Jenny-Lee Karlsson jobbar LITE LÄTTARE HITTA PERSONAL. 8 sidor för dig som arbetar med socialt arbete

Transkript

1 PLACERADE UNGA Arbetsmetod som bryter onda cirklar sid IV ANNA NYLÉN Lär ut stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter sid VIII REDAKTÖR Per Jernberg sidor för dig som arbetar med socialt arbete En lokal lönemodell gör att socialsekreteraren Jenny-Lee Karlsson gillar att jobba i Håbo. Och den är en förklaring till att det är hyfsat enkelt att rekrytera till kommunens socialtjänst, enligt socialchefen Thomas Brandell. FOTO: JONAS MALMSTRÖM LITE LÄTTARE HITTA PERSONAL Lokala åtgärder har gjort det enklare att rekrytera socialsekreterare och bistånds handläggare. Det visar en rapport från Vision. Men mer krävs innan läget är okej. Jenny-Lee Karlsson jobbar heltid som socialsekreterare, men får 110 procent av en heltidslön varje månad. Så har det fungerat i Håbo sedan Andra varianter på temat är att jobba 80 procent och få 90 procents lön, eller att jobba 90 procent och få 100 procents lön. En bra möjlighet att minska stressen för småbarnsföräldrar, säger hon. Själv var hon anställd redan innan modellen infördes. Så det var inte av den orsaken hon sökte sig till Håbo.

2 Vi har inte tiotals sökande, men har ändå ett hyggligt rekryteringsläge eftersom vi får behålla vår personal. Thomas Brandell, socialchef Men den har bidragit till att jag stannat kvar. Exemplet är bara en av många åtgärder kommunerna vidtagit för att underlätta rekryteringen av socionomer. Det ser ut att vara lyckat. Vi har visserligen inte tiotals sökande till våra tjänster, men har ändå ett hyggligt rekryteringsläge eftersom vi får behålla vår personal, säger socialchefen Thomas Brandell. Läget i Håbo speglar resultatet i årets upplaga av Visions socialchefsrapport. Den visar att tendensen från i fjol håller i sig. Det är fortfarande svårt att hitta personal till socialtjänsten, men läget är bättre jämfört med åren närmast före Liksom tidigare är det arbetet med barn- och ungdomsärenden som sticker ut. 80 procent av socialcheferna bedömer att det är svårt att rekrytera till de uppgifterna. Dock svarar 20 procent att det är lätt eller i balans. En tydlig förbättring jämfört med 2016 då den andelen var endast fyra procent. Samma sak gäller socialsekreterare till ekonomiskt bistånd och biståndshandläggare: över hälften av socialcheferna bedömer rekryteringsläget som svårt, men de som svarar lätt eller balans har blivit fler. Kommunernas insatser verkar alltså ge resultat. Susanne Bergström, socialchef i Örebro, talar om ett Susanne Bergström gott samarbete med socionomutbildningen, där tidigare praktikanter erbjuds timanställning under sista högskoleterminen, som en lyckad insats. Kommunen har också anställt administrativ personal som avlastar handläggarna samt inrättat tre så kallade transportörstjänster som kan skjutsa både medarbetare och klienter när det behövs. Socialsekreteraren slipper köra och kan koncentrera sig på att förbereda sitt ärende, säger hon. Lysekils socialchef Eva Andersson Hos Jenny-Lee Karlsson och Thomas Brandell i Håbo har rekryteringsläget förbättrats. tror att satsningen på ett faddersystem bidragit till att hon nu räknar med att fasa ut de sista två socionomkonsulterna under hösten. Men hon pekar också på en omständighet lite vid sidan av kommunens kontroll som en orsak till att det blivit lättare att fylla tjänsterna. Skärpt flyktigpolitik har gjort att socionomer som jobbat med ensamkommande barn kunnat flytta till andra uppgifter. Men trots förbättringarna visar Visions socialchefsrapport alltså ett fortsatt kärvt