Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Socialt arbete/avdelning för sociala studier. Heléne Gjermandsen & Alexandra Johansson

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Socialt arbete/avdelning för sociala studier Heléne Gjermandsen & Alexandra Johansson Nätverksplacering En studie av socialsekreterares inställning till, och arbete kring, nätverksplacering av barn i Värmlands län Placement within network care A study of the social workers attitude towards, and the practice work concerning, placement within network care of children in the county of Värmland Examensarbete 15 hp Socionomprogrammet Termin: VT 2011 Handledare: Mona Sundh Examinerande lärare: Lars-Gunnar Engström Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Sammanfattning För de barn som behöver vårdas utanför det egna hemmet är placering i familjehem den vanligaste insatsen. Familjehemsplacering är en insats som påverkar, förutom det berörda barnet, barnets omgivande nätverk. När ett beslut är fattat att ett barn skall placeras utanför det egna hemmet, skall socialsekreterare undersöka barnets befintliga nätverk och överväga om barnet kan familjehemsplaceras hos en anhörig eller annan närstående, enligt 6 kap. 5 SoL. Syftet med denna studie var att med utgångspunkt i 6 kap. 5 SoL dels studera hur socialsekreterare i Värmlands län arbetar med nätverksplacering av barn. Dels att studera socialsekreterarnas inställning till nätverksplacering av barn. Denna studie genomfördes med en kvantitativ metod, genom en webbenkät som skickades ut till alla socialsekreterare i Värmlands län som arbetar med placering av barn. Urvalet bestod av 100 socialsekreterare varav 62 svarade på enkäten, vilket gav en svarsfrekvens på 62 procent. Analysen gjordes genom univariata och bivariata analyser. Resultatet i denna studie visar bland annat att de flesta av socialsekreterarna i denna studie har en positiv inställning till nätverksplaceringar, att det finns brister i socialsekreterarnas kunskap om vad som står i bestämmelsen 6 kap. 5 SoL, samt att det finns brister i dokumentationen om och hur ett övervägande enligt bestämmelsen 6 kap. 5 SoL har gjorts. Resultatet i denna studie bekräftar till stora delar tidigare forskning. Dock motsäger resultatet i studien den tidigare forskningen som visar på en skeptisk inställning till nätverksplacering av barn. I studien framkommer att majoriteten av socialsekreterarna i Värmlands län har en positiv inställning till nätverksplacering av barn. Nyckelord: 6 kap. 5 SoL, nätverksplacering av barn, familjehemsplacering av barn, socialsekreterare.

3 Abstract For those children who will need care outside of their own home, placement within foster care is the most common arrangement. Foster care is an arrangement that will affect not only the child, but also the social network around it. When a decision is made that a child is going to be placed outside of its own home, the social worker shall review the child s current network, and take placement at a relative s home or another person close to the child into consideration, according to chapter 6. 5 SoL. The purpose of this study was to use chapter 6. 5 SoL as a starting point, and then study how social workers in the county of Värmland are approaching the task of dealing with placement within network care, and also review the common attitude towards placement within network care among the social workers. This study was performed with a quantitive method, through an online survey that was sent to all social workers that are working with placement within network care in the county of Värmland. The selection consisted of 100 social workers, whereof 62 answered the survey. This gave us an answering frequency of 62 percent. The analyze was med through univariate and bivariate methods. The results of this study show, that among other things, the majority of the social workers involved in the study have a positive attitude towards network care placement. It also shows that the social workers knowledge about what is written in the regulation of chapter 6. 5 SoL is inadequate. Further, it shows that there are flaws within the documentation regarding if and how a consideration, according to the regulation of chapter 6. 5 SoL, has been made. The result of this study largely confirms earlier research. However, the results of this study contradict the earlier research that shows a sceptical attitude towards placement of children within network care. This study shows that the majority of social workers in the county of värmland has a positive attitude towards placement of children within network care. Keywords: Chapter 6. 5 SoL, network care placement of children, foster home placement of children, social worker.

4 Förord Vi som har skrivit detta examensarbete har gemensamt tagit ansvar för examensarbetets samtliga delar. Vi vill börja med att tacka alla de socialsekreterare som deltagit i studien för att ha gjort denna studie möjlig att slutföra. Ett stort tack till vår handledare Mona Sundh, universitetslektor och forskare vid Karlstads Universitet, för det stöd Du gett oss under examensarbetets gång. Vi är dig oerhört tacksamma och utan Ditt stöd hade inte detta examensarbete blivit så bra som det blev. Vi vill även tacka Carl-Johan Lövenhamn och Lotta Svenneling, IT-pedagoger vid Karlstads Universitet, för Er expertis och Ert stöd vid enkätkonstruktion och rapportering i enkätverktyget Query & Report. Vi vill även tacka Stefan Persson, universitetslektor och forskare vid Karlstads Universitet, för Din hjälp med frågor rörande det statistiska enkätverktyget SPSS och Lillemor Brantefors, universitetsadjunkt, för genomläsning, stöttning och vägledning vid enkätkonstruktionen. Slutligen vill vi tacka våra båda sambos för att Ni stått ut med oss under den tid vi varit inne i examensarbetet, samt ett enormt stort tack till Peter Engström för Din hjälp med den engelska sammanfattningen till detta examensarbete. Karlstad, juni 2011 Heléne Gjermandsen Alexandra Johansson

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Begreppsdefinitioner Bakgrund och tidigare forskning Lagstiftning Handläggning och dokumentation Kontakten med barnens biologiska föräldrar Fördelar med nätverksplacering av barn Nackdelar med nätverksplacering av barn Socialsekreterares inställning Familjehemsvården i Värmlands län Teoretiska perspektiv Generell systemteori Utvecklingsekologisk systemteori Det sociala arvet Teoriernas koppling till studien Metod Metodval Urval Urval av respondenter Urval av litteratur och litteratursökning Enkäten Datainsamling Databearbetning Svarsfrekvens och bortfall Validitet och reliabilitet Validitet Reliabilitet Forskningsetiska överväganden Resultatredovisning och analys... 27

6 6.1 Presentation av resultat Bakgrund Inställning till nätverksplacering av barn Det praktiska arbetet kring nätverksplacering av barn Påverkansfaktorer kring arbetet med placering av barn Socialsekreterarnas definition av anhörig och annan närstående Socialsekreterarnas kunskap om bestämmelsen 6 kap. 5 SoL Beroende mellan olika variabler Analys Diskussion Besvarande av syfte och frågeställningar Resultatdiskussion Metoddiskussion Förslag till fortsatt forskning Litteraturlista Bilagor Bilaga 1 Samtyckesbrev Bilaga 2 - Förbrev Bilaga 3 - Följebrev Bilaga 4 Enkät Arbetet kring nätverksplacering av barn... 59

7 1. Inledning Man skulle ha gjort något tidigare. Det här med systern, man skulle mer ha utforskat om hon är en resurs eller inte, då hade man mer byggt upp det kring honom på hemmabas för i ett sådant här ärende känner man att socialtjänsten är liksom familjen för honom. Han kommer hit varken han behöver eller inte, ringer och donar, det blir ju fel på det viset. Man hade kanske kunnat stoppa det och istället tänka att han använder de resurser som finns. Nu använder han socialtjänsten som enda stöttepelare i livet. (Linderot 2006, s.111) Jag tycker faktiskt att man skulle ha hjälpt honom lite mer. Kanske handlar det om att han aldrig själv pratar om sina släktingar / / morföräldrarna nämner han ibland. (Linderot 2006, s.111) (En socialsekreterares tankar kring anhörigplacering) I Sverige lever många barn under otrygga och svåra förhållanden. År 2009 visade statistiken att 11,700 barn blev placerade i familjehem (Socialstyrelsen 2010a). Linderots (2006) studie visar att skillnaden i andelen placeringar är stor mellan främmande familjehemsplaceringar och placering hos anhörig eller annan närstående. Barn som på olika sätt är utsatta kan behöva socialförvaltningens skydd och hjälp. Skydd och hjälp kan ske genom öppna insatser, där barnet kan bo kvar i det egna hemmet, men en del barn behöver placeras utanför det egna hemmet, då öppna insatser inte är tillräckliga. Den vanligaste insatsen för de barn som behöver vårdas utanför det egna hemmet är placering i familjehem (Svenska kommunförbundet 2003). Familjehemsplaceringar är en typ av insats, som förutom det berörda barnet, också påverkar många andra personer i barnets nätverk. För socialt arbete i allmänhet är detta onekligen ett kännetecken, att insatserna ofta får konsekvenser också för det omgivande nätverket. Detta är dock särskilt tydligt inom barnavårdsarbetet, och tillhör de aspekter som anses medföra att arbetet uppfattas som en tung och svår del av det sociala arbetet (Vinnerljung 1996a). Finns anhöriga eller andra närstående som kan ta sig an ett barn som skall placeras utanför det egna hemmet? Kan dessa personer som har en betydelsefull relation till barnet tillfredsställa barnets behov av trygghet och utveckling? När ett barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan tas omhand av någon anhörig eller annan närstående. Vad som är bäst för barnet skall dock enligt 1 kap. 2 alltid beaktas. (6 kap. 5 SoL) Bakgrunden till bestämmelsen i 6 kap. 5 i Socialtjänstlagen (SoL) var mormorsupproret i Sverige år Mormorsupproret var ett upprop som bildades av en mormor som ville ta hand om sitt barnbarn. Mormodern ville att socialförvaltningen skulle låta anhöriga och barnets övriga nätverk vara delaktiga vid ett övervägande om familjehemsplacering av barnet, och inte låta placera barn direkt i främmande familjehem. Mormodern fick in 1000 namnpåskrifter under detta upprop. Ett flertal politiker intresserade sig i frågan och en förändring kom till i den svenska lagstiftningen som idag framhåller betydelsen av att, om möjlighet finns, familjehemsplacera barnet i dess befintliga nätverk (Näslund 2002). 1

8 Barnets bästa skall alltid vara en ledstjärna i barnavårdsarbete (Norström & Thunved 2011). Nätverket som resurs lyfts numera fram i Socialtjänstlagen. Enligt bestämmelsen i 6 kap. 5 SoL skall socialsekreterare i första hand överväga om ett barn som skall placeras utanför det egna hemmet kan tas emot av någon i barnets befintliga nätverk. Denna studies problemområde kan ringas in utifrån ovanstående inledning. Citatet i början av inledningen belyser tydligt denna studies problemområde och det som har väckt intresset för forskningsämnet, nätverksplaceringar. I socialsekreterarens citat framkommer det att barnets nätverk borde ha utforskats bättre och att de befintliga resurserna borde tagits till vara. Citatet tolkas i denna studie som att socialsekreterare lägger ansvaret på barnet när det gäller att utforska barnets befintliga nätverk. Detta väcker reaktioner kring att ansvaret att utforska och undersöka barnets nätverk ligger på socialförvaltningen och inte på det utsatta barnet. Enligt lagstiftning skall socialförvaltningen alltid överväga placering hos anhörig eller annan närstående, vilket innebär att socialsekreterare måste utforska barnets nätverk grundligt. 1.1 Syfte och frågeställningar Studiens syfte är med utgångspunkt i 6 kap. 5 SoL dels att studera hur socialsekreterare i Värmlands län arbetar med nätverksplacering av barn. Dels att studera socialsekreterarnas inställning till nätverksplacering av barn. Frågeställningar: - Vad har socialsekreterarna för inställning till nätverksplacering av barn? - Hur bedrivs det praktiska arbetet kring nätverksplacering av barn? - Vad är det som påverkar socialsekreterarnas arbete kring placering av barn? - Hur definierar socialsekreterarna begreppet anhörig? - Hur definierar socialsekreterarna begreppet annan närstående? - Vet socialsekreterarna vad som står i bestämmelsen 6 kap. 5 SoL gällande övervägande av nätverksplacering vid placeringstillfället, då ett barn skall placeras utanför det egna hemmet? 2

9 2. Begreppsdefinitioner I detta kapitel presenteras definitioner av begrepp som anses vara betydande för denna studie och som anses behöva förklaras för att man som läsare skall förstå och veta vad det är som avses i just denna studie med de olika begreppen. Anhörig: Med anhörig avses den person som inom familje- eller släktkretsen bistår en annan (Prop. 1996/97:124). I den löpande texten skrivs även anhörigplacering och då avses placering hos en anhörig. Annan närstående: Med annan närstående avses, liksom den definition Linderot (2006) använder sig av i sin avhandling, att barnet familjehemsplaceras hos en person som barnet har en relation till men inte är släkt med. I den löpande texten skrivs även annan närståendeplacering och då avses placering hos en annan närstående. Barn: Med barn avses enligt 1 kap. 2 SoL varje människa under 18 år (SFS 2001:453). Barnets bästa: Barnkonventionens grundpelare är barnets bästa. Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet. Barn har ett högt och lika människovärde som vuxna, och barn är mer sårbara och behöver därför särskilt skydd och stöd (SOU 1997:116). Familjehem: Med familjehem avses enligt 3 kap. 2 Socialtjänstförordningen ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt (2001:937 SoF). 3 kap. 2 SoF gör ingen skillnad mellan olika familjehemsplaceringar. Familjehemsplacering: Med familjehemsplacering avses i den löpande texten när ett barn placeras utanför det egna hemmet, i en utomstående familj, på uppdrag av socialnämnden. Tidigare kallad fosterhemsplacering. Främmande familjehem: Med ett främmande familjehem avses en placering hos för barnet okända personer. Detta begrepp har valts att användas i den löpande texten, för att begreppet används i proposition Ändring i Socialtjänstlagen (1996/97:124). Nätverk: Med nätverk avses barnets kontaktnät, relationer till andra människor. Såväl släkt som viktiga personer utanför släkten, vilka är betydelsefulla för barnet. Nätverksplacering: Nätverksplacering är ett samlingsbegrepp för anhörigplacering och annan närståendeplacering. Med nätverkshem avses det hem där en nätverksplacering enligt ovanstående definition har skett. Socialsekreterare: Med socialsekreterare avses i denna studie de socialsekreterare i Värmlands län som arbetar med familjehemsplacering av barn. I den löpande texten skrivs endast socialsekreterare ut när det är dessa socialsekreterare som avses. 3

10 Övervägande: Justitieombudsmannen menar att begreppet överväga innebär att socialförvaltningen skall gå igenom och undersöka barnets befintliga nätverk, för att se över om det finns någon i nätverket som kan ta emot barnet och bli familjehem. Konstaterar den enskilde socialsekreteraren att det inte finns någon i barnets nätverk som har möjlighet att ta emot barnet, har skyldigheten att göra övervägande om nätverksplacering enligt 6kap 5 SoL fullgjorts (2001/02:JO1). Här skall även beaktas att begreppet övervägande även används vid uppföljning som görs var sjätte månad av pågående placeringar enligt SoL och 2 Lag med särskilda bestämmelser av vård av unga (LVU) (SFS:1990:52). 4

11 3. Bakgrund och tidigare forskning I detta kapitel presenteras tidigare forskning och annat material kring socialsekreterares arbete med nätverksplacering av barn, samt deras inställning till familjehemsplacering. Lagstiftning, handläggning och dokumentation, samt kontakten med barnets biologiska föräldrar presenteras. Vidare presenteras för- och nackdelar kring nätverksplacering av barn, socialsekreterares inställning samt familjehemsvården i Värmlands län. I sökningar av forskning och material har inte mycket material hittats kring det specifika forskningsämnet för denna studie. Det finns forskning kring, som det tidigare benämndes, fosterhem och fosterhemsplacering, men det mesta är skrivet ur ett barn- eller föräldraperspektiv. Linderots licentiatavhandling, Att placera eller inte placera i släktinghem, det är frågan (2006), är den forskning som hittats som ligger närmast denna studie och dess syfte och frågeställningar. Det finns heller inte mycket forskning och material kring annan närståendeplacering av barn, utan det mesta berör huvudsakligen anhörigplaceringar av barn. Denna studie eftersträvar att försöka belysa annan närståendeplacering av barn utifrån den tidigare forskning och det material som har hittats. 3.1 Lagstiftning I Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) finns några bestämmelser som reglerar och har stor betydelse för hur arbetet med familjehemsplacering skall bedrivas. Socialnämnden skall enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden (5 kap. 1 SoL). Socialnämnden skall också: I nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet. (5 kap. 1 SoL) När ett barn skall placeras utanför det egna hemmet skall socialförvaltningen, det vill säga socialsekreterarna, i första hand överväga om någon anhörig eller annan närstående kan ta emot barnet. Barnets bästa skall dock alltid beaktas (6 kap. 5 SoL). Vad som ingår i den skyldighet att överväga, som ligger på socialförvaltningen enligt 6 kap. 5 SoL, anges enligt Justitieombudsmannen inte i lagtexten eller förarbetena (2001/02:JO1). Barnets bästa skall alltid vara utgångspunkten vid familjehemsplacering och skall vara en ledstjärna i arbetet med barn (1 kap. 2 SoL). Barnet skall ha möjlighet till att efter placering ha fortsatt kontakt med sina närstående, såväl släktingar som andra närstående. Normaliseringsprincipen, som är en vägledande princip inom socialförvaltningen, skall eftersträvas. Principen innebär att socialförvaltningens stöd- och insatser ska normaliseras på ett sådant sätt att den enskilde individen inte känner sig kränkt eller stämplad (Socialstyrelsen 2010b). I propositionen Ändring i socialtjänstlagen (1996/97:124) står det att läsa om regeringens förslag till lagändring. Den tidigare bestämmelsen om att vård utanför hemmet borde utformas 5

12 så att barnets samhörighet med släktingar och hemmiljön främjades, skulle enligt regeringens förslag ändras till att även gälla andra närstående än de som räknades till släkten. Socialsekreterare måste vara lyhörda för önskemål från föräldrarna utan att för det släppa den professionella bedömningen av vad som är ett lämpligt hem för det enskilda barnet (prop. 1996/97:124; Länsstyrelsen Värmland 2004). Enligt regeringens proposition Ändring i socialtjänstlagen (1996/97:124) visar både nationell och internationell forskning att anhörigplacering är bättre än placering i främmande familjehem för barnen på längre sikt, och att det ökar förutsättningarna till ett bra liv för barnen. Det finns dock inget som säger att ett barn alltid skall familjehemsplaceras i ett anhörighem. Det finns inga garantier för att ett anhörighem kan tillförsäkra barnet god vård, och enligt propositionen bör inte anhörighem ges några försteg enligt lagstiftningen i jämförelse med andra typer av familjehem. De skall utredas och bedömas på samma sätt som andra familjehem (prop. 1996/97:124; Länsstyrelsen Värmland 2004). Kontinuitetsprincipen som innebär att insatserna för den enskilde så långt som möjligt genomförs av samma socialsekreterare, är en annan vägledande princip för socialförvaltningen. Kontinuitetsprincipen bör tolkas så att möjligheten att finna en bra familjehemsplacering inom barnets egna nätverk inte förbises. Detta för att barnet inte skall behöva flytta från sina trygga och invanda förhållanden (Socialstyrelsen 2010b; SOSFS 1997:15). Socialförvaltningen bör alltid utreda möjligheten att familjehemsplacera ett barn i det naturliga nätverket, det vill säga hos någon som har en befintlig känslomässig relation till barnet (prop. 1996/97:124; Länsstyrelsen Värmland 2004). Justitieombudsmannen (2001/02:JO1) skriver att det vid alla familjehemsplaceringar är av stor betydelse att välja ett familjehem som kan samarbeta med barnets biologiska föräldrar. Barnet skall få god vård och fostran och barnet skall alltid kunna upprätthålla sina kontakter med sitt befintliga nätverk. Detta skall vara vägledande vid alla olika typer av familjehemsplaceringar. Vad som är barnets bästa avgörs naturligtvis utifrån omständigheterna i varje enskilt fall (Länsstyrelsen Värmland 2004). Justitieombudsmannen (2001/02:JO1) skriver att det inte finns något i lagstiftningen eller i förarbetena som ger anhörigplaceringar något försprång framför andra familjehem. Socialförvaltningen skall dock alltid i första hand överväga möjligheten att familjehemsplacera ett barn i dess befintliga nätverk, hos anhörig eller annan närstående. Riksdagsledarmötena som lämnat förslag till riksdagen är av meningen att det borde vara självklart att socialförvaltningen försöker familjehemsplacera barnet hos personer som barnet har en relation till och känner, om det inte föreligger särskilda skäl för att inte göra det. De ansåg att det bör införas en bestämmelse i Socialtjänstlagen som reglerar detta. Detta ledde till att fjärde stycket i 22 SoL, som idag är 6 kap. 5 SoL, tillkom; Vid placering av barn bör i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående (1996/97: SoU). Den 1 juli år 1999 infördes en ändring av Socialtjänstlagen (SFS 1980:620) som innebar att bestämmelsen ändrades från att socialförvaltningen bör överväga till skall överväga, om barnet kan placeras hos någon anhörig eller annan närstående. Det fanns en vilja att ytterligare betona vikten av att socialförvaltningen ska göra övervägande om att placera barnet i det befintliga nätverket i första hand. Om barnets nätverk inte kan tillförsäkra barnet god vård skall barnet inte placeras där, utan i annat familjehem (1998/99: SoU6; Länsstyrelsen Värmland 2004). Den sista ändringen där det infördes att övervägande skall göras tillkom 6

13 med anledning av regeringens proposition En strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige m.m. (prop.1997/98:182). Linderot (2006) kom i sin studie fram till att det finns brister i kunskapen kring skyldigheten att i alla ärenden, där familjehemsplacering är aktuell, överväga placering hos anhöriga och andra närstående. Linderot får även fram att det finns brister när det handlar om att faktiskt följa vad bestämmelsen 6 kap. 5 SoL säger i praktiken. Linderot skriver också att barnet och föräldrarnas nätverk inte behöver vara detsamma. Att kartlägga barnets nätverk är inte detsamma som att kartlägga föräldrarnas nätverk, utgångspunkt skall vara barnets nätverk. 3.2 Handläggning och dokumentation Socialförvaltningen har en skyldighet att inrapportera uppgifter om familjehemsplaceringar som är gjorda i kommunen till Socialstyrelsen varje år. Linderot (2006) får i sin studie fram att det finns brister i statistiken gällande familjehemsplacering av barn och detta har även, enligt Linderot, framkommit i tidigare studier. Omfattningen av bristerna går dock inte att uttala sig om, men Linderot skriver att uppgiftsrapporteringen från kommunerna är en viktig felkälla (Linderot 2006). Linderot har också fått fram i sin studie att dokumentationen kring både överväganden och hur barnets nätverk ser ut är bristfällig. Enligt 11 kap. 5 SoL (SFS 2001:453) har socialsekreterare dokumentationsskyldighet som innebär att allt som är av betydelse för ett ärende skall dokumenteras. Familjehemsplacering är den vanligaste insatsen för barn som av någon anledning inte kan eller får bo kvar hemma (Andersson 1995). Vinnerljung (1993) skriver att anhörigplaceringar halverades från 50- och 60-talet till slutet av 80-talet. Orsakerna till denna stora minskning är i stort sett okända. Vinnerljung menar att olika strukturella förändringar kan ligga bakom halveringen av antalet anhörigplaceringar, men tror också att professionaliseringen som skett av det sociala barnavårdsarbetet kan ligga bakom förändringarna till viss del. Dessutom menar Vinnerljung att socialsekreterare skulle föredra familjehem som rekryterats av kommunerna framför anhöriga till barnen. Andelen barn som placerades i familjehem har varit konstant under 80-, 90-, och talet efter att den nya Socialtjänstlagen trädde i kraft år 1982 (Andersson 1995; Socialstyrelsen 2001, 2006, 2009). 75 procent av socialsekreterarna i Linderots (2006) studie ansåg att kraven gentemot anhörighemmen kan ställas lägre jämfört med de krav som ställs mot andra familjehem. Detta då bristerna kompenseras av den känslomässiga relationen som finns emellan barnet och de anhöriga. Vidare framgår det av Linderots studie att anhörighemmen får en betydligt lägre ekonomisk ersättning för sitt uppdrag som familjehem, än vid andra familjehemsplaceringar. När det gäller den ekonomiska ersättningen är anhörighemmen uppenbart diskriminerade i ersättningshänseende av kommunerna (Vinnerljung, Sallnäs & Kyhle Westermark 2001, s.184). Näslund (1999) refererar i sin artikel till Svenska Kommunförbundet, och skriver att Svenska Kommunförbundet gör i sina rekommendationer ingen skillnad mellan anhörighem och andra familjehem när det gäller den ekonomiska aspekten (Näslund 1999, s.46f.). Trots detta menar Näslund att det finns kommuner som inte eftersträvar rekommendationer från SKL om att ingen skillnad ska finnas mellan anhörighem och andra familjehem, när det gäller den ekonomiska ersättningen. Ett skäl menar Näslund kan vara att kommuner vill spara in pengar, ett annat kan vara att anhöriga känner att det är etiskt oriktigt att ta emot pengar för att ta hand om ett anhörigt barn. 7

14 3.3 Kontakten med barnens biologiska föräldrar Socialsekreterare skall främja barnets kontakt med föräldrarna och det överordnade målet för familjehemsvården skall vara att barnet skall återförenas med sina föräldrar (prop. 1979/80:1). Det står även i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) att vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön (6 kap. 1 SoL). I de barnavårdsutredningar som leder till ett beslut om att placera barnet i ett familjehem, kan det bli fråga om att placera barnet i främmande familjehem eller i barnets nätverk (Svenska kommunförbundet 2003). Att placera barnet i dess nätverk väljs, enligt Svenska kommunförbundet, för att barnet skall ha tillgång till sin familj och släkt även efter avslutad placering, men också för att barnet inte skall behöva bryta viktiga sociala relationer. Ur ett barns livsperspektiv kan detta anses vara att föredra (Svenska kommunförbundet 2003; Länsstyrelsen Värmland 2004). Vid bedömning av om familjehemsplacering i ett nätverkshem är att föredra framför en familjehemsplacering i ett främmande familjehem, måste socialsekreterare, som tidigare nämnts, vara lyhörda för både föräldrarnas och barnets önskemål, utan att deras professionella bedömning om vart det är lämpligast att placera barnet påverkas. Att placera hos anhöriga är inte alltid den bästa placeringen för ett barn, även om det finns anhöriga som är villiga att ta emot barnet (Svenska kommunförbundet 2003). Vinnerljung (1993) skriver att kontakten med föräldrarna upprätthålls bättre och i högre grad är mer kontinuerlig för barn som placeras i anhörighem än i främmande familjehem. Möjligheten att behålla kontakten med föräldrarna under placeringstiden, och speciellt vid längre familjehemsplaceringar, är mycket större för barn som blir anhörigplacerade än för barn som placeras i främmande familjehem. Det finns två olika synsätt när det gäller omhändertagande av barn, det behovsorienterade och det relationsorienterade. Det behovsorienterade innebär att etablera nya och hållbara relationer med familjehemsföräldrarna är det viktigaste för barnets välbefinnande. Det relationsorienterade innebär att det viktigaste för barnets identitet är att kontakten med de biologiska föräldrarna behålls och bibehålls. Dessa två synsätt går emot varandra och skapar en motsättning mellan det familjehemsplacerade barnets behov av vuxna, kontinuitet i omvårdnaden, bibehållna relationer till föräldrarna, det naturliga nätverket, samt sitt ursprung. Lagstiftningen har påverkats av det relationsorienterade synsättet och även grundinställningen bland socialarbetare, även om det inte alltid märks i det praktiska sociala arbetet (Vinterhed 1985). De olika synsätten ser på socialförvaltningens arbete med utsatta barn och föräldrar på olika sätt och har olika syn på familjehemsföräldrarnas roll som beskrivs av Hessle (1988): Behovslinjens företrädare väljer ut fosterhem i första hand utifrån deras möjlighet att fungera psykologiskt och socialt stabilt på lång sikt för fosterbarnet. Barnet skall rota sig där under en lång initial fas utan för anpassningen störande kontakter med sin ursprungsfamilj. Relationslinjens förespråkare väljer ut fosterhem i första hand efter deras vilja och förmåga att samarbeta med barnets ursprungsfamilj utifrån deras gemensamma uppgift att barnet ska återvända. En tät och regelbunden kontakt förutsätts mellan fosterhem och ursprungsfamilj. (Hessle 1988, s.16) 8

15 Att ställa behov och relationer emot varandra som görs när de olika synsätten diskuteras, kan verka lite förvirrande. Andersson delar uppfattning med Anna Freud om att relationer är en del av barns behov (Anna Freud refererad i Andersson 1995). Andersson (1995) menar att det är viktigt att familjehemmet hjälper och stöttar barnet att bibehålla relationen och kontakten med sina föräldrar och sin hemmiljö, och att detta underlättas om barnet inte placeras långt hemifrån. Familjehemsplacering skall också bygga på att vara en tillfällig insats under en begränsad tid och att barnet sedan skall flytta hem till sina föräldrar igen. 3.4 Fördelar med nätverksplacering av barn Linderot (2006) får i sin studie fram fördelar med att placera barn i anhörighem. Studien visar att fördelarna med nätverksplacering av barn, enligt socialsekreterarna, är att anhörighem gynnar relationen och kontakten mellan barnets föräldrar och barnet själv. Andra fördelar som framkom i Linderots studie är bland annat att barnet har en känslomässig relation till sina anhöriga, ökad trygghet, anhörighemmet känner till barnets bakgrundshistoria, och att det finns en naturlig kontakt mellan barnet och anhörighemmet. Vinterhed (1985) menar att anhörigplacering kan på ett bättre sätt förbättra kontakten mellan barnet och föräldrarna, jämfört med placering i ett främmande familjehem. Vinterhed tar upp ett dilemma och skriver: I detta fall innebär dilemmat att vi erkänner betydelsen av de identitetsstärkande inslagen i släktighemmens miljö samtidigt som vi inser de känslomässiga komplikationerna. Ibland grips man av en önskan att befria dessa barn från deras sociala och psykologiska arv, låta dem bryta cirkeln och börja om på nytt. Ibland står den totala nyorienteringen i all sin ensamhet framför en och man unnar dem åtminstone några gamla byggstenar i personlighetsbygget, man unnar dem den hemhörighet som ej baseras på känslor utan på biologi. (Vinterhed 1985, s.69) Andersson (1995) har funnit såväl positiva som negativa erfarenheter av anhörigplaceringar, men säger att det finns en klar fördel med anhörigplaceringar om barnet och familjehemsföräldrarna i anhörighemmet känt varandra sedan tidigare och haft en bra relation. I svensk forskning har anhörigplaceringar visat sig vara stabilare än andra familjehemsplaceringar (Vinnerljung 1993). Westberg och Tilander (2010) finner en stabilitet i anhörigplaceringar. De kan konstatera att anhörigplaceringar har minst sammanbrott. Med sammanbrott menas när vården avslutas på ett sådant sätt att det är uppenbart att detta inte är vad man hade tänkt sig från socialtjänstens sida (Vinnerljung et al. 2001, s.8). Vidare menar Westberg och Tilander (2010) att det är att se som en stor tillgång, när möjligheten finns att kunna placera barnet hos en anhörig. Det blir en mer naturlig lösning, där barnet fortfarande kan ha tillgång till sin släkt. Sundell och Thunell (1997) visar i sin studie att barn som placeras i anhörighem har mindre egen problematik. De poängterar också att inte finns något i deras studie som säger att anhörighem är sämre än andra familjehem. Likt annan forskning menar de att fördelarna med att placera barn i anhörighem är att kontakten mellan barnen och barnets föräldrar underlättas. Dessutom hävdar de att återflyttningen underlättas av kontakten. Vidare menar de att släkting relationen ökar familjehemmets kreativitet och motivation till att lösa problematiken kring 9

16 barnet. En annan aspekt vad gäller anhörighem menar de är att barnets egna resurser utnyttjas i det sociala barnavårdsarbetet. 3.5 Nackdelar med nätverksplacering av barn Linderot (2006) får i sin studie även fram nackdelar med nätverksplacering av barn. Socialsekreterarna i Linderots studie anser att det finns en förhöjd risk för att negativa familjemönster överförs till barnet. Tankar kring det sociala arvet är det som de flesta intervjuade socialsekreterarna berörde. Teorin om det sociala arvet presenteras närmare i kapitel 3, teoretiska perspektiv. Andra nackdelar som framkom i Linderots studie var bland annat att barnet kan dras in i släktkonflikter, anhöriga kan ha svårigheter med att sätta gränser gentemot barnets biologiska föräldrar, samt rollkonflikt med att både vara förälder och anhörig. Dessutom anser socialsekreterarna det viktigt att vara uppmärksam på om anhöriga har egen problematik, samt om de kan tillfredsställa barnets behov, vid övervägande om anhörigplacering. Vinterhed (1985) skriver att anhörigplacering ofta innebär en mycket komplicerad och svår problematik. Tvetydighet och ambivalens är ett vanligt förekommande problem som tas upp. Ett annat är att familjehemsföräldrarna har en ägande attityd till det placerade barnet. Ofta dras barnet in i en familjetragedi med konflikter där anhöriga känner skuld och skam för att barnets förälder har misslyckats med sitt liv, och vill genom att ta sig an barnet försöka att återbetala dessa skam- och skuldkänslor. Det kan också vara så att det föreligger agg mot barnets föräldrar på grund av saker som han eller hon har gjort emot sina anhöriga och mot sig själv (Vinterhed 1985). Westberg och Tilander (2010) skriver att flera före detta fosterbarn, som varit placerade inom släkten, beskriver svårigheter med denna typ av familjehemsplacering. Svårigheter i form av konflikter och en känsla av tacksamhetsskuld. Det är viktigt att socialsekreterare som arbetar med dessa frågor får en ökad kunskap om i vilka situationer anhörigplacering inte är bra. Här är rekryteringsfasen av stor vikt. Under denna fas kan frågan ställas om det finns olösta konflikter och hur dessa ser ut. Dessutom tycker sig Westberg och Tilander ha lärt sig att om de barn och ungdomar som skall placeras utanför det egna hemmet inte frigjort sig på ett bra sätt från familjen, kan det bli komplicerat när till exempel farmor eller mormor tar hand om sitt barnbarn. Dock har de barn som varit placerade i nätverkshem, enligt Westberg och Tilander, generellt varit mycket nöjda med sin familjehemsplacering. När det gäller främmande familjehem styrks Westbergs och Tilanders resultat av en enig forskning som säger att ju mindre barnet är vid placeringstillfället, desto större möjligheter har detta barn att knyta an till det främmande familjehemmet. Det går inte att bortse från att när socialsekreterare familjehemsplacerar barn i anhörighem, kan det innebära att barnets kontakter med andra anhöriga eller andra närstående försvåras. Till exempel kan det föreligga konflikter mellan familjehemmet och barnets föräldrar eller emellan barnets båda föräldrars släkter. Rent generellt går det inte att säga att det finns någon fördel för ett barn att växa upp i ett hem vars inställning till barnets föräldrar inte är bra, eller till och med fientlig. Det är dock inte alltid så att kontakt och umgänge med föräldrarna är det bästa för barnet (2001/02:JO1; Länsstyrelsen Värmland 2004). Likt Linderot (2006) tar annan forskning upp att familjehemsplacering i ett nätverkshem kan ge barnet möjlighet att bibehålla relationerna till släkten och det övriga nätverket (Länsstyrelsen Värmland 2004; Vinterhed 1985). 10

17 3.6 Socialsekreterares inställning Det framkommer i forskning att socialsekreterare har en skeptisk inställning till anhörigplaceringar (Jonsson & Winslow 1993 refererade i Vinnerljung 1996a; Vinnerljung 1993). Vinnerljung (1993, 1996a) menar att den skeptiska inställningen som finns bland socialsekreterare till anhörigplaceringar har väldigt litet stöd i den forskning som finns på området. Näslund (1999) frågar sig i sin artikel varför många socialsekreterare ändå är skeptiska mot att placera barn hos släktingar och andra närstående, efter det att bestämmelsen trädde kraft. Näslund menar att socialsekreterarnas arbete styrs av egna erfarenheter och tidigare kunskaper, men också till en hög grad av värderingar som skapas inom den egna arbetsgruppen, samt av socialsekreterarnas egna värderingar. Näslund menar också att det ställs höga krav på ett aktivt handlande från socialsekreterarens sida för att överväga om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Detta innebär att både släkt och andra närstående till barnet skall tillfrågas. Näslund skriver likt andra forskare på området att det har funnits en skeptisk inställning till att placera barn hos anhöriga. Näslund tror att den skeptiska inställningen till anhörigplacering bland socialsekreterare är på väg att försvinna. Linderot (2006) får i sin studie fram att en av de vanligaste anledningarna till att socialsekreterare inte gör övervägande om att placera barnet inom nätverket, är att de har tidigare kännedom om familjen. Utifrån denna tidigare kännedom görs bedömningen att det inte är aktuellt att placera barnet i det befintliga nätverket. Utifrån detta gör Linderot kopplingar till Gustav Jonssons teori om det sociala arvet, som menar att resurssvaghet går i arv i släkten och det har även framkommit att socialsekreterare bär på en rädsla för att destruktiva familjemönster förs vidare vid en nätverksplacering. Om socialsekreterare anser att negativa familjemönster går i arv, menar Linderot att det finns en risk att de drar slutsatsen att det saknas resurser i hela släkten. Linderot menar att socialsekreterare kan missa släktingar som kan vara betydande för barnet, kanske inte som familjehem, med som resurs som kan fungera som ett stöd för barnet. Vinnerljung (1996b) menar att teorin om det sociala arvet har fått stor genomslagskraft i Sverige. I Linderots (2006) studie framkommer det att det bara är i hälften av de undersökta fallen som en tanke på möjligheten att placera barnet inom nätverket tagits upp. Det framkommer även att socialsekreteraren i de flesta fallen egentligen haft klart för sig från början att det inte varit aktuellt att placera i nätverket, men att förfrågan ändå pliktskyldigt har gjorts i nätverket. Linderot kommer också fram till i sin studie att de flesta socialsekreterare hon intervjuat är allmänt positivt inställda till anhörigplaceringar och det visar sig att de yngre socialsekreterarna är positivare till anhörigplacering än de äldre socialsekreterarna. Utifrån studier som Sundell och Karlsson (1999) redovisar i sin rapport, Social barnavård i tio svenska kommuner. Vilka barn berörs, hur utreds de och vad händer sedan?, visar dessa att socialsekreterare fattar olika beslut, trots samma information kring barnet. Sundell och Karlsson tolkar utifrån studierna att socialsekreterare fattar sina beslut dels utifrån egen inställning och erfarenheter om barnuppfostran och dels utifrån att socialsekreterare hämtar in erfarenheter från tidigare utredningar. 3.7 Familjehemsvården i Värmlands län För att specifikt belysa familjehemsvården i Värmlands län presenteras nedan kort hur familjehemsvården såg ut år Tyvärr har inget nyare material hittats, utan denna rapport är den senaste som finns att läsa gällande familjehemsvården i Värmlands län. 11

18 Enligt rapporten, Familjehemsvården i Värmlands län 2002 (Länsstyrelsen Värmland 2004), placerades det år 2002 totalt 64 barn av socialnämnderna i Värmlands län. Av rapporten framgår det att i en fjärdedel av de 64 placerade barnens journaler saknas dokumentation som visar att överväganden om nätverksplacering har gjorts. I hälften av de 64 fallen har det uppgetts att överväganden är gjorda, men olika förklaringar har angetts som anledning till varför dokumentation av överväganden saknas. I resterande fall har ingen motivering lämnats till varför inte något övervägande gjorts. I Värmlands län uppfylls, enligt rapporten, inte skyldigheten att överväga nätverksplacering av barn och i rapporten påpekas att förbättringar behöver göras, för att uppfylla de intentioner som finns i lagstiftningen. Socialnämnderna har kritiserats för att inte i tillräcklig utsträckning undersöka möjligheterna att placera barn hos anhöriga eller andra närstående och därmed utnyttja de befintliga resurserna som finns i familjens nätverk (Länsstyrelsen Värmland 2004). 12

19 4. Teoretiska perspektiv Teorikapitlet inleds med en presentation av två nätverksteorier, vilka har en betydande roll i arbetet med familjehemsplacering av barn. I detta kapitel presenteras även teorin om det sociala arvet som i denna studie anses ha stor påverkan på arbetet med familjehemsplacering av barn, framförallt placering hos anhörig eller annan närstående. Som avslut i detta kapitel redogörs för teoriernas koppling till studien. 4.1 Generell systemteori Systemteorin har en framträdande plats bland nätverksteorierna och är därmed en grundläggande teori för nätverksarbete (Linderot 2006). Socialarbetare inriktar sig i sitt arbete på sin klients nätverk och målet är att finna informella och formella sociala nätverk och mobilisera och utveckla dessa för att på bästa sätt kunna hjälpa klienten. Systemidéer inom det sociala arbetet härstammar från den generella systemteorin. Det var under 1940-talet som Ludwig Von Bertalanffy lade grunden för den generella systemteorin. Den generella systemteorin är ursprungligen en biologisk teori och betraktar alla organismer som system, vilka innefattar överordnade system som i sin tur innefattar subsystem (Payne 2008). Dessa system är hierarkiskt uppbyggda och nivåer är grundläggande begrepp inom systemteorin (Öqvist 2008). Den generella systemteorin tillämpas på biologiska, fysiska och sociala system. Sociala system kan vara samhällen, grupper och familjer (Payne 2008). Det sociala systemet ses som en helhet och fungerar genom det ömsesidiga beroende som finns mellan de olika delarna som ingår i detta system. Med en generell systemteori görs försök att förklara hur detta går till i olika system. Det skiljs, som ovan nämnts, mellan biologiska fysiska, och sociala system (Klefbeck & Ogden 1996). Den generella systemteorins värde ligger i att teorin berör helheter mer än delar och inte detaljer av socialt eller individuellt beteende (Payne 2008). Systemtänkande innebär att se världen som en helhet bestående av olika delar, och att helheten är större än delarna (Öqvist 2008). Det generella systemperspektivet gör det också möjligt att skifta mellan helheten och dess delar (Klefbeck & Ogden 1996) och gör det möjligt att förstå händelseförlopp mellan biologiska, fysiska och sociala system (Bernler & Johnsson 2001). Begreppet system har i ett systemteoretiskt sammanhang fokus på de resurser och kopplingar som finns för grupper och familjer och hur dessa på ett effektivt sätt kan fungera var för sig och i interaktion med varandra (Payne 2008). Det sociala arbetet är inriktat på individers sociala nätverk och sociala relationer. Ett system är i ständig förändring och när en förändring sker i en del av ett system sker förändringar i hela systemet, då alla delar av ett system är ömsesidigt beroende av varandra och verkar som en helhet (Forsberg & Wallmark 2002). Öqvist (2008) skriver i sin bok om Fjärilseffekten där han exemplifierar detta med ett citat från Edward Lorenz Är det så att vingslagen från en fjäril i Brasilien kan sätta igång en tornado i Texas? (Öqvist 2008, s.46). Andra centrala begrepp inom den generella systemteorin är gränsen mellan system och omvärld och gränser mellan olika nivåer i systemet (Öqvist 2008). Öqvist (2008) menar att 13

20 det viktiga som sker i en organisation sker på skiljelinjen mellan olika system, och i anknytning till övergången mellan olika nivåer och delar i ett system. Det är i interaktion med andra system som betydande saker sker. Att de olika nivåerna i ett hierarkiskt system måste hållas strikt isär, är en systemteoretisk grundregel. Det betyder att varje nivå ska bevara sin självständighet i alla situationer som gäller för den egna nivån. Öqvist menar att många av de problem som finns i organisationer har just sin grund i att inte kunna hålla isär de olika nivåerna i systemet. Fler centrala begrepp för den generella systemteorin är slutna och öppna system. Det som är gemensamt för biologiska system och sociala system är att de är öppna, vilket innebär att dessa system har förmågan att utbyta information med omgivningen som gör att dess system utvecklas och växer mot en allt större komplexitet. Slutna system går i slutändan mot sin egen upplösning, då detta system inte har något utbyte alls över gränserna (Öqvist 2008). Processen i den generella systemteorin är en cirkulär process utan början och slut (Payne 2008; Bernler & Jonsson 2001). Individen påverkar och påverkas av sin miljö som gör att både individen och den omkringliggande miljön förändras. Det finns inget enkelt orsakssamband vid en analys utifrån den generella systemteorin, utan förklaringen ses här i samspelsprocessen mellan olika system (Bernler & Jonsson 2001). Payne (2008) tar upp Pincus och Minahans sätt att tillämpa systemteori i det sociala arbetet. Payne skriver att deras sätt att tillämpa systemteorin har varit inflytelserikt i det sociala arbetet. Pincus och Minahans har identifierat tre olika hjälpsystem som stöd för att stödja individen; Sociala eller samhälleliga system vilka består av exempelvis sjukhus och skolor, formella system, vilka består av exempelvis fackföreningar och kommunala myndigheter samt informella eller naturliga system, vilka består av exempelvis kolleger, vänskapskrets och familj, sådana som finns naturligt i nätverket (Payne 2008). Kartläggning av ett problem visar vilka fungerande samband det finns mellan klientens problembeteende och den omgivande miljön. Det är socialarbetarens sak att utreda vilka fungerande nätverk som finns runt klienten (Klefbeck & Ogden 1996). Med generell systemteorin kan vi beskriva och förstå relationer i ett system, ett nätverk, och hur dessa olika delar (subsystem) påverkas av varandra i en ständigt pågående process. Systemteorin betonar just process, det vill säga hur samspel och relationer som innehåll och resultat utvecklas och uppstår. Att arbeta med varandra är av stor vikt i systemteorin. Ett gemensamt arbete där socialarbetaren samspelar med olika nätverk, som har ett samband med andra sociala myndigheter, kollegor, samt med klienten (Payne 2008). Den generella systemteorin har en strävan efter att förstå helheten, vilket gör att analysen utifrån systemteorin måste växla mellan olika hierarkiska nivåer. För att kunna förstå en individs livssituation i stort, måste systemteorin vidgas till att omfatta individens hela sociala nätverk, till närsamhället och ibland samhället i stort. Finns anhöriga eller andra närstående? Är dessa kontakter stödjande eller destruktiva? Finns det strukturella orsaker till att problem uppstår? (Bernler & Jonsson 2001). 4.2 Utvecklingsekologisk systemteori Den utvecklingsekologiska teorin bygger på den generella systemteorin. Teorin kan ses som en hörnsten av nätverksbaserat arbete, som beskriver samspelet mellan barnet och olika miljöer som barnet interagerar med (Klefbeck & Ogden 1996; Andersson 2002). 14

21 Utvecklingsekologisk systemteori handlar om mänsklig utveckling och har rötter i psykologin. Det handlar om ett helhetsperspektiv och ett samspelsperspektiv utifrån en systemteoretisk synsätt (Klefbeck & Ogden 1996). Det är den amerikanske psykologiforskaren Urie Bronfenbrenner som lade grunden till den utvecklingsekologiska teorin. Bronfenbrenner ville påvisa att utveckling sker i ett sammanhang, i interaktion och samspel med omgivningen, dessutom att utveckling sker genom hela livsloppet (Andersson 2002). Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell visar att de olika nivåerna påverkar och påverkas av varandra (Skerfving 2005). Bronfenbrenner använder sig av fyra analysnivåer i sin utvecklingsekologiska modell. Viktigt är att här poängtera att de inte ligger hierarkiskt över varandra, utan omsluter varandra ömsesidigt (Andersson 2002). Med hjälp av Bronfenbrenners modell kan vi förstå och beskriva hur den direkta och indirekta miljön hänger samman och hur de ömsesidigt påverkar barns utveckling och uppväxtmiljö. Figur 1. Utvecklingsekologisk modell (tagen ur Skerfving 2005, s.15). Den första analysnivån är mikronivån. I mitten av modellen finns individen (barnet) omslutandes av sitt närmaste nätverk. Här äger interaktionen mellan barnet och dennes närmaste nätverk rum, vilka är de i nätverket som barnet har direktkontakt med (Andersson 2002). Skerfving (2005) skriver att ibland kan det vara flera familjer, exempelvis om barnets föräldrar är skilda, eller om barnet bor i familjehem. På mesonivå äger interaktionen mellan närmiljö rum, vilken kan vara lika betydelsefull som interaktionen inom respektive nätverk. Mesonivån interagerar i sin tur med system som barnet inte själv ingår i, men som påverkar barnet, vilka återfinns på exonivån i den utvecklingsekologiska modellen. Med utgångspunkt från barnet, finns på exonivån föräldrarnas arbetsplats, förskolans eller skolans organisation, lokalpolitik, hälso- och sjukvård samt socialförvaltning, som indirekt påverkar barnets utvecklingsbetingelser. Den överordnade och fjärde nivån, makronivån, genomsyrar hela samhället. Makrosystemet ger innebörd och mening åt människors roller, verksamhet, samvaro och handlingar. Dessa uttrycks i lagar och regler, normer och värderingar, religion 15

22 och kultur, samhällsekonomi och politik, och dessa samspelar med samhällets värderingar och normer på en nationell nivå (Andersson 2002; Skerfving 2005). Hur en familjs och ett barns liv är och utvecklas, beror helt på vad som sker i dessa olika strukturer. Allt är delar och alla är beroende av varandra och hänger samman (Skerfving 2005). Bristande jämvikt i barnets system utgör ett hot för barnets anpassning, lärdom och utveckling. Jämvikt i det system barnet ingår i är av vikt för en gynnsam utveckling. I socialt arbete som rör barn kan miljöegenskaper utryckas som balansegenskaper. Det kan röra sig om att strukturera och ge frihet, stimulera och ställa krav, ge omsorg och sätta gränser (Klefbeck & Ogden 1996). Andersson (2002) skriver att en förståelse för sammanhangen är en förutsättning för att socialarbetaren ska kunna vidta adekvata åtgärder för ett barn som lever i missförhållanden. Detta betyder inte att socialsekreterare måste arbeta på alla nivåerna i den utvecklingsekologiska modellen samtidigt. Vidare skriver Andersson att utvecklingsekologin betonar barnet som aktivt subjekt i interaktion mellan barnet själv och dess omgivning, samt lägger fokus på barnets egen delaktighet. Det sekundära nätverket, det vill säga de professionella t.ex. socialsekreterarna, uppstår genom en formell kontakt, exempelvis via anmälan eller ansökan till socialförvaltningen. Ju mer barnets primära nätverk, det vill säga familj, släkt, vänner och grannar, drar sig undan, desto mer inflytande får det sekundära nätverket för barnet. De professionella blir en större del av barnets nätverk (Klefbeck & Ogden 1996). 4.3 Det sociala arvet Gustav Jonsson (1969), känd som Skå Gustav, skapade teorin om det sociala arvet, efter sina kliniska erfarenheter på Barnbyn Skå. Där studerade han pojkars beteenden och såg gemensamma drag mellan dessa pojkar och deras föräldrar, som i sin tur hade drag från sina föräldrar. Teorin om det sociala arvet utgör en tre generations- teori, där Jonsson inkluderar mor- och farföräldrar, föräldrar och barnet självt (Jonsson 1969). Jonsson konstaterar att problemet blir allvarligare och större från generation till generation (Linderot 2006). Ett barn som inte fått sina grundläggande behov tillfredsställda, får i vuxen ålder svårigheter att tillfredsställa sina egna barns grundläggande behov (Jonsson 1969). Jonsson (1969) menar att en fullgod föräldramognad aldrig inträder och att en psykologisk nödsituation kan komma att överföras från generation till generation. Föräldrarnas uppväxtvillkor kan enligt Jonsson (1969) inbegripa två plan. Det första planet gäller de yttre uppväxtvillkoren; ekonomisk standard i det egna hemmet, sjuklighet och arbetsförmåga, skolutbildning och yrkesutbildning med mera, hos familjen. Andra planet gäller att uppväxtvillkoren hänger samman med hela atmosfären i hemmet såsom stränghet i uppfostran och kontakten mellan barnets föräldrar. Jonsson inkluderar ett mellanläge mellan de båda planen, vilken innefattar sådant såsom skilsmässa och alkoholmissbruk i hemmet. Med dessa bakgrundsfaktorer från barnets egna föräldrars uppväxt skulle enligt Jonsson barnets ställning enkelt sammanfattas som missgynnad. Jonsson sammanfattar föräldrarnas ogynnsamma uppväxtvillkor med att de blir missgynnande som barn, misslyckad som samhällsmedlem, missnöjd i föräldrarollen, misstänksam mot omgivningen och missnöjd med äktenskapet. Jonssons teori går ut på att barnet tidigt börjar sin, som Jonsson skriver 16

23 vandring längs dessa stegvisa missar (Jonsson 1969, s.55). Arv handlar, enligt Jonsson, inte enbart om arvsanlag, han menar att man kan också ärva fattigdom, vanmakt och egendomslöshet (Jonsson 1969, s.10). Det är detta arvet Jonssons teori handlar om. Teorin om det sociala arvet sammanfattar vi som att den innebär att sociala förhållanden, inställningar och beteenden går i arv mellan olika generationer. 4.4 Teoriernas koppling till studien Människors samspel med varandra och deras nätverk skapar komplicerade mönster. För att kunna förklara det samspel som sker mellan olika nätverk har en rad olika nätverksteorier skapats (Forsberg & Wallmark 2002). Studiens syfte är med utgångpunkt i 6 kap. 5 SoL dels studera hur socialsekreterare i Värmlands län arbetar med nätverksplacering av barn, dels studera socialsekreterarnas inställning till nätverksplacering av barn. De nätverksteorier och teorin om det sociala arvet som presenterats, har valts ut för att de anses tillämpbara till studiens syfte och frågeställningar. I arbetet kring nätverksplacering av barn är det barnet som skall vara i fokus. I arbetet kring nätverksplacering av barn är helheten viktig. Det finns överordnade system som påverkar och påverkas av socialsekreterare. Organisationen, styrning, lagar och riktlinjer är överordnade system som påverkar socialsekreterares arbetssätt när det gäller nätverksplacering av barn. Utifrån tidigare forskning har det framkommit att det bland socialsekreterare finns inställningar som kan kopplas till teorin om det sociala arvet. Teorin om det sociala arvet har funnits med i bakgrunden under studiens gång. Även i denna studie har det framkommit resultat som kan kopplas till teorin om det sociala arvet, därför har denna teori valts ut som ett ytterligare teoretiskt perspektiv, för att försöka förstå socialsekreterarnas inställning till nätverksplacering. 17

24 5. Metod Metodkapitlet inleds med en presentation av metodval. Därefter redogörs för urval av respondenter, litteratur och litteratursökning till studien, samt konstruktion av enkäten. Slutligen presenteras datainsamling, databehandling, svarsfrekvens och bortfall, validitet och reliabilitet, samt forskningsetiska överväganden. 5.1 Metodval Denna studie är genomförd med en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. En kvantitativ metod ansågs vara given för studiens valda syfte och frågeställningar, då vi med denna studie avsåg studera omfattningen och frekvensen av hur socialsekreterarna arbetar med nätverksplacering av barn och deras inställning till nätverksplacering. Jacobsen menar att om forskaren vill ta reda på omfattningen och frekvensen av ett visst fenomen är det en av de viktigaste anledningarna till att en kvantitativ metod väljs (Jacobsen 2007). I en kvantitativ studie är det vanligast att studera ett större urval ur en population, än vid en kvalitativ ansats då urvalet oftast är mindre. Enligt Jacobsen (2007) är det mest lämpligt att forskaren väljer en kvantitativ metod med en extensiv design, vilket gjordes i denna studie. En extensiv design innebär att vilja gå på bredden för att få en beskrivning av fenomenets omfattning, utbredning och/eller frekvensen av ett fenomen i olika kontexter. Förhoppningen med en extensiv design är att kunna generalisera datainsamlingen från den i studien deltagande populationen till hela populationen (Jacobsen 2007), i denna studie de 100 socialsekreterare som avsågs att ingå i studien. Att behålla det kritiska avståndet till respondenterna som ingår i studien kan enligt Jacobsen (2007) ses som både en fördel och en nackdel, när en kvantitativ metod används. Fördelen med det kritiska avståndet hävdar Jacobsen är att forskaren inte utvecklar några personliga relationer till de respondenter som ingår i studien. Därmed läggs fokus vid de mer generella faktorer som är mest intressanta i en kvantitativ studie. I denna studie valdes därför att inte ta personlig kontakt med de socialsekreterare som ingår i urvalsgruppen, annat än via de förbrev (se bilaga 2) och följebrev (se bilaga 3), som skickades ut i samband med enkätundersökningen. Vidare kan en kvantitativ metod ses som en nackdel då den ofta tenderar att ha en ytlig karaktär. Den kvantitativa metoden är inriktad på att omfatta en större population, därför kan denna typ av studie inte vara alltför komplex, utan hållas ganska enkel och det blir då svårt att nå djupet (Jacobsen 2007). 5.2 Urval Urval av respondenter Med denna studie avsåg vi att studera alla socialsekreterare i Värmlands län som arbetar med familjehemsplacering av barn. Denna population är en totalundersökning då alla de socialsekreterare i Värmlands län som arbetar med att placera barn undersöktes. Populationen kan liknas vid ett bekvämlighetsurval. Populationen föll sig naturligt, och gjordes genom ett bekvämlighetsurval, då vi bor, arbetar och studerar i Värmlands län. Bekvämlighetsurval 18

25 innebär att respondenterna väljs utifrån vilka som är lättast att få tag i (Jacobsen 2007). Den totala populationen uppgick till 100 enheter. Ett datamaterial på mindre än 100 enheter riskerar att försvåra en bra dataanalys av den information som inhämtas och felmarginalerna riskerar att bli stora (Jacobsen 2007). I studien studerades den teoretiska populationen, det vill säga alla forskaren vill uttala som om Urval av litteratur och litteratursökning Studien påbörjades med inhämtning av information kring det valda forskningsämnet, nätverksplaceringar. I en sökning i Libris hittades en licentiatavhandling skriven av Linderot (2006), vilken har inspirerat denna studie i hög grad. Vidare valdes litteratur som ansågs relevant till det valda forskningsämnet. Flera böcker valdes ut för att inhämta tidigare forskning och teorier, samt artiklar som berörde forskningsämnet. De olika sökmotorer som användes för att söka litteratur och material var; Libris, lagstiftning, propositioner, förarbeten och betänkanden, ArtikelSök, Karlstads universitetsbiblioteks lokala bibliotekskatalog. Sökord som har används var; släktingplacering, släktinghem, anhörigplacering, anhörighem, nätverksplacering, nätverkshem, familjehemsplacering, familjehem, fosterhemsplacering, fosterhem, fosterbarn och 6 kap. 5 SoL. Studien begränsades till att enbart innehålla svensk forskning, litteratur och övrigt material i kapitel 2, Tidigare forskning och bakgrund. Studien behandlar socialsekreterarnas arbete utifrån svensk lagstiftning. Ett aktivt val gjordes att enbart ta med svensk forskning, litteratur och övrigt material i studien. Internationell forskning och material valdes bort med anledning av att det i sökande efter material visade sig att begreppen inte används på samma sätt internationellt som i svensk forskning, litteratur och övrigt material. Begränsningen till svensk forskning och övrigt material valdes för att säkerställa att begreppen i denna studie används på samma sätt av tidigare forskning och övrigt material, för att inte riskera att feltolkningar och okorrekta jämförelser och analyser görs. 5.3 Enkäten När en enkät skickas ut skall alltid ett följebrev skickas med (Ejlertsson 2005). Vid konstruktionen av följebrev (se bilaga 3) till enkäten i denna studie togs utgångspunkt från Ejlertssons bok (2005). I följebrevet till enkäten (se bilaga 4) definierades en rad olika begrepp som förekom i enkäten, för att minimera risken för missförstånd gällande tolkning av begreppen. Vidare valdes att i följebrevet ange datum för när enkäten senast skulle vara besvarad. Följebrevet avslutades med att tacka på förhand. Utifrån studiens syfte och frågeställningar arbetades ett antal frågor fram som sammanställdes till en webbenkät (se bilaga 4). Enkäten har arbetats fram, med stöd av handledare, på ett sätt för att med hjälp av den kunna inhämta information om socialarbetarnas inställning till och arbetssätt kring nätverksplacering av barn. När det blev dags att konstruera frågor till enkäten togs även här utgångspunkt från Ejlertssons bok (2005), men även Jacobsens bok, Förståelse, beskrivning, och förklaring introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete (2007). Funderingar och diskussioner har förts kring vad studien avsåg att studera. Tankeprocessen startades genom att utforma en tankekarta. Utifrån tankekartan formulerades sedan olika problemområden, vilka sedan enkäten kategoriserats utifrån. Vid 19

26 enkätkonstruktionen användes trattprincipen, där inledande frågor är lite mer allmänna frågor kring socialsekreteraren som person och dennes bakgrund, för att sedan övergå till frågor gällande organisationen och till sist frågor som var inriktade mot socialsekreterarnas arbetssätt och inställning till nätverksplacering av barn, samt deras kunskap kring bestämmelsen i 6 kap. 5 SoL. Utifrån Ejlertssons bok (2005) har hänsyn tagits till hans huvudregler vid enkätkonstruktionen. Enkelhet i språket har eftersträvats i varje enskild fråga, samt att enkäten skulle ha entydiga frågor och att socialsekreterarna bara kan tolka frågor och svar på ett sätt. Ledande frågor och negationer i frågorna har undvikits och frågorna har eftersträvats att göras så neutrala som möjligt. Försiktighet har vidtagits när det gäller kunskapsfrågor, på grund av att sådana frågor har låg validitet. Ändå har en kunskapsfråga ställts i enkäten, då den ansågs var betydande och viktig att få besvarad utifrån studiens syfte och frågeställning. Noggrannhet har vidtagits vid frågekonstruktionen, så att frågorna bara innehåller en fråga åt gången och arbetet har förts utifrån att inte göra frågorna längre än nödvändigt. Däremot lades det i vissa frågor in förklaringar för att underlätta förståelsen av frågan. Arbetet har också förts utifrån att inte ställa för känsliga frågor och det har under enkätkonstruktionens gång förts diskussioner kring detta med bland annat handledare. Det har eftersträvats att användas uttömmande svarsalternativ, för att alla respondenter skall kunna besvara frågorna. Detta har gjorts genom att lägga till annat och vet ej som svarsalternativ, samt gett socialsekreterarna kommentarsmöjligheter. Försiktighet med enbart ja- och nej frågor har vidtagits och alla frågor utom en har minst tre svarsalternativ. Svarsalternativens ordning och symmetri har noga beaktats, den logiska ordningsföljden är samma i alla frågor, för att förenkla för socialsekreterarna vid besvarandet av enkäten. I huvudsak användes jämna antal svarsalternativ i de flesta frågor i enkäten, dock är det i ett par frågor ojämnt antal svarsalternativ, där jämnt antal svarsalternativ inte ansågs lämpligt. Neutrala svarsalternativ har medvetet valts att undvikas, för att tvinga respondenterna att ta ställning. En pilotstudie valdes att utföras (Ejlertsson 2005) genom att tre sakkunniga, utanför urvalsgruppen, besvarade enkäten för att testa enkätens frågor och svarsalternativ, samt för att ge synpunkter till förbättringar till enkätkonstruktionen. Syftet med pilotstudie var att ta reda på om frågor och svarsalternativ tolkas på samma sätt som det var tänkt. Endast en pilotstudie valdes med tanke på tidsbegränsningen. Pilotstudien genomfördes samma dag, men vid olika tidpunkter. För att få direkta kommentarer på enkäten är det bra att personligen befinna sig i närheten (Ejlertsson 2005). Enligt Ejlertsson elimineras risken att missa konstigheter i enkäten om synpunkter lämnas muntligt på plasts. Vid det tredje tillfället mailades dock enkäten, då den tredje personen just då inte gick att komma i kontakt med på annat sätt. Efter någon dag inkom synpunkter muntligt på enkäten från den tredje personen. På grund av valet att använda enkätverktyget Query & Report har möjligheten att påverka enkätens layout och utformning varit begränsad. 5.4 Datainsamling Innan utskick av enkäten tillfrågades alla berörda socialsekreterares chefer om samtycke till enkätundersökningen (se bilaga 1), samt till en eventuell kompletterande intervju. Vid inhämtade av samtycke inhämtades även de berörda socialsekreterarnas mailadresser för distribution av enkätundersökningen. Samtyckesbrevet innehöll information om studie och dess syfte, samt vilka socialsekreterare studien avsåg att studera. 20

27 Efter godkännande från cheferna skickades ett förbrev (se bilaga 2) ut via mail, som informerade om att en webbenkät snart kommer skickas ut. Detta gjordes för att öka möjligheterna till en högre svarsfrekvens. Efter att handledare godkänt enkäten för utskick, har enkäter distribuerats via webben till de berörda socialsekreterarnas mailadresser. Som en del av enkäten (se bilaga 4) medföljde ett följebrev (se bilaga 3). Enkäten fanns tillgänglig i tre veckor. Efter den första veckan hade studien en svarsfrekvens på 28 procent och då skickades en första påminnelse ut. Efter andra veckan hade svarsfrekvensen ökat till 52 procent i samband med att andra och sista påminnelsen skickades ut, där det tydlig informerades om när enkäten skulle stängas. Efter tredje veckan, när det var dags att stänga enkäten hade studien fått en svarsfrekvens på 62 procent. Jacobsen (2007) påvisar en tumregel som är vanlig att forskare följer vad gäller hur hög svarsfrekvensen bör vara för att forskaren ska kunna säga något om resultatet. En svarsfrekvens över 50 procent anses som tillfredställande, en svarsfrekvens över 60 procent anses som bra, och en svarsfrekvens över 70 procent anses som mycket bra. Enligt Ejlertsson (2005) bör två påminnelser skickas ut. Det ansågs rimligt att i denna studie skicka påminnelser med en veckas mellanrum, för att ge socialsekreterarna tidsutrymme att besvara enkäten och påverka deltagandet i enkätundersökningen. Vid andra påminnelsen finns det fortfarande stor möjlighet till deltagande (Ejlertsson 2005). Några dagar efter det första enkätutskicket uppkom en oro över att en otydlighet i samtyckesbrevet (se bilaga 1) gjort att det inte nog tydligt har framgått vilka socialsekreterare man avsåg att undersöka. Det fanns därmed en risk att de mailadresser som lämnats ut av socialsekreterarnas respektive chefer inte var till alla de socialsekreterare som avsågs att delta i studien. För att undersöka om några respondenter hade missats, ringdes en socialsekreterare i en mindre kommun, som förmodligen hade missats, upp. Efter samtalet med socialsekreteraren konstaterades det att ett flertal socialsekreterare hade missats vid insamlingen av respondenternas mailadresser. De saknade mailadresserna kompletterades snabbt, genom runt ringning till kommunerna. Ett förbrev (se bilaga 2) valdes att skickas ut även till de socialsekreterare som hade missats. Detta för att forskningsprocessen skulle bli densamma som vid första enkätutskicket. Därefter skickades webbenkäten (se bilaga 4) med tillhörande följebrev ut till de respondenter som hade missats. Det andra enkätutskicket fanns, efter ett aktivt beslut, tillgängligt lika länge som det första enkätutskicket, för det kändes mest etiskt korrekt, samt viktigt att även dessa respondenter hade samma förutsättningar samt för att svarsfrekvensen skulle bli så bra som möjligt och därmed resultatet i studien. För att de socialsekreterare som tillkom efter upptäckten av misstaget skulle få samma förutsättningar som de tidigare, fick två identiska enkäter skapas och därmed två rapporter i Query & Report, vilka överfördes till Excel. De bägge rapporterna sammanfördes till en gemensam Excel-fil, för att underlätta det fortsatta arbetet med studiens dataanalys, resultatredovisning och arbetet med att ställa empirin mot de valda teorierna. 5.5 Databearbetning När enkäten stängdes ner i Query & Report skapades två Excel-filer. En med enkätfrågorna och en med enkätsvaren. Dessa två filer fördes samman till en gemensam Excel-fil som sedan 21

28 fördes över till SPSS version 18, ett statistiskt analysverktyg. Därefter påbörjades dataanalysen av resultatet från enkätundersökningen. Dataanalysen startades med att univariata analyser gjordes på samtliga enkätfrågor. En univariat analys innebär att man sammanställer svaren för en enskild variabel. I en univariat analys tar man reda på enskilda variablers spridning, centraltendens, fördelning och svarsfrekvens (Djurfeldt et al. 2010). Utifrån alla de univariata analyserna som gjordes, valdes ett antal variabler ut för presentation i resultatredovisningen. De variabler som valdes ut ansågs kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. De univariata analyserna som redovisas i resultatredovisningen redovisas i form av frekvenstabeller, cirkeldiagram och liggande stapeldiagram. Frekvenstabell används för att redovisa en variabels fördelning och spridning. Cirkeldiagram används då svarsalternativen är relativt få, då det ger en överskådlig bild. Liggande stapeldiagram används främst för att ge en enkel överblick av resultatet (Ejlertsson 2005). Utifrån de utvalda univariata analyserna gjordes bivariata analyser på de frågor där ett tänkbart samband kunde ses, med de valda teorierna som utgångspunkt. En bivariat analys studerar samband eller samvariation, mellan två olika variabler (Djurfeldt 2010). De bivariata analyserna presenteras i resultatredovisningen i form av korstabeller. I vissa tabeller har flera bivariata analyser sammanförts i en och samma tabell för att göra resultatredovisningen överskådlig, då frågorna som förts samman hör ihop med varandra. Korstabeller används för att visa spridningen av samband mellan två variabler som ställts mot varandra (Ejlertsson 2005). I de bivariata analyserna ställdes frågor mot bakgrundsvariabler, för att undersöka existerande samband. Centralmåtten typvärde och medianvärde har presenterats till utvalda frågor i resultatredovisningen. Typvärde innebär det svarsalternativ som är mest förekommande i en fråga. Medianvärde innebär värdet för den mittersta observationen, det värde man får när man räknat hälften av svaren för en fråga där man kan sätta upp svarsalternativen i en logisk ordningsföljd (Djurfeldt 2010). I resultatredovisningen presenteras både absoluta och relativa tal i tabeller och diagram med tanke på det låga antalet respondenter. Svarsalternativen har i ett antal frågor slagits ihop i resultatredovisningen. Vilka frågor detta gäller framgår av resultatredovisningen. Enligt Jacobsen (2007) kan svarsalternativen slås samman för att göra en tabell eller ett diagram mer lättläst. De öppna frågorna i enkäten har kategoriserats utifrån olika teman och kodats med numeriska värden. Efter kategorisering och kodning lades kategorierna in i SPSS som variabelvärden. 5.6 Svarsfrekvens och bortfall Studien fick ett extern bortfall på de utskickade enkäterna på 38 stycken, det vill säga 38 procent. Det skall här också tilläggas att under urvalsprocessen nekade en kommun till att medverka i enkätundersökning, vilket också skall räknas som ett externt bortfall i denna studie. Ett externt bortfall innebär personer i det tilltänkta urvalet som av någon anledning inte medverkar i studien (Ejlertsson 2005). Studien fick även interna bortfall. Ett internt bortfall innebär att enstaka frågor ej besvarats av respondenter som i övrigt har besvarat enkäten (Ejlertsson 2005). Studien fick ett internt 22

29 bortfall på en respondent i frågan gällande hur länge socialsekreterarna har arbetat med placering av barn. Denna respondent har besvarat frågan med ett svar som ej kan kategoriseras. Frågan gällande hur mycket eller lite olika faktorer påverkar socialsekreterarnas beslut gällande placering av barn fick interna bortfall på samtliga faktorer. Tre stycken bortfall på faktorn tidsåtgång, två stycken bortfall på faktorn arbetsbelastning, tre stycken bortfall på faktorn pengar, tre stycken bortfall på faktorn egna erfarenheter och värderingar, två stycken bortfall på faktorn barnets familjebakgrund, tre stycken bortfall på faktorn riktlinjer, samt två stycken bortfall på faktorn lagstiftning. 5.7 Validitet och reliabilitet Enligt Jacobsen (2007) ska vetenskapliga studier sträva efter två krav. Dels handlar det om validitet och dels handlar det om reliabilitet Validitet Validitet innebär att empirin ska vara giltig och relevant. Validitet delas in i intern och extern validitet. Intern validitet innebär om man mäter det man tror sig mäta, och extern validitet innebär om ett resultat kan generaliseras eller inte (Jacobsen 2007). När det gäller den interna validiteten har en pilotstudie genomförts inför enkätutskick, för att säkerställa att frågor och svar tolkas på det sätt som avsågs, samt att ta reda på om svarsalternativ saknades eller behövde korrigeras. Genom att en pilotstudie genomfördes anses studien ha en högre validitet än om denna inte skulle ha genomförts. I pilotstudien framkom inga betydande brister, vilket anses öka studiens validitet. Studien anses mäta det som den avsåg att mäta. Det misstag som skedde i urvalsinhämtningen har gjort att vissa av socialsekreterarna i urvalsgruppen egentligen inte borde ha ingått i urvalsgruppen då de kommer in i processen först efter att beslutet gällande placering av barnet redan är fattat. Dessa socialsekreterare arbetar med barn där det redan fattats ett beslut om placering och med barn som är placerade i familjehem och är alltså inte med och gör det övervägande som avses i Socialtjänstlagen 6 kap. 5 (SFS 2001:453). Att socialsekreterare som egentligen inte arbetar med de frågor som enkäten berör minskar naturligtvis studiens validitet. Genom de begreppsdefinitioner som lämnats i följebrevet till enkäten (se bilaga 3) har betydande begrepp för denna studie definierats för socialsekreterarna, varpå de bör definiera begreppen på samma sätt som avsetts och därmed anses den interna validiteten öka. Dock framkommer det i några kommentarer i enkätundersökningen att begreppet övervägande, trots ett försök till ett förtydligade av vilket övervägande som avsågs, har misstolkats av vissa socialsekreterare. Detta har bidragit till en minskning av den interna validiteten i de frågor som rör övervägande. De frågor i studien som berör 6 kap. 5 SoL kan ha fått socialt önskvärda svar som därmed minskar den interna validiteten, då det kan vara en känslig fråga att besvara om socialsekreterarna känner att de inte fullt ut följer lagstiftningen. Det finns en risk att socialsekreterarna besvarat frågor gällande bestämmelsen på ett sådant sätt att deras svar inte skall tolkas som socialt oönskade (Ejlertsson 2005). 23

30 Ofta används en kvantitativ metod för att kunna generalisera från det urval man studerat till en större population (Jacobsen 2007). När det gäller den externa validiteten anses studien, som är en totalundersökning där resultatet gav en bra svarsfrekvens, ha en möjlighet till en ökad extern validitet. Jacobsen menar att ett resultat bättre kan generaliseras med ett representativt urval och menar att en kvantitativ metod på grund av möjligheten att få ett större representativt urval, har en hög extern validitet (Jacobsen 2007), vilket denna studie kan anses ha. Studiens urval blev exakt 100 enheter, vilket Jacobsen (2007) anger som en gräns för att kunna göra en bra dataanalys. Enligt Ejlertsson (2005) minskar ett högt bortfall möjligheten till att generalisera det framkomna resultatet. Denna studie bedöms ha ett relativt lågt bortfall, då nästan två tredje delar av urvalet har besvarat enkätundersökningen och att det enligt Jacobsen (2007) är en bra svarsfrekvens. Det går trots allt inte att veta något om vad de uteblivna respondenterna skulle ha svarat. Deras svar kan skilja sig från de respondenter som har svarat, vilket kan ha påverka den externa validiteten. När det gäller det interna bortfallet är det för denna studie så pass lågt att undersökningens generaliserbarhet inte anses påverkas Reliabilitet Reliabilitet innebär att empiri som samlas in ska vara pålitlig och trovärdig (Jacobsen 2007). Enkätfrågorna anses bra konstruerade och med hjälp av pilotstudien och genomläsning har frågor och svar säkerställts, när det gäller risk för olika tolkningar. Dock har begreppet övervägande, trots ett försök till att förtydliga att det var övervägandet vid placeringstillfället som avsågs, feltolkats av några respondenter och därmed gett en risk för minskning av reliabiliteten. Enligt Ejlertsson (2005) kan dåligt konstruerade frågor göra att det blir stor slumpvariation i svaren vilket minskar reliabiliteten för studien. Frågorna i denna studie anses inte vara dåligt konstruerade, dock uppstod ett problem då olika förfaranden benämns med begreppet övervägande. Studien har förberetts noggrant och efter datainsamlingen har resultatet gåtts igenom och kontrollerats ett flertal gånger, för att säkerställa att inget material har lagts in fel i datasystemet. Risken att skriva in fel i dagens datasystem är, enligt Jacobsen (2007), ganska stor och detta drar ner studiens reliabilitet om många sådana felaktiga inmatningar förekommer. I utformningen av enkätfrågorna har stor inspiration hämtats från tidigare studie som genomförts av Linderot (2006), vilket anses öka reliabiliteten då frågorna tidigare beprövats. Enkätfrågorna har inte kopierats rakt av, utan har korrigerats och anpassats till denna studie, vilket kan bidra till en ökning av reliabiliteten. 5.8 Forskningsetiska överväganden Genom hela studien har hänsyn tagits till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002). Informationskravet innebär att forskaren informerar i förhandsinformationen om studiens syfte och vilka uppgiftslämnare studien berör samt en beskrivning av hur studien ska genomföras. Information om att studien är frivillig är viktig, men betona vinsterna av ny kunskap av uppgiftslämnarens delaktighet. Det skall framgå att det material som inhämtas inte kommer att användas till något annat än till den aktuella forskningsstudien. Slutligen skall forskarnas kontaktuppgifter tydligt framgå. Denna information kan ges muntligt eller skriftligt och skall ges i samband med studien. Handlar det om en enkätundersökning skall förhandsinformation alltid lämnas till uppgiftslämnarna. Informationskravet anses uppfyllt för 24

31 denna studie då hänsyn togs till att både förbrev (se bilaga 2) och följebrev (se bilaga 3) innehöll syftet för studien, varför socialsekreterarna har valts ut samt vilka det är som ligger bakom studien. Vidare informerades det i både förbrev och följebrev att studien är frivillig. På ett respektfullt sätt vädjades socialsekreterarna att delta trots frivilligheten, och informerade om att deras delaktighet skulle komma att vara mycket betydelsefull för studiens kvalitet och för det kommande arbetet med studien. Hur lång tid det skulle ta att besvara frågorna och när enkätsvaren senast skulle finnas forskarna tillhanda informerades tydligt i följebrevet. Kontaktuppgifter fanns med i både förbrev och följebrev om frågor skulle uppstå. Samtyckeskravet innebär att forskaren inhämtar samtycke från uppgiftslämnaren vid en studie. Det skall alltid inhämtas samtycke vid aktiva studier. Vid en enkätundersökning är det inte nödvändigt att inhämta samtycke i förhand. Detta för att samtycket ses som godkänt när en besvarad enkät är forskaren tillhanda. Uppgiftslämnaren som medverkar i en studie har rätt att själva avbryta sin medverkan när som helst under studiens gång, utan att det skulle innebära negativa konsekvenser för den enskilde individen. Om en uppgiftslämnare begär att få strykas ur studien skall forskaren så långt det går tillgodose denna önskan. Då överenskommelse om detta inte finns, bör en övervägning göras mellan den skada det uteblivna forskningsmaterialet kan göra på kort och lång sikt och den skada det kan innebära för den enskilda individen om dennes önskan om att få bli struken inte tillgodoses. Anonymisering är en vanlig form av utträde, vilket innebär att forskningsmaterialet kan stå kvar, samtidigt som den enskildes identitet inte röjs. Samtyckeskravet anses som uppfyllt då socialsekreterarna som besvarade enkäten skickade enkäten vidare till forskarna. När enkäten blev besvarad innebar det att socialsekreterarna gett sitt godkännande till att medverka i studien. Det framkom tydligt i både förbrev (se bilaga 2) och följebrev (se bilaga 3) att socialsekreterarnas enkätsvar inte kommer röja deras identitet i studien, och att det inte kommer framgå uppgifter som gör att socialsekreterarnas enkätsvar kommer att kunna knytas till dem som personer, eller till vilken kommun de arbetar i. Ett övervägande har gjorts gällande inhämtning av samtycke från socialsekreterarnas respektive chefer. Ett godkännande inhämtades från cheferna i form av ett samtyckesbrev (se bilaga 1). Samtidigt som ett godkännandes inhämtades bad vi om de berörda socialsekreterarnas mejladresser. Detta gjordes efter ett etiskt övervägande och diskussion utifrån att det inte kändes etiskt korrekt att kontakta de anställda utan chefernas medgivande till studien. Då socialsekreterarnas kommunmailadresser skulle användas för studien och enkätfrågorna berörde de anställdas arbete kring nätverksplacering av barn, och skulle komma att besvaras av socialsekreterarna på deras arbetstid, kändes ett medgivande från chefen mest etiskt korrekt. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter som inhämtats vid en studie skall ges största konfidentialitet. Personuppgifter och sådant som kan härleda till den enskilde individen skall förvaras på ett sådant sätt att ingen utomstående får tillgång till dessa uppgifter. Alla de som ingår i en forskningsstudie som omfattar känsligt material bör ha tystnadsplikt. Allt forskningsmaterial om personer som kan identifieras skall antecknas, lagras och avrapporteras. Detta gäller främst forskningsmaterial som innehåller etiskt känsligt material. Konfidentiatlitetskravet anses vara uppfyllt då informationen om att socialsekreterarnas enkätsvar kommer att behandlas konfidentiellt fanns med i både förbrev (se bilaga 2) och följebrev (se bilaga 3), samt att deras enkätsvar inte kommer att kunna knytas till dem som personer eller som anställda i en specifik kommun. Diskussion har förts kring att socialsekreterarna inte ska känna sig personligt uthängda i studien, och socialsekreterarna har tydligt informerats om detta i både förbrev och följebrev till enkäten. I vissa kommuner arbetar det endast ett fåtal socialsekreterare och risken fanns att någon skulle kunna härleda svaren till socialsekreterarna både som individer och som anställda i en specifik kommun. 25

32 Efter försök att på olika sätt avidentifiera kommunerna har av etiska skäl, för att inte hänga ut någon kommun eller individuell socialsekreterare, frågan om i vilken kommun socialsekreterarna arbetar i valts bort i resultatredovisningen. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som forskaren inhämtar endast får användas till den aktuella forskningsstudien och inte lånas ut. Nyttjandekravet anses som uppfyllt då det tydligt framgick i både förbrev (se bilaga 2) och följebrev (se bilaga 3) att socialsekreterarnas enkätsvar endast kommer att användas i studien och kommer att förstöras efter avslutat arbete. 26

33 6. Resultatredovisning och analys I detta kapitel presenteras delar av resultatet från enkätundersökningen, vilka bedöms vara intressanta och användbara för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultaten presenteras utifrån univariata och bivariata analyser. I slutet av detta kapitel presenteras även en analys, där studiens resultat analyseras med hjälp av den tidigare forskning och de teoretiska perspektiv, som valts för denna studie. Analysen görs för att kunna förklara och förstå det resultat som denna studie kommit fram till. 6.1 Presentation av resultat Bakgrund Totalt har 62 socialsekreterare från 15 av länets 16 kommuner besvarat enkätundersökningen. Av resultatet framgår att arbetet med barn och ungdomar i de olika kommunerna i länet är näst intill jämt fördelat mellan att ha en uppdelning mellan barnavårdutredningar och insatser och att inte ha dessa uppgifter uppdelade. 56,4 procent av socialsekreterarna har svarat att deras organisation har en uppdelning mellan barnavårdsutredningar och insatser, medan 43,5 procent svarat att någon uppdelning inte finns mellan detta. Tabell 1. Redovisning av hur länge socialsekreterarna har arbetat med placering av barn År som de svarande har arbetat med % Antal (n=61) placering av barn Upp till 5 år 6-10 år år Mer än 15 är 52, , ,8 9 9,8 6 Totalt De flesta av socialsekreterarna har som framgår av tabell 1, arbetat med placering av barn i fem år eller mindre. 52,4 procent av socialsekreterarna har svarat att de arbetat fem år eller mindre, vilket också är typvärdet för denna fråga. 23 procent av socialsekreterarna har arbetat 6-10 år medan 9,8 procent arbetat med placering av barn i 16 år eller mer. Socialsekreterarna tog sin examen mellan år 1970 och år De flesta av socialsekreterarna avslutade sin utbildning år 2010, vilket därmed är typvärdet för den frågan. Medelvärdet för antal år sedan utbildningen avslutades är 10 år, vilket därmed är år Totalt är det 41 stycken av socialsekreterarna som har egna barn, medan 21 stycken av socialsekreterarna inte har egna barn. 27

34 6.1.2 Inställning till nätverksplacering av barn Tabell 2. Redovisning av socialsekreterarnas inställning till olika typer av familjehemsplacering Inställning till olika typer av familjehemsplacering % Antal (n=62) Vad har Du för inställning till nätverksplacering? Bra* Dålig 91,9 57 8,1 5 Vad har Du för inställning till anhörigplacering? Bra Dålig 88, ,3 7 Vad har Du för inställning till annan närståendeplacering? Bra Dålig 91,9 57 8,1 5 Vad har Du för inställning till främmande familjehemsplacering? Bra Dålig 98,4 61 1,6 1 *) Svarsalternativen Mycket bra och Ganska bra har slagits samman till Bra. Svarsalternativen Ganska dålig och Mycket dålig har slagits samman till Dålig. I den löpande texten står det positiv och negativ i stället för bra och dålig. Av tabell 2 framgår det att majoriteten av socialsekreterarna generellt har en positiv inställning till nätverksplacering. 91,9 procent uppger att de har en positiv inställning medan 8,1 procent uppger att de har en negativ inställning till nätverksplacering. På frågorna gällande vad socialsekreterarna har för inställning till anhörigplacering respektive annan närståendeplacering uppger majoriteten att de har en positiv inställning till anhörigplacering, medan 11,3 procent uppger att de har en negativ inställning till anhörigplacering. Majoriteten har också en positiv inställning till annan närståendeplacering, medan 8,1 procent har en negativ inställning till annan närståendeplacering. Slutligen går det att utläsa av tabell 2 om vad socialsekreterarna har för inställning till främmande familjehemsplacering. Majoriteten har en positiv inställning till främmande familjehem, 98,4 procent, vilken är den svarsfrekvens som uppgår till den högsta av de fyra ställda frågorna rörande vilken inställning de har till olika typer av familjehemsplaceringar. Andelen socialsekreterare som svarade att de har en negativ inställning till främmande familjehem uppgår till 1,6 procent. Till denna fråga gavs socialsekreterarna möjlighet att med egna ord kommentera sina svar, där det framkommer är det är situationen som är avgörande för vilken typ av familjehem som väljs för att placera ett barn i och att det uppstår olika problematik i alla typer av familjehem. Det som utmärkte sig mest i kommentarerna är att socialsekreterarna upplever att lojalitetskonflikter är något som de har haft erfarenhet av när det gäller anhörigplacering. Det kan hända att släkten kan ta parti vad gäller umgängesfrågor Det kan vara svårt för ett familjehem att inse och förstå att man har ett uppdrag när man i praktiken kanske gör det man tidigare gjort under flera år utan inblandning av myndighet. Vidare framkom det att det beror på hur nätverket ser ut runt barnet och vilka som finns i nätverket som skulle tänkas vara lämpliga att ens utreda. Jag har inget emot släktingar eller anhöriga som familjehem men oftast är det främmande familjehem som till slut blir det mest lämpliga. 28

35 Socialsekreterarna har tillfrågats hur de uppfattar sin arbetsledares och sina kollegors inställning till anhörigplacering, annan närstående placering och främmande familjehemsplacering. Majoriteten av socialsekreterarna har svarat att de uppfattar sin arbetsledares inställning till alla de olika typerna av familjehemsplacering som positiv. 83,8 procent uppger att de uppfattar arbetsledarens inställning till anhörigplacering som positiv, 83,9 procent uppfattar arbetsledarens inställning till annan nätverksplacering som positiv och 90,3 procent uppfattar arbetsledarens inställning till främmande familjehem som positiv. När det gäller kollegernas inställning till de olika typerna av familjehemsplacering har 80,6 procent av socialsekreterarna uppgett att de upplever att kollegornas inställning till anhörigplacering är positiv, 82,2 procent att kollegornas inställning till annan närståendeplacering är positiv och 88,7 procent att kollegornas inställning till främmande familjehemsplacering är positiv. Ingen av socialsekreterarna har uppgett att de uppfattar att varken arbetsledaren eller kollegorna har mycket negativ inställning till anhörigplacering och annan närståendeplacering. Dock har 1,6 procent av socialsekreterarna uppgett att de uppfattar arbetsledarens inställning till främmande familjehemsplacering som mycket negativ och 3,2 procent av socialsekreterarna att de uppfattar kollegornas inställning till främmande familjehemsplacering som mycket negativ. Tabell 3. Redovisning av om socialsekreterarna anser att olika typer av familjehemsplacering försvårar eller förenklar kontakten mellan barnet och dess nätverk? Olika typer av familjehem Försvårar Varken Förenklar Annat kontakten försvårar kontakten mellan barnet eller förenklar mellan barnet och dess nätverk kontakten och dess nätverk mellan barnet och dess nätverk % Antal % Antal % Antal % Antal Totalt Anser Du att placering hos "främmande" familjehem Anser du att placering hos en anhörig Anser Du att placering hos annan närstående 6,5 4 71,0 44 4,8 3 17, (n=62) 4,8 3 54, , , (n=62) 1,6 1 62, ,5 9 21, (n=62) Av tabell 3 framgår att av de socialsekreterare som besvarade frågan om de anser att placering i olika typer av familjehem försvårar kontakten mellan barnet och dess närverk eller inte, uppger majoriteten på samtliga frågor att det varken försvårar eller förenklar kontakten mellan barnet och dess nätverk. Till denna fråga gavs socialsekreterarna ett ytterligare svarsalternativ, annat. De socialsekreterare som valde att besvara annat i denna fråga är eniga och menar att det beror mycket på situationen och vilket behov barnet har i det enskilda ärendet. 29

36 6.1.3 Det praktiska arbetet kring nätverksplacering av barn Tabell 4. Redovisning av socialsekreterarnas arbetsrutiner kring placering som sådan, samt arbetsrutiner kring nätverksplacering av barn Förekomst av arbetsrutiner kring placering av barn Ja Nej* Vet ej % Antal % Antal % Antal Totalt Finns det på Din arbetsplats arbetsrutiner för hur man skall arbeta kring placering av barn? 84,0 52 8,0 5 8, (n=62) Tar arbetsrutinerna på Din arbetsplats upp hur man skall arbeta kring nätverksplacering av barn? 60, ,0 8 25, (n=52) *) De som har svarat nej eller vet ej på frågan om det finns arbetsrutiner för hur man skall arbeta kring placering av barn på arbetsplatsen, har inte besvarat följdfrågan om arbetsrutinerna tar upp hur man skall arbeta kring nätverksplacering av barn. Av tabell 4 framgår det att 84,0 procent av socialsekreterarna har svarat att det på deras arbetsplats finns arbetsrutiner för hur man skall arbeta kring placering av barn. Det framgår också av tabell 4 att 60,0 procent av dem som svarat att det finns arbetsrutiner kring placering av barn uppger att arbetsrutinerna tar upp hur man skall arbeta kring nätverksplacering av barn. 15,0 procent har svarat att arbetsrutinerna inte tar upp hur man skall arbeta kring nätverksplacering av barn, medan 25,0 procent har svarat att det på deras arbetsplats finns arbetsrutiner för hur man skall arbeta kring placering av barn, men svarat att de inte vet om arbetsrutinerna tar upp hur man skall arbeta kring nätverksplacering barn. Tabell 5. Redovisning av socialsekreterarnas uppfattning om ifall det i deras dokumentation av överväganden gällande placering av barn i journal går att utläsa om och hur överväganden har gått tillväga Dokumentation av överväganden gällande placering av barn % Antal (n=62) Ja Nej Vet ej 58, , ,2 15 Totalt Av tabell 5 framgår att när det gäller dokumentationen av överväganden vid placering av barn har 17,7 procent av socialsekreterarna svarat att de inte dokumenterar överväganden så att det i journalerna framgår om och hur överväganden gått tillväga. 58,1 procent har svarat att de dokumenterar på ett sätt som gör att det framgår i journalerna om och hur överväganden gjorts och 24,2 procent har svarat att de inte vet om de dokumenterar så det framgår i journalerna. Av kommentarerna går det att utläsa att dokumentationen inte är fullgod och kan utvecklas och en av socialsekreterarna har kommenterat frågan gällande dokumentation med: 30

37 Det finns ingen dokumentation om varför vi inte väljer släktingar, anhöriga, andra närstående som familjehem. Det som dokumenteras är varför vi väljer vissa som familjehem (inte väljer bort). (Citat av en respondent) Tabell 6. Redovisning av socialsekreterarnas upplevelse av skillnader i krav, samt den ekonomisk ersättning mellan nätverksplacering och främmande familjehem Upplevelser av krav och ekonomisk ersättning till familjehem Ja Nej Vet ej % Antal % Antal % Antal Totalt Upplever Du att det ställs lägre krav på anhörighem på Din arbetsplats än på främmande familjehem? Upplever Du att man på din arbetsplats ställer lägre eller högre krav på närståendehem (utanför släkten) än på "främmande" familjehem? Finns det skillnader i den ekonomiska ersättningen mellan anhörighem och "främmande" familjehem på Din arbetsplats? 45, , , (n=62) 17, , , (n=62) 27, , , (n=62) Av tabell 6 framgår det att 45,2 procent av socialsekreterarna upplever att det ställs lägre krav på anhörighem än på främmande familjehem på deras arbetsplatser, medan 30,6 procent svarat att de inte upplever att det finns någon skillnad i de krav som ställs. Till denna fråga gavs socialsekreterarna möjlighet att med egna ord kommentera sitt svar, där det framkommer att familjehemsutredning generellt sett skall gå till på samma sätt för alla familjehem men att det vid rekrytering och utredning av anhörighem ställs lägre krav jämfört med de krav som ställs på främmande familjehem. Socialsekreterarna säger att den befintliga relationen som finns till barnet överväger eventuella brister som kan finnas i hemmet som annars inte skulle godtas för att ta emot andra barn. En respondent skriver släktband kan vara viktigare än att inte ha anmärkningar på t.ex. kronofogden vilket inte är ok för främmande familjehem. En av socialsekreterarna säger att placering inte sker i familjer som är direkt olämpliga även om det är släktingar. Det framkommer också att när ett familjehemsuppdrag är igång ställs samma krav oavsett om det är ett anhörighem eller ett främmande familjehem. När det gäller den ekonomiska ersättningen till familjehem framkommer det av tabell 6 att 27,4 procent av socialsekreterarna svarat att det finns skillnader i den ekonomiska ersättningen mellan anhörighem och främmande familjehem på deras arbetsplats, medan 30,6 procent har svarat att det inte finns några skillnader i den ekonomiska ersättningen. Utifrån kommentarerna till frågan går det att utläsa att flera svarat att anhörighemmen rent generellt får lägre ersättning för sitt uppdrag som familjehem, men att socialförvaltningen utgår från rekommendationer från SKL. Det framkommer att det som vanligen skiljer är att anhörighem inte får något arvode för sitt uppdrag utan bara omkostnadsersättning. Enligt kommentarerna beror det i vissa fall på att den anhörige själv inte vill ha något arvode för att ta hand om barnet och ibland beror det på att kommunen anser att anhöriga inte ska få betalt för att ta hand om sina släktingar. 31

38 Tabell 7. Redovisning av socialsekreterarnas arbete kring övervägande av nätverksplacering Övervägande vid familjehemsplacering av barn % Antal (n=62) Vems nätverks beaktar Du vid övervägande av nätverksplacering vid placeringstillfället? Vårdnadshavarnas Barnets Både vårdnadshavarnas och barnets Annans , ,5 40 1,6 1 Hur ytligt eller grundligt undersöker Du barnets nätverk vid en placering? Inte alls Mycket ytligt Ytligt Grundligt Mycket grundligt 1, , ,6 45 3,2 2 Hur ofta eller sällan gör Du överväganden om nätverksplacering vid placeringstillfället? Alltid Ofta Sällan Aldrig 53, , ,3 7 8,1 5 Hur ofta eller sällan gör Du överväganden om anhörigplacering vid placeringstillfället? Alltid Ofta Sällan Aldrig 53, , ,9 8 8,1 5 Hur ofta eller sällan gör Du överväganden om annan närståendeplacering vid placeringstillfället? Alltid Ofta Sällan Aldrig 46, , ,5 9 9,7 6 Av tabell 7 framgår det att på frågan om vems nätverk socialsekreterarna beaktar vid övervägande av nätverksplacering, har 64,5 procent svarat att de beaktar både vårdnadshavarna och barnets nätverk, medan 33,9 procent svarat att de beaktar barnets nätverk. Vidare framgår det av tabell 7 att 75,8 procent av socialsekreterarna har svarat att de undersöker barnets nätverk grundligt eller mycket grundligt vid placering medan 22,6 procent har svarat att de undersöker barnets nätverk ytligt. Typvärdet för denna fråga är grundligt, med en svarsfrekvens på 72,6 procent. 32

39 Slutligen framgår det av tabell 7 att på frågan hur ofta eller sällan man gör övervägande om nätverksplacering vid placeringstillfället, har 53,2 procent av socialsekreterarna svarat att de alltid gör överväganden, 27,4 procent har svarat att de gör det ofta, 11,3 procent att de gör det sällan och 8,1 procent att de aldrig gör det. Resultatet på frågorna gällande anhörigplacering och annan närståendeplacering visar, som framgår av tabell 7 på snarlika siffror. Bland de kommentarer som lämnats går att läsa: Under utredningen om barnets situation, i de samtal som förs med vårdnadshavare, tar vi reda på hur nätverket ser ut, relationer med släkt och anhöriga i familjen. Därför har vi en ganska god bild av om det är lämpligt att föreslå någon ur barnets eget nätverk som familjehem. Oftast finns det inget nätverk som är värt att föreslå/utreda som familjehem, då vi inte tror att de klarar av uppgiften eller barnet har inte haft någon som helst kontakt med släkten. De anhöriga som finns kanske står föräldrarna nära men inte barnet. Dessutom kan anhöriga för ena föräldern vara i konflikt med den andra föräldern och dess släkt varför främmande familjehem är att föredra för barnet så att det blir en 'neutral' placering för att minimera konflikterna runt barnet och underlätta umgänget med båda föräldrarna. (Citat av en respondent) En annan respondent har skrivit övervägandet görs alltid men kan ibland avfärdas då det inte finns ett fungerande nätverk. Utifrån frågan om socialsekreterarna anser att man alltid skall överväga nätverksplacering vid placeringstillfället, framkom det att 87,1 procent av de socialsekreterare som har besvarat frågan, svarade ja, medan 12,9 procent svarade nej. En av socialsekreterarna har kommenterat frågan med svar JA vid akut- och tillfällig placering, svar NEJ vid ett planerat placeringstillfälle. 33

40 6.1.4 Påverkansfaktorer kring arbetet med placering av barn Tabell 8. Redovisning av hur mycket eller lite olika faktorer påverkar socialsekreterarnas beslut gällande placering av barn Faktorer som påverkar socialsekreterarnas beslut gällande placering av barn Hur mycket eller lite påverkar följande faktorer Dina beslut gällande placering av barn?* Mycket** Lite Inte alls % Antal % Antal % Antal Totalt antal Tidsåtgång Arbetsbelastning Pengar Egna erfarenheter och värderingar Barnets familjebakgrund 30, , ,3 7 (n=59) 41, , ,9 8 (n=60) 17, , ,7 11 (n=59) 61, ,3 20 1,6 1 (n=59) 87,1 54 9, (n=60) Riktlinjer Lagstiftning 79, , (n=59) 88,7 55 8, (n=60) *) Flera svarsalternativ var möjliga i denna fråga. **) Svarsalternativen Väldigt mycket och Mycket har slagits samman till Mycket. Svarsalternativen Lite och Väldigt lite har slagits samman till Lite. Av tabell 8 framgår att de fyra faktorer som flest socialsekreterarna svarat påverkar deras beslut gällande placering av barn mycket är lagstiftning, barnets familjebakgrund, riktlinjer och egna erfarenheter och värderingar. Den faktor som minst antal socialsekreterare har angett påverkar deras beslut gällande placering av barn är pengar. Lika många socialsekreterare har svarat att pengar är en faktor som påverkar besluten gällande placering av barn mycket som antalet socialsekreterare som svarat att pengar inte alls påverkar deras beslut gällande placering av barn Socialsekreterarnas definition av anhörig och annan närstående Socialsekreterarna har tillfrågats vilka de främst anser tänkbara vid en anhörigplacering. Av resultatet framgår att mor- och farföräldrar är de som flest anser tänkbara vid en anhörigplacering med 48,7 procent i svarsfrekvens, vilket också är typvärdet för denna fråga. Därefter anses moster/morbror/faster/farbror som tänkbara. Övriga som angetts som tänkbara vid en anhörigplacering är äldre syskon, annan vårdnadshavare, föräldrar som ej är vårdnadshavare, kusin och före detta make/maka/sambo. 1,6 procent svarat att de inte vet vilka de anser som främst tänkbara att göra en anhörigplacering hos. 3,2 procent har lämnat ett svar som ej går att kategorisera. En av socialsekreterarna har kommenterat frågan med: Man undersöker hur nätverket runt barnet ser ut. Finns det en närstående/anhörig som kan anses vara lämplig så utreder man om det är bra för barnet att placeras där. Är det så att familjen/nätverket av någon anledning är dysfunktionellt på något sätt och anses vara olämpligt så är det ett utomstående hem som gäller. (Citat av en respondent) 34

41 Socialsekreterarna har även tillfrågats vilka de främst anser tänkbara vid en annan närståendeplacering. 20,4 procent av socialsekreterarna har svarat att de ser vänner till föräldrarna som främst tänkbara, vilket också är typvärdet för denna fråga. Vidare framgår att vissa personer som socialsekreterarna anser tänkbara vid annan närståendeplacering är desamma som anses som tänkbara vid en anhörigplacering. Övriga som angetts som tänkbara vid en annan närståendeplacering är granne, barnets vänners familjer, styvföräldrar, styvsyskon, gudföräldrar, förskolepersonal och lärare, övrig närstående släkt, avlägsen släkting, syskonens nära vänner, mor- och farföräldrars vänner, vuxen i barnets förening, kontaktfamilj, bekanta, annan närstående till barnet och svåger/svägerskas föräldrar. 5,4 procent har svarat att de inte vet vilka de anser som främst tänkbara att göra en annan närståendeplacering hos. 15,1 procent har lämnat ett svar som ej går att kategorisera Socialsekreterarnas kunskap om bestämmelsen 6 kap. 5 SoL "...skall det i första hand övervägas..." ; 74,0% Vet ej; 3,0% "...bör det i första hand övervägas..." ; 23,0% Figur 2. Redovisning av socialsekreterarnas kunskap om vad som står i bestämmelsen 6 kap. 5 SoL, (n=62). Av figur 2 framgår det att 74,0 procent av socialsekreterarna vet att det står skall i bestämmelsen 6 kap. 5 SoL. 23,0 procent svarar att det står bör i bestämmelsen och 3,0 procent svarar vet ej. 35

42 6.1.7 Beroende mellan olika variabler Nedan presenteras bivariata analyser för de frågor som anses intressanta att vidare undersöka eventuella samband emellan utifrån studiens syfte och frågeställningar. Utifrån resultatet som redovisas i tabell 2 görs en vidare dataanalys för att se om inställningen till olika typer av familjehemsplaceringar är beroende av om socialsekreterarna har egna barn eller inte. Tabell 9. Redovisning av socialsekreterarnas inställning till olika typer av familjehemsplaceringar, fördelat efter om de har egna barn eller inte Socialsekreterarnas inställning till olika typer av familjehemsplacering Ja Har Du egna barn? Nej % Antal % Antal Vad har Du för inställning till nätverksplacering? Bra* Dålig 90, ,2 20 9,8 4 4,8 1 Totalt 100 (n=41) 100 (n=21) Vad har Du för inställning till anhörigplacering? Bra Dålig 87, , ,2 5 9,5 2 Totalt 100 (n=41) 100 (n=21) Vad har Du för inställning till annan närståendeplacering? Bra Dålig 90, ,3 20 9,8 4 4,8 1 Totalt 100 (n=41) 100 (n=21) Vad har Du för inställning till främmande familjehemsplacering? Bra Dålig , ,8 1 Totalt 100 (n=41) 100 (n=21) *) Svarsalternativen Mycket bra och Ganska bra har slagits samman till Bra. Svarsalternativen Ganska dålig och Mycket dålig har slagits samman till Dålig. Av tabell 9 framgår att cirka 90,0 procent av socialsekreterarna har positiv inställning till familjehemsplaceringar av barn, oavsett typ och oberoende av om de har egna barn eller inte. 90,2 procent av socialsekreterarna som har egna barn anger att de har positiv inställning till nätverksplacering medan 9,8 procent anger att de har negativ inställning till nätverksplacering. En högre andel av socialsekreterarna som inte har egna barn anger att de har positiv inställning till anhörigplacering och till annan närståendeplacering, än de som har egna barn. När det gäller främmande familjehemsplacering har samtliga socialsekreterare som har egna barn svarat att de har en positiv inställning medan det bland de som inte har egna barn är 4,8 procent av socialsekreterarna som svarat att de har en negativ inställning till främmande familjehemsplacering. 36

43 Utifrån resultatet som redovisas i figur 2 görs en vidare dataanalys för att se om kunskapen om bestämmelsen är beroende av hur länge socialsekreterarna har arbetat med placering av barn. Tabell 10. Redovisning av socialsekreterarnas kunskap om vad det står i bestämmelsen 6 kap. 5 SoL, fördelat efter antal arbetade år med placering av barn Vad säger bestämmelsen 6 kap. 5 SoL? Upp till 5 år 6-10 år år Mer än 15 år % Antal % Antal % Antal % Antal När ett barn placeras bör det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående När ett barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående 34,4 11 7,1 1 22,2 2 16,7 1 59, , ,8 7 83,3 5 Vet ej 6, Totalt 100 (n=32) 100 (n=14) 100 (n=9) 100 ( n=6) Av tabell 10 framgår att det är de som arbetat upp till och med 5 år samt mellan år som har de högre svarsfrekvenserna vid det felaktiga svarsalternativet. Typvärdet här är de som arbetat upp till och med 5 år. Av de socialsekreterare som svarat korrekt svarsalternativ är det de som arbetat med placering av barn upp till och med 5 år och 6-10 år som har den högre svarsfrekvensen. Typvärdet är också för de som svarat korrekt de som har arbetat upp till och med 5 år. De 2 socialsekreterare som har svarat att de inte vet vad som står i bestämmelsen har arbetat med placering av barn mindre än 6 år. 37

44 Utifrån resultatet som redovisas i tabell 8 görs en vidare dataanalys för att se om egna erfarenheter och värderingar och barnets familjebakgrund påverkar besluten beroende på om socialsekreterarna har egna barn eller inte. Tabell 11. Redovisning av hur mycket eller lite socialsekreterarnas egna erfarenheter och värderingar, samt barnets bakgrund påverkar deras beslut gällande placering av barn, fördelat på om de har egna barn eller inte Egna erfarenheter och värderingar och barnets familjebakgrund som påverkansfaktorer Ja Har Du egna barn? Nej % Antal % Antal Egna erfarenheter och värderingar Mycket* Lite Inte alls 66, , , ,0 8 2, n= n=20 Barnets familjebakgrund Mycket Lite Inte alls 90, , ,0 4 10, n= n=20 *) Svarsalternativen Väldigt mycket och Mycket har slagits samman till Mycket. Svarsalternativen Lite och Väldigt lite har slagits samman till Lite. Av tabell 11 framgår att majoriteten av socialsekreterarna som har egna barn som har besvarat frågan, har svarat att de påverkas mycket av egna erfarenheter och värderingar i sina beslut gällande familjehemsplacering av barn. 30,8 procent av de som har egna barn, som har besvarat frågan, svarar att de påverkas lite av egna erfarenheter och värderingar i sina beslut gällande familjehemsplacering av barn. Majoriteten av socialsekreterarna som inte har egna barn, har också svarat att de påverkas mycket av Egna erfarenheter och värderingar. 40,0 procent av de som inte har egna barn, som har besvarat frågan, svarar att de påverkas lite av Egna erfarenheter och värderingar i sina beslut gällande familjehemsplacering av barn. Vidare framgår det av tabell 11 att de flesta socialsekreterare, oberoende om de har egna barn eller inte, svarat att barnets familjebakgrund påverkar deras beslut gällande familjehemsplacering av barn mycket. 38

45 Utifrån resultatet som redovisas i tabell 8 görs en vidare dataanalys för att se om egna erfarenheter och värderingar och barnets familjebakgrund påverkar besluten beroende på när socialsekreterarna tog sin examen. Tabell 12. Redovisning av hur mycket eller lite socialsekreterarnas egna erfarenheter och värderingar, samt barnets bakgrund påverkar deras beslut gällande placering av barn, fördelat på när de tog sin examen Egna erfarenheter och värderingar och barnets familjebakgrund som påverkansfaktorer % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal Egna erfarenheter och värderingar Mycket* Lite Inte alls 58, ,9 11 3,5 1 66,7 8 33, ,3 1 66, ,3 5 16, ,0 3 25, ,0 4 20, (n=29) (n=12) (n=3) (n=6) (n=4) ( n=5) Barnets familjebakgrund Mycket Lite Inte alls 93,1 27 6, ,7 2 33, ,3 5 16, ,0 3 25, ,0 4 20, (n=29) (n=13) (n=3) (n=6) (n=4) (n=5) *) Svarsalternativen Väldigt mycket och Mycket har slagits samman till Mycket. Svarsalternativen Lite och Väldigt lite har slagits samman till Lite. Av tabell 12 framgår att majoriteten av socialsekreterarna, oavsett när de tog sin examen, anser att egna erfarenheter och värderingar påverkar deras beslut mycket, förutom de som tog sin examen mellan , där 66,7 procent svarat att egna erfarenheter och värderingar påverkar deras beslut gällande placering av barn lite. Av tabell 12 framgår också att de som till störst andel anser att barnets familjebakgrund påverkar deras beslut gällande placering av barn mycket är de som tagit sin examen mellan åren , där alla svarat att faktorn barnets familjebakgrund påverkar deras beslut vid placering av barn mycket. Ingen har svarat att barnets familjebakgrund inte alls påverkar deras beslut gällande placering av barn, oavsett när de tog sin examen. 39

46 6.2 Analys Utifrån tidigare forskning har socialsekreterare en skeptisk inställning till att placera barnet i dess nätverk, men Näslund (1999) tror dock att denna skepsis är på väg att försvinna. Utifrån det resultat som framkommer i studien har socialsekreterarna en positiv inställning till nätverksplacering av barn. Detta styrker det Näslund skriver år 1999 om att den skeptiska inställningen var på väg att försvinna. Socialsekreterarna i studien uppfattar även sina kollegors och arbetsledares inställning till nätverksplacering av barn som positiv. Resultatet som framkommer visar därmed på motsatsen till den tidigare forskning som visar att socialsekreterare har en skeptisk inställning. Ytterst få har en negativ inställning till nätverksplacering av barn. Dock visar resultatet i studien gällande socialsekreterarna egen inställning och deras uppfattning om vad deras kollegor och arbetsledare har för inställning till främmande familjehem, att de har en mer positiv inställning till främmande familjehemsplaceringar än till nätverksplaceringar. Socialsekreterarnas inställning till familjehemsplacering kan förklaras och förstås med det Näslund (1999) skriver. Näslund tror att socialsekreterarnas arbete styrs av egna erfarenheter och tidigare kunskaper, men också till väldigt hög grad av värderingar som skapas inom den egna arbetsgruppen, samt av socialsekreterarnas egna värderingar. Resultat kan även förklaras och förstås med hjälp av den generella systemteorin, där subsystemet, socialsekreterarna, påverkar varandra med deras värderingar och tidigare erfarenheter. Även överordnade system, arbetsledarens erfarenheter och värderingar, kan komma att påverka vilken inställning socialsekreterarna har. Forsberg och Wallmark (2002) skriver att ett socialt system är i ständig förändring, och när en förändring sker i en del av systemet sker förändringar i hela systemet. Öqvist (2008) skriver om fjärilseffekten, vilken kan vara en del av förklaringen till den inställning som finns hos olika berörda social arbetare, t.ex. att arbetsledarens erfarenheter och värderingar och inställning påverkar hur arbetsledaren vill att socialsekreterarna utför sig arbete och därmed överförs till socialsekreterarna när de skall fatta sina beslut i sitt dagliga arbete, t.ex. gällande typ av familjehemsplacering. Resultatet i denna studie visar att socialsekreterarna, oberoende av om de har barn eller inte, har en positiv inställning till olika typer av familjehemsplaceringar. Vidare visar resultatet att andelen socialsekreterarna som har en positiv inställning till främmande familjehemsplacering av barn är högre bland de som har egna barn än bland de som inte har egna barn, medan frekvensen för den positiva inställningen för de övriga typerna av familjehemsplacering är högre bland de som inte har egna barn. Detta kan, likt ovan, förklaras och förstås genom det Näslund (1999) skriver om att socialsekreterarnas egen kunskap, erfarenheter och egna värderingar styr deras arbete. Utifrån studier som Sundell och Karlsson (1999) redovisar, kan detta också förklaras och förstås genom socialsekreterarnas egen inställning och erfarenheter kring barnuppfostran, vilka de tolkar kan vara aspekter som är styrande för socialsekreterare när de fattar beslut om familjehemsplacering. De socialsekreterare som har egna barn kan möjligen ha en större och annan erfarenhet av barnuppfostran än de som inte har egna barn. Resultatet visar att en högre andel av socialsekreterarna som har egna barn anser att egna erfarenheter och värderingar påverkar deras beslut gällande placering av barn än de som inte har egna barn. Detta kan förklaras och förstås genom det som Sundell och Karlsson (1999) redovisar gällande att socialsekreterarnas egen inställning och erfarenhet kring barnuppfostran är styrande när de fattar beslut om familjehemsplacering och kan med det kopplas till erfarenheter av om man har egna barn eller inte. 40

47 Tidigare forskning tar upp konflikter som en nackdel när det gäller nätverksplacering av barn (Linderot 2006; Vinterhed 1985; Westberg & Tilander 2010). Resultatet i studien visar att socialsekreterarna anser att konflikter i form av lojalitetskonflikter är vanligare vid anhörigplacering än vid andra typer av familjehemsplacering, och är något som socialsekreterarna har erfarenhet av. Utifrån den utvecklingsekologiska systemteorin anses det inte lämpligt att placera ett barn inom det egna nätverket om det råder obalans mellan systemen. Det måste finnas en balans mellan systemen för att ett barns fortsatta utveckling ska bli gynnsam. Enligt lagstiftningen skall vård utanför det egna hemmet i första hand vara en tillfällig insats (Vinnerljung 2001). För att en placering ska kunna upphöra och att barnet ska kunna flytta hem till sina föräldrar, måste relationen mellan föräldrarna och familjehemmet vara fungerande under placeringstiden. En fungerande relation är viktig för att kunna återupprätta och bibehålla relationen mellan barnet och dess föräldrar. Utifrån tidigare forskning har det framkommit att dokumentationen kring hur och om ett övervägande gått till ofta är bristfällig. De uppgifter som Länsstyrelsen (2004) i Värmlands län rapporterat visar på bristande dokumentation kring övervägande om nätverksplacering. Studiens resultat visar att socialsekreterarna anser att de dokumenterar på ett sätt att det i journal går att läsa om och hur övervägandet kring nätverksplacering har gjorts. Ett antal av socialsekreterarna har svarat nej och vet ej och därmed framkommer det i denna studie att det ändå finns brister i dokumentationen. Enligt 11 kap. 5 SoL (SFS 2001:453) har socialsekreterarna dokumentationsskyldighet. Linderot (2006) får i sin studie fram att det ställs lägre krav på anhörighem än på främmande familjehem. Resultatet i denna studie visar att de flesta socialsekreterarna upplever att det ställs lägre krav på anhörighem än på främmande familjehem vilket styrks av Linderots forskning. En socialsekreterare kommenterar med att skriva att om anhörighemmet har en skuld hos kronofogden så kan denna skuld förbises, medan man inte förbiser en sådan skuld när det gäller främmande familjehem, om man bedömer att detta blir det bästa för barnet. Enligt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Skerfving 2005) kan detta förklaras och förstås genom att socialsekreterarna bedömer relationen mellan barnet och den anhörige eller annan närstående, på mikronivå, som väldigt betydelsefull. Så betydelsefull att brister godkänns från socialförvaltningen, på exonivå, som egentligen enligt lagstiftningen, på makronivå, inte skulle godkännas. Helheten är större än delarna, där socialsekreterarna måste ha fokus på helheten och inte på delarna. Även resultatet i denna studie om den ekonomiska ersättningen till anhörighemmen, där det framkommer att ersättningen för anhörighemmen är lägre, styrks av tidigare forskning. Studie kommer fram till, likt tidigare forskning, att ersättningen till anhörighemmen i vissa fall är lägre. I riktlinjer från SKL görs ingen skillnad på den ekonomiska ersättningen till anhörighem och andra familjehem (Näslund 1999), men både i denna studie och i tidigare forskning framkommer skillnader. Skillnaderna kan ibland bero på att anhörighemmen inte vill ta emot ersättning för att ta hand om sin släkting och ibland att kommunerna har som policy att betala ut lägre ersättning till anhörighemmet (Näslund 1999). Utifrån resultatet som framkommer på frågan vems nätverk socialsekreterarna beaktar vid nätverksplacering, svarar majoriteten att de beaktar både vårdnadshavarens och barnets nätverk. Den utvecklingsekologiska systemteorin sätter barnet i fokus, likt 1 kap. 2 SoL, där barnets bästa alltid skall beaktas. Lindrot (2006) skriver att kartlägga barnets nätverk inte är detsamma som att kartlägga föräldrarnas nätverk. I den utvecklingsekologiska systemteorin är barnet i fokus och socialsekreterarna ska enligt teorin lyfta fram barnets egna nätverk och kartlägga barnets nätverk så långt det går. Socialsekreteraren i förhållande till det aktuella 41

48 barnet, där det beslutas om en familjehemsplacering, befinner sig på en exonivå enligt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Socialsekreteraren skall enligt de systemteoretiska perspektiven se till att interagera med barnets sociala nätverk, för att kartlägga barnets livssituation och finna stödjande anhöriga eller andra närstående till barnet. Socialsekreteraren skall också utreda destruktiva relationer i barnets nätverk. Klefbeck och Ogden (1996) skriver att det är socialsekreterarens sak att utreda vilka fungerande nätverk som finns kring klienten. Systemteorierna betonar återigen vikten av fokus läggs på helheten och inte på delarna. På frågan om hur ofta eller sällan socialsekreterarna överväger nätverksplacering anger 87,1 procent av socialsekreterarna att man alltid skall överväga nätverksplacering. På frågan och vad som står i bestämmelsen 6 kap. 5 SoL, svarar 26 procent att de inte vet vad som står i bestämmelsen. Utifrån resultatet i denna studie framkommer när man undersöker om det finns något samband mellan socialsekreterarnas kunskap om vad som står i bestämmelsen 6 kap. 5 SoL och hur länge man arbetat med placering av barn att majoriteten av de som svarat korrekt svarsalternativ, är de som arbetat upp till 5 år och mellan 6-10 år. Det brister som finns när det gäller att överväga nätverksplacering och den bristande kunskapen om vad som står i bestämmelsen, kan förklaras och förstås med hjälp av den generella systemteorin. Det överordnade sociala systemet, lagstiftning, styr de underordnade subsystemen, arbetsledarna och socialsekreterarna. Arbetsledarna ses här som ett överordnat system gentemot socialsekreterarna. Bristerna gällande övervägande av nätverksplacering och kunskapen om vad som står i bestämmelsen kan ligga på en mer övergripande nivå. De brister som finns gällande övervägande om nätverksplacering och kunskapen om bestämmelsen skulle kunna bero på att organisationen och arbetsledarna inte fullt ut tar ansvar för socialsekreterarnas möjlighet till fortbildning, för att kunna hålla sig uppdaterade gällande lagstiftning och dylikt om vad som styr deras arbete. När det gäller ett eventuellt samband mellan kunskapen om bestämmelsen och antal arbetade år skulle det kunna bero på och förklaras med att man som ny inom området är mer kunskapssökande och driven att hålla sig uppdaterad än de socialsekreterare som arbetat många år med placering av barn och som kanske varit verksam inom området innan lagändringarna genomförts. Öqvist (2008) menar att det viktiga som sker i en organisation, sker mellan gränserna. Kommunikationen och interaktionen mellan de olika subsystemen måste fungera. Dessa olika system påverkar och påverkas av varandra och är i ständig förändring. I nuläget säger resultatet i denna studie en sak, men då samhället hela tiden är i ständig förändring (Forsberg & Wallmark 2002), kan resultatet komma att förändras inom en framtid och se annorlunda ut. I samband med enkätundersökningen i studien inkom öppna kommentarer. Utifrån kommentarer som Oftast finns det inget nätverk som är 'värt' att föreslå/utreda som familjehem, då vi inte tror att de klarar av uppgiften eller barnet har inte haft någon som helst kontakt med släkten, svar JA vid akut- och tillfällig placering, svar NEJ vid ett planerat placeringstillfälle och vara lämpliga att ens utreda. Jag har inget emot släktingar eller anhöriga som familjehem men oftast är det främmande familjehem som till slut blir det mest lämpliga, kan dessa förklaras och förstås utifrån teorin om det sociala arvet. Av resultatet som framkommer i denna studie går det att utläsa att egna värderingar och barnets familjebakgrund är två faktorer som socialsekreterarna anser påverkar besluten vid familjehemsplacering av barn. Varför just dessa två faktorer är styrande, kan också förklaras och förstås med hjälp av teorin om det sociala arvet. Vidare kan även frågan om socialsekreterarna anser att man alltid ska göra övervägande om nätverksplacering, där 12,9 procent svarat nej, kopplas till teorin om det sociala arvet. Linderot (2006) skriver att om socialsekreterare anser att negativa familjemönster går i arv, finns det en risk att 42

49 socialsekreterare drar slutsatsen att det saknas resurser i hela barnets släkt. Linderot menar att socialsekreterare som påverkas av teorin om det sociala arvet i sitt arbete med familjehemsplacering av barn, riskerar att missa släktingar som kan vara betydande för barnet, kanske inte som familjehem, men som en viktig resurs som kan fungera som ett stöd. Teorin om det sociala arvet (Jonsson 1969) innebär att sociala förhållanden och inställning och beteenden går i arv mellan olika generationer, vilket kan vara en förklaring till kommentarerna som har lämnats. Socialsekreterarna kan ha en tanke om att destruktiva beteenden kan gå i arv och att dessa beteenden kan finnas i övriga släkten, om destruktiva beteenden har framkommit hos barnet eller i barnets släkt. Studiens syfte var med utgångspunkt i 6 kap. 5 SoL dels att studera hur socialsekreterare i Värmlands län arbetar med nätverksplacering av barn. Dels att studera socialsekreterarnas inställning till nätverksplacering av barn. Sammanfattningsvis visar analysen att det resultat som denna studie har kommit fram till styrks till stor del av tidigare forskning. Studiens resultat visar brister i såväl skyldigheten att överväga nätverksplacering, kunskap om bestämmelsen 6 kap. 5 SoL, samt dokumentation om och hur överväganden har gjorts. Resultaten gällande skillnader i krav och den ekonomiska ersättningen styrks också av tidigare forskning. Det framkommer dock i studien, till skillnad från den tidigare forskning som använts, att socialsekreterarna i Värmlands län har en positiv inställning till nätverksplaceringar. Detta motsäger den tidigare forskningen som påvisar att det finns en skeptisk inställning bland socialsekreterare. 43

50 7. Diskussion Diskussionskapitlet inleds med att besvara studiens syfte och frågeställningar. Därefter förs diskussion utifrån metodval och det resultat som framkommit i denna studie. Slutligen förs en kort diskussion kring förslag till fortsatt forskning. 7.1 Besvarande av syfte och frågeställningar Studiens syfte är med utgångspunkt i 6 kap. 5 SoL dels att studera hur socialsekreterare i Värmlands län arbetar med nätverksplacering av barn. Dels att studera socialsekreterarnas inställning till nätverksplacering av barn. Studiens frågeställningar var: - Vad har socialsekreterarna för inställning till nätverksplacering av barn? - Hur bedrivs det praktiska arbetet kring nätverksplacering av barn? - Vad är det som påverkar socialsekreterarnas arbete kring placering av barn? - Hur definierar socialsekreterarna begreppet anhörig? - Hur definierar socialsekreterarna begreppet annan närstående? - Vet socialsekreterarna vad som står i bestämmelsen 6 kap. 5 SoL gällande övervägande av nätverksplacering vid placeringstillfället, då ett barn skall placeras utanför det egna hemmet? Utifrån resultatet som framkommit i denna studie och med hjälp av de analyser som gjordes genom kopplingar till tidigare forskning, nätverksteorier och teorin om det sociala arvet, har vi kommit fram till nedanstående resultat av våra frågeställningar: - Socialsekreterarna har generellt sett en positiv inställning till de olika typerna av familjehemsplaceringar. Av resultatet framgår att en något lägre andel har en positiv inställning till anhörigplacering än till annan närstående placering och främmande familjehemsplacering. Vi anser att en positiv inställning till olika typer av familjehemsplaceringar är en grundläggande plattform för att kunna arbeta med barnet och dess familj ur nätverksteoretiska perspektiv, där socialsekreterarna arbetar utifrån att olika system/nätverk kring barnet skall fungera och verka tillsammans och bilda en fungerande helhet. Socialsekreterarnas utredningsarbete baserar sig på Barns behov i centrum (BBIC), en utredningsmall. En av grundprinciperna i BBIC är utvecklingsekologisk systemteori, där barnets utveckling sker i samspel och i ett sammanhang med omgivningen. För att socialsekreterarna i deras utredningsarbete 44

