Kommunikation mellan människor.
|
|
- Amanda Gun Jakobsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PULS Rune Olsson AB, Alvastra 1 Denna skrift är avsedd att användas som bakgrundsmaterial och sammanfattning vid träning. Kommunikation mellan människor. Vad är det? Då jag har frågat grupper vid starten av ett utbildningspass om vad de tänker på när de hör begreppet kommunikation, så har jag fått många olika svar: Att säga vad jag vill till någon, att berätta om något som har hänt, ge order, ge instruktion, åka buss, lyssna på någon som berättar, överföra budskap, o s v. Om vi tar bort det som har med resande att göra, får vi kvar saker som vill beskriva en process (något som sker) som har till mål att få två människor att tänka samma tanke. Kanske fler människor. Författaren Kallifatides har föreslagit ordet meddelelse för att beskriva processen som för till gemenskapen i tankar. Jag vill använda det ordet här för att tydligare skilja bort transportbetydelsen och för att ge ett svenskare ord. Jag vill här ge några huvudtankar om vad meddelelse består av så att du lättare ser de olika delarna i det som bygger upp själva processen. Härigenom bör du kunna se vad just du vill träna på för att du skall bli bättre meddelare. Och det är lätt att träna upp sin förmåga, bara du lärt dig vad du skall lägga märke till. Det är absolut inget som man skall vara född till. Jämför gärna med segling och en seglares inställning: "En seglare ber inte om medvind. Han lär sig segla med de vindar som finns." Jag har valt att skriva mycket kortfattat, så att huvuddragen framträder tydligare. NLP (NevroLingvistiskProgrammering) kallas modellen. Den finns beskriven t ex i NLP på jobbet av Sue Knight. Brain books Och i NLP och ledarskap av Ian McDermott. Brain books Låt oss först se på krav på mig för att jag skall vara en bra meddelare: Få och bibehålla kontakt: Att jag har förmåga att få kontakt med den jag vill. Och att jag kan bibehålla kontakten. Målinriktning: Att jag har förmåga att sätta upp mål för min meddelelse (kommunikation). Och att jag verkligen gör det! Återkoppling: Att jag kan lägga märke till hur de jag pratar med reagerar på det jag säger och gör. Flexibilitet: Att om jag märker att de jag pratar med inte förstår mig så skall jag ändra mitt sätt att meddela mig med dem. Jag skall vara flexibel i mitt sätt att föra över mitt budskap. I praktiken består meddelelse av: VAD jag säger HUR jag säger det HUR jag med gester och rörelser förstärker, försvagar, lägger till, o s v Följaktligen kan jag förändra min meddelelse genom att förändra ordvalet, röstens tonläge, och kroppsspråk.
2 PULS Rune Olsson AB, Alvastra 2 Hur ser nu följden av händelser ut när en meddelelse (kommunikation) startar och utvecklas? 1 Först gäller det att få personen att intressera sig för det jag har att säga och få honom att lyssna. Få kontakt 2 Sedan gäller det att tala och att kolla att han verkligen lyssnar. Överföra budskapet 3 Så gäller det att kolla att han förstår. Kolla mottagandet Låt oss titta på de olika stegen var för sig och undersöka vad man kan göra medvetet för att bli bättre meddelare. 1 ATT FÅ KONTAKT Det första jag bör visa är att jag ser personen. Att jag tycker att det är OK att han finns här intill mig och att jag är beredd att lyssna på honom. Jag behöver inte stirra honom i ögonen (vilket det tyvärr är en del som tror att man måste.) Det kan skapa irritation särskilt hos kinestetiker (begreppet förklaras nedan). Oftast märker vi omedvetet om vi har kontakt med en person: personens sätt att stå, röra sig eller prata liknar mitt. Vi kan ha olika åsikter om det vi pratar, men vi accepterar varandra som personer. Det jag kan göra för att medvetet se till att jag får en bra kontakt, är alltså att följa personens rörelser: Att inta ungefär samma ställning med kroppen och att röra sig likformigt. Man kan säga att våra kroppar ska samtala. Vi kallar detta för att matcha, Obs inte spegla