Frivillig revision? Jakob Leksell Johan Lindahl. Företagsekonomi, kandidat 2018

Transkript

1 Frivillig revision? En fallstudie om revisionens nytta från fem små aktiebolags perspektiv Jakob Leksell Johan Lindahl Företagsekonomi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2

3 Förord Först av allt vill vi tacka våra respondenter, utan er hade inte den här studien varit möjlig. Vidare vill vi rikta ett stort tack till våra seminariemedlemmar för bra och givande diskussioner som tagit oss framåt i arbetet. Vi vill även skänka en tanke åt våra nära och kära som hela tiden har funnits där och varit ett stöd under resans gång. Slutligen vill vi tacka vår eminenta handledare, Bo Karlsson, för dina värdefulla tankar, kommentarer och för din handledning. Du har bidragit med både skratt och lärande vilket har förgyllt vår sista tid.

4 Sammanfattning Avskaffandet av revisionsplikten har lett till att små svenska aktiebolag inte längre måste anlita en revisor. Företagsägarna står nu inför ett val där de behöver fundera över de eventuella fördelar som en revisor medför till företaget. Tidigare litteratur har behandlat vilken nytta större företag får ut av revision, men väldigt få studier har undersökt mindre aktiebolag. Studiens syfte har därför varit tvådelad där den första delen är att beskriva och analysera revisionens eventuella nytta hos små aktiebolag. För att närmare förstå vad som gör att dessa företag väljer en revision har studiens andra delsyfte varit att förklara vilka faktorer som avgör valet med en finansiell revidering. Denna studie är byggd på agent-, intressent- och legitimitetsteori, där varje teori ger ett antagande om fördelarna med revision och som därmed bildar ett teoretiskt ramverk. För att uppfylla syftet har en kvalitativ ansats valts med en semistrukturerad intervjuform där fem fallföretag har präglat empirin. Studiens teoretiska referensram utgör en analysmodell med olika antaganden på nyttan med revision. Utifrån denna modell har sedan den insamlade empirin analyserats där vi kunde få fram olika nyttofaktorer som fallföretagen upplevde. Exempel på nyttofaktorerna som fallföretagen upplevde med revision är kunskap, effektivitet, lärande och trygghet. Slutsatsen är att den största upplevda nyttan återfinns i hur små företagsägare försöker vinstmaximera sitt eget arbete genom att anlita en revisor, vilket går att härleda från ett agent och principalteori perspektiv. Nyckelord: Revisionens nytta, små företag, Revision, Revisor, förväntningsgap, fördelar, reglerad marknad, kvalité, kunskap

5 Abstract The removal of the auditor requirement has led to the fact that small Swedish companies no longer have to hire an accountant. Corporate owners are now faced with a choice where they need to consider the possible benefits that an accountant brings to the company. Previous literature has considered the benefits larger companies receive out of auditing, but very few studies have investigated smaller companies. The purpose of this paper has therefore been divided into two parts, where the first part is to describe and analyze the possible value of the audit with small companies. To further understand what makes these companies choose to hire an accountant, the other part of the study s purpose has been to explain what factors determine the choice with a financial auditing. This study is built around agent, stakeholder and legitimacy theory each providing different assumptions of the benefits regarding auditing constituting a theoretically informed framework. The empirical evidence consisted of qualitative interviews in five small companies. Based on this framework interviews was performed in five separate cases. The theoretical framework of this study consists three theories, which constitute an analysis model with different assumptions of benefits with audit. Based on this model the collected data has been analyzed and we have been able to identify various factors that the companies experienced in auditing. This paper discusses the benefits that the companies experience with auditing where knowledge, efficiency, learning and security are examples of some benefit factors emerged from the interviews. However, the conclusion is that the biggest perceived benefit is how corporate owners try to maximize their own work by employing an accountant, which can be deduced to an agenttheory perspective. Keywords: Audit value, Small companies, Auditor, Audit, expectations gap, benefits, regulated market, quality, knowledge,

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING DEN FÖRÄNDRADE REVISIONSPLIKTEN FÖR SMÅ AKTIEBOLAG FRÅGESTÄLLNING SYFTE AVGRÄNSNINGAR TEORETISK REFERENSRAM REVISORNS ROLL Revisorns rollbeskrivning Revisorns förväntade roll AGENTTEORIN INTRESSENTTEORIN Förväntningsgap LEGITIMITETSTEORIN ANALYSMODELL METOD VETENSKAPLIG ANSATS LITTERATURSÖKNING URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR VAL AV FALL EMPIRISK DATAINSAMLING Datainsamlingsmetod Frågeutformning ANALYS AV EMPIRISK DATA METODKVALITÉ Validitet och äkthet Reliabilitet och trovärdighet METODPROBLEM EMPIRI OCH ANALYS FALL Sammanfattning av empiri från fall Analys och koppling till teori FALL Sammanfattning av empiri från fall Analys och koppling till teori FALL Sammanfattning av empiri från fall Analys och koppling till teori FALL Sammanfattning av empiri från fall Analys och koppling till teori FALL Sammanfattning av empiri från fall Analys och koppling till teori... 24

7 5. DISKUSSION ÖVERGRIPANDE DISKUSSION SLUTSATSER REVISIONENS NYTTA OCH BIDRAG TILL SMÅ AKTIEBOLAG FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING REFERENSLISTA BILAGOR BILAGA 1 INTERVJUGUIDE FIGURFÖRTECKNING FIGUR 1:TOTAL RESTULTATKURVA... 6 FIGUR 2:ANALYSMODELL DÄR TEORIERNA KOPPLATS TILL FALLEN... ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED. FIGUR 3:TOTAL RESULTATTKURVA FIGUR 4:KOPPLING MELLAN TEORI OCH EMPIRI TABELLFÖRTECKNING TABELL 1: PRESENTATION AV FALLFÖRETAG... ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.

8 1. Inledning Detta inledande kapitel är en introduktion av studien. Den börjar med att beskriva och diskutera problemområdet för det valda ämnet. Sedan redogörs studiens frågeställning och syfte som problemdiskussionen har lett fram till. 1.1 Den förändrade revisionsplikten för små aktiebolag Under 1980-talets början påbörjades det en debatt kring bolagens behov av revision vilket ledde till att Aktiebolagslagen (ABL) förändrades år Denna lag innebar att alla aktiebolag, oavsett storlek, blev tvingade till att bli reviderade av en revisor (Wallerstedt, 2009). År 2005 gjordes undersökningar om att Sverige skulle avskaffa revisionsplikten. Det framkom att nyttan angående avskaffandet av en lagstadgad revisionsplikt resulterar i lägre kostnader för företagen (Thorell & Norberg, 2005). Revisionens frånvaro tenderar också att medföra höga kostnader för substitut till revisionen, så som redovisningstjänster (Collis & Jarvis, 2005). De flesta småföretagarna ville se en avskaffad revision, då de ansåg att kostnaden var högre än den upplevda nyttan (Andersson & Norling, 2006). Den obligatoriska revisionsplikten har nu mjukats upp och nya regler gäller från och med 2010 (ABL, 2005:551). De nya reglerna har inneburit att revisionen har blivit frivillig för små aktiebolag. För att kvalitetssäkra informationen måste företag nu väga kostnaderna för revision mot den upplevda nyttan (Johansson, Häckner & Wallerstedt, 2005). Den upplevda nyttan med revision kan delas in i olika perspektiv mellan företagens egna perspektiv och intressenternas (Svanström, 2008). Intressenter som har varit negativt inställda till lagändringen 2010 är bland annat UC, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket. Under 2012 tog Bolagsverket upp diskussionen om att en anledning till att det finns bristande kvalitet i företagens bokslut är avsaknaden av råd från revisorer och redovisningskonsulter (Bolagsverket, 2012). Bolagsverket meddelar även att två av tre nyregistrerade bolag väljer bort revisionen samtidigt som antal förseningsavgifter har ökat sedan Den bristande kvaliteten i boksluten kan bland annat leda till en försvårad kreditprövning, eftersom återbetalningsförmågan i företagen blir mer svårbedömd (Skatteverket, 2017). Större bolag har fler intressenter och blir därmed löpande granskade till skillnad från mindre bolag. En revidering kan därmed ge en högre nytta för mindre bolag i förhållande till stora (Fernando, Abdel-Meguid, & Elder, 2010). För att förstå revisionens nytta finns det förutom intressenternas perspektiv även företagets perspektiv att betrakta (Svanström, 2008). Om företaget aktivt får välja bort revisionen, kommer revisionens upplevda nytta ur företagets perspektiv att ligga till grund för det beslutet (Öhman, Häckner, Jansson & Tschudi, 2006). Det gör att företagen själva behöver fundera på vad revisionen faktiskt ger för nytta och vilket värde den tillför. Tillgången till externt kapital upplevs många gånger som en svårighet för små företag i Sverige (Företagens finansieringsrapport, 2017). De små företagen som får tillgång till lån får ofta betala omotiverat höga räntekostnader då bankerna vill ha säkerhet och historik för att bevilja lånen. Att använda sig av en revisor kan påverka låneräntan och kreditratingen positivt och revisorer kan därmed anses ha en stor nytta för de mindre företagen (Dedman & Kausar, 2012). Revisionen anses även bidra med mycket kompetens i företag i form av 1

9 riskidentifiering, stöd vid större beslut och hjälp vid effektivisering av processer (Knechel, Niemi & Sundgren, 2008). Nyttan ur företagens perspektiv går att separera till två olika komponenter, kärnvärde och mervärde (Grönroos, 1997). Kärnvärdet är definierat som den primära tjänsten inom revision och innebär oberoende verifikation och upptäckt av felaktigheter hos företagens finansiella rapporter. Ett reviderat bokslut av en auktoriserad revisor ger därav ett kärnvärde i form av trovärdighet (SOU 2008:32). Den andra komponenten, mervärde, är en del av den serviceupplevelse som skapas av de ytterligare tjänster som tillhandahålls av revisionsbyrån (Fontaine, Letaifa & Herda, 2013). Flera studier visar på att det finns en upplevd högre nytta med revisionen på grund av mervärdet. Med det menas att revisorer adderar ytterligare nytta genom rådgivningen bortom den primära revisionen (Fontaine et al. 2013). Den primära revisionen innebär att revisorn enbart utför de åtaganden som är sagt, till exempel ett årligt möte och ett reviderat bokslut. Den ytterligare kontakten kan handla om att revisorn utöver dessa tjänster finns tillgänglig hela året och inte enbart vid ett fåtal tillfällen för rådgivning och konsultation (ibid.). Detta har påvisats genom att företag anlitar revisorer i större grad baserat på den nyttohöjande kontakten (Knechel et al. 2008). Rådgivning på till exempel hur företaget ska sköta sin bokföring och andra generella företagsfrågor är ytterligare tjänster som ofta innebär ett nyttohöjande (Fontaine et al. 2013). Att det finns en efterfråga på mervärde utöver de primära tjänsterna har lett till att revisorn idag har ett tvåpartsförhållande mot företagen (Broberg, Umans & Gerlofstig, 2013). Enligt revisorerna själva, anser de att kompletterande tjänster också ger en bättre revision (ibid.). På grund av de nya reglerna som gäller idag har revisionen formats till att fokusera mer på att skapa ett mervärde för kunden genom ytterligare tjänster. Det innebär en påverkande position för aktiebolaget, där denna bör reflektera över vilka tjänster som ger högst nytta av en revisor (Neij, 2017). Som diskussionen antyder är anledningarna till att företag väljer en revisor komplexa och kan skilja sig mellan företag (Wallace, 2004; Knechel, 2002). I större företag visar exempelvis revisionen hur väl ett företags rutiner fungerar, identifierar problem samt att revisionen går att använda som ett verktyg för att förbättra organisationen (Wallace, 2004). I mindre företag är inte nyttofördelarna med en revisor lika tydliga, men väl så intressanta att belysa sedan avskaffandet av revisionsplikten. Därav riktar sig denna studie mot små aktiebolag för att belysa den eventuella nyttan som kan utvinnas av en revisor. Studien är även intressant för revisionsbyråer då de kan erhålla en tydligare bild av vad företagen värderar och anser att de får ut av revisionen. 2

