Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa

Transkript

1 Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård SOU 2015: Gunnarsson 1

2 Utredningen återfinns här De som jobbat med utredningen har varit: Måns Rosén, särskild utredare Marie Lawrence och Maria Nilsson, utredningssekreterare Ulrika Ternby, jurist Gunnarsson 2

3 Delar att diskutera Motiv för koncentration Förslag till definition och omfattning Koppling till akutvården Arbetsgång och beslutsstruktur Genomförande Gunnarsson 3

4 Uppdraget precisera innehållet och omfattningen av begreppet högspecialiserad vård ta fram kriterier som grund för nivåstrukturering av den högspecialiserade vården Gunnarsson 4

5 forts. uppdraget ta fram en modell för bedömning, urval, beslut, genomförande, uppföljning och utvärdering av den högspecialiserade vården brett samråd med berörda intressenter slutredovisning 19 november Gunnarsson 5

6 Hur har utredningen arbetat? Öppen dialog Dialog/workshop med samtliga sjukvårdsregioner Dialog med andra intressenter (patientföreträdare, professionen, akademin m.fl.) Internationell utblick Sammanlagt lyssnat och diskuterat förslag med cirka 1000 personer inom hälso- och sjukvårdssektorn Gunnarsson 6

7 Detta vill utredningen åstadkomma Patienter ska få tillgång till bättre och mer jämlik vård genom koncentration av vård Genom ökad nationell styrning Ca 500 liv kan räddas varje år om vården koncentreras Gunnarsson 7

8 Patientföreträdare anser vårdkvalitet allra viktigast De flesta patientföreträdare nämnde vårdkvalitet, medicinska resultat och kompetensen hos vårdpersonalen som de allra viktigaste faktorerna för patienterna, i synnerhet vad gäller högspecialiserad sjukvård Källa: Centralisering med patienten i centrum, Vårdanalys, Gunnarsson 8

9 patientperspektivet är vår drivkraft. En ökad koncentration.kan likställas med en strukturreform av hälso- och sjukvårdssektorn. En sådan strukturreform varken behöver eller får innebära försämringar för enskilda patienter, tex genom ökad fragmentering av vårdprocesserna eller en ojämlik tillgång till vården. Kontinuitet och samordning viktigt! Det är svårt att utveckla ett partnerskap.. med en ansiktslös vårdgivare. Fast vårdkontakt och individuell vårdplan är verktyg som bör användas i större utsträckning än idag Gunnarsson 9

10 Varför ökad volym? Samtliga systematiska översikter av den vetenskapliga litteraturen och utredningens egna analyser visar att kvaliteten och patientsäkerheten förbättras med ökande patientvolymer per sjukhus och behandlare Vid kirurgi, ortopedi och akuta medicinska åtgärderminskad dödlighet, färre komplikationer och bättre funktionsförmåga 88 referenser i utredningen Gunnarsson 10

11 Högre volym=bättre resultat Studierna har metodologiska begränsningar, men Samtliga systematiska översikter visar entydigt att volym ger bättre resultat Effekterna är relativt stora De flesta studierna visar dos-responssamband, dvs ju mer desto bättre Gunnarsson 11

12 Gäller sambanden mellan volym och resultat även i Sverige? Svensk studie av matstrupsoperationer visade att överlevnaden var 22 % högre hos patienter som opererats av kirurger med högre volym Svensk studie: Kirurg som gjorde mer än 1000 kataraktoperationer hade lägre komplikationsfrekvens än de som gjorde färre Utredningen har också tillsammans med Socialstyrelsen gjort en studie av samband mellan volym och 30-dagars dödlighet på svenska sjukhusfinns ett tydligt samband Om volymen höjdes till 100 operationer per år så skulle drygt 370 dödsfall inom 30 dagar undvikas varje år Gunnarsson 12

