Förteckning över delegationsbeslut och anmälningsärenden

Transkript

1 Kulturnämnden Diarienummer 0009/17 Förteckning över delegationsbeslut och anmälningsärenden Delegationsbeslut samt beslut fattade med stöd av vidaredelegation Beslut fattade av förvaltningsdirektör Beslut fattade av sektors-, avdelnings- och enhetschef Förtecknas nedan Förtecknas nedan Anmälningsärenden Protokoll Protokoll kulturnämnden Protokoll Göteborgs Stads Namnberedning Protokoll Utskott Kulturstöd Bifogas Bifogas Bifogas Protokollsutdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen m.fl. Protokollsutdrag Arkivnämnden Generellt gallringsbeslut för e-postloggar i Outlook i Microsoft Exchange för myndigheter i Göteborgs Stad Protokollsutdrag Kulturnämnden VGR Detaljbudget 2018 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Remiss från Länsstyrelsen - Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län Bifogas Bifogas Bifogas Övrigt Kulturnämndens uppdragslista Kulturförvaltningens postlista för perioden Bifogas Bifogas 1(4)

2 Delegationsbeslut fattade av förvaltningsdirektör Dnr Ärende Beslutsinnehåll 0008/ Delegationsbeslut om tilldelning av inköpskort Beslutsdatum Delgivning Delegationsbeslut avseende First Card inköpskort för Karl Arvidsson KN / Delegationsbeslut om tilldelning av inköpskort Delegationsbeslut avseende First Card inköpskort för Linnea Fredriksson (Dans & Teaterfestivalen) KN / Förordnande av tf förvaltningsdirektör vid semester och kortvarig frånvaro. Tatjana Marin Kartal är tf förvaltningsdirektör KN / Företräda kulturnämnden eller utfärda fullmakt för annan att företräda kulturnämnden i juridiska ärenden 0008/ Beslut om förvaltningens arkivorganisation och arkivansvar Omprövning av beslut enligt FL 27. Begäran om utlämnande av allmän handling. Gallring av av e-postloggar (transaktionsloggar) i Outlook KN KN Intraservice Beslut fattade av sektors- avdelnings- och enhetschef per vidaredelegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll Delegat 1444/ Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för verksamheter vid Marieholmsgatan (Gamlestaden 27:5) inom stadsdelen Gamlestaden Carina Sjöholm, avdelningschef, Göteborgs stadsmuseum Beslutsdatum Delgivning SBK KN (4)

3 Beslut fattade av sektors- avdelnings- och enhetschef per vidaredelegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll Delegat 1460/ Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för Centrala Lindholmen inom stadsdelen Lindholmen Carina Sjöholm, avdelningschef, Göteborgs stadsmuseum Beslutsdatum Delgivning SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked gällande ny markanvändning för del av Lindholmen 6:9 inom stadsdelen Lindholmen Carina Sjöholm, avdelningschef, Göteborgs stadsmuseum SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Vågnedalsvägen inom stadsdelen Askim Carina Sjöholm, avdelningschef, Göteborgs stadsmuseum SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Detaljplan för vård och bostäder vid Fjordvägen inom stadsdelen Askim Carina Sjöholm, avdelningschef, Göteborgs stadsmuseum SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för studentbostäder och verksamheter vid Götabergsgatan, Lorensberg 62:1, inom stadsdelen Lorensberg Carina Sjöholm, avdelningschef, Göteborgs stadsmuseum SBK KN (4)

4 Beslut fattade av sektors- avdelnings- och enhetschef per vidaredelegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll Delegat 1594/ Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked gällande utbyggnad av Universeum vid Södra Vägen (Heden 40:42) inom stadsdelen Heden Carina Sjöholm, avdelningschef, Göteborgs stadsmuseum Beslutsdatum Delgivning SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för ändrad användning av lokal vid Fänkålsgatan (Gårdsten 58:1) inom stadsdelen Gårdsten Carina Sjöholm, avdelningschef, Göteborgs stadsmuseum SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för bostäder med särskild service vid Gamla Björlandavägen (Tolered 731:817) inom stadsdelen Torslanda Carina Sjöholm, avdelningschef, Göteborgs stadsmuseum SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked gällande bostäder vid sydvästra delen av Matildehemsvägen (Brottkärr 1:24 m fl) inom stadsdelen Askim Carina Sjöholm, avdelningschef, Göteborgs stadsmuseum SBK KN (4)

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26 ARKTvNÄvrNonN ftir Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad PROTOKOLL (nr 7) Sammanträdesdatum 2017:la-25 $62 Dnr AN Generellt gallringsbeslut fär e-postloggar i Outlook i Microsoft Exchange fìir myndigheter i Göteborgs Stad HANDLG 1jänsteutlåtande daterat 2Al7-10-l 6 FORMATION Mats Buskas lämnar kompletterande information i ärendet. BESLUT 1. Arkivnämnden beslutar enligt 8 $ arkivreglemente ftir Göteborgs Stad att e- postloggar i e-postsystemet Outlook i Microsoft Exchange ñr gallras efter trettio (30) dagar. 2. Beslutet gäller samtliga myndigheter i Göteborgs Stad som använder e- postsystemet Outlook i Microsoft Exchange och dåir e-postsystemet fürvaltas av intraservice. 3. Med stöd av det generella gallringsbeslutet ska varje berörd myndighet (informationsägare) fatta ett tillämpningsbeslut som skickas till intraservice så att systemftirvaltaren av Outlook i Microsoft Exchange kan verkställa gallringen på uppdrag av informationsägaren. Sändes till Samtliga myndigheter i Göteborgs Stad Lqúq

27

28

29

30

31 7 (37) Protokoll från kulturnämnden, Detaljbudget 2018 Diarienummer KUN Beslut 1. Kulturnämnden fastställer detaljbudgeten för 2018 enligt bilaga Detaljbudget 2018 (kulturnämnden) med ändringar noterade under rubrik Beslutsunderlag. 2. Folkteaterns styrelse uppmuntras att enligt Lars Nordströms (L) yrkande inkomma med förslag till hur teaterns självfinansiering kan ökas. Därefter tas ställning till en eventuell uppräkning. 3. Kulturchefen får enligt Anne-Charlotte Karlssons (S) yrkande i uppdrag att utreda förutsättningar för stöd till Parasport med kronor. 4. Kulturchefen får enligt Anne-Charlotte Karlssons (S) yrkande uppdrag att utreda förutsättningar för att utveckla ett stadsnära friluftsliv och knyta samman detta med kulturpromenader, konst- och historiska vandringar i samband med kulturarvsåret genom regional samordning till en kostnad av kronor. Reservationer Anne-Charlotte Karlsson (S), Olof Svensson (S), Mikael Andersson (S), Karin Vedlin (S), Christer Lundberg (S) reserverar sig till förmån för eget förslag gällande Folkteatern. Jäv Lars Nordström deltar ej i handläggningen gällande Läckö slott på grund av jäv. Deltar ej i beslutet Patric Silfverklinga (SD) deltar ej i beslutet. Sammanfattning av ärendet Kulturnämndens övergripande mål är att stärka det vidgade deltagandet sker det främst genom 28 nya uppdrag för perioden , samverkansplattformen med Kultur i Väst och Västarvet, forskningsrådet för interkulturell dialog samt genom att bygga vidare på erfarenheterna av tre års utlysningar av nya projekt för att välkomna flyktingar med kultur. En utökning av ramanslaget med fyra miljoner kronor till Västra Götalandsregionens folkhögskoleförvaltning ger denna större möjligheter att verka utifrån nya förväntningar på hur folkhögskolorna ska kunna medverka till fullföljda studier. Även Göteborgs Symfoniker AB, Regionteater Väst AB, Vara konserthus AB, Stiftelsen Nordiska Akvarellmuseet, Stiftelsen Läckö Slott och Dans och teaterfestivalen får ramhöjningar för sin verksamhet för att Gynna nyskapande som är kulturnämndens eget mål. Därutöver görs vissa riktade insatser för att stärka kulturnämndens andra strategiområden. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

32 8 (37) Protokoll från kulturnämnden, Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Bilaga Detaljbudget 2018 (Kulturnämnden).docx Komplettering under avsnitt 4.1 Fördjupad rapport till egen nämnd Komplettering under rubrik Fokusområden: Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt att verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Ändring på budgetrad under 3.1 gällande hyreskostnader för Folkteatern där slutdatum ändras till år 2019 Yrkanden på sammanträdet Anne-Charlotte Karlsson (S) yrkar att kulturnämnden ska göra en uppräckning av Folkteatern med 2 % av regionbidraget samt följa uppräkningen av statsbidraget för Lars Nordström (L) lämnar ett tilläggsyrkande att Folkteaterns självfinansiering är f n 4% vilket är unikt bland landets offentligfinansierade teatrar. Folkteaterns styrelse uppmuntras därför inkomma med förslag till hur teaterns självfinansiering kan ökas. Därefter tas ställning till en eventuell uppräkning. Anne-Charlotte Karlsson (S) yrkar att kulturchefen får i uppdrag att utreda förutsättningar för ett ökat stöd till Parasport med kronor för utveckling av verksamheten. Anne-Charlotte Karlsson (S) yrkar att kulturchefen får i uppdrag att utreda förutsättningar för att utveckla ett stadsnära friluftsliv och knyta samman detta med kulturpromenader, konst- och historiska vandringar i samband med kulturarvsåret genom regional samordning till en kostnad av kronor. Beslutsgång Ordförande ber nämnden att besluta om Läckö slott separat efter behandlade yrkanden. Ordförande ställer proposition på Grön-Blå samverkans förslag om 0% till Folkteatern och Anne-Charlotte Karlssons (S) förslag om höjning med 2% och finner att nämnden beslutar enligt Grön-Blå samverkans förslag på 0%. Omröstning begärs: Ja-röst för Grön-Blå samverkans förslag och Nej-röst för Anne-Charlotte Karlssons (S) förslag. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

33 9 (37) Protokoll från kulturnämnden, Omröstning slutar på följande sätt: 8 röster för JA och 6 röster för NEJ 1 ledamot avstår från att rösta. Reservation görs av samtliga ledamöter från (S). Ordförande ställer proposition på Lars Nordströms (L) tilläggsförslag och finner att kulturnämnden beslutar enligt Lars Nordströms tilläggsförslag. Ordförande ställer proposition på Anne-Charlotte Karlssons (S) yrkande om kronor till Parasporten och befintligt förslag och finner att kulturnämnden beslutar enligt hennes förslag. Ordförande ställer proposition på Anne-Charlotte Karlssons (S) förslag om att kulturchefen får i uppdrag att utreda förutsättningar för att utveckla ett stadsnära friluftsliv och knyta samman detta med kulturpromenader, konst- och historiska vandringar i samband med kulturarvsåret genom regional samordning till en kostnad av kronor och finner att kulturnämnden beslutar enligt hennes förslag. Kulturnämnden beslutar om detaljbudget för Läckö slott och finner att de beslutar enligt förslag. Lars Nordström deltar ej i beslutet på grund av jäv. Skickas till Rapport@vgregion.se Enligt särskild sändlista Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

34 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Dick Wesström Telefon: E-post: Till kulturnämnden Detaljbudget 2018 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden fastställer detaljbudgeten för 2018 enligt bilaga Detaljbudget 2018 (kulturnämnden). Sammanfattning av ärendet Kulturnämndens övergripande mål är att stärka det vidgade deltagandet sker det främst genom 28 nya uppdrag för perioden , samverkansplattformen med Kultur i Väst och Västarvet, forskningsrådet för interkulturell dialog samt genom att bygga vidare på erfarenheterna av tre års utlysningar av nya projekt för att välkomna flyktingar med kultur. En utökning av ramanslaget med fyra miljoner kronor till Västra Götalandsregionens folkhögskoleförvaltning ger denna större möjligheter att verka utifrån nya förväntningar på hur folkhögskolorna ska kunna medverka till fullföljda studier. Även Göteborgs Symfoniker AB, Regionteater Väst AB, Vara konserthus AB, Stiftelsen Nordiska Akvarellmuseet, Stiftelsen Läckö Slott och Dans och teaterfestivalen får ramhöjningar för sin verksamhet för att Gynna nyskapande som är kulturnämndens eget mål. Därutöver görs vissa riktade insatser för att stärka kulturnämndens andra strategiområden. Genomförande av beslut Kulturnämndens uppräkning för Västarvet och Kultur i Väst är preliminär. Uppräkningen fastställs först efter att den utredning om de båda förvaltningarna och koncernavdelning kultur som Regiondirektören beställt är klar. koncernavdelning kultur Staffan Rydén Kulturchef Dick Wesström Ekonom

35 Besluten skickas till Enligt särskild sändlista 2 (2)

36 Detaljbudget Kulturnämnden 2018 Kulturnämnden Detaljbudget 2018

37 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Mål och fokusområden Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter i samverkan med näringslivet i hela Västra Götaland Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Utveckla Göteborgs botaniska trädgård Deltagandet i kulturlivet ska öka Utveckla samverkan mellan VGR:s kulturverksamheter och civilsamhället/det fria kulturlivet Stärka barns och ungas möjligheter att delta i kulturlivet Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt resultat Sammanställd detaljbudget Beställare regional utveckling (SD04) Eget kapital och obeskattade reserver Investeringar Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Kulturnämnden, Detaljbudget 2(17)

38 1 Sammanfattning Kulturnämndens övergripande mål är att stärka det vidgade deltagandet sker det främst genom 28 nya uppdrag för perioden , samverkansplattformen med Kultur i Väst och Västarvet, forskningsrådet för interkulturell dialog samt genom att bygga vidare på erfarenheterna av tre års utlysningar av nya projekt för att välkomna flyktingar med kultur. En utökning av ramanslaget med fyra miljoner kronor till Västra Götalandsregionens folkhögskoleförvaltning ger denna större möjligheter att verka utifrån nya förväntningar på hur folkhögskolorna ska kunna medverka till fullföljda studier. Även Göteborgs Symfoniker AB, Regionteater Väst AB, Vara konserthus AB, Stiftelsen Nordiska Akvarellmuseet, Stiftelsen Läckö Slott och Dans och teaterfestivalen får ramhöjningar för sin verksamhet för att Gynna nyskapande, som är kulturnämndens eget mål. Därutöver görs vissa riktade insatser för att stärka kulturnämndens andra strategiområden. Kulturnämnden, Detaljbudget 3(17)

39 2 Mål och fokusområden Kulturnämnden ska med sina insatser bidra till en hållbar utveckling i Västra Götaland. Regionutvecklingsuppdraget utgår från en helhetssyn på de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna, där alla tre är högt prioriterade och integrerade i varandra. Den regionala visionens horisontella perspektiv den gemensamma regionen, jämställdhet, klimatomställning, integration och internationalisering genomsyrar allt arbete. Nämnder och kommittéer som arbetar med regional utveckling och kultur har tillsammans en unik genomförandekraft för att uppnå en hållbar utveckling och ett gott liv för invånarna i hela Västra Götaland. Detaljbudgeten för 2018 är väl disponerad för att realisera det prioriterade mål som regionfullmäktige fastställt, kulturnämnden eget mål, Gynna nyskapande, samt att medverka i fem av regionfullmäktiges fokusområden. Kulturnämnden arbetar efter den regionala kulturplanen för Västra Götaland och enligt Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland : VG2020. Kulturplanen innehåller 75 utvecklingsinsatser som ska realiseras under hela planperioden och 2018 arbetas aktivt med 48 av dessa. En har slutförts under Andra prioriteringar som kulturnämnden gör stärker de fem fokusområdena. För att ytterligare fördjupa samarbetet med den nationella nivån, har kulturnämnden sedan 2016, i samverkan med berörda regionala verksamheter, överenskommelser med Riksantikvarieämbetet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksarkivet, Svenska filminstitutet och Konstnärsnämnden. Under 2017 tillkom en överenskommelse med Riksteatern och för 2018 finns också en överenskommelse med Statens Fastighetsverk. De nya uppdragen, de åtta så kallade uppdragsbaserade verksamhetsstöden till regionala bolag och förvaltningar och de tjugo långsiktiga uppdragen, gäller och utgör cirka sjuttio procent (1 034 miljarder kronor) av kulturnämndens budget. Det är främst via uppdragen som regionfullmäktiges och kulturnämndens horisontella mål uppfylls och det är dessa som kulturnämnden hänvisar till i delårs- och årsrapporter. Det är i alla uppdrag särskilt uttalat att man ska verka för: att vidga deltagandet i kulturlivet, att främja kultur för barn och unga att samverka med det fria kulturlivet och civilsamhället i stort. Nytt i uppdragen är att regional samverkan betonas mer för att på så sätt stärka varje verksamhets regionala perspektiv och ansvar. Alla uppdrag innehåller tre av tillväxtstrategin VG2020:s fyra prioriteringar: En ledande kunskapsregion, En region för alla samt En region som syns och engagerar. Inför uppdragsperioden ska varje uppdragstagare ta fram en genomförandeplan som sedan stäms av i dialog med koncernavdelning kultur årsvis. Resultaten av kulturchefens utredning av gränssnitten och samarbetet mellan Kultur i Väst, Västarvet och koncernavdelning kultur, visade på en stor förbättringspotential i förhållandet till kommuner, civilsamhället och invånarna. Under 2018 ska arbetet med den gemensamma samverkansplattformen mellan dessa tre vidareutvecklas. Vidare kommer kulturnämnden att arbeta med resultaten av den av regiondirektören beställda utredningen av de två förvaltningarna i relation till koncernavdelning kultur, som kommer att vara klar vid årets början. Kulturnämnden, Detaljbudget 4(17)

40 Kulturnämnden kommer att revidera detaljbudgeten när statliga medel fördelats, troligen på mötet 9 mars. 2.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter i samverkan med näringslivet i hela Västra Götaland Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land Polariseringen mellan stad och landsbygd är något kulturnämnden arbetar med inom ramen för den Europeiska landskapskonventionen lanserad av Europarådet. Den ger stöd för att bättre ta tillvara kvaliteter i landskapen omkring oss och syftar till att ge invånarna inflytande över stads- och landsbygdsplanering med kulturarvet som utgångspunkt. Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar tillsammans med kulturnämnden med landskapskonventionen. Forskningsplattformen Mistra Urban Future fortsätter under en ny fyraårsperiod och har kultur som ett prioriterat område för landsbygdsutveckling och stadsförnyelse. Kulturnämndens långsiktiga byggande av en infrastruktur för kulturen är tänkt att öka samverkan generellt. Även kulturnämndens stöd till olika festivaler har betydelse för att binda samman land och stad, då många av dessa ofta skapas på landsbygden. Det faktum att de större festivalerna i Göteborg nu efter en treårsperiod regionaliserats, och samarbetar med aktörer i hela regionen, har också en sammanbindande effekt. Relationen stad land finns även med som en del av Utveckling Nordost nämnt nedan, ett initiativ där förorten vänder sig till landsbygden för samarbete, istället för till stadens centrum. Kulturplanens utvecklingsinsatser: utveckla regionaliseringen av de tre internationella festivalerna Göteborg Dans & Teaterfestival, Göteborg Film Festival och Göteborgs Internationella Konstbiennal. verka för att Borås Internationella Skulpturbiennal blir en del av regionaliseringen av internationella festivaler i Västra Götaland utveckla kvaliteten för besöksnäringen enligt Charts-modellen utveckla samarbetet med Turistrådet Västsverige Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Kulturnämndens stöd till de eftergymnasiala utbildningarna, folkhögskolor och studieförbund är högst relevanta för detta fokusområde. Folkbildningen är som civilsamhällets skolform i vår tid ett allt viktigare komplement till skola och högre utbildning inte minst för fullföljda studier och etablering på arbetsmarknaden. Inom folkbildningen bedrivs ett omfattande bildnings-och kompetensarbete för föreningsliv, civilsamhälle och enskilda invånare. Ett exempel är samarbetet Kulturnämnden, Detaljbudget 5(17)

41 mellan Folkhögskolan i Angered, Högskolan för scen och musik, Angeredsteatern, Utveckling Nordost, Business Region Göteborg samt kulturnämnden kring eftergymnasiala utbildningar i Göteborgs nordöstra delar. Målet är att locka unga till vidareutbildning, yrkesverksamhet och bidra till att bredda universitetets rekrytering undersöks möjligheterna att bredda verksamheten med ett internationellt samarbete. Kulturplanens utvecklingsinsatser: stödja lokala fristadskommuner utvärdera insatser inom organisations-och kulturlivet enligt SROI-metoden utveckla arbetsmodellen Spektrum utifrån arbetet med utställningen Vi är romer utveckla den nya verksamheten i Angered (Utveckling Nordost) stärka kollektivverkstädernas möjligheter att driva kompetensutveckling utveckla nya former för Kulturakademin Trappans verksamhet ge koreografer, dansare och pedagoger ökade möjligheter till fortbildning komplettera de treåriga yrkesutbildningarna i nutida dans med ett fjärde övergångsår Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Kulturens verksamheter är geografiskt väl spridda i regionen. Därför finansierade kulturnämnden tillsammans med kollektivtrafiknämnden en samåkningsapplikation Under 2018 kommer resultatet att utvärderas och en eventuell vidareutveckling diskuteras. Under 2018 kommer Arrangörsstödet få nya riktlinjer som kommer att ta hänsyn till fokusområdets krav vad det gäller resor till och från arrangemangen. I det nya handlingsprogrammet för de kulturella och kreativa näringarna (KKN) kommer hänsyn tas till fokusområdets krav på att miljöpåverkan ska minska Utveckla Göteborgs botaniska trädgård Kulturnämnden har initierat ett samarbete med miljönämnden för att utveckla Göteborgs botaniska trädgård tillsammans med Turistrådet Västsverige. Detta är en del av handlingsprogrammet för kulturella och kreativa näringar samt strategiområdet Öka internationaliseringen fick Västsvenska Trädgårdar strategiska medel för att satsa på utveckling av föreningen och att ta fram en Yellow book i samarbete med Botaniska Trädgården och Västsvenska Turistrådet. Detta arbete fortsätter under Deltagandet i kulturlivet ska öka Indikatorer: Andel barn-och ungdomsbesök till kulturinstitutioner Antal unika deltagare i kursverksamhet på folkhögskolor och studieförbund Västra Götalands regionala kulturplan för är vägledande för kulturnämndens arbete. I denna lyfts ett rättighetsbaserat arbetssätt fram, något som ska tillämpas horisontellt på alla utvecklingsinsatser. Kulturnämnden har beslutat om åtta helt nya så kallade uppdragbaserade verksamhetsstöd (till regionens egna bolag och förvaltningar), samt tjugo långsiktiga uppdrag för andra verksamheter där Kulturnämnden, Detaljbudget 6(17)

