UTVÄRDERING AV TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET

Transkript

1 Avsedd för Temagruppen Unga i Arbetslivet Dokumenttyp Rapport Datum November 2014 UTVÄRDERING AV TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET

2

3 0-1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 1. Inledning Socialfondens temagrupper Bakgrund Temagruppen Unga i arbetslivet Rambölls uppdrag Syfte och inriktning Metodologiskt upplägg 5 2. Genomslag och Resultat Temagruppens kunskapsproduktion Temagruppens genomslag Temagruppens resultat Temagruppens avtryck i kommunerna Temagruppens avtryck på medverkande myndigheter Temagruppens avtryck inom ESF Temagruppens avtryck på strukturell nivå Sammanfattande kommentarer om genomslag och resultat Förklaringsfaktorer Styrning och stöd från ESF-rådet Temagruppens organisation och sammansättning Organisatoriskt lärande och dess förutsättningar Arbetsmarknadspolitikens struktur Slutsatser och rekommendationer Sammanfattande slutsatser Rekommendationer för fortsatt arbete inom Temagruppen 22 BILAGOR Bilaga 1 Intervjupersoner Bilaga 2 Enkätresultat Bilaga 3 Enkätfrågor Bilaga 4 Medieanalys

4 0-2 SAMMANFATTNING Ramböll Management Consulting har genomfört en utvärdering av Temagruppen Unga i arbetslivets genomförande under perioden Syftet med utvärderingen är att ge användbara rekommendationer inför förlängningen av Temagruppens verksamhet över nästa programperiod. För att kunna uppnå syftet har Ramböll utvärderat Temagruppens genomförande, dess kunskapsproduktion, spridning av denna kunskap samt arbetet med strategisk påverkan. I utvärderingen har vi bedömt vilka resultat som uppnåtts samt sökt faktorer som kan förklara dessa. Utifrån utvärderingens slutsatser ger Ramböll ett antal rekommendationer för hur Temagruppen kan utveckla verksamheten för att uppnå starkare resultat. Ramböll bedömer att Temagruppens verksamhet varit väl i linje med de målsättningar som satts upp för Europeiska Socialfonden. Temagruppen har under projektperioden gjort sig känd som en trovärdig aktör bland många organisationer vars arbete har bäring på ungdomsfrågor. Detta har bland annat uppnåtts genom att gruppen har producerat en mängd relevant kunskap av god kvalitet. Kunskapsunderlagen baseras huvudsakligen på erfarenheter från ungdomsprojekt som finansierats av Socialfonden och har också uppfattats som relevanta i denna kontext. Ett av Temagruppens starkaste bidrag är den analysmodell som utarbetats för att mäta antalet Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). Denna modell har resulterat i statistik som gett ny kunskap kring målgruppens antal, utbredning och sammansättning. Utifrån statistiken har Temagruppen även producerat fördjupade rapporter kring målgruppens problembild och relevanta insatser för dem. Vidare bedömer Ramböll att Temagruppen nått ut med sin kunskapsproduktion i hög utsträckning. Rambölls datainsamling visar att de rapporter som producerats främst har nått ut till ESFprojekt, men även kommuner tycks ha nåtts i god omfattning. Rapporterna tycks däremot i mindre utsträckning nått fram till praktiker på de stora myndigheterna. Temagruppen har också lagt stort fokus på att nå genomslag via konferenser, seminarier och mindre möten. De sistnämnda har varit den huvudsakliga kanalen för att nå fram till relevanta personer på nationell nivå, och Ramböll bedömer att detta haft visst genomslag. Den statistik som Temagruppen tagit fram kring Unga som varken arbetar eller studerar har nått stort genomslag, inte minst medialt. Vad gäller strategisk påverkan bedömer Ramböll att Temagruppen främst nått strategisk påverkan som agendasättare. Det tydligaste exemplet rör Temagruppens strategiska arbete kring målgruppen UVAS där gruppen bidragit till att målgruppen synliggjorts, diskuterats och hamnat högre på den politiska agendan. Temagruppen har exempelvis haft synlig påverkan inom den offentliga utredning 1 på ämnet som genomförts och på de förslag som regeringen lagt på basis av den. Ett annat resultat av Temagruppens arbete är att lärandet för ESF-projekten och i viss utsträckning ESF-rådet har varit relativt stort. ESF-projekten har blivit mer medvetna om sina metodval på grund av Temagruppen och ESF-rådet tycks ha fått ökad kunskap om metoder och arbetssätt. Temagruppen har genom sitt arbete också haft viss påverkan på utformningen av det nya Socialfondsprogrammet, men det är inte möjligt att bedöma hur stor denna påverkan varit. Rambölls analys innehåller resonemang kring möjliga förklaringsfaktorer till de uppnådda resultaten. Temagruppen har i haft varierande förutsättningar att påverka dessa faktorer. En sådan förklaringsfaktor rör ESF-rådets styrning av Temagruppen. Ramböll har i utvärderingen kunnat se att ESF-rådet inte har styrt Temagruppen i någon betydande utsträckning. Det har medfört att Temagruppen haft stor frihet att tolka sitt uppdrag och forma sin verksamhet. Det har exempelvis funnits önskemål från ESF-rådet regionalt om att Temagruppen skulle komma med inspel till utlysningar. Myndigheten har dock inte styrt Temagruppen mot detta, vilket i kombination med att de regionala kontoren inte haft kapacitet för detta har försvårat denna användning av Temagruppens kunskaper. 1 Unga som varken arbetar eller studerar - Statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74).

