Protokoll från Kultur- och bildningsnämndens sammanträde. Tid: klockan Plats: Mora folkhögskola, Yvradsvägen 29,79234 Mora

Transkript

1 PROTOKOLL I tandstinget l) DALARNA Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 1 (8) Protokoll från Kultur- och bildningsnämndens sammanträde Tid: klockan Plats: Mora folkhögskola, Yvradsvägen 29,79234 Mora Beslutande Ann-Catrin Lofvars (MP), Ordförande Håkan Frank (M), 2:e vice ordförande Ann-Britt Grunewald (S) Suzanne Lazar (S) Christer Carlsson (M) Lars Levahn (S) ersätter Gunnar Barke (8) Petra SundelI (M) ersätter Karin Perers (C) Ersättare Patrik Andersson (V) Katarina Gustavsson (KO) Föredragande Malin Lagergren, Förvaltningschef Sekreterare Margaretha Sandell, Nämndsekreterare Övriga tjänstemän Anna Skogberg, ekonomichef Örjan Fridner, rektor Mora Folkhögskola, 4 Eva Avgerinou, rektor Malungs Folkhögskola, 4 Per-Erik Kaj, rektor Fomby Folkhögskola, 4 Kerstin Gatu, Kjell Westerdahl, Mora Folkhögskola, 4

2 Protokoll Landstinget Dalarna Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 2 (8) Innehållsförteckning Inledning Justering av närvarolistan 3 2 Godkännande av dagordning 3 3 Protokollsjustering 3 4 Dialog folkhögskolorna 3 Informations- och anmälningsärenden Information 4 6 Anmälan av delegeringsbeslut 4 7 Övriga anmälningsärenden 5 Beslumärenden Förslag till riktlinjer för stöd till ideella idåburna organisationer Förslag till riktlinjer för stöd till studieförbundens distriktsorganisationer 6 9 Verksamhetsplan Fördelning av bidrag till rörelseägda folkhögskolor Remiss - Läsandets kultur - slutbetänkande av Litterarurutredningen SOU 2012:65 7 Protokollsjustering... 8

3 Protokoll Landstinget Dalarna Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 3 (8) Inledning 1 Justering av närvarolistan Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Närvarolistan fastställs. 2 Godkännande av dagordning Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Godkännande av föreliggande dagordning med följande tillägg; - Ett extra informationsärende. - Ett extra ärende under "Övriga anmälningsärenden" 3 Protokollsjustering Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Lars Levahn utses att jämte ordföranden justera protokollet. Justering ska vara klar inom 14 dagar. 4 Dialog folkhögskolorna Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning av ärendet Örjan Fridner, Mora folkhögskola, Eva Avgerinou, Malungs folkhögskola och Per-Erik Kaj, Fomby folkhögskola deltog under förmiddagen och informerade nämnden om aktuella frågor inom folkhögskolan. Kerstin Gatu och Kjell Westerdahl, lärare på Mora folkhögskola informerade om skolans EU- projekt "ilearn".

4 Protokoll Landstinget Dalarna Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 4 (8) Informations- och anmälningsärenden 5 Information Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Antecknar informationen till protokollet. Information lämnas om: a. Ekonomisk redovisning b. Älvdalens utbildningscentrum (LD12/03431) c. Regional kulturplan (LD11/00871) d. Rekrytering Mora FHS, Länsbibliotek Dalarna och Musikkonservatoriet e. Höstmöte FHS-föreningen 23 nov i Stockholm (Lars Levahn och Malin Lagergren deltagit) f. Inbjudan från Offentligägda Folkhögskolors Intresseorganisation & Folkhögskoleföreningen till årsmöte 15 mars 2013 på SKL (Ann-Catrin Lofvars och Malin Lagergren deltar) g. Inbjudan från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd - "Folkhögskolan och diskrimineringslagen" (Lars Levahn deltar) h. Nationell folkbildningskonferens "Demokrati och mänskliga rättigheter" 16 oktober 2013 i Stockholm (program kommer under våren) i. Informationsbrev januari 2013 från Folkhögskoleföreningen inom SKL k. Information från Folkbildningsrådet I. Inbjudan från SKL samt Västra Götalandsregionen - "Kultursamverkan" 2-3 april 2013 i Göteborg (Ann-Catrin Lofvars och Malin Lagergren deltar) 6 Anmälan av delegeringsbeslut Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Antecknar de anmälda delegeringsbesluten till protokollet. Anmäldes följande enligt delegeringsbestämmelser fastställda av Landstingsstyrelsen 81/2011 och Kultur- och bildningsnämnden 1 09/2011 fattade beslut.

5 Protokoll Landstinget Dalarna Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 5 (8) Yrkande Ann-Britt GrGnewald yrkar bifall till föreliggande förslag. 7 Övriga anmälningsärenden Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Antecknar övriga anmälningsärenden till protokollet. Anmäles följande: a. Från Landstingsstyrelsen - Gemensam internkontroll för samtliga nämnden inom Landstinget Dalarna

6 Protokoll Landstinget Dalarna Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 6 (8) Beslutsärenden S Förslag till riktlinjer för stöd till ideella ideburna organisationer Förslag till riktlinjer för stöd till studieförbundens distriktsorganisationer Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning av ärendet Vid Kultur- och bildningsnämndens sammanträde den 11 december 2012, 87 samt 88 beslöt Kultur- och bildningsnämnden att återremittera ovanstående ärenden. I samband med diskussioner vid presidieberedning den 29 januari 2013 föreslås att en större översyn av riktlinjerna bör ske, där hänsyn även tas till hur riktlinjer för övriga bidrag till kultur- och utvecklingsstöd hanteras. Yrkande Ann-Britt Grunewald yrkar bifall till föreliggande förslag. 9 Verksamhetsplan 2013 Diarienummer LD12/03273 Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Kultur och Bildningsnämnden fastställer Kultur- och bildningsförvaltningens verksamhetsplan för Sammanfattning av ärendet En verksamhetsplan 2013 för Kultur och bildningsförvaltningen har upprättats. Styrande dokument är Landstingsplan , antagen av landstingsfullmäktige , 85 (Dnr LD12/01442) samt Dalarnas regionala kulturplan , antagen av Landstingsfullmäktige , 119 (Dnr LD12/00871). Förhandling enligt 11 MBA har ägt rum den 8 februari Berörda fackliga organisationer har inget att erinra mot förslaget. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag, 9a b) Verksamhetsplan 2013, 9b

7 Protokoll Landstinget Dalarna Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 7 (8) 10 Fördelning av bidrag till rörelseägda folkhögskolor 2013 Diarienummer LD13/00175 Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Fördelar kr till Brunnsviks folkhögskola för Fördelar kr till Sjöviks folkhögskola för Fördelar kr till Leksands folkhögskola för Fördelar kr till Västanviks folkhögskola för Kostnader, totalt kronor, belastar kostnadställe Sammanfattning av ärendet Enligt Kultur- och bildningsnämndens budgetbeslut för 2013 finns en budgetram om kr för kostnadsställe 95183, Stöd rörelseägda folkhögskolor. Stödet utbetalas till länets fyra rörelseägda folkhögskolor med stöd av de riktlinjer som fastställts av Skolnämnden I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag, 10a b) Bidrag/deltagarveckor fr o m 2004, 10b 11 Remiss - Läsandets kultur - slutbetänkande av Litterarurutredningen SOU 2012:65 Diarienummer LD13/00180 Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Fastställer remissvar avseende litteraturutredningens slutbetänkande (SOU 2012:65). Sammanfattning av ärendet I betänkandet analyseras litteraturens ställning och presenteras förslag om hur den kan stärkas. Förslagen omfattar bl a åtgärder för att öka läskunnigheten och intresset för läsning och litteratur, särskilt bland grupper där läsförståelsen utvecklats negativt, samt för att stärka det internationella utbytet på litte rat u rom rådet. Länsbibliotek Dalarna, som är remissinstans, har valt att kommentera de delar i betänkandet som man anser vara relevanta utifrån ett kultur- och folkbildningsperspektiv. Det mest alarmerande i utredningen handlar om minskad läsförståelse särskilt bland våra unga. Därför väljer Länsbibliotek Dalarna att yttra sig om litteraturens ställning där unga vistas i samhället och om läsfrämjande. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag, 11a b) Yttrande, 11 b

8 Landstinget Dalarna Kultur- och bildningsförvaltningen Protokoll Kultur- och bildningsnämnden Sammanträde Sida 8 (8) Protokollsjustering Vid protokollet Lars Levahn Justering Justeringen har genom anslag tillkännagivits på Landstingshusets anslagstavla, Vasagatan 27, Falun. Anslagstid: Nämndadministratär

