eller att fortsätta leva i de gröna drömmarnas värld med fattiga, förtvivlade och arga människor och en förstörd jord som resultat. Snart har vi den nya istiden över oss och då kan det vara bra med litet mer koldioxid som motverkar kylan. Batteribilar framhålls som en möjlig väg att gå i en omställning. Men räknar vi in att el skall produceras, transporteras, förluster vid laddning och urladdning, tillverkning av batterier samt bilens uppvärmning vintertid blir batteribilars koldioxidpåverkan inte bättre än bensinbilar. Endast om vi använder kärnkraft för att producera el uppnår vi mindre utsläpp av koldioxid. Sol och vind duger inte eftersom el inte kan lagras och jordens folkrika länder saknar fossilfri reglerkraft. Inte heller jordens resurser av litium för att tillverka batterier räcker till. 80 procent av världens energi kommer nu från fossila bränslen, kol, olja och gas. Endast kärnkraft kan ersätta det i större mängd men det möter motstånd från många. Med sju miljarder människor nu och tio miljarder år 2050 kan vi inte återvända till en situation vi hade på 1800-talet då vi var en miljard människor. Vårt klot är inte stort nog för det. Det största problemet som dödar flest människor i världen är faktiskt bioenergi dvs ved som används i hemmen. Skall vi kunna förse världens fattiga befolkning med energi är det kol, gas och kärnkraft vi har att välja mellan. Gick det att förstå resonemanget? Om vi ökar uttag av bioenergi får vi snabbt kalhuggna och miljöförstörda landskap. Vi får konflikter mellan grupper av människor som slåss om jordens resurser på vatten, grönska och ett drägligt liv. Vi får folkvandringar med svältande, arga och ledsna människor som vill flytta undan svält, konflikter och fattigdom till något annat land. Mer koldioxid får det att växa bättre och kan därför lindra svält och fattigdom. På jordens temperatur kan det ej inverka mer än någon halv grad och det är enbart till fördel för oss och livet på jorden. Jakten på koldioxid är således intellektets ödesdigra konkurs. Det är också viktigt att jordens folk har råd med den elenergi som de behöver. Elforsk har räknat fram följande kostnader vid ny produktion för att framställa el. öre/kwh 42 Kol 45 Vattenkraft 54 Kärnkraft Gen Vind landbaserad 73 Biokraft Solpaneler 10

11 MAKTEN ÖVER JORDENS RESURSER Allt fler medger nu öppet att det ej handlar om jordens klimat utan makten över jordens resurser. Chefen för FN/UNFCCC Christiana Figueres erkänner öppet att syftet med klimatpropagandan är att krossa kapitalismen och införa en ekonomisk transformation. Johan Rockström, som står Romklubben nära säger, - För första gången i mänsklighetens historia kan vi nu förutse en värld utan absolut fattigdom och hunger. Nej du Johan Rockström, utan fossila bränslen och kärnkraft går inte det, vi har blivit för många och vår jord är inte stor nog för den politiken. När det blir uppenbart för Sveriges folk att syftet med myten om klimatet är att krossa kapitalismen och införa planekonomi med någon form av världskommunism blir folkets dom ej nådig. Våra konsekvensdöva politiker är beredda att slösa bort enormt kapital och förstöra vår goda miljö och vårt välstånd med en förnybar -politik som är helt utan påstådd nytta. Men vänsterpolitiker behöver myten om klimatet för att med skrämsel kunna genomföra omställningen till planekonomi med världskommunism under FN. Därför äger riktiga vetenskapsmän som kan undergräva människors tro på klimathotet ej tillträde till SR/SVT sedan tio år tillbaka (se bilaga 4). Det är därför mycket viktigt att Granskningsnämnden tar anmälan mot SR/SVT för att bryta mot plikten att förmedla allsidig och riktig information på allvar. 11

12 GENOMGÅNG AV Dokument utifrån Fossilbranschens sista strid Bakgrundsfakta Indien har 1,25 miljarder människor Av dessa har 240 miljoner ingen tillgång till elektricitet. Förbrukningen av el har fördubblats sedan år Av energin kommer 70% från fossila källor, Vattenkraft 17%, Kärnkraft 2%, Bioenergi 2%, Sol och vind 1%. Indien har mycket stora kolreserver, ca 12% av världens. Indien är världens tredje största användare av energi med 6% av världskonsumtionen. Kina har 22%, USA 16% och Sverige 0,15%. Indien förbrukar TWh olja, TWh kol och 500 TWh gas. Indien producerar ca 40 TWh el från kärnkraft (jämför Sverige 70 TWh). Enligt artikel i SvD planerar Indien att öka sin kärnkraft till ca TWh år En ökning med nära 100 gånger, det är inte dåligt och något som Jens Ergon missat totalt, troligen avsiktligt. Kalkyl av solkraft I programmet påstår Jens Ergon att solkraft nu är billigare än kolkraft. Det är nog så långt från sanningen som det går att komma. De solcellsmoduler som finns nu har en verkningsgrad på runt 15 procent. Med dessa verkningsgrader ger en kvadratmeter solceller upp till 150 watt en solig dag i Sverige. En ny anläggning på 1 kilowatt som är placerad på en oskuggad yta rakt mot söder med graders lutning producerar i Sverige cirka 950 kilowattimmar per år och tar upp en yta av 7 kvadratmeter. The Kurnool Solar Park i Kurnool i Indien upptar en yta av 24 kvadratkilometer och innehåller mer än fyra miljoner solpaneler med 315 W per styck. Mängden kraftkablar i det Indiska solkraftverket är km, det är imponerande och förskräckande. Paneler med en kw ger ungefär 1000 kwh per år, således MW -> GWh per år För ett genomsnittligt kärnkraftverk blir motsvarande MW -> GWh per år Ytan för ett kärnkraftverk som ger GWh är mindre än en kvadratkilometer. Motsvarande yta för solkraft blir ca 70 kvadratkilometer. Solkraftverkets produktion är således ca 1 TWh (= GWh) Det skall jämföras med Indiens totala elproduktion som är ca TWh Solkraftverket svarar således för 0,1 promille av Indiens behov av energi och kostar ca 10 miljarder kronor. Till det skall läggas oförutsedda kostnader som inträffat på ca 3 miljarder kr. Kostnaden 13 miljarder kr för GWh/år med beräknad ekonomisk livslängd 12