5 0-3 Temagruppen har haft ett begränsat avtryck på de myndigheter som ingår i Temagruppen. Det kan dels förklaras av att högnivågruppen inte haft fullgod kontinuitet, dels av att styrgruppen bestått av personer med varierande och, enligt vissa, inte tillräckligt långtgående mandat i den egna organisationen. En annan förklaringsfaktor är att de medverkande organisationerna inte alltid känt ett starkt ägarskap i Temagruppen. Ramböll har uppfattat att det bland annat beror på att Temagruppen starkt präglats av MUCF och därför upplevts som svårare att samarbeta med av andra aktörer. Att Temagruppen haft olika stort avtryck hos aktörer på olika organisatoriska nivåer kan också förklaras av vilka förutsättningar för organisatoriskt lärande som funnits. Att Temagruppen haft stort avtryck inom ESF-världen beror på att den kunskap som producerats huvudsakligen kommit ur denna kontext, och därmed varit relevant och lätt att ta emot för både projekt och förvaltande myndighet. För de stora myndigheterna är empiriskt grundade erfarenheter från ESF-projekten däremot svårare att införliva i verksamheten, eftersom dessa verkar i en annan kontext och styrs utifrån en annan logik. För att få till den typ av samverkan som krävs för att nå stor påverkan på de stora myndigheterna krävs att dessa är öppna för horisontell styrning via samverkan. Dessa aktörer verkar dock huvudsakligen utifrån en vertikal myndighetsstyrning vilket har påverkat deras mottaglighet för påverkan från Temagruppen. Sammantaget visar utvärderingen att Temagruppen nått goda resultat och har bidragit med viss strategisk påverkan på strukturell nivå. Temagruppen har byggt upp ett förtroende hos relevanta aktörer både genom att ta fram ny kunskap och genom att belysa relevanta frågor. Det är dock svårt att fullt ut värdera vilken strategisk påverkan som Temagruppen haft på olika aktörer eftersom utvärderingen görs så nära i tid. Utifrån de slutsatser som Ramböll dragit utifrån resultat och förklaringsfaktorer lämnar vi ett antal rekommendationer inför det fortsatta arbetet i kommande programperiod. Dessa presenteras i korthet nedan sorterade efter primär mottagare. Rekommendationer till Temagruppen: Tydliggör Temagruppens strategiska inriktning för det fortsatta arbetet Fortsätt att fördjupa kunskapen om UVAS, men avsluta statistikproduktionen Rikta arbetet i högre grad mot lokala aktörer Anpassa det strategiska påverkansarbetet efter olika aktörer Utveckla de medverkande myndigheternas roll i Temagruppen genom att stärka ägandeskapet hos medverkande aktörer samt genom att samordna målsättningar och arbetsprocesser Se över Temagruppens sammansättning genom att: o Säkerställa kontinuitet i högnivågruppen och tillräckligt mandat i styrgruppen o Öka de medverkande myndigheternas deltagande i kansliorganisationen o Överväg användandet av en fast eller flexibel expertgrupp Rekommendationer till ESF-rådet: Använd Temagruppens kompetens i utformning av utlysningar Se över Temagruppernas design och styrning inför kommande programperiod

6 INLEDNING Ramböll Management Consulting (Ramböll) har på uppdrag av Temagruppen Unga i arbetslivet genomfört en utvärdering av Temagruppens arbete. Utvärderingen har genomförts under hösten I denna rapport avrapporteras resultat och slutsatser från utvärderingen. 1.1 Socialfondens temagrupper Bakgrund Europeiska socialfonden (ESF) ska bidra till målen för EU:s sammanhållnings-, sysselsättningsoch regionala tillväxtpolitik. Fonden stödjer projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Det har i tidigare programperioder varit svårt att samla och tillvarata resultaten från beviljade projekt på en aggregerad nivå, vilket hämmat projektens strategiska påverkan och strukturella effekter. I nuvarande programperiod har ESF-rådet därför finansierat fem nationella projekt s.k. temagrupper - vilka har i uppdrag att analysera och sprida kunskap från projekten. Temagrupperna kan därmed ses som en intermediär som ska bidra till en mer långsiktig strategisk påverkan bortom den nivå de olika projekten enskilt kan åstadkomma. Med strategisk påverkan avses aktiviteter som syftar till att säkerställa genomslag för framkomna resultat genom att sprida och överföra dessa till policynivån och/eller till de aktörer som resultaten är avsedda för. Temagruppernas roll blir att ta fram, analysera och systematisera projektresultat i syfte att påverka mer långsiktigt än vad de enskilda projekten kan göra själva. Temagrupperna ska nå genomslag och påverka målgrupper inom det aktuella temaområdet Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet syftar till att i samverkan påverka samhällets strukturer genom att hitta gemensamma lösningar för att främja ungdomars etablering på arbetsmarknaden och minska ungas utanförskap. Sedan 2009 har Temagruppen arbetat för att samla in och sprida kunskap om arbetet och resultaten i de ungdomsprojekt som drivs med ESF-finansiering. Temagruppen Unga i arbetslivet verkar inom tre huvudområden. Att ta fram statistik och fördjupad kunskap om målgruppen Unga som varken arbetar eller studerar Att samla och sprida kunskap om metoder och arbetssätt som används av ungdomsprojekt finansierade av ESF Att identifiera och arbeta för att motverka strukturella hinder för ungas etablering i projekten eller i reguljär verksamhet Temagruppen finansieras av ESF och av sju samverkansorganisationer som tillsammans står bakom Temagruppen: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Communicare, Skolverket, Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen. Temagruppens arbete drivs av en kansliorganisation på MUCF. Kansliet utför den verksamhet som planerats utifrån de prioriteringar som projektets styrgrupp gör. I styrgruppen finns representanter för samtliga samarbetspartners och besluten fattas gemensamt. Till Temagruppen finns även en högnivågrupp knuten. Högnivågruppen består av representanter från respektive aktörs ledning som ska verka för att Temagruppens arbete förankras i de deltagande organisationerna och på så sätt skapa legitimitet för arbetet. 1.2 Rambölls uppdrag Syfte och inriktning Utvärderingen har genomförts utifrån syftet att summera och analysera projektets samlade resultat och lärdomar. Utvärderingen har en tydlig värderande och förklarande ambition, men syftar också till att stödja och utveckla temagruppernas arbete vid en eventuell fortsättning i kommande programperiod. En viktig utgångspunkt i utvärderingen har därför varit att analysera Te-

