Understöd för anläggningsprojekt som avser idrottsanläggningar och tillhörande fritidsutrymmen

Transkript

1 1 Understöd för anläggningsprojekt som avser idrottsanläggningar och tillhörande fritidsutrymmen ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN OM STATSUNDERSTÖD 1. ALLMÄNT 1.1 Statsunderstöd för idrottsanläggningar I statsbudgeten tas årligen in ett anslag för beviljande av understöd för uppförande, sanering, förvärv och utrustning av idrottsanläggningar. Beviljande av understöd baserar sig till centrala delar på idrottslagen (390/2015) och förordningen (550/2015), lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och förordningen (1766/2009) samt bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001) och villkoren i statsbudgeten. Centrala för byggandets del är markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och förordningen (895/1999). Undervisnings- och kulturministeriet (OKM) är statsbidragsmyndighet om byggkostnaderna för projektet överstiger euro. I projekt vars kostnader uppskattats till högst euro är regionförvaltningsverket (RFV) statsbidragsmyndighet. Alla ansökningar tillställs dock det regionförvaltningsverk på vars område projektet finns. Statsunderstöd beviljas dock inte utan särskilda kommunalekonomiska grunder för projekt vars kostnader understiger euro. När man definierar den undre gränsen för statsstödsmyndighetens behörighet och för ett understödsberättigat projekt beaktas kostnaderna för projektet utan moms. Understöd beviljas i första hand kommuner eller samkommuner samt sammanslutningar där en kommun eller en samkommun har bestämmanderätten. Understöd kan även beviljas andra sammanslutningar om det är motiverat för att förverkliga idrottslagens syften ( 13 i 390/2015). Understöd beviljas i regel för projekt för vilka byggnadsarbetet ännu inte har inletts. Statsbidragets belopp är behovsprövat. Statsbidragsmyndigheten besluter hur stort understödet är. Fr.o.m. år 2016 använder man projektets momsfria kostnader när man beslutar om statsstödets storlek. På basis av de strategiska linjedragningarna kan projektunderstödet för en idrottsanläggning uppgå till högst 30 procent av projektets kostnadsberäkning. Understödet kan dock inte överskrida Understödet för simhallar kan uppgå högst till euro beroende på hallutrymmesprogrammets mångsidighet. Näridrottsanläggningar kan beviljas ett förhöjt understöd, som kan uppgå till högst procent av projektkostnaderna. Om olika aktörer (kommunens olika förvaltningar, organisationer, den privata sektorn, övriga sammanslutningar) med en betydelsefull samfinansiering satsar på att verkställa ett projekt kan understödet täcka 30 procent av projektets kostnadsberäkning men dock inte överstiga euro. Om projektet omfattar flera verksamhetsmässigt