42 Västra Götalandsregionen är en av huvudfinansiärerna, för perioden Uppdragen innehåller även prioriteringen En region för alla, ur tillväxtstrategin VG2020. Varje uppdrag har dessutom som ett mål att både nå och angå invånarna som ett uttryck för regionfullmäktiges mål om vidgat deltagande. Kulturnämnden ökar ramanslaget till Folkhögskoleförvaltningen med fyra miljoner kronor för att förvaltningen bättre ska kunna infria de förväntningar som idag finns på den som en aktör för fullföljda studier. Samverkansplattformen för interkulturell dialog, initierad av kulturnämnden, drivs ihop med avdelningarna för näringsliv, folkhälsa och mänskliga rättigheter inom Koncernstab regional utveckling. Målet är att ha en regional samsyn och skapa en gemensam kunskapsbas för samverkan med akademi, kommuner och civilsamhälle för utveckling som inkluderar nyanlända och invånare med utländsk bakgrund. Under 2018 kommer plattformen genom sitt forskningsråd publicera en antologi som kan användas som läromedel, arrangera ett sommaruniversitet, ge en utbildning riktad till personal och pedagoger på yrkeshögskolor samt fördjupa sitt forskningsprojekt på Restad gård. Det finns två områden som har särskild potential för det vidgade deltagandet för närvarande; de tre senaste årens utlysningar Att välkomna flyktingar med kultur samt digitaliseringen. Utlysningarna till civilsamhället för kultursamarbeten med flyktingar har lett till att nya grupper kommit in i kulturnämndens söksystem samt att redan kända sökande inlett samarbete med verksamheter som varit nya för dem. Detta har blivit en bas att bygga vidare på. Kulturnämnden kommer att lägga förslag på hur dessa erfarenheter bäst nyttjas i fortsättningen så att de också möter upp dagens samhällsutmaningar som förändrats på många sätt sedan De till kulturnämnden riktade medlen från regionstyrelsen 2018 på 4 miljoner kronor, statliga medel kallat Välfärdsbidrag 2018, kommer bland annat att användas till dessa integrationsfrämjande åtgärder. Digitaliseringen har ökat tillgången till kultur i stor skala och det finns skäl att främja en utveckling som leder från passiv distribution av kulturproduktion till ökad interaktion och medskapande. Den av kulturnämnden byggda infrastrukturen av kommunala digitaliserade biografer kommer att utvecklas för att nyttjas bredare och utvecklas till platser för aktivt deltagande. Regionteater Väst får en ramhöjning från 2018 som ersätter tidigare årliga beslut om extra medel. Verksamheten vänder sig till unga främst genom skolan vilket gör att den direkt når denna högt prioriterade målgrupp. Kulturnämnden kommer att samverka med Hälso- och sjukvårdsnämnderna för utveckling av Biblioterapi, en verksamhet där litteratur erbjuds inom patientvården som komplement till den medicinska behandlingen. Utvecklingsinsatser i kulturplanen: utveckla samverkansplattformen för interkulturell dialog utveckla stödet särskilt till föreningar som drivs av invånare med utländsk bakgrund stödja ett lokalt körliv med bredd och spets skapa förutsättningar för kulturfestivalerna att nå och engagera nya målgrupper utveckla ett center för publikutveckling enligt strategin för arrangörsutveckling Kulturnämnden, Detaljbudget 7(17)

43 Utveckla samverkan mellan VGR:s kulturverksamheter och civilsamhället/det fria kulturlivet I kulturnämndens kulturstrategi slås fast att nämnden ska Bidra till att det spänningsladdade förhållandet mellan etablerade kulturinstitutioner och det fria kulturlivet kommer till uttryck i produktiv samverkan. Kulturnämndens alla uppdrag innehåller därför ett mål att dessa verksamheter ska samverka med det fria kulturlivet och/eller civilsamhället. Det är ett sätt att få fasta resurser att kunna utnyttjas i synergi med andra aktörer och en möjlighet för stora institutioner att arbeta med nya målgrupper. Kulturplanens utvecklingsinsatser: förbättra den regionala spridningen av och öka antalet aktörer inom folkbildning och kultur i samverkan öka det fria musiklivets och institutionernas rörlighet i hela Västra Götaland utveckla Vävcenter Sjuhärad med Textilmuseet och övriga textila aktörer i området samordna och stödja kommunernas insatser för nya arenor och nätverk inrätta ett regionalt forum Västsvensk byggkonst 2.0 stärka Hantverkslaboratoriet som ett nationellt centrum för hantverk och immateriellt kulturarv Stärka barns och ungas möjligheter att delta i kulturlivet Kulturnämnden har från början haft barn och unga som en prioriterad målgrupp. Flera insatser är inte direkt synliga trots att de stöder målet. Detta gäller de olika uppdragen till regionens kulturverksamheter, stöd till ungdomsorganisationer, idrottsrörelsen och de politiska ungdomsförbunden. Kultur i Väst, Västarvet och KulturUngdom har också särskilda uppdrag för att stödja kultur i skolan och ungas kulturskapande på fritiden. En insats med särskilda möjligheter att ha stor betydelse för ungas utveckling är det som kallas kompetensväxling. Inom denna samarbetar kommuner, civilsamhälle, besöksnäring och eftergymnasial utbildning för att ungdomar ska kunna erbjudas feriejobb och praktikplatser inom kulturarvsområdet kommer kulturnämnden att vidareutveckla sin tidigare satsning på detta. I Kompetensväxling 2.0 koncentreras projektet till två platser som också ska bidra till en bred besöksutveckling. En annan nyhet är att inbjudan vidgas till att även regionala feriearbetare, studentmedarbetare och nyanlända erbjuds ferieplatser i samverkan med Koncernstab regional utveckling. Kulturplanens utvecklingsinsatser: skapa långsiktiga hållbara arrangörsnätverk med särskild inriktning mot barn och unga öka produktion och visning av film för barn och unga inspirera till nya och innovativa idéer för biblioteken som mötesplatser och för läsfrämjande för barn och unga utveckla Industrimuseum Västra Götalands arbete med barn och unga stödja föreningsarkiven i att utveckla metoder för att nå nya grupper, särskilt barn och unga samverka med kommunerna om kulturskolornas utveckling utveckla insatserna för kompetensväxling för barn och unga samverka nationellt om tillgång till kultur för barn i vissa bostadsområden Kulturnämnden, Detaljbudget 8(17)

44 Kulturnämnden, Detaljbudget 9(17)

45 3 Ekonomiska förutsättningar Kulturnämnden har anvisats en ram på tkr av regionfullmäktige i 2018 års budget, vilket är en höjning med tkr eller ca 2,7 %. Regionstyrelsen fördelade även ett statsbidrag för 2018, det så kallade välfärdsbidraget, på tkr till kulturnämnden vid sitt sammanträde den 3 oktober Förutom uppräkningen har 220 tkr tillförts nämnden enligt budgetbeslutet för att ge möjlighet till egna utförare att öka friskvårdsmedlen till anställda. Dessa medel har fördelats i budgeten för 2018 enlig särskilda anvisningar. Utöver regionala medel erhåller kulturnämnden också statliga medel enligt samverkansmodellen med tkr och särskilda medel till musikinstitutioner med tkr. Båda dessa poster är på 2017 års nivå då en eventuell förändring inför 2018 först blir kända i januari De eventuella förändringar som Kulturrådet fattar beslut om i januari 2018 gällande statliga medel, är alltså inte inkluderade i detaljbudgeten. Nuvarande nivå (2017 års tilldelning) garanteras däremot av regionfullmäktige. Skulle en uppräkning ske kommer den ställas till kulturnämndens förfogande för senare beslut. Det innebär att för de verksamheter som ingår i samverkansmodellen och därmed har statliga medel såväl som regionala, blir det en lägre procentuell höjning än 2 % då denna endast omfattar den regionala delen. De verksamheter som erhåller stöd från Kulturrådet under budgetposten Särskilda medel till musikinstitutioner är Göteborg Wind Orchestra, Göteborgs Symfoniker AB, Vara konserthus AB och GöteborgsOperan AB. Medlen utbetalas preliminärt tills en slutavräkning kan ske enligt Kulturrådets anvisningar. 3.1 Ekonomiskt resultat Kulturnämndens detaljbudget 2018 Not Regionbidrag 2018 Regionbidrag 2017 Förändring kr Förändring % ADMISTRATION/NÄMND Intäkter, 6 % moms ,0% Nämndkostnader ,0% Koncernavdelning kultur ,5% Summa ,9% KULTURSTRATEGISKA 3 OMRÅDEN Summa ,2% RIKTADE SATSER Kulturella och kreativa näringar ,0% Kultur och hälsa ,0% Välfärdsbidrag Nytt Litteraturstöd ,0% Fria kulturlivet/barn och unga ,0% Särskilda medel för ,0% musikinstitutioner Summa ,1% SCENKONST Göteborgs Stadsteater ,1% Folkteatern i Göteborg ,0% Hyreskostnader Folkteatern t o m ,0% 2019 Regionteater Väst AB ,0% GöteborgsOperan AB ,4% Kulturnämnden, Detaljbudget 10(17)

46 Kulturnämndens detaljbudget 2018 Not Regionbidrag Regionbidrag Förändring Förändring kr % Göteborgs Symfoniker AB ,8% - GSO Avskrivn. etapp 1, år Nytt Vara konserthus AB ,7% Kultur Ungdom ,6% Borås stad för Borås Stadsteater ,4% Göteborg Wind Orchestra ,1% Riksteatern Väst ,6% Kulturakademin Trappan ,2% Summa ,8% NATUR/KULTURARV Innovatum Science Center ,0% Stiftelsen Läckö slott/naturrum ,2% Läckö Göteborg stads museer ,6% Västarvet ,5% Stiftelsen Västergötlands museum ,1% Stiftelsen Veterinärhistoriska museet Nytt Stiftelsen Bohusläns museum ,0% Borås stad för Textilmuseet ,9% Göteborgs Univ. för ,3% Hantverkslaboratoriet SAAB Bilmuseum ,2% Fri entré under 26 år ,0% Fri entré över ,0% Föreningsarkiven ,3% Summa ,5% SAMTIDA KONST Stiftelsen Nordiska Akvarellmuseet ,3% Fastighetsnämnden/Konstenheten ,0% Röda sten Kulturförening ,9% Göteborg Dans & Teater Festival ,6% Borås stad för Borås konstmuseum ,0% Stiftelsen Dalslands museum och ,8% konsthall Lokstallet ,0% Skövde kommun för Skövde ,0% Konstmuseum Strandverket/Lidköpings kommun ,0% Gästateljéprogram ,0% Konstvandringar ,0% Summa ,6% FILM OCH MEDIA Film i Väst AB ,0% Biografstöd ,0% Göteborg International Film Festival ,1% Nätverkstan Kultur AB ,0% Summa ,4% FOLKBILDNG/UTBILDNG Huvudmannabidrag VGR-skolor ,3% Volymbidrag VGR-ägda Fhsk ,0% Volymbidrag Rörelseägda Fhsk ,8% Interkommunal ersättning ,0% folkhögskolor Studieförbund ,0% Bidrag till eftergymnasiala ,0% utbildningar Stiftelsen Skara skolscen ,0% ,6% FÖRENGSSTÖD Ungdomsorganisationer ,0% Kulturnämnden, Detaljbudget 11(17)

47 Kulturnämndens detaljbudget 2018 Not Regionbidrag Regionbidrag Förändring Förändring kr % Idrottsrörelsen ,0% Parasporten ,0% Politiska ungdomsförbund ,0% Pensionärsorganisationer ,0% Verksamhetsstöd ,0% Summa ,9% KONSULENTER Kultur i Väst ,5% Göteborgs Stad ,0% - konsulentverksamhet Summa ,5% STÖD/STIPENDIER Kulturstrategiska utvecklingsstöd ,6% (KSU) TILLT AB ,5% Utvecklingsprojekt/Fria kulturlivet ,9% Frispel ,0% K-peng unga ,0% Arbets- och kulturstipendier ,0% Arrangörsstöd barn och unga ,0% Delregional kulturutveckling ,0% Övriga regionala festivaler ,0% Summa ,4% ÖVRIGT Utredningar ,0% Konferenser och kommunikation ,0% Arena 49/Kulturting ,0% Summa ,9% Totala kostnader ,4% Intäkter Regionbidrag ,7% Statsbidrag samverkansmodellen ,0% Statligt Välfärdsbidrag Ny Totala intäkter Kulturnämnden, Detaljbudget 12(17)

48 Not 1 Intäkter, 6 % moms 700 Ökad utbetalning av bidrag ger ökad momskompensation 2 Koncernavdelning kultur Ändrat debiteringsunderlag för koncernavdelning kultur 3 Kulturstrategiska områden Ökat budgetutrymme, 600 tkr från Biografstöd, 500 tkr från Arena 49/Kulturting, tkr från Kultur och hälsa 4 Kultur och hälsa Budgetposten flyttad till Kulturstrategiska områden 5 Välfärdsbidrag Statliga medel från regionstyrelsen till kultur för nyanlända o. flyktingar 6 Fria kulturlivet/barn och unga Budgetposten flyttad till Kulturstrategiska områden minus 1 mnkr till Regionteater Väst 7 Regionteater Väst AB Ramökning tkr 12 Friskvårdsmedel 527 Uppräkning Summa 8 Göteborgs Symfoniker AB Ramhöjning för pensionskostnader Uppräkning Summa Höjning för avskrivningskostnader gällande ombyggnad, Etapp 1, Vara konserthus AB 500 Ramhöjning, matchning av kommunal höjning 88 Uppräkning 588 Summa 10 Stiftelsen Läckö slott/naturrum Läckö 500 Ramhöjning p. g. a ökade sociala kostnader och hyreshöjningar 500 Fri entré medel inom ram 174 Uppräkning Summa 11 Västarvet Bidraget flyttat till Textilmuseet Fri entré medel inom ram 33 Friskvårdsmedel Uppräkning Summa 12 Stiftelsen Västergötlands museum -300 Bidraget flyttat till Veterinärhistoriska museet 450 Ramhöjning 259 Fri entré medel inom ram 164 Uppräkning 573 Summa 13 Stiftelsen Veterinärhistoriska museet 300 Överfört från Västergötlands museum 400 Nytt stöd 700 Summa 14 Borås stad för Borås Textilmuseum Flyttat från Västarvet 231 Uppräkning Summa Kulturnämnden, Detaljbudget 13(17)

49 Not 15 Göteborgs Univ. för Hantverkslaboratoriet -165 Bidraget till Da Capo tas bort ur budgetposten 19 Uppräkning -146 Summa 16 SAAB Bil museum årig överenskommelse om extra stöd upphör 17 Fri entré Ersättning för fri entré < 26 år läggs in i ram för berörda verksamheter Ersättning för fri entré > 26 år läggs in i ram för berörda verksamheter 18 Stiftelsen Nordiska Akvarellmuseet 500 Ramhöjning 700 Fri entré medel inom ram 163 Uppräkning Summa 19 Göteborg Dans & Teater Festival 500 Ramhöjning 5 Uppräkning 505 Summa 20 Stiftelsen Dalslands museum och konsthall 200 Ramhöjning 500 Fri entré medel inom ram 16 Uppräkning Lokstallet -381 Ersätts med kommunavtal med Strömstad - belastar budgetposten Strategiska områden 22 Strandverket/Lidköpings kommun -153 Ersätts med kommunavtal med Kungälv - belastar budgetposten Strategiska områden 23 Biografstöd -600 Budgetposten flyttad till Kulturstrategiska områden, lågt utnyttjad 24 Göteborg International Film Festival 700 Stöd till regionalisering av festivaler inom ram, från Kulturstrategiska områden 200 Streaming av festivalfilmer 50 Uppräkning 950 Summa 25 Huvudmannabidrag VGR-skolor Ramhöjning 59 Friskvårdsmedel 870 Uppräkning Summa 26 Volymbidrag rörelseägda folkhögskolor Momskompensation 622 Uppräkning Summa 27 Stiftelsen Skara skolscen 315 Ökning enligt avtal Skara kommun Uppräkning 338 Summa 28 Kulturstrategiska utvecklingsstöd Nya KSU Utvecklingsprojekt/Fria kulturlivet Överflyttat från Frispel Kulturnämnden, Detaljbudget 14(17)

50 Not 30 Frispel Överflyttat till Utvecklingsprojekt/Fria kulturlivet 31 Arena 49/Kulturting -500 Budgetposten flyttad till Kulturstrategiska områden Sammanställd detaljbudget Beställare regional utveckling (SD04) Preliminär rapport: Resultatbudget (mnkr) Budget 1712 Prognos 1708 Prognos 1812 Statsbidrag 307,1 327,0 327,0 Övriga erhållna bidrag 5,0 5,6 6,7 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 Verksamheten intäkter 312,1 332,6 333,7 Personalkostnader, inkl. inhyrd -2,7-2,9-2,9 personal Driftbidrag till utförare inom -842,5-844,7-854,8 regionen Övriga lämnade bidrag -552,5-568,4-585,6 Verksamhetsanknutna tjänster -16,2-16,2-16,4 Material och varor, inkl 0,0 0,0-0,2 förbrukningsmaterial Lokal- och energikostnader -0,1-0,4-0,4 Övriga tjänster, inkl -19,1-17,5-17,3 konsultkostnader Övriga kostnader -1,0-2,1-1,6 Avskrivningar Verksamhetens kostnader , , ,1 Regionbidrag 1 114, , ,4 Finansiella intäkter/kostnader 0,0 0,0 0,0 m.m. Resultat -7,0-4, Eget kapital och obeskattade reserver Kulturnämnden har inte för avsikt att använda eget kapital under Investeringar Kulturnämnden har inte planerat att göra några investeringar under Kulturnämnden, Detaljbudget 15(17)

51 4 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse 4.1 Kulturnämndens eget mål: Gynna nyskapande Indikatorer: Antal utdelade arbetsstipendier, kulturstipendier, frispelsstöd och residens Gynna nyskapande är också ett av kulturstrategins prioriterade områden. Detta utvecklar nämnden bland annat med sitt stöd till kulturens fria forskning i form av arbets-och kulturstipendier. Stödet främjar konstartsutveckling genom möjligheter till smala projekt och experiment. De nationella överenskommelser som kulturnämnden slutit med flera nationella myndigheter syftar till att främja och vidareutveckla vissa konst- och kulturområden. En överenskommelse med Statens fastighetsverk (SFV) börjar gälla 2018 och inleddes i mindre skala med Kungälvs kommun 2017 avseende Strandverkets konsthall på Marstrand. Den ligger till grund för en överenskommelse som ska omfatta SFV:s alla verksamheter med kulturrelevans i Västra Götaland. Fokus kommer att ligga på Läckö slott, Bohus och Carlstens fästningar och eventuellt Karlsborgs fästning. Samverkan främjar ett nyskapande innehåll på dessa platser likt Strandverket, och den potential som finns i en bred samverkan på nationell, regional och kommunal nivå samt med civilsamhälle och näringsliv. Nordiska Akvarellmuseet får en ramhöjning för att kunna bibehålla den höga internationella nivån på utställningarna samt för att satsa vidare på digital teknik. Dans och teaterfestivalen får en ramhöjning på grund av omstrukturering och nysatsningar de senaste två åren samt för att kompensera för utebliven EU-finansiering. Kulturnämnden avser också att stärka arrangörsledet för pop- och rockscenen i regionen. Denna satsning kan jämföras med 2017 års satsning på MU-ersättning för det samtida konstområdet, som även den syftar till att göra det möjligt för arrangörer att ge kulturutövare bättre villkor. Kulturplanens utvecklingsinsatser: stödja och utveckla digitaliseringen för ökad interaktivitet öka särskilt de unga invånarnas medie-och informationskunnighet lägga särskilt fokus på att utveckla webbmuseer i samarbete med konstinstitutionerna inrätta attraktiva, internationella produktionsresidens i samverkan med Konstnärsnämnden leda ett nationellt förnyelse-och utvecklingsarbete i samverkan med Nämnden för hemslöjdsfrågor utveckla nya former och metoder för att stödja utvecklingen av slöjdnäringar regionalt skapa en samlad produktionsmiljö för dansens aktörer i samarbete med Göteborgs stad inrätta teaterresidens för att utveckla kvaliteten och föra teatern närmare invånarna utveckla ett regionalt nätverk för arkitektur, form och design bevaka möjligheten att etablera ett regionalt arkitektur-och designcentrum med ett nationellt uppdrag skapa nya scener för produktion och gästspel på minst tre platser i regionen (dans) vidareutveckla residensverksamheten (litteratur) med särskild tonvikt på organisation, samverkansformer och profilering av satelliterna. Styrning Styrdokumentet Kulturstrategin En mötesplats i världen revideras hösten 2017 och gäller till dess att en ny regional kulturplan tar vid från 2019 då dokumenten slås samman till ett. I den nya versionen stärks framför allt de mänskliga rättigheterna med koppling till FN:s deklaration Kulturnämnden, Detaljbudget 16(17)

