Bergverksstatistik 2004

Transkript

1 Bergverksstatistik 2004 Bergverksstatistik 2004 Statistics of the Swedish Mining Industry 2004 Per. publ. 2005:2

2 Omslagsbild: Produktionsborrning i dagbrottet vid Svartlidengruvan, Västerbottens län (maj 2005). Foto: Fredrik Grensman, Dragon Mining (Sweden) AB. Tryck: Elanders Tofters, 2005

3 Förord Bergverksstatistik 2004 ansluter sig i fråga om plan och uppställning i princip till tidigare årgångar. Sedan 1999 inbegrips även viss statistik över annan mineralproduktion i Sverige som produktionen av energitorv, natursten och industriella mineral. Dessutom ingår en sammanställning över mineralfyndigheter av riksintresse enligt miljöbalken samt uppgifter om ansökta och beviljade gruvoch mineralrättigheter. Från och med år 2005 finns även ett avsnitt om nedlagda gruvor i Sverige och vissa miljödata med bäring på gruvverksamhet. Statistik över ballastproduktionen presenteras som tidigare i en separat publikation. Den statistiska bearbetningen har utförts av statsgeolog Claes Ålinder. Uppsala i juni 2005 Lars Ljung Generaldirektör Åke Berg Programchef SGU Program Mineralpolitiska utredningar ISSN

4 Innehåll KOMMENTARER TILL BERGVERKSSTATISTIK... 5 COMMENTS ON BERGVERKSSTATISTIK SAMMANFATTANDE TABELLER OCH DIAGRAM... 7 SUMMARY TABLES AND CHARTS Gruvor i drift Sverige år Mines in production during 2004 Antalet gruvor i drift i Sverige The number of mines in production in Sweden Malmproduktionen i Sverige åren Production of ores in Sweden Produktionen av järnmalm (sovrad) och ickejärnmalm i Sverige åren Production of iron ore and non-ferrous ores in Sweden in Sveriges andel av EU25:s totala gruvproduktion av koppar, bly och zink Sweden s share of EU25 s total mine production of copper, lead and zinc Sveriges andel av EU25:s totala gruvproduktion av järnmalm, guld och silver Sweden s share of EU25 s total mine production of iron ore, gold and silver Gruvproduktionen av vissa metaller inom EU25, de tre största producentländerna och Sveriges andel Mine production of certain metals in EU25 distributed on major producer-countries Antal arbetsställen och sysselsatta inom gruvindustrin Number of establishments and persons engaged in the mining industry Antal arbetsställen, personal, produktionens saluvärde och förädlingsvärde inom gruvindustrin åren Number of establishments, persons engaged, sales value and value added of production of the mining industry in Antal arbetsställen och sysselsatta inom gruv industrin åren Number of establishments and persons engaged in the mining industry Antal arbetarpersonal inom gruvindustrin år 2004 med fördelning på län och näringsgren enligt SNI Numbers of workers by counties at the mining industry in 2004 by subgroups of SNI JÄRNMALM IRON ORE Brytning i järnmalmsgruvor år Extraction from iron ore mines in 2004 Inom järnmalmsfyndigheter bruten malm och gråberg år Extraction of ore and bedrock at iron ore mines in Produktion av direkt säljbara produkter Production of direct salable products Anrikning av järnmalm år Processing of iron ore in

5 Sintring av järnmalmsslig år Sintering of concentrates of iron ore in 2004 Produktion av järnmalmsslig år med fördelning på fosfor och svavelhalt Production of iron ore concentrate in distributed on the content of phosphorus and sulphur ICKE JÄRNMALM NON-FERROUS ORES Produktion av guld och silver (metallinnehåll) i svenska gruvor Production of gold and silver (contents of metals) in Swedish mines Metallinnehållet i koppar-, bly- och zinkmalmer brutna i Sverige Contents of metals in copper, lead and zinc ores mined in Sweden Brytning i ickejärnmalmsgruvor år 2004, ton Production in non-ferrous ore mines in 2004, tons Produktion av ickejärnmalmer åren , ton slig Production of non-ferrous ores in , tons of concentrate Totala innehållet av metaller m.m. i ickejärnmalmer (sliger) åren Contents of metals etc. in non-ferrous ores (concentrates) in Genomsnittlig produktion per arbetare och arbetstimme vid icke-järnmalmsgruvor åren Average production per worker and working hour in at non-ferrous mines Nedlagda gruvor och vissa miljödata Closed mines and environment data MINERALRÄTTIGHETER OCH PROSPEKTERING CLAIMS, PERMITS AND EXPLORATION Undersökningstillstånd Exploration permits Antal beviljade och förlängda inmutningar och undersökningstillstånd Number of claim certificates and exploration permits issued or extended Areal av beviljade och förlängda inmutningar och undersökningstillstånd (ej diamant) Area of claim certificates and exploration permits issued or extended Prospekteringskostnader i Sverige (löpande priser) Value of exploration in Sweden (million SEK, current price) Undersökningstillstånd enligt minerallagen, utfärdade år Number of exploration permits issued in 2004 Undersökningstillstånd och inmutningar som förlängts år Exploration permits and claim certificates extended in 2004 Bearbetningskoncessioner som beviljats år Number of exploitation concessions issued in 2004 Utmål som omvandlats till bearbetnings koncessioner år Staked claims converted into exploitation concessions in 2004 Gällande bearbetningskoncessioner vid 2004 års utgång Existing exploitation concessions at the end of

6 Utmål år Staked claims in 2004 Tillstånd enligt kontinentalsockellagen år Permits according to the Act on Continental Shelf in 2004 METALLPRISER METAL PRICES INDUSTRIMINERAL OCH NATURSTEN INDUSTRIAL MINERALS AND DIMENSION STONE Täkter för industrimineral med inrapporterad produktion år Licensed pits for industrial minerals with reported production 2004 Täkter för natursten (blocksten och plattor) med inrapporterad produktion år Licensed pits for dimension stone with reported production 2004 Leveranser av i Sverige brutna industrimineralråvaror Deliveries of industrial minerals quarried in Sweden Uppskattat värde av i Sverige brutna oförädlade industrimineralråvaror åren Estimated value of ras industrial minerals quarried in Sweden Brytning och leveranser av natursten (blocksten och plattor) Quarrying and deliveries of dimension stone 2004 ENERGITORV ENERGY PEAT Gällande bearbetningskoncessioner för energitorv år Exploitation concessions for energy peat in 2004 Tillstånd enligt lagen om vissa torvfyndigheter och produktion av energitorv Permits according to the Act on Certain Peat Deposits and Production of Energy peat 2004 Till SGU inrapporterad produktion av energitorv To SGU reported production of energy peat Mineral av riksintresse enligt Miljöbalken Minerals of national importance according to the environmental code Svensk engelsk ordlista List of terms Tecken och förkortningar /Symbols and abbreviations Upprepning / Repetition - Intet finns att redovisa / Magnitude nil 0 Mindre än 0,5 av enheten / Magnitude less than half of unit employed. Uppgift kan ej förekomma / Category not applicable.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att anges / Data not available 4

7 KOMMENTARER TILL BERGVERKSSTATISTIK Under 2004 ökade bruttonationalprodukten med 3,6 procent i Sverige, vilket är klart mer än under de föregående åren. Priserna på metaller och energiråvaror ökade kraftigt under året. Ökade metallpriser har lett till ökade malmpriser, vilket kommit våra malmgruvor till godo. Ökning av priserna på de metaller som utvinns ur våra gruvor räknat i dollar var för guld 12 procent, silver 36 procent, koppar 61 procent, för zink 7 procent samt för bly 72 procent. Priset på järnmalmsprodukter ökade under året med 25 procent. En förklaring till prisökningarna på metaller under år 2004 var dollarkursens försämring. Dollarkursen föll exempelvis gentemot den svenska kronan med drygt 9 procent under Prospekteringen ökade kraftigt i världen under 2004 i jämförelse med de föregående åren. År 2002 var en bottennotering där satsningarna understeg 2 miljarder USD. De ökade under 2003 och forsatte att öka ännu mera under 2004 till 3,8 miljarder USD. Det återstår dock fortfarande mycket till rekordnivån 5,2 miljarder USD som uppnåddes år Orsaken till den ökade satsningen på prospektering är främst de ökande metallpriserna, som dels visar för investerare att det finns möjlighet att bedriva lönsam mineralutvinning och dels genererar vinster i gruvföretagen som de kan använda för ökad prospektering. Även i Sverige ökade prospekteringsinsatserna under år Värdet på prospekteringsinsatserna uppgick till 250 miljoner kronor, vilket betyder en ökning med 37 procent i jämförelse med året innan. Den svenska utvecklingen ser därför ut att följa den internationella trenden. Ungefär tre fjärdedelar av satsade pengar kommer från företag med egen gruvdrift och som är beroende av metallpriserna för att få medel för prospektering. Under år 2004 inkom 179 ansökningar om undersökningstillstånd till Bergmästarämbetet. Det är en ökning med 11 procent i förhållande till år Undersökningstillstånden omfattade km 2 vid utgången av år Det är en minskning med 752 km 2 sedan året innan. Minskningen avser till största delen prospektering efter diamant. Undersökningstillstånden fördelar sig med ungefär en tredjedel vardera i Norrbottens län, Västerbottens län och övriga landet. I det sistnämnda området svarar det traditionella Bergslagsområdet för huvuddelen. Merparten av prospekteringen har gjorts i anslutning till de gruvor som är i drift. Det är nödvändigt för att säkra malmtillgången för framtida drift. Det är ju dessutom ekonomiskt lönsammare att finna malm i närheten av en befintlig anläggning än någon annanstans, då de befintliga anläggningarna kan utnyttjas för nytillkommen malm och extra investeringar kan undvikas. Utöver prospekteringen i gruvfälten har prospektering förekommit på en rad andra platser. Det mest påtagliga området är den s.k. guldlinjen i Västerbottens län. Det är ett område som sträcker sig genom de centrala delarna av länet i nord sydlig riktning och som ligger väster om Skelleftefältet. Där har prospekteringsverksamheten under senare år resulterat bl.a. i att Svartlidengruvan kunde öppnas under år LKAB har under 2004 fattat beslut om att öka kapaciteten. Det sker genom att ett nytt pelletsverk har börjat byggas i Malmberget med beräknad produktionsstart under senare delen av Ett nytt pelletsverk planeras i Kiruna där förprojektering pågår under Råmalmsproduktionen uppgick till 22,3 miljoner ton i Kiruna och 13,0 miljoner ton i Malmberget, vilket innebär en ökning av produktionen. Ansträngningar görs för att minska malmförlusterna och öka malmutbytet. Detta i sin tur ger längre livslängd för de befintliga huvudnivåerna. Tre lastmaskiner har inköpts under året till Kiruna och drivutrustningen för malmspelen i Vitåfors i Malmberget har setts över. Företaget producerade 22,3 miljoner ton färdiga produkter, 11,0 miljoner ton i Kiruna, 7,8 miljoner ton i Malmberget och 3,5 miljoner ton i Svappavaara. Av produktionen utgjorde 15,9 miljoner ton pellets. Det är det högsta värde som någonsin nåtts inom företaget. Totalt levererades 22,8 miljoner ton färdiga produkter. Leveranserna via Narvik uppgick till 14,5 miljoner ton och 4,6 miljoner ton skeppades via Luleå. Till järnvägstransporterna har ytterligare 110 st vagnar med 80 tons lastvikt och 25 tons axellast beställts. Dessutom har beslut tagits om att beställa ytterligare ett vagnssätt av 100-ton vagnar med 30 tons axellast som skall användas på sträckan Malmberget Luleå. Leverans beräknas ske under sommaren Minelco är LKAB:s dotterbolag som bedriver utveckling, produktion och försäljning av industrimineral. Ett av de mineral som säljs är magnetit. Försäljningen av detta uppgick till 1 miljon ton under 2004, vilket är en betydande ökning från ton året innan. Minelco verkar internationellt och har försäljning i en rad länder. Produkterna omfattar över 30 olika industrimineral. Företaget planerar att starta utvinning av olivin på Grönland, vilket beräknas ske under senare delen av Produktionen planeras bli 1 miljon ton olivin per år. Inom Bolidenkoncernen ökade produktionen av flertalet metaller under 2004 i förhållande till året innan. Med de ökade priserna under året ökade nettoomsättningen avsevärt till miljoner kronor. Det resulterade i miljoner kronor i nettoresultat. Företaget avyttrade sin gruva Myra Falls i British Colombia under Kommentarer till Bergverksstatistik

8 I Garpenberg fortsatte undersökningarna av nya malmfyndigheter, i synnerhet gäller detta Dammsjöfyndigheten och Lappbergsmalmen som dessutom blev föremål för brytning under året. Ort har drivits mellan huvudschaktet och Garpenberg norra så att det numera finns förbindelse mellan de båda gruvorna. Orten passerar i närheten av Lappbergsmalmen så att utfrakt från brytningen av denna kan ske till båda schakten. I Kristineberg pågår brytning huvudsakligen i J- och K-malmerna, samt i Einarssonmalmen där guld utvinns.. Prospektering fortsätter på djup omkring m och ort drivs i riktning västerut. I Renströmsgruvan pågår brytning i Simonmalmen som upptäcktes för ett antal år sedan och i huvudmalmen. Dessa malmer undersöks mot djupet. I den intilliggande Petiknäsgruvan bryts huvudmalmen. Prospektering har bedrivits i södra delarna av Aitikgruvan där nya tillgångar undersöks. Zinkgruvan Mining AB producerade under år 2004 malm till 88 procent med pallbrytning. Lindängen, som bröts med ingensättningsbrytning, stängdes i början på året. Vid förberedande arbeten erhölls ton gråberg. Av detta kunde ton deponeras i öppna rum i gruvan. Huvuddelen av gråberget kom från Burklandsområdet. Två större maskininvesteringar har skett under året. Det är en bergbil Volvo FH 12 och en Elphinstone I anrikningsverket producerades ton zinkslig med 54,7 procent zink, 1,8 procent bly, och 75 g/ton silver samt ton blyslig med 6,4 procent zink, 72,0 procent bly och g/ton silver. Ett nytt pressfilter har installerats för blysligen. Produktionen av cementstabiliserad återfyll uppgick till m 3. Undersökningsarbeten har bedrivits genom diamantborrning. Dessutom har två undersökningsortar drivits i Cecilia- och Burklandsområdet. Diamantborrnig har bl.a. genomförts i fältets västligaste del. Zinkgruvan har under året förvärvats av South Atlantic Ventures, som tillsammans med Boliden var huvudägare i North Atlantic Natural Resources (NAN). South Atlantic har sedan bytt namn till Lundin Mining Corporation och har köpt ut Boliden ur NAN. Företaget har dessutom köpt zinkgruvan Galmoy på Irland. MINMET är numera ägare av Björkdalsgruvan utanför Skellefteå. Malmproduktion pågick under året men den malm som behandlades i anrikningsverket kom i stor utsträckning från tidigare bruten malm. I Storlidengruvan som ägs av NAN var produktionen något lägre under 2004 än under Brytning sker med skivpallbrytning med cementstabiliserad gråbergsåterfyllning. Brytningen sker i de tre zonerna östra, västra och centrala zonen. En ny malmberäkning genomfördes vid slutet av året. Den visar att det finns ton malmreserver med 10,0 procent zink, 3,6 procent koppar, 0,3 gram guld per ton och 24,9 gram silver per ton. Därutöver finns kända och indikerade malmtillgångar som uppgår till ton med 3,6 % zink, 2,2 procent koppar, 0,4 gram guld per ton samt 31,4 gram silver per ton. Dragon Mining NL som är huvudägare till Svartlidengruvan påbörjades brytning i början på november. Ett lakningsverk uppfördes under andra hälften av 2004 för utvinning av guld. Det är av typ carbon in leach. Brytningen sker i dagbrott. Driften i Lovisagruvan påbörjades under hösten. I ett första steg kommer ton bly-zinkmalm att brytas. Malmen levereras till Bolidens verk i Garpenberg där det anrikas och ger bly- och zinkslig. Gruvan har tidigare varit i drift under 1992 och 1993, samt under Dragon Mining NL är ett börsnoterat gruvbolag med säte i Australien. 6 Kommentarer till Bergverksstatistik 2004

9 A B C D E F G H I J K L M N Gruvor i drift under 2004 Mines in production during Järnmalmsgruvor Iron mines Icke järnmalmsgruvor Non ferrous mines Malmberget Kiirunavaara Aitik Petiknäs Storliden Kristineberg Svartliden Björkdal Maurliden Renström Garpenberg norra Garpenbergsgruvan Lovisagruvan Zinkgruvan (Knalla-Burkland, Nygruvan) A B C D E F G H I J K L M N Sammanfattande tabeller och diagram 7

10 Diagram 1 Antalet gruvor i drift i Sverige The number of mines in production in Sweden Antal Icke järnmalm Järnmalm Antal gruvor 2004: ickejärnmalm = 13 järnmalm = Diagram 2 Malmproduktionen i Sverige åren Production of ores in Sweden in Miljoner ton Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning Järnmalm, direkt användbar Malmproduktion 2004: ickejärnmalm =21,7 Mton järnmalm för anrikning = 23,3 Mton järnmalm direkt användbar = 2,8 Mton Non ferrous ores for concentrating 10 Iron ores for direct use Iron ores for concentrating Sammanfattande tabeller och diagram

11 Tabell 1 Produktionen av järnmalm (sovrad) och ickejärnmalm i Sverige Table 1 Production of iron ore (sorted) and non ferrous ores in Sweden in År Järnmalm (sovrad) Ickejärnmalm Totalt järn- Direkt Anriknings- Totalt Direkt Anriknings- Totalt och ickeanvändbar malm användbar malm järnmalm ton ton ton ton ton ton ton Sammanfattande tabeller och diagram 9

12 Sveriges andel av EU25:s totala gruvproduktion av koppar, bly och zink Sweden's share of EU25's total mine production of copper, lead and zinc Diagram 3 KOPPAR Metallinnehåll tusen ton EU25 totalt Sverige Diagram 4 BLY Metallinnehåll tusen ton EU25 totalt Sverige Diagram 5 ZINK Metallinnehåll tusen ton EU25 totalt Sverige Sammanfattande tabeller och diagram

13 Sveriges andel av EU25:s totala gruvproduktion av järnmalm, guld och silver Sweden's share of EU25's total mine production of iron ore, gold and silver Diagram 6 JÄRNMALM Miljoner ton EU25 totalt Sverige Diagram 7 GULD Metallinnehåll ton EU25 totalt Sverige Diagram 8 SILVER Metallinnehåll ton EU25 totalt Sverige Sammanfattande tabeller och diagram 11

14 Tabell 2 Table 2 Gruvproduktionen av vissa metaller inom EU25, de tre största producentländerna år 2004 och Sveriges andel Mine production of certain metals in EU25 distributed on major producer-countries KOPPAR (tusen ton metallinnehåll) EU25 totalt 676,2 700,9 654,1 670,6 647,1 643,0 652,5 673,3 679,3 725,2 Sverige 83,6 71,7 86,6 73,7 71,2 77,8 74,3 72,0 83,1 82,4 Polen 431,0 472,6 414,7 435,8 463,2 454,1 474,0 502,8 503,2 530,5 Portugal 129,7 109,9 106,5 114,6 99,5 76,2 82,9 77,2 77,5 95,7 Övriga 31,9 46,7 46,3 46,5 13,2 34,9 21,3 21,3 15,5 16,6 Sveriges andel % 12,4 10,2 13,2 11,0 11,0 12,1 11,4 10,7 12,2 11,4 BLY (tusen ton metallinnehåll) EU25 totalt 272,1 252,1 267,3 275,4 282,5 272,6 249,3 171,3 163,5 178,7 Sverige 100,1 98,8 108,6 114,4 116,4 106,6 86,0 43,0 51,0 54,3 Polen 58,1 58,7 54,8 59,6 62,9 51,2 52,6 56,6 54,7 56,5 Irland 46,1 45,3 45,1 35,9 39,2 57,5 44,5 32,5 50,3 65,9 Övriga 67,8 49,3 58,8 65,5 64,0 57,3 66,2 39,2 7,5 2,0 Sveriges andel % 36,8 39,2 40,6 41,6 41,2 39,1 34,5 25,1 31,2 30,4 ZINK (tusen ton metallinnehåll) EU25 totalt 727,4 667,1 698,1 695,9 722,1 831,0 828,1 690,5 843,2 828,3 Sverige 168,0 160,1 155,4 164,7 174,4 176,8 156,3 148,6 185,9 197,0 Irland 184,1 163,5 180,3 180,4 200,2 262,9 298,3 252,7 419,0 444,1 Polen 154,5 159,0 158,3 157,9 154,8 156,9 152,7 152,2 153,9 150,0 Övriga 220,8 184,5 204,1 192,9 192,7 234,4 220,8 137,0 84,4 37,2 Sveriges andel % 23,1 24,0 22,3 23,7 24,2 21,3 18,9 21,5 22,0 23,8 JÄRN (miljoner ton malm) EU25 totalt 25,8 26,6 24,8 23,8 21,7 23,3 22,2 22,9 24,3 25,0 Sverige 21,7 21,3 21,9 20,9 18,9 20,6 19,5 20,3 21,5 22,3 Österrike 2,1 1,9 1,8 1,8 1,7 1,9 1,8 1,9 2,1 2,3 Slovakien 0,5 0,6 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,3 0,3 0,4 Övriga 1,5 2,9 0,5 0,6 0,6 0,4 0,4 2,3 2,3 0,0 Sveriges andel % 84,1 80,2 88,3 88,0 87,1 88,2 87,7 88,4 88,3 89,2 GULD (ton metallinnehåll) EU25 totalt 17,8 18,2 19,2 20,7 19,7 18,1 19,8 19,8 20,8 24,4 Sverige 6,5 6,1 6,8 5,9 4,2 3,6 5,0 5,8 5,9 6,6 Finland 2,1 3,1 4,8 5,0 5,9 5,0 5,6 4,7 5,6 8,5 Frankrike 4,6 5,7 5,0 4,9 4,9 4,9 4,9 4,9 4,9 4,9 Övriga 4,6 3,3 2,6 4,9 4,7 4,6 4,3 4,4 4,4 4,4 Sveriges andel % 36,7 33,8 35,3 28,7 21,3 19,7 25,2 29,1 28,4 26,9 SILVER (ton metallinnehåll) EU25 totalt 1502,7 1420,1 1529,2 1584,6 1618,8 1664,6 1748,4 1862,5 1899,7 1892,7 Sverige 268,2 271,9 304,0 299,1 341,6 328,7 306,0 320,8 340,7 319,6 Polen 1001,0 935,0 1038,0 1096,9 1092,6 1163,6 1230,7 1342,0 1332,2 1330,0 Grekland 33,0 16,1 35,9 45,3 39,9 30,6 61,5 74,8 79,2 79,2 Övriga 200,5 197,1 151,3 143,3 144,7 141,7 150,2 124,9 147,6 163,9 Sveriges andel % 17,8 19,1 19,9 18,9 21,1 19,7 17,5 17,2 17,9 16,9 Källor: Raw Materials Data Övriga metaller Sverige: Bergverksstatistik (SGU) Övriga metaller EU25: World Bureau of Metal Statistics 12 Sammanfattande tabeller och diagram

15 Diagram 9 Antal arbetsställen och sysselsatta inom gruvindustrin Number of establishments and persons engaged in the mining industry Antal arbetsställen Antal sysselsatta Arbetsställen Sysselsatta Den 17 juni 2005 ägde den officiella invigningen av Svartlidengruvan rum. Här en bild från anrikningsverket. Gruvan beräknas ge direkt sysselsättning åt ett femtiotal personer. Foto: Sven Arvidsson, SGU. Järnmalm 13

16 Tabell 3 Antal arbetsställen*, personal, produktionens salu- och förädlingsvärde inom gruvindustrin åren Table 3 Number of establishments, persons engaged, sales value and value added of production of the mining industry in År Benämning Antal arbets- Antal Antal arbetar- Produktionens Produktionens ställen tjänstemän personal saluvärde förädlingsvärde kr kr 1983 Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa Järnmalmsproduktion Ickejärnmalmsproduktion Summa * Arbetsställen inkluderar fristående sinterverk och anrikningsverk. 14 Järnmalm

17 Tabell 4 Antal arbetsställen och sysselsatta inom gruvindustrin åren Table 4 Number of establishments and persons engaged in the mining industry År Järnmalmsgruvor Icke järnmalmsgruvor Summa Ant. arbets- Totalt Ant. arbets- Totalt Arbets- Sysselställen Tjänstemän Arbetare sysselsatta ställen Tjänstemän Arbetare sysselsatta ställen satta Järnmalm 15

18 Tabell 5 Table 5 Antal arbetarpersonal inom gruvindustrin år 2004 med fördelning på län och näringsgren enligt SNI Numbers of workers by counties at the mining industry in 2004 by subgroups of SNI Län Antal arbets- Summa arbetarpersonal Järnmalms- Ickejärnmalmsställen gruvor gruvor Örebro Dalarna Västerbotten Norrbotten Hela riket Hela riket Tabell 6 Brytning i järnmalmsgruvor år 2004 Table 6 Extraction from iron ore mines in 2004 Efter sovring Styckemalm Genom- erhållen anrik- och mull för Län Gruvans Gråberg och malm Malm snittshalt av ningsmalm, direkt avsalu, Kommun namn Under jord I dagbrott totalt Järn Fosfor totalt totalt Gruvidkarens namn ton ton ton % % ton ton Norrbottens län Gällivare LKAB Malmberget ,0 0, Kiruna LKAB Kiirunavaara ,3 0, Hela riket Hela riket Järnmalm

19 Tabell 7 Inom järnmalmsfyndigheter bruten malm och gråberg år Table 7 Extraction of ore and bedrock at iron ore mines in År Total mängd bruten Gråberg Anrikningsmalm Direkt användbar malm och gråberg styckemalm och mull 1000 ton 1000 ton % av kol ton % av kol ton % av kol , , , , , , ,9 Tabell 8 Produktion av direkt säljbara produkter (styckemalm, mull, slig och kulsinter) åren Table 8 Production of direct salable products (lumps, fines, concentrates and pellets) in Hela riket ton Järnmalm 17

20 Tabell 9 Anrikning av järnmalm år 2004 Table 9 Processing of iron ore in 2004 Anrikningsmetod: mv = kombinerad magnetisk och våtanrikning, f = flotation Län Ingående rågods Erhållen slig Anriknings- Kommun sand Gruvidkarens Anrik- Från Totalt Genomsnitts- Kvalitet Totalt Genomsnitts- Genomsnittsnamn nings- halt av halt av halt av Anriknings- metod Fe P S Fe P Fe P verkets namn ton % % % ton % % % % Norrbotten Gällivare LKAB Vitåfors mv Malmberget ,5 0,29 0,04 MAF ,8 0,02 17,3 1,85 MPC ,3 0,007 MHPC ,0 0,015 Spec. prod ,6 0,004 Kiruna LKAB Kirunavaara mv, f Kiiruna ,6 0,59 - KA1+KA ,3 0,024 11,1 1,94 Svappavaara mv, f vaara ,4 0,16 - Svappavara ,8 0,017 Hela riket Hela riket Tabell 10 Sintring av järnmalmsslig år 2004 Table 10 Sintering of concentrates of iron ore in 2004 Län Sinterverkets Ingående rågods Erhållen färdig Kommun namn Totalt, ton Genomsnittshalt % av vara, totalt Gruvidkarens namn järn fosfor svavel ton* Norrbotten Gällivare LKAB Vitåfors ,0 0, Kiruna LKAB Kiruna ,3 0, Svappavaara ,8 0, Hela riket Hela riket * Anm. LKABs produktion utgörs av kulsinter. 18 Järnmalm

21 Tabell 11 Table 11 Produktion av järnmalmsslig åren med fördelning på fosfor- och svavelhalt, 1000 ton Production of iron ore concentrates in distributed on the content of phosphorus and sulphur, 1000 tons Därav med procentuell genomsnittshalt av År Produktion Fosfor Svavel av slig <0,006 0,006-0,04-0,1- >0,6 utan <0,01 0,01- >0,04 utan 0,03 0,09 0,6 analys 0,04 analys Anm: Kursiva värden avser apatitslig Järnmalm 19

22 Diagram 10 Guld kg Produktion av guld och silver (metallinnehåll) i svenska gruvor Production of gold and silver (contents of metals) in Swedish mines Guld Silver Silver kg ton Diagram Metallinnehållet i koppar-, bly- och zinkmalmer brutna i Sverige Contents of metals in copper, lead and zinc ores mined in Sweden Zink Bly Koppar Ickejärnmalm

23 Tabell 12 Table 12 Brytning i ickejärnmalmsgruvor år 2004, ton Production in non ferrous ore mines in 2004, tons Län Gruvfältets Malmart Bryt- Gråberg och malm Anriknings- Gråberg Kommun (gruvans) namn nings- malm Gruvidkarens namn metod* Under jord I dagbrott Örebro län Askersunds kommun Zinkgruvan Mining AB Burkland zink, bly, silver Nygruvan zink, bly, silver Dalarnas län Hedemora kommun Boliden Mineral AB Garpenbergsgruvan zink, bly, silver Garpenberg Norra zink, bly, silver Lindesbergs kommun Lovisagruvan AB Lovisagruvan Västerbottens län Lycksele kommun Boliden Mineral AB Kristineberg koppar, bly, zink Lycksele och Storumans kommuner Dragon Mining AB Svartliden guld Malå kommun North Atl. Nat.Res. AB (NAN) Storliden koppar, zink Norsjö kommun Boliden Mineral AB Maurliden koppar, bly, zink Petiknäs koppar, bly, zink Skellefteå kommun Boliden Mineral AB Renström koppar, bly, zink Björkdalsgruvan AB Björkdalsgruvan guld Norrbottens län Gällivare kommun Boliden Mineral AB Aitik koppar HELA RIKET Hela riket * 1 = pallbrytning, 2 = skivpallbrytning, 3 = igensättning Ickejärnmalm 21

24 Tabell 13 Table 13 Produktion av ickejärnmalmer åren , ton slig Production of non ferrous ores in , tons of concentrate År Svavelkis Koppar Bly Zink Volfram Guld Grafit Summa Ickejärnmalm

25 Tabell 14 Table 14 Totala innehållet av metaller m m i ickejärnmalmer (sliger) åren , ton eller kg Total content of metals etc. in non ferrous ores (concentrates) in , tons or kg År Koppar Bly Zink Svavel Volfram Guld Silver Grafit ton ton ton ton ton kg kg ton Ickejärnmalm 23

26 Tabell 15 Genomsnittlig produktion per arbetare och arbetstimme vid ickejärnmalmsgruvor åren Table 15 Average production per worker and working hour in at non ferrous mines Under jord brutet gråberg och malm År Totalt Per arbetare Per arbetstimme ton ton ton , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,1 24 Ickejärnmalm

27 NEDLAGDA GRUVOR OCH VISSA MILJÖDATA Inom SGU pågår ett arbete för att utveckla en databas benämnd Mineralproduktionsdatabasen (MPRO). Som namnet kanske antyder är databasen i första hand tänkt att innehålla uppgifter om läge och produktion av malm och mineral i Sverige. Den produktion som åsyftas här vad gäller t.ex. malmgruvor ska kunna redovisas inte bara i aggregerad form för gruvans totala livslängd, utan även kunna erhållas i form av valda tidsserier för valfritt område eller ort i Sverige. Andra möjliga sökningar kan vara att söka efter i vilka gruvor och var i Sverige det har producerats koppar genom tiderna (se s. 30 ff) eller som redovisas i den nästan fyra sidor långa tabellen nedan vilka ickejärnmalmsgruvor som har funnits i Ljusnarsbergs kommun i Örebro län, vilka mineral har de producerat, hur många ton malm producerades och vilka år? Förutom historiska produktionsdata kommer databasen även att innehålla vissa miljödata med anknytning till gruvverksamheten (se nedan). På sikt planeras att på SGUs webbsida kunna publicera en interaktiv karttjänst med möjlighet att zooma in och ut över valfritt område i landet och samtidigt få presenterat uppgifter om produktionsförhållanden m.m. Källor och metodproblem För närvarande har databasens uppbyggnad i första hand inriktats på ickejärnmalmsgruvor. Orsaken till detta är att denna typ av gruvor är av störst intresse för miljörelaterade frågor om gruvproduktion. På sikt kommer dock även det stora antalet järnmalmsgruvor att ingå i databasen. Med gruva menas i detta sammanhang ett produktionsställe för malmmineral där produktion av någon betydelse ägt rum. Det betyder att begreppen skärpning eller mineralisering ofta inte ingår. Däremot är det tänkt att SGUs Mineralresursdatabas (OREDEP) ska kunna redovisas i kartform (som nedan) tillsammans med gruvorna. Som källor till den historiska gruvproduktionen ligger i första hand den Bergverksstatistik som publicerats av Kommerskollegium sedan 1860-talet samt SGUs Sveriges ädlare malmer och bergverk (F.R. Tegengren m.fl Stockholm 1924.). Ett problem när det gäller nedlagda gruvor är att få fram tillförlitliga koordinater för var produktionen har ägt rum. Numera kan man ju förlita sig på GPS när man vill positionsbestämma en plats, men så var ju ingalunda fallet i historisk tid. Här har det (naturligen) visat sig att olika källor nästan aldrig har exakt samma koordinater och ett problem är att ta ställning till vilken av källorna som har rätt koordinater (om någon). Exempelvis är det ju så att en gruva under jord kan grena ut sig och ha flera brytningskoncessioner. En strävan härvidlag är, att om möjligt ange den punkt där malmuppfordringen skett (oftast där gruvlaven står eller har stått). Ett annat problem vad gäller historisk gruvproduktion är mångfalden av namn som florerar och att så många gruvor kan ha flera namn, bytt namn och eller tillhöra olika gruvfält etc. SGU har köpt tjänster av Bengt och Anders Högrelius för att få fram uppgifter om koordinater och produktionsuppgifter på ett systematiskt sätt. Dessa båda har genomfört ett mycket stort arbete på ett förtjänstfullt sätt. Nedlagda gruvor och vissa miljödata 25

28 Nedlagda ickejärnmalmsgruvor i Örebro län, sulfidmalmsmineraliseringar och vissa miljödata Nedlagd ickejärnmalmsgruva med känd produktion Uppgifter från Länsstyrelsens miljödatabas Sulfidmineralisering, SGUs Mineralresursdatabas OREDEP 26 Nedlagda gruvor och vissa miljödata

29 Ickejärnmalmsgruvor och sulfidmineraliseringar För att illustrera Mineralproduktionsdatabasen visas här en karta över Örebro län. Av den framgår vilka malmgruvor (exklusive järnmalmsgruvor) som finns eller har funnits där. Som komplement finns även ett utsnitt från ett begränsat område i norra Ljusnarsbergs kommun i Örebro län. Nedan återfinns några exempel på kommentarer som kan göras till de gruvor som syns på kartutsnittet från norra delen av Ljusnarsbergs kommun. Uddgruvan bröts på molybdenmalm med början år 1887 och sporadiskt fram till I databasen över malmproduktion finns uppgifter från 14 produktionsår mellan 1877 och I länsstyrelsens miljödatabas finns uppgifter om övertäckt sandmagasin. SGUs mineralresursdatabas OREDEP innehåller uppgift om malmens moderbergart och om referenser. Koordinatangivelserna för de tre databaserna sammanfaller väl. Silvergruvan i Hörkens malmfält (Hörksfältet) bröts på molybden och volfram under åren Flera mindre sulfidmalmsgruvor/skärpningar där produktionssiffror saknas, finns enligt OREDEP databasen i närheten av Silvergruvan. Kvarnbacksfältet bröts sporadiskt och i liten skala på bly under åren Produktionssiffror finns för tre år inom nämnda tidsintervall i databasen över malmproduktion. Vinterhalsfältet bröts på bly i liten skala under år OREDEP databasen innehåller uppgifter om fyra olika små gruvor/skärpningar med förekomst av bly, zink och koppar. Wigströmsgruvan upptäcktes i mitten av 1970-talet och bröts på volfram i stor skala i dagbrott under åren Produktionsstatistiken visar att största produktionen, ton volframmalm ägde rum Miljödatabasen anger att 75 procent av varphögarna är övertäckta. Koordinatsamstämmigheten mellan de tre databaserna är relativt god. Stora Krigstjärnsfältet har i huvudsak brutits på manganrik järnmalm men år 1886 bröts små mängder koppar, bly och zink enligt uppgifter i produktionsdatabasen. Länsstyrelsens miljödatabas innehåller uppgifter om överväxt sulfidmalmsvarp. OREDEP-databasen innehåller uppgifter om flera små gruvförsök/skärpningar utan sulfidmalmsproduktion i Krigstjärnsfältet. Sveparfältet (Brattbergstjärnsgruvan) bröts på koppar och silver i liten skala år 1875 och 1908 enligt produktionsstatistik. Utöver de ovan uppräknade gruvorna med dokumenterad produktion av sulfidmalm/ickejärnmalm finns i OREDEP-databasen ett flertal små gruvförsök och skärpningar där ingen malmproduktion förekommit eller där produktionssiffror saknas. Nedlagda gruvor och vissa miljödata 27

30 Nedlagda ickejärnmalmsgruvor med känd produktionsstorlek samt kända sulfidmineraliseringar i norra delen av Ljusnarsbergs kommun, Örebro län. Sulfidmineralisering, SGUs mineralresursdatabas OREDEP Uppgifter från Länsstyrelsens miljödatabas Nedlagd ickejärnmalmsgruva med känd produktionsstorlek Uddgruvan Kvarbacksfältet Silvergruvan Skala 1: Vinterhalsfältet HÖGFORS STÄLLBERG Svepargruvan Wigströmsgruvan Stora Krigstjärnsfältet STÄLLDALEN 28 Nedlagda gruvor och vissa miljödata

31 Miljödata Materialet i Mineralproduktionsdatabasen innehåller förutom ovan nämnda uppgifter vissa miljödata. Materialet kommer dels från SGUs egna baser dels från externa baser som innehåller gruvrelaterat material. De olika gruvorna eller gruvområdenas miljöbelastning har dokumenterats. Dessa uppgifter har i dagsläget hämtats från länsstyrelserna i Örebro, Dalarna, Västmanland och Värmland. Insamling av uppgifter pågår även i andra länsstyrelser och avses fortlöpande att inlagras i basen. Basen kommer således i en slutlig version att ge ett mer eller mindre rikstäckande system vad gäller förekomst, produktion och miljö. Vad gäller miljödata så ges ett exempel ur databasen på uppgifter i tabellen nedan som avser Örebro län. I samband med att uppgifterna förs in i basen görs en kvalitetskontroll som bl.a. innebär kontroll av geografiskt läge, malmtyp och omgivningsförhållanden. Detta innebär att uppgifterna från de olika källorna så långt det är möjligt blir likvärdiga. Eftersom databasen både innehåller uppgifter om gruvor och sammanhängande miljödata kan uppgifterna vara till nytta i det fortlöpande arbete med exempelvis miljöövervakning som SGU utför på uppdrag av Naturvårdverket. Inom ramen för denna dokumenteras miljötillståndet och dess förändringar. Resultaten används också för att kontrollera huruvida vi når de uppsatta miljökvalitetsmålen eller ej. En annan uppgift för miljöövervakningen är att avslöja nya, hittills okända miljöstörningar. Uppgifter ur basen kan även användas av externa myndigheter, länsstyrelser och kommuner i det pågående arbetet med exempelvis inventering av förorenade markområden. Då det gäller identifiering och inventering av förorenade markområden (gruvområden) är det viktigt att denna baseras på relevanta och riktiga uppgifter. I detta arbete kommer det nu pågående databasen att utgöra en viktig del eftersom inlagrade uppgifter fortlöpande kontrolleras och värderas. Genom detta kan resultaten av genomförda inventeringar och riskklassningar utvärderas, vilket kommer att vara en viktig del i det fortsatta prioriteringsarbetet. Nedlagda gruvor och vissa miljödata 29

32 Nedlagda gruvor i Örebro län Totalt uppfordrat Direkt använd- Anriknings- Från tid. Gruvfält År Gruva Gråberg Malm bar malm malm bruten Min1 Min2 Min3 Min4 Anm Ljusnarbergs kommun totalt LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET 1883 HALMSKÄRPNINGSGRUVAN Cu UTAN UPPGIVET MALMFÅNG LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu Pb LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Cu Äldre varp. LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Varav i dagbrott 1651 ton. LJUSNARSBERGSFÄLTET Zn Pb Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Zn Pb Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Zn Pb Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Zn Pb Cu 125 dagar. LJUSNARSBERGSFÄLTET Zn Pb Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Zn Pb Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Zn Pb Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Zn Pb Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Zn Pb Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Zn Pb Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Zn Pb Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Zn Pb Cu Varav ur Äldre varp 2074 ton. LJUSNARSBERGSFÄLTET Zn Pb Cu Varav ur Äldre varp 903 ton. 30 Nedlagda gruvor och vissa miljödata

33 Totalt uppfordrat Direkt använd- Anriknings- Från tid. Gruvfält År Gruva Gråberg Malm bar malm malm bruten Min1 Min2 Min3 Min4 Anm LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Cu LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Cu Fe LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Cu Fe Varav äldre varp 508 ton. LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Cu Fe LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Cu Fe LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Cu Fe LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Cu Fe LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Cu Fe Varav äldre varp ton. LJUSNARSBERGSFÄLTET Pb Zn Cu Fe Varav äldre varp 2219 ton. LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu Zn Pb Varav äldre varp 3771 ton. LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu Zn Pb Varav äldre varp 1337 ton. LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu Zn Pb LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu Zn Pb LJUSNARSBERGSFÄLTET Cu Zn Pb LJUSNARSBERGSFÄLTET 1974 LJUSNARSBERGSGRUVAN Cu Zn Pb LJUSNARSBERGSFÄLTET 1975 LJUSNARSBERGSGRUVAN Cu Zn Pb 152 dagar. SILVERHYTTEFÄLTET 1887 HÖRKS MOLYBDENGRUVA Mo SILVERHYTTEFÄLTET Mo W SILVER- O KÄRRSTENSG. Scheelit SILVERHYTTEFÄLTET Mo W SILVERGRUVAN. SILVERHYTTEFÄLTET Mo W Scheelit. SILVERHYTTEFÄLTET Mo 72 dagar. SILVERHYTTEFÄLTET Mo W SILVERHYTTEFÄLTET Mo W PROVBRYTNING. I dagbrott. YXSJÖBERGSFÄLTET Cu YXSJÖBERGSFÄLTET 1902 YXSJÖBERGSGRUVAN, SÖDRA Cu YXSJÖBERGSFÄLTET 1903 YXSJÖBERGSGRUVAN, SÖDRA Cu YXSJÖBERGSFÄLTET Cu YXSJÖBERGSFÄLTET Cu ÅKER- OCH KVARNÅSGRUVORNA YXSJÖBERGSFÄLTET Cu ÅKER- OCH KVARNÅSGRUVORNA YXSJÖBERGSFÄLTET 1918 YXSJÖBERGSGRUVAN, SÖDRA W Varav äldre varp 561 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET 1919 YXSJÖBERGSGRUVAN, SÖDRA W Varav äldre varp 574 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W YXSJÖBERGSFÄLTET W Scheelit. S:A YXSJÖ O KVARNÅSG YXSJÖBERGSFÄLTET W Scheelit. I dagbrott 9815 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Scheelit. I dagbrott ton YXSJÖBERGSFÄLTET W I dagbrott 3227;Äldre varp 5190 ton. Nedlagda gruvor och vissa miljödata 31

34 Totalt uppfordrat Direkt använd- Anriknings- Från tid. Gruvfält År Gruva Gråberg Malm bar malm malm bruten Min1 Min2 Min3 Min4 Anm YXSJÖBERGSFÄLTET W Scheelit. Äldre varp 108 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W I dagbrott 1424 ton.äldre varp 376 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W I dagbrott 6221;Äldre varp ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Varav äldre varp ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Varav äldre varp 9000 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W YXSJÖBERGSFÄLTET W YXSJÖBERGSFÄLTET W Varav äldre varp 7854 ton YXSJÖBERGSFÄLTET W YXSJÖBERGSFÄLTET W Varav äldre varp 515 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Varav äldre varp 431 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Varav äldre varp ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W YXSJÖBERGSFÄLTET W YXSJÖBERGSFÄLTET W Varav äldre varp 819 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu Varav äldre varp 194 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu Varav äldre varp ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu Varav äldre varp ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu Varav äldre varp 9704 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu Varav äldre varp 3164 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu Varav äldre varp ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu Varav äldre varp 4480 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu Varav äldre varp 3219 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu Varav äldre varp 6379 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu Varav äldre varp 3402 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu Varav äldre varp 5738 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu Varav äldre varp 5992 ton. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu ton gråberg utom fyndigheten. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu ton gråberg utom fyndigheten. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu ton gråberg. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu 594 ton gråberg. Avveckling. 32 Nedlagda gruvor och vissa miljödata

35 Totalt uppfordrat Direkt använd- Anriknings- Från tid. Gruvfält År Gruva Gråberg Malm bar malm malm bruten Min1 Min2 Min3 Min4 Anm YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu ton gråberg. YXSJÖBERGSFÄLTET W Cu 594 ton gråberg. Avveckling BRATTBERGSTJÄRNSGRUVAN Cu 1881 VALDEMARSGRUVAN Mo 1886 GAMLA KRISTJÄRNSGRUVAN Pb Cu Zn UTAN UPPGIVET MALMFÅNG 1887 VALBORGGRUVAN (UDDGR.) Mo SKRÄDD MALM = 20 KG 1892 VALBORGGRUVAN (UDDGR.) Mo SKRÄDD MALM = 100 KG 1892 VALDEMARSGRUVAN Mo I dagbrott VALBORGGRUVAN (UDDGR.) Mo SKRÄDD MALM = 100 KG VINTERHALSGRUVAN Pb 1908 BRATTBERGSTJÄRNSGRUVAN Cu 1914 VALBORGGRUVAN (UDDGR.) Mo 1915 VALBORGGRUVAN (UDDGR.) Mo 1916 VALBORGGRUVAN (UDDGR.) Mo I dagbrott VALBORGGRUVAN (UDDGR.) Mo 1918 VALBORGGRUVAN (UDDGR.) Mo 1919 VALBORGGRUVAN (UDDGR.) Mo Direkt användbart tonnage = 80 KG VALBORGGRUVAN (UDDGR.) Mo 1925 VALBORGGRUVAN (UDDGR.) Mo Varav äldre varp 150 ton 1926 VALBORGGRUVAN (UDDGR.) Mo 1938 NITTÄLVSGRUVAN W 41 dagar. Scheelit 1943 VALBORGGRUVAN (UDDGR.) Mo Varav äldre varp 1227 ton VALBORGGRUVAN (UDDGR.) Mo I dagbrott 125 ton. Äldre varp 6947 ton 1978 WIGSTRÖMSGRUVAN W I dagbrott WIGSTRÖMSGRUVAN W I dagbrott WIGSTRÖMSGRUVAN W I dagbrott WIGSTRÖMSGRUVAN W I dagbr.varav ä.v ton. 46 dagar. Nedlagda gruvor och vissa miljödata 33

36 A B C D E F G H I J K L M N Undersökningstillstånd Exploration permits Metaller och Industrimineral Metals and Industrial minerals Diamanter Diamonds km 2 1 A B C D E F G H I J K L M N 34 Mineralrättigheter och prospektering

37 Diagram 12 Antal beviljade och förlängda inmutningar och undersökningstillstånd Number of claim certificates and exploration permits issued or extended Antal Beviljade Förlängda Diagram 13 Areal ha Areal av beviljade och förlängda inmutningar och undersökningstillstånd (ej diamant) Area of claim certificates and exploration permits issued or extended (diamond excluded) Beviljade Förlängda Diagram 14 milj. kr Prospekteringskostnader i Sverige (löpande priser). Value of exploration in Sweden (million SEK, current price) Statligt stöd Övriga NSG Mineralrättigheter och prospektering 35

38 Tabell 16 Undersökningstillstånd enligt minerallagen, utfärdade år 2004 Table 16 Number of exploration permits issued in 2004 Län ML 1kap 1 p1 och 2 2) ML 1kap 1 p3 1) Summa antal areal ha antal areal ha antal areal ha D Södermanland E Östergötland F Jönköping H Kalmar S Värmland T Örebro W Dalarna X Gävleborg Y Västernorrland Z Jämtland AC Västerbotten BD Norrbotten Summa ) Minerallagens 1kap 1 p3 omfattar olja, gasformiga kolväten och diamant 2) Minerallagens 1kap 1 p1&2 omfattar alla övriga i lagen uppräknade mineraliska ämnen utom olja, gasformiga kolväten och diamant Tabell 17 Undersökningstillstånd som förlängts år 2004 Table 17 Exploration permits extended in 2004 Län ML 1kap 1 p1 och 2 2) ML 1kap 1 p3 1) Summa antal areal ha antal areal ha antal areal ha F Jönköping I Gotland T Örebro U Västmanland W Dalarna X Gävleborg Y Västernorrland Z Jämtland AC Västerbotten BD Norrbotten Summa ) Minerallagens 1kap 1 p3 omfattar olja, gasformiga kolväten och diamant 2) Minerallagens 1kap 1 p1&2 omfattar alla övriga i lagen uppräknade mineraliska ämnen utom olja, gasformiga kolväten och diamant 36 Mineralrättigheter och prospektering

39 Tabell 18 Bearbetningskoncessioner som beviljats eller utvidgats år 2004 Table 18 Number of exploitation concessions issued or extended in 2004 Benämning, företag Kommun Län Malm/mineral Areal ha Mängd kton* Fäboliden K nr 1 Lycksele AC Au, Ag Lappland Goldminers AB Garpenberg K nr 10 Hedemora W Zn, Cu, Pb, Au, Ag Boliden Mineral AB Summa nya eller utvidgade: 2 st * "Mängd" redovisar sökandens uppgift om antagen och indikerad mineraltillgång enligt SveMins definition Tabell 19 Utmål som omvandlats till bearbetningskoncessioner år 2004 Table 19 Staked claims converted into exploitation concessions in 2004 Benämning, företag Kommun Län Malm/mineral Areal ha Ersatta utmål Älgträsk K nr 1 Skellefteå AC Au, Ag, Cu, Pb, Zn 6 1 Boliden Mineral AB Holmtjärn K nr 2 Norrsjö AC Zn, Cu, Pb, Au, Ag 10 1 Boliden Mineral AB Saxberget K nr 2 Ludvika W Cu, Au, Ag, Zn, Pb 39 1 Boliden Mineral AB Summa, koncessioner omvandlade från utmål: Tabell 20 Gällande bearbetningskoncessioner vid 2004 års utgång Table 20 Existing exploitation concessions at the end of 2004 Län Antal bearbetningskoncessioner* Upphörda Tillkomna Gällande vid årets slut E Östergötland 4 M Skåne* 3 S Värmland 1 T Örebro 3 U Västmanland 2 W Dalarna 2 23 X Gävleborg 4 Y Västernorrland 1 Z Jämtland 2 AC Västerbotten 3 52 BD Norrbotten 3 21 Summa * Häri ingår även gamla stenkolskoncessioner Mineralrättigheter och prospektering 37

40 Tabell 21 Utmål år 2004 Table 21 Staked claims in 2004 Län Försvarade 2003 Försvarade 2004 Järnmalm Övrig malm Järnmalm Övrig malm S Värmland 1 1 T Örebro 2 2 W Dalarna 1 X Gävleborg 3 3 AC Västerbotten 5 4 BD Norrbotten 2 2 Summa Tabell 22 Tillstånd enligt kontinentalsockellagen år 2004 Table 22 Permits according to the Act on Continental Shelf in 2004 Tillståndshavare Olja, gas och salt Täkttillstånd för sand, Undersökningstillstånd Utvinningstillstånd grus och sten Upph. Tillk. Gäll. årets Upph. Tillk. Gäll. årets Upph. Tillk. Gäll. årets antal antal slut, antal antal antal slut, antal antal antal slut, antal OPAB 1 0 Summa Mineralrättigheter och prospektering

41 Tabell 23 Metallpriser år 2004 Table 23 Metal prices in års månadsmedelvärden för avistapriser på koppar, bly och zink vid London Metal Exchange samt motsvarande eftermiddagspriser för guld och silver vid London Bullion Market Månad Koppar Bly Zink Guld Silver USD/ton USD/ton USD/ton USD/tr oz USD/tr oz Januari ,32 Februari ,44 Mars ,23 April ,06 Maj ,84 Juni ,86 Juli ,31 Augusti ,66 September ,40 Oktober ,10 November ,49 December ,09 Medelvärde ,66 Diagram Pris- och lagerutvecklingen för koppar, bly och zink vid London Metal Exchange fr.o.m 1995 kton Lager Koppar Pris USD/ton kton Bly Lager Pris USD/ton kton Zink Lager Pris USD/ton Prisutvecklingen för guld och silver London Fix eftermiddag fr.o.m 1995 USD/tr oz Guld 450 (1 tr oz = 31,1 g) USD/tr oz Silver 9 (1 tr oz = 31,1 g) Metallpriser 39

42 A B C D E F G H I J K L M N Industriella mineral 2004 Industrial minerals km A B C D E F G H I J K L M N 40 Industrimineral och natursten

43 Täkter för industrimineral med inrapporterad produktion år 2004 Licensed pits for industrial minerals with reported production 2004 Idnr Täktnamn Kommun Mineral/bergart Företag 1 Masugnsbyn Kiruna Dolomit LKAB 2 Storlandet (Nilivaara) Gällivare Fältspat Scandic MM AB 3 Bunnerviken Åre Talk/täljsten Swedish Soapstone AB 4 Kallholn Orsa Kalksten Nordkalk AB 5 Jutjärns kalkbrott Rättvik Kalksten SMA Svenska Mineral AB 6 Falu koppargruva Falun Järnockra STORA 7 Bältarbo Hedemora Lera Bältarbo Förvaltnings AB 8 Styggberget Smedjebacken Granat Ludvika Bergwerk AB 9 Tistbrottet Sala Dolomit Sala Mineral AB 10 Vittinge Heby Lera Lafarge Tekkin AB 11 Wappa Enköping Lera Haga tegelbruk/optiroc AB 12 N. Allmänningbo (Forshammar) Lindesberg Fältspat North Cape Minerals AB 13 Fanthyttan Storå Dolomit Larsbo Kalk AB 14 Grythyttan Nora Skiffer(krossad) Icopal AB 15 Gåsgruvan Filipstad Kalksten SMA Karbonater AB 16 Latorp Örebro Rödfyr Striberg Skogar AB/Sveaskog AB 17 Björka Örebro Dolomit Björka Mineral AB 18 Forsby Vingåker Kalksten Nordkalk AB 19 Broby sand Katrineholm Kvartssand Broby Sand AB/SKF Mekan AB 20 Flåtungebyn Åmål Kvartsit Vargön Alloys AB 21 Salebol, Känsbyn Åmål Kvartsit Lafarge Svenska Höganäs AB 22 Ulerud Åmål Kvartsit Dalbo Kvartsit AB 23 Livarebo Mellerud Kvartsit Råsjö Kross AB 24 Kilane 4:32 (Valön) Åmål Kvartsit Råsjö Kross AB 25 Kilane 4:30 Åmål Kvartsit Lafarge Svenska Höganäs AB 26 Råda Lidköping Kvartssand Rådasand AB 27 Arnemossen Götene Rödfyr Brattex Mineral AB 28 Österplana Götene Kalksten Thorsbergs Stenhuggeri AB 29 Horn Skövde Lera Horns Tegelbruk 30 Billingsryd Skövde Diabas Skanska Sverige AB 31 Våmb Skövde Kalksten Cementa AB/Heidelbeg Cement 32 Berga Falköping Kalksten SMA Karbonater AB 33 Uddagården (Karleby) Falköping Kalksten Nordkalk AB 34 Baskarp Habo Kvartssand Baskarpsand AB/Askania AB 35 Brogården Habo Kvartssand Brogårdsand AB 36 Ljung (Lyckhem) Linköping Kalksten Nordkalk AB 37 Gärstad Linköping Lera Svensk Leca AB/Heidelberg Cement 38 Stucks Gotland Kalksten SMA Svenska Mineral AB 39 Stora Vikers Gotland Kalksten Nordkalk AB 40 Västra Brottet, Filehajdar Gotland Kalksten Cementa AB/Heidelbeg Cement 41 Rings i Hejnum Gotland Kalksten Byggnadshyttan Kalk AB 42 Albrunna Mörbylånga Kalksten Cementa AB/Heidelbeg Cement 43 Ventlinge Mörbylånga Kalksten Ventlinge Kalk AB 44 Sternö Karlshamn Diabas NCC Roads AB 45 Ullstorp Kristianstad Kalksten Önnestads Kalkindustri AB 46 Ignaberga Hässleholm Kalksten Nordkalk AB 47 Fuglunda Sjöbo Kvartssand Fyleverken IMB AB/Brogårdsand AB 48 Lunnom Bjuv Klinkrande lera CC Höganäs Byggkeramik AB Industrimineral och natursten 41

44 A B C D E F G H I J K L M N Blocksten och plattor 2004 Dimensional stone km 2 1 A B C D E F G H I J K L M N 42 Industrimineral och natursten

45 Täkter för blocksten och plattor med inrapporterad produktion år 2004 Licensed pits for dimensional stone with reported production 2004 Idnr Täktnamn Komun Bergart Företag 1 Korpkullen Vilhelmina Mylonit Lapplands Natursten AB 2 Nya Finnsäter Krokom Glimmerskiffer Skifferbolaget AB 3 Bunnerviken Åre Täljsten Swedish Soapstone AB 4 Brunflo, Vamsta Östersund Kalksten Nya Jämtlandskalksten AB 5 Mångsbodarna Älvdalen Älvdalskvartsit Wasa Sten AB 6 Malungsgruvan Orsa Sandsten Lenners Orsasten 7 Vätöberg Norrtälje Granit Vätö Stenhuggeri AB 8 Glava (Bråne) Arvika Glimmerskiffer Glava Skifferbrott, AB 9 Grythyttan Nora Skiffer Icopal AB Skifferverket 10 Ekeberg 1:1 Örebro Marmor/dolomit Borghamns Natursten AB 11 Oxåker Norrköping Marmor/kalcit Borghamns Stenförädling AB 12 Svenneby Norrköping Granit Göinge Stenförädling AB 13 Österplana Götene Kalksten Thorsbergs Stenhuggeri AB 14 Dala Falköping Kalksten Dala Stenindustri 15 Bårstad Vadstena Kalksten Borghamns Stenförädling AB 16 Västerlösa Vadstena Kalksten Borghamns Natursten AB 17 Kungshult, Bänarp Tranås Granit Svimpex Granit AB 18 Arvidsmåla Oskarshamn Granit Emmaboda Granit AB 19 Kråkemåla Oskarshamn Granit Kråkemåla Granit HB 20 Horn 1:81, 1:117 Borgholm Kalksten Johanssons Stenhuggeri AB 21 Horn 1:38 Borgholm Kalksten AP Sten Byggsten AB 22 Gillberga Borgholm Kalksten AP Sten Byggsten AB 23 Stenninge Borgholm Kalksten Sjöström Stenförädling AB 24 Lofta Borgholm Kalksten Lars Johanssons Stenhuggeri 25 Alböke Borgholm Kalksten Mysinge Stenhuggeri AB 26 Greby norra byallmänning Borgholm Kalksten Anders Unosson 27 Gannarve i Hall Gotland Kalksten Harald Johansson 28 Norrvange Gotland Kalksten Slite Stenhuggeri AB 29 Suderbys Gotland Kalksten Hans Vistrand 30 Siglajvs Gotland Kalksten Arnes Maskinstation AB 31 Uppvide Gotland Sandsten Olof Jacobsson 32 Botvide Gotland Sandsten Gotlandsbrynet 33 Hallbjäns Gotland Kalksten Gotlands Kalk & Stenfabrik AB 34 Hjortsjö Värnamo Diabas Svimpex Granit AB 35 Sutareboda Älmhult Diabas Svimpex Granit AB 36 Såganäs Älmhult Diabas Mixment AB 37 Brännhult Älmhult Diabas Emmaboda Granit AB 38 Duvhult Osby Diabas Emmaboda Granit AB 39 Hägghult Osby Diabas Emmaboda Granit AB 40 Gylsboda Osby Diabas Emmaboda Granit AB 41 Ekeröd Östra Göinge Syenit Svimpex Granit AB 42 Sporrakulla Östra Göinge Granit Emmaboda Granit AB 43 Vånga 89:3 Kristianstad Granit Svimpex Granit AB 44 Vånga 2:2 mfl Kristianstad Granit Emmaboda Granit AB 45 Vånga 23:1, 24:2, 24:4, 24:11 Kristianstad Granit Emmaboda Granit AB 46 Hanaskog (Bokalyckan) Östra Göinge Granit Albin Perssons Stenhuggeri AB 47 Tiarp Halmstad Gnejs Emmaboda Granit AB 48 Plönninge Halmstad Gnejs Halmstad Gnejs HB 49 Toften 1:1 Halmstad Gnejs Kurt Fajersson 50 Bårarp-Nygård Halmstad Gnejs Emmaboda Granit AB 51 Äskered Halmstad Gnejs Mobjer Sten AB 52 Vastad Falkenberg Gnejs JB-Sten AB 53 Eftra Svenstorp Falkenberg Gnejs H-Gnejs AB 54 Tjuvkil Kungälv Gnejs Johan Backman 55 Nolby, Brastads-Häller Lysekil Granit Fyrstads Stenprodukter AB 56 Prästtorp Lysekil Granit Lander Granit AB 57 Vese 3:1 Lysekil Granit Leif Nicklasson 58 Broberg Lysekil Granit Brobergs Granit HB 59 Valla Sotenäs Granit Hallindens Granit AB 60 Bjälkebräcka, Gröv, Skarstad Lysekil Granit Hallindens Granit AB 61 Fålbengsröd Sotenäs Granit Bohusläns Kooperativa Stenindustri 62 Näsinge-Vässby, Mällegården Strömstad Granit Bohusläns Kooperativa Stenindustri Industrimineral och natursten 43

46 Tabell 24 Leveranser av i Sverige brutna industrimineralråvaror Table 24 Deliveries of industrial minerals quarried in Sweden kton kton kton kton kton kton kton kton kton Dolomit Skiffer (krossad) Fältspat (kv/fsp) Kalksten (krossad) Krita Kvarts (ren) Kvarts/kvartsit Kvartssand Kvartssandsten Talk/täljsten Olivin Diabas Grafit Lera Övriga industrimineral Summa industrimineral: Anm.: Uppgifterna åren är uppskattade av SGU, fr.o.m baseras uppgifterna även på enkätsvar från företagen. Tabell 25 Uppskattat värde av i Sverige brutna industrimineral (säljbara produkter) år Table 25 Estimated value of industrial minerals (salable products) quarried in Sweden Bergart/mineral Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Dolomit Skiffer (krossad) Fältspat (kv/fsp) Kalksten Kvarts/kvartsit Kvartssand Kvartssandsten Talk/täljsten Olivin Diabas Grafit Lera Övriga industrimineral Summa industrimineral: Industrimineral och natursten