2 2 betydelsefulla anläggningsprojekt eller deras totalrenovering (t.ex. en mångsidig simhall eller en storskalig idrottshall) kan understödet omfatta 30 procent av projektets kostnadsberäkning men inte överstiga euro. Om de lösningar som verkställs i projektet på ett betydelsefullt sätt förbättrar dess energieffektivitet under dess totala livscykel eller om förnyelsebar energi används som energilösning är det eventuellt motiverat att höja storleken på understödet. Statsunderstödet för riksomfattande, vanligen exceptionellt stora projekt fastställs från fall till fall. För att få understöd på basis av andra understödsprinciper än anläggningsprojekt för byggande av allmänna idrottsanläggningar bör anläggningsprojektet identifieras i ministeriets beslutsprocess som ett nationellt toppidrottsprojekt. Detta förutsätter att samtliga parter har en enhetlig uppfattning om projektets riksomfattande art. Parter är: Kommun, på vars område anläggningsprojektet finns, Organisationer, vilkas verksamhet påverkas av anläggningsprojektet Olympiska kommittén/toppidrottsenheten, grenförbund, Valo ry), Statens idrottsråd Regionförvaltningsverket Undervisnings- och kulturministeriet Undervisnings- och kulturministeriet gör det slutliga beslutet i saken. Utvecklingen av understöden för nationellt betydande riksomfattande toppidrottsprojekt är högst 15 procent av de statsunderstöd som undervisnings- och kulturministeriet delar ut. 1.2 En finansieringsplan för idrottsanläggningar Undervisnings- och kulturministeriet gör årligen upp en landsomfattande finansieringsplan för idrottsanläggningar. Planen omfattar de fyra följande åren. Den är riktgivande och statsunderstöden kräver alltid en separat ansökan. Finansieringsplanen omfattar bara projekt, vars budget överskrider euro. Det handlar således om projekt i vilka undervisnings- och kulturministeriet är den behöriga myndigheten. Den årliga finansieringsplanen är det första steget när man behandlar de egentliga bidragsansökningarna för följande år och för beslut gällande dem. Det behövs en blankett för finansieringsplanen, som ligger som grund för behandlingen. Den går att få fram på internet på adress: /asset_publisher/liikuntapaikkojen-ja-niihin-liittyvien-vapaa-aikatilojen-perustamishankkeet Blanketter och bilagor : Blankett för finansieringsplanen Ett utdrag ur kommunens investeringsprogram krävs när det är en kommun som ansöker om bidrag. Av privata samfund förutsätts en plan för finansieringen av projektet. Till blanketten ska dessutom fogas en karta som beskriver hur projektet placerar sig inom sitt verkningsområde. Alla projektframställningar med bilagor tillställs årligen före utgången av året det regionförvaltningsverk, inom vars område projektet finns. Då beaktas de i behandlingen av finansieringsplanen. Regionförvaltningsverken ställer årligen projekten i angelägenhetsordning och inhämtar utlåtanden hos det regionala idrottsrådet före slutet av juni. Vid behov kontaktas landskapens förbund. Regionalförvaltningsverken tillställer undervisnings- och kulturministeriet skyndsamhetsordningen för projekten inom sitt område före utgången av juni. Undervis-

3 3 nings- och kulturministeriet gör sedan upp en landsomfattande finansieringsplan och begär ett utlåtande från Statens idrottsråd. Finansieringsplanen görs upp för de följande fyra åren. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer planen vanligen i november. 2. ANSÖKAN OM STATSUNDERSTÖD Ansökan om statsunderstöd lämnas före utgången av året till det regionalförvaltningsverk som handhar det område där projektet ska genomföras. De byggnadstekniska ritningar och bilagor för enskilda idrottsanläggningstyper för projekt som hör till undervisnings- och kulturministeriets beslutanderätt, vars kostnader överstiger euro och som nämns i denna ansökningsanvisning i avsnitt 3.3, överlämnas till regionalförvaltningsverket efter att de har godkänts i regionalförvaltningen. Regionalförvaltningsverket skickar materialen till undervisnings- och kulturministeriet senast i slutet av februari. De byggnadstekniska ritningarna levereras i den skala som anges i denna ansökan (kapitel 3.3.). För projekt, som hör till undervisnings- och kulturministeriets behörighet och vars kostnader överstiger euro sammanställer regionförvaltningsverken en angelägenhetsordning och ber om ett utlåtande från det regionala idrottsrådet. Regionalförvaltningsverken gör upp en angelägenhetsordning för den egna regionen, inklusive motiveringar, jämte projektvisa utlåtanden. Före utgången av februari ska undervisnings- och kulturministeriet ha ansökningarna hos sig. Undervisnings- och kulturministeriet gör sedan upp en landsomfattande finansieringsplan och begär ett utlåtande från Statens idrottsråd. Ministeriet strävar efter att årligen fatta understödsbesluten före utgången av april. Ministeriet beviljar ämbetsverken årligen, i april, ett bidragsanslag för sådana projekt som hör till regionförvaltningsverkets behörighet. Regionförvaltningsverken begär ett utlåtande om sådana projekt som de bereder av det regionala idrottsrådet. Målet är att regionförvaltningsverken fattar sina understödsbeslut före utgången av maj. En ansökande part kan bekanta sig med tidigare beslut som undervisnings- och kulturministeriet har fattat på internetadressen: /asset_publisher/liikuntapaikkojen-ja-niihin-liittyvien-vapaa-aikatilojen-perustamishankkeet Regionförvaltningsverkens beslut om beviljade understöd finns på respektive regionförvaltningsverks internetsidor (gå till undervisning och kultur/idrott). Dokument som ska med som bilagor i ansökningarna beskrivs under punkt 3 i denna anvisning. I ärenden som ansluter sig till ansökningsförfarandet bör den ansökande parten kontakta de tjänstemän och byggnadsinspektörer som ansvarar för idrott på respektive regionförvaltningsverk. En förteckning över regionförvaltningsverkens motionsansvariga tjänstemän och byggnadsinspektörer finns på internetadressen:

4 4 3. INNEHÅLLET I ANSÖKAN 3.1 En projektplan Projektets innehåll beskrivs i 37 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. En projektplan ska utarbetas över anläggningsprojektet och tillställas statsbidragsmyndigheten. Projektplanen ska innehålla en allmän beskrivning av projektet, en utredning om behovet av att genomföra projektet och om när det kan genomföras, samt planskisser och en kostnadskalkyl. De lokaler som projektet omfattar ska specificeras i planen (rumsprogram). Undervisnings- och kulturministeriet kan utfärda sådana bestämmelser om projektplanen och ansökningshandlingarna som gäller bedömningen av projektets funktionalitet, tekniska standard, säkerhet och energieffektivitet. Innehållet i projektplanen En beskrivning av nuläget En beskrivning i stora drag av projektet Motivering för varför det är nödvändigt att verkställa projektet Byggnadens rumsprogram, för uteidrottsplatsernas del en förteckning över tävlingsplatserna, idrottsplanerna och motsvarande delar av projektet. En kostnadsberäkning En plan för hur projektfinansieringen verkställs En plan för driftsekonomin En tidtabell för projektets verkställande Beskrivningen ska gärna också omfatta en karta så att det ska gå att bedöma hur projektet fyller kraven på tillgänglighet inom sitt område. Enligt statsunderstödslagen är den allmänna förutsättningen för statsunderstöd att det är befogat att bevilja statsunderstöd. Projekt som ansluter sig till idrottsanläggningar grundar sig på lokala, regionala eller riksomfattande behov. I projektplanen framställs projektets behövlighet med en beskrivning av nuläget, en generell redogörelse av projektet med motiveringar. Till motiveringen fogas en behovsanalys av kommuninvånarnas motionsbeteende och det mervärde som idrottsplatsen ger för att främja invånarnas motionsaktivitet, tävlings- eller toppidrott eller hobby. Enligt 27 i kommunlagen (365/1995) är kommunen skyldig att i väsentliga beslut som handlar om motion och idrott se till att invånarnas möjligheter till deltagande och påverkan säkerställs. Kommuninvånarna kan höras exempelvis med en webbenkät, vid invånarmöten och föreningsparlament eller med direkta enkäter på samlingsplatser och köpcentra, som en kombination av dessa eller på andra sätt, med vilka invånarna hörs i det beslutsfattande som gäller dem. Som en del av 12 i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ska kommunen bedöma kommuninvånarnas motions- och idrottsaktivitet i syfte att främja hälsa och välbefinnande.