52 om mänskliga rättigheter samt den sociala aspekten av kulturen. Genom att det under 2018 kommer att finnas nya riktlinjer för strategiområdena Gynna nyskapande, Utveckla kapaciteter, Nyttja tekniken och Öka internationaliseringen kommer alla fem strategiområden i kulturstrategin att ha riktlinjer. Dessa ligger på en konkretionsnivå så att de blir ett konstruktivt och reellt stöd för koncernavdelning kultur och uppdragstagarna. Kulturella och kreativa näringar För området kulturella och kreativa näringar (KKN) kommer ett nytt handlingsprogram att börja gälla , det förra pågick Kulturnämnden är ansvarig för detta tillsammans med regionutvecklingsnämnden. Kulturplanens utvecklingsinsatser: verka för en utveckling av befintliga och nya kultursystem skapa mötesplatser för verksamma inom kulturella och kreativa näringar Europeiskt kulturarvsår är utnämnt till Europeiskt kulturarvsår. EU-kommissionen utlyser medel och i Sverige är Riksantikvarieämbetet ansvarigt för samordningen. Kulturnämnden kommer att i samverkan med de myndigheter som ingår i överenskommelsen kring kulturarvsområdet att samarrangera eller medfinansiera 8-10 aktiviteter. Det gäller seminarier och konferenser såväl som större projekt. Som exempel kan nämnas att Vitlycke museum i Tanum kommer att genomföra en internationell konferens på temat Unescos världsarv. Vidare planeras i samverkan med Göteborgs Universitet ett projekt om människans påverkan på miljö och klimat vid Bohuskusten och i Götaälvdalen samt ett seminarium om den nya museilagen. Internationellt En internationell satsning är EU-desken i organisationen Tillts regi. I Tillts långsiktiga uppdrag ingår från 2018 att inte enbart coacha fram ansökningar om EU-projekt utan även att initiera och stödja tillkomsten av projektidéer, att öka kunskapsnivån om EU och olika stödformer samt samla regionens aktörer inom området. Uppdraget gör att kulturnämnden kan erbjuda kulturaktörerna i Västra Götaland ett samlat stöd och ge dem ett brett kunnande för att samarbeta internationellt. Kulturbudgeten kan växlas upp med EU-medel och den lilla marknad som det svenska kulturlivet utgör kan därmed vidgas. Kulturplanens utvecklingsinsatser: stödja kommuner och kommunalförbund så att fler blir ägare av EU-projekt informera om vägar in till EU för att stödja finansiering av regionens kulturverksamheter Kulturnämnden, Detaljbudget 17(17)

53 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 0878/17 Remiss från Länsstyrelsen - Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län Handling Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 18 september Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag: Yttrandet över Länsstyrelsens regionala handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götaland , i enlighet med bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, översänds till Länsstyrelsen. Expedieras Skrivelse nr 197 till Länsstyrelsen Byggnadsnämnden Kretslopp- och vattennämnden Kulturnämnden Miljö- och klimatnämnden Park- och naturnämnden Vid protokollet Mathias Sköld Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård 1 (1)

54 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0878/17 Stadsledningskontoret Stadsutveckling Sara Pettersson Telefon E-post: Remissvar på Länsstyrelsens regionala handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götaland Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Yttrandet över Länsstyrelsens regionala handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götaland , i enlighet med bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, översänds till Länsstyrelsen. Sammanfattning Länsstyrelsen i Västra Götalands län har skickat ut Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götaland på remiss. Ärendet inkom , Göteborgs Stad har fått förlängd remisstid och svar ska lämnas till Länsstyrelsen senast Länsstyrelsen har tagit fram en handlinsplan med syfte att vägleda arbetet med klimatanpassning för Länsstyrelsen och kommunerna i länet. De tre största utmaningarna för länet bedöms vara stigande havsnivåer, översvämningsproblematiken vid Vänern och skredriskerna i Göta älvdalen. Planen innehåller åtgärder inom två kategorier: det som Länsstyrelsen planerar att arbeta med inom uppdraget att samordna arbetet på regional nivå samt rekommenderade åtgärder för kommuner. Stadsledningskontoret är generellt sett positivt till förslaget. Åtgärderna är många och spretiga och bör renodlas utifrån lämplig arbetsgång/prioriteringsordning. En nödvändig förutsättning för kommunernas genomförande är vägledning kring hur åtgärder ska genomföras och därför är Länsstyrelsens fortsatta arbete med riktlinjer viktigt. Länsstyrelsens övergripande mål är relevant men inte närmare beskrivet vilket gör det svårt att tolka. Stadsledningskontoret håller med om att utifrån försiktighetsprincipen är det rimligt att utgå från ett värsta scenario som planeringsnivå. Stadsledningskontoret lyfter fram stegvis anpassning som en viktig del av deras övergripande inriktning Ta hänsyn till osäkerheter och fatta robusta beslut. Staden pekar också på att Länsstyrelsen har en viktig roll att spela i de mellankommunala frågorna. Stadsledningskontoret konstaterar att flera nämnder bedömer att arbetet med klimatanpassning är något som påverkar deras verksamhet på ett genomgripande sätt. 1(43)

55 Ekonomiska konsekvenser Länsstyrelsens bedömning av åtgärderna är att vissa kan med fördel och utan större merkostnader integreras med annat arbete medan andra åtgärder är kostsamma att genomföra. Länsstyrelsen bedömer också att åtgärder som innebär kostnader vid genomförandet kan innebära besparingar i framtiden. Visst statligt stöd finns att söka för vissa klimatanpassningsåtgärder. Stadsledningskontoret delar länsstyrelsen översiktliga bedömning. Klimatanpassningsåtgärder kommer innebära kostnader för Göteborgs stad och för samhället i övrigt. Det handlar om både driftskostnader och investeringar men vissa åtgärder kommer att kunna integreras i annan verksamhet och vissa har potential att ge mervärden eller framtida besparingar. Ansvarsfrågan kring finansieringsfördelning mellan stat, kommun och privat sektor är inte klarlagd. Barnperspektivet Klimatanpassning innebär att säkra staden mot framtida klimatförändringar vilket gynnar kommande generationer och ökar tryggheten bland stadens invånare. Fokus på ekosystemtjänster och multifunktionella ytor har potential att skapa attraktiva stadsmiljöer genom till exempel ökad grönska i stadsmiljö som kan förväntas vara positivt ur barnperspektiv. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa perspektiv. Miljöperspektivet En väl genomförd klimatanpassning, minskar risken för negativ miljöpåverkan av till exempel giftspridning vid översvämning av förorenad mark. Målsättningen är att klimatanpassningsåtgärder så långt som möjligt ska ta utgångspunkt i befintliga miljövärden. Vissa åtgärder kan dock förväntas inverka negativt på miljövärden medan andra kan skydda och tillföra miljövärden i staden. Omvärldsperspektivet Klimatanpassningsåtgärder som görs inom stadens geografiska område kan komma att påverka angränsande kommuner och åtgärder kan även behöva planeras utanför stadens gränser. Därför finns ett behov av mellankommunal samverkan inom detta område. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att titta på ansvarsfrågan gällande klimatanpassning. Klimatanpassningsutredningens betänkande: Vem har ansvaret? SOU 2017:42 är ute på remiss och ärendet kommer att hanteras i KS senare i oktober. Relaterade planer och program på regional nivå: Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Riskhanteringsplaner enligt översvämningsdirektivet Vattenmyndigheten Västerhavets Förvaltningsplan Regional vattenförsörjningsplan Regional handlingsplan för grön infrastruktur Regional risk- och sårbarhetsanalys Relaterade planer och program på kommunal nivå: Risk- och sårbarhetsanalys Pågående arbeten med klimatanpassning kopplat till översvämning och skyfall, till exempel tematiskt tillägg till översiktsplanen och strukturplaner för avrinningsområden. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(43)

56 Bilaga 1 Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län remissversion Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Byggnadsnämndens handlingar Kretslopp och vattennämndens handlingar Kulturnämndens handlingar Miljö- och klimatnämndens handlingar Park- och naturnämndens handlingar Yttrande till Länsstyrelsen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(43)

57 Ärendet Länsstyrelsen i Västra Götalands län har skickat ut Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götaland på remiss. Ärendet inkom och svar ska lämnas till Länsstyrelsen senast Göteborgs Stad har fått förlängd remisstid. Länsstyrelsen vill att remissen besvaras i en enkät enligt bilaga 7. Bakgrund Länsstyrelsen har tagit fram en handlinsplan med syfte att vägleda arbetet med klimatanpassning för Länsstyrelsen och kommunerna i länet. Planen är ett styrdokument för Länsstyrelsens arbete och en grund för den länsstyrelseinterna fördelningen av klimatanpassningsmedel. Målgruppen är i första hand medarbetare på Länsstyrelsen och till tjänstemän och politiker i länets kommuner. Planen har tagits fram av Länsstyrelsens klimatanpassningsgrupp. Handlingsplanen ersätter Regional handlingsplan för klimatanpassning Västra Götalands län (2014:40). Beslutet att ta fram en ny handlingsplan fattades i samband med uppföljningen av den gamla handlingsplanen. Stadsledningskontoret har underremitterat ärendet till byggnadsnämnden, miljö- och klimatnämnden, kretslopp och vattennämnden och trafiknämnden för yttrande. Kulturnämnden, park- och naturnämnden samt fastighetsnämnden har fått ärendet för möjlighet till yttrande. Byggnadsnämnden, kretslopp och vattennämnden, kulturnämnden, miljö- och klimatnämnden samt park- och naturnämnden har svarat. Trafikkontoret har svarat med en tjänsteskrivelse. Länsstyrelsens förslag till regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län Det framtida klimatet i Västra Götaland är beroende av hur de globala utsläppen utvecklas men oavsett så kommer vi behöva anpassa oss till ett förändrat klimat. Västra Götalands län kommer generellt sett få mer nederbörd och ökade översvämningsrisker. Länsstyrelsen hanterar följande risker i handlingsplanen: Översvämning (stigande havsnivåer, översvämningsrisk runt Vänern, flöden och översvämningsrisker i sjöar och vattendrag, skyfall) Ras och skred Värme Torka och brandrisk Storm Hot mot den biologiska mångfalden De tre största utmaningarna för länet bedöms vara stigande havsnivåer, översvämningsproblematiken vid Vänern och skredriskerna i Göta älvdalen. Planen innehåller åtgärder inom två kategorier: det som Länsstyrelsen planerar att arbeta med inom uppdraget att samordna arbetet på regional nivå samt rekommenderade åtgärder för kommuner. Handlingsplanen innehåller också övergripande inriktning som bland annat har som syfte att kommunicera Länsstyrelsens övergripande ståndpunkter på regional och kommunal nivå. Förslag på övergripande inriktningar är till exempel: integrera klimatanpassning i verksamheten, de lokala förutsättningarna styr, Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(43)

58 mellankommunal och delregional samverkan är en förutsättning för att nå god reslutat RCP 8,5 är ett möjligt framtidsscenario och Ta hänsyn till osäkerheter och fatta robusta beslut. RCP är förkortning av Representativ Concentration Pathways och är scenarier framtagna som underlag till IPCC:s rapport De representerar möjliga utvecklingsvägar för strålningsbalansen fram till RCP 8,5 är det scenario med mest utsläpp av koldioxid. Läs mer om RCP på SMHI:s hemsida: Framtidsklimat i Västra Götalands län - enligt RCP-scenarier SMHI Exempel på rekommenderade åtgärder för kommuner är: integrera klimatanpassning i befintliga planer och processer fatta beslut om kommunen ska sammanställa en kommunal klimatanpassningsplan som ett eget dokument och i så fall vilka verksamhetsområden och klimateffekter den ska omfatta, samt hur den ska tas fram och förvaltas. Modernisera system för omhändertagande av dagvatten Värdera och analysera berörda kulturmiljöer utifrån ett tålighets- och känslighetsperspektiv. Genomför ekosystemstjänstanalyser och planera för en ekosystembaserad klimatanpassning. Utöka tillsynen på kommunala avloppsreningsverk och tillhörande ledningsnät inklusive system och ledningar för dagvattenhantering. Ta hänsyn till den ökade risken för extrema väderhändelser och naturolyckor i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Förslaget innehåller också en kommunikationsplan och en uppföljningsplan. Remissinstansernas synpunkter Byggnadsnämnden Handlingsplanen är framtagen under rådande förutsättningar som innebär att det saknas nationell samordning och riktlinjer inom klimatanpassningsområdet. Handlingen fokuserar på vad som behöver göras men en nödvändig förutsättning för kommunernas genomförande är vägledning kring hur åtgärder ska genomföras. Det ställer krav på att Länsstyrelsens vidare arbete med riktlinjer blir tillräckligt detaljerad för att fylla kommunernas behov av vägledning. Handlingsplanen förespråkar ett riskkonservativt synsätt genom att utgå ifrån ett värsta scenario gällande klimatförändringar (RCP 8.5). Detta i kombination med den förordade principen om robusta beslut innebär att stegvis anpassning bör vara en den samhällsekonomiskt mest effektiva strategin. En viktig fråga för kommunerna är hur stegvis anpassning kan tillämpas i planeringen. I Länsstyrelsens vidare arbete kring riktlinjer är det därför viktigt att principen om stegvis anpassning beaktas. Åtgärderna är många och spretiga och bör renodlas utifrån lämplig arbetsgång/prioriteringsordning. Många av föreslagna åtgärder bedöms i detta skede mer lämpliga att presenteras i form en checklista vid framtagande av kommunspecifika handlingsplaner. Kretslopp och vattennämnden Kretslopp och vatten anser att det är positivt att Länsstyrelsen nu tar ett helhetsgrepp kring klimatanpassning i regionen. Länsstyrelsens handlingsplan blir dock naturligt något oskarp i och med att deras roll är samordnande och rådgivande. Länsstyrelsen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(43)

59 rekommenderar ofta fortsatta analyser istället för konkreta åtgärder och verktyg, som nämnden tror vore behövligt. Kretslopp och vatten efterlyser hur man går vidare efter utredning av lämpliga skyddsåtgärder mot stigande havsnivåer, vilket inte redovisas i Länsstyrelsens handlingsplan. Det vore också önskvärt med tydliga förslag från Länsstyrelsen med lösningar på hur olika prioriteter kan jämkas samman där kommunerna har olika prioriteringsgrunder. Finansieringsfrågan av åtgärder bör belysas, där det kan finnas nationella och/eller regionala intressen i exempelvis Göteborgs hamnverksamhet och regional konkurrenskraft som bör beaktas. Kretslopp och vatten efterlyser också tydliga, konkreta och verksamma verktyg/ tillvägagångssätt för att skydda vattenförsörjningen i t.ex. Göta älvdalen. Det finns behov av förslag kring hur det kan samordnas och hur prioriteringar göras. Den av regeringen nyligen framtagna klimatanpassningsutredningen bör arbetas in i denna handlingsplan så att dessa är anpassade till varandra. Kulturnämnden Kulturnämnden tycker att handlingsplanen är väl genomarbetad. Nämndens ambition är att det kunskapsunderlag som förvaltningen kan tillhandahålla ska användas operativt och utgöra en grund för planer och tillsynsarbete. Nämnden ser ett behov av en långsiktig plan för samverkan mellan region, länsstyrelsen och kommuner. Planen bör genomsyra den kommunala verksamheten och kulturförvaltningens roll är att bidra med kunskapsunderlag för beslut och tillämpning. Därför behöver ansvar och kompetens byggas upp och organiseras för att tydliggöra vad, hur och vem som ska arbeta med olika aspekter av anpassningen till klimatförändringarna. Det gäller samarbete organisationer emellan och internt inom kommunen. Miljö- och klimatnämnden Miljö- och klimatnämnden är positiv till Länsstyrelsens förslag och har endast kommentarer till några enskilda åtgärder, samt till målformuleringen och samordningen. Målet, Ett samhälle som står robust inför klimatförändringar, är relevant men än så länge inte närmare beskrivet i detalj vilket gör det svårt att veta hur det ska tolkas. Otydligheten gör att målkonflikter, som kommer uppstå eftersom klimatförändringarnas effekter inte kan förutspås med särskilt stor säkerhet, blir svåra att hantera. Därför kan det bli svårt att rättfärdiga de investeringar som kommer att krävas. Målet borde tydligare visa vilken prioritet klimatanpassningsåtgärder ska ha gentemot andra områden. Handlingsplanen ska också styra Länsstyrelsens arbete med att samordna det regionala anpassningsarbetet. Här skulle man kunna beskriva hur samordningen ska gå till och framförallt vad målet med samordningen är. En tydlig ansvarsfördelning är också viktig så att samordningsfrågor inte faller mellan stolarna. Park- och naturnämnden Nämnden lyfter att det behövs kompetens om biologisk mångfald och rekreation i klimatanpassningsarbetet, dels för att bidra till att mångfunktionella ytor får positiva funktioner för biologisk mångfald och rekreation, dels för att bevaka att de klimatanpassningsåtgärder som genomförs inte ger ytterligare negativa effekter för biologisk mångfald och rekreation. Det arbete med klimatanpassning som redan påbörjats i staden är park- och naturförvaltningen delaktig i, bland annat i planprocessen. Grönstrategi för en tät och grön stad är ett viktigt verktyg i detta arbete. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(43)

60 Redan idag görs anpassningar av nämndens anläggningar till exempel på badplatser i havet för att klara de allt oftare förekommande extremvädersituationerna. Park- och naturnämnden vill lyfta vikten av att deras kompetens fortsatt är med i stadens klimatanpassningsarbete. Trafikkontoret Trafikkontoret håller med Länsstyrelsen om vikten av en dagvattenhantering där man ser till det övergripande systemet, dels på grund av att det är mer kostnadseffektivt och dels på grund av att stadsmiljön inte bekostas lika hårt om färre stora anläggningar förläggs vid ett fåtal platser. Trafikkontoret vill framföra behovet av en regional dagvattenplan för att hantera frågorna på regional nivå. Kommunerna kan således förhålla sig till den övergripande regionala planen när de kommunspecifika dagvattenplanerna upprättas. De åtgärder som presenteras i handlingsplanen är relativt många och implementeringstiden är kort. Trots länsstyrelsens bedömning om att påbörja arbetet med organisationsåtgärderna ser trafikkontoret behov av att tydliggöra prioritetsordningen bland de återstående. Trafikkontoret betonar behovet av en utredning som redogör för medfinansiering från staten och myndigheter gällande klimatanpassningsåtgärder. Förstudier visar att älvkantsskydd kommer att bli stora och kostsamma investeringar som blir svåra att klara av inom förvaltningens budget. Först efter att medfinansieringen klargjorts kan förvaltningen kräva/föreslå medfinansiering från andra förvaltningar och privata aktörer. Stadsledningskontorets synpunkter Stadsledningskontoret är generellt sett positiv till den plan som har tagit fram av Länsstyrelsen. Åtgärderna är många och spretiga och bör renodlas utifrån lämplig arbetsgång/prioriteringsordning. En nödvändig förutsättning för kommunernas genomförande är vägledning kring hur åtgärder ska genomföras och därför är Länsstyrelsens fortsatta arbete med riktlinjer viktigt. Länsstyrelsens övergripande mål är relevant men inte närmare beskrivet vilket gör det svårt att tolka. Det är därför viktigt att Länsstyrelsens arbete med att definiera målet prioriteras. Gällande de övergripande inriktningarna så håller stadsledningskontoret med om RCP 8,5 som planeringsnivå utifrån försiktighetsprincipen. Många åtgärder kan vidtas utan att ha ett specifikt scenario. När länsstyrelsen arbetar utifrån ett värsta scenario så bör stegvis anpassning vara en den samhällsekonomiskt mest effektiva strategin. Även om planeringshorisonten är 100 år så kan staden inte redan idag bygga konstruktioner som inte behöver tas i bruk förrän om 100 år. Länsstyrelsens anpassningskrav vid lämplighetsprövning enligt PBL blir en viktig fråga för kommunerna. Länsstyrelsens riktlinjer bör utgå från stegvis anpassning. Stadsledningskontoret delar Länsstyrelsens ambition att arbeta med robust planering, men inte hur Länsstyrelsen väljer att tolka begreppet. Kontoret tolkar robust planering som en planering som tillgodoser dagens behov och kända risker samtidigt som den skapar möjligheter att i framtiden anpassa staden till idag okända eller osäkra risker. Länsstyrelsens fokus på planering för värsta scenario riskerar i det sammanhanget att tränga ut nödvändiga åtgärder för att lösa dagens behov samtidigt som den inte säkerställer flexibilitet inför idag okända framtida samhällsproblem. Val av risknivåer och dimensionerande händelser bör belysas tydligare då detta är mycket viktiga pusselbitar i stadens fortsatta planering. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(43)

61 Länsstyrelsen bedömer att kommunerna behöver fokusera på organisationsåtgärder under Staden har tagit viktiga steg inom detta område de senaste åren men flera beslut och förändringar kommer att behövas framöver. Tyvärr saknas fortfarande tydliga svar från nationellt håll gällande ansvar och finansiering även om den nationella klimatanpassningsutredningen nu föreslår att Boverket ska ta ett samordningsansvar gällande klimatanpassning kopplat till bebyggelse. Stadsledningskontoret konstaterar att flera nämnder bedömer att arbetet med klimatanpassning är något som påverkar deras verksamhet på ett genomgripande sätt. Det handlar om att integrera frågan bättre i den egna verksamheten, se till att det finns tillräcklig kunskap och även resurser för att göra rätt saker inom det egna ansvaret men också för att kunna bistå andra verksamheter med sin kunskap. Ekosystemtjänster föreslås bli en övergripande inriktning och här lyfter stadens verksamheter behov av ökad kompetens och samverkan i regionen. Inriktningen gör nödvändigheten till en möjlighet fokuserar på att skapa multifunktionella ytor vilket stadsledningskontoret håller med om att det är en bra strategi. Staden arbetar med att få till sådana ytor och det kommer vara nödvändigt i den täta, gröna staden. Även här behöver kompetensen bli större men också möjligheten att utveckla test- och demo-anläggningar. Behovet av samordning av frågorna på flera olika nivåer i staden är fortsatt stort. Att frågan om prioritering, ansvar och finansiering fortfarande inte är löst på en nationell nivå är ett fortsatt stort problem för regionen och staden. Det är därför positivt att resurser till samordning finns avsatta i stadens budget för Stadsledningskontoret tycker att det är viktigt att Länsstyrelsens stöttar och utvecklar de mellankommunala frågorna. I klimatanpassningen behövs både samordning och gemensamma prioriteringar. Länsstyrelsen bör fokusera på det regionala perspektivet t.ex. identifiera var mellankommunal samverkan behöver förstärkas. Till exempel gällande hur kustnära kommuner ska gå vidare efter att lämpliga skyddsåtgärder mot havshöjningar har identifierats. Handlingsplanen riktar in sig på Länsstyrelsens eget arbete samt på kommunerna men det finns många andra nyckelaktörer i länet och det vore lämpligt att inkludera i planen hur samordning och samverkan med dessa ska se ut. Inte minst med sektorsmyndigheterna. Stadsledningskontoret Sara Pettersson Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(43)