9 . landstinget l) DALARNA I Kultur- och bildningsförvaltningen Kultur- och bildningskansli BESLUTSUNDERLAG fo-j1tiyf ~ '1 CL Kultur- och bildningsnämnden - Politikerberedning Datum Sida 1 (2) Dnr LD12/03273 Uppdnr 390 Verksamhetsplan 2013 Ordförandens förslag 1. Kultur och Bildningsnämnden fastställer Kultur- och bildningsförvaltningens verksamhetsplan för Sammanfattning En verksamhetsplan 2013 för Kultur och bildningsförvaltningen har upprättats. Styrande dokument är Landstingsplan , antagen av landstingsfullmäktige , 85 (Dnr LD12/01442) samt Dalarnas regionala kulturplan , antagen av Landstingsfullmäktige den , 119 (Dnr LD 12/00871). Beskrivning av ärendet Bildningen följer i stort 2012 års verksamhetsplan. Dalarnas regionala kulturplan , som antogs i landstingsfullmäktige innehåller vision och mål med uppdrag kopplat till målen samt prioriterade utvecklingsinsatser. De verksamheter som ingår i samverkansmodellen har även getts uppdrag. De prioriterade utvecklingsinsatserna ska enligt beslut redovisas genom handlingsplaner med uppföljning till nämnden. Nya kriterier för kvantitativ och kvalitativ uppföljning av de statliga kulturmedlen till regioner och landsting är under framtagande och dessa ska följas. Målens mått tas fram under 2013 när statens kriterier är klara och en databas tas i bruk för insamling av statistik så att uppföljningsarbetet underlättas. För att åskådliggöra kulturplanens mål, uppdrag och prioriterade utvecklingsinsatser så redovisas detta i en mall i verksamhetsplanen. Kulturplanen ska revideras varje år. Patientperspektiv Ej relevant Postadress Box Falun Besöksadress Kon:kt9#49;m;;P;.!b HandlAggare Kommunernas Hus, Myntgatan Stengård Anette Falun landstinget.dalama@ltdalama.se Kultursekr. Org.nr: anette.stengard@ltd~ ow

10 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden - Politikerberedning Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr LD12/03273 Sida 2 (2) Finansiering och ekonomiska konsekvenser Med verksamhetsplanens mål ska ekonomin hållas i balans. Miljö Med verksamhetsplanens mål så ska förvaltningen vara miljöcertifierbar. Likabehandling Med verksamhetsplanens mål ska landstingets kriterier för likabehandling följas. Barnkonsekvens Med verksamhetsplanens mål ska barn och ungas delaktighet stärkas. Juridik Ej relevant. Folkhälsa Med verksamhetsplanens mål ska kulturens och folkbildningens roll som hälsofrämjare stärkas. Konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Ej relevant. Samverkan med fackliga organisationer Förhandling enligt 11 MBA äger rum den 8 feb Uppföljning Verksamhetsplanen följs upp så som angives i planen samt i den årliga verksamhetsberättelsen samt årsbokslut.

11 I Landstinget.. DALARNA KULTUR OCH BILDNING Verksamhetsplan 2013 för Landstinget Dalarnas kultur- och bildningsförvaltning antagen av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel \ ( / j

12 Landstinget DALARNA KULTUR OCH BILDNING INLEDNING Kultur och bildning handlar i grunden om människans växande. Kultur och bildning kan stärka självkänsla och uttrycksförmåga, fantasi och kreativitet. Där människan utvecklas, där utvecklas också demokratin. Verksamheten ska kännetecknas aven kvalitativ och bred verksamhet, väl spridd över hela länet. Landstingets stöd till kultur, folkbildning, föreningsliv och skolor främjar ett aktivt medborgarskap och ökar möjligheterna för länets innevånare att påverka samhällsutvecklingen. Kreativa miljöer och mötesplatser bidrar till social kontakt, sammanhållning och utveckling. Aktörerna inom kultur och bildningsområdet är och ska vara många. Den regionala kulturverksamheten ska stödja och utveckla kulturen inom olika områden och stimulera kulturell utveckling och förnyelse. En förnyelse som bygger på tradition. Medborgarna ska ha möjlighet att uppleva ett rikt och varierat kulturutbud, själva kunna ta del av skapande verksamheter och utveckla sitt lärande. De regionala kulturverksamheterna ska särskilt prioritera barn och unga. Verksamheten vid landstingets skolor, i länets studieförbund och folkrörelser är en resurs i den lokala och regionala utvecklingen. Med sitt breda utbud bidr?r den till att höja bildningsnivån i länet. Minskade ungdomskullar, fler unga som inte klarar grundskolan och nya målgrupper är faktorer som ställer nya krav på skolorna och som samtidigt erbjuder möjligheter till förnyelse. I en föränderlig värld måste verksamheterna också gå i takt med tiden, och gärna ligga steget före. EU-medlemskap och sociala medier gör oss mer internationella. Världen krymper och perspektiven vidgas. Minskade ekonomiska resurser ställer krav på en ökad samverkan på alla plan, mellan verksamheter, med kommuner, inom länet och utanför för att bibehålla en fortsatt hög kvalitet. I en alltmer digitaliserad värld finns både möjligheter och hot. Alt öka den digitala delaktigheten hos medborgarna är en stor folkbildande uppgift, ett uppdrag som biblioteken och folkbildningen har gemensamt. Distansutbildning möjliggör för fler alt kunna utbilda sig. Ett nytt sätt att fördela de statliga kulturmedlen gör att regionerna får ett större inflytande och ansvar för den regionala kulturverksamheten. Det ställer också ökade krav på dialog och samverkan, med kommuner, föreningsliv och medborgare. Politiska beslut måste inriktas på att skapa goda förutsättningar för ett levande lokalt kultur- och bildningsiiv i alla delar av Dalarna - med mångfald, kvalitet och plats för både professionella utövare och amatörers skapande och delaktighet. Det ska vara möjligt att bo och verka, gästspela och medverka. Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel \ ( /

13 Landstinget DALARNA KULTUR OCH BILDNING STYRNING OCH ORGANISATION Extern styrning Kultur- och bildningsnämnden ansvarar för kulturfrågor på regional nivå. Hur de statliga medlen fördelas och redovisas utgår från de mål, som formulerats för den statliga kulturpolitiken. Skolornas verksamheter styrs av de mål som fastställts på statlig nivå, av läroplaner, programmål, kurs- och ämnesplaner av lagar och förordningar för skolväsendet. Krav på redovisning och uppföljning av utbildningarnas kvalitet finns för respektive skolform. Intern styrning Landstingsplanen Ett hälsosammare Dalarna, ffa Kultur och bildningsnämndens uppdrag, s Dalarnas regionala kulturplan Övergripande landstingspolicys och planer Organisation Kultur- och bildningsnämnden är styrelse för verksamhet vid fem skolor i länet. Av dessa är tre folkhögskolor och belägna i Mora, Malung samt Borlänge (Fornby). Verksamheten finansieras av statsbidrag. Vid Musikkonservatoriet Falun bedrivs en riksrekryterande spetsutbildning i musik på gymnasienivå. Kompletterande utbildning bedrivs på uppdrag av Musik i Dalarna. I Älvdalen bedrivs naturbruksutbildning och kvalificerad yrkesutbildning vid Naturbruksgymnasiet Älvdalen, som 2011 övergick till att drivas i bolagsform med Landstinget Dalarna och Älvdalens kommun som ägare. Ansvaret för årskurs 3 åvilar nämnden t o m vårterminen 2013, som i avtal gett bolaget i uppdrag att genomföra utbildningen. Nämnden ger bidrag till länets fyra rörelseägda folkhögskolor samt ersättning till andra folkhögskolor utanför länet som har studerande från Dalarna. Nämnden fördelar bidrag till ideella organisationer samt studieförbund på regional nivå. Vidare ansvarar nämnden för stipendieutdelning ur Bröderna Molanders stipendiefond, Västerbergslagens Hästförsäkringsbolags stipendiefond samt vissa mindre, folkhögskolebundna stipendiefonder. Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel \ ( /