10 1.2 Frågeställning Denna problematisering leder till en frågeställning som lyder: - Bidrar revisionen med nytta för små aktiebolag? 1.3 Syfte Syftet med denna studie är att: - Beskriva och analysera revisionens eventuella nytta hos små aktiebolag. - Att utifrån befintlig teori förklara vilka faktorer som avgör att ett litet aktiebolag väljer att revidera sin finansiella rapportering. 1.4 Avgränsningar Vi har valt att avgränsa vår studie till små aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten. Enligt (ABL, 9 kap 1 3st.) måste bolag anlita en revisor för den finansiella rapporteringen om denna uppfyller minst två av följande krav: - Bolagets redovisade nettoomsättning har uppgått till mer än 3 miljoner kronor. - Medeltalet anställda i bolaget har uppgått till mer än 3. - Bolagets redovisade balansomslutning har uppgått till minst 1,5 miljoner kronor. 3

11 2. Teoretisk referensram I detta avsnitt behandlas begrepp, tidigare forskning samt teorier som är centrala och relevanta för syftet med vår studie. 2.1 Revisorns roll Revisorn roll går att definiera på två olika sätt, en teoretisk roll och en förväntad roll. Den teoretiska rollen grundar sig i hur en revisor ska agera enligt lagar och regler. Revisorns förväntade roll innebär att revisorns agerande skiljer sig mot hur de enligt teori och praxis ska agera Revisorns rollbeskrivning Enligt Revisionslagen 5 ska Revisorn granska företagets årsredovisning och bokföring samt företagsledningens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god redovisningssed kräver. ABL 9 Kap 5-6 säger att revisorn ska lämna revisionsberättelsen till bolagsstämman tillsammans med revisionen där eventuella anmärkningar som förekommit presenteras till bolagets VD och styrelse. För att ge intressenterna ett förtroende för revisorn, behöver revisorn uppnå de existerande krav på oberoende, kompetens och tystnadsplikt. Lagen säger att revisionen skall utgå från god redovisningssed, vilket menas med god sed för revisorerna som besitter en hög professionalitet och integritet. (FAR) Revisorns förväntade roll Det finns många olika tolkningar om vad en revisors roll faktiskt innebär. Tidigare forskning gällande revisorsrollen skiljer sig gentemot hur den utövas i praktiken (Power, 1997). Kunden till revisorn förväntar sig en sak, medan revisorn antyder på något annat, vilket då leder till meningsskillnader (Iredahl, 2018). Revisorerna lever idag i en komplex miljö där de har många olika intressenter att tillgodose med tillförlitlig information. De olika intressenterna som till exempel ägare, kreditgivare, leverantörer med flera har olika informationsbehov av det reviderade företaget och det innebär att de har olika relationer till varandra (Sweeney & McGarry, 2011). Meningsskillnaderna är en följd av att revisorn inte kan uppfylla alla intressenters förväntningar och därmed bidrar till en otydlighet mellan parterna (Öhman, 2007). Detta har resulterat i diskussioner om att den upplevda nyttan hos ett företag som anlitar revisor inte är tillräckligt stor. Att revisorer sällan får uppmärksamhet vid företags lyckande gentemot vid misslyckanden, kan ligga till grund för att bolag ej ser den potentiella nyttan med den valfria revisionen (Power, 1997). 2.2 Agentteorin Då det idag finns många företag som har en uppdelning mellan ägare och företagsledning, har många ekonomer studerat de problem som kan dyka upp när en del av beslutsfattandet förflyttas till företagsledningen från ägare. Utifrån detta har teorin om agent-principal relationen uppkommit, den så kallade agentteorin (Adams, 1994). Agentteorin är en av de teorier som tillhör de positivistiska teorierna inom den ekonomiska 4

12 litteraturen. Teorin påstår att företaget består av en sammanslutning av kontrakt mellan ägare (principalen) av ekonomiska resurser och chefer (agenten) som är skyldiga att använda dessa ekonomiska resurser (Walker, 1988). Teorin bygger vidare på att agenten har mer information än principalen och att det därför uppstår en informationsasymmetri. Detta får en negativ påverkan på principalen då det blir svårare att övervaka om agenten utför deras intressen på ett effektivt sätt. Teorin förutsätter också att båda parterna kommer agera rationellt och maximera sin egen vinst vid kontraktsskrivning. Detta innefattar att agenter har självsökande motiv, vilket resulterar i att de kommer försöka motverka ägarnas intressen genom att exempelvis maximera sina egna förmåner (Adams, 1994). Då principalen anses vara nyttomaximerande, kommer denne att företa åtgärder för att agenten enbart ska försöka maximera principalens intressen och inte den egnas. Genom dessa åtgärder uppstår så kallade agentkostnader (Jensen & Meckling, 1976). Författarna menar på att agentkostnaderna kommer vara beroende av hur väl kontrakten är upprättade, men även hur lagar och regler kretsar kring övervakningen av agenten. Ett sätt för principalen att övervaka agenten är genom att använda sig av extern revision. Det kan även komma att dyka upp ytterligare kostnader för att bevara kontraktet mellan agenten och principalen. Dessa kan delas in i tre olika kostnadsslag som benämns bonding costs, residual costs och monitoring costs. Med bonding costs menas den kostnad som uppstår mellan agenten och principalen för att säkerställa att kontraktet följs. Monitoring Costs syftar på de kostnader som kommer genom att principalen får ett behov av att övervaka agenten på grund av informationsasymmetrin (Jensen & Meckling, 1976). Det tredje kostnadsslaget, residual costs, inträffar när de åtgärder som skulle främja principalens egenintresse skiljer sig från de som skulle främja agentens självintresse (ibid.). En annan typ av problem som uppstår är det negativa urvalet. Detta sker när principalen inte har tillgång till all tillgänglig information vid det beslut som ska fattas av en chef. Det leder till att det inte går att särskilja vad som är företagets bästa. I små aktiebolag är oftast ägare och företagsledning detsamma, vilket innebär att denna kommer agera för att maximera sin egen nytta i samtliga beslut. I en sådan situation uppkommer inga agentkostnader eftersom informationsasymmetrin är densamma. (Adams, 1994). Agentteorins betydelse för revisionen har flera författare studerat närmare (Campbell & Mohan, 1992; Soltani, 2007; Wallace, 2004). Ett område som är relevant för denna studie är hur litteraturen beskriver agentteorin och revisionen i förhållande till varandra. Att outsourca istället för att själv internt sköta revision och bokföring kan ge flera fördelar, däribland upplevd mer oberoende, flexibilitet, kostnadseffektivitet och förbättrad kvalitet (Campbell & Mohan, 1992). Campbell och Mohan (1992) anser vidare att de upplevda nackdelarna med outsourcing är förlusten av lojalitet och kunskap. Revisionen kan förse ägarna och företagsledningen med att öka trovärdigheten i deras finansiella rapporter (Soltani, 2007). Om inte agenten övervakas av principalen är utgångspunkten i agentteorin att denne kommer att agera nyttomaximerande för sitt eget intresse (Wallace, 2004). Därför ligger det även i agentens intresse att övervakning av denna implementeras, vilket kan göras av en revisor. Vidare menar Wallace (2004) att revisionen kommer efterfrågas av företagsledningen när kostnaden för detta är mindre än förlusten i lön till en agent som inte övervakas. 2.3 Intressentteorin 5

13 Intressentteorin innebär att organisationens beslut ska fattas med intressenternas intresse i beaktning (Jensen, 2002). Intressenterna definieras som någon grupp eller individ som kan påverkas eller påverka företagets resultat (Freeman, 1984). De grupper som ingår i ett bolags intressenter är kategoriserade som aktieägare, kreditgivare, anställda, kunder, leverantörer, allmänna grupper samt stat och kommun (Roberts, 1992). Modellen handlar om att strategiska beslut ska utvecklas och värderas utefter hur intressenter reagerar och uppfattar strategin. Granskningen av olika intressentgrupper är menad för att beslutsfattare ska på bästa sätt kunna förena företagets utveckling med dess omgivning (ibid.). Teorin får kritik för bland annat att styrmakten tas ifrån organisationen och förs över till intressenterna (Jensen, 2002). På grund av detta kan det synas att organisationen lämnas lamslagna mot konkurrensen eftersom de utför strategier efter andras viljor och intressen (ibid.). Intressentteorin innebär att organisationen ska uppfylla intressenternas efterfråga till största möjliga mån, samtidigt som organisationen vill uppnå så hög intäkt som möjligt (Jensen, 2002). Detta går att likna med en strävan efter att maximera marknadsandelar parallellt med strävan att maximera intäkten. Nedan visar figur 1 att intäkten endast kommer att stiga med marknadsandelar till en viss punkt, där till exempel reklam, kvalité, hög lön och revision kostar mer än vad det ger tillbaka. Detta resulterar i att intäkten sjunker efter denna punkt medan marknadsandelarna stiger (Freeman, 1983). Figur 1: Total resultatkurva (anpassad från Freeman, 1983). Beroende på intressenternas storlek och betydelse för organisationens verksamhet rangordnas deras intressen. Genom rätt prioriteringar finns möjlighet att överta större marknadsandelar, som figur 1 visar. Med andra ord prioriteras nyttan högst för intressenten med störst betydelse och inflytande på verksamheten (Freeman, 1983). Enligt teorin så är det viktigt att ledning och andra beslutsfattare kan göra mätningar och prioritering eftersom intressenternas viljor kan gå emot varandra. Till exempel vill kunder generellt ha låga priser och hög kvalité, anställda vill ha höga löner och bra förmåner och ägare vill ha låga risker och hög utdelning (Jensen, 2002). Detta är även viktigt för att inte överstiga den brytningspunkt där resultatet börjar sjunka. Tidigare gjord studie relaterad till att intressenters intressen krockar gav slutsatsen att beslutsfattare inte ska ändra sin tro i den vardagliga verksamheten baserat på intressenterna (Roberts, 1992). Intressenterna ska tas i beaktning i samband med att skapa och forma långsiktiga verksamhetsstrategier. Senare forskning har bekräftat och bevisat att intressenternas inflytande och egenintresse är en tillförlitlig källa för att förklara och förutse varför organisationer agerar som dem gör (ibid.). 6