personalläge. Både Eva Andersson och Susanne Bergström tycker mer behöver göras för att läget ska förbättras, men tror att kommunerna nu gjort vad de kan. Nu behövs åtgärder på andra nivåer. Jag är jättesugen på nya innovationer som olika former av digitalisering, säger Susanne Bergström. Hon talar om röststyrning för att slippa omständlig dokumentation och bättre uppföljningssystem som kan visa vilka insatser som lyckas. Det kan bidra till att yrket blir mer attraktivt. Alla vill utföra ett arbete med god kvalitet. Per Jernberg FOTO: JONAS MALMSTRÖM 75 -åringar och äldre i Gullspång kan nu få enklare service utan biståndsbeslut, till exempel promenader, inköp och tvätt. En timme kostar 315 kronor, lika för alla oavsett inkomst. Yngres lön ökar mest Det är bland de yngsta åldersgrupperna som lönerna för socialarbetare ökat mest. Det visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, som jämför löneläget 2014 och Socialsekreterare är den enskilda yrkesgrupp som fått det bästa utfallet, plus 12,2 procent generellt och 14,8 procent för åldrarna år. Motsvarande siffra för biståndshandläggare är 10,1 procent generellt och 12,5 procent för åringarna. Fler behöver tillstånd Från och med 1 januari 2019 blir fler verksamheter inom socialtjänstens område tillståndspliktiga. Det betyder att den som vill erbjuda hemtjänst enligt socialtjänstlagen eller ledsagarservice, kontaktperson samt avlösarservice enligt LSS måste ha ett godkännande från Inspektionen för vård och omsorg, IVO. MER TID ATT UTREDA SOL Margareta Winbergs uppdrag med att se över socialtjänstlagen har förlängts med 1,5 år. Bland annat för att kunna se över behovet av en särlagstiftning för äldreomsorgen. Dessutom vill regeringen att lagen ska anpassas till FN:s barnkonvention. I stället för en slutrapport i december år ska den nu presenteras senast 1 juni Pontus Maltéus är socionom och har jobbat som kurator i snart fem år, och behöver då inte vidareutbilda sig för att få yrkeslegitimation, men gör det ändå. Legitimation stärker yrket HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSKURATOR blir ett legitimationsyrke från halvårsskiftet Kravet är hälso- och sjukvårdsexamen. Kuratorer med socionomutbildning som jobbat i minst fem år, alternativt två år med relevant påbyggnadsutbildning, kan under en övergångsperiod få legitimation. Jag har förståelse för att man vill få in mer vårdkunskap i yrket, säger Pontus Maltéus, kurator på Psykiatricentrum Södertälje. Det kommer att vara möjligt att arbeta inom yrket utan legitimation om arbetsgivaren bedömer att kompetens finns. Men Pontus Maltéus tänker ändå ansöka. Även om en det inte innebär så stor skillnad för mig. Men det blir enklare för omgivningen att förstå vår roll, och jag tror att det stärker vår position. Robotbeslut förbjudna Automatiska beslut från en robot i till exempel enklare socialtjänstärenden är inte tillåtna enligt nuvarande lagstiftning. Det konstaterar Sveriges kommuner och landsting, SKL. Däremot är det fullt möjligt för en handläggare att i klump godkänna maskinellt framtagna förslag till beslut och därmed stå som formell beslutsfattare. SQ SPANAR FOTO: SÖREN ANDERSSON Vi försöker hitta metoder för att ge människor mer inflytande i socialtjänstens arbete. Botkyrkas socialchef Marie Lundqvist i Dagens Samhälle om att brukare får vara med vid anställningsintervjuer. II SOCIAL QRAGE SOCIAL QRAGE III