exakt. Jag bör hålla mig inom min egen personliga stil. Det finns andra saker man kan påverka medvetet för att få bra kontakt. T ex att välja ord som leder till "rätt" sinneskanal, vilket jag beskriver nedan. Att följa kroppsrörelser mjukt är dock det mest kraftfulla sättet att få kontakt. Matcha endast det som har med avspänning och anpassning att göra. Man ska aldrig matcha kroppsutryck som har med negativ stress, maktpåtryckning eller annat som har med otrygghet att göra. Det gäller att även lägga märke till de små uttrycken i ansiktet och kroppshållning. Speciellt runt ögonen och munnen kommer mycket undermedveten kommunikation. Så fort man under samtalet märker, t ex via undermedveten kommunikation, att budskapet inte accepteras så gäller det att snabbt vara mycket noga med att matcha. Ifall min motpart blir tveksam, måste jag snabbt visa att jag tycker att han är OK, att jag ser honom och accepterar honom som människa trots de åsikter som han har. Öva matchning så ofta du bara kan: i vardagsmöten, på arbetet, i fika rummet, i affären etc. Att kunnat föra ett samtal OCH matcha på ett mjukt sätt är den professionelle kommunikatörens kännetecken. 1.1 Att öva sin känslighet i att lägga märke till undermedveten kommunikation. De flesta övningarna kan med fördel göras i ett fikarum eller där du kan vara observatör och inte delta i samtalet. Först när du tycker att du kan se rätt, så kan du träna med att både se och samtala. Det blir ett snabbt skiftande mellan avläsa kroppsuttryck och tänka på samtalet. Varning för att börja med att träna på sina närmaste familjemedlemmar. Försöker du göra det i smyg märks det ändå och talar du om att vill kolla undermedveten kommunikation så blir de misstänksamma. Du måste titta på dem på samma sätt du alltid gjort, och nu lägga märke till en massa annan information Den historieberättande underläppen Ägna en hel dag till att studera underläppar så fort du har en stund över. Titta på dina närmaste som du känner, hur underläppen skiftar i utseende i takt med förändrade sinnestillstånd. Titta efter: ändringar i storlek, färg, form, kanterna, kurvform, utsträckt, hoptryckt, mungipa upp eller ner, etc Hudens färgskiftande
3 PULS Rune Olsson AB, Alvastra 3 Börja med att lägga märke till små färgfläckar i ett annars enfärgat ansikte. Sedan i samband med att en person samtalar, lägger du märke till hur det kan komma färgförändringar på hals, kinder och panna. Särskilt på halsen kan det ibland blossa upp en lätt rodnad som snabbt försvinner De minsta musklerna Människan är det djur som har flest småmuskler i ansiktet. Vi använder dem för att signalera och överföra mängder med information på kort tid. Leende, lyfter på ögonbrynen, rynkar pannan etc. Dock finns många små muskelrörelser vilka är undermedvetna. Särskilt runt ögonen och munnen, små förändringar och rynkor som kan signalera förvåning t ex. Lägg märke till dessa små förändringar samtidigt som du samtalar med personer du möter i vardagen. Börja med att träna under situationer som är avspända t ex på arbetskamrater, expediter i affär. Varning för att använda den information du får genom de små musklerna i känsliga samtal t ex i förhandling eller med familjemedlemmar INNAN du har tränat upp din förmåga att läsa av den undermedvetna kommunikationen. Du får lätt en stirrande blick som märks direkt av din motpart! Kolla andarna De gamla grekerna trodde att andningen och andar var samma sak. Du kan lära en hel del om anden hos de du möter genom att observera hur andningen är och hur den förändras. Titta på axlarna hur de höjs och sänks. Rörelser i buk och bröstkorg. Tempot. Tiden för in- respektive utandning. Titta särskilt efter förändringar under ett samtal. Att matcha utandningen på en stressad person kan få mycket lugnande effekt, om det inte är din närvaro som orsakar stressen Tona in ljuden Börja med att lyssna till ett samtal på ett språk som du inte förstår, t ex på radio eller TV. Lägg märke