13 10 år, den tekniska livslängden kan vara upp mot det dubbla, blir ca 1:40/kWh. Eftersom underhållskostnaderna ökar ändrar inte avskrivningstiden särskilt mycket på kalkylkostnaden. Till det kommer en arbetsstyrka på ca 500 man för att rengöra panelerna och underhålla anläggningen. Motsvarande för kärnkraft är ca 30 miljarder för GWh och livslängd >50 år. Investeringskostnaden för solkraft i Indien är således ca 20 gånger högre än för kärnkraft per kwh räknat. Den kalkylerade produktionskostnaden för solkraft är ca 1:40 kr/kwh. Inför dessa fakta brukar gröna förhoppningsfullt framhålla att utvecklingen går framåt så i framtiden kommer solel att bli nästan gratis. Den nuvarande verkningsgraden är ca 15%. Den teoretiskt maximala är 33%. Det innebär att solkraft kommer att sjunka i pris till ca 70 öre/kwh. Under det går det nog inte att komma. Men att komma dit tar många år. Att glas, auluminium, koppar, stål, betong och markyta samt arbetskraft skall bli billigare i framtiden än nu bör vi inte räkna med. Under samma tid kommer utvecklimg av kärnkraft att få dess kostnader att sjunka mycket mer än så. Det innebär att solkraft liksom vindkraft under överblickbar tid komer att vara betydligt dyrare än alla andra alternativ. Indiens energibalans. 13

14 GRANSKNING Dokument utifrån Fossilbranschens sista strid :37 Samtidigt som världen närmar sig en klimatkatastrof - en kol och oljebransch som är dömd att gå under. Yttrandet är dogmatiskt. Majoriteten av världens vetenskapsmän har inte den uppfattningen. 13:45 Men i New York och San Francisco dövar det bara vårt dåliga samvete. Vindkraftverk och solceller kan aldrig försörja en hel stad. Det är mycket klokt sagt, men Ergon drar inte några slutsatser av det. 16:38 Energiewende Jens Ergon nämner inte att Energiewende misslyckats och blivit till en katastrof för tyskarna. Kärnkraft, kolkraft och olja finns kvar som förr och elpriset har blivt Europas högsta. 22:25 Solcellsparken Mohamed Bin Rashid i Dubai producerar lika mycket el som fem kärnkraftverk Påståendet är felaktigt. Utbyggnaden är planerad till år 2030 då den kanske kommer att leverera GWh (Källa ABB). Ett modernt kärnkraftverk levererar ca GWh per år. Här tar Jens Ergon således fel på en hel tiopotens. 24:35 Det såldes mer energi från förnybar energi på marknaden i flol än det såldes el som kom från kol, gas, olja och kärnkraft tillsammans. Påståendet är så fel så man häpnar. Det räcker med att konstatera att fossila bränslen svarar för ca 80%. Vad kan vara mer än 80%? 28:30 Här behandlar Jens Ergon batterilagning av el. Avsnittet vilar på mycket felaktiga grunder och är helt i avsaknad av proportioner, kostnader och behov av ändliga resurser. Kärnkraftverket O3 fyller ett Teslabatteri på mindre än en sekund. Det skulle gå åt teslabatterier för att lagra den el som kärnkraftverket genererar under en timma. Batterikostnaden med elektronik blir ungefär fem miljoner kronor per timma. Något genombrott för billigare batteriteknik finns inte i sikte. 34:40 Ergon frågar vem som skall köpa kolet. Det har konstaterats att sol och vind inte kan förse städer med el. Vattenkraften är utbygd. Då återstår endast kol och kärnkraft. Svaret blir därför enkelt, de som skall förse landet med el när solen inte skiner och vinden inte blåser måste köpa kol för att landet skall ha tillgång på el. Det är precis det man upptäckt med Energiewende i Tyskland. Där gör sig Ergon skyldig till otillåten demagogi. 36:00 (Indien) En utmanare till kolet. Kol och kärnkraft utgör baskraft som sol och vind inte kan ersätta. Men sådana grundläggande basfakta bryr sig Ergon inte om. 37:50 Solenergi billigare än kol... Solel har blivit billigare än kol, berättar Nanda. Påståendet stämmer inte med tillgängliga fakta. Befintlig kolkraft i Indien kostar ca öre/kwh medan solkraft, se kalky, kostar mer än en krona/kwh. 14

