Utdrag ur utbildningsnämndens arbetsutskott PROTOKOLL Särskild uppföljning av frånvaro UN-2017/208. Förslag till beslut

Transkript

1 Utdrag ur utbildningsnämndens arbetsutskott PROTOKOLL Särskild uppföljning av frånvaro Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna rapporten särskild uppföljning- frånvaro. Ärende Åtgärder med anledning av rapporten ska redovisas vid nämndens sammanträde i oktober., verksamhetscontroller Tjänsteskrivelse och rapport har varit utsända Exp till: Akten Exp av: Cecilia Halling Exp datum:

2 Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Datum Verksamhetscontroller Utbildningsnämnden Särskild uppföljning av frånvaro Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna rapporten särskild uppföljning- frånvaro. Sammanfattning Under våren 2017 har en uppföljning gällande frånvarohantering i kommunen genomförts. Intervjuer och enkäter har tillsammans med dokumentstudier varit underlag för granskning och bedömning. Vid granskningen har ett antal utvecklingsområden identifierats. - Ansvarfördelning, systematik och rutiner kring hemkommunens skolpliktsbevakning bör följas upp och uppdateras. - Samtliga skolors närvaroregistrering bör bli digitaliserad för att frånvaro ska upptäckas i tid. - Skolorna saknar gemensamma definitioner för frånvaro och övergripande rutiner för att främja skolnärvaro. Utbildningskontoret bör därför se över processer och det systematiska arbetet, både på övergripande nivå samt som stöd till rektorerna. - Ansvars- och rollfördelning inom alla processer som rör frånvaro bör förtydligas, detta gäller även samverkan med andra förvaltningar, huvudmän och kommuner. Om nämnden beslutar att godkänna rapporten godkänner de samtidigt att den utförda kontrollen av kontrollområdet frånvaro i internkontrollplan gällande kvalitet för utbildningsnämndens verksamheter år 2017 är tillfredsställande. Bakgrund Utifrån utbildningsnämndens internkontrollplan gällande kvalitet för 2017 ska det genomföras en uppföljning av huruvida kommunen följer skollagen 7. Kap och om det finns rutiner för att främja skolnärvaro. Utgångspunkt för granskningen har varit att; - beskriva kommunens arbete med att främja skolnärvaro - undersöka om kommunen följer 7. kap skollagen - följa upp om skolorna har rutiner för att främja skolnärvaro

3 Sida 2 av 3 Ekonomisk konsekvensanalys Föreslaget beslut bedöms inte leda till några ekonomiska konsekvenser utöver befintlig budgetram Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Hans Åhnberg Utbildningschef Beslutet ska expedieras till: Akten

4 Sida 3 av 3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej X Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Uppföljningen och granskningen av utbildningsnämndens fastställda kontrollområden för 2017 syftar till att visa på hur förvaltningen under året arbetat att främja skolfrånvaro. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar.

5 Särskild uppföljning Frånvaro- Att kommunens skolor följer skollag samt innehar rutiner för att främja skolnärvaro

6 Inledning I enlighet med 7 kapitlet skollagen omfattas barn som är bosatta i Sverige av skolplikt. Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett om eleven går i kommunal eller fristående skola. Kommuner och skolor i riket klarar inte alltid att ge elever med omfattande frånvaro den hjälp de behöver för att kunna komma tillbaka till skolan och fullgöra utbildningen. Det visar Skolinspektionens granskning av 11 grundskolors arbete med 15 elever i högstadiet med omfattande frånvaro. 1 Omfattande frånvaro kan innebära stora konsekvenser för den enskilda eleven med ökad risk att hamna i ett utanförskap senare i livet. Konsekvenserna av frånvaron kan kvarstå ända upp i vuxen ålder då det finns samband mellan omfattande skolfrånvaro och arbetslöshet, försämrad ekonomi, psykosociala problem, försämrad fysisk och psykisk hälsa. 2 Bakgrund Utifrån utbildningsnämndens internkontrollplan gällande kvalitet för 2017 ska det genomföras en uppföljning av huruvida kommunens skolor följer skollag samt innehar rutiner för att främja skolnärvaro. Utgångspunkt för granskningen har varit att; - beskriva kommunens arbete med att främja skolnärvaro - undersöka om kommunen följer 7. kap skollagen - följa upp om skolorna har rutiner för att främja skolnärvaro Metod Enkät till kommunens rektorer i grundskolan har tillsammans med intervju med skolchef och chef för elevhälsan, dokumentstudier och statistik varit underlag för uppföljning och bedömning. En kortare intervju med tjänstemän på utbildningskontoret har även genomförts. 2 av 7 grundskolerektorer har svarat på enkäten, därför kommer inga slutsatser dras från dessa svar utan kommer endast beskrivas i uppföljningen och bekräfta uppgifter från intervju med skolchef. Resultat Lagstiftning frånvaro Enligt skollagen 7.kap 17 ska en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Frånvaro är ogiltig om det inte finns giltigt skäl. Giltiga skäl för frånvaro kan bland annat vara sjukdom, beviljad ledighet eller befrielse från undervisningen. Det är elevernas vårdnadshavare, elevens hemkommun och huvudmannen för skolan som har ett delat ansvar för att en elev fullgör sin utbildning. Rektor ska se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om eleven varit frånvarande. 1 Skolinspektionen, Frånvaro, 2 Skolinspektionen, Omfattande frånvaro,

7 Skolverkets allmänna råd för att främja närvaro handlar om hur huvudmän, rektorer och lärare bör arbeta för att främja elevernas närvaro i skolan och att uppmärksamma, utreda och åtgärda deras frånvaro. Arbetet med att främja närvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Råden tydliggör även huvudmannens, hemkommunens, rektors, elevhälsans, vårdnadshavarnas och lärarens rollfördelning och ansvar. Definitioner Det är angeläget att uppmärksamma all frånvaro och tidigt bedöma om det rör sig om giltig eller ogiltig frånvaro. Avgörande för en lyckad uppföljning och verkningsfulla insatser är att det finns en samsyn i kommunen och på varje skolenhet vad som är frånvaro. Skolan kan behöva fastställa olika orsaker till skolfrånvaro av giltigt skäl för att frånvaron ska registreras på samma sätt. Om siffrorna ska vara jämförbara på kommunnivå bör samma definitioner av giltiga orsaker gälla i hela kommunen. Giltig frånvaro Giltig frånvaro innebär att eleven är frånvarande från den obligatoriska undervisningen av något skäl som av skolan definieras som giltigt, till exempel sjukdom, läkarbesök, besök hos elevhälsan, deltagande i elevrådsmöten. 3 Ogiltig frånvaro Ogiltig frånvaro innebär att man uteblir från undervisningen utan att ha ett giltigt skäl. 4 Hemmasittare Den vanligt förekommande definitionen för hemmasittare är elev som är frånvarande från skolan i minst tre veckor i sträck utan giltig förklaring och som gjort ett aktivt val att stanna hemma 5 SOU 2016:94; Betänkande av Att vända frånvaro till närvaro en utredning om problematisk elevfrånvaro De senaste åren har både skolinspektionen och skolverket utrett och undersökt området frånvaro i grundskolan. SOU 2016:94 betänkande av Att vända frånvaro till närvaro en utredning om problematisk elevfrånvaro är en utredningen har identifierat följande primära problemområden: Det finns brister i skolans och elevhälsans närvarofrämjande arbete och i arbetet med att förebygga frånvaro. Arbetet inriktas främst på åtgärder när frånvaron väl är ett faktum. Det finns brister i närvaroregistrering, vilket innebär att frånvaro inte upptäcks eller upptäckts för sent. Det finns brister i uppföljning och analys av frånvaro, vilket leder till att man ofta reagerar för sent på frånvaro. Det finns en bristande kunskap om vad som främjar närvaro. Det förekommer brister i kartläggningen av orsakerna till frånvaro, vilket leder till att det finns risk för att rätt åtgärder inte vidtas. Det finns brister i samverkan mellan olika aktörer. 3 Sveriges kommuner och landsting, Vänd frånvaro till närvaro, 4 Sveriges kommuner och landsting, Vänd frånvaro till närvaro, 5 Kjell-Arne Springe, projektledare för projektet Otillåten frånvaro i Sundbyberg, FoU Nyhetsbrev, Nr

8 Hur arbetar andra kommuner? I skolverkets allmänna råd för att främja skolnärvaro anges rutiner och samsyn som grundläggande för att hemkommuner och skolenheter ska följa 7. kap skollagen. I skolinspektionens och skolverkets rapporter lyfts olika kommuners exempel fram på planeringsunderlag, rutiner och åtgärdstrappor. Vid genomgång av flera kommuners systematiska arbete gällande att främja skolnärvaro har inga metoder funnits som uttryckligen fungerar för alla, däremot finns bemötandestrategier och organisationer som liknar varandra även om innehållet och genomförandet delvis är olika. Detta beror till viss del på att kommuners organisationer ser olika ut, kommunernas storlek avgör för hur ingående enheter behöver arbeta med exempelvis samsyn och kommunikation samt dels på vad för metoder personalstyrkan runt eleven känner sig bekväma med. Området är samtidigt relativt nytt för kommunerna och i vissa kommuner har problemet inte tidigare varit synligt och då har ansvariga inte sett att det har funnits behov av att arbeta fram tydliga riktlinjer eller manualer. En faktor som både Sveriges kommuner och landsting, skolinspektionen, skolverket och andra kommuners utvärderingar framhåller är dock vikten av att kommunen har rutiner och ett systematiskt arbetssätt. Samverkan mellan olika aktörer kan vara avgörande för att lyckas. Hur arbetar Knivsta kommun? Förebyggande arbetet Det viktigaste arbetet med att främja skolnärvaron är att skapa verksamheter där eleven känner sig trygg, trivs och utvecklas. Fokus bör ligga på att främja skolnärvaro och inte bara utveckla åtgärdsrutiner för exempelvis hemmasittare, målet är att inte hamna där. Det hälsofrämjande arbetet är grunden till en hög skolnärvaro. Kommunens rektorer anger att de arbetar med tidiga insatser och satsar på en lustfylld undervisning. Skolchef och chef för elevhälsan lyfter att kontakten och förhållandet med alla föräldrar är avgörande för att systematiskt främja skolnärvaron. En miljö där elever får stöd i sitt lärande utifrån sina villkor är en bra miljö för alla elever. Samtidigt är det viktigt att inse att skälen till att elever inte är närvarande i skolan kan vara mångfacetterade. 6 Kommunens rektorer arbetar med att kvalitetsäkra arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Utmaningen är att se alla elever och möta deras behov. Skolchef och chef för elevhälsan upplever att rektorerna har tillräcklig kompetens och stöd inom området men att kommunen saknar viss systematik för att till hundra procent ge eleven stöd och anpassningar i undervisningen. I dagsläget arbetar man med att stärka detta med exempelvis centrala anpassningsrutiner som stöd i lärarnas arbete. Det viktigt att kommunicera vilka skyldigheter elever och föräldrar har enligt skollagen när det gäller skolplikt och frånvaro. En rutin för att främja skolnärvaro bör därför vara väl kommunicerad till berörda på skolan, elever, föräldrar och personal. 7 Skolchef redogjorde vid intervjutillfället att ett arbete inletts för att ge mer information om vilket förebyggande arbetet skolan genomför kring respektive elev, exempelvis genom att lägga ut elevens handlingsplan för anpassningar i klassrummet på UNIKUM. 8 6 Sveriges kommuner och landsting, Vänd frånvaro till närvaro, 7 Sveriges kommuner och landsting, Vänd frånvaro till närvaro, 8 Kommunens lärplattform som ger föräldrar möjlighet att följa barnets kunskapsresultat etc.

9 Centrala kompetensinsatser inom området har genomförts under våren bland annat genom att rektorerna deltagit på föreläsningar. Kompetensutveckling och seminarier med betoning på goda exempel bidrar till att det utvecklas en praxis som överensstämmer väl mellan skolorna. Samsynen och kommunövergripande rutiner ger en tyngd åt frågan både när det gäller stöd och utveckling. Det behöver dock inte betyda att alla skolor arbetar på samma sätt med att främja skolnärvaro. En övergripande rutin eller stödmaterial kan skapa en tydlighet för hur kommunens proceser ska se ut. Viktigt är dock att klargöra vilka delar som är rektors ansvar kontra hemkommunens ansvar samt när den centrala elevhälsan kan delta som stöd. Skolchef anger i intervjun att flera skolor använder sig utav elevhälsoteamsmötena för att synliggöra elever som riskerar att få omfattande frånvaro och där finns tillfälle att diskutera eventuella åtgärder och berörda samverkansenheter. Skolnärvaro är inte alltid bara skolans fråga. Att en elev är frånvarande från skolan mer än vid enstaka tillfällen utan giltigt skäl är ofta ett tecken på att eleven har problem av något slag. Det kan till exempel handla om skolsvårigheter och psykosociala problem, såväl egna som familjerelaterade. Ibland behövs samverkan med socialtjänsten och BUP. 9 Utbildningsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att tillsammans med socialnämnden och dess tjänstemän ta fram samverkansrutiner 10 mellan de två nämnderna. Ett av de identifierade samverkansområdena är hög frånvaro och elever som inte befinner sig i skolan. Rutiner för att främja skolnärvaro Av de två svarande på enkäten som skickats ut till rektorerna så anger en att skolan har egna rutiner för att främja skolnärvaro och den andra rektorn anger att skolan inte har rutiner. Att rutinerna ser olika ut på skolorna bekräftar skolchef i intervjun. Kommunen har en central rutin från 2014 på kommunens hemsida men denna är ämnad för det interna arbetet och är varken uppdaterad eller känd i verksamheten. En nävarorutin är ett övergripande dokument som beskriver hur skolorna arbetar när en elev inte kommer till skolan. Rutiner kan innehålla steg för registrering av frånvaro, samverkan med andra samhällsaktörer, vem som ansvarar för vad samt beskrivningar hur kontakten kan ske med hemmet. Rutiner på övergripande nivå ska ses som ett stöd till skolorna och där rektorerna själva kan välja att bryta ner rutinerna till checklistor och fördela uppgifter internt. 9 Sveriges kommuner och landsting, Vänd frånvaro till närvaro, 10 (Danermark,2003). Till skillnad från samarbete innebär samverkan ett mer strukturerat arbetssätt med tydliga mål och en avgränsad målgrupp.

10 Frånvaro hötterminen 2016 I utbildningsnämndens fastställda kvalitetsårshjul anges att frånvaro ska följas upp och presenteras på nämnd varje termin. Kommunens verksamhetscontroller samlar in och rapporterar sedan statistiken tillsammans med en av kommunens rektorer. Resultaten ovan avser frånvaro höstterminen 2016 och värdena inom parentes är från våren På tre av skolorna ansåg rektorerna att det skett en ökning i jämförelse med höstterminen 2015 gällande ogiltig frånvaro. Thunmanskolan och Alsike skola är kommunens högstadieskolor, den ogiltiga frånvaron är mest utbredd i årskurserna 7 9 i statistik för riket. 11 Uppföljning och åtgärder Sedan 1,5 år tillbaka har kommunen ett digitalt frånvarosystem som Thunmanskolan och Alsike skola använt sedan dess. Övriga skolor planerar eller har nyligen infört systemet i sin uppföljning. Skolchef och chef för elevhälsan framhåller i intervjun att statistik över frånvaro bör säkerställas omgående för att huvudmannen ska kunna vara ett stöd till rektorerna i uppföljning av frånvaro. Skolchef vill använda statistiken som ett verktyg för att lyfta avvikelser, söka bakomliggande orsaker samt analysera resultaten. Detta ska genomföras på skolnivå och kommunövergripande nivå. När en elev trots ett förebyggande arbete vid upprepande tillfällen uteblir från undervisningen ligger ansvaret på rektor att med stöd av skolans personal kartlägga och sätta in åtgärder för att eleven ska återvända. I detta avseende är det viktigt att rektor tar fullt ansvar för eleven och att kontakten med föräldrar sker så tidigt som möjligt. En handlingsplan ska upprättas när frånvaro upptäcks och samverkan med ansvarig lärare och elevhälsoteam är avgörande för ett gott resultat. Det krävs tydliga processer för att främja skolnärvaron och för att avgöra när åtgärder ska sättas in. Dock är metoder och förhållningssätt upp till rektor att ta fram och anpassa efter individen. 11 Skolinspektionen, Omfattande ogiltig frånvaro,

11 Skolpliktsbevakning I skollagen regleras vad som är giltig frånvaro och vad som är ogiltig och där klargörs hur frånvaro står i relation till skolplikten. Ansvaret för hur kommunen fullföljer skolplikt och rätt till utbildning i enlighet med 7. kap skollagen styrs bland annat via utbildningsnämndens delegationsordning. En stor del av paragraferna är fördelade på rektor och verksamhetschef för elevhälsan. 7 kap 23 skollagen saknas i nämndens delegationsordning som ger hemkommunen möjligheten att förelägga elevs vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter enligt skollagen. 12 I skollagen framgår att skolplikt gäller från när barnet fyller sju år. För 6-åriga barn erbjuds den frivilliga skolformen förskoleklass. Skolplikten kan genom särskild ansökan från förälder förskjutas ett år. Av 7 kap. 21 framgår att hemkommunen ska se till att barn som går i skolor med annan huvudman fullgör skolplikten. Det är hemkommunen, dvs. den kommun där eleven är bosatt, som har ett ansvar för att se till att eleven fullgör sin skolplikt. Därmed får eleven även rätten till utbildning tillgodosedd. 13 Vid en mätning av antalet elever under våren 2017 är det cirka 240 elever folkbokförda i Knivsta kommun som går i grundskolan i en annan kommun. Det är huvudmannens ansvar, det vill säga de kommunala- och fristående skolorna i de andra kommunerna som är skyldiga att rapportera till Knivsta kommun som hemkommun när en elev har omfattande frånvaro eller slutat på skolan. Samtidigt är hemkommunen ansvarig för att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. Kommunen har som rutin att genomföra avstämningar med inskrivna elever mot skolornas fakturor och utreder ifall det finns oklarheter kring någon elev. Hemkommunen (utbildningskontoret) har en plan inför hösten 2017 att följa upp elever i andra kommuner och stämma av med de skolor där eleven går om eleven har hög frånvaro eller om det finns skäl till oro över eleven skolgång. I ett samarbete med Håbo kommun tittar man på vilket riktmärke för frånvaro som skulle kunna användas vid en sådan uppföljning. Vid ett samverkansmöte för operativa tjänstepersoner i Uppsala med omnejd den 12/5-17 betonades vikten av att ha ett gott samarbete och hitta bra rutiner. Arbetet kommer att fortsätta och även presenteras för berörda friskolor allt för att hitta ett enhetligt och bra arbetssätt. Varje tisdag erhåller kommunen aviseringsuppgifter från Skatteverket över folkbokförda personer i Knivsta kommun Utbildningskontoret tar listan på folkbokförda elever och stämmer av vilka som saknar skoltillhörighet i Extens (kommunens digitala elevregister). Därefter tar administratören kontakt med administrationen på berörd skola, både de fristående och kommunala för att ställa frågor kring dessa elever. Om de inte har information kring eleven, skickas ett skolpliktsbrev till elevens vårdnadshavare. I brevet ställs frågan var eleven går i skolan. I de allra flesta fall svarar vårdnadshavaren direkt. När detta inte sker, fortsätter administratören att söka information tills dess att det är utrett var eleven fullgör sin skolplikt. Utbildningskontoret samarbetar med Försäkringskassan när det gäller personer som man befarar har lämnat landet. Rutiner och ansvarfördelning efter dessa steg i rutinen finns inte i kommunens organisation. Exempelvis handlar det om hur ärendet återkopplas till socialtjänst att skolplikten inte fullgörs eller hur och i vilket skede socialtjänst involveras samt vem som äger beslut om föreläggande enligt 7. kap 23 skollagen. 12 UN-2016/124, Utbildningsnämndens delegationsordning rev kap skollagen 21