till tonfall, röstläge, volym, pausering. Efter en stund kan du gissa vad t ex tempot säger om innehållet. Lägg märke till ändringar i tempot och gissa orsaken. Bry dig inte om ifall det är rätt eller fel. Det är att lägga märke till ändringen som är det viktiga. Sedan kan du gå över till att tona in dina arbetskamrater, först vid fikabordet när du inte deltar i samtalet själv och sedan när du är med i samtalet. Här kan du lätt avgöra om den information du får genom tonfallet stämmer. Du kan även träna genom att lyssna på TV och både lägga märke till vad som sägs och hur det sägs Matcha rösten hos den du samtalar med När du behärskar att både lyssna till andar och tonfall, så är det dags att matcha rösten hos den du talar med. Detta är den enda metoden för att matcha vid telefonsamtal. Företag som bedriver telefon försäljning kan öka försäljningen betydligt. Man ska inte härma dialekter och talfel. Det är andan i samtalet det gäller.
4 PULS Rune Olsson AB, Alvastra ATT ÖVERFÖRA BUDSKAPET Hur kan jag vara säker på att mottagaren förstår vad jag säger? Självfallet skall jag använda ord som mottagaren förstår. Och det finns en utvidgning av detta. Låt oss först se på hur våra sinnen förmedlar det som finns i verkligheten omkring oss in i oss själva. Verkligheten kallar vi den värld vi har omkring oss. Vi vet att den finns genom att vi ser, hör, känner, luktar och smakar. Våra sinnen förmedlar intryck. Sinnesintrycken tas om hand av hjärnan och omformas till tankar om nytt och gammalt, viktigt och oviktigt, stort och smått, och så vidare. Under denna process omformas de första sinnesintrycken till begripliga sammanhang och begrepp, ofta för att passa till vår gamla uppfattning, den gamla "kartan". Vi filtrerar sinnesintrycken. Dessa filter är viktiga. Utan dem skulle vår uppmärksamhet drunkna i mängden av sinnesintryck. Samtidigt händer det att olika människor beskriver samma "verklighet" på olika sätt. Vi kan säga att de har olika representationssystem och genom olika filter fått olika tolkningar. Verkligheten Världen Sinnesintryck Syn hörsel känsel smak lukt Filter utelämnar generaliserar förvrider tolkar Föreställning om verkligheten Min bild av verkligheten
5 PULS Rune Olsson AB, Alvastra Vad kan vi uppleva och registrera direkt med våra sinnen? Syn - det visuella systemet: ljushetsgrad färg storlek se rörelse avstånd ytstruktur form läge Hörsel - det auditiva systemet tonhöjd riktning regelbundenhet klang rytm volym tempo harmoni Känsel - det kinestetiska systemet. Här innefattas både intryck utifrån och inifrån människan. Känna på: hårt mjukt ytstruktur kallt varmt konsistens tryck väta Rörelseapparaten: muskelarbetet Inre känsla: "pirrande", känna värme i kroppen, må bra. Smak - sött surt salt beskt Lukt - trots att vi kan skilja på tusentals olika dofter saknas i vår kultur direkta ord för lukter. Vi använder liknelser, t ex luktar som apelsin. gott illa stickande friskt unket Observera att dessa saker är de som våra sinnen uppfattar direkt. Resten är tolkningar av minnet i hjärnan. Tänk på vilka misstag vi kan göra: En yta som ser ut som trä kan vara speciellt lackad plåt. En person som grimaserar med mungipor neråt kan tolkas som sur, men kan vara endast sammanbiten, koncentrerad. 2.2 Ord och uttryck som ger ledtrådar till vilket representativt system som användes. Visuella Auditiva Kinestetiska Jag skall kolla hur landet ligger. Jag kan se mönstret nu. Det ser ut som en bra idé. Jag behöver en tydligare bild av problemet. Det här kastar lite ljus på situationen. När jag nu ser tillbaka så... Ett belysande och färgrikt inslag.... ha klart för mig.. Jag skall höra mig för. Det låter rätt. Jag hör att du är ovillig. Får detta dig att lystra till? Plötsligt sa det bara klick och jag förstod allt. Fråga dig själv och lyssna till vad du får för svar. Jag har en idé som har surrat i mitt huvud ett bra tag Något säger mig att det är tid att göra det nu. Jag skall känna mig för.
6 PULS Rune Olsson AB, Alvastra 6 Jag skall kolla temperaturen i gruppen för förslaget....och då slog det mig. Jag famlar fortfarande efter ett svar. Jag sträcker mig efter en lösning, men når den inte. Det är ett tungt vägande argument. Händelserna blev mycket intensiva. Han har en fast övertygelse om avd det handlar om. Hon är så varmt förstående. Jag har en känsla av att något kommer att hända. Neutrala En hel del ord är neutrala och kan inte hänföras till något enstaka sinne: Ex: tydlig, minnas, veta, tänka, varsebli, associera, undra, kontrollera, anpassa, upptäcka, hinna, invitera, undersöka 2.3 Följa och möta representationssystemen. För att få bättre kontakt och för att underlätta för personen att förstå det jag säger (att ge min bild av verkligheten), så kan jag anpassa mig till personens representationssystem. Jag gör det så att jag uppfattar personens ordval och använder mig av samma slags ord. Låt oss först titta på två exempel där man inte försöker följa och anpassa. Den första visar ett missförstånd mellan en visuell och en kinestetisk person. Vis. Kin. Om du tittar över det här förslaget igen, så skulle du klart se att jag fokuserat på alla betydelsefulla punkter. Jag ser inte vad det är som bekymrar dig? Jag har en känsla av att någonting fattas. Jag kan inte sätta mitt finger på det, men det finns någonting här som vi borde få ett bättre begrepp om. V. Jag tror att du sitter fast i din egen synpunkt. Om du tittar på det ur mitt perspektiv, skulle du ha möjlighet att se hur det kommer att fungera. K. Jag tror inte du har kommit i kontakt med det viktigaste, och det kan finnas några verkligt tunga problem som du inte kommer att greppa på det här sättet. Nästa dialog visar ett missförstånd mellan en visuell person och en auditiv. Aud. Jag vill tala med dig efter som jag har några idéer som rasslar omkring i mitt huvud och jag skulle vilja ta reda på hur det låter för dig. Vis. Låt mig se vad det är du har. Har du skrivit upp dem någonstans? Vad kan Du visa mig? A. Det är någonting som jag börjar komma i samklang med, och jag skulle vilja använda dig för att testa hur det låter. Det är ingenting att skrika högt om än, men jag trodde att du kanske kunde låna mig ett öra. V. När du har någonting definitivt att visa mig så kom tillbaka. När jag kan se att du har någonting värdefullt att titta på, så kan vi fokusera på det. Återigen har ett missförstånd inträffat där ingen av personerna känner igen representationssystemen som den andre använder sig av. Följande exempel visar hur man anpassar ordvalet genom att lyssna och sedan följa och möta. Visuell person: När jag tittar tillbaka på förslaget du visade mig, tror jag det finns några oklara punkter. Jag är inte helt klar över vad du försöker visa. Anpassning: Jag tror jag kan se vad du menar. Låt mig få försöka visa på en bild av det så att jag kan illustrera mina idéer lite bättre. Sedan är jag helt övertygad om att du kommer att se vad jag menar.
7 PULS Rune Olsson AB, Alvastra 7 Auditiv person: Jag tror vi behöver tala litet mer om det här. Jag har lyssnat på vad du har att säga och det låter som om det finns ett missförstånd mellan vad du säger och jag tänker. Anpassning: Jag tror jag kan tona in vad det är du säger. Jag förstår dig. Låt oss spela upp vårt samtal och tala om vad det är som saknas. Sedan kanske vi kan komma i samklang vad gäller det här. Kinestetisk person: Det känns inte som jag kommer i kontakt med vad du säger. Det känns som du har hakat upp dig på någonting. Jag kan bara inte få ett begrepp om vad du föreslår. Anpassning: Jag tror vi kan koppla ihop det hela. Jag vill inte att du ska känna dig trängd, men jag känner mig också trängd, så låt oss gå tillbaka till förslaget och försöka hitta en mjukare linje. Genom att använda rätt slags ord så kan vi snabbare visa att vi förstår varandra. Steg 3 ATT KONTROLLERA MOTTAGANDET OCH FÖRSTÅELSEN 3.1 Kroppsuttryck Oftast märker vi via kroppsuttryck att budskapet inte gått hem, t ex ser förvånad ut, sätter sig med rak rygg, blir röd i ansiktet etc. Så fort man märker detta gäller det att inte trycka på för hårt med ny information. Detta kan skapa stor förvirring och även motstånd till allt du säger. Gå tillbaka till att skapa förnyad kontakt genom att vara mycket noga med att matcha allt som har med anpassning och avspänning att göra. 3.2 Hur ska vi kunna upptäcka de filter som utelämnar, generaliserar, förvrider och tolkar? Och hur ska vi kunna komma bakom dem? Det följande är en uppdelning av språkliga uttryck för filter med exempel och hur man kan reagera på dem för att nå en allt djupare förståelse. Man reagerar mera på strukturen i språket än på innehållet. Nu går det knappast att säga någonting utan att bryta mot någon av dessa punkter. Om du som Meddelare (kommunikatör) alltid skulle reagera på det här sättet på allt någon säger, skulle samtalet bli totalt sönderhackat. Därför ska den här metoden bara användas när den styr mot det mål du har som kommunikatör. Vad du väljer att reagera på styr samtalet i en viss riktning. Vad är det för information du behöver? Vad saknar du kännedom om som är väsentligt för hur du ska reagera? Den som blir utsatt för denna sorts intervju kan känna sig ställd mot väggen eller på annat sätt obehagligt berörd om du inte samtidigt har en bra kontakt med den du talar med. Se till att du först genom mjuk härmning av kroppsrörelser har skaffat dig denna kontakt och i övrigt en fungerande kommunikation innan du börjar ifråga sätta personens uppfattning. Märk väl att inte någonstans finns frågan "varför". Denna fråga styr åt motsatt håll, till att personen vill ge en beskrivning av vad som hänt, vems felet är eller något som inte direkt för tankar mot en lösning av problemet. I höger spalt med kursiv stil anges det som man bör säga som följd av påståendet.