14 Intressentteorin är relevant att nyttja för att ge denna studie en förståelse om det finns specifika påtryckningar och förväntningar på mindre aktiebolag att revidera bokslut trots att den från år 2010 är valfri Förväntningsgap Förväntningsgap är en påföljd av intressenters olika intressen och yttrade sig första gången inom revision 1974 (Chye Koh & Woo, 1998). Då definierades detta som skillnaden mellan revisorns egna förväntade prestation och vad intressenterna förväntar sig att revisorn skulle prestera (ibid.). Detta förväntningsgap har följts av viss misstro från intressenterna mot revisionen. Kritiken och misstron antyder att revisionen inte speglar hela verkligenheten samt att de väcker frågan om vilket värde revisionen faktiskt har idag (Boyd, 2000). När det uppstår ett förväntningsgap handlar det framförallt om obalans i relationerna, vilket brukar spegla sig i olika syn på vad som är rätt och fel (Johansson et al., 2005). Johansson et al. (2005) skriver även att intressenterna förväntar sig att revisionen håller en högre grad av säkerhet än vad revisorerna själva anser är rimliga att kräva. Öhman (2005) tar upp tre olika synsätt på förväntningsgap där det första är på (1) vilket sätt och med vilken grad av säkerhet som revisorerna kan intyga om ett företag är livskraftigt. Med det menas att revisorerna anser att det som kan krävas av dem är att de väger in att det reviderade företaget med rimlig säkerhet kan överleva ett år framåt i tiden. Det diskuteras även (2) om förväntningsgapet som i vilken utsträckning revisorerna ska inrikta sig på att upptäcka förbiseenden och oegentligheter i företagens redovisningar. Det är tydligt att intressenterna förväntar sig att revisorerna ska ta sig an denna uppgift, medan revisorerna själva menar på att deras huvudsakliga uppgift är att ge en åsikt om huruvida redovisningen ger en rättvisande bild eller inte. Öhman (2005) skriver om den tredje sortens förväntningsgap, som är (3) kopplat till revisorernas magra rapportering. Intressenter har efterlyst mer innehållsrika revisionsberättelser i mer än 30 år. Även om det finns andra förtjänster med en revision är det endast via rapporteringen som intressenterna kan ta del av revisionens utfall. Förväntningsgapet används som ett komplement till intressentteorin i denna studie och studeras utifrån företagens sida. Om det finns påtryckningar från intressenter till företagen att anlita en revisor, vad är det då som efterfrågas? Genom förväntningsgapet kan studien få en ytterligare förståelse om företagens egna mening varför intressenter eventuellt efterfrågar ett reviderat bokslut. 2.4 Legitimitetsteorin Till skillnad från intressentteorin där organisationen arbetar för att efterlikna intressenternas vilja, handlar legitimitetsteorin om att organisationen ständigt måste legitimera och bevisa att deras arbete är nödvändigt för samhället (Shocker & Sethi, 1973). Legitimitetsteorin fokuserar därmed på att företagen ska ta ansvar för sitt agerande. Forskning visar att företag allt mer måste stå till svars för sociala problem som anses vara konsekvenser av deras aktiviteter (Patten, 1991). Detta på grund av att företag och marknader verkar alla i ett samhälle. Utvecklingen har visat att företag reglerar sig mer efter samhällets förväntningar i takt med att legitimering och transparensen har ökat. Det underliggande som teorin säger är att intressenter tenderar att samarbeta med företag som är accepterade av samhället (Wilmshurst & Frost, 2000). En klassisk marknadsbaserad modell menar att systemet inte bygger på att företagen har en naturlig drivkraft att bidra nytta till samhället. Snarare är det systemet som genom konkurrens tvingar företag mot att bidra med nytta till samhället baserat på egna vinstintressen (Abbott & Monsen, 1979). 7

15 Revision kan även användas genom att skapa legitimitet åt ett företag, eftersom det tillför en högre trovärdighet på företagets finansiella rapporter (Carrington, 2010). Vidare menar Carrington (2010) att revisorns roll har blivit att ge företagen en tyngd och en högre tillförlitlighet. I den finansiella rapporteringen ger revisorn dels ett uttalande om företagets fortlevnad och dels huruvida företaget följer de lagar och normer som existerar, vilket tillför företaget en viss legitimitet. Om det är så att företaget inte överensstämmer med de normer som finns i dess omgivning kommer revisorn att kräva att det ändras, vilket även bidrar till en ökad legitimitet (Carrington, 2010; Soltani, 2007). Legitimitetsteorin kommer tillföra studien en fördjupad insikt om revision bidrar med att dels skapa ett samhällsförtroende till företagen och dels en tillförlitlighet som därmed även kan anses vara en nytta till företagen. 2.5 Analysmodell Studiens teoretiska referensram presenterar definitionen av revisorns olika roller samt tre teorimodeller. Definitionerna bidrar med en tydlighet och ett ramverk för de olika begrepp som ger utgångslägen i kommande diskussion och slutsats. Med hjälp av definitionerna och de tre presenterade teorierna ska studien beskriva och analysera revisionens eventuella nytta hos små aktiebolag. Varje teori har ett antagande på nyttan som ett företags revidering ger och varför den används. Nedan i figur 2 visas vilket antagande varje teori har på revision. Agentteorin Intressenteorin Legitimitetsteorin Anskaffandet av revisor är grundat i eget intresse och på eget initiativ. Anskaffandet av revisor är grundat i intressenternas intresse. Anskaffandet av revisor är grundat i samhällets krav på dess existents. Nytta Revisionen ger enbart en direkt nytta till företaget och ingen annan. Revisionen ger en direkt nytta till intressentera och indirekt till företag. Revisionen ger en indirekt nytta eftersom dess frånvaro säger mer än dess närvaro. Figur 2: Analysmodell där teorierna kopplats till fallen. Agentteorin utgår ifrån att varje individ agerar och fattar sina beslut efter ett eget vinstintresse. Med hjälp av denna teori belyses om företagens anskaffande av revision är relaterad till en direkt nytta som enbart gynnar företaget själv. Detta kan till exempel vara att företaget inte har kunskapen att tyda finansiella rapporter och behöver hjälp för att driva företaget. Intressentteorin tar ett annat spår och menar att företaget agerar utefter vad deras intressenter efterfrågar och kräver. Genom intressentteorin kan studien undersöka om anskaffandet av revisorer är på grund av att uppfylla intressenternas krav som medför en indirekt nytta i form av olika samarbeten. Om så är fallet kan studien med hjälp av förväntningsgapet belysa specifika faktorer som medför nytta till intressenter, enligt företagen. Sist är det legitimitetsteorin som menar att anskaffandet grundar sig i att revision är något som samhället i stort antar ska finnas och därmed att dess frånvaro säger mer än dess närvaro. Genom att använda dessa tre teorier kan studien undersöka fenomenet utifrån 8

16 olika perspektiv och därigenom få en djupare förståelse om varför små aktiebolag nyttjar revision. 9

17 3. Metod I detta kapitel presenteras hur studien gått tillväga. I kapitlet presenteras vetenskaplig ansats, urval och hur empirisk data har samlats in. Vidare presenteras hur litteraturstudien gått tillväga och metodavsnitten avslutas med en diskussion om potentiella metodproblem. 3.1 Vetenskaplig ansats Då syftet med studien var att beskriva och analysera revisionens eventuella nytta för små företag, utgår studien ifrån det hermeneutistiska synsättet. Det hermeneutistiska synsättet kännetecknas av en kvalitativ metodologi med intervjuer i mening att bilda förståelse (David & Sutton, 2016). I enlighet med hermeneutiken har författarna skapat en djupare förståelse för det valda ämnet genom att tolka, studera och analysera tidigare forskning. Studien är byggd på en deduktiv ansats där variationen av fem olika falls nyttor studerades och mättes i förhållande till varandra (Davin & Sutton, 2016, s. 85). En deduktiv ansats valdes för att författarna ville utgå ifrån studiens teoretiska analysmodell, och därefter testa denna mot verkligheten. Därav valde författarna att jämföra den insamlade empirin och tog fram eventuell nytta med hjälp av teoriernas olika perspektiv (Davin & Sutton, 2016). Detta gav studien möjlighet att mäta unika nyttor med revisionen i vardera fall. Författarna började med att studera tidigare forskning som behandlade revisionens nytta. Efter det fördjupade sig författarna inom det valda området genom tidigare forskning för att ta stöd vid insamling av empiri. Med hjälp av den insamlade empirin och den teoretiska referensramen kunde författarna undersöka unika nyttor med revisionen i de specifika fallen och därefter dra slutsatser och besvara studiens syfte. Studien syfte har varit att förstå den eventuella nyttan med revision i små aktiebolag och utformades därför som en fallstudie. Studien inkluderar fem fall där varje respondent med företag representerar ett fall. Fallstudiens mening är att belysa specifika val och studera varför de togs, hur de implementeras och med vilket resultat. Varje fall har gjort valet att anlita en revisor och i enlighet med studiens syfte studeras vilken eventuell nytta detta beror på. Genom dessa verkliga exempel som används i fallstudien kan studien eventuellt identifiera och konkretisera förhållanden som påverkar fenomenet (Yin, 2014). Anledningen till att studien består av fem fall är att syftet inte är att framföra en generell slutsats. Istället har jämförelser gjorts där fallens empiri ställs mot varandra. På så vis har det varit möjligt att utmärka vad som är unikt med de specifika fallen samt vad de har gemensamt (Bryman & Bell, 2013, s. 89). För att uppnå syftet har författarna valt att göra en kvalitativ studie vilket fungerar väl i kombination med fallstudien. Den kvalitativa metoden grundar sig i verbala formuleringar och gav möjlighet till en djupare förståelse av respondenterna. Eftersom studien eftersträvade att få en förståelse varför små aktiebolag anlitar en revisor utfördes intervjuer till att samla empiri. Intervjuerna var semistrukturerade och i linje med studiens syfte då meningen var att göra en personlig och detaljerad granskning av ett fall i taget. Med semistrukturerade intervjuer kunde författarna komma åt respondentens individuella uppfattningar om den eventuella nyttan revisionen medförde till deras verksamhet. Denna struktur gav också möjligheten att ställa följdfrågor till respondenterna vilket skapade en större helhetsbild. (Bryman & Bell, 2013). 10