15 38:00 På några få år har Indiens regering bytt fot. Från den tidigare storslagna satsningen på kol till en minst lika storslagen satsning på förnybar energi. Påståendet stämmer inte. Se bakgrundsfakta ovan. 38:00 Målet är att vi 2022 ska ha 100 gigawatt förnybart. Det innebär ett 40-faldigande på åtta år, förklarar Piyush Goyal. 100 GW solel motsvarar 160 TWh. Det skall jämföras med planerad ökning av kolkraft med TWh och kärnkraft med 110 TWh på tio år. Men Indiens satsning på kärnkraft är betydligt större än så. Indien är redan nu världsledande på kärnkraft Gen4 och satsar mycket på sådan forskning. 38:30 Alltfler planer på ny kolkraft skrotas. Det stämmer inte. Indien planerar att bygga ut kolkraft och kärnkraft. År 2015 tillkännagjorde Indiens regering planer på att mer än fördubbla landets kolproduktion till år :00 Ett solkraftverk motsvarande ett kärnkraftverk byggs. Påståendet är felaktigt och vilseledande. Det solkraftverk som byggs kommer att leverera ca GWh per år medan ett kärnkraftverk som tex O3 levererar ca GWh per år. Och samtidigt som utbyggnaden av förnybar energi börjat ta fart så har kolet fått ett paradoxalt problem. En stor del av kraftverken körs på halvfart. Vilket knappast förbättrar ekonomin. Det stämmer och det är en hård läxa som även Tyskarna hårdhänt fått känna av. Solkraft producerar endast på dagen och ersätter då kolkraft som kan köras med halvfart. Men man kan inte stänga kolkraften för på natten behövs den. Man tvingas således till två parallella system som kostar dubbelt mot vad endast kolkraft skulle kosta. Indien har byggt så mycket kolkraft att det numera finns en överkapacitet. Nej, det finns ingen överkapacitet mer än möjligen mycket tillfälligt. Indien planerar att bygga mer kolkraft. utöver smoggen Kolkraftverk har god rökgasrening och skapar ingen smogg. Smoggen kommer från vedeldning och trafik. Om utvecklingen av batteriteknik och energilagring fortsätter som idag så talar mycket enligt Mathur för att Indien inte kommer att behöva några fler kolkraftverk. Det sagda är mycket okunnigt och helt felaktigt. 21:15 - Indien håller på att byta fot från den tidigare enorma satsningen på kol till en lika stor satsning på förnybar energi /Jens Ergon Påståendet innehåller två grova felaktigheter, 1) Planerna i Indien är att öka förnybar energi från 9,6 GW nu (motsvarar ca 20 TWh/år) till 100 GW vilket motsvarar 200 TWh/år. Det skall jämföras med planerna att öka kolkraften med ca TWh årligen. Planerna på ökning av förnybart på 180 TWh/år och kolkraft TWh/år kallar Jens Ergon för lika stor. Man tar sig för pannan över en så ansvarslös och agendadrivande reporters framfart. 2) Ergon, som är kärnkraftmotståndare, underlåter att berätta om Indiens satsning på kärnkraft. Därmed blir Ergons reportage helt missledande. Indien siktar på att bli världsledande inom kärnkraft. Man har redan nu kärnkraft Gen4 i 15

16 kommersiell drift. Det är Indien som finansierar svensk forskning av kärnkraft Gen4. Det KTH-avknoppade företaget Blykalla erhöll nyligen ca 2 miljarder kr från det Indiska företaget Essel Group till FoU av kärnkraft Gen4. Sverige bidrar med ingenting till den forskningen. Indien har planer att öka sin kärnkraft från 5 GW år 2014 till 15 GW år GW motsvarar ca 110 TWh/år. Genom att underlåta att nämna det blir hela programmets budskap totalt snedvridet. Ergons snedvridna påståenden skapar ett okunnigt och felkunnigt folk vilket kan få stora negativa konsekvenser för landets politiska beslut. Det finns anledning att här citera professor em. Sten Kaijser Uppsala, Jag fruktar energipolitiken mer än jag fruktar klimatet. 21:38 - En intervjuad påstår Men i dag är osubventionerad solel billigare än kol. Det påståendet är helt felaktigt. Se avsnitt kalkyl. 50:00 Jens Ergon ger en falsk bild av vindkraftens ekonomi. Han har ett ensidigt urval av intervjuobjekt. 51:27 Då är krig en rätt bra beskrivning av vad som sker. Äntligen ett sannt påstående. Men att en svensk reporter så tydligt skall vara en ensidigt krigförande part är ej acceptabelt. 57:55 Om omställningen kommer att räcka för att rädda jordens klimat. Uttalandet är dogmatiskt. En majoritet av världens vetenskapsmän delar inte den grundsynen. Sammanfattning Jens Ergon saknar sinne för proportionen och saknar intresse för kostnader. Programmet är helt vilseledande och ger allmänheten och de politiker som inte kan så mycket att de inser felaktigheterna felaktig information. Om den omsätts i politisk handling kan det få förödande konsekvenser. I det anmälda programmet gör Ergon påståendet att solkraftverket producerar lika mycket som ett kärnkraftverk. Där överdriver han med en tiopotens. Jag är erfaren nog att förstå att det inte är en olyckshändelse utan att det är för att avsiktligt vilseleda med röd-grön propaganda. 16

17 DET VETENSKAPLIAG UNDERLAGET B I L A G A När det gäller klimatet vill jag uttrycka min oreserverade beundran för den internationella klimatpanelen IPCC. De har lyckats med någonting som egentligen borde vara omöjligt. De har modeller som visar att klimatet på jorden kommer att bli bättre - och har lyckats få människor i hela världen att tro att detta är av ondo. Klotets resurser Om vi fördelar jordens landyta lika så blir det ett område ca 100 x 200 meter på varje person varav hälften är odlingsbart. Det förstås intuitivt att vår jord är inte stor nog för svensk förnybar -politik som därför blivit ett mycket större hot för framtida generationer än vad klimatet är. Hur mycket av det skulle du vilja använda till att producera bränsle till din bil och hur långt tror du att du kan köra på det? Sverige har 23 miljoner hektar så kallad produktiv skogsmark. Det blir två hektar per invånare. Inte ens i Sverige finns det så mycket skog att det räcker för att helt tillgodose vårt behov av fordonsbränsle. Detta gäller oavsett om vi tillverkar syntetiskt bränsle som ersätter bensin eller tillverkar el till batteribilar. (*) Lägg märke till att de som talar om katastrofer nästan aldrig är riktiga vetenskapsmän i facket utan journalister och illröda politiker som Johan Rockström, Anders Wikman, Isabella Lövin och Svante Axelsson, Fridolin, WWF och Greenpeace. De samt Löfven, Lövin och Baylan har det tufft nu när inte jorden bär sig åt som de vill. Klimathysterins sista dagar är räknade. Nu vet vi att koldioxidens betydelse som växthusgas är överskattad med en faktor 3 i IPCCs och SMHIs datamodeller som återspeglar den uppfattning man hade för 20 år sedan, se figur 2 nedan. Mer koldioxid kan göra vår jord en grad varmare, ej mer, och det är inget hot utan till vår fördel. Den ökning med ca 0,8 grader vi haft på hundrafemtio år varav de senaste 20 åren nästan inget alls, är huvudsakligen en återhämtning från det kalla 1800-talet. Vi bör välkomna den ökade växthuseffekten nu när den åriga värmeperioden börjar närma sig sitt slut (*) Verkningsgraden vid optimal fart och vridmoment för motor och elektronik på en Toyota Prius blir ca 92 procent. Ett realistiskt genomsnitt blir dock lägre ca 86 procent. Batteriets förluster vid laddning ca 5 procent och urladdning 10 procent. Överföring i elnätet av vindkraft i Lappland till Skåne kostar 30 procent, men säg som ett genomsnitt 15%. Uppvärmning vinterhalvåret kostar kanske 20 procent men är för en dieselbil gratis. Multiplicerar vi verkningsgraderna får vi 0,5. Det ligger nära vad en modern diesel kan åstadkomma. [0,86 * 0,95 * 0,9 * 0,85 * 0,8 = 0,5] Lägger vi till det den koldioxidlast som tillverkning av batteriet har kommer en batteribil internationellt under sin livscykel att producera mer kolkdioxid än vad en dieselbil gör. Priset (kostnaden) speglar materialåtgång och miljöbelastning. Ett vindkraftverk kräver ungefär 40 gånger mer material än motsvarande kärnkraft per kwh räknat. Vindkrafts och batteribilars miljövänlighet är således falska myter. Fast batteribilar är ju mycket trevligt, det tycker jag också. / L.C. 17