8 PULS Rune Olsson AB, Alvastra Informationsinsamling - språkliga uttryck för att framlocka information. A Utelämnanden 1 Enkla utelämnanden "Jag är rädd" För vad? "Jag är glad" Åt vad? 2 Ospecifik syftning "Jag är rädd för människor" Vilka människor? (pronomen saknas) "Något borde göras åt det" Göras åt vad? Vad borde göras? 3 Jämförande utelämnanden "Det är bättre att..." Bättre för vem? bra, bäst, mer, mest, mindre, Jämfört med vad? B Ospecificerade verb "Det är nog jobbet jag är rädd för" "Det här är vad jag tror..." handskas med ignorerar På vilket sätt? Hur? På vilket sätt? Hur C Substantiveringar Verb omvandlade till substantiv - omvandla tillbaka till verb i motfrågan. "Jag klarar nog inte en befordran" Vad skulle hända om du befordrades? "Jag står inte ut med hennes okänslighet" Vad är det hon inte känner för? Substantiv anger att det är statiskt. Omvandling till verb medför dynamik. Att omvandla den andres substantiverade verb kan sätta igång en förändring i den andres tankesätt. Att använda samma substantiveringar som den andre är en effektiv form av matchning av dennes upplevelse av verkligheten. När du omvandlar till verb är detta en form av ledning Begränsningar i en individs världsmodell - generaliseringar. A Förutfattade antaganden "Min fru försökte ljuga för mig igen" (förutsätter att hon försökt ljuga förr) B Fraser om möjlighet och nödvändighet "Jag måste..." "Du borde..." "Han kan..." "Hon kan inte..." "Jag kan inte göra någonting riktigt" "Du måste gå nu" När har hon försökt ljuga förr? Vad hindrar dig? Vad händer om jag inte gör det? C Sammansatt jämförelse Två olika upplevelser står för varandra (A = B) "Han svarade inte på mitt tilltal. Han är arg på mig" Hitta undantaget där A inte är lika med B Har du varit tyst någon gång utan att vara arg på den andre? Språkliga felformuleringar (avslöjar tolkningar och förvridningar ) A Oacceptabelt orsaksförhållande "Tanken på befordran gör mig Be om en förklaring av mekanismen, hur det ena orsakar det andra - På vilket sätt gör tanken på
9 PULS Rune Olsson AB, Alvastra 9 nervös" B Tankeläsning "Jag visste att du skulle fråga om det" befordran dig nervös? Hur visste du att jag skulle fråga om det? C Utelämnad bedömningsgrund "Folk borde inte..." "Man ska inte..." "Vi måste sluta nu" Vem säger det? Vem bestämmer det? Enligt vems regler? D Allmängiltiga myckenhetsord Alla, alltid. aldrig, allting, ingenting, ingen, jämt. "Det är alltid samma visa" Finn undantaget som bryter regeln Alltid? Har det någon gång funnits ett tillfälle då det var annorlunda? E Snabba negativa budskap..., men... Upprepa budskapet och säg "och" istället för "men". "Det var bra att du lämnade in Egentligen är detta två fristående rapporten, men du kunde ha meddelande. Negationen "men" skrivit tydligare" skapar en förvirring kring budskapet.
Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB
Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar
Läs merKroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:
Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att
Läs merNär kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development
När kroppen talar Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE Communication & Performance Development Du kan inte inte kommunicera. Vare sig du öppnar munnen eller inte, kommunicerar
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merPresentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on
Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon
Läs merTips för en bra redovisning
Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merVälkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13
Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som
Läs merDenna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se
Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
Läs merLÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.
LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet
Läs merÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?
ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar
Läs merAvslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen
Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller
Läs merKommunika)on som verktyg inom ledarskap
Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Vad är kommunika)on? Ordet kommunika)on kan härledas från la)nets communicare som betyder dela, meddela, förena, göra gemensamt. Mo#agaren är avgörande I all kommunika)on
Läs merNär ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.
Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort
Läs merSlut ögonen och lyssna några minuter på alla ljud du kan höra i din omgivning. Vilka är de?
