Frågor från förmiddagen. Sällsynta diagnoser Multiresistenta bakterier och mat?

Transkript

1 Frågor från förmiddagen Sällsynta diagnoser Multiresistenta bakterier och mat?

2

3 - Det är en ny värld vi håller på att komma in i, det har blivit en tydlig förändring, säger Region Örebro läns smittskyddsläkare Hans Fredlund. Fram för allt har de resistenta tarmbakterierna ökat starkt bara de senaste åren. Det är bakterier som finns i maten och drycken bland annat i södra Europa och i de asiatiska länderna. -Vi måste ju äta och dricka, det är därför de här bakterierna är så svåra att skydda sig emot, säger Hans Fredlund.

4

5 Frågor och information 10 juni Ekonomi - Uppföljning juni - Åtgärdsområden Tillgänglighet - Exempel på åtgärder för bättre tillgänglighet Utskrivningsklara patienter och Rynningeviken Högspecutredningen och RCC arbetet för koncentration Läget inför sommaren Stort trauma koncentreras till USÖ från 1 juni

6 miljoner kronor Resultatutveckling Helårsprognos 170 mnkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

7 Kostnadsförändring Lönekostnadsutveckling Förändring totalt Utfall 2015 Utfall ,0% 5,7 % Månadslön 4,4 % 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% Extra-kostnader totalt 16,2 % Ö-tid, jour och beredskap 20,8 % Timanställda 18,4 % 1,0% 0,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ökning totalt med 1 % = 40 mnkr inkl soc avg

8 Lönekostnadsutveckling Januari - Maj Mnkr Område Utfall 2015 Utfall 2014 Förändr KARLSKOGA LASARETT ,4% LINDESBERGS LASARETT ,7% PSYKIATRI ,0% PRIMÄRVÅRDEN ,0% HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL ,6% THORAX, KÄRL OCH DIAGNOSTIK ,2% OPERERANDE OCH ONKOLOGI ,5% MEDICIN OCH REHABILITERING ,5% ÖVRIGT ,3% Summa ,7%

9 Kostnader för hyrläkare Januari - Maj Mnkr Område Utfall 2015 Utfall 2014 Diff LINDESBERGS LASARETT 7,9 4,0 4,0 KARLSKOGA LASARETT 0,2 0,0 0,2 PSYKIATRI 11,2 4,3 6,8 PRIMÄRVÅRDEN 20,7 19,3 1,3 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL 0,2 0,1 0,1 THORAX, KÄRL OCH DIAGNOSTIK 2,6 0,7 1,9 MEDICIN OCH REHABILITERING 0,2 0,3-0,1 OPERERANDE OCH ONKOLOGI 5,7 0,0 5,7 Summa 48,6 28,8 19,8

10 Mnkr Kostnader köpt vård 300 Ökning med 23,5 mnkr (29 %) Psykiatrisk vård, ökning 6,5 mnkr Akut somatisk vård, ökning 4 mnkr Remitterad somatisk vård ökning 11,2 mnkr, främst inom op-onk 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Valfrihet/vårdgaranti ökning 2,2 mnkr, stor ökning vårdgaranti ortopedi

11 Kostnader läkemedel Budget 610 mnkr Plan 2015 Utfall 2015 Utfall 2014 mnkr 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tillskott generellt 25 mnkr Tillskott HepatitC-läkemedel 25 mnkr Ackumulerad diff mot budget: -1 mnkr

12 Mnkr Kostnader sjukvårdsmaterial Ökning 10,9 mnkr (8 %) Minskning i maj 1,4 mnkr 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

13 Mnkr Kostnader hjälpmedel Ökning 1,9 mnkr (4,8 %) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

14 Mnkr Kostnader kurser o resor ,9 47,5 Ökning 1,7 mnkr (8,8 %) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

15 Mnkr IT-kostnader Ökning 6 mnkr (12,3 %) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

16 Intäkter såld vård utanför Region Örebro län Utfall 191 mnkr mnkr 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Ackumulerad diff mot 2014: +3,2 mnkr Thorax, kärl o diagnostik + 6 mnkr Medicin o rehab + 3,7 mnkr Op o onkologi - 5,2 mnkr Psykiatrin - 3 mnkr Värmland + 6,7 mnkr Övriga i sjukvårdsregionen - 5 mnkr