14 I II Landstinget DALARNA KULTUR OCH BILDNING Kultur- och bildningsnämnden är styrelse för regionala kulturverksamheter. Dessa är: Film i Dalarna - ett resurscentrum med uppdrag att utveckla och stödja filmkulturell verksamhet i länet Länsbibliotek Dalarna - verksamhet för stöd och samarbete med länets kommunala biblioteksverksamheter Kulturkonsulenter och konstarkiv - en ny enhet som samlar konsulenterna inom Länskonst Dalarna, Dans i Dalarna och Scenkonst Dalarna, vars uppdrag är att främja och stödja utvecklingen inom de respektive konstarterna. I enheten ingår även Landstingets konstarkiv, som arbetar med konstnärlig utsmyckning av landstingets lokaler. Mentalvårdsmuseet - psykiatrihistoriskt museum i Säter med filialen Gruvhospitalet i Falun. Landstinget är ensam stiftare för stiftelserna Musik i Dalarna och Dalateatern. Dalarnas museum är en stiftelse mellan landstinget och Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund. Dalarnas museum har ansvar för kulturarvsfrågor och konst. Samtliga tre stiftelser har statsbidrag samt anslag från landstinget. Det årliga anslaget fördelas av Kultur- och bildningsnämnden. Verksamhetsplaner delges Kultur- och bildningsnämnden i samband med budgetdiskussioner. Folkmusikens Hus, Dalarnas folkrörelsearkiv, Arkivcentrum Dalarna och Dalarnas hemslöjdsförbund samt from 2013 Avesta Art är externa verksamheter med ett regionalt uppdrag som får bidrag från nämnden. Samtliga ovan uppräknade kulturverksamheter, utom Mentalvårdsmuseet och Landstingets konstarkiv, medfinansieras av staten och omfattas av Dalarnas regionala kulturplan. I nämndens uppdrag ingår också att årligen utse årets kulturpristagare, två kulturstipendiater samt fyra unga kulturstipendiater. Nämnden lämnar även regionala bidrag till vissa andra kulturverksamheter i länet samt föreningsstöd och utvecklingsstöd. Uppföljningsansvar Kultur- och bildningsnämnden ansvarar för att årligen följa upp och redovisa till Statens Kulturråd hur de statliga medlen används. Detta sker genom en kvantitativ och kvalitativ uppföljning. Kultur- och bildningsnämnden ska hålla sig underrättad om verksamheten i stiftelserna ovan och Älvdalens utbildningscentrum AB. Nämnden ska också följa verksamheten i de stiftelser inom sitt område där Landstingsfullmäktige utser representant i styrelsen. Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel \ ( / f i

15 I 11 Landstinget DALARNA KULTUR OCH BILDNING OMVÄRLDEN De händelser som har störst inverkan på verksa mheten de närmaste åre n är, utan inbördes rangordning: Ny filial i Ludvika för Fornby folkhögskola 2013/2014 Då Brunnsviks folkhögskola flyttar till Borlänge ställs Västerbergsslagen helt utan folkhögskoleresurser. Med en filial kommer folkhögskolans allmänna kurs att finnas tillgänglig i alla delar av länet. Den särskilda folkhögskolesatsningen för unga arbetslösa fortsätter Regeringen har beslutat att fortsätta verksamheten med stud iemotiverande kurser (SMF) vid folkhögskolor för arbetslösa ungdomar även under Mins kade ungdomskullar Antalet gymnasieelever i landet kommer att minska drastiskt. Från 2008 och fram till år 2015 beräknas antalet 16-åringar att ha minskat med ca 25 %, därefter kommer en successiv men svag ökning. Minskningen kan ha inverkan på elevantalet vid Musikkonservatoriet Falun. Nya reg ler för tillträde till högre utbildning Tillträdesreglerna till högre utbildning ses över. Vilka konsekvenser detta får för folkhögskolestuderandes möjligheter till högre studier är oklart, men det finns en oro för försämringar för folkhögskolekvoten. Studiesociala förhållanden Förändringar i de studiesociala systemen, liksom förändringar när det gäller förutsättningarna för studier med stöd av arbetsmarknadsåtgärder eller försäkringskassa påverkar individers möjlighet att studera vid folkhögskolor. Koppling till andra politikområden EU liksom regeringen fortsätter att stärka kulturella och kreativa näringar och Region Dalarna driver ett projekt inom området. Kulturen har betydelse för länets besöksnäring. Många län och regioner har en kontinuerlig verksamhet med kulturens roll för hälsan. I EU 2020 är kompetensförsörjningen prioriterad och det livslånga lärandet ett av flaggskeppsinitiativen. Region Dalarna tar just nu fram en regional utvecklingsstrategi, Dalastrategin, som beräknas antas i juni Ökad t illgänglighet För att alla ska ha tillgång till utbildning/bildning och kulturevenemang krävs goda och väl fungerande allmänna kommunikationer. För barn och ungdomar är det särskilt viktigt att fortsatt kunna utnyttja landstingets satsning på "Kulturbuss" till och från evenemang. Även möjligheten att ta del av digitala sändningar/distansundervisning på mindre orter bör uppmuntras. \ Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel ( --: j /

16 I II Landstinget DALARNA KULTUR OCH BILDNING Dalarnas regionala kulturplan Den 24 september 2012 antog Landstinget Dalarna Dalarnas regionala kulturplan Kulturplanen ska visa hur den regionala kulturverksamheten i Dalarna ska utvecklas och främjas. Planen ska vara ett instrument för planering och tjäna som underlag i dialogen med staten om de regionala kulturmedlen. Med den nya samverkansmodellen ska landsting och regioner avgöra vilka verksamheter som ska få statligt stöd. Centralt i planen är alt utveckla dialogerna med Dalarnas kommuner, de professionella kulturskaparna, föreningsliv, folkbildning och andra aktörer som gör att Dalarna har ett rikt kulturliv. Detta är ett nytt sätt att arbeta på och det innebär förändrade arbetsuppgifter för kulturverksamheterna och för kultur- och bildningskansliet. Uppföljning Samtidigt med planen antog fullmäktige vision och mål samt uppdrag kopplade till målen. Med samverkansmodellen har nya kriterier för kvantitativ och kvalitativ uppföljning införts som ska visa hur de statliga kulturmedlen används i Dalarna. Kultur- och bildningsförvaltningen ska utveckla uppföljningen samt göra analyser av landstingets kulturbidrag. Fullmäktige beslutade också om prioriterade utvecklingsinsatser inom kulturområdet samt att handlingsplaner ska visa hur insatserna ska förverkligas och följas upp. \ Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel ( / j

17 I II Landstinget DALARNA KULTUR OCH BILDNING Dalarnas landstingsplan Po litikens inriktning och uppdrag Landstinget Dalarna ska bidra till ett livslångt lärande och bildning för invånarna i Dalarna. Landstinget vill stimulera och möta människors nyfikenhet och vetgirighet. En viktig del i detta är att bygga vidare på den mångfald av kulturutbud och den rika kulturtradition som finns i länet. Ett rikt och mångfasetterat kulturliv, tillgängligt i hela länet, bidrar till ökad livskvalitet och ett attraktivare län att leva och bo i. Höjning av bildningsnivån höjer också Dalarnas konkurrenskraft och stimulerar utvecklingen i länet. Kultur och bildning är viktiga delar i Landstinget Dalarnas verksamhet och en lika viktig del i att skapa ett hälsosammare Dalarna. Uppdrag till Kultur och bildning Tillgängligt kulturutbud i hela Dalarna. Folkhögskolorna, gymnasieskolorna och studieförbunden ska vara en aktiv kraft för demokrati, engagemang, utbildning och kultur. Kulturaktiviteter för barn och ungdomar ska fortsätta prioriteras. Varje barn och ungdom i Dalarna ska erbjudas ett kulturarrangemang per läsår. Folkrörelsernas och de ideella krafternas betydelse ska stärkas. Kulturens roll inom folkhälsoarbetet ska utvecklas. Utbildningarna vid Musikkonservatoriet och Älvdalens utbildningscentrurn AB ska utvecklas. Dalarnas regionala kulturplan ska gälla som visions och måldokument för kulturområdet och genomföras i samverkan rned länets kommuner. \ Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel ( / 7 j

18 Landstinget DALARNA KULTUR OCH BILDNING Kultur- och bildningsförvaltningens framgångsfaktorer i fem perspektiv Medborgare Vi har kompetens och är med och utvecklar kultur och bildning i länet Vi gör kultur och bildning tillgängligt för alla. Genom nätverk får vi kännedom om vad länets medborga I re är intresserade av Förnyelse Genom omvärldsbevakning får vi kännedom om vad som är på gång. Genom kreativt utbyte omsätter vi teori till handling och utvecklar nytt. Medarbetare Vi har en företagskultur där vi vägar prova nytt och vägar misslyckas. Verksamhet Vår verksamhet har kvalitet, spets och bredd. Vi står för tradition men också för nytänkande. Genom samverkan med andra utvecklar vi vår verksamhet \ Ekonomi Vi har en god ekonomisk uppföljning som ger långsiktig stabilitet Vi redovisar verksamheten på ett transparent sätt för att hela tiden utvecklas. Vi har ett gott arbetsklimat och en stark "vi-anda" Vi är alla ambassadörer för kultur och bildning \ Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel ( /, I j

19 Landstinget DALARNA KULTUR OCH BILDNING Bildningens mål Medborgarperspektivet Mål Aktiviteter för att nå framgång Mått Redovisning Ett tillgängligt bildningsutbud, Tillgång till folkhögskolekurför hela länet. ser i hela Dalarna., Samverkan/dialog med offentliga och andra aktörer, ökad regional spridning av studieförbundens aktiviteter Folkbildningen bidrar till ett, Verksamheten ska vara en demokratiskt samhälle resurs för samhället genom att erbjuda bildningsmöjligheter., Folkhögskolorna ska skapa förutsättningar för individen att delta i samhället. Ett integrerat jämställd-, Hänsyn ska tas till jämställdhetsarbete het med avseende på verksamhet och deltagare, Antal aktiviteter fördelat på länets 15 kommuner,, Antal insatser för ökad jämställdhet Delårsbokslut, Arsbokslut, Delårsbokslut, Delårsbokslut Arsbokslut Etnisk och kulturell mångfald, Hänsyn ska tas till mångfald med avseende på verksamhet och deltagare, Antal insatser för ökad mångfald, Delårsbokslut, Arsbokslut Aktiviteter/kurser ska vara, Kunskap om de lagar som tillgängliga för personer med finns. funktionsnedsättning, Hänsyn ska tas till tillgängligheten med avseende på repertoar/verksamhet och publik/deltagare, Antalet insatser för ökad tillgänglighet Delårsbokslut Arsbokslut \ Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel ( / f I I /