18 FIGUR 1 SMHIs propaganda som 90% i enkäten inte tror på Satellituppmätt havshöjning enligt NASA. FIGUR 2 IPCCs modeller stämmer inte överens med verkligheten. Den senaste 1000-årsperioden är den kallaste på år. 18

19 FIGUR 3 Mali, varifrån Erika Bjerström nyligen gjorde ett skandal-reportage är särskilt gynnat av ökad koldioxid. Man har funnit, att 70% beror på högre kodioxidhalt, 9% på bättre tillgång på kväve, 8% på uppvärmning och 4% på ändrad markanvändning. Koldioxiden förklarar det mesta av förgröningen. FIGUR 4 Grönland har varit MYCKET varmare förr, i synnerhet vikingatid och bronsålder utan att isen smälte särskilt mycket. Hur mycket mer is smälter om det är -30 i stället för -35? Victoria Dyring åkte till Grönland för att visa en glaciär som kalvade, glaciärer gör periodvis det. Det hon inte berättade var att inte långt därifrån började Nordenskiöld sin expedition Där går isranden nu 2 km längre ut än då. Hon berättade inte heller att samtidigt var De Stora Sjöarna sex grader kallare än normalt, det är mycket. Victoria Dyring levererar Fake-News som SVT därefter ej dementerar. 19

20 FIGUR 5 Sverige är ca en promille av världen. Andra länder kan inte följa oss som exempel. Inse att år 2040 kommer de flesta bilar att ha ungefär samma motorer som nu och drivas med ungefär samma bränsle som nu. Det gäller även Sverige. Blir vår jord litet varmare kan vi bli några fler, blir det kallare måste folkmängden minska. Får vi mer koldioxid kan många fler leva drägligt på vårt klot. FIGUR 6 Vilken koldioxidhalt bör vi sträva efter? Var ligger optimum? Atmosfärens koldioxidinnehåll är för närvarande ca 400 ppm, dvs 0,4 promille. Den ökar med 2,5 ppm/år och det har ej nämnvärt förändrats de senaste hundra åren. Med den takten skulle det ta 160 år för en fördubbling till 800 ppm. Men eftersom återflödet till jordens växtlighet ökar med ökad halt koldioxid kommer vi troligen aldrig att nå en fördubbling. Det är litet synd, för det skulle vi och vår jord må bra av. FNs mål är max två graders höjning av jordens temperatur. Dit kommer vi inte att nå även om vi inte gör någonting. 20

21 FIGUR 7 Så fort en miljöpartist ser ett träd vill hen hugga ned det och använda det till 500 procent. Det var kol och olja och senare kärnkraft som räddade Europas och Sveriges skogar. Så är det fortfarande. FIGUR 8 Den intressanta frågan är, vem kan vi lita på? 0-1,5 som en elit av världens vetenskapsmän påstår? ,5 som det politiskt influerade IPCC och SMHI påstår? som Victoria Dyring refererade? som Johan Rockström, agitator och röd politiker påstår? Var så god och välj. Källkritik är ditt och allas ansvar. Vid den bedömningen kan det vara bra att förstå, att vår tids samhällsomfattande lögn är klimathysterin. NÅGRA INTRESSANTA CITAT - I sökandet efter en gemensam fiende som skulle kunna förena oss kom vi upp med idén att föroreningar och hotet om global uppvärmning skulle vara en lämplig metod. / Alexander King, fd ordförande i Romklubben. - Om vi inte förebådar katastrofer kommer ingen att lyssna. / Sir John Houghton, förste ordförande i IPCC. - Det spelar ingen roll vad som är sant, endast vad folk tror är sant har betydelse. / Paul Watson, en av Greenpeace grundare 21