17 Mnkr Intäkter färdigbehandlade , ,8 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 12,0 mnkr (+1,1 mnkr) Med o rehab 5,4 mnkr Op o onk 3,4 mnkr Thx o kärl 1,6 mnkr Kga las 0,8 mnkr Lbg las 0,7 mnkr Utfall i maj 0,6 mnkr, minskning med 1,5 mnkr jmf med 2014

18

19 Tillgänglighetsarbete Tre exempel Samarbete med Capio läkargruppen Gråstarsoperationer (kataraktoperationer) Länsortopedin

20 Vårdgarantisamarbete med Capio Vårdslussen har ett uppdrag att förmedla vård till andra vårdgivare på de områden där vi inte håller vårdgarantitiden Vård för ca 5 mkr förmedlades 2014 till Capio läkargruppen Den önskan och förhoppning som man har i kliniken att kunna ta emot patienterna inom 3 månader infrias inte alltid. Det har tyvärr inneburit väntetider innan man överförts till Capios väntelista och då har inte Capio haft möjlighet att ta emot omedelbart = för lång väntetid

21 Utredning (gjord tillsammans med Capio) Vilka typer av operationer och hur många gick till Capio via vårdslussen Totalt vård för ca 5 mkr gällande fr.a ortopedi och ÖNH (öron, näs och halsspecialiteten) Åtgärd Avtal med Capio gällande 4 mkr (80%) Klinikerna identifierar vårdgarantipatienter omedelbart och sänder över dem till Capio läkargruppen för att undvika dubbla väntetider

22 Urologisamarbete med Capio Urologi är en tilltagande bristspecialitet i landet Urologkliniken i Örebro har ett växande högspecialiserat uppdrag Kliniken har svårighet att hinna med mottagningsverksamhet för enklare urologi Avtal skrivet med Capio Läkargruppen 3 års avtal med 6 månaders uppsägningstid nybesök årligen + återbesök

23 Kataraktoperationer En ögonklinik i högsta sverigeklass Stor mängd högspecialiserad ögonsjukvård, nu även för hornhinnebehandlingar Gråstarr (katarakt) en växande folksjukdom (vi blir allt äldre som befolkning) Grå starr är den vanligast förekommande orsaken till synnedsättning och närmare hälften av befolkningen kommer att behöva opereras någon gång under sin livstid. Ca operationer av grå starr har gjorts årligen under de senaste åren, vilket gör operationen till landets vanligaste (äldrestatistik juni 2008) Långa väntetider till katarakt vad beror det på Behovet större än produktionen?

24 Utredning Hur ligger vi till i kvalitetsregister? Vilka aktörer finns det Hur många gör vi sammanlagt? Hur många bör vi göra?

25 Har vi för vida indikationer? Synskärpa 0,5 på bästa ögat är körkortsgräns ÖLL ligger näst sist i landet på synskärpa innan op Har vi för vida indikationer - NEJ

26 Vilka aktörer finns det, och hur mycket opererar vi (2013)? USÖ 1700 operationer/år Lindesberg 400 operationer/år Capio 600 operationer/år Totalt ca 2700 operationer/år

27 Vad är behovet Vi är ett 3% landsting borde göra minst 3 % av landets katarakter knappt operationer/år Troligen lite mer behovet av kataraktoperationer är ökande med tanke på en åldrande befolkning Behovet beräknas vara ca 3300 operationer/år Åtgärd Saknas ca 600 operationer/år Uppdrag att öka från 400 till 1100 (1200) operationer i Lindesberg, i första omgången ökas till 800 operationer

28 Länsortopedin Under lång tid en problematisk kösituation Många vårdgarantipatienter Lång väntetid till operation på USÖ Relativt kort väntetid till operation i Lindesberg och Karlskoga

29 Åtgärder Operationskoordinatorer planerar utifrån gemensam uppdrag i RÖL Specialister, vem gör vad Väntetider Geografi Intensivt samarbete med vårdslussen för att komma ned i acceptabla väntetider