18 3.2 Litteratursökning Enligt David och Sutton (2016, s. 61) består en litteraturundersökning av två delar som båda hör ihop. Det är dels en litteratursökning och dels en analys av det hittade materialet. Analysen har bidragit med att få en djupare förståelse för studiens bakgrund (Bryman & Bell, 2013). Studiens litteratursökning är kopplad till den teoretiska referensramen som består av vetenskapliga artiklar, litteratur, tidskrifter samt andra tidigare undersökningar. Genom sökning i databaser, på väl valda nyckelord, hittades tidigare forskning som legat till grund för denna studie. Valet av litteratur byggde på att författarna ville undersöka om studiens syfte tidigare har behandlats på den svenska marknaden. Författarna till denna studie har genomfört sökningar i Luleå universitetsbiblioteks databaser såsom Google Scholar och Scopus. Sökord: nytta, förväntningsgap, revision, oberoende/beroende, fördelar, kvalité, reglerad marknad, SME, små företag. Sökorden har även kombinerats med varandra på både svenska och engelska. 3.3 Urval och avgränsningar Databasen Retriever användes för att effektivisera sökandet av företag som uppfyllde studiens kriterier. Databasen valdes på grund av möjligheten till att filtrera företagen på omsättning, personalantal och geografisk placering. Detta effektiviserade arbetet genom att finna lämpliga respondenter av populationen. I linje med studiens syfte och frågeställning var populationen alla företag som inte omfattades av revisionsplikten. Urvalet till intervjun var totalt fem stycken respondenter som var företagsledare i små aktiebolag. Inför urvalet eftersöktes företag i olika branscher för att få en bredare bild av fenomenet. Vidare krävdes att respondenten var företagsägaren och att denne har god insyn i verksamheten. Det var även viktigt att de valda företagen låg i närheten för ett fysiskt möte med anledning av att intervjuns strategi skulle fungera. Respondenterna blev även erbjudna anonymitet, på grund av att de skulle känna sig mer bekväma med att svara på frågor (Bryman & Bell, 2013). 3.4 Val av fall I detta avsnitt presenteras en kortare beskrivning av de olika fallföretagen. Personerna som har intervjuats är varje företags ägare och ledare. Eftersom företagen har erbjudits anonymitet benämns de med olika nummer. Alla de fem företagen har sitt verksamhetssäte i Luleå Kommun. Tabell 1 nedan visar fallföretagen i studien. Fall Antal anställda Bransch Omsättning (kr) Startår Företag 1 1 stycken Flygteknik Ca 2 miljoner 1998 Företag 2 3 stycken Café & Restaurang Ca 2.5 miljoner 2014 Företag 3 3 stycken Café & Restaurang Ca 1.7 miljoner

19 Företag 4 3 stycken Billackering Ca 2 miljoner 1997 Företag stycken Hälsa och kroppsvård Tabell 1, presentation av fallföretag. Ca 1.5 miljoner 2000 Företagen valdes på grund av att de faller inom studiens avgränsningar gällande små aktiebolag. Alla företag har en till tre anställda och omsätter upp till 2.5 miljoner kronor. Företagen verkar också inom olika branscher som valdes för att studien skulle få en mer nyanserad bild. 3.5 Empirisk datainsamling Den empiriska datainsamlingen grundade sig i intervjuer utformade för att få en djupare förståelse för fenomenet. Frågeutformningen har skapats utifrån den teoretiska referensramen i mening att kunna svara på studiens syfte och frågeställning Datainsamlingsmetod Studiens empiriska data innefattar intervjuer med ägare för små aktiebolag. Fem intervjuer har hållits mellan två intervjupersoner och en respondent i en formell semistrukturerad intervjuform. Att den var formell innebar att intervjuns tid och plats var förbokad (David & Sutton, 2016). Intervjuerna bokades via mail där respondenterna fick information om vad intervjun skulle handla om och vilka typer av frågor som skulle ställas. Intervjuns plats fick respondenten själv bestämma vilket blev respektives arbetsplats i samtliga fall. Allt som inkluderats i den formella intervjumetoden utfördes med anledning av att göra respondenten avslappnad och bekväm, vilket i sin tur hjälpte med att få mer aktuella svar (ibid.). Intervjuns semistrukturerade form gav djupgående individuell data. Intervjuerna strukturerades baserat på ett identiskt frågeunderlag för att författarna enklare kunde hålla sig inom ramen av studiens syfte. Frågeunderlaget var utformat med både öppna och slutna frågor med tillhörande följdfrågor. För att uppnå en djupare förståelse läts respondenterna till viss del styra intervjuns flöde Frågeutformning Intervjuer är samtal med avsikt att skapa en inblick i respondenternas syn på revisionens fördelar (Burgess, 1984). Frågorna har utformats med avseende på studiens teoretiska referensram där teorierna utgör centrala teman. Intervjuerna bestod av en kombination med slutna och öppna frågor vilket innebar en semistrukturerad frågeutformning (David & Sutton, 2016). Intervjuerna inleddes med tre så kallade uppvärmningsfrågor. Dessa frågor är demografiskt utformade för att skapa ett förtroende och få ut faktisk data om respondenterna (Bryman & Bell, 2013). Därefter fortsatte intervjuerna med frågor som gav relevant empirisk data som gick att koppla till den teoretiska referensramen. I enlighet med metoden fallstudie jämfördes fallens svar med varandra (Yin, 2014). 3.6 Analys av empirisk data Meningen med att analysera den kvalitativa datainsamlingen var att söka om den eventuella nyttan med revision är den samma eller avvikande mellan aktörer (David & Sutton, 2016, s. 260). Varje intervju spelades in för att förenkla transkriberingen som författarna gjorde 12

20 direkt efter avslutad intervju. Analyseringen av empirin genomfördes därmed först enskilt för att därefter kunna jämföras med varandra för att urskilja eventuella likheter samt olikheter i uppfattningarna (ibid.). Vid analyseringen av de enskilda fallens empiri, försökte författarna hitta och kategorisera nyckelord som kunde kopplas till analysmodellen. Då varje fall är enskilt och unikt valdes att direkt efter varje sammanfattning av empirin ha ett eget diskussions- och analysavsnitt kopplat till respektive fall. Detta i mening att fokusera på ett fall åt gången och bidra med en klarhet hur den eventuella nyttan framkommer genom de olika teorierna förknippat med analysmodellen i de specifika fallet. Samtidigt presenteras varje respondents åsikter tydligt på ett objektivt sett. Fallens empiri analyserades genom att författarna först utgick ifrån analysmodellen, där de tre olika teorierna ligger till grund för olika antaganden. Utifrån dessa antaganden försökte författarna kategorisera det insamlade intervjumaterialet för att sedan kunna göra en tydligare koppling mellan empiri och teori. Analysen grundar sig i att koppla respondenternas svar till den teoretiska referensramen (David & Sutton, 2016). Utifrån befintlig teori har en teoretisk analysmodell skapats, där varje teoris antaganden om revisionens nytta framkommer. Denna modell har använts för att skapa en tydlighet mellan empirin och teorin i analysen om revisionens eventuellt upplevda nytta. Analysen av fallen gjordes också i nära anslutning till avslutad intervju för att kunna göra sanningsenliga tolkningar då empirin fanns nära i minnet (Bryman & Bell, 2013, s ). 3.7 Metodkvalité Vid kvalitativ forskning är det viktigt att uppnå trovärdighet och äkthet, vilka är två grundläggande kriterier (Bryman & Bell, 2013). Bryman och Bell (2013) menar att validitet och reliabilitet handlar om att komma fram till en mer absolut sanning. I en kvalitativ undersökning finns det inte alltid möjlighet till det då det kan finnas flera sanningar av verkligheten (ibid.) Validitet och äkthet Validitet kan delas in i en inre och yttre del där inre validitet syftar på i vilken utsträckning en undersökning faktiskt undersöker och beskriver den frågeställning som studien var avsedd för (David & Sutton, 2016, s. 220). För att intervjuerna ska uppnå inre validitet måste de vara kopplade till studiens problemformulering och syfte (Bryman & Bell, 2013). Motiveringen till att göra personliga intervjuer var att på ett bättre sätt väga in olika uttryck samt för att få respondenterna att svara mer utförligt på de frågor som studien är avsedd för. För att inte undgå någon relevant information valdes en semistrukturerad intervju där öppna frågor ställdes med tillhörande följdfrågor. Detta medförde att intervjusubjektet kunde tillföra mer detaljerad information. Enligt Bryman och Bell (2013) hjälper en semistrukturerad intervjuform till en djupare förståelse. Med avseende på detta anser författarna att studien uppnår en viss inre validitet på grund av att svaren gav en beskrivning av den frågeställning som studien var avsedd att göra. Studien uppnår också äkthet då flertalet kriterier uppnås genom denna empiriinsamling. Dessa kriterier är rättvisande bild, ontologisk autencitet, pedagosik autencitet, katalytisk autencitet och taktiskt autencitet (Bryman & Bell, 2013). Kriterierna syftar till studiens konsekvenser, till exempel att företagsledarnas åsikter framgår på ett rättvist sätt. Det syftar också till att om studien hjälper respondenterna att få en bättre och djupare förståelse för sin egen situation (ibid.). Vidare menar David och Sutton (2016, s. 221) att yttre validitet är den 13

21 utsträckning i vilken forskningsresultaten kan generaliseras till en större population och tillämpas på olika miljöer. På grund av antalet intervjuer är det svårt att avgöra om slutsatserna är representativa och den externa validiteten är därför svårbedömd. Berg och Lune (2014) menar att tre teorier kan stärka en studies validitet genom vad dem kallar en triangulering. Triangulering innebär att studien inkluderar ett flertal författare, olika informationskällor med egna perspektiv och tre teorier som bekräftar studiens slutsatser. Detta för att få ett bredare perspektiv genom olika infallsvinklar och på så vis höja validitet och även äkthet. Denna studie har hämtat information från två källor, (1) tidigare forskning i form av dokument och (2) fem intervjuer där studiens empiri insamlades. Det är två författare till studien som har tolkat och analyserat informationen. Det har varit av vikt att författarna löpande under processen upprätthållit varandra om individuella tolkningar och diskuterat meningsskillnader. David och Sutton (2016, s. 260) menar att författare ständigt ska reflektera öppet och ha en god dialog mellan varandra för att stärka validiteten. Författarna har även använt sig av en opponentgrupp och handledare som löpande under processen har gett sina uppfattningar om studiens innehåll och struktur. Studier som utgår ifrån tre olika teoriers perspektiv i kombination med ovan nämnda faktorer bildar en triangulering av ett fenomen (Berg & Lune, 2014). Författarna till denna studie har valt att utgå ifrån Berg och Lune (2014) och studera fenomenet utifrån ett trianguleringsperspektiv. Denna triangulering, genom flertal teorier, författare och källor, ger studien olika infallsvinklar till ett fenomen och därmed kan bidra med en mer nyanserad och bredare förståelse. Genom att se på fenomenet utifrån tre teoriers perspektiv resulterar det också i en högre äkthet som validitet eftersom det till viss del uppfyller äkthetens fyra kriterier Reliabilitet och trovärdighet Eftersom studien inte bygger på kvantitativ data kan det vara svårt att mäta reliabiliteten och därför spelar trovärdigheten en större roll (Bryman & Bell, 2013). För att ändå stärka de enskilda fallens reliabilitet har test-retest-metoden använts under intervjuerna. Det innebär att liknande frågor ställs flertalet gånger under samma intervju. Eftersom svaren överensstämde med varandra är reliabiliteten stärkt (Bryman & Bell, 2013, s ). Ytterligare en faktor som kunde påverka reliabiliteten är att respondenterna erbjöds anonymitet. Detta gjordes med meningen att få respondenterna svara mer ärligt under intervjuerna. Begreppet trovärdighet kan delas upp i fyra olika kategorier; pålitlighet, bekräftelse, överförbarhet samt tillförlitlighet. Med tillförlitlighet innebär det att studien är utförd efter de regler som finns samt att författarna har uppfattat respondenterna på ett korrekt och tillförlitligt sätt. För att säkerställa tillförlitligheten har intervjuerna sammanfattats och lästs upp i korta drag för respondenten. Kategorin pålitlighet innebär att en fullständig redogörelse av alla delar i forskningen görs. För att öka pålitligheten har författarna transkriberat materialet efter varje intervju för att därefter jämföra svaren med varandra. Att transkribera materialet kort tid efter avverkad intervju menar Bryman och Bell (2013) ökar pålitligheten. Med överförbarhet menas att de svar som uppkommer från empiriinsamlingen ska vara applicerbara även om studien görs i en annan miljö (Bryman & Bell, 2013). Eftersom det finns små aktiebolag över hela Sverige, anser författarna att studien kan göras på en annan plats. Bekräftelse, som är den sista kategorin, innebär att författarna ska vara så objektiva som möjligt. Då det är större risk att bli subjektiv vid en kvalitativ studie, anser författarna 14