22 B I L A G A - 2 Öppet brev till Karin Stenmar, hållbarhetschef i Folksamgruppen Fortsatta förvillelser om hav och regn och värme I dagens SvD ( 21 juli, sid 1 och 6 ) refererar Jenny Stiernstedt under rubriken Kommuner hotas av översvämning uttalanden och åsikter från Folksam via dess hållbarhetschef Karin Stenmar. Här påstås att varannan kommun hotas idag av översvämning till följd av varmare klimat. Med översvämning menar man dels stigande havsyta längs kusterna, dels översväm-ningar på grund av extremt regnande. Båda dessa påstådda fenomen anser man vara en funktion av ett varmare klimat. Allt detta framstår som ogrundat svammel framburet av grupperingar som tar sig rätten att ignorera vetenskapliga rön uppnådda under generationer av idogt forskningsarbete och även fysikaliska lagar till förmån för populistiska modeller och data-scenarier, som omhuldas av starka lobbyist-organisationer med snarare politiska än vetenskapliga mål. Fru Stenmar säger att fakta faktiskt finns det håller jag verkligen med om; men då är det inte alls de fakta hon baserar sina uttalanden på, utan just de fakta som visar att hon har helt fel (eller som man brukar säga: är ute och cyklar ). Hav och klimat Den 30 juni hade Jenny Stiernstedt en artikel i SvD där hon påstod att stigande hav tros leda till 2 miljarder flyktingar. Påståendet är på intet sätt förankrat i vetenskapliga fakta. I norra Indiska Oceanen sägs risken vara störst men här har vi mycket klara observations-fakta att havsytan inte alls är i stigande (Journal of Coastal Research, vol. 33, no. 2, s , 2017). Fru Stiernstedts artikel har bemötts i min skrivelse en okunnig journalists villfarelser i demagogins träskmarker. Runt våra svenska kuster dominerar landhöjningen. I Nordsjön, Kattegatt och Östersjön har havsytehöjningen under de sista 125 åren varit +1,0 ± 0,1 mm/år, vilket är så lite att havsytan inte ens i sydligaste Sverige stiger. Allt påstående om motsatsen är ovederhäftig okunskap. Regn och klimat Våra svenska högmossar är utomordentligt känsliga system för registrering av ändringar i regn och klimat. När det blir varmt och regn uteblir, så dör mossarna och en så-kallad rekurrensyta utbildas. Sådana ytor har dokumenterats och daterats till 1050 e.kr. 500 e.kr. 550 f.kr f.kr. och 2300 f.kr. De motsvarar korta, intensivt varma och torra perio-der på c:a 50 år). Här har vi klara fakta: varma och torra perioder hänger ihop. Även på 1700-talet var det varmt och torrt. Torvmossarna registrerade en tendens mot rekurrensyta, utan att riktigt nå så långt. Dagens värmetopp har ännu inte lett till någon generell effekt i våra torvmossar. 22

23 Intensiva regn hör inte alls ihop med värmeperioder, om man ser till fakta i naturen själv under de sista 5000 åren. Värmer och värme De små istiderna ( , , ) tog slut i mitten på 1800-talet och därefter steg temperaturen i vågor med kallare svackor runt sekelskiftet 1900 och Hypotesen att CO2 driver jordens klimat har efter 40 års intensivt forskande inte kunnat verifieras. Däremot har det visat sig mer och mer säkert att solens variationer är den dominanta faktorn. Med det synsättet förväntar vi oss att vi är på väg mot ett nytt sol-minimum runt år 2040 ± 10 år. IPCC:s så-kallade klimatmodeller försöker förutsäga klimatet fram till år Dessa mo-deller har mycket hårt kritiserats för ovetenskaplighet. Dessutom avviker de mycket starkt från observerade temperaturmätningar på jordens yta liksom i atmosfären ovanför. De saknar alltså tillförlitlighet. Kackel i demagogigrytan Så, bästa Karin Stenmar, om det kacklar och kokar i demagogigrytorna (och där är Haga-initiativet i högsta grad en av grytorna), så bör man kolla fakta. Om man gör det på ett konstruktivt sätt, kommer man att finna att det finns en annan verklighet en vetenskaplig, observationsbaserad, verklighet där det inte alls föreligger något verkligt hot om översvämningar till följd av varmare klimat ; vare sig längs våra kuster eller som extrema regnoväder över inlandet. Jag manar därför till besinning, eftertanke och faktakontroll. Lycka till i denna nya roll! Nils-Axel Mörner docent, specialist på havsytans rörelser, tidigare föreståndare för Paleogeofysik & Geodynamik vid Stockholms Universitet ledare för INTAS projektet Geomagnetism and Climate ( ) president för Commission on Sea Level Changes and Coastal Evolution ( ) ledare för The Maldives International Sea Level Project ( ) president för The Independent Committee on Geoethics ( ) ledare för The Fiji New Sea Level Project (2017) *************************************** 23

24 B I L A G A - 3 EN VÄLSIGNELSE FÖR MÄNSKLIGHETEN av GÖSTA WALIN 5 juni, Med anledning av debatt artikel i DN 1 juni 2015 av ett närmast oräkneligt antal generalsekreterare och motsvarande chefer för diverse NGOs, vill jag anföra några synpunkter i kraft av min kompetens och mångåriga erfarenhet av allt som rör eventuella klimatförändringar. Från departement till förskola, från höger till vänster, från svenskt näringsliv till Greenpeace, från FN till kommunala miljörådgivare, från Australien till Kanada, samma budskap: Koldioxid är planetens förbannelse, något måste göras. Detta kallas konsensus och är mycket farligt, som masshysteri ungefär. Politiker, byråkrati, massmedia och miljörörelsen leker följa John enligt devisen: Varför tänka själv, när man kan tycka som alla andra. Klimatfrågan är en riktig kronjuvel för regler- och övervakningsfanatiska politiker och byråkrater. Inom vetenskapen är enögdheten långt ifrån lika utbredd, men många skeptiker ligger lågt av hänsyn till sina forskningsanslag och risken att bli häcklade av aktivister eller mästrade av kollegor med den rätta tron. Så vad är då koldioxid? Koldioxid är livets gas. Växtligheten förbrukar koldioxid i frenetisk takt. Koldioxiden omvandlas därvid till syrgas och organiskt material dvs kol bundet i diverse organiska föreningar som återfinns i allt levande material men även i diverse dött material såsom ved eller fossila bränslen. Gudskelov finns effektiva processer som återför koldioxiden till atmosfären. Det handlar om hela näringskedjan mat in koldioxid ut. I sista hand är det mikrobiell nedbrytning som gör jobbet. Men lite koldioxid förloras genom att organiskt material begravs utan att brytas ned, t ex delar av plankton som fallit ner på havsbotten kan bäddas in i sediment utan att brytas ner. Tack vare denna lilla men farliga förlust så är livet på jorden sannolikt sedan länge svältfött på koldioxid. Koldioxidhalten är farligt nära så låga nivåer att växtligheten blir lidande. Det har visats i mängder av undersökningar att växtligheten gynnas av mer koldioxid. Det växer mer och snabbare. Lika viktigt är att växterna klarar sig med mindre vatten. Avsevärt större skördar och krympande ökenområden kan förväntas när koldioxidhalten stiger i atmosfären. Detta är ett dokumenterat faktum. Mer koldioxid är i sanning en välsignelse för mänskligheten. Hur påverkas då klimatet av koldioxid? Troligen obetydligt. Man kan tänka sig koldioxiden som ett florstunt täcke som dels ger en smula extra isolering, dels bidrar till att utjämna temperaturen över jorden. Lite varmare kan det bli, men detta kommer knappast att märkas över nya köld- och värmeperioder som ingen kan förklara. Vi bör också betänka att lite varmare klimat är fördelaktigt. Den så kallade lilla istiden (ungefär ) var periodvis förfärlig med missväxt, massdöd i pest, häxprocesser med mera elände. 24