3 SQ PLACERADE VINJETT VUNGA Martina Westergren är en av arkitekterna bakom arbetssättet i Team Nystart. Som socionom har hon fått ett nytt perspektiv på rollen som handläggare. IV SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr 6 x BRYTER NEGATIV HVB- TREND Efter den första placeringen av ett barn följer ofta fler. Och därpå alltför ofta en vuxentillvaro i utanförskap. Med en ny modell för stöd och finansiering tror sig Norrköpings kommun ha funnit en metod att bryta den onda cirkeln. text Marika Sivertsson foto Lasse Hejdenberg Med täta kontakter med de samhällsplacerade ungdomarna, med deras familjer och med skola, BUP och hvb-hem har Team Nystart skapat ett nytt sätt att arbeta med ungdomar som är placerade på hvb-hem och SIS-placeringar (Statens institutionsstyrelse). Målet är att minska antalet omplaceringar och att förbättra ungdomarnas skolresultat. Syftet är att arbetssättet ska gå att använda vid arbete med alla utsatta grupper. Team Nystart är alltså ett projekt som långsiktigt ska öka kvaliteten i det sociala arbetet i kommunen. Det finansieras med tio miljoner kronor av den privata aktören Leksell Social Ventures, och 60 ungdomar ingår i utvärderingen. Därmed är Norrköpings kommun först i landet med att använda ett så kallat socialt utfallskontrakt, alltså ett avtal som reglerar återbetalning av privata investeringar i kommunens välfärdsarbete. Ju bättre det går för ungdomarna, desto mindre kostar de i framtiden för kommunen, och desto mer får den privata aktören tillbaka. Arbetet med Team Nystart inleddes i augusti Laget består av arbetsterapeut, specialpedagog, två socionomer samt projektledare. De arbetar tillsammans med handläggaren på socialtjänsten, som fattar alla beslut i ungdomarnas ärenden. Det är för tidigt att se resultat, men redan nu går det att säga att mer än hälften av ungdomarna klarar sig bättre än förväntat i skolan. En av arkitekterna bakom arbetssättet är socionomen Martina Westergren. Hon gick in i arbetslaget med erfarenhet av att vara handläggare på socialtjänsten och fick rollen som spindeln i nätet. Hon har samordnat Team Nystarts arbete med alla ungdomar och varit kontakten mellan handläggaren på socialtjänsten och arbetslaget. Att vara handläggare är en svår roll. Under de senaste åren har ärendena blivit fler och mer komplexa, samtidigt som kraven på dokumentation ökat. Det är mer rättssäkert men det tar väldigt mycket tid, konstaterar hon. Hennes omedelbara reflektion är att alla kommuner på liknande sätt borde stötta ungdomarna i deras kontakter med olika samhällsfunktioner. Då blir möjligheten att bygga förtroende större, och ungdomarna vågar uttrycka vad de själva ser som sina behov: Många tycker att handläggaren, som är myndighetsutövare, är skrämmande. Den bild som ofta finns i medier är att man tar barn eller gör livet värre för både barn och föräldrar. Det är det första hindret när man som handläggare möter en ny familj, att få deras förtroende i ett samarbete. Det är lättare med den roll vi har i Team Nystart. Medan handläggaren har kontakter var tredje månad med ungdomarna, träffar Team Nystart varje ungdom minst var tredje vecka och har telefonkontakt däremellan. De lär känna sina ungdomar som de tonåringar de är, inte bara som individer med problem. De finns där när tonåringarna vill fika och snacka, eller när de behöver SOCIAL QRAGE V