62 Byggnadsnämndens handlingar Bilaga 2 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Remissvar - Länsstyrelsens regionala handlingsplan för klimatanpassning 363, dnr 0380/17 Kommunstyrelsen hade till byggnadsnämnden för yttrande översänt ovan nämnda remiss. Handling: Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande. Byggnadsnämnden beslöt: att som eget yttrande till kommunstyrelsen över Länsstyrelsens regionala handlingsplan för klimatanpassning översända ovan nämnda tjänsteutlåtande. Vid protokollet Agnetha Carlsson Sekreterare Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(43)

63 Tjänsteutlåtande Strategiska avdelningen Utfärdat Niklas Blomquist BN Telefon Diarienummer 0380/17 E-post: Remissvar - Länsstyrelsens regionala handlingsplan för klimatanpassning Förslag till beslut Byggnadsnämnden föreslås besluta: att som byggnadsnämndens yttrande till stadsledningskontoret över Länsstyrelsens regionala handlingsplan för klimatanpassning översända stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande. Sammanfattning Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till ny regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län. Handlingsplanen utgör en central del i Länsstyrelsens uppdrag att samordna arbetet på regional nivå med anpassning till ett förändrat klimat. Handlingsplanen är framtagen under rådande förutsättningar som innebär att det saknas nationell samordning och riktlinjer inom klimatanpassningsområdet. Handlingen fokuserar på vad som behöver göras men en nödvändig förutsättning för kommunernas genomförande är vägledning kring hur åtgärder ska genomföras. Det ställer krav på att Länsstyrelsens vidare arbete med riktlinjer blir tillräckligt detaljerad för att fylla kommunernas behov av vägledning. Handlingsplanen förespråkar ett riskkonservativt synsätt genom att utgå ifrån ett värsta scenario gällande klimatförändringar (RCP 8.5). Detta i kombination med den förordade principen om robusta beslut innebär att stegvis anpassning bör vara en den samhällsekonomiskt mest effektiva strategin. En viktig fråga för kommunerna är hur stegvis anpassning kan tillämpas i planeringen. I Länsstyrelsens vidare arbete kring riktlinjer är det därför viktigt att principen om stegvis anpassning beaktas. Åtgärderna är många och spretiga och bör renodlas utifrån lämplig arbetsgång/prioriteringsordning. Många av föreslagna åtgärder bedöms i detta skede mer lämpliga att presenteras i form en checklista vid framtagande av kommunspecifika handlingsplaner. Stadsbyggnadskontoret Agneta Hammer Stadsbyggnadsdirektör Katja Ketola Chef Strategiska avdelningen Bilagor 01. Remissversion Handlingsplan klimatanpassning 02. Missiv till remiss 03. Åtgärdskort Länsstyrelsens åtgärder 04. Formulär för remissvar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(43)

64 Ärendet Länsstyrelsen efterfrågar stadens synpunkter på förslag till ny regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län. Stadens remissvar samordnas av Stadsledningskontoret. Föreliggande tjänsteutlåtande kommenterar handlingsplanen utifrån stadsbyggnadskontorets uppdrag. Bakgrund Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till ny regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län. Handlingsplanen utgör en central del i Länsstyrelsens uppdrag att samordna arbetet på regional nivå med anpassning till ett förändrat klimat. Det övergripande målet är att uppnå Ett samhälle som står robust inför klimatförändringar. Handlingsplanen syftar till att fungera som vägledande dokument och kommunicera vad Länsstyrelsen och kommunerna i länet behöver arbeta med för klimatanpassning av Västra Götalands län. Handlingsplanen riktar sig i första hand till Länsstyrelsens medarbetare och till tjänstemän och politiker i länets kommuner. Stadsbyggnadskontorets synpunkter Mål och syfte Även om det anges att det överordnade målet ska definieras inom ramen för Länsstyrelsens vidare arbete är det en brist att det inte finns definierat i handlingen. Detta tydliggör att det saknas nationell samordning och riktlinjer inom området. Konsekvensen är att många svåra avvägningar överlämnas åt kommunerna för flera av de åtgärder som föreslås. Handlingen fokuserar på vad som behöver göras men en nödvändig förutsättning för kommunernas genomförande är vägledning kring hur åtgärder ska genomföras. Det ställer krav på att Länsstyrelsens vidare arbete med riktlinjer blir tillräckligt detaljerad för att fylla kommunernas behov av vägledning. Övergripande inriktning Ta hänsyn till osäkerhet och fatta robusta beslut Kombinationen av att anpassa efter ett riskkonservativt klimatscenario (RCP 8.5) och principen om robusta beslut innebär att stegvis anpassning bör vara en den samhällsekonomiskt mest effektiva strategin. En viktig fråga för kommunerna är vilka anpassningskrav som ska gälla vid lämplighetsprövning enligt PBL. I Länsstyrelsens vidare arbete kring riktlinjer är det viktigt att anpassningskraven beaktar stegvis anpassning. Länsstyrelsens åtgärder Riktlinjer Kunskaps- och planeringsunderlag Det finns stort behov av riktlinjer men dessa behöver vara specifika och detaljerade för att ge kommunerna vägledning i det praktiska arbetet. Åtgärder på kommunal nivå Prioritering av åtgärder Åtgärderna är många och spretiga och berör flera olika områden/verksamheter inom kommunen. Den övergripande arbetsordningen som också framhållas i handlingsplanen är att först kartlägga hot och utifrån detta utarbeta en kommuntäckande men också verksamhetsspecifik handlingsplan för klimatanpassning. Många av föreslagna åtgärder bedöms i detta skede mer lämpliga att presenteras i form en checklista vid framtagande Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(43)

65 av kommunspecifika handlingsplaner och skulle behöva bli mer specifika för att fungera som vägledning (exempelvis F2, F4, G2). F2: Sträva vid planering efter att använda mångfunktionella ytor och lösningar med synergieffekter för hållbar samhällsutveckling. F4: Modernisera systemen för omhändertagande av dagvatten. G2: Genomför ekosystemtjänstanalyser och planera för en ekosystembaserad klimatanpassning. Vissa åtgärder bedöms ha lägre prioritet och bör vara aktuella i senare skede av en sådan process (exempelvis J2, G3,G4, G5,T3). J2: Gör en sammanställning över de markavvattningsföretag som kommunen är delaktig i eller släpper vatten till. G3: Påbörja åtgärder för att begränsa spridningen av invasiva arter, i första hand på kommunal mark. G4: Planera för att möjliggöra för havsstrandängarna att på sikt förflytta sig inåt land. (Gäller kustkommuner) G5: Väg in klimatanpassningsaspekter i skötselplanerna för kommunens naturreservat T3: Inkludera klimatanpassningsaspekter i tillsynen till lantbruk. Det är bra att organisationsfrågan ges högsta prioritet, denna fråga bör kunna hanteras fristående inom kommunen. Ekonomiska perspektivet Klimatanpassningsåtgärder kommer innebära stora kostnader för samhället och kommunen. Ansvarsfrågan kring finansiering av nödvändiga åtgärder är inte klarlagd. Handlingsplanen är mycket övergripande och kan inte kopplas till specifika kostnader även om stadens omställning kommer medföra stora kostnader för utredning och åtgärder framöver. Barnperspektivet (FN:s barnkonvention) Klimatanpassning innebär att säkra staden mot framtida klimatförändringar vilket gynnar kommande generationer och ökar tryggheten bland stadens invånare. Blågröna lösningar som förespråkas ger potential att skapa attraktiva stadsmiljöer genom ökad grönska i stadsmiljö som kan förväntas vara positivt ur barnperspektiv. Jämställdhetsperspektivet Inga särskilda aspekter på frågan har funnits utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Inga särskilda aspekter på frågan har funnits utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Målsättningen är att klimatanpassningsåtgärder så långt som möjligt ska ta utgångspunkt i befintliga miljövärden. Vissa åtgärder kan dock förväntas inverka negativt på miljövärden medan andra kan skydda och tillföra miljövärden i staden. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(43)

66 Omvärldsperspektivet Länsstyrelsens handlingsplan omfattar hela Västra Götalands län. Stadens arbete kan förväntas påverka och påverkas av närliggande kommuners arbete varvid samordning är nödvändig. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(43)

67 Kretslopp och vattennämndens handlingar Bilaga 3 Utdrag ur protokoll Yttrande om remiss Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län , 0159/14 Beslut Enligt förvaltningens förslag: Kretslopp och vattennämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande över Länsstyrelsens regionala handlingsplan för klimatanpassning och översänder det till stadsledningskontoret. Handling Förvaltningen har upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende. Justering Protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat. Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen Dag för justering Sekreterare Vid protokollet Ordförande Justerande Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(43)

68 Tjänsteutlåtande Strategiska samordningsstaben Utfärdat Lena Blom Diarienummer 0159/14 Telefon E-post: Regional handlingsplan för klimatanpassning Västra Götalands län Förslag till beslut 1. Kretslopp och vattennämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande över Länsstyrelsens regionala handlingsplan för klimatanpassning och översänder det till stadsledningskontoret. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Kretslopp och vatten har ombetts ge kommentarer till ny regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län. Vi anser det positivt att Länsstyrelsen nu tar ett helhetsgrepp kring klimatanpassning i regionen. Länsstyrelsens handlingsplan blir dock naturligt något oskarp i och med att deras roll är samordnande och rådgivande. Med nuvarande lagstiftning ligger det stora ansvaret istället på kommunerna med sitt självstyre och planmonopol. Länsstyrelsen rekommenderar ofta fortsatta analyser istället för konkreta åtgärder och verktyg, som vi tror vore behövligt. Kretslopp och vatten efterlyser hur man går vidare efter utredning av lämpliga skyddsåtgärder mot stigande havsnivåer, vilket inte redovisas i Länsstyrelsens handlingsplan. För kustnära områden i regionen kommer förväntade ändrade nederbördsmönster med kraftigare regn, tillsammans med havsnivåhöjningen, medföra extra stora utmaningar. Åtgärder behövs, vilket borde framgå och riktas tydligare, och även hur dessa kan tas fram i mellankommunal samverkan. Det vore också önskvärt med tydliga förslag från Länsstyrelsen med lösningar på hur olika prioriteter kan jämkas samman där kommunerna har olika prioriteringsgrunder. Finansieringsfrågan av åtgärder bör också belysas, där det kan finnas nationella och/eller regionala intressen i exempelvis Göteborgs hamnverksamhet och regional konkurrenskraft som bör beaktas. Kretslopp och vatten efterlyser också tydliga, konkreta och verksamma verktyg/ tillvägagångssätt för att skydda vattenförsörjningen i tex. Göta älvdalen. Det finns även behov av förslag kring hur det kan samordnas och hur prioriteringar göras. Den av regeringen nyligen framtagna klimatanpassningsutredningen bör arbetas in i denna handlingsplan så att dessa är anpassade till varandra. Kretslopp och vatten Henrik Kant Förvaltningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(43)

69 Ärendet Länsstyrelsen önskar synpunkter på utkast till ny regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län Stadens remissvar samordnas av Stadsledningskontoret. Föreliggande tjänsteutlåtande kommenterar handlingsplanen utifrån Kretslopp och vattens uppdrag. Bakgrund Det övergripande målet för Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning är Ett samhälle som står robust inför klimatförändringar. Länsstyrelsens regionala handlingsplan för klimatanpassning har tre syften: - Handlingsplanen fungerar som vägledande dokument för vad Länsstyrelsen och kommunerna i länet behöver arbeta med för att klimatanpassa Västra Götalands län och därmed bidra till det övergripande målet om ett samhälle som står robust inför klimatförändringar. - Handlingsplanen tydliggör och kommunicerar Länsstyrelsens övergripande inriktning, samt de åtgärder som Länsstyrelsen och kommunerna i länet behöver arbeta med. - Internt inom Länsstyrelsen utgör handlingsplanen styrdokument för Länsstyrelsens arbete enligt uppdraget att samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Handlingsplanen utgör därmed också grund för den länsstyrelseinterna fördelningen av klimatanpassningsmedel till Länsstyrelsens arbete med klimatanpassningsuppdraget. Handlingsplanen riktar sig i första hand till Länsstyrelsens medarbetare och till tjänstemän och politiker i länets kommuner. Handlingsplanen gäller för år De åtgärder som Länsstyrelsen anger på regional nivå planerar vi att genomföra under denna treårsperiod. Därefter kommer planen att revideras. Gällande rekommenderade åtgärder på kommunal nivå ska listan över lämpliga åtgärder ses i ett längre tidsperspektiv. Varje kommun ansvarar för att prioritera utifrån sina förutsättningar. Hur denna prioritering skall ske nämns mycket svävande. Länsstyrelsen arbetar med i huvudsak fyra typer av insatser: Riktlinjer Kunskaps- och planeringsunderlag Information, kommunikation och kompetensutveckling Ärendehandläggning Handlingsplanen baseras på tabell 1 där det redovisas antaganden som ligger till grund för klimatscenarierna Representative Concentration Pathways RCP4.5 och RCP 8.5 ur SMHI:s rapport för Framtidsklimat i Västra Götaland Antaganden som ligger till grund för scenarierna RCP4.5 och RCP8.5 är: RCP4.5 Utsläppen av koldioxid ökar något och kulminerar omkring år 2040 Befolkningsmängd något under 9 miljarder i slutet av seklet Lågt arealbehov för jordbruksproduktion, bland annat till följd av större skördar och förändrade konsumtionsmönster Omfattande skogsplanteringsprogram Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16(43)

70 Låg energiintensitet Kraftfull klimatpolitik RCP8.5 Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens vid år 2100 och metanutsläppen ökar kraftigt Jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket leder till ökade anspråk på betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion Teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet fortsätter, men långsamt Stort beroende av fossila bränslen Hög energiintensitet Ingen tillkommande klimatpolitik Förvaltningens överväganden Det är mycket bra att Länsstyrelsen nu försöker ta ett helhetsgrepp kring klimatanpassning i regionen och det uppskattas och kan utgöra ett viktigt steg att nå längre i klimatanpassningsarbetet inte minst på regional nivå. De klimatscenarier som SMHI utarbetat är dock såpass drastiska att de skulle kunna motivera en skarpare hållning i klimatanpassningsplanen. Det är dock positivt att Länsstyrelsen väljer att ta höjd för höga utsläpp (RCP8.5) i sitt långsiktiga resonemang. Det är positivt att Länsstyrelsen trycker på vikten av att få in klimatanpassningsfrågor i kommunens planarbete. Likaså att man lyfter behovet av att arbeta med mångfunktionella ytor. Länsstyrelsen uttrycker också en sympatisk helhetssyn på dagvattenhantering. Det är mycket viktigt att man ser till hela systemet för omhändertagande och rening av dagvatten istället för enskilda åtgärder. Länsstyrelsen har positiva resonemang om ekosystemtjänster och multifunktionella ytor, däremot kan Länsstyrelsens roll diskuteras i denna fråga. Däremot tycks man ha missförstått den betydelse som gröna tak kan ha vid skyfall. Gröna tak har många fördelar, men magasineringsförmågan är trots allt begränsad i det lokala perspektivet. Länsstyrelsens handlingsplan blir dock naturligt något oskarp i och med att Länsstyrelsens roll med nuvarande lagstiftning är samordnande och rådgivande. Det stora ansvaret ligger på kommunerna med sitt självstyre och planmonopol. En tydligare bild av hur Länsstyrelsen tänker samordna detta arbetet vore önskvärt och förslag diskuteras gärna med kommunerna. Länsstyrelsen sits avspeglas också i att man rekommenderar fortsatta analyser istället för konkreta åtgärder och verktyg som vore önskvärt. För Länsstyrelsens del vore det bra att prioritera aktiviteter som hjälper kommuner att komma igång med sina klimatanpassningsplaner och fokusera på det regionala perspektivet. Använd gärna underlag som kommunerna tagit fram och analysera det ur ett regionalt perspektiv för att se var samverkan krävs eller åtgärder som inte identifierats av kommunerna. Det vore också önskvärt med tydliga förslag på lösningar på hur olika prioriteter kan jämkas samman för kommuner där kommunerna är beroende av varandra och inte kommer överens sinsemellan. Det bör därför utredas hur man ska jobba när mellankommunal samverkan inte fungerar. Det kanske bör finnas något verktyg för att tvinga fram åtgärder på mellankommunal nivå. Det finns önskemål om att riktlinjer är mer detaljerade för att få en samsyn både i de olika kommunerna och inom kommunen och för att få genomslag i praktiken. Man bör därmed mer tydligt fokusera på hur åtgärder skall genomföras och inte bara vad som skall göras. För Göteborgs vidkommande är havsnivåhöjningen en oerhört viktig fråga. Med tanke på att Västra Götaland har lång kustlinje borde man kunnat ge mer utrymme åt detta. Handlingsplanen föreslår att kommunerna skall utreda lämpliga skyddsåtgärder mot stigande havsnivåer, något som gjordes i Göteborgs Stad för flera år sedan. Även Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17(43)

71 ändrade nederbördsmönster med kraftigare regn förväntas i regionen som tillsammans med havsnivåhöjningen medför extra stora utmaningar för kustnära områden där åtgärder behövs. Hur Länsstyrelsen ställer sig i det fortsatta arbetet saknas, där även finansieringsfrågan av åtgärder bör belysas, där det kan finnas nationella och/ eller regionala intressen tex. Göteborgs hamnverksamhet som kanske bör ges statligt stöd. Regional konkurrenskraft är en annan aspekt som bör beaktas kring prioriteringar och finansiering både regionalt men också statligt. Göteborgsregionen är till stor del beroende av Göta älv för vattenförsörjning och därmed är extremt beroende av Vänerns avtappning till den skredkänsliga dalgången borde föranleda mer långtgående slutsatser från Länsstyrelsen. Här har vi ett tydligt exempel på möjliga problem till följd av klimatförändringar som ligger utanför kommunens planmonopol och påverkansmöjlighet. Det är positivt att Länsstyrelsen avser att arbeta med: Strategi för samordnad hantering av översvämnings- och skredriskerna kring Vänern och Göta älv ; Ta fram en strategi för hur Länsstyrelsen ska arbeta sam-ordnat med översvämnings- och skredriskerna kring Vänern och Göta älv. Fokus bör vara att förhindra skred i älvdalen. Tydliga, konkreta och verksamma verktyg/tillvägagångssätt för att skydda vattenförsörjningen i tex. älvdalen är önskvärt från Länsstyrelsen (tex. stöd för en tydlig och enkel vattenskyddsprocess som ger ett verkningsfullt skydd). En seriös planering av vattenförsörjningen handlar förmodligen om ett flertal olika delregionala samarbeten, som kan diskuteras inom en regional vattenförsörjningsplan för hela regionen. Länsstyrelsen förordar ett robust beslutsfattande vilket är positivt, dock bör det beskrivas tydligare hur det kan gå till att nå dit. Detta innebär att söka strategier för att fatta beslut som leder till bra resultat trots de stora osäkerheter som finns. En adaptiv hållning i frågan bör tas pga dessa osäkerheter. Länsstyrelsens syn på val av risknivåer och dimensionerande händelser bör belysas tydligare. Mycket bra att Länsstyrelsens handlingsplan lyfter betydelsen av den kommunala organisationen och anser att åtgärder kopplat till organisation bör prioriteras högst av de rekommenderade åtgärderna för kommunerna. Det är kanske främst i större kommuner som organisationsformen för klimatarbetet får en större betydelse. Det finns många samordningsfrågor att hantera mellan planerande och byggande enheter. Rekommenderade åtgärder för kommuner har inga tydliga mottagare. Konsekvensen av detta riskerar bli att alla väntar på alla för att de olika processerna skall komma igång. Den av regeringen nyligen framtagna klimatanpassningsutredningen bör arbetas in i denna handlingsplan så att dessa är anpassade till varandra. Ekonomiska perspektivet Samhället står inför stora kostnader för utredningar och åtgärder kopplat till klimatanpassning. Finansiering av dessa insatser berörs mycket övergripande i handlingsplanen. Mycket av det kommande arbetet med handlingsplanen kommer färdigställas år Eftersom Göteborgs Stad står inför stora förändringar under det närmaste decenniet så skulle ett tydliggörande av ekonomiska modeller som bör användas på kort sikt vara önskvärt. Handlingsplanen belyser att det finns stora utmaningar kring ansvarsfördelning, juridik och finansiering som ännu inte är lösta. Det är därför viktigt att varje kommun hittar det arbetssätt som fungerar bäst utifrån kommunens förutsättningar. Vilken nivå som är rimlig och vilka arbetssätt som fungerar bäst för olika kommuner nämns dock mycket svävande. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18(43)

72 Barnperspektivet (FN:s barnkonvention) De åtgärder som nämns i handlingsplanen skapar möjlighet att förstärka barns rätt till trygghet, rent vatten, lek och fritid. Jämställdhetsperspektivet Inga särskilda aspekter på frågan har funnits utifrån detta perspektiv Mångfaldsperspektivet Inga särskilda aspekter på frågan har funnits utifrån detta perspektiv Miljöperspektivet Många åtgärder som bidrar till anpassningen till ett förändrat klimat ger också andra positiva effekter för människor och miljö. Handlingsplanen belyser översiktligt den negativa påverkan klimatförändringen kan förväntas få för naturmiljön och vilka åtgärder som bör utredas vidare för att stävja denna negativa påverkan, både direkt och indirekt. Omvärldsperspektivet De konsekvenser som klimatförändringen får i andra delar av världen, kommer att påverka också Västra Götalands län. Detta gäller till exempel frågor som orsakade av klimatförändringarna kan förvärra existerande hot och konflikter, förlust av biologisk mångfald, smittspridning och säkerhetspolitiska frågor. Handlingsplanen omfattar hela Västra Götalands län och det nämns i planen att många mindre kommuner inte har resurser att själva driva ett aktivt arbete med klimatanpassning. Utmaningarna är ofta också gemensamma med grannkommunerna, till exempel utmed ett vattendrag eller inom ett avrinningsområde. Samverkan kring metodik för olika typer av analyser eller sammanställning av information ger underlag som kan användas gemensamt av flera kommuner. Länsstyrelsen och kommunerna behöver arbeta gemensamt med detta. Det är positivt att handlingsplanen tydligt anger att Länsstyrelsen skall stödja kommunernas lokala klimatanpassningsarbete genom att på förfrågan delta på möten, utgöra bollplank, samt ge råd och stöd. Tydliggör gärna hur denna kommunikation föreslås ske. Expedieringskrets Stadsledningskontoret Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19(43)