7 0-5 magruppens förutsättningar i en vidare kontext. Vilket mandat, uppdrag och handlingsutrymme har temagrupperna haft i innevarande programperiod? Vilket genomslag har Temagruppen haft hos olika typer av aktörer och i olika delar av landet? Vilka avtryck har Temagruppen gjort utifrån valda aktiviteter och inriktningar? Viktigt att understryka är att förändringar på strategisk nivå ofta föregås av relativt långdragna processer. Eftersom utvärderingen genomförs parallellt med Temagruppens slutskede är det med andra ord möjligt att Temagruppen bidragit till förändringar som är möjliga att mäta först längre fram. Rambölls värdering av Temagruppens resultat fokuserar därför på vilket strategiskt avtryck som projektet bidragit till så här långt. En central utgångspunkt för Ramböll är att utvärderingen ska kunna användas som ett underlag för verksamhetsutveckling. Vi ser det därför som viktigt att utvärderingen inte bara beskriver och värderar vilka resultat som Temagruppen uppnått, utan att den också mynnar ut i framåtsiktande, verksamhetsnära rekommendationer för hur Temagruppens strategiska påverkan kan öka ytterligare Metodologiskt upplägg För att besvara frågan om Temagruppens resultat och genomförande utgår Ramböll från en så kallad teoridriven utvärderingsansats. I stället för att samla in data ad-hoc för att i efterhand dra slutsatser innebär den teoridrivna ansatsen att utvärderingen tar sin utgångspunkt i hypoteser om Temagruppens resultat och påverkansfaktorer, vilka därefter testas och vidareutvecklas empiriskt. Fördelen med den teoridrivna ansatsen, som bland annat förordas av OECD och Världsbanken, är att analysen blir mer stringent samt att förutsättningarna för att fånga in samtliga relevanta aspekter i datainsamlingen ökar. Enligt Rambölls erfarenhet innebär den hypotesdrivna utvärderingsansatsen även att användbarheten i utvärderingens slutprodukt främjas då analysen sker löpande samt i dialog med uppdragsgivaren. Denna dialog har både ett värde från ett datainsamlingsperspektiv, då den bidrar till att utveckla hypoteserna och därmed analysen, samt från ett förankrings- och lärandeperspektiv. Kännetecknande för den teoribaserade utvärderingen är vidare att kontextuella faktorer tas i beaktande. Det innebär att faktorer som står utanför projektets påverkan inkluderas i utvärderingen och används för att förklara och värdera resultat och effekter. Den teoridrivna utvärderingsansatsen består av två delar: framtagande av ett teoretiskt ramverk respektive insamling och analys av empiri. De två delarna beskrivs närmare nedan. Teoretiskt ramverk Grunden i det teoretiska ramverket är en så kallad förändringsteori. Förändringsteorin kan ses som en logisk karta som beskriver vad Temagruppen önskar åstadkomma på lång sikt samt vilka resultat och aktiviteter på kortare sikt som måste genereras för att nå det långsiktiga målet. Förändringsteorin har använts som ett analytiskt ramverk för vilken typ av resultat som är intressanta att följa upp för att besvara frågan om Temagruppens avtryck. Vid sidan av detta värde, har förändringsteorin även fungerat som utgångspunkt för den del av utvärderingen som handlar om att förklara uppnådda resultat. För varje önskat resultat i förändringsteorin har Ramböll formulerat ett antal hypoteser kring förutsättningar som måste vara uppfyllda för att resultatet ska kunna uppnås fullt ut. Dessa har sedan följts upp i datainsamling och analys. Nedan presenteras den förändringsteori som Ramböll utarbetat för Temagruppen.

8 0-6 Figur 1. Förändringsteori för Temagruppen Temagruppernas idé bygger på antagandet att det är möjligt att påverka strukturer med utgångspunkt i ett kunskapsmaterial. För Temagruppen Unga i arbetslivet ska spridningsarbetet leda till att aktörer, så som exempelvis beslutsfattare och experter, får ökad kunskap om ungas etablering och om hur det befintliga systemet fungerar. De ska också få en ökad medvetenhet och intresse för att arbeta med frågan om ungas etablering. Essensen av Temagruppens uppdrag handlar därmed om lärande. Genom att ta fram ny kunskap och sprida denna, eller genom att sprida befintlig kunskap till nya mottagare, vill Temagruppen stimulera ett lärande som antas leda till förändrat agerande. De mottagare som kunskapen riktas mot är dessutom oftast organisationer, huvudsakligen myndigheter. Därmed har Ramböll, som ett led i vårt analytiska angreppssätt, valt att fördjupa oss något kring organisatoriskt lärande för att undersöka hur Temagruppens vägval och aktiviteter kan medföra organisatoriskt lärande bland mottagarna för Temagruppens arbete. I kapitel 3, förklaringsfaktorer, analyserar vi Temagruppens resultat utifrån hur väl den lyckats med detta lärande. Datainsamling I utvärderingen har Ramböll primärt använt tre typer av datakällor, dokument, intervjuer och en enkätundersökning. Till att börja med har vi gått igenom ett stort antal dokument, så som årsredovisningar, ansökningar, protokoll, promemorior och Temagruppens publikationer. Vidare har Ramböll genomfört intervjuer med följande personer: Företrädare för Temagruppens Högnivågrupp (5 st.) Företrädare för Temagruppens Styrgrupp (6 st.) Företrädare för kansliorganisationen (8 st.) Företrädare för Arbetsmarknads- och Utbildningsdepartementet samt Arbetsförmedlingen (4 st.) Företrädare för ESF-rådet (2 st.) Samtliga intervjuer genomfördes i oktober och november 2014 och har i första hand syftat till att ge en fördjupad bild av Temagruppens bidrag till kunskapsutveckling och strukturpåverkan, samt vilka hinder och framgångsfaktorer som haft betydelse för Temagruppens resultat. En fullständig förteckning över intervjuade personer finns i bilaga 1. Under vecka genomfördes en enkätundersökning för att få en bild av Temagruppens genomslag och resultat på i första hand regional och kommunal nivå. Urvalet till enkätundersökningen togs fram av Temagruppen och innehöll personer som dels prenumererar på Temagruppens nyhetsbrev och dels personer som har deltagit på seminarier och konferenser som Tema-

