Greppa marknaden-projektet för en lönsammare växtodling

Transkript

1 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Greppa marknaden-projektet för en lönsammare växtodling Marknadsöversikt Rikard Korkman 9.8. och

2 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Det är viktigt att följa med marknaden För att slippa chansa på spannmålsmarknaden måste du kontinuerligt : Läsa terminspriserna Bevaka skördeprognoserna Följa händelserna på marknaden De månatliga förändringarna i prognoserna från en månad till en annan skapar prisförändringarna. Om prognoserna blir positivare ökar sannolikheten för att priserna sjunker. Om spannmålsbalansen blir allt positivare är det orealistiskt att tro att priset kan bli bättre sen. Men: Mycket svårt att förutspå prisriktningen, om priserna går upp eller ned på gårdsnivå behövs en pris- eller tidsdriven marknadsplan!

3 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund

4 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund

5 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Basis-skillnaden mellan spotpriset i Finland och börspris Vårvete, Finland (Avena, Svartå), euro/ton Kvarnvete, Frankrike (Matif,Paris), euro/ton 243,25 250, , ,50 Skillnad (basis),euro/ton -43,25-60, , ,50 -Basis= börspris-spotpris på en viss ort. Börspriset avser terminskontraktet med närmaste förfallodag. Det lokala priset överensstämmer inte med börspriset. Skillnaden förklaras bland annat av frakt- och hanteringskostnader. I regel minskar basis eller stärks, dvs skillnaden mellan börspris och spotpris om efterfrågan är bra och det t ex finns ett potentiellt importbehov. Basis ökar eller försvagas om utbudet är stort eller intresset för att köpa spannmål är svagt. En annan orsak till att basis förändras är att desto närmare förfallodagen av börskontraktet vi kommer, desto mindre skillnad i ränta och lagring är det mellan spot- och terminleveransen. Basis är en viktig faktor att känna till när man bedömer hur bra spotpriset på den lokala marknaden är i förhållande till marknadspriset på börsen. Om man prissäkrar sin skörd med terminskontrakt på börsen bör man vara medveten om den risk (basisrisk) som är förknippad med försvagning och förstärkning av basis

6 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Skillnaden mellan handelns terminspris och börspriset hösten 2011 (nov-11) Vårvete, Finland (Avena, Svartå), euro/ton Kvarnvete, Frankrike (Matif,Paris), euro/ton 211,75 219,5 228,75 229,5 197,50 195,50 Skillnad (basis), euro/ton -34,75-45,5-49,75-39,5-30,5-22,50

7 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Skillnaden mellan spotpriset på tyskt B-vete och spotpriset i Finland Vårvete, Finland (Avena, Svartå) B-vete min 12 %, Tyskland (levererat Hamburg) 247, , Skillnad -47, , Vetet i Tyskland delas i 4 huvudklasser. B-vetet motsvarar bäst kvalitetskraven på vårvete i Finland. Priset gäller i handelsledet i likhet med prissättningen i Finland: Fodervete-Sorter med dålig bakningsförmåga B-vete-Sorter som t ex Tulsa med medelgod bakningsförmåga, min 12 % protein A-vete-Sorter som t ex Olivin med bra bakningsförmåga, min 13 % protein E-vete-Sorter som t ex Aktuer med mycket bra bakningsförmåga, min 14 % protein

8 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Vetepriser och kvalitetstillägg med avseende på protein, euro/ton min 12 % min 13 % min 14 % Fodervete Tyskland (Hamburg) Finland (Avena, Lovisa) 152 Finland (Avena, Svartå)

9 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund

10 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund

11 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Marknadläget just nu-världen ( ) Globalt: Osäkerhet under hela våren och försommaren om hur produktionen kommer att utvecklas har skapat nervositet och kraftigt sågande prisutveckling- Finns det en risk att slutlagren minskar ytterligare i år så stöder det en fortsatt stark prisutveckling. Ryssland meddelade i början på juni att man upphäver sitt exportförbud på spannmål 1.7. vilket satte press på priset USDA:s prognos över odlingsarealer ( plantings ) i USA ( ) ledde till kraftiga prisfall både i USA och Europa förra veckan: Rekordstor majsareal i USA, endast 2007 har den varit större Majslagret i USA större än väntat Vetearealen mindre än väntat men lagret större Men: Översvämningar efter sådden längs Missisippi och Missourifloden väcker frågan om man kommer att kunna skörda samma areal? Att hålla ett öga på: Internationella spannmålsrådets (IGC) följande spannmålsprognos Amerikanska jordbruksdepartementets (USDA) följande spannmålsprognos

12 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Marknadsläget just nu-finland ( ) Ingående lagren på lägre nivå än ifjol Den förväntade skörden i år på basen av utnyttjad jordbruksareal ( ) beräknat utgående från 10 års medelskörd: Vete milj. kg över inhemsk konsumtion Export 10/11, 150 milj. kg Ingående lager i förhållande till inhemsk konsumtion är högt, 97 % Korn +/- 0, produktion och inhemsk konsumtion i balans Export 10/11: 500 milj.kg Ingående Text lager i förhållande hit till inhemsk konsumtion, 48 % Havre milj kg över inhemsk konsumtion Export 10/11, 250 milj kg Ingående lager i förhållande till inhemsk konsumtion, 34% Att hålla ett öga på: , preliminär skördeprognos, situationen , preliminär skördeprognos, situationen 25.8.

13 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Sammandrag av marknadsläget ( ) Globalt Låga majslager skapar oro USA:s extremt låga majslager skapar oro på spannmålsmarknaden. Endast 6,4 % av årskonsumtion förutspås finnas i lager i slutet på säsongen. Sjunkanden världslager 3. året i följd För första gången på 10 år ligger majspriserna över fodervetepriserna. Majs kommer att bytas ut mot fodervete i många foderblandningar USDAs prognos nästa vecka förväntas skriva ned produktionen pga hettan i majsbältet Priset kan stiga ytterligare pga goda marginaler i etanolframställningen Finland Tikes preliminära skördesstatistik per den erbjöd inga stora överraskningar jämfört med tidigare uppskattningar. Överskott av vete och havre och underskott av korn i förhållande till den inhemska konsumtionen. Kvaliteten ännu ett frågetecken

14 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Veteprognosens utveckling, 800 milj.ton, källa:igc Produktion Konsumtion Lager

15 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Majsprognosen utveckling, milj.ton, källa:igc Produktion Konsumtion Lager

16 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Spannmål totalt, milj.ton, källa:igc Produktion Konsumtion Lager

17 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Vetebalans i Finland, milj kg (Tike) Slutlig Slutlig Slutlig Slutlig Prognos Prognos Prognos Prognos Gallup Vete, milj kg 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 11/12 11/12 11/ (1) 2010 (2) 2011 (3) 1 (4) TNS gallup Tike, Tike arealer- Prel.skör Ingående lager, destat. Produktion Areal, 1000 ha *10 års Medelskörd 3,17 3,43 3,43 3,43 *3,63 *3,63 3,79 medeltal Konsumtion Inhemsk Text 655 hit Import Export Slutlager, Lagerförändring jmf med föregående år Slutlager/inhemsk konsumtion,% Produktion-inhemsk konsumtion Överskott 315 milj kg?

18 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Kornbalans i Finland, milj kg (Tike) Slutlig Slutlig Slutli g Slutlig Prognos Prognos Prognos Prognos Korn, milj kg 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 11/12 11/12 11/ (1) 2010 (2) (3) 1 (4) Tikes TNS gallup Tikes prel.skörd estat. Ingående lager, 1.7. arealer Produktion Areal, 1000 ha Medelskörd 3,07 3,21 3,21 3,21 *3,37 *3,37 3,36 Konsumtion Inhemsk Import Export Slutlager, Lagerförändring jmf med föregående år Slutlager/inhemsk konsumtion, % Produktioninhemsk konsumtion Produktion och inhemsk konsumtion rätt så bra i balans 10 års medels körd

19 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Havrebalans i Finland, milj kg (Tike Slutlig Slutlig Slutlig Slutlig Prognos Prognos Prognos Prognos Havre, milj kg 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 11/12 11/12 11/ (1) 2010 (2) (3) 2011 (4) Tikes TNS prel.skörd gallup Tikes estat. Ingående lager, 1.7. arealer Produktion Areal, 1000 ha *10 års Medelskörd, medelskör ton/ha 2,95 2,9 2,91 2,91 *3,15 *3,15 3,26 d Konsumtion Inhemsk Import 1,5 Export Slutlager, Lagerförändring jmf med föregående år Slutlager/inhemsk konsumtion, % Produktioninhemsk -Utrymme för export kvarstår konsumtion

20 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Stocks to use ratio Viktigt nyckeltal på spannmålsmarknaden Slutlagret dividerat med konsumtionen Anger i procent hur stort slutlagret, överskottet från förra spannmålsåret, är i förhållande till konsumtionen Anges ofta också hur många dagars konsumtion slutlagret räcker till På basen av historisk prognosdata har man kunnat fastställa vissa kritiska gränser på den internat. spannmålsmarknaden -under 20 % för vete (Nu: 28 %) -under 12 % för majs (Nu: 13 %) -under 10 % för sojabönor

21 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Sammanfattning av prissäkring m.h.a. terminskontrakt på börsen (spannmålsfuturer) Skydd mot sjunkande priser, man kan inte dra nytta av stigande priser. Om priserna är dåliga eller man antar att priserna kommer att stiga lönar sig prissäkring inte Spotpriset på den lokala marknaden avgör slutligen vilket ditt nettopris från både spannmålsförsäljning och terminsaffär blir (basisrisk) I lager alltid motsvarande mängd spannmål som i kontraktet (50 ton) som säljs på spotmarknaden samtidigt när terminsaffären avslutas (före börskontraktet förfaller till leverans!). I annat fall inte prissäkring utan spekulation

22 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Kuggom, prisnoteringarna Nr Råvara Lev-må Köpte Sålde per ton per kontrakt Kommentar 1 Raps Feb ,75 453,25-32,50 Säkrar: Nöjd med priset, produktionskostnaden för mej -1625,00 betydligt lägre 2 Raps Maj ,75 446,50-23,75 Säkrar: Rapsfröpriset högt och täcker -1187,50 produktionskostnaderna 3 Vete Mars ,25 232,25-25, ,00 Säkrar 4 Vete Nov ,00 229,50-23, ,00 Säkrar 5 Vete Mars ,25 232,25-25, ,00 Säkrar 6 Raps Nov ,50 458,00-39,50 Säkrar: Prisnivån ok, kan sjunka ytterligare till hösten om -1975,00 sojaarealen i USA blir stor 7 Vete Mars ,25 232,25-25,00 Säkrar: Vete för att rapskontraktet för stort. Priset ok om -1250,00 man ser på långa medeltal 8 Vete Jan ,75 231,00-24,25 Säkrar: Fast basisrisken fördubblas så klaras -1212,50 lönsamhetsgränsen. Priset har varit på sjunkande trend. 9 Vete Jan ,75 231,00-24, ,50 Säkrar 10 Vete Jan ,75 231,00-24,25 Säkrar: 40 % av skörden, spekulerar med resten ifall priserna -1212,50 skulle stiga mot slutet av året 11 Vete Aug ,00 227,75-32,75 Säkrar: 20 % i aug-11, 20 % i jan-12 och resten enligt dagens -1637,50 pris 12 Vete Jan ,75 231,00-24,25 Säkrar: 40 % av skörden, på basen av historien är ett pris -1212,50 över 180 e/ton bra 13Vete Jan ,75 231,00-24, ,50 Säkrar: 30 % av skörden, gott pris 14Vete Mars ,25 232,25-25, ,00 Säkrar 15 Vete Mars ,25 232,25-25, ,00 Säkrar: 207,25 är trots allt relativt bra pris 16Vete Mars ,25 232,25-25, ,00 Säkrar Säkrar: Tror att priserna sjunker, produktionen ökar vilket 17 Vete Jan ,75 231,00-24, ,50 sänker priset Säkrar: Fastän basisrisken fördubblas gör vi ändå +/- resultat. 18 För Vete en levande Jan-12 landsbygd 206,75 231,00-24, ,50 Priserna sjunkande på marknaden

23 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Västankvarn, prisnoteringarna Nr Råvara Lev-mån Köpte Sålde per ton per kontrakt Kommentar Säkrar: Ett pris på halva skörden och andra halvan kan 1 Vete Nov ,75 229,50-41, ,50 man spekulera med 2 Raps Maj ,25 446,50-53, ,50 Spekulerar: har inte oljeväxter i odling (?) Säkrar:1/3 av skörden (men helst först efter att den är 3 Vete Nov ,75 229,50-41, ,50 sådd) Säkrar: 1/3 skörden så man säkert kan leverera. 4 Vete Maj ,00 232,50-42, ,00 Högsta priset, längsta tiden att agera 5 Vete Nov ,75 229,50-41, ,50 Säkrar Säkrar: Hyffsat pris nu i november. Risk för att 6 Vete Nov ,50 229,50-42, ,00 priserna sjunker mot hösten Säkrar: Spekulerar som odlare eftersom jag tror att 7 Vete Mars ,00 232,25-44, ,50 priserna blir högre än terminspriserna Säkrar: Halva skörden. Historiskt sett är det ett hyffsat 8 Vete Nov ,75 229,50-41, ,50 pris. Den andra delen spekulerar jag med 9 Vete Nov ,00 157,00 0,00 0,00 Säkrar halva skörden med handelns terminskontrakt 10Vete Maj ,00 231,00-41, ,00 Spekulerar 11 Vete Nov ,75 229,50-41, ,50 Spekulerar: Vid ett prisfall vinner man på affären 12Vete Maj ,00 232,50-42, ,00 Spekulerar 13Vete Okt ,00 157,00 0,00 0,00 Säkrar med handelns terminskontrakt; känns tryggt 14Vete Jan ,25 231,00-43, ,50 Säkrar 15Vete Nov ,75 229,50-41, ,50 Säkrar: Hyffsat pris historiskt sett! Säkrar 50 % av skörden. Väljer tidpunkten möjligast långt fram under nästa säsong, större möjligheter att 16 Raps Maj ,25 446,50-53, ,50 göra motköp

24 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Säljare av spannmål: s.k. Kort prissäkring (short hedge) - Nettoresultatet av en prissäkring vid olika tidpunkter Datum Spot-marknaden (Avena, Svartå) *referenspris ingen transaktion genomförd Terminsmarknaden (Euronext-Matif, Paris) Basis (skillnaden mellan spotpris och terminspris) 15 mars euro/ton* Kort (sälj) 1 kontrakt (50 ton) November -11 kvarnvete för 187,75 euro/ton 6 juni 2011 Sälj 50 ton vårvete för 198 euro/ton 5 augusti 2011 Sälj 50 ton vårvete för 172 euro/ton Köp (kvittera med motköp) 1 kontrakt (50 ton) November - 11 kvarnvete för 229,50 euro/ton Köp (kvittera med motköp) 1 kontrakt (50 ton)november - 11 kvarnvete för 195,50 euro/ton -12,75 euro/ton -31,50 euro/ton -23,50 euro/ton - Om man avslutade sin prissäkring 6 juni erhöll man 198 euro/ton för försäljning av spannmål och förlorade på terminen pga att börsprisernas stigit jämfört med 15 mars i detta fall 41,75 euro/ton. Nettopriset stannade således vid 156,25 euro/ton - 5 augusti erhöll man 172-7,75 euro/ton. Nettopriset stannade vid 164,25 euro/ton. Skillnaden beror på att basis har förstärkts jämfört med juni.