47 Tabell 26 Brytning och leveranser av natursten (block och plattor) 2004 Table 26 Quarring and deliveries of dimensional stone 2004 Bergart Antal Antal Brytning Levererad Utbyte Värde* av levetäkter företag totalt natursten rerad natursten kton kton kton kton % % Mkr Mkr Diabas Gnejs Granit Kalksten(marmor) Blocksten övrigt Summa: Summa inklusive restprodukter: * Delvis uppskattat av SGU Emmaboda Granits naturstenstäkt i Vånga, Kristianstads kommun, Skåne län. Foto: Emmaboda Granit AB. Energitorv 45

48 A B C D E F G H I J K L M N Fördelningen av gällande bearbetningskoncessioner för energitorv Produktion Ej produktion km 2 1 A B C D E F G H I J K L M N 46 Energitorv

49 Tabell 27 Tillstånd enligt lagen om vissa torvfyndigheter och produktion av energitorv år 2004 Table 27 Permits according to the Act on Certain Peat Deposits and Production of Energy peat in 2004 Koncessionslagda ytor Producerad energitorv Län Antal Areal (ha) Kvantitet (kbm) Uppsala Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa år Summa år Totalt bruten energitorvkvantitet år 2004 motsvarar ca MWh (år 2003 ca MWh) Diagram 20 Till SGU inrapporterad produktion av energitorv To SGU reported production of energy peat in miljoner kbm 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Provbrytning Energitorv 47

50 Riksintressanta mineralfyndigheter Beslut om riksintresse enligt 3 kap. 7 2 st miljöbalken, Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa, riktar sig till länsstyrelsen och utgör planeringsunderlag som länsstyrelsen och kommunen har att ta hänsyn till i den långsiktiga planeringsprocessen. Underlaget används vid beslutsfattande enligt annan lagstiftning och innebär inte i sig någon ändring av mark- och vattenanvändningen. Riksintresset skall tas in i den kommunala översiktsplanen. Riksintressen enligt 3 kap. 7 2 st miljöbalken skall vid kollision med annat riksintresse enligt 3 kapitlet miljöbalken vägas mot detta enligt bestämmelsen i 3 kap. 10 Om ett område enligt 5 8 är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har beslutat att bl.a. utmål/utmålsfält enligt tidigare gruvlagen och bearbetningskoncessioner enligt tidigare lagen om vissa mineralfyndigheter under bearbetning tills vidare utgör sådana områden som åsyftas med 3 kap. 7 2 st miljöbalken, dvs. är riksintresseområden för mineralutvinning. Vidare har SGU och Naturvårdsverket, efter att ha erhållit underlagsmaterial från landets länsstyrelser, beslutat att ett antal industrimineralförekomster är riksintressanta enligt samma lagrum. Läget av riksintressena har utmärkts med en koordinat på karta. Detaljavgränsning av fyndigheternas utsträckning och läge sker vid behov i varje enskilt fall. Dessutom pågår fortlöpande arbete med att detaljavgränsa alla fyndigheter. Nya fyndigheter skall fortlöpande bli föremål för samråd och bedömning om de skall fogas till listan över riksintressanta fyndigheter. Vid bedömning och urval av riksintressanta fyndigheter används kriterier som bl.a. rör försörjningsberedskap, dokumentation, speciella materialegenskaper och tillgångar. Nedan har i tabellform intagits samtliga nu gällande riksintressen, 122 st enligt 3 kap. 7 2 st miljöbalken. Av dessa har hittills 34 st detaljavgränsats och utmärkts på karta. Resterande 88 st har endast lägesbestämts med en centrumkoordinat. Samtliga riksintressens huvudsakliga läge framgår av karta på s. 49. Kalkbrottet Klinthagen på norra Gotland är en mineralfyndighet klassad som riksintresse. Foto: Jeanette Bergman Weihed. 48 Mineral av riksintresse enligt miljöbalken

51 A B C D E F G H I J K L M N Mineralfyndigheter av riksintresse enligt miljöbalken Industrimineral (71) Malmmineral (24) Natursten (27) Energitorv (1) km 2 1 A B C D E F G H I J K L M N Mineral av riksintresse enligt miljöbalken 49

52 Riksintressant mineralfyndighet i Södermanlands län STOCKHOLM 1:2 1/2 1:8 JULITA-RAMSNÄS 1:1 KÅRTORP 1:1 BRYNSTORP 2 1: /2 GIMGÖL JULITA- VÄSBY 3:6 1:3 1/2 1:4 1/ : Ramsnäs Linbana Forsån Forsbrotorp 2:9 2:8 2 2:37 Hjälmarsviken 7:1 3 2: :36 2:10 2:11 2:13 2:12 Krokan 7:20 2:35 2:34 2:33 2:32 2:31 Forsbrotorp 2:14 2:15 Öljaren 7:12 MAREN 1:5 8:4 2 s 7:17 Kalkbrottsvillorna 7:1 2:7 2:16 2 2:30 2:42 2:28 2:41 2:29 s 2:17 2:18 7:16 2:25 2:24 8:2 Nyängen C 2:26 2:27 2:39 Kalkugnstorp 2:8 Vargkärrspussen Hjälmarsvik 2:9 2 2:40 Bångarbol Stavbäcken 2:46 2:48 Brostugan 7:27 2:28 2:20 9:1 3 2:36 7:18 2:26 2:4 2: :25 7:19 9:1 5 7:21 7:3 10:1 FRIDHEM 1:1 2:7 1:2 1/3 2:50 2:29 2:38 2:13 7:14 2:46 2:18 2:32 2:4 s 2:57 8:6 3 8:4 7:5 7:6 6 2:49 8:4 9 7:4 2:19 2:23 D A 2:22 2:21 2:20 E Västerängen Kalkbrott J B FORSBY Skjutbana Krokstigen F FORSBY 2:9 1/3 Kalkugnsgärdena Bränsla :4 14 Ektorp I FORSBY Blåkärr Sofielund Mostugan Ekeberg G Mosshagen Björkvik H Rostorp Bergslund Vingåkers kommun 6558 Slängbäcken Södermanlands län Kartblad 10G:00, 10G:20 Skala 1: Stockbäcken Högtorp Kartstugan Mineral av riksintresse enligt miljöbalken

53 Riksintressanta mineralfyndigheter per län Fyndighetens/ Kommun Materialtyp Koordinater Användning/ förekomstens namn X Y Kommentar Uppsala län C 1. Dannemora Östhammar Järnmalm Mineraliskt ämne enl. minerallagen Södermanlands län D 1. Forsby* Vingåker Kalksten Filler i bl. a. pappersindustrin Östergötlands län E 1. Lemunda Motala Sandsten Råvara för glastillverkning E 2. Gärstad* Linköping Lera Råvara för lättklinkertillverkning Jönköpings län F 1. Norra Kärr Jönköping Alkalina bergarter Innehåller sällsynta jordartsmetaller F 2. Adelöv-Nostorp Tranäs Porfyr För krossändamål F 3. Karsbo- Nässjö Kvartsit Råvara för glas- och metallurgisk Fåglarp* industri F 4. Hjärtsöla- Nässjö Kvartsit "- Almesåkra- Norrgård R 6. Brogården Habo Specialsand Råvara för tillverkning av eldfast material, filtersand till vattenrening R 7. Baskarp* Habo Specialsand Specialsand för gjuterier och glassfibertillverkning Kalmar län H 1. Stormandebo Västervik Porfyr Krossberg, hög kvalitet H 2. Tribbhult Västervik Granit Byggnads- och monumentsten H 3. Flivik Oskarshamn Granit H 4. Hökhult Oskarshamn Granit H 5. Götebo Oskarshamn Granit H 6. Gillberga Borgholm Kalksten H 7. Albrunna Mörbylånga Kalksten Råvara för specialcement Gotlands län I 1. Filehajdar* Gotland Kalksten Råvara för cementindustrin I 2. Västra brottet* Gotland Kalksten Råvara för cementindustrin I 3. Klinthagen- Gotland Kalksten Insatsråvara för kemisk industri, brottet järn- och stålindustri I 4. Storugns Gotland Kalksten Kalk- och kalkbrukstillverkning, jord, skog- och sjökalkning Blekinge län K 1. Sternö* Karlshamn Diabas Råvara vid mineralullstillverkning Skåne län L 1. Hägghult Osby Hyperit/Diabas Byggnads- och monumentsten L 2. Duvhult Osby Hyperit/Diabas L 3. Boalt Östra Göinge Hyperit/Diabas L 4. Vånga Kristianstad Granit L 5. Ignaberga* Hässleholm Kalksten Industriråvara (hög kvalitet) Mineral av riksintresse enligt miljöbalken 51

54 Fyndighetens/ Kommun Materialtyp Koordinater Användning/ förekomstens namn X Y Kommentar L 6. Måsalycke* Tomelilla Anatas Råvara färg- och gjuteriindustrin L 7. Billinge* Klippan Kaolin Råvara i pappersindustrin M 1. Kvarnby* Malmö Kritkalksten Filler (särskilt beslut tidigare) M 2. Bjuv Bjuv Lera Eldfast lera M 3. Önnemo Lund Gnejs Viktig bergtäkt M 4. Hardeberga/ Lund Kvartsitisk sandsten Vägbyggnadsändamål Rögle* M 5. Lyby Hörby Kvartsitisk sandsten Industriråvara (hög kvalitet) M 7. Bjuv/Åstorp Bjuv/Åstorp Lera Klinkrande lera M 8. Billinge* Eslöv/Höör Kaolinlera Råvara i pappersindustrin M 9. Eriksdal Sjöbo Kvartssand Kvalificerade industriändamål Hallands län N 1. Vreda Falkenberg Hallandsgnejs Byggnads- och monumentsten N 2. Svenstorp Falkenberg Hallandsgnejs Byggnads- och monumentsten N 3. Vastad Falkenberg Hallandsgnejs Byggnads- och monumentsten N 4. Äskered Falkenberg Hallandsgnejs Byggnads- och monumentsten N 5. Äskered Falkenberg Hallandsgnejs Byggnads- och monumentsten N 6. Bårarp Halmstad Hallandsgnejs Byggnads- och monumentsten N 7. Nannarp Halmstad Hallandsgnejs Byggnads- och monumentsten N 8. Tiarp Halmstad Hallandsgnejs Byggnads- och monumentsten Västra Götalands län P 1. Dalen Bengtsfors/Åmål Kvartsit Basråvara inom ferroleg.ind., eldfasta, keramiska produkter samt specialsten till industrin P 2. Tansjön Bengtsfors/Åmål -" P 3. Fengerfors Åmål -" P 4. Fröskog Åmål -" P 5. Korpeknatten Bengtsfors/Åmål -" P 6. Norra Kuvetjärnet Åmål -" P 7. Fjällen-Dalberget Åmål -" P 8. Kilane Åmål -" P 9. Valön Åmål -" P 10. Livarebo-Ulerud* Mellerud/Åmål -" R 1. Billingsyd* Skövde Diabas Råvara vid mineralullstillverkning R 2. Våmb* Skövde Kalksten Råvara för cementindustrin R 3. Råda Lidköping Specialsand Specialsand för gjuterier Filtersand till vattenrening R 4. Rådene* Skövde Kalksten Råvara för cementindustrin R 5. Uddagården* Falköping Kalksten Värmlands län S 1. Gåsgruvan Filipstad Kalksten Metallurgisk industri och miljöändamål S2. Hålsjöberg Torsby Kyanit Byggnadssten, aluminiumråvara och keramisk råvara 52 Mineral av riksintresse enligt miljöbalken