9 0-7 gruppen har anordnat. Detta medför att frågor som t.ex. rör andelen som nås av nyhetsbrevet inte är representativt för någon annan grupp än de personer som ingår i urvalet. Totalt uppgick bruttourvalet till 910 personer som fick en webbenkät skickad till sin e-postadress. I utskicket studsade 134 enkäter tillbaka med antingen meddelande om autoreply eller olevererbarhet på grund av felaktig adress eller serverfel. Detta gjorde att 776 personer (nettourval) nåddes av enkäten i första utskicket. Till slut var det 272 personer som helt avslutade enkäten och därmed uppgick svarsandelen till 35 procent. När det gäller det bruttourvalets fördelning över olika regioner och fördelningen som de svarande uppvisar ser vi att det är en relativt lika fördelning mellan de olika regionerna. Norra Mellansverige och Sydsverige har aningen högre svarsandel medan Västsverige har något lägre svarsandel, men skillnaderna är inte så pass stora att vi har någon anledning att tro att de svarande inte skulle vara representativa mot urvalet. Detta styrks även av att respektive regions svar på de olika frågorna är samstämmiga vilket tyder på att reliabiliteten bland svaren är hög och därmed bedömer Ramböll att enkätsvaren är representativa för denna målgrupp. Figur XXX. Andel svarande samt andel i bruttourval, regional fördelning 20% 15% 10% 9% 8% 16% 14% 9% 8% 8% 8% 11% 11% 10% 11% 18% 16% 16% 14% 5% 0% 4% 2% 3% 2% 1% 0% Andel av svarande, n=272 Andel i urvalet, N=910 Efter att datainsamlingen avslutats exporterades svaren till SPSS där resultaten analyserades för respektive fråga utifrån bakgrundsvariablerna av intresse. Resultatet av dataanalysen presenteras i tabellform i bilaga 2. I Bilaga 3 finns enkätens frågor. I vår analys har vi sökt stödja oss på flera datakällor när vi gör bedömningar och värderingar, så kallad triangulering. Med detta angreppssätt ger de olika datainsamlingsmetoderna styrka åt varandra, eftersom slutsatserna bygger på data från flera olika källor.

10 GENOMSLAG OCH RESULTAT I detta kapitel presenteras Rambölls analys av Temagruppens genomslag och avtryck. Utgångspunkten för resultatbeskrivningen är Temagruppens arbete med att ta fram kunskap, sprida denna och nå ett genomslag samt slutligen Temagruppens resultat i termer av strategisk påverkan. 2.1 Temagruppens kunskapsproduktion Temagruppen har producerat en mängd kunskap under projektperioden. Kunskapen har huvudsakligen publicerats i form av rapporter, som sedan spridits via olika kanaler. Rapporterna är både framtagna av Temagruppens kansliorganisation, ibland i samarbete med forskare, och genom särskilda uppdrag till forskare eller andra externa aktörer att författa rapporter. Under projektperioden har det publicerats drygt 20 rapporter som täckt in såväl projektspecifika lärdomar som mer tematiska tvärsektoriella perspektiv på ungdomars etablering. Rapporterna har haft ett fokus på analys, uppföljning och policyutveckling både ur nationellt och ur ett EUperspektiv. Kvaliteten på rapporterna har genomgående varit hög och de har varit lättillgängliga, vilket stöds av såväl enkätundersökning som intervjuer. Framtagandet av kunskapsrapporterna har bottnat i ett upplevt behov av kunskap inom de aktuella områdena och att Temagruppen i viss utsträckning har anpassat publikationerna efter tilltänkta mottagare. Genomförda intervjuer visar dock att det finns en variation i hur aktörerna har upplevt att Temagruppen har lyckats med att samla och sprida kunskap om metoder från ungdomsprojekten. Detta tycks vara kopplat till hur de i Temagruppen medverkande aktörerna har uppfattat Temagruppens uppdrag från ESF-rådet. Samtidigt framgår också att det har varit en utmaning att få till samarbete för att genomföra själva produktionen av kunskapsrapporterna mellan Temagruppens kansli och deltagande organisationer. Detta är något som vi återkommer till i kapitel 3 om förklaringsfaktorer. Ett centralt element i Temagruppens uppdrag är att samla och sprida kunskap från de enskilda ESF-finansierade projekten, en uppgift som åligger samtliga temagrupper. Under projektperioden har Temagruppen publicerat ungefär tio rapporter med utgångspunkt i projektspecifika lärdomar och erfarenheter. Utöver rapporterna har Temagruppen även använt kanaler som sin hemsida, nyhetsbrev, konferenser och seminarier samt medieinslag för att sprida lärdomar från projekten. Temagruppen har också genomfört en återkommande projektenkät för att samla in kunskap om de ESF-finansierade ungdomsprojekt som bedrivs i landet. Både i projektenkäten och i Temagruppens övriga studier om metoder har framkommit att projekten har använt sig av många olika metoder och arbetssätt. En bakomliggande orsak till denna solfjädereffekt är att målgruppen i sig är heterogen, något som Temagruppen har lyckats med att lyfta fram enligt Ramböll. En stor utmaning för Temagruppen har därför varit att förmå systematisera projektens metoder och att sprida generiska modeller om metoder. Detta har också försvårats av att dokumentationen i projekten har varit bristfällig vilket i kombinationen med den stora variationen av metoder har gjort det svårt för Temagruppen att uttala sig om enskilda metoders effekt. Projektens utvärderingar är också bristande ur ett effektperspektiv då de ofta fokuserar mer på projektens process än på de resultat och effekter som uppnåtts. Temagruppens rapporter på temat har snarare haft ett fokus på att lyfta fram framgångsfaktorer i använda metoder såsom individanpassade insatser, samlokalisering och multikompetenta team. Temagruppen har under projektperioden producerat ungefär fem rapporter om de allra vanligaste arbetssätten i de deltagande projekten men även ett par rapporter om en av de mer ovanliga metoderna; internationell praktik. I rapporten Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga som är en metaanalys av 60 utvärderingar av ungdomsprojekt lyfts vissa framgångsfaktorer från projekten. Temagruppen ger genom denna rapport en samlad bild av några av de mest framgångsrika elementen i de använda metoderna. Vid sidan om den kunskapsinhämtning och analys som skett på basis av ESF-projekten har Temagruppen även utvecklat en ny analysmodell för att mäta antalet Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). Rambölls utvärdering talar enhälligt för att det enskilt starkaste resultatet av Temagruppens arbete är kopplat till målgruppen unga som varken arbetar eller studerar,