20 Landstinget DALARNA KULTUR OCH BILDNING Verksamhetsperspektivet Mål Aktiviteter för att nå framgång Mått Redovisning Ett kurs- och utbildningsutbud anpassat till individens och samhällets behov. Utveckla samarbetet inom de landstingsfinansierade kulturoch bildningsverksamheterna Okad samverkan med den kommunala, regionala och statliga nivån samt med andra samhälls/politik-områden Vara ett självklart nav för kompetens, kvalitet och förnyelse på kultur- och bildningsområdet, Erbjuda utbildningar som, Andelen studerande/ kvalificerar till fortsatta studier deltagare på skolor och, flexibelt lärande och utveck- folkhögskolor som fullfölling av distanspedagogiska jer sin utbildning ska vara metoder minst 85%, Erbjuda socialpedagogisk verksamhet genom internat på ' Kursutvärderingar folkhögskolorna, Se till att ha ändamålsenliga lokaler, Upprätta investeringsplaner, Arlig översyn för yttre och inre fastighetsunderhåll, Arbeta med dokumentation och policyer relevanta för varje verksam het, Dialog/utvecklingsmöten inom, Antal identifierade de landstingsfinansierade verk- samarbeten samheterna, Stärka bildningens roll för, Antal identifierade folkhälsan samverkansinitiativ, Dialog och samverkan med regional utveckling., Samverka med forskning och utbildning, Kontinuerlig uppdatering av webbsidor, Utveckla och förnya marknadsföringsinsatserna av verksam heterna, Arsbokslut, Arsbokslut, Arsbokslut \ Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel ( / T I!

21 Landstinget DALARNA KULTUR OCH BILDNING Förnyelseperspektivet Mål Aktiviteter för att nå framgång Mått Redovisning Bildningen ska nå nya målgrupper genom att finna nya utvecklingsområden I samverkan med omgivande samhället fånga upp behov och önskemål Flexibelt lärande och utveckling av distanspedagogiska metoder Utveckla nva nätverk Antal nya kurser, Årsbokslut \ Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel ( /

22 Landstinget DALA RNA KULTUR OCH BILDNING Kulturens mål Kulturell mångfald utan gränser I föreliggande kulturplan, Kulturen i Dalarna - En enhet av mångfalder är en av visionerna; "I Dalarna finns kulturen tillgänglig och möjlig för alla och här blomstrar kreativitet och kulturell mångfald utan gränser." Denna centrala del av vår politiska vision pekar på det gemensamma demokratiska ansvaret att göra många människor delaktiga, att stimulera och bejaka enskilda initiativ och att inse betydelsen av nya kulturella influenser från andra kulturer och andra länder. Syftet med Dalarnas regionala kulturplan är såväl att införliva Den nya statliga samverkansmodellen som att för länet få ett nytt politiskt styrdokument för det kulturella utvecklingsarbetet. Kulturplanen kommer också att utgöra ett underdokument till Dalastrategin, den övergripande utvecklingsstrategi för Dalarna som kommer att behandlas under Kulturplanen visar på den viktiga regionala roll som Landstinget Dalarna har för att möjliggöra kulturell utveckling oavsett social tillhörighet och oavsett var du bor i länet. Tillsammans med Dalarnas kommuner och i samverkan med organisationer och enskilda utövare har vi det samhälleliga och demokratiska ansvaret att göra detta möjligt. Låt oss avslutningsvis lyfta fram några viktiga mål och strategiska ledord i planen. Kultur på barns och ungas villkor pekar på nödvändigheten av att utveckla barn- och ungdomsperspektivet i den regionala kulturen. Planen ska utgå från kulturens egenvärde är en viktig självklar grundsats i tider när allt fler kulturella yttringar kommersialiseras. Planen ska bidra lill ett kulturliv som är jämställt är ett annat viktigt ledord som kommer att kräva målmedvetna insatser för att bli verklighet. Olika kulturer ska skapa positiv utveckling för gemenskap, tolerans och öppenhet. Förutom det självklart mänskliga i detta budskap är det också vår uppfattning att det mångkulturella Dalarna kommer att var en framgångsfaktor för länets utveckling. Falun Inga-Lill Persson Landstingsstyrelsens ordförande Ann-Catrin Lofvars Kultur- och Bildningsnämndens ordförande \ Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel ( / : ;.

23 I II Landstinget DALARNA KULTUR OCH BILDNING Vision enligt Dalarnas regionala kulturplan Kulturen i Dalarna lyfter Sverige. Dalarnas kraft som ledande kulturbärare ligger i ett öppet sinne för nya influenser, som kan stärka, utveckla och förnya kulturarvet. I Dalarna har barn och unga inflytande över kulturen. Här bor och hit flyttar människor som vill utveckla och ta del av kulturlivet. Här kan konstnärer och kreatörer leva och verka i en tillåtande och innovativ miljö. I Dalarna finns kulturen tillgänglig och möjlig för alla och här blomstrar kreativitet och kulturell mångfald utan gränser. I det moderna Dalarna har kulturen kraft att berika individen och driva fram ny utveckling för arbete och attraktivitet. Dalarna vidareutvecklar och förnyar sin kulturella identitet utan att förlora sin sjä l. Uppfö ljning av Dalarnas regionala kulturplan Den 24 september antogs Dalarnas regionala kulturplan rned vision och mål med uppdrag kopplat till målen samt prioriterade utvecklingsinsatser. De verksamheter som ingår i samverkansmodellen har även getts uppdrag. De prioriterade utvecklingsinsatserna ska enligt beslut redovisas genom handlingsplaner med uppföljning till nämnden. Nya kriterier för kvantitativ och kvalitativ uppföljning av de statliga ku lturmedlen till regioner och landsting är under framtagande och dessa ska följas. Målens mått tas fram under 2013 när statens kriterier är klara och en databas tas i bruk för insamling av statistik så att uppföljningsarbetet underlättas. För att åskådliggöra kulturplanens mål, uppdrag och prioriterade utvecklingsinsatser redovisas detta i en mall i verksamhetsplanen. Kulturplanen ska revideras varje år. \ Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel ( / l j

24 I II Landstinget DALARNA KULTUR OCH BILDNING Medborgarperspektivet Mål Kultur på barn och ungas villkor. Uppdrag Erbjuda barn och unga möjlighet att ta del av ett brett kulturutbud av hög kvalitet samt skapa förutsättningar till eget skapande Prioriterade utvecldinl!sinsatser Enligt Kul- turrådets kriterier för kvantitativ och kvalita- liv uppföljning Den tvärsektoriella samordningen inom barn och ungdomskulturen ska utvecklas. Musikdramatik för barn och unga. Barnbildcenter i Avesta. Mått Redovisas DeIårsbokslut Arsbokslut. Tidsplan Klart senast 2015 Dalarnas medborga- re ska ha möjlighet att delta i ett tillgängligt, kvalitativt och brett kulturutbud i hela Dalarna. Samverkan ska ske med Dalarnas kommuner, folkbildningen. föreningsliv, amatörer, professionella kulturs kapare samt mellan konstgenrer. Ett aktivt kulturliv och kultur där vi bor. Enligt Kul- turrådets kriterier för kvantitativ och kvalitativ uppföljni ng Utveckla den kulturella infrastrukturen Musiksamverkan DeIårsbokslut Arsbokslut Klart senast 2015 Kulturskaparna kan bo och verka i Dalarna. De professionella kulturskaparna ska ges ökat stöd genom samverkan och en fungerande infrastuktur. Utveckla dansområdet i Dalarna. Mu-avtalet ska följas. Barnbildcenter i Avesta. Enligt Kulturrådets kriterier för kvantitativ och kvalitativ uppföljning DeIårsbokslut Arsbokslut \ Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Mynlgalan 2 Tel ( /! I

25 Landstinget DALARNA KULTUR OC H BILDN ING Verksamhetsperspektivet A lla ska ha lika rättig- heter och möjligheter alt ha alt ta del av kultur oavsett kön, etnisk och social tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning. könsöverskridande identitet eller ultryck. ålder eller funktionsnedsättning. Mål Kulturen finns tillgänglig för alla. Uppdrag Aktiviteter Enligl Kul- turrådets kriterier för kvantitativ och kvalitativ uppfölj- ning En övergripande j~mställdhelspolicy för kultur och bildning tas fram Plan för minoriteternas rättighet för kultur. Införliva funktionshinderspolitiken genom att ta fram en handlingsplan för ökad tillgänglighet. åtgärdat avhjälpta hinder. ti llgänglighetsanpassa webbplatser och tjänster. Mått Redovisas DeIårsbokslut Arsbokslut Tidsplan Klart senast 2015 \ Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel ( / r /