25 De hot som vi dagligen serveras om koldioxidens skadeverkningar, till exempel översvämningar och fler och starkare stormar, är tagna ur luften. Tvärtom så bör den förväntade något jämnare temperaturen minska risken för busväder. Även förutsägelserna om kraftigt stigande havsnivåer har kommit på skam; havsnivån synes stiga som den gjort alltsedan den lilla istiden, långsamt och i något varierande takt. De våldsamma tropiska orkaner som härjar med varierande styrka och frekvens är förfärliga men uppvisar ingen signifikant ökning. Vilka är då de alarmistiska argumenten? Med gigantiska datormodeller försöker man simulera hur en ökande koldioxidhalt kan påverka klimatets utveckling. Resultatet brukar visa på en varmare framtid, ibland mycket varmare. Resultaten kallas projektioner eller scenarier, vilket är något annat än prognoser. I själva verket är prognosvärdet obefintligt. Mot slutet av 90-talet dök det upp en serie studier av trädringar mm från de senaste 1000 åren. Resultatet presenterades som en temperaturkurva som liknade en hockeyklubba: små variationer under 900 år följt av skarpt ökande temperatur under 1900-talet. Denna kurva fick enormt genomslag bland annat genom uppbackning av FN:s klimatpanel IPCC. Kurvan har nu spelat ut sin roll den visade sig vara resultatet av inkompetent analys. Hela tiden dyker det upp nya symptom i massmedia, som anses bevisa den pågående och förväntade uppvärmningen. Arktis har länge varit populärt. Isbjörnarna hotas, och runt om på jorden finns det förändringar som tyder på det ena eller det andra. Genom lämpligt urval kan man troliggöra vad som helst. Hur kommer det sig att föreställningen om ett apokalyptiskt hot mot klimatet uppstått och bitit sig fast? Ingen vet riktigt men kanske har det gått till så här. Vetenskapare levererar en hypotes som fångas upp av ideologiska krafter som ser intressanta möjligheter, t ex miljörörelsen som bedriver effektiv lobbyism. Massmedia faller till föga och sedan är det bara för politikerna att rätta in sig i ledet. Sanningen är därmed fastställd. De som vågar opponera sig blir idiotförklarade eller skällda för att vara köpta. Sätt stopp för den livsfientliga propagandan, ni som har makt att påverka. Försök se det positiva med mer koldioxid och lugna ner er. Fossila bränslen och mer koldioxid är en välsignelse för mänskligheten Gösta Walin är professor emeritus i oceanografi och docent i teoretisk fysik 25

26 Journalistkårens partisympatier B I L A G A - 4 Journalister är en yrkesgrupp med makt. Det är ett skäl till varför det både ur ett vetenskapligt och i ett samhällsperspektiv är av intresse att undersöka journalisternas partisympatier. Journalistkåren är i politiska termer inte särskilt representativ för den svenska allmänheten. Grundmönstret är att V och Mp är kraftigt överrepresenterade medan M och S är kraftigt underrepresenterade. Den statistik som finns är visserligen 6 år gammal (finns det färskare statistik?), men situationen har sannolikt inte förändrats så mycket sedan dess. Undersökningen visar att Mp har 53% sv sympatierna hos journalister på SR/SVT mot just nu 3.8 % bland befolkningen. För S + V + Mp gruppen blir siffran 80%. Granskningsnämnden skall granska den journalistiska makten. Men vem granskar Granskningsnämnden? Men nuvarande system kan personalen på SR/SVT säga vad den vill och intervjua vem som helst och på det sättet sprida lögner till Sveriges folk och politiker utan att det går att varken beivra eller kommentera. Självfallet utnyttjar de den möjligheten med politiska syften. Jens Ergons reportage är ett exempel bland många. Följande yttrande beskriver i ett nötskal situationen. Kommentar av Lars Kamél 2017/09/11 kl. 21:21 Jag minns ett inslag där en TV-reporter stod framför en grön träddunge nära foten av Kilimanjaro och ljög om att det inte hade regnat där på flera år. Den där gröna träddungen i bakgrunden visade i sig att det var en lögn. Jag kollade upp nederbördsstatistiken och fann mycket riktigt att det var en lögn. Det hade visst regnat nära Kilimanjaro och ganska normalt mycket dessutom. Jag anmälde inslaget till Granskningsnämnden, som friade. TV-reportern hade tydligen haft ett fyllesnack på någon bar med ett par antropologer som påstått att det inte hade regnat där på flera år. Därmed fanns det anledning för reportern att tro att det var sant. Det stod i och för sig inte fyllesnack på en bar i motiveringen till varför inslaget friades, men innebörden verkade vara det. Efter det begrep jag att Granskningsnämnden aldrig skulle fälla något inslag som framförde lögner om klimatet och klimatförändringar. 26

DEN SAMHÄLLSOMFATTANDE LÖGNEN

DEN SAMHÄLLSOMFATTANDE LÖGNEN Lars Cornell Fiskartorpsholmen S-59493 Gamleby lars@wesee.se 0493-67074 2017-02-12 Sid 1 av 5 Detta dokument http://www.tjust.com/2017/klimat/thelie.pdf DEN SAMHÄLLSOMFATTANDE LÖGNEN Allt du behöver göra

Läs mer

FAKTA OCH FAKTOIDER. Del 1 Jordens resurser, energi, klimat, ekonomi och politik.