11 0-9 UVAS. Temagruppens initiativ till att hitta en definition och analysmodell för UVAS har varit framgångsrikt och har fått ett brett genomslag bland relevanta aktörer. Den modell för registeranalyser av UVAS-gruppen som Temagruppen har utvecklat innebar att antalet unga som varken arbetar eller studerar kunde börja bedömas på ett tillförlitligt sätt. Modellen syftar till att fokusera på ungas aktivitet respektive inaktivitet till skillnad från andra registerbaserade definitioner som huvudsakligen speglat ekonomisk utsatthet. Den första statistiken över UVAS presenterades 2011 och Temagruppen har fortsatt att kontinuerligt ta fram statistik om målgruppen UVAS. På basis av statistiken tar Temagruppen även fram mer djupgående underlag om gruppen. Temagruppens rapporter om metoder i projekten har också fungerat som en del av detta arbete även om det har varit förenat med en del utmaningar. Ramböll gör sammantaget bedömningen att Temagruppen har lyckats väl med att beskriva metoder och arbetssätt från projekten men att de haft utmaningar i att använda detta som ett verktyg för att utöva strategisk påverkan på vissa nivåer, vilket vi återkommer till i kapitel Temagruppens genomslag Vid sidan om att ta fram kunskap har spridningen av denna varit en huvuduppgift för Temagruppen. Kunskapen har som nämnts ovan samlats i rapporter och publikationer, som sedan spridits på ett antal sätt. De har tillgängliggjorts via hemsida, och innehållet har kommunicerats via seminarier och på konferenser. Temagruppen har valt att delta på andras konferenser snarare än att arrangera egna, av effektivitetsskäl. Då man varit inbjudna att tala på ett stort antal konferenser och liknande tillfällen tycks detta ha varit en god strategi. Fokus har också lagts på att anordna seminarier under Almedalsveckan varje år. Temagruppen uppnådde enligt sin egen uppföljning drygt 100 spridningstillfällen under 2012 och 2013, något färre Dessa är fördelade över stora delar av landet, men har en viss tyngdpunkt på Stockholm. Det kan förklaras av att Temagruppen är baserad i Stockholm, samt att flertalet av de nationella aktörer som Temagruppen sökt påverka också är det. Ett stort antal av dessa rör mindre spridningsaktiviteter, så som enskilda möten och mindre träffar med relevanta personer. Ramböll uppfattar att en stor del av det påverkansarbete som Temagruppen ägnat sig åt har genomförts på detta sätt, och att dessa påverkansmöten och spridningstillfällen i mindre sammanhang ofta har riktats mot aktörer på nationell nivå. Exempel på detta är möten med statliga utredare, högre tjänstemän inom myndigheter eller handläggare på departementen. I intervjuerna har vi förstått att Temagruppen med tiden blivit känd inom många av dessa nationella arenor och att kansliet inte upplevt det som svårt att få tillgång till dessa nyckelpersoner. Temagruppen har också deltagit i ett stort antal internationella möten och nätverk, både för att sprida kunskap och för att hämta hem information. Av Rambölls datainsamling framgår att information från Temagruppen har nått relevanta aktörer på flera organisatoriska nivåer och att i synnerhet rapporterna har varit väldigt uppskattade av mottagarna. Av enkätundersökningen framgår att knappt 40 procent av de 272 respondenter som besvarat Rambölls enkätundersökning hade nåtts av Temagruppens rapporter. Ramböll ser att Temagruppens rapporter har uppfattats som tillförlitliga och att de fungerat som en infrastruktur för baskunskap kring frågor som många av de offentliga aktörerna hanterar. Rapporterna har varit anpassade efter olika mottagare, där exempelvis rapporterna Orka jobba och Tid för coachning har en utformning och ett innehåll som är relevanta för verksamheter som möter målgruppen. Ramböll bedömer dock att dessa rapporter visserligen tycks ha en praktikernivå som mottagare och att de har varit väl anpassade efter de förutsättningar som ESF-projekten har att utgå från, alternativt mindre verksamheter som har en mycket projektnära verksamhet. Rapporterna har upplevts som mer verksamhetsnära av lokala aktörer, såsom ESF projekten. Figuren nedan (figur 2) illustrerar hur stort genomslag Temagruppen har haft vad gäller återföring av kunskap och information till just ESF-projekten. Ett annat intressant resultat som delvis bekräftar bilden av att Temagruppen gjort sig känd på den lokala nivån är att det mediala genomslaget har varit relativt stort i landsortspressen. 59 procent av Temagruppens publicitet återfinns i landsortspressen. 2 2 Medieanalys, Retriever

12 0-10 Figur 2. Respondenterna har angett genom vilken kanal de har nåtts av information från Temagruppen. Antal respondenter som svarat på frågan (ESF-projekt): 45 3 Antal respondenter som svarat på frågan (Totalt): 272 Figuren ovan visar att de respondenter som tillhört ESF projekt i högre utsträckning än övriga respondenter upplever att de har nåtts av information från Temagruppen. 60 procent av respondenterna i denna grupp har nåtts av rapporter eller publikationer, vilket enligt Ramböll tyder på att Temagruppen har lyckats med uppdraget att samla in och sprida kunskaper från projekten. Av Rambölls datainsamling framgår att Temagruppen har bidragit med ett mervärde genom att identifiera gruppen UVAS och sprida kunskaper om gruppen. Arbetet med UVAS och analysmodellen är också det arbete som Temagruppen är mest kända för. Ett exempel på detta är att rapporterna om UVAS-statistiken har fått störst genomslag i media. Presentationerna av UVASstatistiken i Almedalen 2012 och 2013 står för närmare 35 procent av det totala antalet av artiklar där Temagruppen uppmärksammas. 4 Temagruppens arbete med att samla och sprida kunskaper har nått störst genomslag hos ESFprojekten. Även gentemot kommunala företrädare tycks spridningsarbetet haft gott genomslag. Däremot har genomslaget bland regionala aktörer varit mer begränsat utifrån vad Ramböll kan se i datainsamlingen. Nationell nivå har inte undersökts i enkätundersökningen, men via dokumentstudier och intervjuer har Ramböll förstått att genomslaget inte varit stort på handläggarnivå inom de stora myndigheterna, så som exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Ramböll noterar att Temagruppen nyligen har kommit igång med mer interaktiva aktiviteter såsom webbinarier för att sprida kunskapsunderlag till en bredare krets i relevanta myndigheter. Detta är ett sätt att nå ut direkt till praktiker i de stora organisationer och att genom interaktiva aktiviteter skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte och reflektion. Dessa aktiviteter är så nya att Ramböll inte haft möjlighet att följa upp deras genomslag, men vi tror att de kan vara ett framgångsrikt sätt att nå ut till praktiker inom relevanta myndigheter. 2.3 Temagruppens resultat Temagruppen ska bidra till att Socialfondens målsättningar uppnås. Ramböll bedömer att Temagruppens verksamhet legat väl i linje med de mål som är uppsatta inom programområde 2, särskilt målet: Bidra till att underlätta ungas etablering i arbetslivet samt förebygga att unga hamnar i utanförskap 5. De kvantifierade mål och indikatorer som satts upp är inriktade mot genomförandeprojekt med deltagare, och det är därmed inte relevanta att utvärdera Temagruppen gentemot dessa. 3 I det urval som enkäten baserades på fanns 106 respondenter angivna som ESF-projekt i bruttourvalet. 4 De står för 85 av de totalt 246 artiklar som undersökts. Medieanalys, Retriever Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ESF) , s. 38.