Slut ögonen och lyssna några minuter på alla ljud du kan höra i din omgivning. Vilka är de? Sök var för sig naturföremål som beskriver er själva. Visa sedan föremålen för varandra och berätta varför ni
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs merSCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA
OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG
Läs merInteraktion Kommunikation Samtal
Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge
Läs merKommunikation och beteende
Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli
Läs merTanketräning. Instruktioner
Tanketräning Det här liknar närmast det som brukar kallas hypnos eller självhypnos. Eftersom de begreppen lätt leder tankarna fel har vi valt att istället kalla det för tanketräning. Det handlar om att
Läs merPojke + vän = pojkvän
Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merV.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Läs merMindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1
Mindfulness i harmoni med den sköna naturen Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen www.webbplats.org/mindfulness 2 Vad är
Läs merATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merDet sista slaget. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt
Arbetsmaterial LÄSARE Det sista slaget Författare: Tomas Dömstedt Bakgrund Det här materialet hör till boken Det sista slaget som är skriven av Tomas Dömstedt. Materialet är tänkt som ett stöd för dig
Läs merAv: Annika Löthagen Holm. Sluka svenska! Arbetshäfte Fröken Spöke
Av: Annika Löthagen Holm Sluka svenska! Arbetshäfte Fröken Spöke 1 SLUKA SVENSKA! Arbetshäfte till ljudboken Fröken Spöke av författaren Kerstin Lundberg Hahn Förutom svenska finns boken också på språken
Läs merNu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson
sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om. Hon är en ganska ensam tjej som gärna vill hänga med de coola tjejerna Anna och Sara. På lunchrasten frågar Anna och Sara om vill
Läs merMänniskans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial
Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva
Läs mermeditation ÖVNINGSBOK
meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,
Läs merKropp. påverka & påverkas. Röst. Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig. Välstämd eller ostämd? TAL
Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig dag 4 2017-04-03 Agneta Stolpe påverka & påverkas Det händer något i mötet Hela du kommunicerar Alternativ & nyanser Vi påverkar varandra hela tiden tid tanke
Läs merVad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation
Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information
Läs merNeuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d
Läs merAtt använda sig av sin intuition och tala med Änglarna
Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna En guide hur du kan använda dig av orakelkort för att träna upp din intuition. av Carina Jansson, goacarina@gmail.com Certifierad Oracle Messenger
Läs merLekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar
Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står
Läs merReflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning
Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute
Läs merKays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012
Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är
Läs merDetta är din första dag på arbetsplatsen för din arbetsträning. Klockan 10.00 brukar alla dricka förmiddagskaffe i ett lunchrum.
Bilaga 1 Text till scenariot Settings Detta är din första dag på arbetsplatsen för din arbetsträning. Klockan 10.00 brukar alla dricka förmiddagskaffe i ett lunchrum. Scen 1 - välja plats Klockan 10.00
Läs merAtt kommunicera med personer med demenssjukdom
Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas
Läs merVerktygslåda för mental träning
Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs mer"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag
"Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför
Läs merJag trodde ni var skådisar
Jag trodde ni var skådisar Jniklas och sanna Llisa Ggustaf J:Workshop måndag 26 mars: intervju efter. Det här samtalet spelade jag in, så detta är transkriberat från den inspelningen. Jag har inte transkriberat
Läs merOm stress och hämtningsstrategier
Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra
Läs merSchema meditationer och utvecklingsbok Här&Nu programmet
Schema meditationer och utvecklingsbok Här&Nu programmet Här är en sammanställning över hur meditationerna genomförs varje dag. Schemat hjälper dig att planera in tiden för din träning. Skriv ut detta
Läs merKOMMUNIKATION ATT LÄRA AV
KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens
Läs merHuset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra
Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst
Läs merDet goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.
Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och
Läs merHur du tacklar intervjusituationen!
Hur du tacklar intervjusituationen! Denna artikel är skriven av Linda U Johansson, KarriärCoachen Informationen får ej spridas eller kopieras utan författarens medgivande www.karriarcoachen.nu Inledning
Läs merAtt uttrycka sig begripligt
Att uttrycka sig begripligt Jill Rogheden De flesta personer inom autismspektrat har svårigheter med kommunikation på ett eller annat sätt. Det kan vara lätt att missa detta eftersom många är väldigt verbala
Läs merUtseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning,
Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, återspegling m.m. I kommunikation med andra människor Studier
Läs merEtt första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.