5 5 Väsentligt i projektplanen är att beskriva hur projektet kompletterar den helhet som kommunens eller regionens idrottsanläggningar bildar. I motiveringen till projektet är det viktigt att med hjälp av nyckeltal som är baserade på dokumentation beskriva idrottsanläggningens verkningsområde, efterfrågan av idrottsanläggningen och möjligheten att använda anläggningen på ett mångsidigt sätt. Som nyckeltal kan vid sidan av kommuninvånarnas motionsaktivitet användas information om bokning och användning av turer, användning av idrottsanläggningar utanför kommunen (i grannkommuner) och antalet besökare i motsvarande idrottsanläggningar i andra kommuner. I motiveringarna kan man granska exempelvis relationen mellan utbud och efterfrågan, upplysningar som uppföljningen av besökarsiffror gett, användargruppernas struktur samt utrymmenas och användarnas positionering ur tillgänglighetens synvinkel. Idrottsplatsens delhelheter med arealer beskrivs i projektplanen. Om motionsbyggnaderna uppgörs ett rumsprogram. Av uteidrottsanläggningarna presenteras en förteckning av de tävlingsplatser, idrottsplaner och motsvarande som ingår i projektet. I projektplanen presenteras en kostnadsberäkning i stora drag. En noggrannare kostnadskalkyl som baseras exempelvis på byggnadsdelar, fogas till projektets byggnadstekniska planer på det sätt som anges i kapitel 3.2. I projektets finansieringsplan beskrivs hur självfinansieringen ingår i kommunens årliga budget och investeringsplan. För privata sammanslutningar föreslås att finansieringen presenteras exempelvis som självfinansieringens andel av sammanslutningens balansräkning, lån från finansinstitut och som andra finansiella poster. I finansieringsplanen bör beaktas, att understöd inte kan erhållas från mer än en understödskälla. Som statliga understödsformer betraktas också EU:s strukturfonder och bl.a. EU-understöd som beviljas via aktionsgrupper, t.ex. Leader-understöd. I det kapitel i projektplanen som berör driftekonomiplanen beskrivs de kostnader som projektet ger upphov till, de inkomster som fås av användarna och övrig projektspecifik finansiering som kostnaderna täcks med. För hallbyggnader utarbetas dessutom en livscykelkostnadsberäkning i enlighet med kapitel 3.2. i anvisningen. I tidtabellen för projektets verkställande bör särskild uppmärksamhet fästas vid den tidpunkt då man avsett att börja bygga samt vid den uppskattade tidpunkten för avslutandet av byggandet Övriga bilagedokument som behövs i ansökan Projektets ägande En förutsättning för att understöd beviljas är att den egendom som införskaffas kommer i understödsmottagarens ägo. För en tomts del förutsätts dessutom att understödsmottagaren äger eller med ett långvarigt arrendekontrakt förfogar över marken som byggnaden eller anstalten ligger på. Arrendekontraktet ska gälla för en tidsperiod på åtminstone 15 år efter det att understödet har beviljats. Avtalet ska bifogas till ansökningsdokumenten.

6 6 För kommunernas del räcker det med en anteckning i ansökningsblanketten om att marken ägs för att påvisa ägandet, undantag är friluftsleder och motsvarande projekt. Privata sammanslutningar levererar ett lagfartsbevis, ett köpebrev eller motsvarande dokument, med vilka markägandet kan bestyrkas. När projektet genomförs på arrendemark, fogar både kommuner och privatpersoner arrendeavtalet till sin ansökan. Förvaltning av markområden För att påvisa projektets självfinansiering fogar kommunerna ett utdrag ur kommunens fastställda budget och/eller investeringsprogram till sin ansökan. Privata sammanslutningar tillställer sammanslutningens styrelsebeslut om självfinansiering och för lånets del finansinstitutets gällande offert. Byggnadslov I de projekt, vilkas verkställande kräver byggnadslov ombeds den ansökande att foga till sin ansökan ett byggnadslov eller motsvarande annat tillstånd eller intyg av byggnadstillsynsmyndighet att det inte finns hinder för att få ett tillstånd. För övriga projekts del ska ansökan omfatta byggnadstillsynsmyndighetens intyg över att det inte finns hinder för att förverkliga projektet. Kostnadsberäkning Kostnadsberäkningen ska specificeras per utgiftspost. För att det ska vara enklare att bedöma kostnadsnivån är en bedömning för byggnadsdelen eller åtminstone för rumsprogrammet att rekommendera som bilaga i ansökan. Byggnadstekniska planer Beträffande de byggnadstekniska planerna ska till ansökan dessutom fogas ritningar, typ L2 eller mera detaljerade, samt utredningar över byggsättet i två exemplar. Till ansökan som gäller grundförbättringsprojekt ska fogas en bedömning av skick och vid behov en konditionsundersökning uppgjord t.ex. enligt anvisningarna i undervisningsministeriets publikation om idrottsanläggningar (nr 54). Publikationen och blanketten för utredning över byggsättet (RKOY 520) fås hos Rakennustieto Oy: Livscykelkostnadsberäkning och energicertifikat Till ansökningar som gäller idrottsanläggningsprojekt, såsom idrottshallar och -salar, simhallar och motsvarande bör fogas dokumentet om livscykelkostnadsberäkningen och energicertifikatet. Dessa dokument förutsätts inte av uteidrottsanläggningar. Undervisnings- och kulturministeriets anvisning för utarbetandet av dokumentet om livscykelkostnadsberäkningen och energicertifikatet finns på internetdressen:

7 7 Tillgänglighetsutredning eller tillgänglighetskartläggning För att kunna bedöma idrottsplatsens tillgänglighet bör till ansökan fogas en tillgänglighetsutredning om projektet och en tillgänglighetskartläggning för grundförbättringarna. En tillgänglighetsutredning och -kartläggning bör utarbetas om byggnader. Till ansökan bör för uteidrottsanläggningars del fogas en utredning om hur hinderfri passage förverkligas i projektet. I utredningen kan i tillämpliga delar användas blanketten för tillgänglighetsutredning. Undervisnings- och kulturministeriets anvisning om planering av tillgängliga idrottsanläggningar och blanketten för utarbetande av tillgänglighetsutredning finns på internetadressen: Privata projekt Omständigheter som för en privat aktörs del talar för att bidrag beviljas är att kommunen deltar i projektet t.ex. med delägarskap i en sammanslutning, långvariga avtal om rätt till användning, en överlåtelse av en tomt eller ett fördelaktigt, långvarigt arrendeavtal liksom uppförande av övrig infrastruktur som ansluter sig till projektet. Det som speciellt förordar ett privat projekt är att det kompletterar kommunens serviceutbud vid övriga idrottsanläggningar eller om det handlar om ett projekt som kommunen eventuellt inte ensam uppför, t.ex. en idrottsanläggning som betjänar en gren. Av privata samfund krävs vissa specifika dokument som bilaga till ansökan. Det handlar om en redogörelse för samfundets ägarförhållanden, en godkänd verksamhetsplan för samfundet och en budget, ett registerutdrag för samfundet, en verksamhetsberättelse eller en motsvarande redogörelse för den föregående redovisningsperioden, samfundets resultaträkning, balansräkning och revisionsräkning från föregående redovisningsperiod. Publikationsserien om idrottsanläggningar Projekt som omfattar byggande av idrottsanläggningar och som undervisnings- och kulturministeriet finansierar inom ramen för olika forsknings- och utvecklingsprojekt ger årligen upphov till handböcker i planering och byggande av idrottsanläggningar. Den sökande förutsätts använda de här handböckerna när projektet planeras och uppförs och när man ansöker om statsstöd för det. På ministeriets webbsidor finns en lista över handböckerna i undervisnings- och kulturministeriets publikationsserie för uppförande av idrottsanläggningar, övriga instruktioner som stödjer kvaliteten i byggandet och pågående forsknings- och utvecklingsprojekt. Listan finns på adressen: Liikuntapaikkarakentamisen Suunta Statens idrottsråd har godkänt dokumentet Liikuntapaikkarakentamisen Suunta, i vilket man har samlat bl.a. de formella förutsättningarna för beviljandet av understöd och kriterierna som förordar ett beviljande av understöd. Dokumentet finns på undervisnings- och kulturministeriets internetadress:

8 8

9 9 3.3 Idrottsanläggningsspecifik, noggrannare redogörelse för de dokument som ansluter sig till byggplaneringen och som behövs som bilaga Idrottsplaner och banor utomhus, bollplaner översiktskarta situationsplan 1:500 dimensioneringsritning för planen utlåtande för hur anläggandet har skett dränerings- och avloppsplan för idrottsplanen bygg/sektionsritningar 1:50 specialplaner, t.ex. belysning redogörelse för idrottsplanens basutrustning utredning över byggsättet, också LVISA kostnadsberäkning en konditionsundersökning för totalrenoveringar redogörelse för tillgängligheten (en blankett i tilllämpliga delar) Idrottshallar och -salar översiktskarta situationsplan 1:500 utlåtande för hur anläggandet har skett planritningar 1:100 och sektionsritningar 1:50 fasadritningar 1:100 rumsprogram; storleken på/fördelningen av planen, ett gym, omklädningsrum, lager mm. golvkonstruktion och ytmaterial lösningar för energieffektivitet utredning över byggsättet, också LVISA energicertifikat kostnadsberäkning livscykelkostnadsberäkning en konditionsundersökning för totalrenoveringar redogörelse för tillgängligheten (blankett)

10 10 Simhallar översiktskarta situationsplan 1:500 utlåtande om hur anläggandet har skett planritningar 1:100 och sektionsritningar 1:50 fasadritningar 1:100 rumsprogram; storleken på bassängerna, omklädningsrummen, lager, café/mottagningsvestibul, m.m. vattenreningssystem, behandling av kemikalier luftkonditionerings- och torksystem, lösningar för energieffektiviteten, belysning utredning över byggsättet, också LVISA energicertifikat kostnadsberäkning livscykelkostnadsberäkning en konditionsundersökning för totalrenoveringar redogörelse för tillgängligheten (blankett) Ishallar översiktskarta situationsplan 1:500 utlåtande för hur anläggandet har skett planritningar 1:100 och sektionsritningar 1:50 fasadritningar 1:100 rumsprogram; rinkens mått, omklädningsrum, lager, café mm. ishallarnas nedkylningssystem (kylvätska) ventilationssystem, torkning, energilösningar, belysning utredning över byggsättet, också LVISA energicertifikat läktarkonstruktioner kostnadsberäkning livscykelkostnadsberäkning en konditionsundersökning för totalrenoveringar redogörelse för tillgängligheten (blankett)

11 11 Friluftsbad och båthamnar översiktskarta situationsplan 1:500 karta som utvisar vattendjup, bottnens kvalitet och vattenståndsvariationer vattenanalys för friluftsbad ritningar över bryggkonstruktionerna 1:50 utredning över byggsättet kostnadsberäkning en konditionsundersökning för totalrenoveringar redogörelse för tillgängligheten (en blankett i tilllämpliga delar) Motionsslingor och upplysta skidspår översiktskarta situationsplan i lämplig skala skalor: längdprofil 1:2000, höjd 1:100-1:200 tvärsnitt av banan och dess uppbyggnad typritningar för belysningsanordningarna ritningar för konditionsredskapen plan för utmärkningen och för parkeringsområdena utredning över byggsättet kostnadsberäkning redogörelse för tillgängligheten (en blankett i tilllämpliga delar) Friluftsleder, områden som ansluter sig till dem, raststugor samt platser där båtar och kanoter lägger till en karta över friluftsleden (rastplatser, raststugor samt hur leden är ansluten till nätet av friluftsleder i regionen) situationsplan över områden som ansluter sig till friluftslederna, raststugornas närområden och landstigningsplatser typ- eller konstruktionsritningar för konstruktionerna belysningens placering längs friluftsleden och typritningar för armaturer plan för utmärkning och informationsskyltar utredning över byggsättet kostnadsberäkning redogörelse för tillgängligheten (en blankett i tilllämpliga delar)