13 Kirurgerna vill koncentrera vården Svenska kirurger alltför otränade. Ihse, Haglund, Hamberger, Sjödahl, DN debatt 2003 Räcker operationerna till för att utbilda nya kirurger? P- O Nyström, Sv Kirurgi, Framtidens kolorektalkirurgi i Sverige. P Nilsson, Sv Kirurgi 2013, anser att man bör mer än halvera antalet sjukhus som gör kolon-rektumoperationer Men.skillnad mellan retoriskt och faktiskt handlande..oförmåga till förändring Gunnarsson 13

14 Sjukhusets volym spelar roll Lägst dödlighet/komplikationsfrekvenser hade sjukhus som varje år gjorde/tog hand om - mer än 849 bypassoperationer per år - mer än 164 operationer i halspulsådern - mer än 124 tjocktarmsoperationer - mer än 400 PCI( färre än 400-fem ggr högre risk för komplikationer) - mer än 610 hjärtinfarkter - mer än 244 gallblåseoperationer - mer än 222 fetmakirurgiska operationer per år - hundratals neonatala barn (mer än 15 barn per dag) Gunnarsson 14

15 Kirurgens/teamets volym spelar roll Lägst risk för komplikationer efter operationer på binjurar, pankreas och sköldkörtel hade kirurger som gjorde fler än 100 operationer per år Minst risk för komplikationer bland ortopeder som gjort minst 35 höftledsoperationer per år På Martinikliniken i Tyskland gör urologerna ca 200 prostatacanceroperationer per år och har hälften så mycket komplikationer (impotens, inkontinens) som svenska sjukhus Gunnarsson 15

16 Marginell koncentration av högspecialiserad vård sedan år 2000 Andelen komplicerade operationer som gjordes på sjukhus med låg volym (färre än 50 operationer per år av respektive typ) har minskat från 30 till 29 procent mellan år 2000 och År 2000 gjordes komplicerade operationer till 14,6 % på sjukhus som gjorde färre 20 op/år, 2013 var siffran 13%. Många sjukhus gör få operationer av olika typer, t ex 10 sjukhus i Sverige gjorde mindre än 3 njurcanceroperationer per år och 25 sjukhus gjorde mindre än 10 per år. Rehab av ryggmärgsskadade kliniker vårdade högst 5 patienter var i sluten vård, i öppen vård behandlade inget sjukhus mer än 13 patienter Gunnarsson 16

17 Varför? Läkare och andra professioner behöver upprätthålla sin kompetens Kvalitet i klinisk forskning förbättras med större volymerkritisk massa av forskningsintresserade Ökad samordning kan leda till förbättrat helhetsansvar Tydligare arbetsfördelning skapar förutsättningar för effektivare resursanvändning Möjliggörare för förändrad landstingsindelning Gunnarsson 17

18 Riktmärke för volym behandlingar/åtgärder per vårdenhet/år Varje behandlare/team ska göra som minst 30 åtgärder/år För sällsynta sjukdomar, med tanke på akutuppdraget och särskilda behov kan avsteg från riktmärket motiveras Gunnarsson 18

19 Stora sjukhus har inte alltid bäst resultat Större personalrörlighet? Gunnarsson 19

20 Högspecialiserad vård ska definieras som hälso- och sjukvård som bedrivs av landsting och som kräver att vården samordnas mellan landsting med landet eller sjukvårdsregionen som upptagningsområde. Sådan vård indelas i nationell eller regional högspecialiserad vård. Högspecialiserad vård är komplex eller sällan förekommande hälso- och sjukvård som kräver: en viss volym, och/eller multidisciplinär kompetens, och/eller stora investeringar och/eller kostnader för att kvalitet, patientsäkerhet och kunskapsutveckling ska kunna upprätthållas och ett effektivt utnyttjande av hälsooch sjukvårdens resurser uppnås Gunnarsson 20

21 Definitionen i HSL Nationell högspecialiserad vård är hälso- och sjukvård som ska erbjudas nationellt men inte i alla regioner( 4-5% av sjukhusvården). Regional högspecialiserad vård är hälso- och sjukvård som ska erbjudas i varje sjukvårdsregion men på ett begränsat antal enheter(10-15% av sjukhusvården) Gunnarsson 21