22 att en objektiv syn har framkommit då de hela tiden haft detta i åtanke samt vidtagit lämpliga åtgärder under studiens gång. Dessa åtgärder har bland annat varit att de två författarna har granskat varandra. Intervjumaterialet har även transkriberats efter inspelad intervju vilket hjälper författarna till en objektiv syn. Slutligen har även fallen presenterats fall för fall, vilket underlättar för läsaren att skilja dessa åt. 3.8 Metodproblem Med tanke på att urvalet består av fem respondenter kan inte studiens slutsatser anses vara representativa för hela populationen. Då meningen med fallen var att analysera och jämföra dessa mot varandra ansåg författarna att urvalet ändå befrämjar teoretiska reflektioner (Bryman & Bell, 2013, s.89). Vidare kan fler respondenter tillföra fler perspektiv och mer tillförlitlighet till studien. Enligt Bryman och Bell (2013) har kvalitativa studier inte generaliserande syften utan avser att skapa en ökad förståelse för fenomen. Därav anser författarna att för många fall inte bidrar med mer värde (Bryman & Bell, 2013). Detta går i linje med studiens syfte som är att beskriva och analysera revisionens nytta hos små aktiebolag. För att få respondenten att ställa upp på en intervju erbjöds de anonymitet, vilket kan leda till sämre kvalitet och trovärdighet i respondentens svar (Bryman & Bell, 2013, s.89). Vidare är det viktigt att tänka på att de intervjuade personerna har svarat subjektivt. Deras svar kan därmed förklara individens verklighet, men den behöver inte spegla alla andras. Enligt David och Sutton (2016, s. 265) är det viktigt att undvika att betrakta aktörens perspektiv som en förklaring. Intervjuerna hölls på respektive företag för att respondenterna skulle vara avslappnade och öppna för samtal. Detta kan istället ha medfört en distraktion för respondenterna då arbetsuppgifter dök upp under intervjuns gång. Det i sig skapade viss stress och slutenhet istället för ett lugn som var ursprungstanken. Ett alternativ kunde ha varit att boka en mötesplats utanför respektives företag då respondenterna i så fall varit tvungna att avsätta en tid och kommit bort från arbetsplatsen. 15

23 4. Empiri och analys I detta kapitel beskrivs insamlad empiri från intervjuer som belyser respondenternas syn på nyttan med revision. Empirin presenteras utifrån de företag respondenten verkar inom. Efter respektive sammanfattning följer en analys om hur studiens teoretiska referensram kan appliceras på den insamlade empirin. 4.1 Fall 1 Intervju den 19 april 2018 med företagets ägare och enda anställda. Intervjun hölls i ett konferensrum i företagets lokaler Sammanfattning av empiri från fall 1 Företaget är ett managementbolag som har sitt säte i Luleå och bedriver konsultverksamhet inom affärsutveckling. Företaget arbetar bland annat med Luleå tekniska universitet och även med den privata flygsektorn i Luleå. De arbetar lokalt men har också uppdrag nationellt och internationellt. Intervjuobjektet är grundare, ensam ägare och den enda anställda i företaget. Företaget är ett aktiebolag som varit verksamt i 20 år. Bolaget använder sig av en revisor regelbundet under hela året. Deras samarbete är upplagt som så att företaget själv sköter all vardagsekonomi i form av verifikathantering, prognostiseringar och planeringar. Därefter träffas ägaren och revisorn en gång i månaden, där de granskar och kontrollerar om allt har rapporterats korrekt enligt lag. Denna process är enligt ägaren väldigt gynnsam eftersom det blir ett lärandetillfälle av lagar och regler inom revision. Utöver det löpande arbetet ansvarar även revisorn för företagets årsbokslut. Vid detta tillfälle är det istället ägaren som granskar revisorns arbete genom att jämföra dennes rapport med egna tidigare ställda prognoser. Enligt ägaren är samarbetet med revisorn en form av säkerhet så att allt det ekonomiska redovisas korrekt. Som företagare är det viktigt att jobba med säkerheten och jag har inte tid att sitta som ekonomichef 75 procent av min tid, säger ägaren. Respondenten menar att han prioriterar effektivitet och korrekthet, men om det genomsyrar branschen framgår inte. Det finns ytterligare en aktör i Norrland, men hur de resonerar och om de använder sig av en revisor vet inte ägaren. I företagets situation handlar det om effektivitet och pengar: Kan jag vara effektiv med ekonomin, kan jag vara mer effektiv med det som ger ett mervärde i företaget. Ägaren förklarar att bolaget blir mer effektivt om dennes tid läggs på det som genererar inkomst. Det kostar företaget mer att på egen hand utföra all ekonomi i förhållande till att hyra in och ta hjälp med specifika delar inom området. Revisorn och ägaren har arbetat tillsammans sedan bolaget startades för 20 år sedan. Ägaren förklarar att: Är man företagare och ska knyta en sån här tjänst är det jätteviktigt att göra en research.. Vid valet av revisor var det framför allt två punkter som ägaren tittade på. Den första punkten (1) var vilken typ av kundomsättning revisorn hade. Ägaren önskade kontinuitet och sökte därmed efter en revisor som inte arbetade med kortsiktiga samarbeten, utan har en långsiktig arbetsmetod. Den andra punkten (2) var vilken typ av bransch revisorn 16

24 arbetade i. Eftersom företaget är ett väldigt nischat bolag söktes en revisor med insikt och förståelse i de olika arbetsmetoder som kännetecknar bolagets bransch. Det var framförallt dessa kriterier som låg till grund för att samarbetet startades för 20 år sedan. Under detta samarbete har både kommunikationen och förståelsen varit viktig mellan parterna. Företagets och revisorns kommunikationsform varierar beroende på ärende. De delar både formell och informell information via mail, telefon och personliga möten. Ägaren menar att det är dennes ansvar att ha tillräcklig kunskap för att fatta bra beslut i pressade situationer. Jag har aldrig haft ett ärende med skatteverket men får du ett ärende så ska du som ledamot kunna svara på det. Därav uppskattas revisorns tillgänglighet att kunna reda ut oklarheter i det vardagliga arbetet när detta uppkommer. De konkreta fördelarna som företaget får ut av samarbetet är först och främst den kunskap och expertis som revisorn erbjuder. Ägaren menar också att företaget uppfattas som mer professionella då revisorn även assisterar med små detaljer i specifika avtal. Kunder som företaget har uppskattar kontinuitet och säkerhet i överenskommelser och samarbeten. Detta är något ägaren anser att revisorns objektiva granskning medför Analys och koppling till teori I detta fall ansvarar företaget själv över den löpande ekonomin men har en revisor som utvärderar arbetet. Ägaren säger: En viktig del av att vara företagare är att du måste ha en expert som kan lagstiftning för du har inte tid att sätta dig in i det själv. I enlighet med agentteorin kan revisorn likna en agent i sammanhanget med syftet att granska företaget och arbeta under ägaren som är en principal. Revisorn anlitas på grund av en saknad expertis som behövs för att nyttomaximera sitt eget arbete. Eftersom agentteorin innebär att alla parter strävar efter sin personliga nyttomaximering kan ägarens agerande förklaras med hjälp av agentteorin. Jag söker effektivitet och i det ligger det pengar. Kan jag vara mer effektiv med ekonomin, kan jag också vara mer effektiv med det som ger mervärde i företaget säger ägaren. En tolkning av detta kan vara att nyttan med en revisor är att företaget blir mer effektivt genom kunskap och tidsbesparing. Revisorns arbete höjer ägarens nytta och kan därigenom förklaras med drivkrafter som formuleras i agentteorin. Agentteorins baksida är att revisorns egen nyttomaximering kan motarbeta företagets. Detta kan innebära att ägaren inte uppnår nyttomaximering eftersom revisorn kommer värna om sitt egenintresse. Ägaren säger: När revisorn gör årsbokslutet är det min tid att granska revisorn. Det är för säkerhetens skull. Under intervjun lyfts vikten av att även granska revisorns arbete. Som teorin antyder kommer principalen alltid vidta åtgärder i syfte att försäkra sin nyttomaximering, vilket ägarens egna granskning kan vara ett exempel på. Det finns mycket som även signalerar att ägaren samarbetar med revisorn för att intressenter kräver det. Ur intressentteorins perspektiv kan det argumenteras att ägaren vill inneha mer kunskap för att erbjuda kunderna en professionalism som de efterfrågar. Ägaren uttalar sig om att anledningen till att företaget aldrig haft ett ärende hos skatteverket kan bero på deras upprättande av ekonomin. Det här tyder på att nyttan revisorn medför inte enbart är relaterad till ett egenintresse. Ägaren säger Jag jobbar för en stor koncern som ställer stora krav, vilket bekräftar antagandet utifrån intressentteorin. Teorin menar att ägaren ska ha intressenternas intressen i beaktning vid strategiska beslut. Shocker och Sethi (1973) säger att företag och ledare måste ta ansvar för sitt agerande enligt legitimitetsteorin. Ansvaret tas inte på eget initiativ utan på grund av samhällets krav. 17