13 0-11 I uppdraget från ESF-rådet ingår bland annat att systematisera projektresultaten i syfte att påverka mer långsiktigt. 6 Ramböll har i samband med tidigare utvärderingar av temagrupper konstaterat att den strategiska påverkan som temagrupperna förväntas bidra med inte har fått en tydlig definition från ESF-rådets sida. Med strategisk påverkan avses i stora drag att Temagruppen ska påverka relevanta aktörer på en högre nivå och mer långsiktigt än vad de enskilda projekten själva kan göra. Enligt SPeL, som ansvarar för att stödja och samordna arbetet med strategisk påverkan och lärande i innevarande programperiod, handlar strategisk påverkan om hur projektens innovativa idé ska få genomslag utanför och efter projektet. Det saknas dock en mer konkret beskrivning av vilken typ av genomslag som avses, hur det kan mätas eller vilken nivå det avser. Denna analys lämnas i stället till de enskilda temagrupperna och projekten att genomföra. Temagruppen Unga i arbetslivet har bland annat tolkat detta som att arbetet med att beskriva metoder i projekten knyter an till ett långsiktigt mål om att bidra till mer effektiva arbetsmarknadsinsatser för unga som varken arbetar eller studerar. Temagruppens uppdrag från ESF bygger i hög grad på antagandet att det är möjligt att påverka strukturer med kunskapsspridning. Bakom detta ligger antagandet att en kunskapsutveckling inom social- utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken leder till att berörda aktörer fattar beslut om och implementerar nya policys, vilka i sin tur leder till bättre förutsättningar för ungas etablering Temagruppens avtryck i kommunerna Av de respondenter i Rambölls enkätundersökning som är verksamma på kommunal nivå har knappt en tredjedel uppgett att de i hög utsträckning har påverkats efter att ha tagit del av Temagruppens rapporter. Ramböll bedömer att detta resultat ger en indikation på att Temagruppens kunskapsspridning har gjort avtryck även på den kommunala nivån, även om enkätundersökningen inte ger en fullständig bild av landets kommuner. Figur 3. Förändrat agerande bland kommunanställda efter att ha tagit del av Temagruppens rapporter/publikationer (procent) Antal respondenter som svarat på frågan: 72 st. Anm: i enkäten ombads respondenterna bland annat att uppge om de nåtts av information från Temagruppen, ange om de tagit till sig informationen samt om de till följd av detta har förändrat sitt agerande. Frågorna har varit uppdelade mellan olika informationskanaler, exempelvis nyhetsbrevet eller rapporter. Figuren ovan visar svaren på frågan om förändrat agerande. 6 Utlysning av projektmedel i hela landet, Europeiska Socialfonden, beslut , Dnr

14 Temagruppens avtryck på medverkande myndigheter Genom styrgruppsmötena har medlemmar i de olika medverkande organisationerna fått en inblick i varandras erfarenheter och man har tillsammans beslutat kring vad Temagruppen ska titta närmare på i sina rapporter. Av Rambölls datainsamling framgår dock att en utmaning har varit att engagera deltagande myndigheter i själva produktionen av publikationer. Ramböll ser att detta potentiellt kan ka minskat återföringen och spridningen av kunskaper in i de deltagande organisationerna. Det har funnits ett till synes välfungerande förankringsarbete när Temagruppen har beslutat om vilka frågor som ska behandlas i rapporterna och i det hänseendet har de därför varit relevanta för de medverkande myndigheternas verksamheter. Ett sådant exempel är arbetet kring unga med funktionsnedsättning som är en viktig målgrupp för bland annat Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen. Ett annat är satsningen på skolavhopp som varit särskilt relevant för Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Frågan om övergången mellan skola och arbetsliv har på senare år vuxit i policyrelevans för flera av de i Temagruppen ingående aktörerna och genom Temagruppen har de samverkande aktörerna fått tillgång till ett ungdoms- och systemperspektiv kring de utmaningar som finns kring övergången skola-arbetsliv. Av genomförda intervjuer framgår dock att avtrycket i de medverkande organisationerna har varit begränsat. En av de synpunkter som har lyfts i intervjuer med Ramböll har varit att återföringen till den egna organisationen delvis har begränsats av att kunskapsunderlagen inte varit tillräckligt verksamhetsrelevant för praktikernivåerna i organisationen. De kunskaper som har genererats av Temagruppen har trots sin relevans inte kunnat tillämpas i någon större utsträckning bland tjänstemän på praktikernivå i organisationerna. Det har för de större aktörerna varit en utmaning att tillämpa de nyvunna kunskaperna på bred front i den egna organisationen. Användbarheten av rapporter av det slag som exempelvis Orka jobba tycks ha begränsats till den strategiska nivån i några av de nationella organisationerna. Ramböll noterar dock att det inte framgår av Temagruppens uppdrag i vilken utsträckning kunskapsspridningen ska innefatta att anpassa underlaget till de förutsättningar som råder inom de större organisationerna såsom Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Ramböll anser dock att det är relevant att reflektera kring detta resultat givet uppdragets fokus på strategisk påverkan och hur denna utmaning kan påverka Temagruppens möjligheter att påverka aktörernas arbete med kunskapsspridning Temagruppens avtryck inom ESF Temagruppen har genom sitt arbete med att lyfta upp kunskap och erfarenheter från ungdomsprojekten bidragit genom att ge ESF-rådet insikt i vilka utmaningar det innebär att bedriva projekten. Exempelvis har Temagruppen lyft upp problematik kring medfinansieringen. Ramböll bedömer att Temagruppen genom detta haft viss påverkan på utformningen av det nya Socialfondsprogrammet, men det är svårt att bedöma hur stor påverkan just Temagruppen haft eftersom det är många som bidragit med insikter från projekten. Av genomförda intervjuer framgår att Temagruppens arbete i viss utsträckning har bidragit till att projekten blivit mer medvetna om sina metodval samtidigt som de också har gett ESF-rådet mer kunskap om metoder och arbetssätt i projekten. Ramböll bedömer att detta är ett resultat som har skapat ett tydligt mervärde eftersom det har skapat förutsättningar för ett lärande i projekten. Projekten har genom den kunskap som Temagruppen spridit från andra projekt kunnat ta del av dessa projekts erfarenheter och möjliga referenspunkter för egna metodval och erfarenheter. Temagruppens synliggörande av den stora variationen av metoder och arbetssätt har i sig bidragit till lärdomar både för projekten och för beställaren ESF-rådet. Temagruppens synliggörande av heterogeniteten av målgruppen har bidragit till en mer relevant och verklighetsnära bild av målgruppens behov. Ramböll bedömer att den ökade förståelse för kontexten och målgruppen som sådan har skapat bättre förutsättningar för ett mer evidensbaserat arbete kring målgruppen i framtiden, men att detta behöver utvecklas och finna sin form. Utbytet och samarbetet mellan Temagruppen och ESF-rådets regionala kontor har inte varit stort och Temagruppens påverkan på projektutlysningar har därmed varit relativt svag. Rambölls bedömer att avsaknaden av samarbete mellan Temagruppen och ESF-rådets regionala kontor främst bottnat i organisatoriska hinder hos ESF-rådet och att Temagruppen har gjort vissa försök att etablera ett samarbete med aktören regionalt, men utan att få gensvar. Ramböll har heller