55 Fyndighetens/ Kommun Materialtyp Koordinater Användning/ förekomstens namn X Y Kommentar Örebro län T 1. Zinkgruvan Askersund Zinkblände, blyglans, Mineraliskt ämne enl. minerallagen silver T 2. Forshammar Lindesberg Fältspat, kvarts Råvara keramiska industrin T 3. Hällabrottet Kumla Sandsten Råvara till byggmaterial T 4. Björkaverken/ Örebro Dolomitmarmor Hög kvalitet, filler Glanshammar T 5. Brännlyckan Askersund Marmor Byggnadssten (Kolmårdstyp) T 6. Lillkyrka* Örebro Marmor Byggnadssten (Ekebergstyp) T 7. Larsbo* Lindesberg Kalksten, dolomit Metallurgisk industri Västmanlands län U 1. Höjderna Skinnskatteberg Fältspat Industrimineral U 2. Tistbrottet Sala Dolomit Filler U 3. Banmossen Heby Wollastonit Keramisk industri Dalarnas län W 1. Garpenberg Hedemora Zinkblände, blyglans, Mineraliskt ämne enl. minerallagen silver W 2. Garpenberg Hedemora Zinkblände, blyglans, Mineraliskt ämne enl. minerallagen norra silver W 3. Falu gruva Falun Kopparkis Mineraliskt ämne enl. minerallagen W 4. Mångsbodarna Älvdalen Sandsten (kvartsit) Byggnads- och monumentsten W 5. Mjågen Älvdalen Porfyr Vägmaterial av hög kvalitet W 6. Grängesberg Ludvika Järnmalm Mineraliskt ämne enl. minerallagen Gävleborgs län X 1. Enåsen Ljusdal Guld Mineraliskt ämne enl. minerallagen X 2. Kringelgruvan* Ovanåker Grafit Smörjmedel och elektroder X 3. Gropabo* Ovanåker Grafit X 4. Månsberg* Ovanåker Grafit X 5. Mattsmyra* Ovanåker Grafit Jämtlands län Z 1. Handöl Åre Täljsten Talkproduktion Z 2. Rödberget/ Åre Olivin Tillsats i järn- och stålindustrin Handöl Z 3. Brunflo Östersund Kalksten Byggnadssten Z 4. Rönnöfors Krokom Skiffer Byggnadssten Z 5. Östra Tönningflon* Härjedalen Torv Energimineral Västerbottens län AC 1. Långdal Skellefteå Zinkblände, blyglans, Mineraliskt ämne enl. minerallagen guld och silver AC 2. Kankberg Skellefteå Zinkblände, blyglans, Mineraliskt ämne enl. minerallagen kopparkis, guld och silver AC 3. Björkdal Skellefteå Guld Mineraliskt ämne enl. minerallagen AC 4. Renström Skellefteå Kopparkis, zinkblände, Mineraliskt ämne enl. minerallagen AC 5. Åkerberg Skellefteå Guld Mineraliskt ämne enl. minerallagen Mineral av riksintresse enligt miljöbalken 53

56 Fyndighetens/ Kommun Materialtyp Koordinater Användning/ förekomstens namn X Y Kommentar AC 6. Holmtjärn Norsjö Zinkblände, kopparkis Mineraliskt ämne enl. minerallagen AC 7. Kristineberg* Lycksele Zinkblände, kopparkis, Mineraliskt ämne enl. minerallagen blyglans, guld och silver AC 8. Kittelfjäll Vilhelmina Olivin Tillsats i järnmalmspellets AC 9. Granlidknösen Storuman Flusspat Flussmedel AC 10. Varuträsk Skellefteå Pegmatit Innehåller sällsynta jordartsmetaller AC 11a Repsjömyran Vindeln Diatomit Kiselgur AC 11b.Gåstjärn Vindeln Diatomit Kiselgur AC 12. Maurliden* Norsjö Zinkblände, kopparkis, Mineraliskt ämne enl. minerallagen guld och silver AC 13. Storliden* Malå Zinkblände, kopparkis, Mineraliskt ämne enl. minerallagen guld och silver AC 14. Svartliden* Storuman och Guld Mineraliskt ämne enl. minerallagen Lycksele AC 15. Fäboliden* Lycksele Guld Mineraliskt ämne enl. minerallagen Norrbottens län BD 1. Laisvall Arjeplog Blyglans, silver Mineraliskt ämne enl. minerallagen BD 2. Aitik* Gällivare Kopparkis, guld Mineraliskt ämne enl. minerallagen BD 3. Malmberget* Gällivare Järnmalm Mineraliskt ämne enl. minerallagen BD 4. Pahtohavare Kiruna Kopparkis Mineraliskt ämne enl. minerallagen BD 5. Viscaria Kiruna Kopparkis Mineraliskt ämne enl. minerallagen BD 6. Kiruna* Kiruna Järnmalm Mineraliskt ämne enl. minerallagen BD 7. Nunasvaara Kiruna Grafit Filler, smörjmedel och eldfasta produkter BD 8. Masugnsbyn* Kiruna Dolomit Tillsats i järnmalmspellets BD 9. Masugnsbyn Pajala Grafit Filler, smörjmedel, eldfasta produkter BD 10. Lautakoski Pajala Täljsten Råvara för pappersindustrin BD 11. Äpartjåkka Jokkmokk Magnesit Råvara för eldfast tegel BD 12 Purnu Gällivare Olivin Tillsats i järnmalmspellets BD 13. Rakas Jokkmokk Magnesit Råvara för eldfast tegel BD 14. Lantanjarkka Jokkmokk Wollastonit Filler, keramisk råvara BD 15. Niilivaara Gällivare Fältspat Till glas- och keramisk industri BD 16. Norvijaur Jokkmokk Kalksten Lämplig för järn, stål- och pappersindustrin BD 17. Raitajärvi Övertorneå Grafit Grovfjällig, elektrodtillverknink BD 18. Pajeb Arjeplog Kvarts Råvara optiska kablar, fiberoptik * = detaljavgränsad 54 Mineral av riksintresse enligt miljöbalken

57 Svensk-engelsk ordlista List of terms aktiebolag andel andra järnframställningsverk antal anrikning arbetarpersonal arbetsskyldighet arbetsställe art avfall avgift avsalu basisk bergart bergmästardistrikt bergverk(en) bessemer bly blästermasugn bortlämnade lönearbeten bostäder brytning bränning bränsle byggnadsarbete dagbrott direkt användbar malm dragen tråd driftstid drivkraft dygn ekonomisk elektrisk(a) elenergi eldningsolja emballage enskild erhållen fastställd(a) ferrolegering(ar) flotation fosfor fosforhalt framställning fyndighet förbrukning förbränningsmotor fördelning förening försvar förädlingsvärde genomsnittlig gruva gruvfält gruvidkare gråberg göt götstål, råstål joint-stock company share other iron works number dressing workers obligation to work establishment kind, sort waste (products) charge sale basic kind of rock district of inspector of mines metal and mining industry bessemer lead blast furnace contract and commission work done by others dwellings mining, quarrying, extraction burning fuel construction-work open pit directly applicable ore wrought wire time in operation motive power calender-day economic electric electric energy fuel oil packing private received fixed ferro-alloy(s) flotation phosphorus content of phosphorus production, manufacture deposit consumption, use combustion engine distribution association, union protect value added average, mean mine mine-area mining practitioner rock ingots crude steel halt hela hemarbetare hjälparbetare ickejärnmalm ickejärnmetall igensättningsbrytning i ekvivalenta oljeton i ekvivalenta stenkolston induktionsugn jordförbättring järn järnhalt järnmalm järnmalmsgruvor järnmalmsslig järnmalm (sovrad) järn- och stålframställning järnsvamp järnverk kalk kalldraget kallvalsat kapacitet konverter kostnad krossa kulsinter kvantitet kvinnor lager leverera ljusbågsugn län löner magnetisk malen malm mangan manganhaltig martingöt martinugn masugn masugnsgas material medelhalt medelvärde män nyanskaffningar näringsgren (detaljgrupp) pallbrytning periodisk produktion redovisa reparationsarbeten rike rum- och pelarbrytning content whole home worker auxiliary worker non-ferrous ore non-ferrous metal back-fill mining tons of oil equivalent tons of coal equivalent induction furnace soil-improvement iron iron content iron ore iron ore mines concentrates of iron ore iron ore (sorted) production of iron and steel sponge iron ironworks lime cold drawn cold rolled capacity converter cost crush pellets quantity women stocks deliver arc furnace county wages and salaries magnetic ground ore manganese containing manganese open hearth ingots furnace of open hearth steel blast furnace blast furnace gas material average content average value men new acquisitions sub-group of industries benching periodical production report on repairing state room-and-pillar mining Svensk-engelsk ordlista 55

58 råvara saldo sinter skivpallbrytning skivrasbrytning slig slipmedel smidd, -a smältning sovring sovringsmetod sprängämnen stenbearbetning stenbrytning styckemalm stålgjutgods stång summa sur svavelhalt svavelkis tackjärn (råjärn) tackjärnssmältning tillgångar tillkomma tillsats tillverkning timmar tjänstemän total(t) ugn underhållsarbete under jord uppfodringsnivå uran varmdragna varmvalsade verk värde zink år års-, årlig återanskaffningsvärde ägare äldre varp ändamål raw material balance sinter sub-level stoping sub-level caving concentrate(s) abrasive forged smelting sorting method of sorting blasting agent manufacture of stone products quarrying of stone ore in lumps steel castings bar sum acid content of sulphur iron pyrites pig iron smelting of pig iron assets add added ingredient manufacture, production hours salaried employees totally furnace, kiln, retort repair works underground haulage level uranium hot drawn hot rolled works plant, works value zinc year annual cost of reprocuring owner old waste purpose 56 Svensk-engelsk ordlista

59

60 Box 670, Uppsala ISSN