22 Akutsjukhusen Akutvården påverkas främst av regional nivåstrukturering! Akut- och traumavården måste också nivåstruktureras- föreslår utredning om akutvårdens nivåstrukturering Vilka basresurser behövs? Hur många akutsjukhus behövs? Kan transporterna förbättras? Nationellt system för ambulanshelikopterverksamhet bör skapas snarast Länsdelssjukhus bör profileras mot planerad verksamhet Patientunderlag i Danmark för akutsjukhus: Skulle bli i Sverige, idag ett 70-tal Gunnarsson 22

23 Framtagande av underlag Socialstyrelsen ansvarig myndighet. Utse sakkunniggrupper(professions- och patientföreträdare) som ska gå igenom sjukdomsgrupper och lämna förslag till vilken vård som ska utgöra nationell respektive regional högspecialiserad vård samt på hur många platser. Dessutom konsekvensanalys för akutsjukvården. Sakkunniggrupperna ska kunna föreslå nationella och regionala kompetenscentrum( som vid sällsynta sjukdomar). All sjukvård på relativt kort tid, därefter bred remiss. GD beslutar om vilken vård som ska vara nationell högspec och på hur många platser den ska finnas. Går ej att överklaga Gunnarsson 23

24 Ansökan- uppfylla kravbeskrivning- kriterier Kapacitet och hållbarhet Volym Kompetens Samarbete och resurser Kvalitet och dokumentation Sammanhängande patientflöden Forskning, utveckling och utbildning Gunnarsson 24

25 Beslut gällande nationell RSN ersätts med Nämnden för nationell högspecialiserad vård. Nämnden beslutar var den nationella högspecialiserade vården ska bedrivas (efter ansökan från landstingen) samt en tidsplan för genomförande. Beslut kan inte överklagas. Tillstånden ej tidsbegränsade men kan omprövas. Nämnden utses av regeringen, sex politiker- en per region. GD ordförande Gunnarsson 25

26 Beslut gällande regional Sakkunniggruppernas förslag på bred remiss Vad som är regional och på hur många platser lämnas som en rekommendation till landstingen för vidare hantering Samtliga sjukvårdsregioner rekommenderas få ett tydligare beslutsmandat i frågor rörande nivåstrukturering, exempelvis kommunalförbund eller gemensam nämnd Gunnarsson 26

27 Uppföljning Socialstyrelsen ska ansvara för uppföljning av såväl nationell som regional högspecialiserad vård Egenkontroll, årsrapport, fördjupad uppföljning av myndigheten och offentlig publicering av volymer och kvalitetsdata på en gemensam webbplats tillgänglig för patienter och allmänhet Datakällor kvalitetsregister och PAS, KPP bör användas Kontroll via patientregistret och IVO Regionala dialoger som granskningen av RCC Gunnarsson 27

28 Övergångsregel Dagens 21 rikssjukvårdstillstånd permanentas Inga nya områden bör utredas och definieras som rikssjukvård Föreslår att fattade beslut inom cancerområdet inte rivs upp Gunnarsson 28

29 Dessutom anser utredningen att Större huvudmän ger bättre förutsättningar att klara av arbetet regionalt- skapa storregioner Det behövs nationella prisöverenskommelser Verksamhetschefen ska kunna följa upp resultat i form av dödlighet och komplikationer för alla läkare på individnivå Nationella standards för telemedicin bör införas Gunnarsson 29

30 Vad händer nu? Utredningen avlämnad till departementet Remiss vid årsskiftet? Några månaders remisstid? Proposition till hösten? Beslut innan 2016 års slut? Uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram arbetsprocess +pilot 1 juli 2016 Lagändring 1 jan 2018 och fullskalig verksamhet sakkunniggrupper, hälften år 1, hälften år 2 Vårdanalys bör få ett uppdrag att följa reformens genomförande Gunnarsson 30

31 TACK! Gunnarsson 31