15 0-13 inte sett att Temagruppen nått ut till andra regionala aktörer i någon stor utsträckning. Temagruppens arbete har därmed gjort litet avtryck regionalt Temagruppens avtryck på strukturell nivå Ett av Temagruppens tre prioriterade områden har varit att identifiera och motverka strukturella hinder för ungas etablering på arbetsmarknaden. Det kan handla om exempelvis regelverk, eller tolkningar av dessa, som missgynnar eller försvårar för ungas etablering. Genom att belysa och komma med förslag på hur denna typ av hinder i systemet kan minskas vill Temagruppen utöva strategisk påverkan. Under projektperioden har Temagruppen publicerat två rapporter som i första hand har riktat sig till den strukturella nivån; Temporära organisationer för permanenta problem och Europeiska Socialfonden och unga men har även gett ut skrifter i andra former som behandlar frågor som angränsar till problematiken om strukturella hinder. Ramböll bedömer att Temagruppens arbete med UVAS-gruppen bör nämnas i detta sammanhang eftersom det arbetet är ett resultat av ett medvetet arbete mot den strukturella nivån och har handlat om påverkan genom agendasättande. Genom att ta fram både kunskap och verktyg för att synliggöra gruppen UVAS har Temagruppen satt ett fokus på ungdomsperspektivet i arbetsmarknadspolitiken. Vid en sökning i riksdagens dokument som Ramböll genomfört framgår att Temagruppen omnämnts i ett tjugotal dokument. Hänvisningar till Temagruppens arbete återfinns i motioner, SOU, propositioner och interpellationer. 7 I riksdagsdokument omnämns Temagruppen främst i samband med referenser till UVAS-statistik och analysmodellen som tagits fram. Temagruppen omnämndes särskilt frekvent i dokument daterade från åren Analysmodellen för UVAS har fått ett brett genomslag på nationell nivå, både i politiken och bland aktörer vars uppdrag direkt berörs av målgruppen. Ett exempel på det breda genomslaget är att utredningen Unga som varken arbetar eller studerar - Statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) refererar till Temagruppens analysmodell upprepade gånger. Modellen kommenteras och diskuteras också särskilt i en separat bilaga till utredningen. Av utredningen framgår bland annat att modellen, i likhet med andra registerbaserade indikatorer, anses har många fördelar och att den kompletterar kunskapen om målgruppen. Det påpekas dock att det finns en del utvecklingsmöjligheter med modellen. Under 2014 började Statistiska Centralbyrån (SCB) publicera ett nytt tabellpaket om ungdomar som varken arbetar eller studerar (SCB använder den internationella termen NEET, Neither in Education, Employment or Training), vilket visar antalet och andelen unga, år, som inte har ett arbete och som inte heller ägnar sig åt någon form av studier. Ramböll bedömer att Temagruppens arbete med UVAS sannolikt kan ha bidragit till denna utveckling, även om det är svårt att hänföra direkt till deras arbete. Måttet NEET förespråkas av EU-kommissionen och är det mått som huvudsakligen används på europeisk nivå. Införandet av NEET i SCB:s arbete har av naturliga skäl i stor utsträckning påverkats av kommissionens riktlinjer och arbetsmarknadsdepartementets arbete med frågan. Temagruppens arbete med UVAS har också fått visst genomslag på kommunal nivå men det är i nuläget svårt att avgöra i vilken omfattning. Analysmodellen för UVAS gör det möjligt att ta fram statistiskt underlag på kommunnivå och av Rambölls utvärdering framgår att några kommuner har beställt UVAS data på kommunnivå från SCB. Det saknas dock information om hur många kommuner och till vilka delar av landet detta har begärts ut. Orsaken till att denna information saknas är kopplade till SCB:s rutiner för diarieföring av den här typen av beställningar. Ramböll bedömer att Temagruppen dessutom genom kunskapsspridningen om ungdomar med funktionsnedsättning och skolavhopp har lagt en viktig grund både för policyutveckling och för utveckling av praktiker i många organisationer. Den kunskap som har genererats kring UVAS har gett bättre förutsättningar för flera relevanta aktörer att arbeta mer förebyggande med målgruppen. Kunskaperna om UVAS har svarat mot ett befintligt behov hos flera aktörer och har bidragit till en ökad medvetenhet om gruppens storlek och sammansättning som tidigare inte funnits. Ramböll anser också att publikationerna Unga som är utanför arbetsmarknaden (2010:3), Det lönar sig(2011:2), Det lönar sig II (2012:7) samt metaanalysen Lärdomar från arbetsmarknads- 7 Ramböll genomförde en sökning på Den 31 oktober 2014.