30 Tillgänglighet Några faktorer som påverkat Många utskrivningsklara patienter blir kvar på sjukhusen Stort antal akuta patienter Neddragna vårdplatser brist på sjuksköterskor Ökat antal läkarstudenter tar alltmer tid RCC kräver alltmer arbete för seniora läkare Bristande samordning av länets samlade resurser

31

32

33 Rynningeviken

34 4 maj öppnades 18 vårdplatser 1 juni öppnas 18 vårdplatser totalt 36 4 maj-4 november

35 Vilka flyttas? Utskrivningsklar Äldre Kallelse i meddix Vårdplan öppnad i meddix Vårdplanering kan genomföras antingen på USÖ eller på Rynningeviken

36 Första veckorna Pga de snabba flödena har det aldrig varit flera än 10 patienter samtidigt Fyra patienter från Askersund, sex från Kumla, två från Hallsberg, en från Nora och resterande från Örebro Från USÖ-avdelningar: ALLVA, avd 82, avd 94, avd 12, avd 38, avd 40, avd 39, AVA, men flest från ortopedavd 27 och 37

37 Rutiner USÖ Rutinerna börjar sätta sig spec på de avdelningar där man haft flest aktuella patienter. Flera och flera avdelningar börjar se Rynningeviken som den mellanvårdsavdelning som den är avsedd att vara och inte bara som en möjlighet vid vårdplatsbrist. Frustration att det är kort framförhållning från kommunen när de anvisar plats tex på Tullhuset och patient och anhörig redan har fått information om överflytt till Rynningeviken

38 Ros I övrigt verkar patienter och anhöriga vara nöjda med vården. Dagens ros har varit införd i NA, blombud och tackkort har kommit till Rynningeviken. Två patienter med längst vårdtid har ökat i aktivitet, ökat positivt i vikt och två trycksår har förbättrats/läkt.

39 Maj - en månad av Implementering Information Testa rutiner Hitta rätt patienter Nu har vi 36 vpl på Rynningeviken att möta sommaren med.

40

41 Frågor och information 10 juni Ekonomi - Uppföljning juni - Åtgärdsområden Tillgänglighet - Exempel på åtgärder för bättre tillgänglighet Utskrivningsklara patienter och Rynningeviken Högspecutredningen och RCC arbetet för koncentration Läget inför sommaren Stort trauma koncentreras till USÖ från 1 juni

42 Utredningen om högspecialiserad vård (SOU 2014:11) Vi utgår från patientens bästa! Utredningen om högspecialiserad vård

43 Problembild Svårt att leva upp till portalparagrafen i HSL: vård på lika villkor för hela befolkningen geografin stort land/relativt få invånare demografin urbanisering, åldrande befolkning många relativt små huvudmän regionpolitik kan försvåra koncentration ersättningssystemen skapar inte förutsättningar för samverkan Hälso- sjukvårdens kostnader ökar forskning missgynnas av att vård och behandling är spridd nivåstruktureringen går långsamt Ojämlik vård regionala skillnader i kvalitet och effektivitet Utredningen om högspecialiserad vård

44 Uppdraget precisera innehållet och omfattningen av begreppet högspecialiserad vård ta fram kriterier som grund för nivåstrukturering av den högspecialiserade vården Utredningen om högspecialiserad vård

45 forts. uppdraget ta fram en modell för bedömning, urval, beslut, genomförande, uppföljning och utvärdering av den högspecialiserade vården (nya processer - ökad koncentration) brett samråd med berörda intressenter slutredovisning 25 november 2015 Utredningen om högspecialiserad vård

46 Patientföreträdare anser vårdkvalitet allra viktigast De flesta patientföreträdare nämnde vårdkvalitet, medicinska resultat och kompetensen hos vårdpersonalen som de allra viktigaste faktorerna för patienterna, i synnerhet vad gäller högspecialiserad sjukvård Källa: Centralisering med patienten i centrum, Vårdanalys, 2013 Utredningen om högspecialiserad vård

47 Vad påverkar resultaten? Ledarskap Teamets kompetens Kringresurser Kommunikation och nätverk Sjukhusets storlek Volym Utredningen om högspecialiserad vård