25 Respondenten säger: Som vi jobbar nu är det en fördel för mig att lära mig knep inför och vid årsbokslut. Detta kan tolkas som att det finns möjligheter med hjälp av revisorn att finna metoder som resulterar i mindre skatt och andra samhällsförpliktelser. Det kan innebära att företaget går emot antagandet utifrån legitimitetsteorin och tillåts följa sin naturliga väg att värna om sig själv, trots att samhället kan ta skada. 4.2 Fall 2 Intervju den 19 april 2018 med företagets ägare som hölls i företagets restaurangdel Sammanfattning av empiri från fall 2 Företaget är ett aktiebolag inom restaurangbranschen. Bolaget bedriver en caféverksamhet där de serverar lunch och fikabröd samt erbjuder cateringtjänster. Aktiebolaget startades 1984 men har varit vilande en tid innan starten av den nuvarande caféverksamheten. Företagets nuvarande verksamhet har varit aktivt i fyra år och har idag tre anställda. Intervjusubjektet är ensam ägare och VD på cafét. Företaget använder en revisor vid rådfrågning och vid upprättandet av bokslut. Den löpande rapporteringen i verksamheten sköter företaget själv genom att fördela olika ansvarsområden mellan de anställda. En anställd har hand om kassa och kvittering medan en annan ansvarar för den löpande bokföringen. Företaget anlitar en ekonomiassistent utöver revisorn som arbetar löpande med bolaget. Dennes jobb består mestadels av att digitalisera deras traditionellt inskrivna ekonomirapporter. Aktiebolaget har använt sig av samma revisionsbyrå sedan starten år Samarbetet startade på grund av av att en revisor på byrån hade fått goda recensioner av bekanta till ägaren. Eftersom ägaren i företaget saknar utbildning inom ekonomi så uppskattades det att revisorn förklarade revisionen på ett pedagogiskt och begripligt vis. Revisorn var även uppmuntrande och gav nyttiga råd som har hjälpt företaget i dess utveckling. Idag utför bolaget själv stor del av den löpande rapporteringen men ägaren funderar på att överlåta all rapportering till revisionsbyrån. Detta skulle innebära att ägaren kan fokusera mer på företagets kärnverksamhet. Ägaren säger att Den här biten med ekonomi är inte min grej och att sätta sig in i det tar tid. Jag är mest intresserad av att få ut bra grejer till kunderna. Eftersom företaget saknar kunskapen inom ekonomi tror de att resultatet kan öka om de lägger sin tid på intäktsrelaterade arbeten istället. På grund av den bristande kunskapen inom ekonomi, upplevs en trygghet med att en stor revisionsbyrå utför bokslutet. Ägaren säger: Det är jätteskönt att ha en revisionsbyrå i ryggen. De kan hjälpa till med så mycket och man vet om att allt blir skött på ett korrekt sätt. Vid bokslutet går revisorn igenom detta med ägaren och upprättar denna om vad som gjorts och vad det betyder. Avslutningsvis menar ägaren att användandet av en revisor har ett förebyggande syfte. Resonemanget är om rapporteringen sker på ett felaktigt vis och företaget blir granskat av en myndighet, kommer kostnaden att rätta till situationen troligtvis överstiga kostnaden att göra det korrekt från start. 18

26 4.2.2 Analys och koppling till teori Revisorns roll i företaget är att denna upprättar och granskar bolagets årsredovisning, vilket stämmer överens med revisionslagen 5 och den formella revisionsrollen. Ägarens bristande kunskaper inom bokslut och skattefrågor är motiv till varför de måste använda sig av en revisor. Som agentteorin beskriver är detta fall ett exempel på att ägaren (principalen) anlitar och skriver ett kontrakt med revisorn (agenten). Enligt Walker (1988) bygger teorin på att agenten har mer information än principalen. Därmed anlitar ägaren revisorn då ägaren saknar kunskapen. Adams (1994) menar att i agentteorin förekommer två nyttomaximerande parter som både agerar rationellt. Ägaren vill maximera sin egen vinst samtidigt som revisorn vill detsamma. Som ägaren i detta företag tydligt beskriver vill den mest fokusera på att få ut produkter till kunderna, vilket genererar intäkter. Om ägaren själv skulle utföra de ekonomiska tjänster som revisorn tillhandahåller, skulle det ta väldigt lång tid. Nyttan med revisionen blir därmed stor då ägaren kan fokusera på det den kan bäst. Samtidigt som ägaren berättar att det är kostsamt med ekonomisk hjälp i form av en revisor, funderas det ändå på att utöka samarbetet. Wallace (2004) menar att revision och annan ekonomisk hjälp kommer efterfrågas av företagsledningen när kostnaden för detta är mindre än förlusten i inkomst. Företaget funderar nu på att revisionsbyrån även ska ta över den löpande bokföringen då detta tar mycket tid av ägaren. Det skulle kosta mer för företaget men som ägaren säger skulle det leda till att mer tid kunde läggas på intäktsbaserade arbeten. Som Freeman (1984) definierar intressenter är det en form av grupp eller individer som kan påverka företagets resultat. I detta fall är företagets intressenter främst kunder och leverantörer. Intressentteorin menar att företaget agerar i sina strategiska beslut för att kunna tillfredsställa intressenterna. Huruvida företaget använder sig av en revisor för sin egen eller intressenternas bästa är tvetydig. Ägaren menar att revisorn dels används för sin egen skull då denne själv inte har den kunskap som behövs för att upprätta ett bokslut. Revisorn ger även en kvalitetsstämpel, vilket enligt ägaren, känns som trygghet då allt utförs på ett korrekt sätt. Med en revisor i ryggen får företagets intressenter ett bekräftande på att det finns en kvalité i den finansiella rapporteringen. Företagsägaren utvecklade tryggheten med en revisor genom att berätta vad som hände vid en granskning av skatteverket. När skatteverket besökte företaget för en oannonserad kontroll kände sig ägaren trygg då denne visste att allt har gått korrekt till. Tryggheten och kvaliteten som revisorn ger till företaget och dess intressenter är en nytta som enligt ägaren är värd den kostnad som revisorn tar och därmed agerar även företaget åt intressenternas vägar. Enligt legitimitetsteorin måste företaget agera för vad som är nödvändigt enligt samhället (Shocker & Sethi, 1973). I det här fallet skulle företaget använda sig av en revisor då det är ett underliggande krav i branschen. Företaget själv hävdar att de inte har någon aning om hur andra liknande företag hanterar deras ekonomi. Anskaffandet av revisor är inte grundat medvetet på grund av samhällets krav utan som tidigare diskuterats är nyttan med revisionen främst för företagets ägare. Nyttan med revisionen förklarar även ägaren är den kvalitetsstämpel som revisorn ger företaget. Ur den aspekten kan företagets anlitande av revisor förklaras med hjälp av legitimitetsteorin då ägaren värderar kvalitetsstämpeln trots att det kostar mer. 19

27 4.3 Fall 3 Intervju den 23 april 2018 med en av företagets två ägare. Intervjun hölls i företagets lokaler i centrala Luleå Sammanfattning av empiri från fall 3 Tredje fallet är ett aktiebolag inom restaurangbranschen. Företaget har bedrivit sin lunchverksamhet i mer än 30 år men har haft ägarskiften under tiden. Idag har företaget två ägare, som drivit verksamheten sedan år Utöver ägarna har företaget en deltidsanställd som arbetar efter behov. Tidigare använde bolaget en revisor till både regelbunden rådgivning och praktiska uppgifter som upprättandet av bokslut. Ägaren ansåg att det var en stor kostnad med anlitandet av en revisor. Därför har de efter avregleringen gjort sig mer insatta i sin ekonomi och minskat beroendet av en revisor. Ägarna sköter framförallt bankning, försäljning och inköp men överlåter bokföringen till en närstående. Denna person har kunskaper inom ekonomi och assisterar ägarna i den löpande bokföringen. Vi har fått en bättre koll på ekonomin nu när vi har en närmare relation med den som har hand om ekonomin, säger intervjuobjektet. Efter att denna person tagit över bokföringen har ägarna med andra ord fått mer insikt och förståelse i sin ekonomi. Trots detta väljer de ändå att använda sig av en revisor. Ägaren säger: Det är en hög kostnad med revisor men det känns tryggt med ett par utbildade ögon som kollar vår ekonomi. De har en lång problemfri historia med deras fastighetsägare och leverantörer. Detta har gjort att det enligt ägaren inte finns något krav från intressenterna att använda sig av en revisor. Företaget har få gånger blivit granskade men de har noterat att nya leverantörer kan utföra granskningar inför avtal. De ville att en leverantör till oss skulle gå i god för att vi kunde betala fakturan, berättar ägaren om när de skulle göra ett inköp från en ny leverantör. Företaget har inte blivit granskat av någon myndighet vilket de själva tror beror på att dem alltid varit noga med sin ekonomi. Hur det generellt är i branschen och hur konkurrenter gör har inte ägarna någon kunskap om men säger att det beror på vad som prioriteras. Med revisor kostar det mer men det är bekvämare. Utan revisor är det billigare men tar mer tid, menar ägaren Analys och koppling till teori Fallets anledning och resonemang till att nyttja en revisor kan till viss del förklaras med hjälp av legitimitetsteorin. Teorin menar att individer känner krav från samhället att ta ansvar för sitt beteende. Respondenten säger att det är skönt med en revisor för att den då vet att allt är rätt. Vilket kan tolkas som att ägarna känner ett personligt ansvar att deras verksamhet utför ekonomin korrekt. Det kan genom legitimitetsteorin också tolkas som att ägarna inte väljer att ta ansvar. Det är istället samhällets krav som leder till att ägarna anlitar en revisor. Ägaren säger att anledningen med en revisor är tryggheten som revisorn innebär. Frågan som kan ställas är tryggheten mot vad? Med undantag från en gång har företaget aldrig blivit granskade av ett kreditinstitut eller haft ett ärende hos skatteverket. Därav kan eventuellt 20

28 deras nyttjande av revisor till stor del förklaras med hjälp av legitimitetsteorin. Nyttan kan vara just marknadens acceptans och möjligheten att visa upp en kvalitetsstämpel. Fallet kan även till viss del tolkas med hjälp av agentteorin då ägarna är principaler och revisorn är en agent anlitad av ägarna. Det är dock svårt att förstå hur revisorns arbete resulterar i nyttomaximerande. Ägaren säger Vi har öppet mellan klockan 11:00 till 14:00 och på den lilla tiden måste vi få in så mycket som möjligt och tillägger att det är dyrt med revisor. Ägarnas vilja är att företaget ska visa goda resultat, medan revisorn endast bidrar med en trygghet som medför en kostnad. Den löpande bokföringen sköts av en närstående till ägarna och denna har god kunskap inom ekonomi med ett lågt arvode. För att påvisa nyttjandet av revisor baserat på agentteorin innebär det att tryggheten ger mer än den kostar eller att det finns en dold nytta som inte nämns. Nyttjande av revisorn kan även förklaras genom intressentteorin. Detta perspektiv skulle innebära att företaget anlitar en revisor baserat på intressenternas efterfråga. Ägaren tar upp ett exempel då en leverantör granskade företaget innan de accepterade avtalet. I exemplet framkom det av ägaren att leverantören inte noterade att företaget var reviderat, istället granskades företaget via relationer till dåvarande leverantörer. Om ägarna anser att revision är dyrt och att intressenterna inte värderar ett reviderat bokslut, borde de avsluta samarbetet baserat på intressentteorins antaganden. 4.4 Fall 4 Intervju den 24 april 2018 med företagets ägare. Intervjun hölls i företagets verkstad Sammanfattning av empiri från fall 4 Studiens fjärde fall är ett företag som startades år Bolaget startades som en enskild firma och är verksam inom billackering i Luleå. Företaget har sedan fyra år tillbaka varit ett aktiebolag med tre anställda. Intervjuobjektet är företagets ägare och verkställande direktör. Till en början utfärdade endast företaget arbeten åt försäkringsföretag men har allt eftersom även inriktat sig till privatpersoner och andra företag. Varför företaget gick från en enskild firma till ett aktiebolag var enligt ägaren Bättre skattemässigt, men också ett naturligt steg då vi blev fler anställda. Att företaget nu definieras som ett litet aktiebolag gör att de inte omfattas av revisionsplikten. De har ändå valt att använda sig av en revisor som enligt ägaren Hjälper till med bokslutet samt att han brukar hjälpa till med momsen varje kvartal. Företagsledaren sköter själv det löpande under kvartalen men får hjälp att granska det av revisorn. Samarbetet har varat under väldigt många år och de har under tiden byggt upp en bra relation till varandra. Det har blivit som en bekant och vi kan lita på varandra, menar ägaren. Samarbetet startade efter att en bekant till företagets ägare rekommenderat revisorn. Ägaren beskriver revisorn som väldigt duktig och som en bra människa. Han hade jobbat många år som revisor och kunde branschen väldigt bra, menar ägaren som några anledningar till att det just blev denna revisor. Kommunikationen mellan dem sker vanligtvis via telefon. De träffas även åtminstone en gång under kvartalet för att gå igenom momsen tillsammans. Om det skulle uppstå några problem eller frågor menar företagsledaren att han alltid kan ringa och rådfråga revisorn. 21