4 SQ VINJETT V SQ SPANAR FOTO: MOSTPHOTOS Ökat antal svåra barnsamtal Fler barn kontaktade Bris under sommarlovet i år jämfört med lovet Ökningen är två procent, men särskilt stor när det gäller tecken på allvarlig psykisk ohälsa och självmordstankar. Den typen av kontakter ökade med över 40 procent. Ofta vet de inte vad de har fått för insatser, eller varför. skjuts till flickvän eller familj. Vi kommer in i bilden när de placeras. Den första kontakten handlar om att skapa förtroende, därefter gör vi en kartläggning av ungdomens behov. Alla insatser bygger på delaktighet. När ungdomarna känner att de har ett mål, och att arbetslaget hjälper dem att nå dit, går allt så mycket lättare, berättar arbetsterapeuten Johannes Vitalisson. Han konstaterar att förtroende är helt nödvändigt för att en ung människa som är van att uppfattas som ett problem ska öppna sig så mycket som behövs för att deras tid med Team Nystart ska utnyttjas väl. Ungdomens delaktighet och måluppfyllelse samt skolresultat är de parametrar som mest påverkar utvärderingen. Det är de områden som bedömts viktigast för att ungdomen ska lyckas senare i livet. Martina Westergren påpekar att delaktighet också förutsätter att ungdomen förstår vad som hänt. Här kan handläggare underlätta med tydlighet och ett bra språk. Ofta vet de inte vad de har fått för insatser, eller varför. Då kan vi hjälpas åt att göra en livslinje; varför placerades ungdomen, var någonstans, och var fanns föräldrarna? De täta kontakterna med ungdomarna ger också bra insyn i hur hvb-hemmen fungerar och hur det fungerar med vård och skola på de orter där hvb-hemmen finns. Här blir arbetslaget också ett stöd för handläggaren, som inte har möjlighet att skaffa sig samma koll. Vi har kunnat se om matchningen med hvb-hemmet inte är bra, och i vissa fall fått larma för att hemmet varit för dåligt. Och vi kan stötta handläggare med motiveringar till olika åtgärder, som att exempelvis betala för privat vård om köerna på orten är för långa, berättar Johannes Vitalisson. Dessutom finns Team Nystart där vid slutet av vägen, där Martina Westergren uppfattar att socialtjänsten brukar tappa dem. De flesta har lämnat Norrköping för ett hvb-hem på annan ort på ett dramatiskt sätt. Ett drogsug kan komma tillbaka direkt, familjen kan vara nervös och kompisarna ovetande om var man har varit. Jag har sett många som har varit helt skakis när de har klivit av tåget hemma. Men vi riggar ordentligt för vad som ska komma sen. Vi fungerar som hjälpjag som hjälper ungdomarna att fatta bra beslut för framtiden, säger hon. Projektledaren Petra Blom Andersson deltar vid arbetsgruppens möten, här med Martina Westergren och Johannes Vitalisson. Hon konstaterar stolt att Team Nystart är banbrytande: Norrköping är den första kommunen i Sverige som vågar prova ett socialt utfallskontrakt. Och Sverige är det andra landet i Norden. SOCIALT UTFALL Leksell Social Ventures investerar 10 miljoner kronor. Återbetalning beror på utfall. Om insatsen genomförs enligt kontraktet återbetalas 40 procent av beloppet. Har socialtjänstens kostnader för målgruppen minskat, återbetalas motsvarande belopp upp till 10 miljoner kronor. Har kostnaderna minskat mer än 10 miljoner kronor under uppföljningsperioden och skolprestationerna hos målgruppen förbättrats återbetalas motsvarande belopp upp till 2 miljoner kronor. Debatten är enfaldig Xxxxxxx DAGENS SOCIALA ARBETE fungerar inte så bra som det borde. Det konstaterar forskarna Magnus Dahlstedt och Philip Lalander i nyutkomna boken Manifest för ett socialt arbete i tiden (Studentlitteratur). Det finns ett glapp mellan välvilliga ambitioner och de förutsättningar som finns för att leva upp till dem, säger Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. I boken belyser ett 30-tal forskare dagens sociala arbete ur olika vinklar och ger möjliga lösningar på problemen. Magnus Dahlstedt Hallå där! Gilla oss på Facebook...och säg ditt hjärtas mening! Upprinnelsen till boken är en frustration över att de stora utmaningar som det sociala arbetet står inför inte