73 Kulturnämndens handlingar Bilaga 4 Utdrag ur protokoll Kulturnämnden Sammanträdesdatum Yttrande till kommunstyrelsen över Länsstyrelsens förslag till regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län Dnr 0873/17 Kulturförvaltningen har den 7 augusti 2017 upprättat ett tjänsteutlåtande i ovan rubricerat ärende. BESLUT 1. Kulturnämnden tillstyrker Länsstyrelsens förslag till regional handlingsplan för klimatanpassningar i Västra Götalands län Kulturnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Vid protokollet Stina Borrman Ordförande Mariya Voyvodova Justeringsperson Kristina Tharing Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20(43)

74 Tjänsteutlåtande Sektor Museer Utfärdat Karolina Kegel, Sanja Peter Diarienummer 0873/17 Telefon: och E-post: Yttrande till kommunstyrelsen över Länsstyrelsens förslag till regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län Förslag till beslut 1. Kulturnämnden tillstyrker Länsstyrelsens förslag till regional handlingsplan för klimatanpassningar i Västra Götalands län Kulturnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Kommunstyrelsen har den 11 maj 2017 översänt Länsstyrelsens förslag till regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län på remiss. Remissyttranden från berörda nämnder ska vara kommunstyrelsen till handa senast den 6 september 2017, varefter ett gemensamt svar från staden kommer att lämnas till Länsstyrelsen. Klimatförändringarna påverkar stora delar av samhället och tar inte hänsyn till geografiska gränser. Länsstyrelsens handlingsplan utgår från de konsekvenser och behov av klimatanpassning som vi kan se idag och förvänta oss fram till år Handlingsplanen är väl genomarbetad och föreslår ett antal åtgärder som Länsstyrelsen ansvarar för att genomföra under med betoning på riktlinjer, kunskaps- och planeringsunderlag, information, kommunikation och kompetensutveckling. Därutöver rekommenderas länets kommuner att på kort och lång sikt arbeta med frågor och aktiviteter såsom organisation, mark- och vattenanvändning, tillsyn, samt beredskap för extrema väderhändelser och naturolyckor. Kulturförvaltningen ambition är att det kunskapsunderlag som förvaltningen kan tillhandahålla ska användas operativt och utgöra en grund för planer och tillsynsarbete. Sammanfattningsvis ser förvaltningen ett behov av en långsiktig plan för samverkan mellan region, länsstyrelsen och kommuner. Planen bör genomsyra den kommunala verksamheten och kulturförvaltningens roll är att bidra med kunskapsunderlag för beslut och tillämpning. Därför behöver ansvar och kompetens byggas upp och organiseras för att tydliggöra vad, hur och vem som ska arbeta med olika aspekter av anpassningen till klimatförändringarna. Det gäller samarbete organisationer emellan och internt inom kommunen. Ekonomiska konsekvenser För att kunna uppdatera kulturmiljöunderlag med hänvisning till klimatanpassningsperspektivet gör förvaltningen bedömningen att ekonomiska resurser behöver skjutas till. En del av kulturnämndens budget bör riktas in särskilt på att skapa Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 21(43)

75 fungerande verktyg för kulturmiljö och klimatanpassning, bland annat genom aktivt översikts- och annat planarbete samt kulturmiljöunderlag och program. Barnperspektivet En bevarad kulturmiljö berättar om samhällets historia och utveckling. I framtiden är det barnen som kommer att lära sig av det. Jämställdhetsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Klimat för människan handlar om miljö både i ekologiska och sociala perspektiv. Det är viktigt att veta hur det kommer att påverka och vilka åtgärder vi kan företa för att lindra skadorna. Omvärldsperspektivet Klimatanpassning relaterar till och är också en del av flera andra planer och program som Länsstyrelsen är ansvarig för. Främst gäller detta: Regionalt åtgärdsprogram miljömål Riskhanteringsplaner enligt översvämningsdirektivet Vattenmyndigheten Västerhavets Förvaltningsplan Regional vattenförsörjningsplan Regional handlingsplan för grön infrastruktur Regional risk- och sårbarhetsanalys Bilaga: Remiss från Länsstyrelsen / kommunstyrelsen Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län Expedieras till: Kommunstyrelsen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 22(43)

76 Ärendet Kommunstyrelsen har den 11 maj 2017 översänt Länsstyrelsens förslag till (reviderad) regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län till byggnadsnämnden, miljö- och klimatnämnden, kretslopp- och vattennämnden samt trafiknämnden för yttrande. Kulturnämnden, park- och naturnämnden samt fastighetsnämnden har fått ärendet för möjlighet till yttrande. Remissyttrandena ska vara kommunstyrelsen till handa senast den 6 september 2017, varefter ett gemensamt svar från staden kommer att lämnas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har i sin remisshandling ställt upp ett antal frågeställningar i enkätform. Dessa rör handlingsplanens mål och syfte i stort, Länsstyrelsens samordnande roll och föreslagna åtgärder, samt rekommenderade åtgärder på kommunal nivå. I föreliggande tjänsteutlåtande har kulturförvaltningen fokuserat på de rekommenderade åtgärderna på kommunal nivå (sidan i Länsstyrelsens remisshandling bilaga 1) med betoning på rubriken Kulturmiljö (sidan 44). Därutöver har förvaltningen identifierat ett antal frågeställningar utifrån Länsstyrelsens enkät. Dessa kommenteras och sammanfattas sist i tjänsteutlåtandet under rubriken Förvaltningens synpunkter. Bakgrund Länsstyrelsens förslag till handlingsplan för ska ersätta nu gällande Regional handlingsplan för klimatanpassningar Västra Götalands län 1. Under 2016 genomfördes en uppföljning av befintlig handlingsplan 2 som konstaterade att det fanns behov av revidering bland annat på grund av att flertalet åtgärder genomförts samt att vissa åtgärdsförslag inte fungerade i praktiken. Uppföljningen identifierade också nya behov av åtgärder samt tydliggjorde att handlingsplanen inte uppfyller syftet att vara vägledande för länets kommuner. Förslag till regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län Handlingsplanen fungerar som vägledande dokument för vad Länsstyrelsen och kommunerna i länet behöver arbeta med för att klimatanpassa Västra Götalands län. Genom detta bidrar planen till det övergripande målet att skapa ett samhälle som står robust inför klimatförändringar. Handlingsplanen utgår från de konsekvenser och behov av klimatanpassning som vi kan se idag och förvänta oss fram till år Handlingsplanen går inledningsvis igenom övergripande mål och syfte, tidsperspektiv, omfattning och avgränsning, relaterade planer och program samt förslag till finansieringslösningar. Därefter behandlas effekter av klimatförändringarna såsom översvämningar, ras och skred, värme och hot mot den biologiska mångfalden. Handlingsplanen avslutas med en kommunikations- och uppföljningsplan. Handlingsplanen innehåller åtgärder i två olika kategorier: Åtgärder som Länsstyrelsen planerar att arbeta med under inom uppdraget att samordna arbetet på regional nivå med anpassning till ett förändrat klimat. Här nämns bland annat riktlinjer, kunskaps- och planeringsunderlag, information, kommunikation och kompetensutveckling. Rekommenderade åtgärder på kommunal nivå för att anpassa länets kommuner till de pågående och framtida klimatförändringarna. 1 Länsstyrelsens rapport 2014:40. 2 Länsstyrelsens rapport 2016:56. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 23(43)

77 Länsstyrelsen har samlat rekommenderade åtgärder på kommunal nivå under fyra rubriker: Organisation. Mark- och vattenanvändning. Tillsyn. Beredskap för extrema väderhändelser och naturolyckor. Organisation De åtgärder som Länsstyrelsen bedömer att kommunerna framförallt behöver fokusera på under är åtgärder kopplade till organisation. Dessa är i flera fall en förutsättning för att kunna arbeta med övriga åtgärder och för att identifiera ytterligare åtgärder utifrån kommunens behov. För att kunna bedriva ett långsiktigt och systematiskt arbete med klimatanpassning anses det viktigt att hitta ett arbetssätt som innebär att kommunala förvaltningar och bolag kan arbeta strukturerat med klimatanpassningsfrågan. Det bör också finnas en långsiktig plan för samverkan mellan region, Länsstyrelsen och kommuner som den genomsyrar den kommunala verksamheten. Ansvar och kompetens behöver byggas upp och organiseras för att tydliggöra vad, hur och vem som ska arbeta med olika aspekter av anpassningen till klimatförändringarna. Mark- och vattenanvändning Stigande hav, ökad nederbörd i vissa områden, problematisering kring Vänern och dess utlopp har identifierats som problemområden. För att öka beredskapen i kommunerna behöver frågan om kulturarv och klimat lyftas in i den kommunala planeringen. Under rubriken Mark- och vattenanvändning föreslår Länsstyrelsen tre åtgärder som rör Kulturmiljö: 1. Uppdatera kulturmiljöunderlag med hänvisning till klimatanpassningsperspektivet. 2. Värdera och analysera berörda kulturmiljöer utifrån ett tålighets- och känslighetsperspektiv. 3. Beakta kulturmiljöerna vid planering och utredning av lösningar för hantering av översvämning och skred. Kulturförvaltningen har som ambition att delta i handlingsplanen genom att dokumentera kulturmiljöer och skapa underlag för planering på olika nivåer, särskilt på översiktsplannivån. Dokumentationerna utgör kunskapsunderlag för beslut. Större dokumentationer har genom åren genomförts av Göteborgs stadsmuseum / kulturförvaltningen och är en del av förvaltningens arkiv. Här bör nämnas att kulturmiljöaspekterna kommer in i många andra åtgärder, t ex grön infrastruktur, fysisk planering, multifunktionella lösningar, åtgärder i odlingslandskapet, och att dessa olika perspektiv därför bör integreras med kulturmiljöfrågorna för en effektiv hantering och en hållbar utveckling. Handlingsplanen poängterar att kulturarv och klimat är någonting som bör lyftas in i den kommunala planeringen. Regionalt har ett kartverktyg tagits fram till stöd för kommunernas arbete. Men den största delen av klimathandlingsarbetet förväntas göras av kommunen. Kommunen uppmanas att uppdatera kulturmiljöunderlag med hänvisning till klimatanpassningsperspektivet. Kommunen ska värdera och analysera berörda kulturmiljöer utifrån ett tålighets- och känslighetsperspektiv samt beakta Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 24(43)

78 kulturmiljöerna vid planering och utredning av lösningar för hantering av översvämning och skred. Tillsyn Kulturförvaltningen har inga synpunkter utöver att ambitioner är att det kunskapsunderlag som förvaltningen kan tillhandahålla ska användas operativt. Beredskap för extrema väderhändelser och naturolyckor Kulturförvaltningen har inga synpunkter utöver att ambitioner är att det kunskapsunderlag som förvaltningen kan tillhandahålla ska användas operativt. Förvaltningens synpunkter Handlingsplanen är väl genomarbetad och föreslår ett antal åtgärder som Länsstyrelsen ansvarar för att genomföra under med betoning på riktlinjer, kunskaps- och planeringsunderlag, information, kommunikation och kompetensutveckling. I och med att Länsstyrelsen bedömer att kommunerna behöver fokusera på organisationsåtgärder under , ligger ett stort ansvar ligger på kommunerna att förvalta klimatarbetet i framtiden. Överlag uppfattas handlingsplanen som tydlig, men här nedan följer även några frågor kring länsstyrelsens remissformulär: Integrera klimatanpassning i verksamheten som Länsstyrelsen samordnar - Vad innebär att en klimatanpassningsplan kan vara ett verktyg? Ska det skapas en sådan plan på regional nivå? - Generellt bör kulturmiljö nämnas någonstans i den övergripande inriktningen, exempelvis under punkten Gör nödvändigheten till en möjlighet. Ekosystembaserad klimatanpassning - Hur hänger denna inriktning ihop med ökad urbanisering och därmed ökat exploateringstryck på bland annat grönområden? Denna intressekonflikt bör kommenteras. Gör nödvändigheten till en möjlighet - Lägg till en bevarad/skyddad kulturmiljö som ännu en aspekt av bevarade grönytor, parker etc. Även detta bidrar till en god livsmiljö och ett socialt hållbart samhälle och är därför ett bra och tydligt exempel på vad man kan åstadkomma via multifunktionella lösningar. Sammanfattningsvis ser förvaltningen ett behov av en långsiktig plan för samverkan mellan region, länsstyrelsen och kommuner. Planen bör genomsyra den kommunala verksamheten och Kulturförvaltningens roll är att bidra med kunskapsunderlag för beslut och tillämpning. Därför behöver ansvar och kompetens byggas upp och organiseras för att tydliggöra vad, hur och vem som ska arbeta med olika aspekter av anpassningen till klimatförändringarna. Det gäller samarbete organisationer emellan och internt inom kommunen. GÖTEBORGS STADS KULTURFÖRVALTNG Anna Rosengren Förvaltningsdirektör Britta Söderqvist Sektorschef Museer Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 25(43)

79 Miljö- och klimatnämndens handlingar Bilaga 5 Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdag Yttrande till kommunstyrelsen över Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län , Beslut Miljö- och klimatnämnden skickar över miljöförvaltningens förslag som eget yttrande till kommunstyrelsen. Miljö- och klimatnämnden beslutar om omedelbar justering. Sammanfattning Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag på en förnyad handlingsplan för arbetet med klimatanpassning i regionen. Handlingsplanen innehåller övergripande mål och ramar, samt åtgärder som Länsstyrelsen ska genomföra samt åtgärder som länets kommuner rekommenderas genomföra. Arbete med klimatanpassning och de åtgärder som presenteras i handlingsplanen påverkar många områden inom såväl miljö- och klimatnämndens ansvarområden som ansvarområden för andra nämnder inom staden. Miljöförvaltningen är positiv till Länsstyrelsens förslag och har endast kommentarer till några enskilda åtgärder, samt till målformuleringen och samordningen. Målformuleringen: Målet, Ett samhälle som står robust inför klimatförändringar, är relevant men än så länge inte närmare beskrivet i detalj vilket gör det svårt att veta hur det ska tolkas. Otydligheten gör att målkonflikter, som kommer uppstå eftersom klimatförändringarnas effekter inte kan förutspås med särskilt stor säkerhet, blir svåra att hantera. Därför kan det bli svårt att rättfärdiga de investeringar som kommer att krävas. Målet borde tydligare visa vilken prioritet klimatanpassningsåtgärder ska ha gentemot andra områden. Samordningen: Handlingsplanen ska också styra Länsstyrelsens arbete med att samordna det regionala anpassningsarbetet. Här skulle man kunna beskriva hur samordningen ska gå till och framförallt vad målet med samordningen är. En tydlig ansvarsfördelning är också viktig så att samordningsfrågor inte faller mellan stolarna. Underlag för beslut Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande med diarienummer daterat den 22 augusti Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 26(43)

80 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Dag för justering Vid protokollet Sekreterare Agneta Lundin Dahlberg Ordförande Michael Törnqvist Justerande Axel Darvik Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 27(43)

81 Tjänsteutlåtande Stadsmiljö Utfärdat Peter Krahl Rydberg Diarienummer: Telefon E-post: Yttrande till kommunstyrelsen över Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län Kommunstyrelsen har skickat över remissen till miljö- och klimatnämnden för yttrande senast den 6 september Ärendet har skickats för yttrande till byggnadsnämnden, miljö- och klimatnämnden, kretslopp och vattennämnden och trafiknämnden. Förslag till beslut Miljö- och klimatnämnden skickar över miljöförvaltningens förslag som eget yttrande till kommunstyrelsen. Miljö- och klimatnämnden beslutar om omedelbar justering. Sammanfattning Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag på en förnyad handlingsplan för arbetet med klimatanpassning i regionen. Handlingsplanen innehåller övergripande mål och ramar, samt åtgärder som Länsstyrelsen ska genomföra samt åtgärder som länets kommuner rekommenderas genomföra. Arbete med klimatanpassning och de åtgärder som presenteras i handlingsplanen påverkar många områden inom såväl miljö- och klimatnämndens ansvarområden som ansvarområden för andra nämnder inom staden. Miljöförvaltningen är positiv till Länsstyrelsens förslag och har endast kommentarer till några enskilda åtgärder, samt till målformuleringen och samordningen. Målformuleringen: Målet, Ett samhälle som står robust inför klimatförändringar, är relevant men än så länge inte närmare beskrivet i detalj vilket gör det svårt att veta hur det ska tolkas. Otydligheten gör att målkonflikter, som kommer uppstå eftersom klimatförändringarnas effekter inte kan förutspås med särskilt stor säkerhet, blir svåra att hantera. Därför kan det bli svårt att rättfärdiga de investeringar som kommer att krävas. Målet borde tydligare visa vilken prioritet klimatanpassningsåtgärder ska ha gentemot andra områden. Samordningen: Handlingsplanen ska också styra Länsstyrelsens arbete med att samordna det regionala anpassningsarbetet. Här skulle man kunna beskriva hur samordningen ska gå till och framförallt vad målet med samordningen är. En tydlig ansvarsfördelning är också viktig så att samordningsfrågor inte faller mellan stolarna. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 28(43)

82 Ärendet Till remissen har länsstyrelsen formulerat ett övergripande mål som lyder: Ett samhälle som står robust inför klimatförändringar. Utifrån denna målsättning har en handlingsplan tagits fram. Från rapportens sammanfattning: Klimatförändringarna är en realitet redan idag och kommer enligt de senaste forskningsrönen att leda till ytterligare förändrade nederbördsförhållanden, ökade dygnstemperaturer, förhöjda vattennivåer, och mer frekventa extrema vädersituationer i framtiden. [ ] Handlingsplanen utgår från de konsekvenser och behov av klimatanpassning som vi kan se idag och förvänta oss fram till år Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Länsstyrelsen har därmed en viktig roll för att initiera, stödja och följa upp klimatanpassningsarbetet i länet.handlingsplanen riktar sig i första hand till Länsstyrelsens medarbetare och till tjänstemän och politiker i länets kommuner. Den innehåller åtgärder i två olika kategorier: Åtgärder som Länsstyrelsen planerar att arbeta med under inom uppdraget att samordna arbetet på regional nivå med anpassning till ett förändrat klimat. Rekommenderade åtgärder på kommunal nivå för att anpassa länets kommuner till de pågående och framtida klimatförändringarna. Länsstyrelsen arbetar med i huvudsak fyra typer av insatser: Riktlinjer Kunskaps- och planeringsunderlag Information, kommunikation och kompetensutveckling Ärendehandläggning Rekommenderade åtgärder på kommunal nivå delas in i fyra kategorier: Organisation Mark- och vattenanvändning Tillsyn Beredskap för extrema väderhändelser och naturolyckor Handlingsplanen beskriver också en övergripande inriktning som sätter ramarna för Länsstyrelsens arbete med samordning av arbetet på regional nivå med anpassning till ett förändrat klimat. För kommunerna är syftet med den övergripande inriktningen att kommunicera Länsstyrelsens övergripande ståndpunkter vad gäller klimatanpassning på regional och kommunal nivå i länet. Förvaltningens synpunkter Länsstyrelsen har bifogat en enkät för att strukturera remissvaren. För Göteborgs Stad kommer stadsledningskontoret att fylla i enkäten. För att underlätta sammanställningen är miljöförvaltningens synpunkter indelade i samma rubriker som enkäten. Miljö- och klimatnämnden berörs av handlingsplanen på flera olika sätt: De åtgärder som föreslås påverkar nämndens arbete med fysisk planering och med miljötillsyn. Klimatförändringens effekter påverkar även områdena vatten, Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 29(43)

83 biologisk mångfald, grönytor, hälsoskydd med mera. Ny kunskap och nya samarbeten kommer att krävas för att kunna inkludera klimatanpassningen ännu mer i förvaltningens arbetssätt. Omfattningen beror på hur Göteborgs Stad tar sig an de rekommenderade åtgärderna. De kostnader och den arbetsinsats som kommer att krävas för att genomföra de nödvändiga anpassningsåtgärderna bör ses i relation till kostnader och arbetsinsatser för att minska Göteborgs klimatpåverkan i syfte att bidra till en begränsning av klimatförändringens effekter. Därmed blir anpassningsarbetet ett stöd i arbetet med klimatprogrammet genom att visa på de alternativa kostnaderna. Är mål och syfte relevanta och bra formulerade? Målet, Ett samhälle som står robust inför klimatförändringar är relevant men än så länge inte närmare beskrivet i detalj vilket gör det svårt att veta hur det ska tolkas. Otydligheten gör att målkonflikter, som kommer uppstå eftersom klimatförändringarnas effekter inte kan förutspås med särskilt stor säkerhet, blir svåra att hantera. Därför kan det bli svårt att rättfärdiga de investeringar som kommer att krävas. Målet borde tydligare visa vilken prioritet klimatanpassningsåtgärder ska ha gentemot andra områden. En önskvärd tolkning vore att robust betyder att åtgärder genomförs i tidigt skede och snarare förebyggande än reaktivt. Robust borde också innebära att samhället inte ska bli överraskat av icke önskvärda effekter av klimatförändringarna, utan är förberett på att hantera alla möjliga situationer. Ett antal åtgärder inom till exempel stadsplanering, kräver handling redan idag. Därför måste ett robust system innebära god framförhållning och tillämpning av försiktighetsprincipen. Även om det är en stor utmaning hade det varit önskvärt att ha en mer konkret definition av målet redan i denna rapport. De syften med handlingsplanen som anges är relevanta. Men för att handlingsplanen ska vara ett användbart och effektivt vägledande dokument för anpassningsarbetet och därmed bidra till att det övergripande målet nås, bör den vara tydligare. Handlingsplanen ska också styra Länsstyrelsens arbete med att samordna det regionala anpassningsarbetet. Här bör ett mål för samordningen identifieras och beskrivas. Har ni några invändningar mot eller andra synpunkter på någon av punkterna i den övergripande inriktningen? 1. Integrera klimatanpassning i verksamheten Miljöförvaltningen har inga synpunkter. 2. Länsstyrelsen samordnar Länsstyrelsen skulle kunna förtydliga om samordningen består av stöd eller om Länsstyrelsen även kommer att initiera till exempel delregional samverkan. En tydlig ansvarsfördelning är viktig för att samordningsfrågor inte ska falla mellan stolarna. 3. De lokala förutsättningarna styr Även om de lokala förutsättningarna styr kommunernas arbete mest finns det också en risk att missa kopplingarna mellan kommunerna. Alla kommuner borde därför också analysera hur det egna arbetet med klimatanpassningar påverkar kringliggande Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 30(43)

84 kommuner och på vilka sätt det egna arbetet kräver andra kommuners agerande. Detta är rimligtvis en del av Länsstyrelsens uppdrag att samordna arbetet.. 4. Mellankommunal och delregional samverkan är en förutsättning för att nå goda resultat Se kommentar till De lokala förutsättningarna styr. 5. RCP 8.5 är ett möjligt framtidsscenario RCP 8.5 är ett allvarligt scenario för en klimatförändring där de globala målen för utsläppsminskning inte nås. Utifrån dagens utveckling, där de globala utsläppen inte minskar, och utifrån försiktighetsprincipen, är det rätt att inkludera RCP 8.5 som ett möjligt scenario. Om möjligt, hade det varit önskvärt med en tydligare beskrivning av skillnaderna mellan åtgärderna utifrån vad som krävs för att möte RCP 8.5 och vad som krävs för att möta till exempel RCP 4.5. I vissa fall kan det handla om rena kostnader men i vissa fall kan det också handla om större vinster för miljö och samhälle. 6. Ta hänsyn till osäkerhet och fatta robusta beslut En absolut relevant punkt. Staden och regionen måste undvika att skjuta på viktiga beslut och att bygga in sig i dåliga lösningar på grund av för stora osäkerheter. Här måste försiktighetsprincipen gälla. Vid osäkra förutsättningar är det viktigt att visa på möjliga konsekvenser och skillnader i åtgärderna som krävs utifrån olika scenarier. 7. Ekosystembaserad klimatanpassning Miljöförvaltningen ser mycket positivt på att ekosystemtjänster för klimatanpassning ska användas i så hög grad som möjligt. Här kan det finnas ett behov av att höja kompetensen och att följa upp arbetet hos regionens olika aktörer. 8. Gör nödvändigheten till en möjlighet Det är mycket positivt att försöka identifiera och fokusera på mångfunktionella lösningar som leder till fler vinster för miljö och samhälle. Tillsammans med ekosystembaserad klimatanpassning är detta ett område med hög prioritet. Har ni synpunkter på någon av de åtgärder som Länsstyrelsen planerar att arbeta med? 1. Riktlinjer Miljöförvaltningen har inga synpunkter. 2. Kunskaps- och planeringsunderlag I kunskapsunderlaget bör ingå hur kommunernas insatser hänger ihop och påverkar över kommungränserna. 3. Information, kommunikation och kompetensutveckling Kompetensutveckling kring klimatförändringarnas effekter borde bygga på och inkludera forskning. En riktad insats att koppla ihop regionens klimatanpassningsarbete med forskning skulle kunna läggas till här. 4. Ärendehandläggning Miljöförvaltningen har inga synpunkter. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 31(43)

85 Har ni några invändningar mot eller andra synpunkter på någon av de rekommenderade åtgärderna för kommunal nivå? 1. Organisation Miljöförvaltningen bedömer att de förslagna åtgärderna är relevanta och rimliga. 2. Mark- och vattenanvändning Miljöförvaltningen bedömer att åtgärdsförslagen är relevanta och ligger i linje med förvaltningens och stadens pågående arbete. Det är bra att Länsstyrelsen pekar på att avledning av ökade regnmängder måste ses ur ett avrinningsområdesperspektiv. Det är viktigt att undvika osammanhängande punktinsatser. Miljöförvaltningen saknar koppling till åtgärder för att minska föroreningsspridning via dagvatten. Föroreningsspridning kan också ske via bräddning, som orsakas av att dagvatten leds i de kombinerade ledningarna, som inte är dimensionerade för framtida regnmängder. Med stor sannolikhet kommer framtida kraftigare regn leda till ökad bräddning. Det finns därför behov av att ersätta det kombinerade ledningsnätet med separata ledningar för spill- och dagvatten. Denna aspekt saknas i de föreslagna åtgärderna. 3. Kulturmiljö Miljöförvaltningen har inga synpunkter. 4. Stad och land hänger ihop åtgärder i odlingslandskapet Miljöförvaltningen har inga synpunkter. 5. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster Miljöförvaltningen bedömer att de förslagna åtgärderna är relevanta och rimliga. 6. Tillsyn Miljöförvaltningen bedömer att de förslagna åtgärderna är relevanta och rimliga. 7. Beredskap för extrema väderhändelser och naturolyckor Miljöförvaltningen bedömer att de förslagna åtgärderna är relevanta och rimliga. Har ni synpunkter på den beskrivna prioriteringen av rekommenderade åtgärder för kommuner? Saknas det några åtgärder (som ni önskar att Länsstyrelsen ska arbeta med; som kommunen behöver arbeta med)? Miljöförvaltningen har inga ytterligare synpunkter eller åtgärdsförslag. Har ni synpunkter på kommunikationsplanen? Miljöförvaltningen har inga synpunkter. Har ni synpunkter på uppföljningsplanen? Miljöförvaltningen vill lyfta frågan om uppföljningen även ska innehålla en sammanställning av klimatförändringsrelaterade händelser under tiden för handlingsplanens genomförande. En sådan uppföljning skulle kunna ge en bild av omfattningen av effekterna och utvecklingen över tid. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 32(43)

86 Ekonomiska perspektivet Från rapporten: För kommunerna finns när den här planen skrivs, inte några medel avsatta specifikt för klimatanpassningsinsatser. Vissa åtgärder kan med fördel och utan större mer-kostnader integreras med annat arbete, medan andra åtgärder är kostsamma att genomföra. Kostnads-/nyttoanalyser bör användas för större åtgärder. Klimatanpassningsåtgärder som innebär en kostnad vid genomförandet kan innebära besparingar och minskade kostnader i framtiden. Ett antal åtgärder berör förvaltningens verksamheter och kräver nya prioriteringar och nya arbetssätt som kan kräva mer resurser. Barnperspektivet Att skydda samhället mot klimatförändringarnas konsekvenser är ett långsiktigt arbete som skapar förutsättningar för en trygg och hälsosam livsmiljö för dagens och framtidens barn. Det vill säga den förslagna handlingsplanen är mycket positiv ur ett barnperspektiv. Jämställdhetsperspektivet Den förslagna handlingsplanen bedöms ha varken negativa eller positiva effekter utifrån ett jämställdshetsperspektiv. Mångfaldsperspektivet Den förslagna handlingsplanen bedöms ha varken negativa eller positiva effekter utifrån ett mångfaldsperspektiv. Möjligtvis medför klimatförändringens effekter särskilt stora risker för äldre och människor med nedsatt immunförsvar. För dessa grupper är handlingsplanen särskilt positiv. Miljöperspektivet Se under rubriken Förvaltningens synpunkter. Omvärldsperspektivet Göteborg den 22 augusti 2017 Anna Ledin direktör Daniel Eek avdelningschef Bilagor Remiss: Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län Bilaga: Bilaga med åtgärdskort för Länsstyrelsens åtgärder Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 33(43)

87 Park- och naturnämndens handlingar Bilaga 6 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Yttrande till kommunstyrelsen över remiss gällande Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län , Diarienummer 0379/17 Ärendet Kommunstyrelsen har gett park- och naturnämnden möjlighet att lämna synpunkter på Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län Länsstyrelsen har tagit fram en regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län för Den visar vilka åtgärder för klimatanpassning som länsstyrelsen planerar att genomföra och de åtgärder som länsstyrelsen bedömer att kommunerna bör arbeta med. Flera av de kommunala åtgärderna berör park- och naturförvaltningen som markförvaltare och i stadsplaneringen. Det arbete med klimatanpassning som redan påbörjats i staden är park- och naturförvaltningen delaktig i, bland annat i planprocessen. Grönstrategi för en tät och grön stad är ett viktigt verktyg i detta arbete. Park- och naturnämnden vill lyfta vikten av att förvaltningens kompetens fortsatt är med i stadens klimatanpassningsarbete. Handling Park- och naturförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat Beslut Park- och naturnämnden beslutar tillstyrka förslaget till Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län och översända förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Vid protokollet Elin Olsson Ordförande Cecilia Dalman Eek (S) Justerare Åsa Hartzell (M) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 34(43)

88 Tjänsteutlåtande Förvaltning och planering/naturenheten Utfärdat Camilla Finsberg Diarienummer 0379/17 Telefon E-post: Yttrande till kommunstyrelsen över remiss gällande Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län Förslag till beslut Park- och naturnämnden tillstyrker förslaget till Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Länsstyrelsen har tagit fram en regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län för Den visar vilka åtgärder för klimatanpassning som länsstyrelsen planerar att genomföra och de åtgärder som länsstyrelsen bedömer att kommunerna bör arbeta med. Flera av de kommunala åtgärderna berör park- och naturförvaltningen som markförvaltare och i stadsplaneringen. Det behövs kompetens om biologisk mångfald och rekreation i klimatanpassningsarbetet, dels för att bidra till att mångfunktionella ytor får positiva funktioner för biologisk mångfald och rekreation, dels för att bevaka att de klimatanpassningsåtgärder som genomförs inte ger ytterligare negativa effekter för biologisk mångfald och rekreation. Det arbete med klimatanpassning som redan påbörjats i staden är park- och naturförvaltningen delaktig i, bland annat i planprocessen. Grönstrategi för en tät och grön stad är ett viktigt verktyg i detta arbete. Redan idag görs anpassningar av våra anläggningar till exempel på badplatser i havet för att klara de allt oftare förekommande extremvädersituationerna. Vi vill lyfta vikten av att vår kompetens fortsatt är med i stadens klimatanpassningsarbete. Ekonomiska konsekvenser Klimatanpassningsåtgärder kommer sannolikt innebära ökade kostnader för park- och naturförvaltningen. Ökad skötsel av öppna marker kan komma att kräva mer resurser eftersom ökad igenväxningstakt är en effekt av klimatförändringarna. Begränsning av invasiva arter är ett annat exempel. Anpassningar av anläggningar för att klara extremväder medför redan idag ökade kostnader för förvaltningen. Även ökade personella resurser kan krävas för förvaltningens deltagande i det övergripande arbete kring klimatanpassning. Bilagor Bilaga 1: Remissunderlag gällande Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 35(43)

89 Ärendet Kommunstyrelsen har gett park- och naturnämnden möjlighet att lämna synpunkter på Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län Yttrandet ska lämnas senast Bakgrund Handlingsplanens syfte är att vara en handledning för kommuner i klimatanpassningsarbetet och tydliggöra vilka åtgärder som länsstyrelsen och kommuner behöver arbeta med. Handlingsplanen beskriver bakgrund, effekter av klimatförändringar och övergripande inriktning och förutsättningar. De åtgärder som länsstyrelsen ska genomföra har delats in i fyra områden: Riktlinjer; Kunskaps- och planeringsunderlag, Information, kommunikation och kompetensutveckling samt Ärendehandläggning. De åtgärder som rekommenderas på kommunal nivå har länsstyrelsen valt att samla under fyra rubriker: Organisation Mark- och vattenanvändning Tillsyn Beredskap för extrema väderhändelser och naturolyckor Organisation Länsstyrelsen bedömer att kommunerna behöver fokusera på åtgärder kopplat till organisation. Det krävs att de flesta av kommunens verksamheter medverkar för ett långsiktigt och systematiskt arbete genom att bygga upp eller vidareutveckla en tvärsektoriell organisation med ansvar, kunskap och kompetens för att klimatanpassningsperspektivet ska genomsyra den kommunala verksamheten. Det gäller också bland annat att analysera framtida effekter och risker, att integrera klimatanpassning i befintliga planer och processer samt eventuellt ta fram en kommunal klimatanpassningsplan. Mark- och vattenanvändning Kommunernas fysiska planering spelar en viktig roll i klimatarbetet, bland annat för att den ger möjlighet att ställa krav på att klimatanpassning sker i planering och byggande. Inom mark- och vattenanvändning ryms flera olika typer av åtgärder, vilka listas nedan. -Klimatanpassning i fysisk planering: Planera för mångfunktionella ytor Modernisera dagvattenhantering Utred risker för skred, översvämning och stigande havsnivåer -Odlingslandskap: Föregå med goda exempel på egen skogs-/jordbruksmark -Grön infrastruktur och ekosystemtjänster: Utföra åtgärder regional handlingsplan grön infrastruktur (klar 2018) Planera för ekosystembaserad klimatanpassning Begränsa invasiva arter Planera för möjlig spridning inåt land av havsstrandängar Väg in klimatanpassning i skötselplaner för naturreservat -Säkerställ vattenförsörjning -Kulturmiljöer beaktas ur klimatanpassningssynpunkt. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 36(43)

90 Tillsyn Inkludera klimatanpassning i rutinerna och utöka tillsyn av miljöfarliga verksamheter, avlopp och dagvatten. Beredskap för extremt väder och naturolyckor Beakta även påverkan från klimatförändringar i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet. Förvaltningens överväganden Förvaltningen föreslår att nämnden tillstyrker förslaget till Regional handlingsplan för klimatanpassning Västra Götalands län Förvaltningen är positiv till att det tas fram en regional handlingsplan för klimatanpassning, som kan vara ett stöd i stadens och förvaltningens arbete med frågan. Eftersom klimatanpassning till delar handlar om skötsel av natur är frågan av stort intresse för park- och naturförvaltningen. Flera av de rekommenderade åtgärderna på kommunal nivå berör förvaltningen i högre utsträckning och de kommenteras nedan. Organisation Framtagande av en tvärsektoriell organisation som ska arbeta med klimatanpassning i Göteborgs Stad har i någon mån redan påbörjats av staden. Vi vill lyfta vikten av att ha med kompetens från förvaltningen för att bidra till att funktioner för biologisk mångfald och rekreation tas med i arbetet. Mark- och vattenanvändning -Klimatanpassning i fysisk planering: Att planera för mångfunktionella ytor, modernisera dagvattenhantering samt utreda risker för skred, översvämning och stigande havsnivåer är något staden arbetar med idag och där är förvaltningen delaktig. Bland annat genom att medverka i planprocessen och vara med i referensgrupp för översiktsplanens tillägg för översvämningsrisker. Projekt som Världens bästa stad när det regnar och Blågröna stråk och oaser är projekt som förvaltningen i högsta grad är delaktiga i som också är knutna till klimatanpassning. Stadens arbete med klimatanpassning måste dock fortsätta att utvecklas och sannolikt utökas. Grönstrategin för en tät och grön stad är ett viktigt verktyg i detta arbete. -Odlingslandskap: Klimatanpassningsåtgärder på mark som park- och naturförvaltningen förvaltar görs redan idag i viss utsträckning och kan utvecklas vidare och fungera som goda exempel. -Grön infrastruktur och ekosystemtjänster: Utföra åtgärder regional handlingsplan grön infrastruktur Planera för ekosystembaserad klimatanpassning Begränsa invasiva arter Planera för möjlig spridning inåt land av havsstrandängar Väg in klimatanpassning i skötselplaner för naturreservat Park- och naturförvaltningen berörs och kommer beröras av åtgärder kring grön infrastruktur och ekosystemtjänster både som av markförvaltande och planerande förvaltning. Det gäller både planering och utförande av skötsel, såväl i naturreservat och parker som annan naturmark. Här inkluderas även bekämpning av invasiva arter. Redan i dag vägs klimatanpassning in i skötselplaner. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 37(43)

91 Planering för ekosystembaserad klimatanpassning behöver medverkan av den kompetens som finns i förvaltningens ansvarsområde, då det kommer att beröra mark vi förvaltar och för att bevaka att nya åtgärder inte försämrar för biologisk mångfald och rekreation. Vi vill påpeka att en förutsättning för att havsstrandängarna ska kunna sprida sig inåt land är att de inte växer igen redan innan havsnivåhöjningen har hunnit bli ett akut hot. Igenväxningen hotar strandängarna redan idag. Därför är det en högt prioriterad åtgärd att sköta dagens havsstrandängar så att de arterna finns kvar att vandra inåt land när havsnivån höjer sig. Det finns ett detaljfel som leder till feltolkning i remisstexten, sid 24 och sid 46. Det är inte 85 % av alla havsstrandängar som kommer vara under vatten när havsnivån stigit en meter. Det är 85 % av den typ av havsstrandäng som klassas som Natura habitat salta strandängar (Natura 2000-typ 1330), vilket är en biologiskt rik naturtyp med en specifik flora och fauna. Havsstrandäng är ett vidare begrepp som täcker större ytor och som hittills inte är analyserad med avseende på arealförlust, så som gjorts för salta strandängar 1330 (se Länsstyrelsen i Västra Götalands rapport 2013:74). Havsnivåhöjningen kommer dock påverka all havsstrandnära natur. Tillsyn och beredskap Förvaltningen har ansvar för stadens oljesaneringsberedskap som kan påverkas av mer frekventa extremvädersituationer. Åtgärder kring vattenförsörjning, kulturmiljö, bedömer vi att förvaltningen berörs av i mindre utsträckning. Konsekvensbedömningar Barnperspektivet Klimatanpassningsarbetet är i högsta grad viktigt för barnen, för att de ska kunna ha en framtida stad som fungerar att leva i. Barnen är särskilt utsatta vad gäller olika typer av miljö- och naturstörningar. Jämställdhetsperspektivet Ingen särskild aspekt. Mångfaldsperspektivet Ingen särskild aspekt. Miljöperspektivet En väl genomförd klimatanpassning, minskar risken för negativ miljöpåverkan av till exempel giftspridning vid översvämning av förorenad mark. Omvärldsperspektivet Goda exempel från vår stads klimatanpassningsarbete kan inspirera grannländer och resten av världen i deras arbete. Noshin Hafizi T.f. Direktör Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 38(43)

92 Förslag på yttrande enligt Länsstyrelsens svarsformulär Bilaga 7 Instruktioner från Länsstyrelsen: Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Länsstyrelsen har därmed en viktig roll för att initiera, stödja och följa upp klimatanpassningsarbetet i länet. Vi reviderar nu vår regionala handlingsplan för klimatanpassning och önskar därför få in synpunkter på utkastet till ny handlingsplan. För att underlätta sammanställning och bearbetning av remissvar har vi valt att skicka ut det här formuläret. För att veta vilka som har svarat vad, är frågorna om organisation och namn på kontaktperson obligatoriska att fylla i. På resterande frågor väljer ni om och hur mycket ni vill svara. Är mål och syfte relevanta och bra formulerade? Målet är relevant men inte närmare beskrivet vilket gör det svårt att tolka. Även om det överordnade målet ska definieras inom ramen för Länsstyrelsens vidare arbete är det en brist att det inte finns definierat i handlingen. Detta tydliggör att det saknas nationell samordning och riktlinjer inom området. Målet borde tydligare visa vilken prioritet klimatanpassningsåtgärder ska ha gentemot andra områden. Otydligheten gör att målkonflikter, som kommer uppstå blir svåra att hantera. De syften med handlingsplanen som anges är relevanta. Men handlingsplanen hade kunnat vara tydligare för att kunna bli ett användbart och effektivt vägledande dokument för anpassningsarbetet. Svåra avvägningar överlämnas åt kommunerna för flera av de åtgärder som föreslås. Har ni några invändningar mot eller andra synpunkter på någon av punkterna i den övergripande inriktningen? Integrera klimatanpassning i verksamheten Inga kommentarer Länsstyrelsen samordnar Länsstyrelsen kan förtydliga hur de ska utföra sin samordning. Om den består av stöd eller om Länsstyrelsen även kommer att initiera till exempel delregional samverkan. En tydlig ansvarsfördelning är viktig för att samordningsfrågor inte ska falla mellan stolarna. Mål för samordningen bör identifieras och beskrivas. Mellankommunal och delregional samverkan är en förutsättning för att nå goda resultat Se kommentar under punkten De lokala förutsättningarna styr. De lokala förutsättningarna styr förutsättning för att nå goda resultat Även om det i huvudsak är de lokala förutsättningarna som styr kommunernas arbete finns det en risk att missa kopplingarna mellan kommunerna. Kommuner behöver därför också analysera hur det egna arbetet med klimatanpassningar påverkar kringliggande kommuner och på vilka sätt det egna arbetet kräver andra kommuners agerande. Att sammanställa, analysera och utveckla de mellankommunala frågorna borde ses som en del av Länsstyrelsens samordningsuppdrag. RCP 8.5 är ett möjligt framtidsscenario Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 39(43)