29 Ägaren lyfter fram två specifika fördelar med en revisor. Varav den första är kunskap: När man själv inte har de kunskaper som behövs inom ekonomi är det den främsta anledningen till att ta hjälp. Eftersom företaget har stora kunder som exempelvis försäkringsbolag anser ägaren att det också är viktigt att ha en revisor då det ger ett seriöst intryck. Ägaren säger själv att Försäkringsbolagen är stora kunder och har ständigt koll på alla, vilket gör att det är viktigt med en revisor. Insikten som ägaren har i revisorns arbete ses som något positivt: Han är väldigt tydlig på att förklara och att visa vilket gör att jag själv lär mig och får bra koll. Revisorn lever upp till de ställda förväntningarna från ägaren samtidigt som denna bidrar med ett lärande. Ägaren tror att lärandet är en av anledningarna till företagets framgång Analys och koppling till teori Likt tidigare fall i studien anlitas en revisor för hjälp med bokslut och rådgivning. Även här förklarar respondenten att denne saknar kunskap att upprätta ett bokslut. Som Walker (1988) menar har revisorn en övervakande roll till ägaren. Förutom att revisorn gör bokslut till företaget, berättade respondenten även att revisorn löpande granskar företagets bokföring. Detta hjälper företaget att fortsätta i rätt riktning mot nyttomaximering och fortlevnad. Att outsourca revisionen istället för att själv anställa någon med den kunskapen har enligt Campbell & Mohan (1992) flera fördelar. Bland annat ger det en förbättrad kvalite, flexibilitet och är mer kostnadseffektivt. Nackdelarna kan vara att det blir en försämrad lojalitet mellan företaget och revisorn. Respondenten beskrev sin relation till revisorn som väldigt godtrogen då de samarbetat närmare 20 år. Revisorns arbete ger företaget en kvalitetsstämpel som resulterar i både säkerhet och trygghet. Ytterligare en fördel är enligt ägaren att revisorn länge varit verksam inom deras bransch. Baserat på agentteorin agerar både ägaren och revisorn vinstmaximerande. Revisorn bidrar med kunskap till ägaren och även en förbättrad kvalité som gynnar intressenterna i form av seriositet och säkerhet. Detta ger företaget mer nytta men baserat på teorin kan revisorns egna intressen motarbeta detta arbete. Freeman (1983) menar att beroende på intressenternas storlek och betydelse för organisationens verksamhet rangordnas deras intressen. Med andra ord prioriteras nyttan högst för intressenten med störst betydelse och inflytande på verksamheten. Som ägaren berättar har de ett väletablerat samarbete med större försäkringsbolag. För att få ta hand om försäkringsbolagens ärenden kräver det att verksamheten anses vara skötsam och regelrätt styrd. Ägaren poängterade att: Försäkringsbolagen är stora kunder och har ständigt koll på alla, vilket gör att det är viktigt med en revisor. Som intressentteorin antyder ska strategiska beslut utvecklas och värderas utefter hur intressenter reagerar och uppfattar strategin. Därav går det att direkt koppla ägarens anlitande av en revisor till intressentteorins antaganden då företagets kunder mer eller mindre kräver det. 22

30 4.5 Fall 5 Intervju den 24 april 2018 med företagets ägare. Intervjun hölls på företagets kontor i centrala Luleå Sammanfattning av empiri från fall 5 Det sista företaget startade för 18 år sedan och är verksam inom massage och friskvård. De första åtta åren befann sig företaget i Göteborg men har de senaste åren varit verksam i Luleå. Intervjuobjektet är företagets ensamma ägare och bedrev företaget som enskild firma fram till Nu klassificeras företaget som ett litet aktiebolag. Hösten 2017 anställdes tre personer på deltid som hjälper till att bredda kompetensen, vilket leder till ett större utbud för kunderna. Företaget erbjuder sina tjänster till både privatpersoner och företag. Företagets bokföring har genom alla år skötts av en närstående person till företagsledaren som har lång erfarenhet av bokföringsarbete. Sedan starten har företaget också alltid ingått i ett samarbete med en revisor. De första tio åren använde sig företaget av en större revisionsbyrå i Göteborg som hjälpte till med bokslut och deklaration. När företaget sedan flyttade till Luleå inleddes ett nytt samarbete med en revisor lokalt. Varför företaget gick från en enskild firma till ett aktiebolag beskriver ägaren som: Det finns en större seriositet och om man ska satsa kan det finnas ekonomiska fördelar med ett aktiebolag. Enligt ägaren finns det ingen standard inom branschen varken gällande att vara ett aktiebolag eller att använda sig av en revisor. Det är mer upp till var och en och det är inget man pratar om., menar intervjuobjektet. Kommunikationen med revisorn hålls på en formell nivå. Revisorn erhåller de dokument som behövs från företaget. Uppstår det några frågetecken är revisorn tillgänglig både via telefon och fysiskt. Intervjuobjektet berättar: Han försöker förklara om det är något jag inte har insikt i, men han kanske inte är bäst på att förklara. Företagets ägare erkänner att denna inte har speciellt stor insikt i vad revisorn faktiskt gör. Ägaren beskriver sin roll och sitt arbete som mångsidigt då man behöver vara kunnig inom många olika områden. Det är så många olika saker att göra och det känns väldigt skönt att kunna släppa den biten, säger ägaren om att kunna lägga ifrån sig en del av ekonomin. Intervjuobjektet förklarar att man självklart ska ha insikt i sin ekonomi men vill på något sätt köpa sig tid för att ha möjlighet att fokusera på sin kärnverksamhet. När det gäller de upplevda fördelarna med att använda sig av en revisor är det dennes kunskaper som är det viktigaste för ägaren. Att revisorn kan granska och hjälpa till med bokslut, deklaration och skattefrågor är de tre största områdena enligt ägaren. Det är viktigt att det blir rätt och riktigt på slutraden så att säga, summeras det. Att företaget inte omfattas av revisionsplikten men ändå väljer att använda sig av revisor grundar sig i att företagsägaren tycker det är betydelsefullt med en revisor. Det beskrivs som: Jag använder revisor för min egen skull. Det är en trygghet hela vägen att allt blir korrekt gjort och det känns väldigt viktigt att det blir rätt. Företagsägaren anser att både den före detta revisorn och dagens revisor lever upp till de ställda förväntningarna. Den stora skillnaden mellan dem två är att revisorn på revisionsbyrån var mer pedagogisk. Hon förklarade allt på ett mycket bättre sätt vilket 23

31 gjorde att jag förstod mer än vad jag gör idag när revisorn förklarar saker, säger intervjuobjektet. Samtidigt berättar ägaren att det också kom till ett högre pris. Idag anser ägaren att priset stämmer bättre överens med den tjänst och nytta som hon får ut av sin revisor Analys och koppling till teori Företaget har under sina 18 år alltid samarbetat med en revisor, trots att bolaget blev ett aktiebolag så sent som förra året. Ägaren använder sig av en revisor främst för sin egen skull. Enligt Carrington (2010) ger revisorns godkännande av redovisningen en trovärdighet för omgivningen. I det här fallet framgår det tydligt att ägaren anser att revisorn medför en säkerhet om att regelverk och normer följs. Detta resulterar i att bolagets trovärdighet och legitimitet ökar. Deegan (2011) poängterar att utifrån legitimitetsteorin och intressentteorin väljer bolagen trovärdigheten i första hand, vilket även stödjer fallets och ägarens synsätt på revision. Revisorn anses även skapa ett legitimt tillstånd för ägaren och bolagen. Legitimitet kan förklaras som ett tillstånd som företagen uppnår då de uppfyller samhällets värderingar och krav inom branschen (Lindblom, 1994). Legitimitet är ett perspektiv som enligt Carrington (2010) handlar om den legitimitet revision skapar genom att göra den finansiella informationen acceptabel. Som ägaren i detta fall beskriver är det viktigt att den finansiella rapporteringen blir korrekt. Det handlar även om att ägaren saknar de kunskaper som krävs för att exempelvis upprätta bokslut och redovisa skatt korrekt. Gällande ägarens upplevda fördelar med att använda sig av en revisor är det revisorns kunskaper som är det viktigaste. Som agentteorin antyder anlitar principalen en agent som kan övervaka och bidra med en saknad kunskap (Walker, 1988). Ägaren menar att kunskapen är väldigt begränsad gällande bokslut och deklaration, vilket revisorn assisterar med. I detta fall besitter revisorn en kunnighet som efterfrågas av ägaren. I tidigare fall har ett nyttomaximerande uppnåtts av företagsledare då de fått revisorn att förklara och lära ut en del av sitt kunnande. Här berättar företagets ägare att den nuvarande revisorn inte alls är lika pedagogisk på att lära ut, vilket resulterar i att ägaren inte själv får den kunskap som efterfrågas. Däremot säger ägaren att kostnaden för den nuvarande revisorn är lägre än den tidigare vilket måste vägas in i ekvationen som ställs i anlitandet av en revisor. Som Johansson et al. (2005) menar måste företag väga in kostnaden för revision mot den upplevda nyttan. I det här fallet anser ägaren att priset stämmer bättre överens med den tjänst och nytta som revisorn ger idag jämfört med tidigare. 24