12 12 Slalombackar och hoppbackar översiktskarta situationsplan 1:500-1:1000 för slalombackar: en karta med uppgifter om backar som röjs längdprofil för enskilda grenar grenspecifika specialritningar utredning om startarrangemangen vid de nedre hisstationerna hisstyper och transporteffekter snökanoner planer för belysningen byggnadsritningar utredning över byggsättet, också VSA kostnadsberäkning För hoppbacke dessutom grundmått för dimensioneringen av hoppbacken och backens profil Övriga idrottsanläggningar inom vissa specialgrenar (t.ex. inom skytte, häst- och hundsport, cykling, skateboard, rullskridsko, motorsport, klättring, golf) dokumentförteckningarna tillämpas i tillämpliga delar de grenspecifika specialkraven framläggs i anslutning till ifrågavarande projekt 4. BESLUT OM UNDERSTÖD De årliga understödsbesluten fattas av undervisnings- och kulturministeriet respektive regionförvaltningsverken utgående från ovan beskrivna arbetsfördelning. Vanligen sker det i april (ministeriet) och i maj (regionförvaltningsverken). De bestämmelser som beslutet grundar sig på framkommer i understödsbeslutet liksom också understödets belopp, dess mottagare, användningssyfte, utbetalningssätt och tid samt användningsvillkor för understödet. Understödsmottagaren är skyldig att efter det att projektet har färdigställts föra in uppgifterna om projektet i den nationella databasen Lipas (

13 13 5. UTBETALNING AV UNDERSTÖD På basis av en begäran om utbetalning betalas understödet ut på understödsmottagarens bankkonto. Understödet kan betalas ut i en, två eller tre rater. Den första raten (30 % av understödet) kan betalas ut när projektets byggarbeten har inletts. Den andra raten (50 % av understödet) kan betalas ut när projektet har färdigställts till minst 50 %. Den tredje raten betalas ut när projektet har färdigställts och när statsbidragsmyndigheten har godkänt den projektredogörelse inklusive bilagor som den ansökande har tillställt. Till anhållan om utbetalning och projektredovisningen bör fogas ett av kommunens byggnadstillsynsmyndighet utfärdat intyg över den verkställda nivån. Understödstagaren kan också ansöka om att understödet betalas på en gång när projektet har färdigställts. Enligt 27 i statrådets förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1766/2009) anses byggandet ha inletts, när grundstenen till byggnaden har murats, byggandet av annan grund på motsvarande sätt har inletts eller rivningsarbeten eller uppförandet av bestående konstruktioner i anslutning till grundliga reparationer har påbörjats. 6. ANVÄNDNINGEN AV UNDERSTÖD Ett understöd som undervisnings- och kulturministeriet eller regionförvaltningsverket har beviljat kan användas det år då det beviljas och de två följande åren, om inget annat nämns i understödsbeslutet. Understödet kan användas för skäliga utgifter som är nödvändiga för genomförande av projektet. Vidare kan understödet användas för att täcka utgifter för anskaffning av lösegendom i anslutning till projektet. Understöd får inte användas för kostnader som hänför sig till anskaffning av mark. Om de projektanslutna byggarbetena inte har inletts och om det inte före utgången av oktober det år som understödet har beviljats har presenterats en begäran om utbetalning ska understödsmottagaren före nämnda tidpunkt lämna in en kort redogörelse för när projektet kan inledas. Om utredningen visar att det finns risk för att inledandet av projektet äventyras under det år som understödet har beviljats kan ministeriet eller regionförvaltningsverket återkalla det beviljade statsunderstödet. 7. TILLÄGGSVILLKOR GÄLLANDE STATSUNDERSTÖD FÖR ANLÄGGNINGSPRO- JEKT Till ansökningsanvisningarna har fogats undervisnings- och kulturministeriets beslut om villkoren gällande statsunderstöd för anläggningsprojekt, som understödsmottagaren bör följa vid sidan av de villkor som angetts i understödsbeslutet. Regionförvaltningsverken fogar motsvarande och likalydande tilläggsvillkor till understödsbesluten för de projekt som hör till dess behörighetsområde.