26 I II Landstinget DALARNA KULTUR OCH BILDNING Förnyelseperspektivet Mål Kulturarvet, både det fysiska och im- materiella ska bevaras, utvecklas och förnyas. Dalarnas kultur ska fortsatt Iata sig berikas av de mångkulturella flöden som kommer med nya svenskar. Dalarna vidareutvecklaoch förnyar sin kulturella iden- titet Uppdrae Aktiviteter Mått Enligt Kultu rrådets kriterier för kvantitativ och kvalitativ uppföljning Redovisas DeIårsbokslut Arsbokslut Tidsplan Klart senast 2015 Kulturens och folk- bildningens roll för att öka delaktighet och engagemang i samhället ska lyftas fram i den regionala utvecklingen. Utveckla kulturens betydelse för deltagande och tillhörighet för Dalarnas invånare. Kreativa och otraditionella miljöer för kultur Enligt Kulturrådets kriterier för kvantitativ och kvalitativ uppföljning DeIårsbokslut Arsbokslut Klart senast 2015 Kulturens och folk- bildningens roll som hälsofrämjare ska lyftas fram i den regionala utveck- Iingen. Kulturens roll fö r att öka delaktigheten och engagemanget i samhället ska lyftas fram i den regionala utvecklingen. Kultur ska vara en kraft i att framja regional utveckling i samverkan med näringsliv och besöksnaring. Kultur ska vara en positiv kraft i miljöarbetet. Kultur skapar regional utveckling. Enligt Kul- turrådets kriterier för kvantitativ och kvalitativ uppföljning Kulturens generella betydelse fö r hälsa och välbefinnande ska utvecklas. Bidra i arbetet med Dalastrategin. Den kvan titativa och kvalitativa uppföljningen ska utvecklas. DeIårsbokslut Arsbokslut Klart senast 2015 \ Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel ( / T! " J

27 I II Landstinget DALARNA KU LTUR OCH BILDNING Perspektiven för ekonomi och medarbetare, kultur och bildning Ekonomiperspektivet Mål Aktiviteter för att nå Mått framgång Ekonomi i balans God ekonomisk hushållning Budget hälls Bra redovi sningsverktyg Mod att gö ra prioriteringa r finns Använda de ti llgängliga Delta i projekt och erbjuda Exte rna projektmedel resurserna på bästa sätt för uppdrags- och/eller annan Utb ildningskostnad att nä de uppsatta målen utbildning per genomförd delta- Erbjuda ko nferenslokaler ga r-/elevvecka Samve rka med andra enh e- En fra mtagen plan ska ter, regioner, kommuner gä lla from 2013 En regional kulturplan ska Ett infört uppföljtas fram i sa mverkan med ningssystem kommuner, det professionella kul turlivet och civilsamhället Ett nytt digitalt upp följningssvstem ska införas En miljöcertifierbar förvalt- Alla enheter arbetar enligt Samtliga miljörnäi är ning faststä lld miljöplan uppfy llda Redovisning Delårsbokslut Årsbokslut Årsbokslutet Ledningens genomgång Årsbokslutet \ Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel ( /, i j

28 Landstinget DALARNA KULTUR OCH BILDNING Medarbetarperspektivet Mål Aktiviteter för att nå framgång Mått Redovisning Rekrytera och behålla kompetens och kunskap i verksamheten Ta fram en kompetensför sörjningsplan för att kunna möta framtida behov. Varje medarbetare har en kompetensutvecklingsplan Utveckla och använda!önekriterier Chefs- och ledarskapsutveckling Fortbildningsdagar/anställd Andel kompetensutvecklingsplaner Andel lärare med behörighet Antalet chefer med relevant chefsutbildning I landstingsövergripande medarbetarenkät I årsbokslut Varje medarbetare ska känna sig engagerad, delaktig och ha påverkansmöjligheter Landstinget Dalarnas Chefsoch medarbetarpolicy är implementerat och används aktivt Medarbetarsamtal genomförs Upprepade korta sjukdagar följs aktivt upp Index enligt medarbetarenkät Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, ej högre än 3% Andel personer som har max 5 sjukdagar under ett år I landstingsövergripande medarbetarenkät I årsbokslut \ Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel ( / \ (}kw

29 I Landstinget.. DALARNA Kultur- och bildningsförvaltningen Kultur- och bildningskansli ~l~ Y ivc& BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämndjn - Politikerberedning Datum Sida 1 (2) Dnr LD13/00175 Uppdnr 441 Fördelning av bidrag till rörelseägda folkhögskolor 2013 Ordförandens förslag 1. Fördelar kr till Brunnsviks folkhögskola för Fördelar kr till Sjöviks folkhögskola för Fördelar kr till Leksands folkhögskola för Fördelar kr till Västanviks folkhögskola för Kostnader, totalt kronor, belastar kostnadställe Sammanfattning Enligt Kultur- och bildningsnämndens budgetbeslut för 2013 finns en budgetram om kr för kostnadsställe 95183, Stöd rörelseägda folkhögskolor. Stödet utbetalas till länets fyra rörelseägda folkhögskolor med stöd av de riktlinjer som fastställts av Skolnämnden Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Länets fyra rörelseägda folkhögskolor, Brunnsvik, Sjövik, Leksand och Västanvik, får ett årligt stöd från Landstinget Dalarna. Bidraget utbetalas med stöd av de riktlinjer som fastställs av Skolnämnden och fördelas mellan skolorna utifrån genomförda statsbidragsberättigade deltagarveckor året före. Deltagarveckorna ska vara genomförda i Dalarna. Kontroll ska ske mot SCB:s statistik. Kultur- och bildningskansliet har per mejl efterfrågat statistik enligt riktlinjerna. Fullständiga uppgifter inkom inte i tid från skolorna varför senare utskick sker. Jämfört med fördelningen av 2012 år bidrag har antalet, i Dalarna, genomförda deltagarveckor sjunkit. Sjövik och Brunnsviks folkhögskolor har kurser i annat län än Dalarna. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Ryms inom planerad budget. Patientperspektiv, Finansiering och ekonomiska konsekvenser, Miljö, Likabehandling, Barnkonsekvens, Juridik, Folkhälsa, Konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i detta ärende. Postadress Box Falun W #ifih9& W I~ l!f!!'b!i Besöksadress Kontakt Kommunernas Hus. Myntgatan Falun landstinget.dalama@lldalarna.se Org.nr: ; Handläggare Skog berg Anna Ekonomichef anna.skogberg@ltdalarna.se dw (JtLfr

30 Landstinget Dalarna Kultur- och bildningsförvaltningen BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden - Politikerberedning Datum Dnr Sida LD13/ (2) Samverkan med fackliga organisationer Information lämnas på MBA den 8 februari Uppföljning Uppföljning har ej kunnat göras mot Folkbildningsrådets statistik för 2012 då den inte är publicerad.

31 Bidrag/Deltagarveckor fr o m 2004* OBSI Bilagan ej fullständlgl Dtv avser genomförda dtv året innan ** *** BRUNNSVIK SJÖVIK LEKSAND VASTANVIK SUMMA: Landstingsbidrag Idtv/kr avrundat ,6 190,9 SKL:s rekommendation , Differens Bidrag kr Brunnsvik Sjövik Leksand Västanvik *Underlag från Sjövik. Tom 2008 har skolorna i efterhand inbördes reglerat landstingsbidraget. Bidraget kan vid jämförelse därför komma att skilja sig åt utifrån den faktiska utbetalningen. Bidrag utgick då till deltagare i långa kurser (min 15 veckor), mantalsskrivna i W-län **Nya riktlinjer fr o m Kriterier: antalet dtv för delt i långa kurser (min 15 v), folkbokförda i W-län. Avstämningsdatum 10 nov. Krav på granskning och intygande av korrekta uppgifter av skolans revisorer i samband med upprättande av AR -*Nya riktlinjer from totala antalet deltagare i kurser bedrivna i Dalarna, oavsett folkbokföringsort. Kontroll mot statistik