finns på den politiska agendan. Den socialpolitiska debatt som förs är enfaldig. DEN ÖKADE INDIVIDUALISERINGEN är ett av de problem som boken lyfter fram. Vi lever i en tid där individer beskylls för sina egna problem. Det är minst sagt illavarslande. Det är anmärkningsvärt att detta inte diskuteras mer. Vår förhoppning är att boken ska bidra med mer kunskap och att det resulterar i en kursändring och i slutändan i omfördelning av resurser. Karin Warne Svenskt kött på tallriken Bara svenskt på tallrikarna. Det blir det under det närmaste året när äldreomsorgen i Sävsjö serverar måltider med kött, berättar P4 Jönköping. Orsaken är att kommunen vill ge de bönder sitt stöd som drabbats av årets sommartorka. Beslutet gäller all mat som serveras av kommunen. Få planer mot barnfattigdom barn i Sverige lever i fattigdom. Samtidigt saknar 60 procent av landets kommuner planer för hur barnfattigdomen ska bekämpas. Det hävdar Majblommans riksförbund i en rapport. Majblomman listar också goda exempel på vad som görs i Kommunsverige för att ge barn bättre levnadsvillkor. Listan toppas av Förebyggandecentrum i Västerås som utbildar Barnpiloter som ska värna barnens rättigheter. VI SOCIAL QRAGE SOCIAL QRAGE VII

5 SQ MÖTER Ger fler familjer rätt stöd Med rätt kunskaper om föräldrar med kognitiva svårigheter kan fler familjer få rätt stöd på hemmaplan. Anna Nylén i Motala har varit med och utvecklat en modell för arbetet som hon också lär ut till andra. Anna Nylén är familjeterapeut i Motala. Hon har varit med och vidareutvecklat en modell för föräldra stöd som heter Parenting young children, PYC. Tillsammans med kolleger på kommunens Lärcenter, utbildar hon personal från andra kommuner i arbetssättet. Vilka kunskaper behövs? Sju av tio föräldrar som har kontakt med socialtjänsten har någon form av kognitiva svårigheter. Men socialtjänsten har svårt att upptäcka dem. Tidigare tänkte jag att jag aldrig skulle möta de här föräldrarna i arbetet. Nu är vi åtta medarbetare som har kontakt med flera familjer var. Det handlar alltså om att bli bättre på att känna igen föräldrar med den här typen av problem. Vilka är de här föräldrarna? Till exempel personer med adhd och autism, ofta med någon form av tilläggsproblematik, som hamnat hos socialtjänsten efter en anmälan om barn som inte har det bra. Hur ser stödet ut? Insatsen börjar alltid med att de tillsammans med alla som är inblandade runt barnen socialtjänst, skola, bvc och psykiatri får berätta. Först vad de tycker att föräldrarna är bra på, sedan vad de upplever att barnet och för föräldrarna har för behov, för att till sist ta upp vilka lösningar som finns. Vi erbjuder också anpassade grupper där föräldrar får träffa varandra. Där har vi gått emot forskningen, som säger att den här typen av problem ska behandlas individuellt. Men föräldrarna tycker att grupperna är det som ger dem mest. Samtidigt får barnen vara i en barngrupp och resonera om hur det är att ha en förälder med svårigheter. Dessutom arbetar vi i hemmen där mycket går ut på att visa, till exempel hur man tvättar ett barn. Vi visar och föräldern får göra efter. Fokus ligger sedan på vad de kan. Det är en viktig förklaring till att vi lyckas. Vad ser ni för resultat? I familjer med lätt och medelsvår problematik uppskattar föräldrarna stödet och vi slipper nästan alla placeringar av barnen. I kategorin med mycket svåra konflikter i familjen, ett nätverk runt omkring som inte är stödjande och där det förekommer våld, har vi svårare att stödja med hemmaplanslösning utifrån barnens behov. text Per Jernberg foto Lasse Hejdenberg VIII SOCIAL QRAGE