51 skall kunna skapa sig en uppfattning om ett barn måste miljön där barnet samt föräldrarnas förmåga beaktas. Den omgivande miljön påverkar både barnets utveckling och föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets behov (Dahlberg & Forssell 2006). Socialsekreterarnas utredning måste därför innefatta faktorer i familj och miljö, föräldrarnas förmåga, samt barnets behov. - När det gäller hur socialsekreterarna arbetar kring nätverksplacering av barn, framgår det av resultatet att det på större delen av socialsekreterarnas arbetsplatser finns arbetsrutiner för hur de skall arbeta kring placering av barn. Majoriteten av socialsekreterarna tar också upp att det på deras arbetsplatser finns arbetsrutiner för hur de skall arbeta kring nätverksplacering av barn. Vidare framgår det av resultatet att majoriteten av socialsekreterarna beaktar både barnets och vårdnadshavarnas nätverk vid övervägande av nätverksplacering vid placeringstillfället. Hur detta skall tolkas utifrån att lagstiftningen menar att socialsekreterare alltid skall ha barnet bästa i fokus kan vi inte säga något om, men det är intressant att tänka på och fundera kring. Majoriteten av socialsekreterarna undersöker barnets nätverk grundligt eller mycket grundligt vid en familjehemsplacering. Utifrån detta kan sägas att överväganden i de fallen gjorts, även om det i slutänden inte innebär att barnet familjehemsplaceras i sitt befintliga nätverk, så har övervägandeskyldigheten som lagstiftningen reglerar fullföljts. Strax över hälften av socialsekreterarna svarar att de alltid gör övervägande vid placeringstillfället när ett barn skall familjehemsplaceras utanför det egna hemmet. Med tanke på att lagstiftningen säger att socialsekreterare alltid skall överväga om barnet kan tas emot av anhörig eller annan närstående borde den siffran vara 100 procent, men resultatet visar något annat. - Enligt denna studie är de faktorer som påverkar socialsekreterarnas beslut gällande placering av barn mycket; lagstiftning, barnets familjebakgrund, riktlinjer och egna erfarenheter och värderingar. Enligt socialsekreterarna styr tidsåtgång, arbetsbelastning, och pengar deras beslut vid placering av barn i mindre utsträckning. - Av resultatet i denna studie framgår det att de personer socialsekreterarna främst anser som tänkbara vid en anhörigplacering är framförallt mor- och farföräldrar, mostrar, morbröder, fastrar och farbröder, vilka kändes som självklara svar. Utifrån att barnet och dess behov skall vara i fokus och att barnets bästa skall beaktas, är de befintliga relationer som oftast finns till dessa människor som angivits väldigt betydelsefulla för barnet. Det är också de ovan nämnda personer som lyfts fram i lagstiftningen när det skrivs att det i första hand skall övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig. - Av resultatet i denna studie framgår det att de personer socialsekreterarna främst anser som tänkbara vid en annan närstående placering är framförallt vänner till föräldrarna, förskole- och lärarpersonal, samt barnets vänners familjer. Vi har diskuterat hur socialsekreterarna tänker när de anger att föräldrarnas vänner är de som främst anses tänkbara som annan närstående till barnet. Barnets nätverk är inte detsamma som föräldrarnas nätverk. Vem är det socialsekreterarna sätter i fokus och vems bästa beaktar de om socialsekreterarna främst anser föräldrarnas vänner som tänkbara som annan närstående vid en familjehemsplacering? Naturligtvis kan det vara så att föräldrarnas vänner står barnet nära, och gör det säkert i många fall, men tänker socialsekreterarna överhuvudtaget på att de människor som står föräldrarna nära inte alls behöver stå barnet nära när de besvarat frågan? 45

52 - Majoriteten av socialsekreterarna vet att 6 kap. 5 SoL idag säger att när ett barn placeras skall det i förta hand övervägas om barnet kan tas omhand av någon anhörig eller annan närstående. 26 procent av socialsekreterarna har dock svarat antingen att de inte vet vad som står i lagen eller svarat att det står bör det i första hand övervägas om barnet kan tas omhand av någon anhörig eller annan närstående. 7.2 Resultatdiskussion Några av socialsekreterarna har svarat aldrig på frågorna; hur ofta eller sällan gör Du överväganden om nätverksplacering, anhörigplacering och annan närståendeplacering. Ytterligare några fler socialsekreterare har besvarat frågorna med sällan. Kan det vara så att de som svarat aldrig på dessa frågor inte var rätt personer för vår studie och egentligen inte borde ingått i vårt urval, men ändå kommit med i studien på grund av den otydlighet gällande vilka socialsekreterare vi avsåg att studera? När det gäller de socialsekreterare som besvarat frågorna med sällan funderar vi på om det kan bero på att man i den kommun där dessa socialsekreterare arbetar inte gör placeringar så ofta och därför svarat sällan? Eller om det är så att dessa socialsekreterare inte gör övervägande om nätverksplacering i alla de ärenden där ett barn skall placeras utanför det egna hem, som det står i 6 kap. 5 SoL att socialsekreterarna skall göra? Lagstiftningen reglerar inte i vilket familjehem ett barn skall familjehemsplaceras i, utan bara att ett övervägande om nätverksplacering skall göras. Eftersom bestämmelsen 6 kap. 5 SoL reglerar detta borde egentligen alla socialsekreterarna som besvarat frågan svarat alltid, men så är inte fallet. 12,9 procent av socialsekreterarna har svarat att arbetsbelastning inte påverkar deras beslut gällande placering av barn alls. 17,7 procent av socialsekreterarna har svarat att pengar inte påverkar deras beslut gällande placering av barn alls. Vi har diskuterat och funderat hur dessa socialsekreterare tänker kring detta. Vi har svårt att tro att arbetsbelastning och pengar inte alls påverkar de beslut som tas gällande familjehemsplacering av barn. Om socialförvaltningen hade obegränsat med resurser när det gäller tid och pengar, tror och hoppas vi, att socialsekreterarna skulle lägga ner betydligt mycket mer, både tid, pengar och resurser, på att arbeta med att hitta ett nätverkshem som kan ta emot barnet vid en familjehemsplacering. Kanske till och med stötta och hjälpa ett familjehem som kanske med dagens resursåtstramningar inte skulle bedömas lämpligt som familjehem. Att arbetsbelastning och pengar inte är de faktorer som påverkar beslut gällande placering av barn mycket bör vi alla vara tacksamma för, men man bör nog ändå alltid som socialsekreterare i sitt arbete ha dessa faktorer i beaktan i alla situationer i sitt dagliga arbete. 61,3 procent har svarat att egna erfarenheter och värderingar påverkar besluten gällande placering av barn mycket. Här ser vi en risk för godtycklighet där klienten, i detta fall barnet som skall placeras och dess familj, beroende på vilken utredande socialsekreterare de får, bedöms utifrån dennes erfarenheter och värderingar. Att bedömningen görs utifrån socialsekreteraren själv och inte utifrån det individuella barnet och dennes familj. Att olika bedömningar görs inom det sociala arbetet går nog aldrig att kunna komma ifrån, då relationer skapas i möten mellan klient och socialarbetare, samt att beslut fattas utifrån människor med känslor och med erfarenheter och värderingar. Vi anses dock att det är viktigt att ha detta i åtanke och lyfta upp, då det i vissa fall är avgörande för andra människors fortsatta liv vilka bedömningar man som socialarbetare gör och vilka beslut som fattas. Med Bronfenbrenners modell som utgångspunkt, som sätter barnet i fokus borde inte socialsekreterarnas personliga inställning påverka socialsekreterarens beslut och avgöra placeringsform för barnet. 46

53 Socialsekreterarnas egna erfarenheter och värderingar är en av kunskapskällorna inom den idag så uppmärksammade evidensbaserade praktiken som är under utveckling inom det sociala arbetet (Socialstyrelsen 2011). Evidensbaserad praktik är ett sätt att bedriva arbetet där de tre kunskapskällorna personens situation och kontextuella omständigheter, personens erfarenhet och önskemål och vetenskaplig evidens, gemensamt i skärningspunkten emellan dessa tre skapar den professionella expertisen. 87,1 procent av socialsekreterarna har svarat att barnets familjebakgrund påverkar deras beslut gällande placering av barn mycket. Att barnets familjebakgrund påverkar besluten är egentligen självklart och skall så vara, men enligt tidigare forskning och även utifrån de kommentarer vi fått in i denna studie, så kan vi se saker som pekar på att teorin om det sociala arvet och tankar och föreställningar om att destruktiva beteenden går i arv mellan generationer, fortfarande finns kvar bland socialsekreterare. Detta trots att teorin kritiserats hårt och idag enligt forskningen inte har särskilt stor påverkan. Lagstiftningen lyfter fram att nätverket i första hand skall användas som resurs. Naturligtvis är det inte i alla fall lämpligt och det bästa för det enskilda barnet att placeras i nätverket av olika anledningar, men i dagens samhälle med moderna och välutbildade människor har vi en förhoppning om att vi inte ska se attityder och inställningar som skulle kunna kopplas till teorin om det sociala arvet. Lagstiftning är den faktor som flest socialsekreterare har angett påverkar deras beslut gällande placering av barn mycket. Vi har diskuterat om det egentligen är realistiskt att tro att socialsekreterarna skulle svara att lagstiftningen inte påverkar deras beslut eller att den påverkar lite och därmed påvisa att man inte följer lagen. Det är trots allt 8 procent av socialsekreterarna som har besvarat denna fråga, vilka har angett att lagstiftningen påverkar deras beslut gällande placering av barn lite. På frågan vilka socialsekreterarna främst anser som lämplig vid en annan närståendeplacering har 5,4 procent svarat vet ej och 15,4 procent har lämnat svar som är oprecisa som vi inte riktigt kan tolka. Är det så att socialsekreterarna inte vet vad lagstiftningen menar med annan närstående och inte har kunskap om begreppets betydelse? Eller vad är det som gör att de inte kan ange vilka de främst anser tänkbara vid en annan närståendeplacering? Socialsekreterare har till exempel angett mor och farföräldrar som främst tänkbara vid en annan närståendeplacering. Dessa människor ingår inte bland andra närstående, utan de ingår bland de närmast anhöriga till ett barn. Av resultatet framgår det att 26 procent av socialsekreterarna inte har kunskap om vad som står i bestämmelsen i 6 kap. 5 SoL, som bör vara en av de viktigaste bestämmelserna att känna till för en socialsekreterare som arbetar med att placera barn utanför det egna hemmet. Vad är det som ligger bakom att de inte har denna kunskap? Är det för att de inte får möjlighet att fortbilda sig och hålla sig uppdaterade på de lagförändringar som genomförs och på vem ligger ansvaret för att de socialsekreterare som arbetar med dessa frågor känner till den aktuella lagstiftningen? Ligger ansvaret på den enskilde socialsekreteraren eller ligger ansvaret på en högre nivå, på organisationen och verksamhetsledaren? Med ett systemteoretiskt perspektiv kan kopplingar göras till att kommunikationen mellan de olika systemen inte fungerar som den borde göra och att helheten med lagstiftningen som ett av de ingående systemen inte fungerar och de olika delarna inte samverkar med varandra. Vi tycker att det är uppseendeväckande att 26 procent faktiskt inte vet vad som står i 6 kap. 5 SoL. Som socialsekreterare skall de med hjälp av nätverksperspektiv arbeta med att förenkla/förbättra relationerna mellan systemen kring klienten. De socialarbetare som deltagit i studien arbetar med placering av barn och mer än var fjärde socialsekreterare vet inte vad 47

54 som står i bestämmelsen om just nätverket som är en av de viktigaste och mest betydelsefulla delarna i helheten kring barnet. Resultatet anses inte kunna generaliseras på socialsekreterare i andra delar av Sverige, då resultatet som framkommit i studien är vad som gäller i Värmlands län i dagsläget och kan komma att förändras med tiden. Resultatet anses heller inte kunna generaliseras på hela populationen i studien då inget kan sägas om hur socialsekreterarna som inte besvarat enkäten arbetar kring nätverksplacering av barn eller vad de har för inställning till nätverksplacering av barn. När vi undersöker om det finns något beroende mellan socialsekreterarnas inställning till olika typer av familjehemsplacering och om de har egna barn eller inte så framkommer det att socialsekreterarna överlag har en positiv inställning till de olika typerna av familjehemsplacering. Något som vi reagerar på är att när det gäller främmande familjehemsplacering så är det en större andel av de som har egna barn som har angett att de har en positiv inställning än det är bland de som inte har egna barn. Vad är det som gör att man som förälder är mer positiv till att placera ett barn utanför det befintliga nätverket än en socialsekreterare som inte har egna barn och kan referera och tänka sig in i situationen om det skulle gälla ens eget barn? Som förälder skulle vi vilja att våra barn placeras hos en anhörig eller annan närstående om man skulle ställas inför det, medan vi kan tänka oss att en socialsekreterare som inte har egna barn har svårare att relatera till detta då man inte har egna barn. Den typ av familjehemsplacering som minst antal socialsekreterare som har egna barn har angett att de har en positiv inställning till är anhörigplacering och det tycker vi är väldigt uppseendeväckande. Det känns ganska självklart när man själv är förälder att man helst vill att ens barn skall tas omhand av en anhörig om det skulle behövas, men så ser alltså inte resultatet för denna studie ut. Vi funderar på om det kan vara så att man som socialsekreterare har tankar kring det sociala arvet med sig och inte som vi trodde, refererar till sig själv och sina egna barn, utifrån hur man skulle vilja att man själv som förälder och ens egna barn blev behandlad om man skulle hamna i den situation som de barn och familjer man arbetar med befinner sig i. Resultatet om socialsekreterarnas erfarenheter och värderingar påverkar deras beslut gällande placering av barn är beroende av när de tog sin examen visar att högre andel av de som tog sin examen tidigare än 1994 har svarat att egna erfarenheter och värderingar påverkar deras beslut gällande placering av barn mycket, än de som tagit sin examen efter Vi har i efterhand diskuterat att det hade varit intressant att veta hur gamla socialsekreterarna är. Vi ställde ingen sådan fråga i vår enkät men vi tycker oss ändå kunna göra antaganden om att åldern kan ha lite att göra med när man tog sin examen. Tog man sin examen för 25 år sedan törs vi nog kunna göra antaganden om att man inte är ung idag. Vi anser att ju äldre man är desto större livserfarenheter har man som kan påverka vilka beslut man fattar i sitt arbete. 7.3 Metoddiskussion Funderingar och diskussioner fördes kring för- och nackdelar med användandet av enkätundersökning utifrån Ejlertssons bok, Enkäten i praktiken en handbok i enkätmetodik (2005). Denna studie kunde inte genomföras genom intervjuer i alla Värmlands kommuner. Det hade blivit stora transportkostnader att ta sig till och från alla kommuner och framförallt skulle tiden till förfogande inte räcka till för att kunna göra kvalitativa intervjuer i Värmlands alla 16 kommuner. Genom en enkät med standardiserade frågor ställs samtliga respondenter 48

55 inför samma frågor och svarsalternativ, vilket av både Ejlertsson och oss bedömdes som väldigt viktigt för att kunna tolka det insamlade resultat på ett bra sätt. Ytterligare en fördel är att den så kallade intervjuareffekten eliminerades genom användandet av enkätundersökning då socialsekreterarna inte skulle påverkas av sättet frågorna ställdes på. Slutligen bedömdes en webbenkät lämplig för denna studie, både ur en ekonomisk synvinkel och ur en miljöaspekt. En webbenkät bedömdes dessutom spara tid och öka möjligheten för en högre svarsfrekvens. Risken bedömdes större för bortfall vid postenkäter, då en sådan typ av enkät riskerar att läggas åt sidan och glömmas bort. Genom att använda enkätverktyget Query & Report underlättades arbetet kring enkätutskick, insamling, påminnelseutskick och sammanställning av resultatet. Från början var vår tanke att komplettera denna studie med en kvalitativ metod, med djupintervjuer. Detta då vårt urval endast uppgick till 53 respondenter. Funderingar kring vilka socialsekreterare det är som arbetar med det vi avsåg att studera i denna studie har funnits med redan från början. Kommunerna i Värmlands län är organiserade på olika sätt, vilket gör att det ser olika ut från kommun till kommun vilka socialsekreterare det är som fattar beslutet om i vilket familjehem ett barn skall placeras vid placeringstillfället. Misstaget som uppstod i processen vid inhämtning av urvalsgruppen tror vi berodde på att vi var för otydliga i vårt samtyckesbrev till cheferna. Vi insåg, trots att vi själva ansåg att vi var tydliga, borde varit ännu tydligare med vilka socialsekreterare vår studie avsåg att studera. Efter att vi upptäckt vårt misstag och kompletterat med de socialsekreterare som saknades, fick vi totalt 100 respondenter istället för 53 respondenter. Vi beslutade att inte komplettera med djupintervjuer, då denna studies svarsfrekvens uppkom till 62 procent, vilket är att anse som bra (Jacobsen 2007), samt på grund av den begränsade tiden som fanns till vårt förfogande. Det hade dock varit intressant att komplettera med djupintervjuer, då vi hade kunnat fördjupa oss i och reda ut eventuella överraskande resultat (Jacobsen 2007). Möjligheten till en djupare kunskap och förståelse kring socialsekreterarnas arbete kring nätverksplacering av barn, samt deras inställning till nätverksplacering av barn fanns om de frågor som ställdes i enkätundersökningen hade ställts vid en djupintervju. Vidare har vi diskuterat risken att socialsekreterarna som vi avsåg att studera kunde få uppfattningen om att vi personligen har en förutfattad mening om att de inte följer lagstiftningen. Med tanke på detta har vi valt att i våra frågor inkludera tidigare forskning för att visar att det är inte är våra personliga tankar och värderingar. Vi har arbetat och diskuterat mycket kring denna aspekt under vår enkätkonstruktion, för att eliminera känslan av att vi har förutfattade meningar om hur arbetet kring nätverksplaceringar fungerar. Risken med att socialsekreterarna skulle känna sig utpekade kunde innebära uteblivna svar i enkäten. Det är detta vi har försökt att motarbeta. Vårt valda forskningsämne har ingenting med våra personliga åsikter om i vilket familjehem socialförvaltningen placerar ett barn att göra. Det handlar här om arbetet kring och inställningen till nätverksplacering av barn, hos anhöriga och andra närstående. Det är en kontextbunden insats där det aldrig går att säga att varken det ena eller andra är bäst. En individuell bedömning måste göras utifrån det enskilda barnet och dess situation. Av egna erfarenheter av familjehemsplacering i främmande familjehem, finns det inget som gör att vi tycker att dessa familjehemsplaceringar är sämre på något sätt. I vissa fall kan dessa familjehemsplaceringar vara räddningen för både barnet och dess nätverk. Vi vill noga poängtera att vi inte tar ställning för varken den ena eller den andra typen av familjehemsplacering. Vi har insett att vi borde varit tydligare med vad vi menade med begreppet övervägande. Vi försökte vara tydliga genom att skriva vid placeringstillfället i enkätfrågorna, men vi har i 49

56 efterhand insett att det inte räckte. Några socialsekreterare kan ha trott att vi menade den uppföljning som görs av pågående placeringar enligt SoL och 2 LVU, som också benämns övervägande. Vi har valt att inte ta med statistik i kapitlet om bakgrund och tidigare forskning. Detta val gjorde vi utifrån att Linderot (2006) i sin studie kommer fram till att det finns stora brister i de officiella statistiska uppgifter som finns gällande nätverksplacering av barn, som Socialstyrelsen är ansvarig myndighet för. Uppgiftsrapporteringen tas upp som en viktig felkälla. Statistiken bygger på inrapporterade uppgifter från socialförvaltningarna runt om i landet och i underlaget från kommunerna finns det alltså brister som gör att den statistik som finns inte är korrekt, och det är på grundval av detta vi valde att utelämna statistiska uppgifter gällande nätverksplacering i denna studie. Efter upptäckten om att vi inte hade fått med alla socialsekreterare i studien och hade ringt runt till kommunerna igen, fick vi i telefonsamtal med en socialsekreterare veta att denne inte skulle komma att besvara webbenkäten, då hon kände att frågorna i enkäten inte gällde hennes arbetsuppgifter. Det finns en risk att vissa socialsekreterare medvetet har valt att inte besvara webbenkäten, då frågorna inte kändes passande för alla de socialsekreterare som ingick i denna studie. Kommunerna är uppdelade på olika sätt, vilket genererar att risken finns att några socialsekreterare inte alls arbetar med att fatta beslutet om vart ett barn skall familjehemsplaceras vid placeringstillfället, utan arbetar med barn som redan är placerade eller där beslutet om placering redan är fattat. Kan det vara så att det externa och interna bortfall vi fått i denna studie kan kopplas till att socialsekreterarna kände att frågorna inte riktigt gällde deras arbetsuppgifter? Ett aktivt val gjordes att göra enkätfrågorna i webbenkäten obligatoriska, för att tvinga socialsekreterarna att ta ställning i frågorna, samt till viss del för att förhindra internt bortfall. Dock gjorde brister i Query & Report att fråga 38 (se bilaga 4) inte kunde göras till en obligatorisk fråga, då det till just den matrisfrågan fanns sju faktorer och Query & Report klarar endast av att hantera fem faktorer i varje fråga. Därför blev frågan tvungen att delas i två frågor och vi kunde därför inte lägga denna fråga som en obligatorisk fråga efter de första fem faktorerna. Tanken med frågan var att socialsekreterarna själva skulle få möjlighet att välja vilka av de sju faktorerna de ville besvara. Vi har i efterhand insett att det hade gått att lägga även denna fråga som obligatorisk, då vi hade angett inte alls som ett svarsalternativ som de socialsekreterare som inte påverkas av den faktorn kunde valt att besvara. Vi har i efterhand fått insikt om att svarsalternativen till frågorna gällande socialsekreterarnas inställning, som var mycket bra, ganska bra, ganska dålig och mycket dålig, är svårtolkade. Vi har kommit fram till att vi inte kan med säkerhet veta hur socialsekreterarna tolkat och värderar svarsalternativen Vi kan inte värdera vad en bra, respektive dålig inställning är och valde därför att i den löpande texten i stället skriva positiv och negativ inställning. Vi anser att vi kan säga att de som besvarat frågorna med att de har en bra inställning har en positiv inställning medan de som svarat dålig har en negativ inställning, men vi kan inte gradera i vilken grad inställningen är, åt vare sig åt det ena eller andra hållet. Tidigare forskning visar att det finns en skeptisk inställning till nätverksplacering bland socialsekreterare. Linderot (2006) har i sin studie fått fram att inställningen är bättre bland de yngre socialsekreterarna än bland de äldre. Vi vet inte hur gamla de socialsekreterare är som ingick i denna studie, då vi i vid enkätkonstruktionen beslutade att inte ställa någon fråga gällande deras ålder i enkäten då vi vid den tidpunkten inte såg att detta skulle vara intressant 50

57 att få information om. Vi har i efterhand insett att det skulle varit intressant att tagit med en fråga om ålder, för att kunna göra en jämförelse och se om vi hade kunnat se något samband bland socialsekreterarnas inställning och deras ålder. Vi har gjort ett aktivt val att i enkätundersökningen ha med en ren kunskapsfråga trots att vi är mycket väl medvetna om att denna typ av frågor har låg validitet. Vi ansåg att frågan gällande vad som står i bestämmelsen i 6 kap. 5 SoL var betydande och viktig att få besvarad, utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att 26,0 procent av socialsekreterarna som besvarat enkäten inte har kunskap om vad som står i bestämmelsen. Kan det i själva verket vara så att det kan vara ännu fler som egentligen inte vet vad bestämmelsen säger, men som har kollat upp det innan de besvarade frågan? Vi är medvetna om att det finns en risk för att det är så och diskuterade under enkätkonstruktionen denna risk, men valde ändå att ställa frågan. Vi anser att resultatet som framkommer, som visar att 26,0 procent angett felaktiga svar, är uppseendeväckande och då kan det alltså vara så att det egentligen är ännu fler som inte har kunskap om bestämmelsen 6 kap. 5 SoL som vi anser är grundläggande att ha kunskap om för en socialsekreterare som arbetar med att placera barn. När det gäller resultatanalysen fanns inte möjlighet att göra den på ett meningsfullt sätt utan att få celler med väldigt få, eller inga, svarsfrekvenser i, vilket har gjort att pearson chisquare- tester för att mäta statistiska samband tillexempel inte skulle visa ett meningsfullt värde. På grund av detta har vi enbart kunnat jämföra olika svarsfrekvenser i korstabellerna med varandra och sedan analyserat resultatet emot teorier och tidigare forskning utifrån det. Vi har fört en diskussion om att tidigare forskning huvudsakligen tar upp anhörigplacering. Stora delar av den tidigare forskning som vi har använt oss av i denna studie är skriven innan begreppet annan närstående lades till i lagstiftningen. Förmodligen kan detta vara orsaken till att den tidigare forskning som vi har fått fram inte berör annan närståendeplacering. 7.4 Förslag till fortsatt forskning Utifrån denna studie har tankar väckts om varför det råder bristande kunskap gällande bestämmelsen 6 kap. 5 SoL och hur bestämmelsen i praktiken tillämpas. Dessutom har tankar väckts kring vad bristerna i dokumentationen, om och hur överväganden av nätverksplacering har gjorts, kan bero på. Då ämnet nätverksplaceringar verkar vara ett relativt outforskat område vore det intressant att få veta orsakerna till dessa brister. Det resultat vi har fått fram i denna studie styrks till stora delar av tidigare forskning och inga nya upptäckter framkommer. Det vi möjligen kan se är att den skeptiska inställningen som kommer fram i tidigare forskning inte är lika utmärkande bland socialsekreterarna i Värmlands län som den framställs i tidigare forskning. Vi skulle tycka det vore intressant att undersöka om det finns några skillnader i inställningen till nätverksplacering, beroende på hur gammal man är. Vi har förhoppningar om att vår studie väckt tankar, tankar kring vad man socialsekreterare har för inställning och hur man som socialsekreterare arbetar kring placering av barn utifrån vad som står i lagstiftningen, framför allt hos de socialsekreterare som deltagit i studien men även hos andra människor som tar del av den. 51

58 8. Litteraturlista Andersson, G. (1995). Barn i samhällsvård Lund: Studentlitteratur. Andersson, G. (2002). Utvecklingsekologi och sociala problem. I Meuwisse, A & Swärd, H (Red.) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och kultur. Bernler, G. & Johnsson, L. (2001). Teori för psykosocialt arbete. Stockholm: Natur och kultur. Dahlberg, C. & Forssell, A. (2006). BBIC i praktiken att knäcka koden. Lund: Studentlitteratur. Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1 samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur. Forsberg, G. & Wallmark, J. (2002). Nätverksboken om mötets möjligheter. Stockholm: Liber. Jacobsen, D. I. (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Jonsson, G. (1969). Det sociala arvet. Stockholm: Tiden-Barnängen Tryckerier AB. Justitieombudsmannens ämbetsberättelse 2001/02:JO1. Klefbeck, J. & Ogden, T. (1996). Barn och nätverk - Ekologiskt perspektiv på barns utveckling och nätverksterapeutiska metoder i behandlingsarbetet med barn. Stockholm: Liber. Linderot, S. (2006). Att placera eller inte placera i släktinghem, det är frågan. En studie kring familjehemsplaceringar lagstiftning, inställning och handläggning inom socialtjänsten. [Elektronisk]. Lund: Meddelanden från Socialhögskolan 2006:1. Tillgänglig: [ ] Länsstyrelsen Värmland (2004). Familjehemsvården i Värmlands län [Elektronisk]. Rapport 2004:7. Tillgänglig: den_i_varmlands_lan_2002.aspx [ ]. Norström, C. & Thunved, A. (2011). Nya sociallagarna - med kommentarer, lagar och förordningar som de lyder den 1 januari [Elektronisk]. Tillgänglig: F2F40BB8?view=main [ ]. Näslund, E. (1999). Barn i släktinghem klarar sig bättre. Socionomen 7/1999, s

59 Näslund, E. (2002). Att familjehemsplacera ett barn i släkten. I Faureholm, J. & Pedersen, K. Demokratisering af det sociale arbejde med familier. Rapport fra Nordisk Konference om Familierådslagning marts i Köbenhavn. Köbenhavn: Projekt Familierådslagning i Danmark. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Payne, M. (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur. Prop. 1979/80:1 Om socialtjänsten. Prop. 1996/97:124 Ändring av socialtjänstlagen. Prop. 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. SFS 1980:620. Socialtjänstlag. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS:1990:52. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS: 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Justitiedepartementet. Skerfving, A. (2005). Att synliggöra de osynliga barnen om barn till psykiskt sjuka föräldrar. Stockholm: Gothia förlag. Socialstyrelsen (2001). Barn och unga insatser år Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). [Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: 8_ pdf [ ]. Socialstyrelsen (2006). Barn och unga insatser år [Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: [ ]. Socialstyrelsen (2010a). Barn och unga insatser år Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). [Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: [ ]. Socialstyrelsen (2010b). Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2011). Om evidensbaserad praktik. [Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: [ ]. 53

60 Socialutskottets betänkande 1998/99: SoU6. Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige m.m. SOSFS 1997:15. Socialstyrelsens allmänna råd, Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. SOU 1997:116 Barnets Bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. Sundell, K. & Thunell, M. (1997). Att arbeta som familjehem en undersökning av familjehemsvården. Stockholm: Socialtjänsten, FoU rapport 1997:4. Sundell, K. & Karlsson, U. (1999). Social barnavård i tio svenska kommuner. Vilka barn berörs, hur utreds de och vad händer sedan? Stockholm: Socialtjänsten, FoU rapport 1999:26. Svenska kommunförbundet (2003). Barnet och familjehemmet - En handbok om Socialnämndens ansvar. Stockholm: Katarina tryck AB. Vinnerljung, B. (1993). Släktingplaceringar i fosterbarnsvården. Socionomens Forskningssupplement, [Elektronisk], Socionomen 6/1993, s Tillgänglig: [ ]. Vinnerljung, B. (1996a). Svensk forskning om fosterbarnsvård. Stockholm: Liber utbildning AB. Vinnerljung, B. (1996b). Fosterbarn som vuxna. Doktorsavhandling Lunds universitet. Lund: Arkiv förlag. Vinnerljung, B., Sallnäs, M. & Kyhle Westermark, P. (2001). Sammanbrott vid tonårsplaceringar om ungdomar i fosterhem och på institution.[elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen, Centrum för utvärdering av socialt arbete. Tillgänglig: [ ]. Vinterhed, K. (1985). De andra föräldrarna. Om fosterföräldrars förhållningssätt till fosterbarn. Stockholm: SkeabFörlag. Westberg, M. & Tilander, K. (2010). Att lära av fosterbarn åtta års arbete med intervjuer med före detta fosterbarn. Stockholm: Stiftelsen allmänna barnhuset 2010:1. Öqvist, O. (2008). Systemteori i praktiken konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia förlag. 54

61 9. Bilagor Bilaga 1 Samtyckesbrev Hej, Vi är två studenter som läser socionomutbildning vid Karlstads Universitet och vi håller just nu på med vårt uppsatsarbete. Det vi avser att undersöka är hur socialsekreterare som arbetar med familjehemsfrågor i Värmlands 16 kommuner arbetar med s.k. nätverksplaceringar (placering hos anhörig eller annan närstående). Vi kommer att basera vår uppsats på både en kvantitativ metod och en kvalitativ metod. Den kvantitativa delen baseras på en enkätundersökning som kommer att omfatta ca frågor. Den kvantitativa delen kommer att röra sig om ca 2-3 intervjuer ur samma urval, där vi avser att undersöka och fördjupa oss i hur de tänker och resonerar kring nätverksplaceringar. Vilka intervjupersonerna blir är ännu inte bestämt. Det kan bli en i eran kommun och vi frågar härmed om ett godkännande från din sida till att få göra en enkätundersökning och också en eventuell intervju. Är det så att vi får ert godkännande vore vi tacksamma om du sänder oss de mejladresser till de socialsekreterare som arbetar med att placera i familjehem. Har du redan sänt oss mejladresser? Då ber vi vänligt en gång till att sända dessa ännu en gång så att det inte blir fel. De uppgifter som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt och mer stor försiktighet, samt förstöras efter avslutat uppsatsarbete. Med vänliga hälsningar, Alexandra Johansson Heléne Gjermandsen Karlstad, XXXX-XX-XX 55

62 Bilaga 2 - Förbrev Karlstad, XXXX-XX-XX Till Dig som arbetar med placering av barn i Värmlands län. Hej! Inom ett par dagar kommer Du och andra socialsekreterare som arbetar med familjehemsfrågor i de Värmländska kommunerna att få en webb-baserad enkätundersökning utskickad till er kommunmail. Vi som kommer att skicka ut enkäten är två socionomstudenter som läser vid Karlstads Universitet, avdelningen för sociala studier. Vår utbildning avslutas med att vi skall skriva en C- uppsats och det är för att möjliggöra detta som vi ber er besvara enkäten. Syftet är att få mer kunskap om hur socialsekreterare i Värmland arbetar kring nätverksplaceringar av barn. Den webb-baserade enkätundersökningen tar inte mer än ett par minuter att besvara och vi vore oerhört tacksamma om Du besvarade enkäten när den kommer, för att hjälpa oss i vårt fortsatta arbete med vår C-uppsats. Din medverkan i undersökningen är naturligtvis frivillig, men det är mycket betydelsefullt för undersökningens kvalitet och för vår möjlighet att skriva vår uppsats att Du som får enkäten besvarar den. Enkätsvaren kommer endast att användas i vår uppsats och i uppsatsen kommer det inte att framgå uppgifter som gör att dina svar kan knytas till dig som person. Vidare kommer allt material som vi får in behandlas med stor försiktighet. Återigen, allt material som i samlas in kommer att behandlas konfidentiellt och förstörs när arbetet är avslutat! Har du frågor om uppsatsen, enkäten eller besvarandet av den är Du välkommen att kontakta oss per mail eller telefon. Du kan också kontakta vår handledare, Mona.sundh@kau.se. Tack på förhand! Med vänliga hälsningar, Alexandra Johansson Mobil: XXX-XXXXXXX XXXXXXX@hotmail.com Heléne Gjermandsen Mobil: XXX-XXXXXXX XXXXXXX@hotmail.com 56

63 Bilaga 3 - Följebrev Karlstad, våren 2011 Till Dig som arbetar med placering av barn i Värmlands län. Hej! Vår utbildning avslutas med att vi skall skriva en C-uppsats och det är för att möjliggöra detta som vi ber er besvara denna enkät. Syftet är att få mer kunskap om hur socialsekreterare i Värmland arbetar kring nätverksplaceringar av barn. Den webb-baserade enkätundersökningen tar inte mer cirka 5 minuter att besvara och vi vore oerhört tacksamma om Du besvarade enkäten, för att hjälpa oss i vårt fortsatta arbete med vår C- uppsats. Din medverkan i undersökningen är naturligtvis frivillig, men det är mycket betydelsefullt för undersökningens kvalitet och för vårt arbete med uppsatsen att Du besvarar den. Enkätsvaren kommer endast att användas i vår uppsats och i uppsatsen kommer det inte att framgå uppgifter som gör att dina svar kan knytas till dig som person. Vidare kommer allt material som vi får in behandlas med stor försiktighet. Återigen, allt material som i samlas in kommer att behandlas konfidentiellt och förstörs när arbetet är avslutat! Nedan definierar vi några viktiga begrepp som kan behövas för förståelsen av våra frågeställningar: Främmande familjehem : ett familjehem som barnet inte känner sedan tidigare (prop. 1996/97:124; 1996:97:SoU18). Anhörigplacering: Med anhörigplacering menar vi att barnet placeras hos en släkting. Annan närstående placering: Med annan närstående placering menar vi att barnet placeras hos en person som barnet har en relation till men inte är släkt med. Nätverksplacering: Nätverksplacering används som ett samlingsbegrepp för anhörigplacering och annan närstående placering. Med nätverkshem menar vi det hem där en nätverksplacering enligt ovanstående definition har skett. Svar senast XXXX-XX-XX klockan: XX: XX! Har du frågor om uppsatsen, enkäten eller besvarandet av den är Du välkommen att kontakta oss via mail eller telefon. Du kan också kontakta vår handledare, mona.sundh@kau.se. 57

64 Tack på förhand! Med vänliga hälsningar, Alexandra Johansson Mobil: XXX-XXXXXXX Heléne Gjermandsen Mobil: XXX-XXXXXXX 58

65 Bilaga 4 Enkät Arbetet kring nätverksplacering av barn 1 Vilken kommun arbetar Du i? Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng 2 Hur är socialtjänstens arbete med barn och ungdomar organiserat i Er kommun? Uppdelning mellan barnavårdsutredningar och insatser Ingen uppdelning mellan barnavårdsutredningar och insatser På annat sätt: 3 Hur länge har Du arbetat med placering av barn? 4 Vad har Du för utbildning? (t.ex. socionomutbildning) 59

66 5 När avslutade Du din utbildning? Årtal: 6 Har Du egna barn? Ja Nej 7 Hur uppfattar Du att din arbetsledares inställning är till; Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig Vet inte Anhörigplacering Annan närståendeplacering "Främmande" familjehem 8 Hur uppfattar Du att dina kollegors inställning är till; Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig Vet inte Anhörigplacering Annan närståendeplacering "Främmande" familjehemsplacering 9 Finns det på Din arbetsplats arbetsrutiner för hur man skall arbeta kring placering av barn? Ja Nej Vet ej 10 Tar arbetsrutinerna på Din arbetsplats upp hur man skall arbeta kring nätverksplacering av barn? Ja Nej Vet ej 11 I Sofia Linderots avhandling "Att placera eller inte placera i släktinghem, det är frågan" (2006) framkommer att det ställs lägre krav på anhörighem än på "främmande" familjehem. Upplever Du att det ställs lägre krav på anhörighem på Din arbetsplats? Ja Nej Vet inte 60

67 12 Kommentera gärna ovanstående fråga: 13 Upplever Du att man på din arbetsplats ställer lägre eller högre krav på närståendehem (utanför släkten) än på "främmande" familjehem? Ja Nej Vet ej 14 Kommentera gärna ovanstående fråga: 15 I Sofia Linderots avhandling (2006) framkommer det att anhörighem får en lägre ekonomisk ersättning än "främmande" familjehem. Finns det skillnader i den ekonomiska ersättningen mellan anhörighem och "främmande" familjehem på Din arbetsplats? Ja Nej Vet ej 16 Kommentera gärna ovanstående fråga: 61

68 17 Vems nätverk beaktar Du vid övervägande av nätverksplacering vid placeringstillfället? Vårdnadshavarnas Barnets Både vårdnadshavarnas och barnets Annans: 18 Rangordna i vilken ordning Du gör överväganden om vart ett barn skall placeras (1,2,3) I ett främmande familjehem Hos en anhörig Hos en annan närstående 19 Kommentera gärna ovanstående fråga: 20 Hur ofta eller sällan gör Du överväganden om nätverksplacering vid placeringstillfället? Alltid Ofta Sällan Aldrig 21 Kommentera gärna ovanstående fråga: 22 Hur ofta eller sällan gör Du överväganden om anhörigplacering vid placeringstillfället? Alltid Ofta Sällan Aldrig 62

69 23 Kommentera gärna ovanstående fråga: 24 Hur ofta eller sällan gör Du överväganden om annan närståendeplacering vid placeringstillfället? Alltid Ofta Sällan Aldrig 25 Kommentera gärna ovanstående fråga: 26 Hur ytligt eller grundligt undersöker Du barnets nätverk vid en placering? Inte alls Mycket ytligt Ytligt Grundligt Mycket grundligt 27 I Sofia Linderots avhandling (2006) framkommer det att dokumentationen av överväganden vid placering av barn är brisfällig. Dokumenterar Du överväganden gällande placering av barn så att det i journalen framgår om och hur överväganden har gått tillväga? Ja Nej Vet ej 63

70 28 Kommentera gärna ovanstående fråga: 29 Vad har Du för inställning till; Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig Nätverksplacering Anhörigplacering Annan närståendeplacering "Främmande" familjehemsplacering 30 Kommentera gärna ovanstående fråga: 31 Anser Du att placering hos "främmande" familjehem; Försvårar kontakten mellan barnet och dess nätverk Varken försvårar eller förenklar kontakten mellan barnet och dess nätverk Förenklar kontakten mellan barnen och dess nätverk Annat: 32 Anser Du att placering hos en anhörig; Försvårar kontakten mellan barnet och dess nätverk Varken försvårar eller förenklar kontakten mellan barnet och dess nätverk Förenklar kontakten mellan barnet och dess nätverk Annat: 64

71 33 Anser Du att placering hos annan närstående; Försvårar kontakten mellan barnet och dess nätverk Varken försvårar eller förenklar kontakten mellan barnet och dess nätverk Förenklar kontakten mellan barnet och dess nätverk Annat: 34 Kommande två frågor rör vilka Du i allmänhet först och främst anser tänkbara vid placering av barn. Skriv ner de som Du först och främst anser tänkbara vid en anhörigplacering (max/gärna fem stycken) 35 Skriv ner de som Du först och främst anser tänkbara vid en annan närståendeplacering (max/gärna fem stycken) 36 Anser Du att man alltid skall överväga nätverksplacering vid placeringstillfället? Ja Nej 37 Kommentera gärna ovanstående fråga: Förtydligande! På grund av begränsningar i systemet ser vår nästkommande fråga ut att vara delad i två frågor. Vi vill med detta förtydliga att fråga 38, 39 och 40 är en fråga. 65

72 38 Hur mycket eller lite påverkar följande faktorer Dina beslut gällande placering av barn? Väldigt mycket Mycket Lite Väldigt lite Inte alls Tidsåtgång Arbetsbelastning Pengar Egna erfarenheter och värderingar 39 Väldigt mycket Mycket Lite Väldigt lite Inte alls Barnets familjebakgrund Riktlinjer Lagstiftning 40 Om annat, vänligen skriv nedan: 41 I Socialtjänstlagen finns det en bestämmelse som styr placeringar av barn utanför det egna hemmet. Vad säger bestämmelsen? "När ett barn placeras bör det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående" "När ett barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående" Vet ej Tack för att Du tagit dig tid att ställa upp och besvara våra frågor och därmed hjälpt oss med vårt examensarbete! För att skicka enkäten glöm inte att klicka på rutan "skicka enkät" längst nere i det högra hörnet. 66