FAKTA OCH FAKTOIDER. Del 1 Jordens resurser, energi, klimat, ekonomi och politik. DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2018-02-14 Sid 1 av 14 Det här dokumentet finns på URL: http://www.tjust.com/2018/klimat/ingridbonde.pdf Relaterat http://www.tjust.com/2018/klimat/faktoider.pdf

Läs mer

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE

Läs mer

När jag skriver det här har programmet ännu ej sänts, men det kan ju vara både trevligt och nyttigt att förekomma än att förekommas.

När jag skriver det här har programmet ännu ej sänts, men det kan ju vara både trevligt och nyttigt att förekomma än att förekommas. Till GRANSKNINGSNÄMNDEN SVT registrator@radioochtv.se 2016-03-13 I påannons förekommer en del felaktigheter. Tjernobylkatastrofen i Vetenskapens värld på måndag 14 mars kl 20.00 SVT2 http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tjernobyl-fortfarande-en-dodlig-zon

Läs mer

Aktuellt, SVT2, , inslag om klimatförändringar i Kalifornien; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, , inslag om klimatförändringar i Kalifornien; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2019-03-04 Dnr: 18/01621 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2018-05-09, inslag om klimatförändringar i Kalifornien; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Det strider inte mot kraven på

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Dokument utifrån: Det våras för solen, SVT2, , program om sol- och vindkraft; fråga om opartiskhet och saklighet

Dokument utifrån: Det våras för solen, SVT2, , program om sol- och vindkraft; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2017-12-22 Dnr: 17/00372 och 1694 SAKEN Dokument utifrån: Det våras för solen, SVT2, 2017-01-29, program om sol- och vindkraft; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2013-09-30 Dnr: 13/00561 SAKEN Vetenskapens värld, SVT2, 2013-03-04, inslag om en klimatrapport; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2013-10-14 Dnr: 13/01197 SAKEN Korrespondenterna, SVT2, 2013-05-07, program om klimatförändringar i Vietnam; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden anser

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Replik, frågor till Hanna Stjärne, vd för SVT

Replik, frågor till Hanna Stjärne, vd för SVT NÄTVERKET KLIMATSANS Lars Cornell vit@tjust.com Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/asksvtreplik.pdf Till Johan Hartman, SVT strategi Hanna Stjärne, VD SVT 2015-06-09 Page 1 (6) För

Läs mer

UPPDRAG SANNING Två anmälningar av faktoider och beteenden vid SR/SVT

UPPDRAG SANNING Två anmälningar av faktoider och beteenden vid SR/SVT DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell lars@wesee.se 2018-05-18 Sid 1 av 24 Det här dokumentet finns på URL: http://www.tjust.com/2018/klimat/kalifornien.pdf http://www.tjust.com/2018/klimat/kalifornien/ Relaterat

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder PRESSMEDDELANDE 2014-07-07 Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder Ny solpark på universitetstaket kan tiodubbla produktionen av solenergi Pite Energi tar ett stort steg i arbetet mot hållbar

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH, 14 november 2018 Lennart Söder LSOD@KTH.SE, Professor Elektriska Energisystem, KTH Globala mål för

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

FAKTA OCH FAKTOIDER del 2

FAKTA OCH FAKTOIDER del 2 DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2018-03-06 Sid 1 av 6 Det här dokumentet finns på URL: http://www.tjust.com/2018/klimat/faktoider.pdf Relaterat Bilder http://www.tjust.com/2018/klimat/index.php

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

Andreas Erlström Klass 9c Senait Bohlin. Energi och Miljö tema Människors uppfattning om växthuseffektens omfattning

Andreas Erlström Klass 9c Senait Bohlin. Energi och Miljö tema Människors uppfattning om växthuseffektens omfattning Andreas Erlström Klass 9c 2010-05-20 Senait Bohlin Energi och Miljö tema Människors uppfattning om växthuseffektens omfattning 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 3 4. Metod... 3

Läs mer

Fakta om klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2012-06-21 Dnr: 12/00220 SAKEN Nordnytt, SVT1, 2012-01-12 och 01-13, kl. 19.15, inslag om Kiruna flygplats; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Sveriges Radio AB ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.

Sveriges Radio AB ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. 1/5 BESLUT 2016-09-19 Dnr: 16/00456 SAKEN Eftermiddag i P4 Dalarna och Dalanytt, Sveriges Radio P4 Dalarna, 2015-11-19, kl. 12.30, inslag om ett bostadsbolag; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Fakta om klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2018-02-19 Dnr: 17/01702 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2017-06-20, inslag om batterier i elbilar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet

Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2014-11-24 Dnr: 14/00933 SAKEN Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh?

Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh? Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh? Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/Pelletsförbundet Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510 262 35 kansliet@pelletsforbundet.se Visst är vi med på spåret Klimatavtalet

Läs mer

Rapport, SVT1, 2011-09-30, kl. 19.30, inslag om franchisetagare; fråga om opartiskhet och saklighet

Rapport, SVT1, 2011-09-30, kl. 19.30, inslag om franchisetagare; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2012-05-02 Dnr: 11/03716 SAKEN Rapport, SVT1, 2011-09-30, kl. 19.30, inslag om franchisetagare; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider

Läs mer

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel Campus Helsingborg 2018 Industrial Electrical Engineering and Automation Elenergiteknik Energi och effekt Extra exempel Industriell Elektroteknik och Automation Lunds Tekniska Högskola Effekt och energi

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på saklighet. Inslaget påannonserades med följande ord.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på saklighet. Inslaget påannonserades med följande ord. BESLUT 2011-03-21 Dnr: 10/00309, 10/00333 och 10/00350 (798/10, 801/10) SAKEN Aktuellt, SVT2, 2010-07-29, inslag om klimatförändringar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

SOM MAN FRÅGAR FÅR MAN SVAR

SOM MAN FRÅGAR FÅR MAN SVAR Lars Cornell vit@tjust.com Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2014/granska-sifo.pdf Dnr 14/00655 Granskningsnämnden - SVT Box 33 121 25 Stockholm 2014-03-11 Utgåva 2014-05-23 Sid 1 av 6

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren El från förnybara källor Den nya torktumlaren Många stora förändringar Ved (förnybart) Kol och olja Kol och olja Kol, olja och vattenkraft (förnybart) Kol, olja och vattenkraft Vattenkraft och kärnkraft

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Spelinstruktioner och material

Spelinstruktioner och material Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom

Läs mer

Västerbottensnytt, SVT1, 2013-10-01, kl. 19.15, inslag om en kurs vid Uppsala universitet; fråga om opartiskhet och saklighet

Västerbottensnytt, SVT1, 2013-10-01, kl. 19.15, inslag om en kurs vid Uppsala universitet; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2014-02-03 Dnr: 13/02387 SAKEN Västerbottensnytt, SVT1, 2013-10-01, kl. 19.15, inslag om en kurs vid Uppsala universitet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

DEMOKRATI FÖRUTSÄTTER FRI PRESS. MEN SVENSK PRESS OCH I SYNNERHET SR/SVT ÄR EJ FRI I BEMÄRKELSEN OPARTISK OCH SAKLIG.

DEMOKRATI FÖRUTSÄTTER FRI PRESS. MEN SVENSK PRESS OCH I SYNNERHET SR/SVT ÄR EJ FRI I BEMÄRKELSEN OPARTISK OCH SAKLIG. DEMOKRATI FÖRUTSÄTTER FRI PRESS. MEN SVENSK PRESS OCH I SYNNERHET SR/SVT ÄR EJ FRI I BEMÄRKELSEN OPARTISK OCH SAKLIG. Med Anna Lindberg, VD på Östgötamedia, har jag fört dialog om varför hennes tidningar

Läs mer

Sydnytt, SVT1, , kl och 8.05 samt , kl och 21.23, inslag om Anderslövs skola; fråga om opartiskhet och saklighet

Sydnytt, SVT1, , kl och 8.05 samt , kl och 21.23, inslag om Anderslövs skola; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2012-12-10 Dnr: 12/01572 och 1577 SAKEN Sydnytt, SVT1, 2012-08-02, kl. 7.40 och 8.05 samt 2012-08-03, kl. 19.52 och 21.23, inslag om Anderslövs skola; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT

Läs mer

Agenda, SVT2, , inslag om informationspåverkan; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet

Agenda, SVT2, , inslag om informationspåverkan; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet 1/5 BESLUT 2018-11-12 Dnr:18/00414 SAKEN Agenda, SVT2, 2018-02-04, inslag om informationspåverkan; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslaget frias. Det strider inte mot

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS) Webb-bussfrågor, 30-4 juni 2012 21 Vägt antal (1023) (251) (59) (47) (55) (256) (61) (47) (48) (43) (411) (364) Fråga1. Vilka av de nedanstående globala problem anser du är mest oroande? VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Inslagen frias. De strider inte mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslagen frias. De strider inte mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2019-03-04 Dnr: 18/02881 och 2900 SAKEN Kulturnyheterna, SVT1 och SVT2, 2018-08-29, kl. 18.13 och 21.14 och 2018-08-30, kl. 18.13, inslag om vad partiledaren för Sverigedemokraterna sagt i en

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på opartiskhet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på opartiskhet. 1/5 BESLUT 2011-12-12 Dnr: 11/00505 SAKEN Kulturnytt, SVT, 2011-02-24, kl. 22.30, inslag om Stockholms stadsteater; fråga om opartiskhet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning

Läs mer

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. BESLUT 2013-09-30 Dnr: 13/00332 SAKEN Vetenskapens värld, SVT2, 2013-02-14, inslag om forskarfusk och klimatförändringar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden anser

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Rapport, SVT1, , kl och 19.30, inslag om översvämningar i Bangladesh; fråga om opartiskhet och saklighet

Rapport, SVT1, , kl och 19.30, inslag om översvämningar i Bangladesh; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2018-12-21 Dnr: 18/01500 SAKEN Rapport, SVT1, 2018-04-29, kl. 18.00 och 19.30, inslag om översvämningar i Bangladesh; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen kritiseras men frias. De

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi Västerviks kommun 2015-2020 Yttrande över kommunens samrådshandling 2015-05-08

Energi- och Klimatstrategi Västerviks kommun 2015-2020 Yttrande över kommunens samrådshandling 2015-05-08 DEMOKRATI OCH VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/vvikremissvit.pdf Till Västerviks Kommun 2015-05-08 Page 1 (11) vasterviks.kommun@vastervik.se Energi-

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Smålandsnytt, SVT1, 2015-01-30, kl. 7.10, 7.40, 8.40 och 9.10, inslag om en informationsaffisch på ett sjukhus; fråga om opartiskhet och saklighet

Smålandsnytt, SVT1, 2015-01-30, kl. 7.10, 7.40, 8.40 och 9.10, inslag om en informationsaffisch på ett sjukhus; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-04-27 Dnr: 15/00320 SAKEN Smålandsnytt, SVT1, 2015-01-30, kl. 7.10, 7.40, 8.40 och 9.10, inslag om en informationsaffisch på ett sjukhus; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer