TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL. Vasa, 10 november Rikard Korkman, ombudsman SLC

Transkript

1 TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL Vasa, 10 november 2009 Rikard Korkman, ombudsman Kurs: Marknadsföra spannmål Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt Österbottens Odling ton/ha 2,83 x Skördenivå vs. pris Marknadsföring euro/ton Totalt euro/ha 4 x ,54 x

2 Hur mycket är 50 euro/ton? Ton/ha Hektar Kursens målsättning, innehåll Produktion/stöd/marknad Del 1: Spannmålsmarknadens grunder Spannmålprognoser. Vad kan man utläsa ur dem? Vad berättar terminspriset? Prisstrategi Grupparbete 1 Del 2: Terminskontrakt i praktiken Derivatinstrument vs spotmarknad De olika aktörerna på terminsmarknaden -exempel Grupparbete 2 o 3

3 och efterfrågan på spannmål Del 1: Faktorer som påverkar utbud

4 Faktorer som påverkar utbud och efterfrågan på spannmål Väder, väder, väder Ökad avreglering och från produktionen frikopplade jordbruksstöd - avreglering av interventionsmekanismen Konkurrensen mellan grödorna -vad kan ersättas med vad? Den allmänna ekonomiska utvecklingen - intresset att placera i råvaror -fraktkostnader -valutakurser -oljepris Förändrade konsumtionsvanor Etc, etc Verktyg för att greppa marknaden Spannmålsprognoser - förändringarna i prognosen skapar prisförändringar - IGC, Finland Terminspriser på börsen -en Text öppen hit och transparent marknadsplats som erbjuder ett verkligt marknadspris varje dag. - t.e.x Euronext-Matif Följa händelserna påmarknaden och den allmänna ekonomiska utvecklingen (valutakurser, oljepriser, etc. )

5 Utgående lager/konsumtion (stocks/usage ratio) Vad berättar spannmålsprognoserna? Är produktionen större än konsumtionen? Hur bra är marknaden i balans Ökar eller minskar det utgående slutlagret? Finland - Produktion och konsumtion är inte i balans. Stor överproduktion av fodersäd. IGC:s veteprognos, miljoner ton Produktion, prognos Konsumtion, prognos Lager, prognos /06 06/07 07/08 07/08 07/08 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 09/

6 IGC:s veteprognos, miljoner ton Vete, milj.ton 05/06 06/07 07/08 08/ Produktion, prognos Handel Konsumtion, prognos Lager, prognos största exportörer Usage/stock ratio 0,2176 0, , ,2392 0, , ,25234 Vete, milj.ton 09/ Produktion, prognos Handel Konsumtion, prognos Lager, prognos största exportörer Usage/stock ratio 0, , , , , , ,29238 IGC:s totala spannmålsprognos, miljoner ton Produktion Konsumtion Lager /06 06/07 07/08 07/08 07/08 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 09/

7 IGC:s totala spannmålsprognos, miljoner ton 05/06 06/07 07/08 08/ Produktion Handel Konsumtion Lager / Produktion Handel Konsumtion Lager

8 Spannmålsbalans i Finland Terminspriser påbörsen (t.ex Euronext, Matif) Noteras varje dag - Kvarnvete, fram till nov-10 - Rapsfrö, fram till feb-11 Hur marknaden ser påde framtida priserna just idag, i morgon kan situationen vara en annan Standardiserade kontrakt (kvantitet, kvalitet, datum för leverans)

9 Terminsprisnoteringar, Matif-vete Nov ,00 Jan ,50 130,75 Mar ,75 130,75 143,25 146,25 137,25 Maj ,00 131,75 144,50 147,00 136,25 136,25 Aug ,50 139,75 151,00 150,00 138,00 138,25 144,00 129,00 Nov ,50 142,75 154,50 156,00 145,00 143,25 154,00 137,00 123,75 123,50 Jan ,25 156,00 157,50 146,50 144,25 155,50 139,00 126,25 124,00 Mar ,00 147,75 145,75 157,00 140,75 128,50 126,00 Maj ,25 158,00 142,50 130,25 128,00 Aug ,75 147,25 135,50 137,50 Nov ,50 135,75 Terminsprisnoteringar, Matif-vete Nov-08 Jan-09 Mar-09 Maj-09 Aug-09 Nov-09 Jan-10 Mar-10 Maj-10 Aug-10 Nov-10

10 Terminsprisnoteringar, Matif-raps Feb ,75 282,75 Maj ,50 275,25 279,75 275,50 268,00 279,25 Aug ,00 278,75 281,25 279,50 272,00 281,25 323,00 Nov ,75 282,75 284,75 282,50 275,75 283,75 326,75 277,75 263,25 254,75 Feb ,50 289,25 288,00 284,50 280,00 287,75 330,75 281,25 267,50 260,75 Maj-10 Text 0,00 hit 282,25 294,50 284,50 281,75 291,25 334,75 285,50 269,75 265,75 Sep ,50 281,75 290,00 319,50 286,75 268,25 267,50 Nov ,75 290,00 271,75 270,25 Feb ,50 276,25 270,25 Terminsprisnoteringar, Matif-raps 350,00 340,00 330,00 320,00 310,00 300,00 290,00 280,00 270,00 260,00 250, Feb-09 Maj-09 Aug-09 Nov-09 Feb-10 Maj-10 Sep-10 Nov-10 Feb

11 skörden påhösten. Kolla prisdifferensen Att läsa terminspriser Pris i stabila marknadsförhållanden: spotpris+ränta+lagring. Högre priser i framtiden betyder inte att priserna går upp. Undantaget är prissättningen av den nya mellan de olika leveransmånaderna. Om det finns brist påråvara kan priset på närmaste leveransmånad vara högre och priset fallande för de följande månaderna. Finland och marknadsutvecklingen? Med en produktion påca 4miljton av 1.760miljton ingen chans att påverka! Vårt pris bestäms i första hand påeu marknaden (t.ex. Hamburg ochmatif/paris). Priset vid överproduktion; europeisk prisnivå-fraktkostnad Lösningar för att erhålla bättre pris: - bättre balans i utbud och efterfrågan - direktförsäljning - utnyttja round up begränsningarna bättre - öka kontraktsproduktionen, utveckla kontraktsmodellerna - certifiering, -nya exportkanaler, -etanol? Om inte:-sälj i rätt tid

12 Olika sätt att hantera prisrisken Gör ingenting- sälj före julen som du alltid gjort Gör motsatsen till vad du gjorde ifjol Följ med marknaden och sälj utgående från din egen uppfattning om marknadsutvecklingen Sälj idag (slåfast ditt pris) för framtida leverans och betalning - Prissäkra dej på den lokala marknaden för spannmål med handelns terminskontrakt -Använd terminskontrakt påbörsen (futurer och optioner) Gör upp en prisstrategi Tänk på spannmålet som något som skall säljas..helst redan när du slår fröna i backen. Idén är att undvika värsta scenariot. Under vilket pris får du absolut inte hamna. Gör din egen förkalkyl för att beräkna vilket pris som du behöver, dvs täcker produktionskostnaderna och helst ger en liten vinst Om du bara väntar och ser spekulerar du. Med en hur stor del av skörden vågar du spekulera är frågan. - om Text du måste hit sälja oberoende på hösten pga lagerbrist, överväg ferminskontrakt - om du måste sälja med tanke på likviditeten, överväg terminskontrakt Grundregel: Det är vettigare att sälja påtermin när priset är högt och kan sjunka än när det känns lågt. Kom ihåg ändå alltid att priset också kan sjunka ytterligare (2009!). Sälj vid upp- och nedgång. Bestäm vilka pris som utlöser försäljning

13 Övningsuppgift 1 Diskutera i grupp (15 min) din marknadsstrategi på spannmålsmarknaden våren/sommaren 2009? Påvilka grunder fattade du dina beslut? Motivera. Vilka faktorer påverkade dina beslut? Min prisstrategi 2009 Interventionsdugligfodervete, havre. Mer eller mindre allting i lager utan något kontrakt. Havren har marknad till närstående ridstall. 150 euro +moms hemtransporterat +/-0 resultat skulle ha krävt ett pris påca 160 euro/ton för vete. Minimera förlusten för fodervete Mycket låga priser; motiverar inte terminskontrakt Intervention i maj 104,52 euro/ton, Svartå? Försäljning vid eventuell uppgång: 30 % 105 euro, 30 % 115 euro Beredskap att revidera planen ommarknadlägetförändras väsentligt..

14 Del 2: Terminshandel ett sätt att sälja sitt spannmål Terminshandel ett sätt att sälja sitt spannmål Börshandel med spannmålsterminer startade i USA på talet Påtermin betyder För framtida leverans och betalning. Det finns tvåolika typer av terminskontrakt: Kontrakt med handeln ( cash forward contract) eller terminskontrakt på börsen (futures contract) Ett terminskontrakt påbörsen är ett derivatinstrument, man handlar inte med själva varan utan skyldigheten att göra en affär senare - Varans kvantitet, - Priset, - Datum för leverans

15 Derivatinstrument vs. spotmarknad och -pris Derivatinstrument: Handel med rätten (optionen) eller skyldigheten (terminen)att göra en affär vid en senare tidpunkt Spotmarknaden: Den plats där köpare och säljare möts Text för hit att hämta och leverera råvaror Spotpris(dagspris): Köp/försäljning av vara med omedelbar betalning och leverans. Priset bestäms av utbud och efterfrågan på en fri marknad. Spannmålspriserna ofta låga i skördetider pga rikligt utbud. Terminskontrakt på börsen ett nollsummespel om man samtidigt är i besittning av den underliggande varan, dvs spannmålet Med terminskontrakt kan man inte dra nytta av stigande spannmålspriser Idéen med terminskontraktet är att säljare och köpare kommer överens om priset och subventionerar varandra med börsens hjälp om priset avviker. Säljaren,texjordbrukaren från att priset skall sjunka och köparen från att Text priset hit skall stiga. När terminspriset sjunker krediteras ditt börskonto som säljare och vice versa. Före terminskontraktet förfaller köper man tillbaka sitt kontrakt (om man inte vill leverera till lager nära börsen!) och säljer motsvarande mängd spannmål påspot-marknaden. Terminskontraktets vinst kompenserar för eventuell förlust jämfört med det pris man fastslog sitt terminskontrakt till. Och vice versa. För att detta skall fungera förutsätts att priset på terminsmarknaden och spotmarknaden följs åt.

16 BASIS Skillnad mellan spot- och terminspris Vanligtvis skiljer sigspot-och terminspris från varandra Med tanke påprissäkring är det viktigt med god prisföljsamhet mellan spot- och terminspris Basis risk. Påverkar prissäkringen genom att basis kan förstärkas (spotprisetökar relativt mera än terminspriset) eller försvagas (minskar relativt mera än terminspriset Hävstångseffekten Genom att deponera en säkerhet (initialmargin) på10% av kontraktets värde kan du kontrollera hela kontraktet Ex.Matif10% av euro (50 ton x 250 euro/ton)=1.250 euro Minsta förändring (ticks) 0,25 euro/ton motsvarar 12,50 euro per kontrakt En prisförändring på10 euro motsvarar följaktligen 500 euro per kontrakt

17 Terminsmarknadens aktörer (1) Prissäkraren: Allt jag kräver är dagens terminspris. Jag ger hellre upp möjligheten till större förtjänst än riskerar en förlust. It s Text more hit important to minimize risk than to maximize profit Spekulanten: Jag är villig att ta över din risk. Men i utbyte vill jag ha möjlighet att tjäna påråvaror utan att själv vara i branschen. Terminsmarknadens aktörer (2) Säljaren: Om priset påmin råvara stiger över dagens lovar jag att betala mellanskillnaden åt dig. Köparen: Om priset pådin råvara sjunker under dagens lovar jag att betala mellanskillnaden. Då slipper du att göra förlust.

18 De olika aktörerna på terminsmarknaden (1/4) Långa prissäkrare (köpare av spannmål) köper ett kontrakt för skydda sej för stigande priser kontraktsmängden bör motsvara den mängd spannmål som man tänker införskaffa på spotmarknaden säljer ett kontrakt för skydda sej för sjunkande priser kontraktsmängden bör motsvara den mängd som man tänker sälja på spotmarknaden De olika aktörerna på terminsmarknaden (2/4) Korta prissäkrare (säljare av spannmål)

19 Spekulanter tar på sig marknadsrisken, dvs agerar utan att ha den underliggande råvaran, dvs spannmålet vill förtjäna påde förväntade prisförändringarna påmarknaden genom Text att hit köpa och sälja terminer tillför marknaden likviditet som är ett kännetecken påen fungerande marknad De olika aktörerna på terminsmarknaden (3/4) De olika aktörerna på terminsmarknaden (4/4) 1. Långa prissäkrare (köpare av spannmål) 2. Korta prissäkrare (säljare av spannmål) 3. Spekulanter OBS! Förstås kan ocksåsäljare och köpare av spannmål fungera som spekulanter.

20 Datum Köpare: s.k. Lång prissäkring (long hedge) Exempel 1: stigande priser 23 mars $ 2.70Bushel* Lång(köp) juli 2.50/bu Spot-marknaden *referenspris ingen transaktion genomförd Terminsmarknaden 23 juni Köp majs@$3.00/bu Sälj (kvittera) juli 2.80/bu Resultat Man vinner på terminen 0.30/bu Basis (skillnaden mellanspotprisoch terminspris) +$0.20/bu +$0.20/bu Ingen förändring Datum Köpare: s.k. Lång prissäkring (long hedge) Exempel 2: sjunkande priser 23 mars $ 2.70Bushel* Lång(köp) juli 2.50/bu Spot-marknaden *referenspris ingen transaktion genomförd Terminsmarknaden 23 juni Köp majs@$2.50/bu Sälj (kvittera) juli 2.30/bu Resultat Man förlorar på terminen 0.30/bu Basis (skillnaden mellanspotprisoch terminspris) +$0.20/bu +$0.20/bu Ingen förändring

21 Datum Säljare: s.k. Kort prissäkring (short hedge) Exempel 1: sjunkandepriser 15 maj $ 5.60Bushel* Kort (sälj) November Spot-marknaden *referenspris ingen transaktion genomförd 20 oktober Sälj Resultat Terminsmarknaden Köp (kvittera med motköp) November Man vinner på terminen 0.40/bu Basis (skillnaden mellanspotprisoch terminspris) -$0.40/bu -$0.40/bu Ingen förändring Säljare: s.k.kort prissäkring (short hedge) Exempel 2: stigande priser Datum Spot-marknaden Terminsmarknaden *referenspris ingen transaktion genomförd 15 maj $ 5.60Bushel* Kort (sälj) November 20 oktober Sälj Resultat Köp (kvittera med motköp) November Man förlorar på terminen 0.40/bu Basis (skillnaden mellanspotprisoch terminspris) -$0.40/bu -$0.40/bu Ingen förändring

22 Spekulation om man räknar med att priserna kommer att stiga Man går lång (go long) och köper ett terminskontrakt När terminspriset stiger säljer man tillbaka sitt terminskontrakt och kvitterar mellanskillnaden mellan köp-och säljpris till sig själv Pgahävstångseffekten kan du vinna eller förlora mycket mer än du investerat. 1 euros prisförändring per ton innebär 50 euro per kontrakt (t.ex Matif) Om marknaden, mot spekulantens förväntan, utvecklas i motsatt riktning innebär det att man gör förlust Spekulation om man räknar med att prisernas kommer att sjunka Man går kort (short) och säljer ett terminskontrakt När man sålt ett terminskontrakt såvinner man på terminen när priset sjunker

23 Övningsuppgift 2 Ta en position påterminsmarknaden inför skörden 2010 (15 min) Utgående från de aktuella terminspriserna (delas ut) 1. Vill du säkra ett försäljningspris eller spekulera i en prisförändring 2. Köper du eller säljer du påtermin 3. Vilken råvara (vete eller raps)? 4. Vilken leveransmånad väljer du? 5. Motivera varför?

24

25 Fördelar Fördelar och nackdelar med börsomsatta terminskontrakt Tryggt alternativ om marknadspriset i Finland följer bra börspriset (oljeväxter) Kan både säljas och köpas -om du börjar befara att t ex du inte kan fylla ditt kontrakt Nackdelar Mera riskfyllt om vårt marknadspris inte följer börspriset. Man kan inte dra nytta av stigande priser; för det behövs optioner Kontraktstorleken, t ex på Euronext-Matif är 50 ton Du måste ha tillräckliga säkerheter påditt börskonto (Matif: 10% av positionens värde) Spotprisetkvarnvete Finland (Avena) och Matif-kvarnvete 2009 Matif Avena Basis , , , , , , , , , , , , , , , , , ,00

26 Spotprisetkvarnvete Finland (Avena) och Matif-kvarnvete Matif Avena Basis Övningsuppgift 3 Räkna ut hur en prissäkring med terminskontrakt påbörsen (50 ton Kvarnvete-Matif,Euronext) utföll 2009 om man sålde ett kontrakt (nov-09) 8.6. och köpte tillbaka det Totalresultat 113 euro/ton+30,5 euro/ton=143,5 euro ton Datum Spotmarknad (S) Terminsmark nad (T) euro/ton Sälj Nov euro/ton Sälj 50 ton vete 113 euro/ton Köp Nov ,50 euro/ton Resultat +30,5 euro/ton Skillnad mellan S o T -19 euro/t -10,5 euro/t

27 Sammanfattning och slutord Prognoser över utbud och efterfrågan styr priset; ta reda på fakta om bakomliggande faktorer som styr priset och försök förstå dem bättre. Priset rör sig varje dag. Följ med de signaler som terminspriserna ger när du planerar dina försäljningar. Att bara vänta och se är ingen lösning. Terminskontrakt med handeln/börsen/banken möjliggör att du kan sälja din skörd mera flexibelt och gardera dig mot sjunkande priser. Jobba regelbundet med marknaden-skriv gärna ner och återkom till din motiveringar om varför du gjorde si eller så. Lär dig av dina misstag. Och kom ihåg att alla är nybörjare! Källor: Kursmaterial, Spannmålsförsäljning-Fokus på terminshandel, Agronomics, Dagens Industris ABC, handbok om aktier, räntor, derivat, fonder och pengar The ChicagoBoardof Trade,Handbookoffuturesand options. Bra egenstudiematerial på Terminspriser: NYSE Euronext, Prognoser; IGC, Finland; Spannmålsbranschens samarbetsgrupp,

28 Länkar Länkar

29 Marknadsföra och prissäkra spannmål Rikard Korkman