32 . landstinget l) DALARNA I Kultur- och bildningsförvaltningen Kultur- och bildningskansli BESLUTSUNDERLAG ~~~~ Kultur- och bildningsnämnden - Politikerberedning Datum Sida 1 (3) Dnr LD13/00180 Uppdnr 442 Remiss - Läsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 Ordförandens förslag 1. Fastställer remissvar avseende litteraturutredningens slutbetänkande (SOU 2012:65). Sammanfattning I betänkandet analyseras litteraturens ställning och presenteras förslag om hur den kan stärkas. Förslagen omfattar bl a åtgärder för att öka läskunnigheten och intresset för läsning och litteratur, särskilt bland grupper där läsförståelsen utvecklats negativt, samt för att stärka det internationella utbytet på litte rat u rom råd et. Länsbibliotek Dalarna, som är remissinstans, har valt att kommentera de delar i betänkandet som man anser vara relevanta utifrån ett kultur- och folkbildningsperspektiv. Det mest alarmerande i utredningen handlar om minskad läsförståelse särskilt bland våra unga. Därför väljer Länsbibliotek Dalarna att yttra sig om litteraturens ställning där unga vistas i samhället och om läsfrämjande. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget 2011 tillsatte regeringen en kommitte för att analysera litteraturens ställning i dag och identifiera utvecklingstendenser som kan påverka litteraturområdet framöver. Uppdraget gavs mot bakgrund av de förändringar som skett under senare tid vad gäller läsvanor, läsförståelse och den tekniska utvecklingen. Litteraturutredningen skulle enligt direktiven analysera sex olika områden. Två av dem är litteraturens ställning i skolan och läsfrämjande insatser. I kommittedirektiven (sid 466) står att kommitten ska analysera det allmänna biblioteksväsendets roll för att främja läsning och för spridning av kvalitetslitteratur i ett föränderligt medielandskap. Kommitten ska pröva om utvecklingen motiverar förändringar i de statliga stöden till bibliotekssektorn. Läsfrämjande insatser såväl inom som utom skolväsendet ska belysas. När uppdraget presenterades i mars 2011 uttryckte regeringen stor oro över att Postadress Box Falun Besöksadress Kon::rW4iMi54kbd Kommunernas Hus, Myntgatan Falun landstlnget.dalama@ltdalama.se Org.nr: I Handläggare Lagergren Malin Förvaltningsche malln.lagewdalama.s~

33 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden - Politikerberedning Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr LD13/00180 Sida 2 (3) läsförståelsen sjunker och uttryckte att man ville se stort fokus läggas på hur man ska få de unga att läsa mer. I ett antal SOU har kulturen och litteraturen utretts under senare tid. Boken i tiden (SOU 1997:141), Kulturutredningen (SOU 2009:16) Spela samman (SOU 2010:11) är några. Litteraturutredningen har publicerat en forskningsantologi och en rekordtjock utredning som till stora delar är en gedigen kunskapsöversikt. Här finns för den intresserade mycket att lära i bakgrundsteckningen och ett antal framsynta förslag. Utredningen slår fast att läsandet är på rekordlåg nivå bland unga och att Sveriges ledande roll som läsande nation är över. Betänkandet analyserar litteraturens ställning i dag och identifierar de utvecklingstendenser som förväntas kunna påverka litteraturområdet framöver. Betänkandet lämnar förslag på hur litteraturens ställning kan stärkas och vilka statliga insatser som bör göras för att möta de utmaningar som teknikutvecklingen för med sig. Förslagen ska leda till ett ökat läsande och ett rikt utbud av kvalitetslitteratur. Analysen omfattar: läsandets kultur och det litterära systemet i vid mening, läsvanor och läsfärdighet hos befolkningen, villkoren för yrkesverksamma på ordområdet, bokutgivningens omfattning, försäljning av litteratur i olika format samt viktigare aktörer på bokmarknaden. Vidare behandlas kulturtidskrifterna och tidskriftsmarknaden samt internationellt utbyte på litteraturområdet. En analys görs av befintliga, främst statliga, insatser som relateras till de utvecklingstendenser som kunnat iakttas. Patientperspektiv Finansiering och ekonomiska konsekvenser Miljö Likabehandling Barnkonsekvens Juridik Folkhälsa Konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i detta ärende. Samverkan med fackliga organisationer Information lämnas på MBA den 8 februari 2013.

34 Landstinget Dalarna Kultur- och bildningsförvaltningen BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden - Politikerberedning Datum Dnr Sida LD13/ (3) Uppföljning Bevaka på vilket sätt utredningens resultat får konsekvenser för Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsverksamheter. Det kan handla om nya uppdrag, om förändringar i samverkansmodellen och/eller ekonomiska konsekvenser.

35 ~Ieuril ll b Länsbibliotek DALARNA Lisa de Souza Länsbibliotekschef YTTRANDE Kulturdepartementet SOU 2012:65 Läsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen Länsbibliotek Dalarna har fått ovanstående SOU får yttrande Bakgrund 2011 tillsatte regeringen en kommitte får att analysera litteraturens ställning i dag och identifiera utvecklingstendenser som kan påverka litteraturområdet framöver. Uppdraget gavs mot bakgrund av de fårändringar som skett under senare tid vad gäller läsvanor, läsfårståelse och den tekniska utvecklingen. Litteraturutredningen skulle enligt direktiven analysera sex olika områden. Två av dem är litteraturens ställning i skolan och läsfrämjande insatser. I kommittedirektiven (sid 466) står att kommitten ska analysera det allmänna biblioteksväsendets roll för att främja läsning och för spridning av kvalitetslitteratur i ett fåränderligt medielandskap. Kommitten ska pröva om utvecklingen motiverar förändringar i de statliga stöden till bibliotekssektorn. Läsfrämjande insatser såväl inom som utom skolväsendet ska belysas. När uppdraget presenterades i mars uttryckte regeringen stor oro över att läsförståelsen sjunker och uttryckte att man ville se stort fokus läggas på hur man ska få de unga att läsa mer. I ett antal SOU har kulturen och litteraturen utretts under senare tid. Boken i tiden (SOU 1997: 141), Kulturutredningen (SOU 2009: 16) Spela samman (SOU 20 l O: Il) är några. 2006, då Utbildnings- och Kulturdepartementet sorterade under ett departement och en minister, presenterade Aktionsgruppen får barnkultur en kartläggning av den offentligt finansierade kulturen fdr barn, "Det ser lite olika ut... " och ett betänkande TänkaJi"amåt, men göra nu (SOU 2006:45) med en rad framåtblickande fårslag hur kultur, däribland litteratur och läsning, ska bli mer tillgängligt för barn. Aktionsgruppens fårslag Eli handslag/ör barnkulturen hade, om det fått genomfåras, kunnat bidra till att vända den nedåtgående trend som vi idag ser i medborgarnas läsvanor och läsförståelse med utvecklingen bland barnen som det största orosmolnet. Detma, Barnkulturutredningen kallad, ledde alltså inte till några åtgärder. Utredningen finns med i referens Ii stan i Litteraturutredningen, men innehållet i den har inte satt några märkbara spår i utredningens förslag. Litteraturutredningen har publicerat en forskningsantologi och en rekordtjock utredning som till stora delar är en gedigen kunskapsöversikt. Här finns får den intresserade mycket att lära i bakgrundsteckningen och ett antal framsynta fårslag. Utredningen slår fast att läsandet är på rekordlåg nivå bland unga och att Sveriges ledande roll som läsande nation är över. Trots detta uttrycktes i direktiven att utredningens forslag inte får lov att kosta nya pengar utan finansiering av åtgärder skulle ske genom omdisponering av nuvarande medel. aue l

36 Länsbibliotek Dalarnas synpunkter på utredningens analys av rådande läge Den intresserade läsaren av Läsandets kultur frågar sig hur detta ras i läsförståelse har kunnat uppstå. Väsentlig kunskap och information saknas i utredningen. Varför stupar just de svenska barnens läsförståelse neråt i en så brant kurva, som internationella läsundersökningar, ex PISA och PIRLS, visar? Varför har inte andra länder samma utveckling? Jämförande analyser av insatser för läsande i andra länder saknas, länder som inte har en sådan nedgång. Hur skiljer sig värderingar och attityder till läsning mellan länderna? Vilka insatser för läsning utför olika aktörer? Vilka aktörer finns i nätverken? Vilka kriterier är viktiga för att väcka läsintresse? Vilka framgångsfaktorer har man kunnat identifiera? Utredningen slår ändå fast att goda förebilder och glädje och lust i läsningen är viktiga framgångsfaktorer rör att inspirera våra barn och unga. Länsbiblioteket instämmer i detta. Läsning är en fårdighet som behöver läras in och där man behöver vägledning in i skriftspråket. Forskningen är oenig om hur människor lär sig läsa, olika metoder finns och dessa har regerat i olika perioder över tid. Forskning om läsning talar om fyra olika läsnivåer. Den första kallas den mekaniska, där avkodar man ljud och tecken. Den andra kallas den automatiska, då kan läsaren följa en historia med känd struktur från början till slut. Den tredje nivån, den reflekterande, kommer inte av sig själv. Här krävs gemensamma samtal med andra läsare om texten, tolkning, värdering och reflektion. Genom samtalet blir man en tänkande läsare. Den fjärde läsnivån kallas den skapande. Hit når inte alla läsare, här upplever man läsning som konst. Man behöver även behärska läsning och förståelse av olika typer av litteratur och texter liksom i olika medieformat. Språkutveckling genom att tala, argumentera och berätta, att läsa och reflektera, att skapa och skriva är tre avgörande komponenter som samspelar. Vem har ansvar för att barn och unga uppmuntras delta i sådana processer? Vem i skolans värld arbetar utvecklande med detta? Vem och vilka institutioner ansvarar för att barn och unga fostras in i kulturen och i litteraturen? Barnkonventionen och Unescos folkbiblioteksmanifest beskriver barns obestridliga rätt att på sina egna villkor delta i och ta del av kultur och litteratur. Vilka förebilder finns? Vilka attityder och värderingar till läsning är rådande i samhället och i miljöer där barn och unga vistas? Var finns kompetensen och erfarenheten? Var finns barnperspektivet? Språkutvecklande arbete ska sättas in riktigt tidigt, de allra minsta barnen är den viktigaste gruppen att nå med språk-bok - och lässtimulans. Högläsning är en utmärkt umgängesform för förskola och hem! Och för skolan! Bibliotekarierna Litteraturutredningen saknar en beskrivning av folkbibliotekens kompetens och erfarenhet inom området. Enligt Bibliotekslagen (1996:1596) ska folkbiblioteken "främja språkutveckling och stimulera till läsning". I forskningsantologin Läsarnas marknad, marknadens läsare beskrivs till viss del folkbibliotekens läsfrämjande arbete men då mycket om arbete gentemot vuxna. Bibliotekarier och litteraturpedagoger arbetar med att sprida litteratur och läsglädje genom olika metoder. Men i utredningen beskrivs bibliotekens arbete som i huvudsak tillgängliggörande av litteratur, visningar och boktips. Det uträttas mycket mer än så. 2

