SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden

Transkript

1 SPANNMÅLSMARKNADEN SKÖRDEÅRET Hankkija Oy, Tarmo Kajander 1

2 SPANNMÅLSMARKNADEN Ute i världen ochi Europa För tillfället ärde väderleksfenomenen somär mest uppföljda på olika delar i världen Skörde- och balansuppföljning Finland Den sådda arealen och uppskattningav av marknaden

3 SPANNMÅLSMARKNADEN = VÄDERMARKNAD Spannmålsmarknaden följer nogrant med nyheterna om väderleken på olika värlsdelar Marknaden har varit orolig och börspriserna har varierat kraftigtunderde tvåsenasteveckorna. Orsaken är väderleksförhållanden men också nyheterna om ekonomin. I mellerstausa harde regnattvå tilltreggr. meraännormalt. I norrausa ochcanada harde igenvarit myckettorrt.

4 SPANNMÅLSMARKNADEN = VÄDERMARKNAD I Australien har El Niño fenomenet blivit starkare och har de senaste veckorna blivit ett hot för sydöstra och östra Australien. Det betyder bl.a följande. Minskar betydligt på regnmängden Försenar monsunregnen med2 6 veckor Det kanbliextremthöga temperaturer.

5 SPANNMÅLSMARKNADEN = VÄDERMARKNAD Europa harhaftextremttorrtsamthögatemperaturer. Detta har tolkats så att de kan bli betydligt mindreskördari de nordligastedelarnaav mellan Europa. Växtligheten är inte ännu så långt kommen att axen är fyllda.

6 SPANNMÅLSMARKNADEN = VÄDERMARKNAD På Europeiska Matif-börsen har vetenoteringarna stigit med ellerca. 10 %. Mensommanharsettsåharde dagliga variationerna varit stora och oroligheten tycks fortsätta. Situationen är inte ovanlig i mitten på sommaren när skörden inte ännu kommit ordentligt igång och först efter ca. fyra veckor visas verkligheten om skörd och kvalitet för marknaden. För tillfälletärnästanalla marknadsuppgifteromsituationenför växtlighet och kommande skörd enbart uppskattningar. Dessutom har t.ex Greklands ekonomiska situation samt Kinas börsras påverkat och gjort marknaden osäker och man har delvis igen börjat investera i råvaror.

7 SPANNMÅLSBALANSEN I VÄRLDEN 2100 Loppuvarastot Viljan tuotanto Viljan käyttö Slutlager Produktion Konsumtion Milj. ton /08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Lähde: IGC 200

8 SPANNMÅLSBALANSEN I VÄRLDEN Difference Skillnad produktion production<>comsumption Konsumtion Production Produktion Consumption Konsumtion /06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 8 Milj.t Lähde: USDA

9 VÄRLDENS VETEBALANS-UPPSKATTNING Stock Hur räcker for days lagret consumption per dag Stock Slutlager /06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Dagar Lähde: USDA

10 EU:S VETEBALANS Difference Skillnad produktion production<>comsumption Konsumtion Production Produktion Konsumtion Consumption 149, , , ,51 128, , , ,58 117, , , , , , , , /09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Milj. t Lähde: Strategie Grains

11 EU - UPPSKATTNING AV IMPORT OCH EXPORT Milj. t ,558 6,135 Difference Skillnad export export<>import Exportto 3. Country Importfrom 3. Country 19,061 19, , , ,262 32,822 27,453 3,089 2,43 5,411 3,541 2,365 2,801 3, /09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Milj. t Lähde: Strategie Grains

12 KORNBALANSEN I VÄRLDEN Milj. t Difference Skillnad produktion<> production<>comsumption Konsumtion Production Produktion Milj. t 100 Konsumtion Consumption /07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Lähde : Stratégie Grains

13 KORNBALANSEN I VÄRLDEN Milj. t Hur Stock lagret for days räcker consumption per dag Stock Slutlager /07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Dagar Lähde: Stratégie Grains

14 EU UPPSKATTNING AV KORNBALANSNEN Milj. t Difference Skillnad produktion production<>comsumption konsumtion Production Produktion Milj. t 50 Consumption Konsumtion 65, ,758 59,703 60,464 57,828 52,732 54,818 51, ,493 56,329 55,843 50,288 50,551 52,637 51,718 50, /09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Lähde: Strategie Grains

15 SKÖRDEUTSIKTERNA I FINLAND Skördeutsikternamycketvarierande. Det finnsen del skiften med mycket bra växtlighet och en del skiften med nästan0 växtlighet. Denallmännabildenärattde i åri hela Finland blir sämre en medeltalet. Höstsäden ser i allmänhet bra ut En stor del av åkrarna såddes sent. Risken för att kvaliteten blir sämre växer(bl.a mögeltoksiner). En sen tröskning ökar också risken för att kvaliteten på spannmålen blir sämre. Det är för tillfället mycket svårt att uppskatta höstens skörd Somföljandebalansenochskördeutsikterper sädesslagi Finland.

16 BALANSEN FÖR VETE/ SKÖRDEUTSIKTER Vetearelaen är mindre än i fjol Med en normal medelskörd är marknaden 2015 kraftigt exportbetonad(förutom försäljningen från säkerhetslagret) Kvalitetenav storbetydelse.av 2014 års skörd exporterades mycket fodervete Prisutsikternaklarnarinomde närmaste veckorna. På internationella marknaden har priserna stigit, så de är möjligt att prisernaocksåhärblirhögreänår 2014.

17 BALANSEN FÖR RÅG/ MARKNADSUTSIKTER Rågarelaen är stor och växtligheten ser ännu bra ut. Om kvaliteten och skörden blir normal behövs det troligen ingen import för att täcka de inhemska behovet. De inhemska priset är högre än importpriset och marknaden bestämspåefterfråganav inhemsk råg. Marknadsutsikterna på samma nivåsomi fjol.

18 BALNASEN FÖR KORN/ MARKNADSUTSIKTER Mycket varierande växtlighet Enligt uppgifter om såarealen ( ha) och en minskning om 10% ochbalansenserutsåhär. Exporten av korn blir betydligt mindresomsenasteårochpåvissa områdenblirefterfråganpåkornav stor betydelse. Marknadsutsikterna högre än i fjol medbeaktandeav det internationella läget på korn.

19 BALANSEN FÖR HAVRE/ MARKNADSUTSIKTERNA Också mycket varierande växtlighet på havren Enligt uppgifter om såarealen ( ha) en minskning om 5% ochmeden normalskördser balansen ut så här. Närhistoriensminstaexportav havre. Stor risk för mögeltoxiner på grund av de regninga vädret under växtperiorden. Mycket beror på bl.a Svergies och Englands skördar, men marknadsutsikterna kanske ändå större än senaste år.

20 HANKKIJAS EGEN ANVÄNDNING AV SPANNMÅL ÄR JÄMN UNDER HELA ÅRET Vi levererarvarjedag1,5 milj. kg djurfoder till de finska husdjursgårdarnaruntomi landet I huvudsak tillverkas foder med principen alla dagar Vi köperfoderspannmålalla dagar genom hela året 20

21 TÖMNINGEN AV HANKKIJAS 22 MILJ. KG:S HAVREBÅT I FLORIDA

22 TACK FÖR VISAT INTRESSE VÄLKOMMEN OCH GÖRA SPANNMÅLSAFFÄRER 22