93 RCP 8.5 är ett allvarligt scenario men utifrån dagens utveckling, där de globala utsläppen ännu inte minskar, och utifrån försiktighetsprincipen, är det rätt att inkludera detta scenario. Det hade varit bra med en tydligare beskrivning av skillnaderna mellan åtgärderna utifrån vad som krävs för att möta RCP 8.5 och vad som krävs för att möta till exempel RCP 4.5. Ta hänsyn till osäkerhet och fatta robusta beslut I remissutgåvan av handlingsplanen saknas ännu viss information gällande robusta beslut. Kombinationen av att anpassa efter ett riskkonservativt klimatscenario innebär att stegvis anpassning bör vara en den samhällsekonomiskt mest effektiva strategin. En viktig fråga för kommunerna är vilka anpassningskrav som ska gälla vid lämplighetsprövning enligt PBL. I Länsstyrelsens vidare arbete kring riktlinjer tycker staden att det är viktigt att kraven beaktar stegvis anpassning. Staden delar länsstyrelsens ambition att arbeta med robust planering, men inte hur Länsstyrelsen väljer att tolka begreppet. Staden tolkar robust planering som en planering som tillgodoser dagens behov och kända risker samtidigt som den skapar möjligheter att i framtiden anpassa staden till idag okända eller osäkra risker. Länsstyrelsens fokus på planering för värsta scenario riskerar i det sammanhanget att tränga ut nödvändiga åtgärder för att lösa dagens behov samtidigt som den inte säkerställer flexibilitet inför idag okända framtida samhällsproblem. Ekosystembaserad klimatanpassning Staden ser positivt på att ekosystemtjänster för klimatanpassning ska användas i så hög grad som möjligt. Intressekonflikten mellan ökad urbanisering, ökat exploateringstryck och grönområden bör dock kommenteras i underlaget. Gör nödvändigheten till en möjlighet Tillsammans med ekosystembaserad klimatanpassning är detta ett område med hög prioritet. Det är positivt att försöka identifiera och fokusera på mångfunktionella lösningar som leder till fler vinster för miljö och samhälle. Dock är betydelse som gröna tak kan ha för fördröjning vid skyfall överdriven i underlaget. Magasineringsförmågan är begränsad även om de har många andra fördelar. Kulturmiljö bör nämnas någonstans i den övergripande inriktningen. Under den här rubriken kan man till exempel lägga till en bevarad/skyddad kulturmiljö som ännu en aspekt av bevarade grönytor, parker etc. Har ni synpunkter på någon av de åtgärder som Länsstyrelsen planerar att arbeta med? Riktlinjer Handlingen fokuserar på vad som behöver göras men en nödvändig förutsättning för kommunernas genomförande är vägledning kring hur åtgärder ska genomföras. Det ställer krav på att Länsstyrelsens vidare arbete med riktlinjer blir tillräckligt detaljerad för att fylla kommunernas behov av vägledning i det praktiska arbetet. Kunskaps- och planeringsunderlag Länsstyrelsens syn på val av risknivåer och dimensionerande händelser bör belysas tydligare. I kunskapsunderlaget bör ingå hur kommunernas insatser hänger ihop och påverkar över kommungränserna. Information, kommunikation och kompetensutveckling Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 40(43)

94 Kompetensutveckling kring klimatförändringarnas effekter borde inkludera forskning och staden föreslår att en riktad insats att koppla ihop regionens klimatanpassningsarbete med forskning kan läggas till här. Ärendehandläggning Inga kommentarer Har ni några invändningar mot eller andra synpunkter på någon av de rekommenderade åtgärderna för kommunal nivå? Organisation Det är bra att organisationsfrågan ges högsta prioritet, denna fråga bör kunna hanteras fristående inom kommunen. Mark- och vattenanvändning Staden bedömer att åtgärdsförslagen är relevanta och ligger i linje med stadens pågående arbete. Det är bra att Länsstyrelsen pekar på att avledning av regn måste ses ur ett avrinningsområdesperspektiv. Det är viktigt att undvika osammanhängande punktinsatser. Staden saknar koppling till åtgärder för att minska föroreningsspridning via dagvatten. Föroreningsspridning kan också ske via bräddning, som orsakas av att dagvatten leds i de kombinerade ledningarna, som inte är dimensionerade för framtida regnmängder. Med stor sannolikhet kommer framtida kraftigare regn leda till ökad bräddning. Det finns därför behov av att ersätta det kombinerade ledningsnätet med separata ledningar för spill- och dagvatten. Denna aspekt saknas i de föreslagna åtgärderna. Kulturmiljöaspekterna kommer in i flera av dessa åtgärder t.ex. grön infrastruktur, fysisk planering och åtgärder i odlingslandskapet och bör integreras med kulturmiljöfrågorna för en effektiv hantering. Beredskap för extrema väderhändelser och naturolyckor Staden ifrågasätter åtgärd B3: Beakta vid analyser av kritiska beroenden att klimatförändringar får stora konsekvenser globalt, vilket kan leda till ökade lokala risker kopplat till påverkan på varuflöden och försörjningssystem. Staden tycker att analyser av det här slaget som tar ett globalt perspektiv bör ligga på den nationella nivån som sedan kommunerna kan ta hänsyn till i sin planering. Tillsyn Inga kommentarer. Har ni synpunkter på den beskrivna prioriteringen av rekommenderade åtgärder för kommuner? De rekommenderade åtgärderna för kommuner är många och spretiga och berör flera olika områden/verksamheter inom kommunen. Många av föreslagna åtgärder bedöms i detta skede mer lämpliga att presenteras i form en checklista vid framtagande av kommunspecifika handlingsplaner och skulle behöva bli mer specifika för att fungera som vägledning (exempelvis F2, F4, G2). Vissa åtgärder bedöms ha lägre prioritet och bör vara aktuella i senare skede av en sådan process (exempelvis J2, G3,G4, G5,T3). Saknas det några åtgärder? Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 41(43)

95 Som ni önskar att Länsstyrelsen ska arbeta med? Staden anser att Länsstyrelsen bör prioritera aktiviteter som hjälper kommunerna att komma igång med sina klimatanpassningsplaner och fokusera på det regionala perspektivet t.ex. identifiera var mellankommunal samverkan eller åtgärder som ännu inte identifierats av kommuner. Staden efterlyser hur man går vidare efter utredning av lämpliga skyddsåtgärder mot stigande havsnivåer, vilket inte redovisas i Länsstyrelsens handlingsplan. För kustnära områden i regionen kommer förväntade ändrade nederbördsmönster med kraftigare regn, tillsammans med havsnivåhöjningen, medföra extra stora utmaningar. Åtgärder behövs, vilket borde framgå och riktas tydligare, och även hur dessa kan tas fram i mellankommunal samverkan. Det vore också önskvärt med tydliga förslag från Länsstyrelsen med lösningar på hur olika prioriteter kan jämkas samman där kommunerna har olika prioriteringsgrunder. Finansieringsfrågan av åtgärder bör också belysas, där det kan finnas nationella och/eller regionala intressen i exempelvis Göteborgs hamnverksamhet och regional konkurrenskraft som bör beaktas. Staden efterlyser också tydliga, konkreta och verksamma verktyg/tillvägagångssätt för att skydda vattenförsörjningen i t.ex. Göta älvdalen. Det finns även behov av förslag kring hur det kan samordnas och hur prioriteringar göras. Handlingsplanen riktar in sig på Länsstyrelsens eget arbete samt på kommunerna men det finns många andra nyckelaktörer i länet och det vore lämpligt att inkludera i planen hur samordning och samverkan med dessa ska se ut. Inte minst med sektorsmyndigheterna. Som kommunen behöver arbeta med? Omhändertas under andra punkter. Har ni synpunkter på kommunikationsplanen? Nej Har ni synpunkter på uppföljningsplanen? Uppföljningen kan även innehålla en sammanställning av klimatförändringsrelaterade händelser under tiden för handlingsplanens genomförande. En sådan uppföljning skulle kunna ge en bild av omfattningen av effekterna och utvecklingen över tid. Övriga kommentarer Ansvar och finansiering är två sammanlänkade frågor. Även om resultatet av den av regeringen nyligen framtagna klimatanpassningsutredningen inte ger de tydliga svar som önskades så bör dess resultat arbetas in i denna handlingsplan där det är relevant. Det finns ett detaljfel som leder till feltolkning i remisstexten, sid 24 och sid 46. Det är inte 85 procent av alla havsstrandängar som kommer vara under vatten när havsnivån stigit en meter. Det är 85 procent av den typ av havsstrandäng som klassas som Natura 2000-habitat salta strandängar (Natura 2000-typ 1330), vilket är en biologiskt rik naturtyp med en specifik flora och fauna. Havsstrandäng är ett vidare begrepp som täcker större ytor och som hittills inte är analyserad med avseende på arealförlust, så som gjorts för salta strandängar 1330 (se Länsstyrelsen i Västra Götalands rapport 2013:74). Havsnivåhöjningen kommer dock påverka all havsstrandnära natur. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 42(43)

96 Göteborgs kommunstyrelse Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 43(43)

97 Remissversion Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län REMISSVERSION 3

98 Remissversion Förord Skrivs till slutversionen. 4

99 Remissversion Innehåll Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län Förord... 4 Sammanfattning... 7 Läsanvisning... 8 Inledning... 9 Definition klimatanpassning... 9 Länsstyrelsens ansvar för klimatanpassning... 9 Övergripande mål Handlingsplanens syfte Målgrupp Tidsperspektiv Vi kan överblicka till år Plan för perioden Handlingsplanens omfattning och avgränsning Relaterade planer och program Finansiering Handlingsplanens relation till tidigare rapporter Arbetsprocess Effekter av klimatförändringarna Framtidsklimat i Västra Götalands län Långsiktiga trender och enstaka år Översvämning Stigande havsnivåer Översvämningsrisk runt Vänern Förändrade nederbördsmönster påverkar flöden och översvämningsrisker i sjöar och vattendrag Skyfall Ras och skred Göta älvdalen Skredrisker i resten av länet Värme Värmebölja Torka och brandrisk Storm Hot mot den biologiska mångfalden Transnationella risker Sammanfattning av länets riskbild kopplat till klimatförändringen Ny kunskap påverkar Övergripande inriktning Integrera klimatanpassning i verksamheten

100 Remissversion Länsstyrelsen samordnar De lokala förutsättningarna styr Mellankommunal och delregional samverkan är en förutsättning för att nå goda resultat RCP 8.5 är ett möjligt framtidsscenario Ta hänsyn till osäkerheter och fatta robusta beslut Ekosystembaserad klimatanpassning Gör nödvändigheten till en möjlighet Länsstyrelsens åtgärder Insatskategorier och åtgärder Riktlinjer Kunskaps- och planeringsunderlag Information, kommunikation och kompetensutveckling Klimatanpassning i ärendehandläggning och annat löpande arbete Ny kunskap och nya uppdrag Slutsatser från utredningen Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat Andra myndigheters ansvar och åtgärder Rekommenderade åtgärder för kommuner Prioritering och tidsperspektiv för genomförande av åtgärder Läsanvisning för åtgärderna för kommuner Organisation Mark- och vattenanvändning Tillsyn Beredskap för extrema väderhändelser och naturolyckor Kommunikationsplan Mål med uppdraget Målgrupper Kommunikationsmål Budskap Kanaler Aktiviteter Uppföljningsplan Uppföljning av Länsstyrelsens åtgärder Resultatuppföljning Effektuppföljning Uppföljning av rekommenderade åtgärder på kommunal nivå Ordlista

101 Remissversion Sammanfattning Klimatförändringarna är en realitet redan idag och kommer enligt de senaste forskningsrönen att leda till ytterligare förändrade nederbördsförhållanden, ökade dygnstemperaturer, förhöjda vattennivåer, och mer frekventa extrema vädersituationer i framtiden 1. Klimatförändringarna påverkar stora delar av samhället och naturmiljön och tar inte hänsyn till geografiska gränser. Detta innebär att vi måste arbeta gemensamt för att anpassa vårt samhälle och stärka och nyttja ekosystemen utifrån dessa nya förutsättningar. Handlingsplanen utgår från de konsekvenser och behov av klimatanpassning som vi kan se idag och förvänta oss fram till år Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Länsstyrelsen har därmed en viktig roll för att initiera, stödja och följa upp klimatanpassningsarbetet i länet. Handlingsplanen riktar sig i första hand till Länsstyrelsens medarbetare och till tjänstemän och politiker i länets kommuner. Den innehåller åtgärder i två olika kategorier: Åtgärder som Länsstyrelsen planerar att arbeta med under inom uppdraget att samordna arbetet på regional nivå med anpassning till ett förändrat klimat. Rekommenderade åtgärder på kommunal nivå för att anpassa länets kommuner till de pågående och framtida klimatförändringarna. Länsstyrelsen arbetar med i huvudsak fyra typer av insatser: Riktlinjer Kunskaps- och planeringsunderlag Information, kommunikation och kompetensutveckling Ärendehandläggning Rekommenderade åtgärder på kommunal nivå delas in i fyra kategorier: Organisation Mark- och vattenanvändning Tillsyn Beredskap för extrema väderhändelser och naturolyckor Handlingsplanen beskriver också en övergripande inriktning som sätter ramarna för Länsstyrelsens arbete med samordning av arbetet på regional nivå med anpassning till ett förändrat klimat. För kommunerna är syftet med den övergripande inriktningen att kommunicera Länsstyrelsens övergripande ståndpunkter vad gäller klimatanpassning på regional och kommunal nivå i länet. Till handlingsplanen finns också en kommunikationsplan och en uppföljningsplan. 1 Läs mer om klimatförändringarna på SMHIs webbplats, under flik klimat. 7

102 Remissversion Läsanvisning Inledning I inledningen hittar du handlingsplanens ramverk, som till exempel mål och syfte, bakgrund, omfattning och tidsperspektiv. Effekter av klimatförändringarna Här hittar du information om hur klimatförändringarna påverkar Västra Götalands län och vilka utmaningar det för med sig. Övergripande inriktning Här hittar du Länsstyrelsens övergripande ståndpunkter vad gäller klimatanpassning på regional och kommunal nivå i länet. Den övergripande inriktningen utgör det ramverk som åtgärderna i handlingsplanen bygger på. Länsstyrelsens åtgärder Här hittar du de åtgärder som Länsstyrelsen avser att arbeta med under , vilket är planens genomförandetid. Rekommenderade åtgärder på kommunal nivå Här beskrivs rekommenderade åtgärder på kommunal nivå för att anpassa länets kommuner till de pågående och framtida klimatförändringarna. Här finns också beskrivningar av varför åtgärderna bör genomföras. Kommunikationsplan Kommunikationsplanen beskriver vad som ska kommuniceras utifrån handlingsplanen och hur kommunikationen ska gå till. Kommunikationsplanen innehåller även information om till exempel målgrupper och budskap. Uppföljningsplan Uppföljningsplanen beskriver hur Länsstyrelsen avser att följa upp de mål och åtgärder som handlingsplanen innehåller. Ordlista Här hittar du förklaringar till ord och begrepp som kan vara svåra att förstå. Bilaga med åtgärdskort för Länsstyrelsens åtgärder Kopplat till handlingsplanen finns en separat bilaga med åtgärdskort för Länsstyrelsens åtgärder, som ligger i ett eget dokument. I bilagan ger vi en närmare beskrivning av de mer omfattande åtgärder som Länsstyrelsen avser att genomföra. Informationen bilagan revideras efter behov under planens genomförandetid. Bilaga relationen mellan åtgärderna i den nya och den gamla regionala handlingsplanen I denna separata bilaga hittar du de åtgärder som fanns med i Länsstyrelsens första regionala handlingsplan för klimatanpassning Västra Götalands län (rapport nummer 2014:40). Vi beskriver också hur åtgärderna i den här handlingsplanen relaterar till åtgärderna i den förra planen. (OBS: ingår inte i remissen, utan sammanställs utifrån slutversionen av handlingsplanen.) 8

103 Remissversion Inledning Klimatförändringarna är en realitet redan idag och kommer enligt den senaste forskningen att leda till ytterligare förändrade nederbördsförhållanden, ökade dygnstemperaturer, förhöjda vattennivåer, och mer frekventa extrema vädersituationer i framtiden 2. Klimatförändringarna påverkar stora delar av samhället och naturmiljön och tar inte hänsyn till geografiska gränser. Detta innebär att vi måste arbeta gemensamt för att anpassa vårt samhälle och stärka och nyttja ekosystemen utifrån dessa nya förutsättningar. 3 Definition klimatanpassning Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden. Klimatanpassning handlar inte bara om framtiden, utan även om att anpassa verksamhet och planering utifrån de föränderliga förutsättningar som vi ser pågår redan nu. Länsstyrelsens ansvar för klimatanpassning Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Detta görs genom att öka kunskapen om klimatförändringar och dess konsekvenser och utifrån detta stimulera till att anpassningsåtgärder genomförs. Praktiska åtgärder för klimatanpassning ligger i regel på kommunal nivå. Länsstyrelsen har en viktig roll för att initiera, stödja och följa upp klimatanpassningsarbetet i länet. För att göra detta har vi en verktygslåda bestående av i huvudsak fyra typer av insatser: Riktlinjer Kunskaps- och planeringsunderlag Information, kommunikation och kompetensutveckling Ärendehandläggning Inom ramen för Länsstyrelsens uppdrag inom klimatanpassning arbetar vi med att ta fram egna eller anpassa nationella riktlinjer för framför allt kommunernas arbete med klimatanpassning. Vi arbetar också med att ta fram kunskaps- och planeringsunderlag som kommunerna kan använda i sitt arbete. Underlaget kan till exempel bestå av rapporter, checklistor eller WebbGIS. Vi arbetar också med att sprida information om klimatförändringarnas påverkan på länet och hur kommunerna kan arbeta med klimatanpassning. Detta gör vi till exempel genom att anordna konferenser och delregionala kommunträffar och genom att informera om klimatförändringar och klimatanpassning i olika forum. Länsstyrelsen stödjer också kommunernas lokala klimatanpassningsarbete genom att på förfrågan delta på möten i kommunerna, utgöra bollplank och ge råd och stöd till kommunerna. 2 Läs mer om klimatförändringarna på SMHIs webbplats, under flik klimat. 3 På klimatanpassningsportalen kan du läsa mer om klimatförändringen och påverkan på samhället. Klimatanpassningsportalen SMHI 9

104 Remissversion En viktig del i arbetet handlar om att utveckla och utforma verktyg, kunskaps- och planeringsunderlag så att de blir användarvänliga för länets kommuner och kan användas i befintliga processer. Många av Länsstyrelsens verksamhetsområden berörs av klimatförändringarna och att väga in klimatförändringarnas konsekvenser och beakta behovet av klimatanpassning i all verksamhet ingår därför i uppdraget. En stor del av arbetet med att anpassa vårt samhälle efter de nya förutsättningar som klimatförändringen medför, hanteras inom den fysiska planeringen. Länsstyrelsen granskar kommunernas planer enligt Plan- och Bygglagen och bevakar att effekterna av klimatförändringarna hanteras i planerna. För att stödja kommunerna genomförs samråd och förmedling av kunskap och underlag kontinuerligt. På klimatanpassningsportalen beskrivs länsstyrelsernas uppdrag och roll tillsammans med länkar till mer information. Övergripande mål Det övergripande målet för Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning är Ett samhälle som står robust inför klimatförändringar. Vad detta konkret innebär behöver vidare analyseras och övervägningar behöver göras i samband med vidtagande av klimatanpassningsåtgärder där många olika intressen ska vägas samman. I vissa fall kommer det att handla om vilken risknivå vi är beredda att acceptera. Handlingsplanens syfte Länsstyrelsens regionala handlingsplan för klimatanpassning har tre syften: Handlingsplanen fungerar som vägledande dokument för vad Länsstyrelsen och kommunerna i länet behöver arbeta med för att klimatanpassa Västra Götalands län och bidrar därmed till det övergripande målet om ett samhälle som står robust inför klimatförändringar. Handlingsplanen tydliggör och kommunicerar Länsstyrelsens övergripande inriktning, samt de åtgärder som Länsstyrelsen och kommunerna i länet behöver arbeta med. Internt inom Länsstyrelsen utgör handlingsplanen styrdokument för Länsstyrelsens arbete enligt uppdraget att samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Handlingsplanen utgör därmed också grund för den länsstyrelseinterna fördelningen av klimatanpassningsmedel till Länsstyrelsens arbete med klimatanpassningsuppdraget. Målgrupp Handlingsplanen riktar sig i första hand till Länsstyrelsens medarbetare och till tjänstemän och politiker i länets kommuner. Andra intresserade kan använda handlingsplanen för att få en bild av länets utsatthet för klimatförändringar, vilka åtgärder som Länsstyrelsen arbetar med, samt rekommendationer till länets kommuner. 10

105 Remissversion Tidsperspektiv Vi kan överblicka till år 2100 Handlingsplanen utgår från de konsekvenser och behov av klimatanpassning som vi kan se idag och förvänta oss fram till år Det är också detta tidsspann som klimatanalysen för länet täcker. Klimatförändringarna och medföljande konsekvenser kommer dock att fortsätta uppträda även efter år Detta ställer krav på flexibilitet i de långsiktiga investeringar för klimatanpassning som vi vidtar för att möta de utmaningar som klimatförändringarna för med sig. Vilka konsekvenser vi drabbas av på lång sikt beror dels på hur mycket och hur snabbt de globala utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser minskar, dels på hur väl vi lyckas med att anpassa samhället till nya förutsättningar. Plan för perioden Handlingsplanen gäller för år De åtgärder som Länsstyrelsen anger på regional nivå planerar vi att genomföra under denna treårsperiod. Därefter kommer planen att revideras. Gällande rekommenderade åtgärder på kommunal nivå ska listan över lämpliga åtgärder ses i ett längre tidsperspektiv. Varje kommun ansvarar för att prioritera utifrån sina förutsättningar. Detta beskrivs närmare i kapitlet om rekommenderade åtgärder på kommunal nivå. Handlingsplanens omfattning och avgränsning Handlingsplanen innehåller åtgärder i två olika kategorier: Åtgärder som Länsstyrelsen planerar att arbeta med under inom uppdraget att samordna arbetet på regional nivå med anpassning till ett förändrat klimat. Rekommenderade åtgärder på kommunal nivå för att anpassa länets kommuner till de pågående och framtida klimatförändringarna. Åtgärder som skulle behöva genomföras av andra centrala myndigheter, organisationer eller enskilda tas inte upp i den här handlingsplanen. Relaterade planer och program Klimatanpassning relaterar till och är också en del av flera andra planer och program som Länsstyrelsen är ansvarig för. Främst gäller detta: Regionalt åtgärdsprogram miljömål Riskhanteringsplaner enligt översvämningsdirektivet Vattenmyndigheten Västerhavets Förvaltningsplan Regional vattenförsörjningsplan Regional handlingsplan för grön infrastruktur Regional risk- och sårbarhetsanalys 11