37 Utredningen saknar en redovisning av det omfattande arbete som barnbiblioteken genomfört och genomf"ör. Folkbibliotekens barn och ungdomsbibliotekarier är yrkesgrupper som har barn- och ungdomslitteratur som en expertkunskap. Barnbiblioteken har i decennier arbetat med språk- och läsfrämjande projekt, metodutveckling och spridande av barn- och ungdomslitteratur i skola och förskola liksom på barns och ungas fritid över hela vårt land. Man arbetar tillsammans med barnavårdcentralerna för information till föräldrar och med bokgåvor. Man arbetar tillsammans med förskolan med litteratur för de yngsta, med ex bokpåsar och man utbildar läsombud i förskolan. Barnbibliotekarier arrangerar fortbildning av lärare, informerar om barn- och ungdomslitteratur, genomför festivaler och konstövergripande evenemang kring läsning och böcker och man möter miljontals barn och unga. Barnbibliotekarier finns i de flesta av landets kommuner. De har ett genuint intresse för barn och ungdomslitteratur, för läsfrämjande och för barns läsning. Denna yrkeskår har en unik kompetens och erfarenhet. De har egen läslust, de läser barn- och ungdomsböckerna (till stor del på sin fritid), de prövar olika metoder för lässtimulans, de stöder barns och ungas litterära skrivande. Barnbibliotekarier kommunicerar dagligen med barn och unga om böcker och läsning, de samtalar och inspirerar de unga till nya utmaningar i sin läsning. Många barnbibliotek lägger ner mycket arbete i skolorna för att inspirera barn till läsning. Det finns kommunbibliotek som tar emot två till tre skolklasser per dag hela veckan, för att tipsa och böcker och berätta innehållet i böckerna, s k bokprat, som ger förtrogenhetskunskap och en lättare ingång i läsningen. Folkbiblioteken är på många håll starkt åderlåtna på grund av kommunernas pressade ekonomi. Man har krav på sig att hålla öppet allt mer, man arrangerar en rad program och aktiviteter och utför uppsökande arbete utanför biblioteket, bland annat i skola och förskola. Barnbiblioteket ska vara en fristad för barn och unga på deras fritid. Där ska man kunna få stöd och tips för att utvecklas i sin läsning. Det kräver kompetent personal på plats. Folkbiblioteken och barnbibliotekariema har i uppdrag att stödja läsutveckling hos alla medborgare. Man har kunskap om hjälpmedel och anpassad litteratur för läshindrade. Man samarbetar med MTM, myndigheten för tillgängliga medier, tidigare tpb. Folkbiblioteken köper in litteratur för barn och vuxna på aktuella invandrarspråk, en uppgift som inte är lätt. Internationella biblioteket är till stor hjälp att hitta inköpskällor och låna ut media till folkbiblioteken i landet. Biblioteken arbetar med media i olika format och via sina webbplatser och i sociala medier digitalt med läsinspiration, lästips och kommunikation med medborgarna. För barnen finns särskilda webbplatser. De svenska länsbiblioteken driver tillsammans bokcirklar. se, en virtuell mötesplats för samtal om läsning, en webbplats utan kommersiella intentioner. Folkbibliotekens specialkompetens borde ha visats och tagit plats i utredningen. Länsbiblioteken Utredningen har undersökt länsbibliotekens omfattning av arbete med lässtimulans. Det framgår att de allra flesta länsbibliotek i Sverige lägger en stor del av sina resurser på stöd till folkbibliotekens läsfrämjande arbete. Länsbiblioteken har, genom sina läs- och bambibliotekskonsulenter, initierat och drivit, ofta i samverkan mellan flera län, en rad omfattande språk-och läsprojekt där folkbiblioteken samverkar med andra aktörer såsom 3

38 4 CWJ barnhälsan, logopeder, forfattare och pedagoger. De har innehållit fortbildning, metodutveckling och reflekterande över framgångsfaktorer. På Kulturrådet har samlats en omfattande dokumentation, rapporter och utvärderingar av dessa projekt. Forskning har bedrivits i projekten. Detta har till stor del kunnat genomforas med hjälp av Kulturrådets bidrag tillläsfrämjande och litterära evenemang, som har kunnat sökas av länsbibliotek och kommunbibliotek och även andra villiga aktörer, såsom folkbildningen och skolan. Mellan 2007 och 2011 utgavs tre volymer av Regionbibliotek Stockholm, kunskapsöversikt och forskningsantologier, på initiativ av barnkonsulenterna vid länsbiblioteken i Mellansverige. Här har forskare granskat och bedömt barnbibliotekens arbete. Dessa saknas, liksom litteratur av välkända litteraturdidaktiker, i referenslistan for Läsandets kultur. Kulturrådets handläggare är en aktör i denna samverkan. Sveriges Länsbibliotekarier och Statens kulturråd har tillsammans tagit fram ett dokument med titeln Gemensamma utvecklingsområden för Statens kulturråd och läns- och regionbibliotekens samverkan kring läsfrämjande. Här identifieras fyra utvecklingsområden som ligger till grund for samarbetet inom området. Dessa är kompetens, konstformen litteratur, nätverk med samsyn och biblioteksplanema. Det saknas också utvärdering av hur det enda statliga stöd som ges till kommunbiblioteken, inköpsstödet, uppfattas och uppskattas av biblioteken. Det hade varit på sin plats att ta reda på det. Detsamma gäller en redovisning av hur mycket läsfrämjande man fått ut genom de läsfrämjande medel som kunnat sökas från Kulturrådet för projekt. Önskade medel till undersökning av läsprojektens resultat i form av ökad läsforståelse har inte funnits. Lärarna I dagarna har en undersökning av lärares läsvanor redovisats i Lärarnas Tidning. Den visar att särskilt yngre lärare under fyrtio läser skönlitteratur i mycket liten utsträckning. Var tredje yngre lärare läser som mest två skönlitterära verk om året. Endast fyra av tio läser fler än sex böcker per år. Man använder inte heller skönlitterära verk i undervisningen. Det finns fortfarande enstaka lärare som själva är läsare och som gör ett utmärkt arbete till stöd for elevernas läsutveckling. Men tendensen är uppenbar, morgondagens lärare rekryteras inte bland läsare, de flesta har valt bort läsningen. Skolinspektionen har särskilt granskat hur skolan arbetar med läsprocesser i årskurserna 4-6 och 7-9. man har också granskat hur skolan anpassar undervisningen till elever med läs- och skrivsvårigheter. Skolinspektionen fastslår att lärarna har undermåliga kunskaper om läsprocessen och att eleverna inte uppmuntras till kommunikation och reflektion kring de texter som läses. Man ser också brister i rektors pedagogiska ledarskap. Skolbiblioteken i grundskolorna är ofta undermåliga, i bästa fall en boksamling, som saknar kompetent personal. Skolbibliotek har inte prioriterats av de allra flesta grundskolor eller dess lärare. Författarna En yrkeskår som har stort engagemang för barns och ungas läsning och skrivande är barn- och ungdomsboksförfattama. Många av dem arbetar i skola och forskola med läsprojekt och med skrivande- och berättandeprocesser. De deltar som experter och handledare på olika skrivarläger i litterärt skrivande, som arrangeras av biblioteken. De deltar vid olika evenemang och festivaler.