14 14 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET Dnr 10/091/2015 TILLÄGGSVILLKOR GÄLLANDE STATSUNDERSTÖD FÖR ANLÄGGNINGSPROJEKT Statsunderstöd beviljade med stöd av idrottslagen (1054/1998), lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (579/2015) samt lagen om fritt bildningsarbete (632/1998). 1. Tillämpningsområde Dessa villkor kompletterar de villkor som nämns i beslutet om att bevilja statsunderstöd då de har bifogats beslutet, om det inte på någon punkt bestämts på annat sätt i en lag eller förordning eller det inte i det egentliga beslutet om beviljande av understöd beslutats på annat sätt eller något annat inte följer av statsbudgeten eller Europeiska gemenskapernas rättsakter eller av beslut som Europeiska unionens organ fattat med stöd av dessa rättsakter. 2. Villkor för att understöd skall beviljas Villkoret för att understöd ska beviljas är att den egendom som förvärvas blir understödstagarens egendom. För en tomt krävs dessutom att understödstagaren äger eller genom långvarigt hyresavtal (giltigt minst 15 år efter att understöd har beviljats) innehar marken där byggnaden eller anläggningen finns. 3. Godtagbara utgifter och understödets användningstid Understödet får användas till sådana utgifter som föranleds av genomförandet av projektet och som uppstått innan understödet beviljades samt till utgifter som har uppstått under det år understödet beviljades och de två därpå följande åren om inte annat bestäms i beslutet om beviljande. Godtagbara utgifter är sådana till storleken skäliga utgifter som är nödvändiga med tanke på att projektet ska kunna fullgöras, minskade med ersättningar, krediteringar och andra intäkter som minskar anskaffningsutgifterna. Godtagbara utgifter är inte avskrivningar, reserveringar eller andra kalkylerade poster. Godtagbara utgifter är inte heller kostnader för lån, om inte något annat bestäms i understödsbeslutet. 4. Annat offentligt stöd för projektet Om det efter att statsunderstödet beviljats kommer fram att det för samma projekt beviljats sådant stöd av staten, en kommun, en församling eller någon annan offentlig sammanslutning som stödtagaren inte i sin ansökan om statsunderstöd har nämnt att sökts eller beviljats, kan undervisnings- och kulturministeriet besluta att detta offentliga stöd antingen delvis eller i sin helhet dras av från det beviljade statsunderstödet för projektet. Anläggningsunderstödets summa får inte tillsammans med övrigt offentligt stöd överskrida godtagbara utgifter som föranletts av projektet. 5. Genomförande av upphandlingar Mottagaren av anläggningsunderstöd ska vid genomförandet av projektet iaktta bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling (348/2007). 6. Ändringar i ändamålet och villkoren Undervisnings- och kulturministeriet kan på understödstagarens ansökan och av särskilda skäl ändra ändamålet med och villkoren för understöd. Om det efter att understödet beviljats sker väsentliga förändringar i projektets art, omfattning eller kostnader kan undervisnings- och kulturministeriet ändra beslutet om understöd. 7. Projektredovisning En projektredovisning enligt 41 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och 28 i förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1766/2009) ska tillställas undervisnings- och kulturministeriet inom sex månader efter att projektet slutförts, dock senast före utgången av juni månad det tredje året efter det år då understödet beviljades. Om projektredovisningen inte lämnas inom utsatt tid kan ministeriet antingen delvis eller helt låta bli att betala ut understödet samt kräva tillbaka understöd som det redan betalt ut. Understödsmottagaren ska till redovisningen foga en bygginspektörs intyg eller någon annan tillförlitlig utredning över att projektet har slutförts. Privata sammanslutningar ska därtill till redovisningen foga en revisors utlåtande om hur understödet använts och om kostnader som föranletts. 8. Försäkringsskyldighet Privata sammanslutningar ska till fullt värde försäkra egendom för vars anskaffning beviljas statsunderstöd. Försäkringsintyget ska presenteras innan understödet betalas ut. Försäkringsskyldigheten gäller också oavslutade projekt. En utredning över försäkring som tecknas under genomförandets gång ska tillställas undervisnings- och kulturministeriet när den första förskottsraten söks. Dessutom bör en försäkringsutredning om det färdigställda objektet fogas till den projektredovisning som nämns i punkt Återbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt Vid återbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt tillämpas 53 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, om egendomen som förvärvats med statsunderstöd överlåts till någon annan, dess användningssyfte ändras eller egendomen skadas eller förstörs. Återbetalningsskyldighet påförs inte om det förflutit över 15 år sedan statsunderstödet beviljades. Statsunderstödsmyndigheten ska meddelas inom 6 månader om ovannämnda

15 15