12 Analys/Slutsatser All omfattande frånvaro, giltig som ogiltig, kan påverka elevernas studieresultat. Såväl Skolinspektionens anmälningsärenden som Skolinspektionens nationella kartläggning av omfattningen av ogiltig frånvaro, visar att den tillsynes giltiga frånvaron också kan dölja bakomliggande problem och få allvarliga konsekvenser för den enskilda eleven. Av skollagen framgår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 14 Hemkommunens ansvar för skolplikt och uppföljning av elever i andra kommuner behöver klargöras, systematiseras och processer bör även vara kända hos rektorer och fler funktioner inom utbildningskontoret. Det som återstår är tydlighet i allt från lagstiftning och skolornas samsyn samt hur hemkommunen kommunicerar med berörda parter. Hemkommunens ansvar är tydligt i skollagen och trots att kommunen har planer på hur arbetet ska utvecklas så krävs att frågan prioriteras. Skolplikt är myndighetsutövning och därför krävs ett omtag som ger effekter omgående. Huvudmannen och rektorerna har ett strategiskt och utvecklande hälsofrämjande arbete. Elevens trygghet, trivsel och tillgång till stöd är en viktig del av skolans förebyggande arbete för att främja skolfrånvaron. Huvudmannen prioriterar det hälsofrämjande arbetet högt, skolchef framhåller även att stöd och resurser finns. Rektorernas samsyn och huvudmannens möjligheter att kunna genomföra analyser av statistik och insatser utgör en viktig del för det systematiska kvalitetsarbetet. Rektor är ytterst ansvarig för de elever som finns inskrivna på kommunens skolor och äger arbetet för att synliggöra elever med oroande giltig frånvaro till att arbeta med hemmasittare. Flera av kommunens skolor saknar fortfarande det digitala frånvarosystemet men flertalet av skolorna har angett att det finns tidplaner för ett införande. För att öka stödet till rektorerna och skapa en likvärdighet kan huvudmannen vara drivande i att skapa en samsyn i frågan, dela definitioner samt ta fram övergripande rutiner. Hur rektorerna sedan väljer att arbeta med området är upp till respektive skola. Utvecklingsområden Utifrån det som framkommit av de intervjuer och dokumentstudier som genomförts har fyra utvecklingsområden identifierats; - Ansvarfördelning, systematik och rutiner kring hemkommunens skolpliktsbevakning bör följas upp och uppdateras. - Samtliga skolors närvaroregistrering bör bli digitaliserad för att frånvaro ska upptäckas i tid. - Skolorna saknar gemensamma definitioner för frånvaro och övergripande rutiner för att främja skolnärvaro. Utbildningskontoret bör därför se över processer och det systematiska arbetet, både på övergripande nivå samt som stöd till rektorerna. - Ansvars- och rollfördelning inom alla processer som rör frånvaro bör förtydligas, detta gäller även samverkan med andra förvaltningar, huvudmän och kommuner. 14 Skolinspektionen, Omfattande ogiltig frånvaro,

13 Bilaga 1- Enkät till kommunens grundskolerektorer Enkätfrågor Anser du som rektor att du tillräckliga kunskaper om skollagen kap 7. Skolplikt och rätt till utbildning? Känner du som rektor till vilka delar i nämndens delegationsordning som gäller skolplikt? Har skolan tagit fram definitioner på olika typer av frånvaro? (Ex. ogiltig/giltig frånvaro) Delar skolans ledning och personal en samsyn kring när vårdnadshavare och elevhälsoteam ska kopplas i ett elevärende med hög frånvaro? Fungerar skolans samverkan med socialtjänst inom området? Har er skola rutiner för att främja skolnärvaro? Har skolan en handlingsplan för uppföljning av ogiltig frånvaro? Använder skolan kommunens digitala system Dexter som ett verktyg i arbetet med att främja närvaro? Önskar du som rektor mer stöd i arbetet med hemmasittare? Frivillig fråga Hur arbetar er skola förebyggande och systematiskt med att främja närvaro? Svaralternativ