Favoritmeditationer Här hittar några andningsövningar, två föremålsmeditationer och två visualiseringmeditationer. Prova dig fram till vilken den eller de som passar dig bäst. När du mediterar till dessa
Läs merJag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team
3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband
Läs merUnder några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer
When it hurts Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor Barbro Beyer Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde
Läs merSyfte: - att eleverna ska lära sig läsa och analysera lyrik. - att eleverna ska formulera sig i skrift, samt att skapa och bearbeta texter.
Syfte: - att eleverna ska lära sig läsa och analysera lyrik. - att eleverna ska formulera sig i skrift, samt att skapa och bearbeta texter. Mål: - att du i övningar tillsammans med andra kan visa att du
Läs merE&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se
and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen
Läs merKarolinska Exhaustion Disorder Scale 9
KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret
Läs merVAD SMAKAR MATEN? LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE. Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6
Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Övningen bygger på SAPERE-metoden och syftar till att öka elevernas medvetenhet om egna sinnesintryck, utöka elevernas ordförråd
Läs merHa rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:
Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden
Läs merTräna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar
Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna
Läs merBarn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.
Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman www.tinaw.se/ sollentuna Vem är jag? 8 5 6 Kärlek! Vi
Läs merDet avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal.
Inleda ett samtal Introduktion Det avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal. Vi tar alltså upp små vardagliga samtal som kanske inte känns så viktiga för stunden men som
Läs meroskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG
oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN FÄRG EN NY FÄRG EN NY Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Oskar Skog 2013 Omslag Wickholm Formavd. Tryckt hos ScandBook
Läs merHalvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den
Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar
Läs merFamiljedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt
Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt PROJEKT ARBETET MÄNNISKOKROPPEN Period: HT 2014- VT 2015 Vi har arbetat mycket med projekt människokroppen som barnen har visat ett stort intresse för.
Läs merEn bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion
Dokumentation Vid projektträff januari 2004 En bra presentation - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Per-Arne Spiik Kompetens och Pedagogik AB Bra
Läs merKOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL
KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor
Läs merLedarskapsprogrammet. Mästarskaparna Lär dig framgångsrika beteenden
Ledarskapsprogrammet Många menar att NLP är det bästa man kan hitta inom chefsutveckling. Det tror vi är en bra grund för framgångsrikt ledarskap. Läs här om alla verktyg du kommer lära dig. Genom hela
Läs merEnsam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se
Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka
Läs merSKRIVÖVNINGAR NAMN... Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor!
SKRIVÖVNINGAR Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor! Du kan börja att skriva på din övningssida och sedan fortsätta på ett eget papper, så att du får plats
Läs merEn samling övningar för att komma igång med samtal
En samling övningar för att komma igång med samtal Sammanställda av Karin Sjögren, Göteborg, 2010 Övning 1 Spegling - Enkel: säga samma sak tillbaka 2 personer en berättar och en speglar - Jag har en röd
Läs merCOACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK
Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,
Läs merUPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merHålla igång ett samtal
Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.
Läs merÅngest/Oro Självskada
Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merSjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest
Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i
Läs merSanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6
Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.
Läs merUtskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen
BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka
Läs merBabybojen. Bad i hemmet för små barn
Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar
Läs merKapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.
Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion
Läs mer081901Brida.ORIG.indd
i mörkret skymtade Brida mästarens gestalt som försvann in bland träden i skogen. Hon var rädd för att bli lämnad ensam, därför kämpade hon för att bevara sitt lugn. Detta var hennes första lektion och
Läs merSagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer
2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merStefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad
BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna
Läs merpersonlig hälsa per appelqvist
per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,
Läs merCoachande ledarskap. Enköpingshälsans Ledarfrukost 21 november. Enköpingshälsan AB 2011-08-18
Coachande ledarskap Enköpingshälsans Ledarfrukost 21 november Enköpingshälsan AB 2011-08-18 Psyko nånting? Medvetande Intellekt Beteende Tankar Känslor Perception Minne Vilja Vad är coaching? Att samtala
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller
Läs merHur parera mediestormen
Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs mer