32 5. Diskussion I följande kapitel kommer först en övergripande diskussion utifrån empirin. Diskussionen presenteras utifrån de tre olika teoriernas perspektiv. Avsnittet avslutas med empirins koppling till den teoretiska modellen. 5.1 Övergripande diskussion Revisorns förväntade roll i företag skiljer sig ofta från rollen som är beskriven i tidigare forskning (Casell, 1996). Meningsskillnaderna mellan revisorer, ägare och intressenter har lett till diskussioner om att den upplevda nyttan med revisor inte är tillräckligt stor. Fallen i denna studie har alla valt att använda sig av en revisor, trots att de inte omfattas av revisionsplikten. Enligt revisionslagen 5 är revisorns uppgift att granska och upprätta bokslut. I samtliga fem fall tillhandahåller revisorn företagen med bokslut och rådgivning. Enbart en liten del av empirin visar att revisorn inte riktigt lever upp till de ställda förväntningarna. Här beskrivs kostnaden för revisorn vara för hög gentemot den upplevda nyttan företaget ansåg få ut med revisionen. Nyttan med revision från ett agent principal perspektiv I samtliga fall har det förts en diskussion med utgångspunkt att ägaren är principalen och revisorn agenten. I enlighet med agentteorin kan revisorn också ses som en kontrollerande part anlitad av ägaren, i syfte att värna om dennes intresse genom granskning. I empirin hittas företag där ägarna själva utför det löpande ekonomiarbetet vilket innebär att dessa därmed intar två positioner, en som ägare och principal och en som ekonomianställd agent. Adams (1994) säger att det inte förekommer agentkostnader i små företag då principalen och agenten ofta är samma person. Vidare menade Adams (1994) att det inte kan uppkomma agentkostnader vid obefintlig informationsasymmetri mellan principal och agent. Empirin tyder istället på att det måste finnas ytterligare orsaker till agentkostnader eftersom informationsasymmetri inte existerar i enmansföretag. Nyttan som empirin belyser i denna situation är att revisorn medför kunskap genom granskning och rådfrågning. Revisorn bidrar även med sin erfarenhet i verksamheten och på så sätt hjälper det till att höja effektiviteten i företagen. Ur ett agent principal perspektiv kan revisorns externa roll ha olika uppgifter. Ägarna är principaler medan ekonomiassistenterna är agenter. Därmed är principal och agent olika personer och det är möjligt att informationsasymmetri uppstår. Empirin visar att ägarna har stor tillit till assistenterna och att kommunikationen samt informationsdelningen fungerar bra mellan parterna. Ingen av respondenterna medgav att de upplevt någon form av informationsasymmetri. I denna situation har revisorns uppgift visat sig vara att bidra med ny kunskap som varken agent eller principal besitter. Därmed är uppgiften inte att kontrollera utan istället att komplettera agenten. Genom revisorns utförda arbete ger det nytta i form av att det negativa urvalet förminskas hos ägarna. Detta leder i sin tur till att ägarna har möjlighet att fatta beslut baserat på mer information och bättre kunskap. Empirin visar också att revisorns arbete höjer kvalitén och trovärdigheten i finansiella rapporter och att de hjälper företagen att bli mer tidseffektiva. Enligt Campbell & Mohan 25

33 (1992) förlorar företagen kunskap genom att outsourca ekonomiuppgifter till externa parter och tog upp detta som en nackdel. Det motstrids i empirin då en extern revisor anses höja kunskapen hos ägaren som dessutom värderar det lärande momentet högt. I enlighet med teorin påvisar stor del av empirin att respondenternas egna vinstintresse är en av de största nyttofaktorerna som kan förklara samarbetet med en revisor. Resonemanget som presenteras är att företagsägarna får mer tid åt intäktsrelaterat arbete då de outsourcar det resurskrävande ekonomiarbetet. Campbell och Mohan (1992) påvisar också fördelar med att outsourca ekonomitjänster i företagen. Fördelarna som tas upp är bland annat upplevd mer oberoende, kostnadseffektivitet, flexibilitet och en förbättrad kvalitet. Med hjälp av empirin kan vi bekräfta dessa nyttofaktorer existerar i studiens små aktiebolag. Att företag blir mer effektiva återfinns genomgående i empirin, likaså verkar trygghet vara en viktig faktor. Agentteorin menar att båda parter kommer agera rationellt i syfte att skydda sitt egenintresse (Adams, 1994). Detta kan vi se exempel på i empirin, där revisorn blir granskad av ägaren. Johansson et al. (2005) belyser att företag måste väga in kostnaden för revision mot den förväntande nyttan. Empirin påvisar detta med en genomgående röd tråd utav företags liknande val av tjänster. Det tyder på att diskussioner kan tas kring vilka tjänster som har en för hög kostnad gentemot den nytta som dessa tjänster medför. Empirin i denna studie visar att det inte finns något företag som använder ekonomisk hjälp för den löpande bokföringen. Där igenom kan ett antagande göras att dessa typer av tjänster har en för låg nytta gentemot kostnaden. Nyttan med revision ur ett intressentperspektiv En minoritet av empirin har förklarat att det inte finns några direkta krav från intressenter att anlita en revisor. Trots detta framkommer det att bakgrundsgranskningar har gjorts i samband med köp av inventarier. Vidare belyser empirin att en av de största anledningarna till anskaffandet av revisor är för företagsägarnas egen skull då det tillför en seriositet. Empirin visade att företag skiljer sig åt när det gäller anledningen till anskaffandet av en revisor. En del företag gör det med deras intressenter i beaktning, medan en del inte tar hänsyn till deras kunder och leverantörer vid anskaffandet. Empirin gav information om att nyttjanden av revisor går att koppla till att det finns en efterfråga från intressenterna. Är det små aktiebolag som samarbetar med större koncerner visar empirin att det är av större vikt att ha dessa i beaktning. Studiens respondenter påpekade att nyttjandet av revisor till stor del grundar sig i företagens kunders värderingar. Företaget som är direkt knutna till större företag blir med jämna mellanrum granskade för att samarbetet ska fortlöpa. Detta resulterar i att dessa företag fortsätter arbeta med en revisor trots att det inte existerar någon revisionsplikt. Empirin visar vidare att revisorn medför en trygghet och seriositet till deras intressenter, vilket är två nyttofaktorer som studiens företag har belyst. Figur 3 nedan visar relation mellan resultat och marknadsandelar. 26

34 Figur 3: Total resultatkurva (anpassad från Freeman, 1983). Grafens axlar visar företagens resultat och marknadsandelar. För att föra ett generellt resonemang kring grafen och dess koppling till den här studien antas att företagen får mer marknadsandelar desto mer dem använder sig av en revisor i sitt arbete. Skulle företaget anlita en revisors alla tjänster antas därmed att de skulle fylla intressenternas fulla behov och därmed inneha alla marknadsandelar. När företaget innehar alla marknadsandelar visar grafen att resultatet är noll vilket sker på grund av att revisorns tjänster kostar. Efter punkt A är kostnaderna högre än intäkterna och därmed sjunker resultatet. Ytterligare antaganden är att företagen strävar efter ett så högt resultat som möjligt. Därmed kommer inte företag att anlita revisorn att utföra tjänster som de tror kommer sänka deras resultat. Med grafen illustreras därmed en generell gemensam överblick av företagens val av tjänster. Tjänsterna som inte väljs anses därmed, utifrån resonemanget, ha högre kostnader än intäkter för företagen. Därav utför ägarna i enlighet med intressentteorin strategiska beslut där de har intressenternas krav i beaktning. I grafens vänstra sida är de tjänster som företagen valt att nyttja av revisorn, i den högra sidan står tjänsterna som de utför själva. I en del av empirin fördes ett resonemang om att utvidga samarbetet med revisorn i tron om att det skulle resultera i ytterligare effektivitet. Wallace (2004) menar att revision och annan ekonomisk hjälp kommer efterfrågas av företagsledningen när kostnaden för detta är mindre än förlusten i inkomst. Om ett förväntningsgap existerar innebär det att det finns en viss misstro mot revisionen (Boyd, 2000). Utifrån empirin fanns det en viss efterfråga på revision av intressenter. Empirin visade på att intressenter upplever en högre tillförlitlighet till företagen med en granskande revisor. Den ökade tillförlitligheten respondenterna upplever kan därmed förklaras bitvis genom deras samarbete med revisorn. Öhmans (2005) tre synsätt på förväntningsgap går att koppla till studiens empiri. Det första synsättet som var att på (1) vilket sätt och vilken grad av säkerhet revisorerna kan intyga att företaget är livskraftigt, bekräftas av empirin som säger att revisorn ger företaget ett godkännande att fortsätta verksamheten och att deras ekonomi ser bra ut, vilket kan tolkas som ett intygande om att företaget är livskraftigt. Det andra synsättet (2) vilket utsträckning revisorerna ska upptäcka förbiseenden och oegentligheter i företagens redovisningar, styrks bland annat genom företagen inte själva besatt kunskapen och lade mestadels av förtroendet i att fel skulle upptäckas under revisorns granskning. I och med detta kan en diskussion föras att företag vars intressenter kräver ett reviderat bokslut arbetar för att motverka förväntningsgapet. 27

35 Nyttan ur ett legitimitetsperspektiv Empirin visar att revisionen ger en kvalitetsstämpel åt företagen vilket kan kopplas till legitimitetsteorin. Respondenterna uttrycker i flera fall att det är viktigt att uppfattas som legitima på marknaden för att konkurrera och ta marknadsandelar. Större del av empirin förmedlar att företagen inte enligt dem befinner sig i en bransch där det finns ett underliggande krav att anlita en revisor. De är framförallt företag med bristfällande ekonomi kunskaper som nyttan kan urskiljas med hjälp av legitimitetsteorin. I dessa företag definieras och förklaras nyttan ofta med en känsla av att göra rätt. Empirin visar fortsättningsvis också ett samband att ägarna som själva utför det löpande ekonomiarbetet har intressenter som ställer specifika krav. I och med högre kunskap tyder empirin på att det finns en större insikt i revisionens nytta. Insikt och förståelse visas innebära i empirin att respondenterna kan konkretisera och förmedla nyttan med en revisor mer utförligt. Förutom den kvalitetsstämpel som revisorn ger till företagen bidrar denne även med en ökad tillförlitlighet. Den bristande ekonomiska kunskapen hos företagen kunde enligt respondenterna leda till att det lätt kan bli fel i bokföringen. Felaktigheter kan resultera i konsekvenser gentemot myndigheter som skatteverket. Ingen av företagen har blivit allvarligt granskade och företagen själva tror att en anledning till det är att de fortsatt deras samarbete med revisor. Sammanfattning av nyttan Figur 4 nedan visar och sammanställer de olika fallens koppling till den teoretiska referensramen. Fallen är uppradade ett till fem i den vänstra spalten och därefter bekräftas de olika fallens koppling till de tre olika teorierna med ett Ja eller Nej. Ja innebär att den nyttan med revisor kan förklaras med hjälp av teorin, medan ett Nej innebär det motsatta. Längst ut till höger är respektive falls egna definitioner av fördelar med en revisor. Fall Fall 1 Agentteorin Anskaffandet av revisor är grundat i eget intresse och tillför företaget direkt nytta Ja Intressentteorin Anskaffandet av revisor är grundat i intressenteras intresse och tillför företaget indirekt nytta Ja Legitmitetsteorin Anskaffandet av revisor är grundat i samhällets krav och tillför indirekt nytta Nej Fördelar Företagets egna deainition av fördelar med en revisor Lärande, kunskap, granskande och effektivitet Fall 2 Ja Ja Ja Kunskap, trygghet och effektivitet Fall 3 Ja Nej Ja Kunskap, trygghet och tidsbesparande. Fall 4 Ja Ja Nej Lärande, kunskap, granskande, och effektivitet Fall 5 Ja Nej Ja Kunskap, trygghet och korrekthet Figur 4: Koppling mellan teori och empiri. 28