39 Folkbildningen För läsinspiration till vuxna har många goda exempel funnits. Arbetsplatsbibliotek och lågprisförlaget En bok för alla, ABF:s projekt Läs för mig pappa och vuxenskolans Allas barnbarn har bidragit tillläsandet bland medborgarna. På folkhögskolor pågår ofta samtal och reflektion kring texter och litteratur och många folkhögskolor är också centrum för litterärt skrivande för unga och vuxna. Barnen och ungdomarna Länsbibliotek Dalarna saknar också undersökning och analys av vad barn och unga lockas att läsa. Regelbundet händer att en specifik bok tär mängder av unga läsare. Frågan är om barn och unga erbjuds den typ av litteratur som intresserar dem. Hur väljer barn det de vill ägna lästid åt? Utredningen fastslår att en allt större del av den litteratur som står till buds är inhemsk, svensk. Lockar den alltid till läsning? Vad vill man läsa om? Man kan tänka sig att i en global värld så lockas man till läsning av litteratur som är global. Man vill läsa om människor i andra delar av världen. I Litteraturutredningen talas mycket om att ge förutsättningar för svensk litteratur att översättas till andra språk. Men vad gör man för att stimulera översättningar till svenska? Mycket angeläget för att öka läsningen är litteratur från andra språkområden. Ett mycket större stöd behövs för att sådana översättningar ska komma till stånd. Litteraturutredningens förslag Kommentarer Det är alldeles utmärkt att litteraturens ställning och medborgarnas läsvanor i Sverige tätt en genomlysning som blivit en gedigen kunskapsöversikt. Läsandets kultur slår fast att litteraturens ställning i Sverige är god att böcker aldrig har varit mer lättillgängliga och prisvärda än idag att bokutgivningen i Sverige är omfattande att intresset för läsning är tämligen konstant hos medborgarna Det är ändå oroande att de sociala skillnaderna i läsvanor är stora, att män läser mindre skönlitteratur, att läsande förebilder saknas och att attityder till läsning i många fall tillåts vara negativa. Man bör också uppmärksamma den starkt polariserade bokbranschen i Sverige. De åtgärder som gäller översättning av litteratur handlar mest om hur svensk litteratur ska komma ut på en internationell marknad inte om hur medborgarna ska tä möjlighet att läsa litteratur från hela världen på sitt språk. Det mest alarmerande handlar om minskad läsförståelse särskilt bland våra unga. Därför väljer Länsbibliotek Dalarna att yttra sig om litteraturens ställning där unga vistas i samhället och om läsfrämjande. Det är bra att utredningens förslag tar ett helhetsgrepp på läsningen, dess aktörer och framtida strategier. Ett Läslyft för Sverige berör fler politikområden än Kulturdepartementets och därför kräver genomförande av detta stora folkbildningsprojekt att det hanteras av flera berörda departement. 5 wjjf

40 Vision eller Mål? Litteraturutredningen foreslår ett Läslyftför Sverige, ett nationellt åtagande som ska vända den negativa trenden och alla i Sverige ska ha god läsformåga och god tillgång till litteratur redan Kommentar: Det är bra att ha en vision, det är bra att ha mål, men det är inte bra att sätta ribban så högt att den inte kommer att kunna nås på fem år. Att vända attityder, färdigheter och trender i hela befolkningen är ett gigantiskt folkbildningsprojekt som kräver betydligt mer omfattande insatser från hela samhället och som kräver längre tid att genomföra. Utredningen foreslår att en parlamentarisk beredning for att folja arbetet tillsätts. Kommentar: Det är bra! Utredningen foreslår läsombud i forskolan for att stärka litteraturens ställning och som ska hålla kontakt med folkbiblioteket på orten. Kommentar: Det är bra! Notera att det redan finns erfarenhet och kunskap om läsombudsutbildning på många håll i landet. Utredningen foreslår att lärare utbildas i bam- och ungdomslitteratur. Kommentar: Kunskap om litteratur och läsutveckling, liksom om olika metoder for läsfrämjande och lässamtal, är nödvändigt hos en yrkeskår som är satt att ansvara for bams och ungas läsforståelse. Det är oroande att dagens lärare valt bort läsning och det kan diskuteras om man kan göra så stor nytta som läsinspiratör om man själv inte har intresse for läsning och litteratur. Egen läslust krävs for att kunna sprida läslust! Frågan är om dagens lärare har möjlighet att i större utsträckning genomfora ett så stort forändringsarbete. Litteraturpedagoger och gärna läslärare skulle göra stor skillnad i skolan. Lustläsningen har stor betydelse for bams läsutveckling. Kan den som själv saknar läslust ge sådan? Utredningen vill att samtliga elever ska ha tillgång till skolbibliotekarie. Kommentar: Varje skolbibliotek ska ha kompetent skolbibliotekarie. Om skolan önskar en skolbibliotekarie for läsfrämjande bör man välja en bibliotekarie med sådan kompetens och sådant intresse. En enda bibliotekarie kan dock inte själv ansvara for att vända lästrenden hos eleverna på en större skola. Utredningen foreslår att konstformen litteratur och läsning tillfors samverkansmodellen. Kommentar: Det är bra att på så sätt synliggöra litteraturen som konstform och läsning som en grundläggande kulturyttring. Dock är det inte bra att foreslå att man ska dra in det kommunala inköpsstödet och läsfrämjandemedlen for att finansiera detta forslag och för att forstärka Kulturrådet. Det ger inga goda forutsättningar for utveckling av samverkansmodellen om samarbetet med kommunerna börjar med att deras medel dras in. Utredningen foreslår att biblioteken ska fä möjlighet att aktivt arbeta med e-böcker. Sveriges Kommuner och Landsting och Kungliga biblioteket rar i uppdrag att skapa sådana forutsättningar och finna lösningar som är tillfredsställande for alla inblandade parter. Kommentar: Det är bra! I ett stort antal av Litteraturutredningens förslag finns formuleringar som "i samråd med", "i samverkan med", i "utökat samarbete" med folkbiblioteken! 6 0tJjJ

41 Kommentar: Hur ska dessa diffusa fonnuleringar tolkas? Vilken är folkbibliotekens roll i Ett Läslyft for Sverige? Hur ska folkbiblioteken i de små kommunerna, dvs de flesta, mäkta med denna diffust fonnulerade uppgift? FÖRSLAG TILL FINANSIERING Utredningen foreslår, utan någon större undersökning av fakta, att det enda statliga bidrag som ges till folkbiblioteken, det så kallade inköpsstödet till folk- och skolbibliotek, ska dras in. Likaså foreslår man att medel for regionala och kommunala läsprojekt ska dras in. Kommentar: Inköpsstödet betyder mycket for folkbiblioteken särskilt i små kommuner. Vid en rundringning till chefer och barnbibliotekarier visar det sig att dessa medel är av avgörande betydelse i kommunerna. De används i forsta hand till att stärka skolornas boksamlingar och används när barnbibliotekarierna från folkbiblioteket bokpratar i skolorna och genomfor läsprojekt och när eleverna gruppläser for gemensamma samtal. Så som Inköpsstödet idag är upplagt hindrar det också kommunen från att sänka bibliotekets medieanslag och uppmuntrar kommunen att göra läsplan. De läsfrämjande medel som kunnat sökas från Kulturrådet har haft enonn betydelse for en stor del av regionala och länsövergripande projekt som genomforts liksom for kommunala insatser för läsning. De summor som kan fås i bidrag kan synas små ur ett statligt utredningsperspektiv, men de är avgörande i ett lokalt sammanhang och används mycket kostnadseffektivt! Litteraturutredningen foreslår att folkbildningens roll ska stärkas i det läsfrämjande arbetet, men inte att folkbibliotekens roll ska stärkas. Utredningen forklarar inte ens folkbibliotekets roll. Nationella läskampanjer foreslås drivas från Kulturrådet. Kommentar: På folkbibliotek och länsbibliotek finns unik kompetens, nödvändig for Ett Läslyftför Sverige. Folkbiblioteket i varje kommun och länsbiblioteket i varje region bör vara nav i lokalt och regionalt nätverk för läsning. Utifrån sin kompetens, sin förtrogenhetslrunskap och sina nätverk kan man från biblioteket, gärna forstärkt med en litteraturpedagog, driva olika läsinsatser med olika aktörer och for olika målgrupper. Ett Läslyft för Sverige kräver struktur och organisation i sitt genomforande. Det måste finnas mottagare och utforare med kompetens och nätverk på lokal och regional nivå, där barnen finns. Folkbiblioteket bör tillforas nya medel for denna uppgift! Förstärk gärna Kulturrådets avdelning for litteratur och läsning, men gör det med nya nationella medel eller genom omfördelning inom Kulturrådet eller mellan departement. SAMMANFATTNING Länsbibliotek Dalarna är positiva till Den omfattande litteraturutredningen som sätter ljuset på ett stort demokratiproblem Den foreslagna kampanjen Ett läslyft för Sverige Att en parlamentarisk beredning tillsätts för att följa arbetet Att konstfonnen litteratur och läsning tillförs samverkansmodellen Att SKL och KB uppmanas verka för tillgången på e-böcker på biblioteken Att läslust lyfts fram som en väsentlig faktor for läsutveckling 7 Onfr