48 Samband volym och kvalitet 10 sjukhus i Sverige gjorde mindre än 3 njurcanceroperationer per år och 25 sjukhus gör mindre än 10 per år => Sämre kvalitet Enligt en artikel i BMJ ska kirurger göra minst 35 höftledsoperationer per år för att få god kvalitet Flera studier visar dos-responssamband, dvs 200 är bättre än 100, 300 är bättre än 200 osv. Utredningen om högspecialiserad vård

49 Samband volym och kvalitet Kirurger fortsätter bli bättre även efter 1000 operationer Martinikliniken i Tyskland gör ca 2000 prostatektomier per år och har mindre än hälften så många komplikationer som svenska sjukhus => 36 sjukhus i Sverige ska sluta med prostatektomier Volymer på svenska sjukhus => Hur ser det ut? Utredningen om högspecialiserad vård

50 För utrednigen att tänka på - Ersättningssystemen - Akutsjukvården - Vårdkedjor / helhetstänkande utifrån patientens bästa - Kompetensförsörjningen - Forskning och utbildning - Annat. Utredningen om högspecialiserad vård

51 Förslag till definition av högspecialiserad vård Högspecialiserad vård ska definieras som hälso- och sjukvård som kräver att vården samordnas mellan flera landsting med landet eller sjukvårdsregionen som upptagningsområde. Sådan vård indelas i nationell eller regional högspecialiserad vård. Högspecialiserad vård är komplex hälso- och sjukvård som kräver: en viss volym, och/eller tvärprofessionell kompetens, och/eller stora investeringar och/eller kostnader för att kvalitet, patientsäkerhet och kunskapsutveckling ska kunna upprätthållas och ett effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser uppnås. Högspecialiserad vård av nationell karaktär är hälso- och sjukvård som ska bedrivas på högst fem ställen i landet. Högspecialiserad vård av regional karaktär är hälso- och sjukvård som ska bedrivas på högst tre ställen per sjukvårdsregion. Utredningen om högspecialiserad vård

52 Sakkunniggrupper för genomgång av sjukdomsområden Uppdrag Att med utgångspunkt i definitionen för nationell och regional högspecialiserad vård gå igenom respektive sjukdomsområde och definiera vad inom diagnostik, vård och behandling som ska klassas som högspecialiserad vård samt på hur många ställen i landet vården ska tillhandahållas. Utredningen om högspecialiserad vård

53 Sakkunniggrupper för genomgång av sjukdomsområden Styrande kriterier: Högspecialiserad vård är komplex vård som kräver: en viss volym för att kvalitet, patientsäkerhet och kunskapsutveckling ska kunna upprätthållas, och/eller tvärprofessionell kompetens, och/eller stora investeringar och/eller kostnader. Riktmärke: 100 ingrepp/åtgärder per vårdenhet/år varje operatör ska göra som minst 30 åtgärder/år Utredningen om högspecialiserad vård

54 Högspecialiserad vård process och beslut Rådgivande referensgrupp (tjänstemannanivå 6 regioner, myndigheter, pat.fören.) Riksdag - lag (övergripande principer,styrande kriterier) Ansvarig myndighet -styrdokument, arbetsprocess - tillsätter professionella grupper (representation samtliga regioner) Professionella grupper - Nationell högspec vård (1-5) - Regional högspec vård (1-3) Beslut Beslut 1: Vad, Antal, Tidplan om underlag från de professionella grupperna Scenario 1 Ansvarig myndighet beslutar vad som är högspec (nationellt och regionalt) vård, antal ställen och var den ska bedrivas Scenario 2 Förstärkt regional samverkan (modell RCC) beslutar vad som är högspec vård (nationellt och regionalt), antal ställen och var den ska bedrivas Beslut 2: Var Uppföljning Vem? Vad händer om beslut inte följs nationellt/regionalt? Sanktioner? Upphäva tillstånd? Omprövning av områden Scenario 3 Ansvarig myndighet beslutar vad som är högspec vård (nationellt och regionalt) och antal ställen. När det gäller nationell högspecialiserad vård beslutar ansvarig myndighet var medan förstärkt regional samverkan (modell RCC) beslutar var regional högspec vård ska bedrivas. Utredningen om högspecialiserad vård