16 0-14 projekt för unga på olika sätt pekar på strukturella hinder och samhällsövergripande aspekter av ungdomspolitiken. De tre förstnämnda genom att belysa de socioekonomiska konsekvenserna av ungdomsarbetslöshet och utanförskap. Temagruppen har också identifierat en frågeställning som har upplevts som ett strukturellt hinder av de aktörer som arbetar med målgruppen UVAS och som rör myndigheters tolkning av sekretess. Resultatet av detta arbete var bland annat att Temagruppen kunde konstatera att sekretesslagstiftningen i sig inte är ett hinder för samverkan kring målgruppen, och att Temagruppen kunde sprida denna information vidare till de ESFprojekt som upplevt problematik kring denna fråga. Ramböll anser att detta är ett resultat som sannolikt bidragit till ett mervärde för medverkande myndigheter och projekt även om det strukturella hindret formellt sett aldrig förelåg. Sammantaget tyder resultaten av denna utvärdering på att Temagruppens arbete har skapat viktiga förutsättningar för att kunna göra ett avtryck på strukturell nivå. Temagruppen har byggt upp ett förtroende hos relevanta aktörer både genom att ta fram ny kunskap och genom att belysa relevanta frågor. Det tvärsektoriella perspektivet som Temagruppen har antagit har också bidragit till att de har gjort sig relevanta hos aktörer på den nationella nivån. Ramböll bedömer att spridnings- och påverkansaktiviteterna under projekttiden har tilltagit och att temagruppens sammansättning har gått från att vara utredartung till att vara mer inriktad på extern kommunikation och påverkan. Ramböll bedömer att de spridningsaktiviteter som har företagits på nationell nivå har varit relevanta utifrån de målsättningar Temagruppen har haft. Vid sidan av arbete med UVAS-gruppen är det dock svårt att värdera vilket avtryck Temagruppens arbete har gjort på aktörer på nationell nivå eftersom utvärderingen görs så nära i tid. Ramböll noterar, såsom tidigare nämnts, att Temagruppen inte i så stor utsträckning har lyckats med att göra avtryck på den regionala nivån. Detta gäller även i arbetet med att identifiera strukturella hinder på denna nivå. Arbetet med UVAS och ungdomsarbetslöshet kan i många fall begränsas av strukturella hinder på regional nivå, inte minst samverkan mellan aktörer på olika nivåer. Ramböll ser detta som ett potentiellt utvecklingsområde för framtida arbete i ESF-rådet, Temagruppen och eventuellt strukturfondspartnerskapen. 2.4 Sammanfattande kommentarer om genomslag och resultat Ramböll anser att Temagruppen sammantaget har ägnat sig åt ändamålsenliga aktiviteter och har nått ut till relevanta aktörer. De har vuxit till en temagrupp som är känd på i stort sett alla för ungdomspolitiken relevanta nivåer. Temagruppen har dock inte förmått påverka regionala aktörer i någon stor utsträckning. Temagruppen tycks ha ett gott anseende som bygger på uppfattningen om att de är kunniga och drivna inom ungdomsfrågor. Ramböll ser också att Temagruppen har lagt förslag som är relevanta givet de tre prioriterade områdena unga som varken arbetar eller studerar, framgångsrika metoder och arbetssätt samt motverka strukturella hinder. Temagruppens arbete har både dockat in i den problembild som funnits bland många aktörer samtidigt som de har lycktas vidga bilden genom det tvärsektoriella perspektivet och även bidragit med delvis ny kunskap. Ytterligare en bekräftelse på relevansen i Temagruppens förslag är att delar av dem även tycks gå i linje med den nuvarande regeringens föreslagna satsningar för ungdomspolitiken, som bland annat innehåller en satsning på stärkt elevhälsa. Även i den ungdomspolitiska propositionen som lades fram av den tidigare regeringen ingår de prioriterade områdena egen försörjning och psykiska hälsa som berör frågor som Temagruppen har drivit under projektperioden. Utifrån de resultat som har framkommit i denna utvärdering kan Ramböll konstatera att: Temagruppen har tagit fram ny kunskap med stor relevans, främst kopplat till arbetet med UVAS. Temagruppen har även samlat in kunskap från ESF-projekten och presenterat denna på ett sätt som varit verksamhetsrelevant för projekten, ESF-rådet och i viss mån kommuner. Kunskapsunderlagen bedöms genomgående hålla god kvalitet och är presenterade på ett tillgängligt sätt. Däremot har man inte lyckats producera kunskapsunderlag som är lika verksamhetsrelevanta för de stora myndigheter som ingår i Temagruppen. Förklaringsfaktorer till detta presenteras i kapitel 3.

17 0-15 Den kunskap som Temagruppen har tagit fram har spridits i god utsträckning. Återigen har spridningen varit mest framgångsrik gentemot ESF-projekten, men även kommuner har nåtts på ett gott sätt. Temagruppen har vidare byggt upp ett varumärke som stärkts under projektperioden, och medierapporteringen kring Temagruppen visar upp en klart uppåtgående trend över de senaste fyra åren. 8 Temagruppen har uppnått en viss strategisk påverkan genom agendasättning. Tydligast är det strategiska arbete som Temagruppen genomfört kring UVAS, där denna målgrupp tydligt hamnat på den politiska agendan. Effekter som i viss mån kan kopplas till Temagruppens insats är SCBs uppdrag om att ta fram statistik över NEETs, att insatser för att förbättra arbetet med UVAS prioriteras i aktuell ungdomspolitisk proposition, med flera. Ramböll menar även att Temagruppens arbete med att lyfta fram erfarenheter från projekten i viss mån bidragit till att vidareutveckla Socialfonden inför kommande programperiod. Strategisk påverkan och avtryck i politiken är dock svårt att bedöma så nära i tid, bland annat eftersom policyutveckling sker i flera parallella processer som är utsatta för påtryckningar från många olika aktörer. Därför kan Ramböll inte i nuläget bedöma vilka förändringar inom berörda politikområden som kan spåras direkt till Temagruppens arbete eller värdera hur stor påverkan deras arbete har bidragit med. Detta kommer säkerligen att bli tydligare vid en tillbakablick om några år då det blir lättare att spåra politikens förändring till just Temagruppens arbete. Vid en utvärdering som sker längre fram i tiden skulle man eventuellt också se att det arbete som flera andra aktörer också bedrivit parallellt med Temagruppen har haft en viss påverkan. 8 Medieanalys, Retriever