106 Remissversion Finansiering De åtgärder som Länsstyrelsen är ansvarig för finansieras dels genom de klimatanpassningsmedel som Länsstyrelsen får via anslag 1:10 Klimatanpassning inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och dels via de anslag som finansierar övriga uppdrag. Prioritering av användning av klimatanpassningsmedel görs i samband med Länsstyrelsens årliga verksamhetsplaneringsprocess. För kommunerna finns när den här planen skrivs, inte några medel avsatta specifikt för klimatanpassningsinsatser. Vissa åtgärder kan med fördel och utan större merkostnader integreras med annat arbete, medan andra åtgärder är kostsamma att genomföra. Kostnads-/nyttoanalyser bör användas för större åtgärder. Klimatanpassningsåtgärder som innebär en kostnad vid genomförandet kan innebära besparingar och minskade kostnader i framtiden. På Klimatanpassningsportalen finns information om möjligheter till finansiering av klimatanpassningsåtgärder. 4 Många åtgärder som bidrar till anpassningen till ett förändrat klimat ger också andra positiva effekter för människor och miljö. På Länsstyrelsens webbsidor finns information om stöd och bidrag till åtgärder för att nå miljömålen. Handlingsplanens relation till tidigare rapporter Den här handlingsplanen ersätter Regional handlingsplan för klimatanpassning Västra Götalands län (rapport nummer 2014:40). Vi har i utarbetandet utgått från handlingsplanen från 2014 och formuleringar kring till exempel mål och syfte, samt rekommenderade åtgärder på kommunal nivå bygger på den förra handlingsplanen. Beslutet att ta fram en ny regional handlingsplan för klimatanpassning fattades i och med den uppföljning av den gamla handlingsplanen som gjordes under I uppföljningen konstaterades att det fanns ett behov av att revidera handlingsplanen på grund av flera orsaker: Ett flertal åtgärder har nu genomförts. Ett flertal åtgärdsformuleringar bedömdes inte fungera i praktiken, utan behövde ses över. Nya behov av åtgärder har identifierats. Den gamla handlingsplanen uppfyllde inte syftet att vara vägledande för länets kommuner. En ny handlingsplan ger möjlighet att tydliggöra och kommunicera Länsstyrelsens övergripande inriktning och planerade/rekommenderade åtgärder. Handlingsplanen bygger också på genomfört och pågående arbete inom uppdraget att samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. I en separat bilaga finns en tabell som beskriver relationen mellan åtgärderna i rapport 2014:40 och den här handlingsplanen. 4 Även EEA har skrivit en rapport om finansieringsalternativ: Financing urban adaptation to climate change 12

107 Remissversion Arbetsprocess Handlingsplanen har tagits fram med utgångspunkt i den förra regionala handlingsplanen för klimatanpassning (rapport nummer 2014:40), samt uppföljningen av denna (rapport nummer 2016:56). Handlingsplanen har tagits fram av Länsstyrelsens klimatanpassningsgrupp under ledning av klimatanpassningssamordnaren. Handlingsplanen har skickats på remiss till alla länets kommuner och internt inom Länsstyrelsen. En kommunreferensgrupp har deltagit i arbetet genom två dialogmöten, där referensgruppen genom dialog framfört synpunkter på utkastet till handlingsplan vid två tillfällen innan utskick av remissversionen och efter att handlingsplanen justerats utifrån inkomna synpunkter på remissversionen. Handlingsplanen har beslutats av.. Denna text uppdateras och fylls på till slutversionen. 13

108 Remissversion Effekter av klimatförändringarna Framtidsklimat i Västra Götalands län Hur klimatet i Västra Götalands län utvecklas beror på hur framgångsrikt det globala arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser blir. Även om vi lyckas att stoppa utsläppen av växthusgaser kommer vi fortfarande att få en förändring av klimatet som vi måste anpassa oss till. SMHI har sammanställt en klimatanalys för Västra Götalands län som beskriver dagens och framtidens klimat i Västra Götaland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5). I klimatanalysen finns geografiskt detaljerade klimatdata och hydrologiska modelleringar. Resultaten beskrivs i form av olika klimatindex, det vill säga medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden. Långsiktiga trender och enstaka år De beskrivningar som finns i klimatanalysen baseras på medelförhållanden. Det är viktigt att komma ihåg att variationen mellan år kan vara stor, även i ett framtida klimat. Översvämning 14

109 Remissversion Generellt kommer Västra Götalands län att få ett blötare klimat med mer nederbörd och ökande översvämningsrisker. De västra delarna av länet är mest nederbördsrika i dagens klimat och kommer enligt klimatscenarierna att få ännu mer nederbörd i framtiden. Risken för skyfall ökar också i och med klimatförändringen. Skyfall kan inträffa var som helst i länet. För kusten innebär stigande havsnivåer ökade översvämningsrisker. De olika typerna av översvämningsrisker för länet beskrivs närmare i nedan avsnitt. Stigande havsnivåer Stigande havsnivåer är den största utmaningen som klimatförändringen för med sig för länets kust. I nuläget utgår de flesta klimatanalyser från en global havsnivåhöjning på cirka 1 meter fram till år Det senaste århundradet har vattenståndet i havet höjts i en takt som nästan har fördubblats under de senaste 20 åren. Under perioden har havsytan globalt i medeltal stigit drygt 3 mm/år. Haven kommer även att fortsätta stiga efter år Globalt sett är de viktigaste faktorerna som orsakar höjningen den termiska expansionen (havets utvidgning vid uppvärmning), samt bidrag från smältande glaciärer och de stora landisarna på Grönland och Antarktis. Det finns också stora lokala skillnader, som beror på ändrade salthaltsförhållanden, samt ändringar i det lokala vindklimatet. Landhöjningen motverkar till viss del havsnivåhöjningen. Höjningen av havsnivån får också genomslag på de mest extrema vattennivåerna i samband med stormar. Stigande havsnivåer drabbar länets kustkommuner och påverkar befintlig bebyggelse och infrastruktur, verksamheter och värdefulla kultur- och naturmiljöer. Havsnivåhöjningen innebär en stor utmaning, både gällande att skydda befintliga värden och att planera för ny bebyggelse på ett sätt som inte skapar ytterligare risker och sårbarheter. I flera städer möter havet ett vattendrag, vilket skapar en kombination av översvämningsrisker när vattendraget och havet samverkar. För översvämningsrisker är det framförallt de kortvariga variationerna som är viktiga, och dessa drivs av storskaliga lågtryck och högtryck. Längs den svenska västkusten är det framförallt det storskaliga lufttrycket och vindarna på Nordsjön och i Skagerrak-Kattegatt som påverkar vattenståndet. Tidvattnet har också betydelse, 15

110 Remissversion särskilt då det sammanfaller med stormflod, det vill säga högt vattenstånd till följd av kraftiga vindar. Extrema havsvattenstånd är relativt kortvariga. Den extrema nivån varar vanligen i några timmar, och hur hög den extrema situationen blir utifrån en given vädersituation beror även på utgångsläget. En kraftig storm behöver inte medföra kritiska nivåer om vattenytan inledningsvis ligger lågt. Det kan också i till exempel vikar och sund uppstå lokal snedställning av vattenytan. Vattenståndet i till exempel en vik kan därmed bli högre än vattenståndet vid öppna kusten. Detta brukar kallas vinduppstuvning och beror på bland annat vind och djupförhållandena längs botten. Havsnivåhöjningen medför olika utmaningar för länets kustkommuner: Den långsamma kontinuerliga höjningen av havsvattenståndet. De kortvariga extrema havsvattenstånden som uppstår i olika vädersituationer. Det högre medelvattenstånd som havsnivåhöljningen skapar, ökar också nivåerna för de extrema vattenstånden. Översvämningsrisk runt Vänern Översvämningsriskerna runt Vänern är en av de stora utmaningarna för länet, både i dagens och i framtidens klimat. Vänern är Europas tredje största sjö och har en 200 mil lång strandlinje där det bland annat finns 11 städer, stora åkerarealer och många mil väg och järnväg. 5 Redan i dagens klimat är översvämningsrisken vid Vänern stor. I ett framtida klimat väntas en omfördelning av tillrinningen till Vänern ske under året. När temperaturen ökar blir inte snötäcket lika stort och vårfloden blir mindre tydlig. Dessutom beräknas nederbörden under vintern att öka och avdunstningen sommartid bli större. Dessa faktorer gör att tillrinningen till Vänern beräknas öka vintertid och minska under vår och sommar. Vänerns stora volym gör att den fylls på sakta, men den tappas även av långsamt vilket beror på att sjöns utflöde i Göta älv i normalfall är begränsad. En översvämning i Vänern kommer därför att pågå länge. Lokala vindeffekter kan dessutom höja vattenytan flera decimeter på några timmar. Vid ett värsta översvämningsscenario kommer mycket stora skador att ske på byggnader, vägar, åkrar och skog. Vattnet från Vänern tappas ner genom Götaälvdalen som är ett av Sveriges mest skredkänsliga områden och risken för skred och erosion ökar när vattenflödet i älven ökar. Älvstränderna är dessutom översvämningskänsliga vid höga flöden och höga vattennivåer i havet. Detta gör att man inte kan öka tappningen mer än till en viss gräns när vattennivån i Vänern stiger. 6 5 SMHI gör en kunskapssammanställning för Vänern. Kunskapssammanställningen beräknas bli färdig i slutet av Källor: SMHI (web 2015) och Karlstads Universitet (2013) 16

111 Remissversion Bild nr X. Översvämningarna kring Vänern Bild från Vänersborg. Fotograf? Förändrade nederbördsmönster påverkar flöden och översvämningsrisker i sjöar och vattendrag Enligt klimatscenarierna kommer nederbörden totalt sett att öka över året. Störst nederbördsökning beräknas ske vintertid. Framförallt de västra delarna av länet kommer att få ökade nederbördsmängder på grund av klimatförändringarna. Ändrade nederbördsförhållanden leder i sin tur till att tillrinningen av vatten till vattendragen förändras. Vattendragen kommer dock att påverkas olika mycket. Tillringen ökar totalt sett över året, vilket generellt leder till högre flöden i vattendragen. Störst ökning beräknas ske vintertid. Klimatscenarierna visar också på högre vinterflöden och vårflödestopparna har försvunnit. Detta beror på ökad nederbörd under vintern och att denna kommer som regn istället för snö. Scenarierna visar även på en längre säsong med lägre flöden under sommaren. Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden. Detta hänger samman med högre temperaturer och en längre vegetationsperiod. Detta innebär en generell ökning av översvämningsriskerna i länets sjöar och vattendrag, framför allt under vinterhalvåret. Klimatscenarierna visar också på ökad förekomst av stora regnmängder, vilken kan leda till översvämningar. Däremot förväntas översvämningar på grund av snösmältning och vårflod att minska i framtiden. De västra, framför allt sydvästra delarna av länet beräknas få den största ökningen av nederbörd och medföljande översvämningsrisker. 17

112 Remissversion Bild X: Förändring av antal dagar med mer än 10 mm nederbörd på ett dygn jämfört med referensperioden , RCP 8.5 för perioderna , och Under referensperioden uppmättes mer än 10 mm nederbörd på ett dygn i genomsnitt 21 gånger på ett år. Indexet är ett mått på förekomsten av stora regnmängder som kan leda till översvämningar. Skyfall Den kraftiga nederbörden ökar också och vi kan förvänta oss fler och kraftigare skyfall i framtiden. Skyfall kan inträffa var som helst i länet. I tätorter med mycket hårdgjorda ytor kan skyfall få mycket omfattande konsekvenser i form av till exempel översvämmade gator, vägar och byggnader och problem med kommunalteknisk försörjning som el, dricksvatten och avlopp. Även på landsbygden kan skyfall få allvarliga konsekvenser för till exempel jordbruket då skördarna kan sättas under vatten och ruttna bort. Figur X: Maximal dygnsnederbörd. Indexet är ett mått på årets största dygnsnederbörd och risken för skyfall. Kartorna visar observerat , samt beräknat utifrån RCP 8.5 för och Ras och skred 18

113 Remissversion Göta älvdalen Göta älvdalen är ett av Sveriges mest skredkänsliga områden. Skredriskerna är stora redan idag och beräknas öka i ett förändrat klimat på grund av högre flöden i älven. 7 En orsak till att Göta älvdalen är så utsatt för skred är dess geologiska historia med mäktiga lerlager som avsatts i olika marina miljöer. Älvdalen har också i hög grad påverkats av mänskliga aktiviteter som också kan påverka skredkänsligheten. Utmed älven finns mycket bebyggelse, industrier, transportinfrastruktur, kulturarv och naturmiljöer, vilka skulle drabbas av stora konsekvenser vid ett större skred. Delar av älvdalen är också mycket förorenade och ett allvarligt skred i området skulle få betydande och långvariga konsekvenser, bland annat för vattenförsörjningen i Göteborgsområdet. För kommunerna utmed älven är översvämnings- och skredriskerna en stor utmaning att arbeta med både i dagens och i framtidens klimat. Riskerna för skred i området har en nära koppling till regleringen av Vänern. Med nuvarande vattendom kan risken för omfattande översvämning i Vänern enbart hanteras genom att i förebyggande syfte hålla nivån på en relativt låg och stabil nivå, då en större tappning skulle öka risken för skred utmed älven. Skredrisker i resten av länet Det finns även skredrisker på ett flertal andra platser i länet, till exempel utmed Säveån och Viskan och längs kusten. Statens Geotekniska Instituts skreddatabas ger en bra överblick över inträffade skred, ras och övriga jordrörelser. Bild X: skärmdump från skreddatabasen Läs mer i Göta älvutredningen som Statens Geotekniska Institut (SGI) genomfört. 19

114 Remissversion Värme Klimatförändringarna innebär att vi kommer att få ett varmare klimat i länet. Medeltemperaturen vid slutet av seklet beräknas vara 3-5 grader högre än under referensperioden Temperaturökningen är jämt fördelad över länet och det finns inga tydliga regionala variationer. Vegetationsperioden ökar med dagar och antalet varma dagar blir fler. Det varmare klimatet medför en ökad risk för värmeböljor. Figur X: Årsmedeltemperatur. Kartorna visar observerat , samt beräknat och enligt RCP 8.5. Värmebölja Pågående och framtida klimatförändringar medför stigande temperaturer. I framtiden kommer högsta dygnstemperaturen och antalet värmeböljor att öka i Västra Götalands län jämfört med dagens klimat. Värmeböljorna beräknas också att pågå under längre perioder. RCP8.5 visar ett årsmedelvärde på 18 dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer på över 20 C i slutet av seklet. De delar av länet som beräknas få en något större ökning av antalet dagar med höga dygnsmedeltemperaturer är kusten och området mellan Vänern och Vättern. Figur X: Antal dagar med dygnsmedeltemperatur över 20ºC. Kartorna visar observerat , samt beräknat och enligt RCP 8.5. En värmebölja kan medföra stora risker för människors hälsa, särskilt bland sårbara grupper såsom äldre och sjuka. Senare års forskning har påvisat att varma perioder leder till ökad dödlighet även i Sverige. En värmebölja medför påfrestningar på 20

115 Remissversion samhällsviktiga verksamheter som kan drabbas av exempelvis elavbrott och störningar i transportinfrastrukturen. Även naturen påverkas negativt av en värmebölja, vilket kan innebära problem för bland annat skogs- och jordbruk, djurhållning och dricksvattenförsörjning. De utmaningar som en värmebölja medför ställer krav på samhällets förmåga att hantera värmeböljans effekter, både i förebyggande syfte och i en krissituation. 8 En viktig faktor är den så kallade värmeöeffekten i storstäder. Hur människor bor och möjligheten till att finna svalka i staden i form av parker, öppna vattenytor och träd som ger skugga, samt allmänt tillgängliga luftkonditionerade inomhusmiljöer är viktiga förhållanden för värmeböljors effekter. Torka och brandrisk Trots den övergripande trenden med ett blötare klimat i länet, kan klimatförändringarna också medföra ökad risk för torka och medföljande brandrisk. Klimatscenarierna visar på att antalet dagar med låg markfuktighet och lågvatten förväntas öka, framför allt i länets östra delar och området mellan Vänern och Vättern. Långvariga perioder med liten eller ingen nederbörd medför att växtligheten hämmas, vilket påverkar jordbrukets skördar och skogstillväxten. Torka medför låg vattenföring till vattendragen och låga vattenstånd i sjöarna. Konsekvenserna förvärras 8 Läs mer om värmebölja i Länsstyrelsens rapport Värmebölja i Västra Götalands län en förstudie inom Länsstyrelsens klimatanpassningsarbete (rapport nummer 2016:42) 21

116 Remissversion om temperaturen samtidigt är hög, eftersom avdunstningen då är stor. Minskad vattentillgång beror dels på förändrade nederbördsmönster och dels på att växter kommer att förbruka mer, eftersom vegetationsperioden förlängs i ett varmare klimat. Långa perioder utan nederbörd ger också låga grundvattennivåer. När det regnar mindre än normalt fylls inte markvatten, sjöar eller vattendrag på som det brukar. Om det är växtsäsong kommer växterna suga åt sig det vatten som finns i marken och inget rinner vidare ned till grundvattnet. I södra Sverige styrs vattenföringen av avdunstningens variation och magasineringen i mark- och grundvatten, vilket ger lägst vattenföring under sommaren, när vattenbehovet är som störst. Torrperioder kan därför leda till vattenbrist och konkurrens mellan olika vattenanvändning jordbruk, skogsbruk, dricksvattenproduktion, vattenkraft och för industrier med vattenbehov. Till följd av långvarig torka inträffar också många bränder i skog och mark. Risken för skogs- och vegetationsbrand varierar regionalt. Förekomst av torka påverkar brandrisken, samtidigt som skillnader i vegetationen gör att bränder som startar beter sig på olika sätt. Den framtida säsongen med brandrisk kommer att förändras mest i de områden som i dagens klimat är mest utsatta för brandrisk. För Västra Götalands län beräknas brandrisksäsongen öka med dagar mot slutet av seklet. 9 Figur X: Antal dagar med låg markfuktighet. Kartorna visar beräkningar för , och enligt RCP 8.5. Storm Klimatscenarier ger inga tydliga svar på hur vinden kan komma att förändras i ett framtida klimat. Men liksom i dagens klimat kommer det att finnas mer eller mindre stormrika år eller årtionden. Däremot så kan stormar i framtiden få allvarligare konsekvenser. Mildare och blötare vintrar förväntas bli vanligare i ett framtida klimat och förekomsten av tjäle i marken beräknas minska. Därmed kan risken för stormskador öka oavsett förändringar i vindklimatet. Den stigande havsnivån gör också att extremvattenstånden som kan uppstå i samband med storm beräknas bli högre i framtiden. 9 MSB har tagit fram en rapport om Framtida perioder med hög risk för skogsbrand: analyser av klimatscenarier (publikationsnummer MSB535) 22

117 Remissversion Hot mot den biologiska mångfalden Försvagade ekosystem Klimatförändringarna har pekats ut som ett av de allvarligaste hoten mot biologisk mångfald. För en fungerande biologisk mångfald kan man enkelt uttryckt säga att det behövs en variationsrikedom i naturen där landskapet rymmer många olika ekosystem som vart och ett hyser en mångfald av växt- och djurarter och där varje art finns i tillräckligt stort antal för att hysa en genetisk variation. Vi har redan idag en pågående förlust av biologisk mångfald med försvagade ekosystem som ligger på för långt avstånd från varandra. En stor mängd arter finns på den svenska röd-listan vilket innebär att de klassificeras som sårbara eller riskerar att försvinna ur det svenska växt- och djurlivet. Klimatförändringarna leder till ytterligare hot mot redan sårbara arter. Stigande temperatur och förändrade nederbördsförhållanden innebär stora påfrestningar för många arter. Vid snabba förändringar hinner arter inte anpassa sig. Konkurrenssvaga arter som är beroende av en speciell naturtyp är mer känsliga för förändringar och riskerar att slås ut medan generalister breder ut sig och ökar i antal, vilket leder till mer artfattiga eller ensartade naturtyper. Små populationer med begränsad genuppsättning har begränsad återhämtningsförmåga eller resiliens när de utsätts för snabba förändringar. Den gröna infrastrukturen Många naturområden med fungerande ekosystem ligger idag på för långt avstånd från varandra vilket leder till att arter har svårt att kunna sprida sig till nya områden när förutsättningarna förändras. Det behöver finnas spridningsvägar för arter och bättre biologiska kvaliteter i landskapet. En fungerande grön infrastruktur på landskapsnivå kan bli avgörande för om vi ska klara att säkerställa vissa livsmiljöers och arters överlevnad i ett förändrat klimat. Förändrad mark- och vattenanvändning Med stigande temperatur kommer vegetationsperioden i vår del av landet att vara ett par månader längre än idag. Det gagnar jordbruket och ger en högre tillväxt i skogen och kommer i sin tur att leda en intensifiering av jord- och skogsbruk med 23

118 Remissversion odling av andra grödor och plantering av andra trädslag med mer sydlig utbredning. En förändrad mark- och vattenanvändning påverkar ekosystemen och ställer höga krav på planering och skötsel av en fungerande grön infrastruktur. Invasiva främmande arter Många för Sverige främmande arter skapar problem för både naturen och människan och kallas då för invasiva främmande arter. Flera av dem gynnas av ett varmare och fuktigare klimat med en snabbare utbredning till följd. De har oftast inga naturliga fiender i våra ekosystem vilket gör att de slår ut andra arter och ekosystem med en minskad biologisk mångfald till följd. Spansk skogssnigel, parkslide, sjögull, lupin och jättebalsamin är några av dessa invasiva arter som gynnas av klimatförändringarna. En tidig bekämpning ökar möjligheterna att begränsa utbredningen. Ökad igenväxning En ökad temperatur och förlängd vegetationsperiod ökar också igenväxningen. Det är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i ett förändrat klimat och kommer att påverka hävdberoende äng- och hagmarker men även våtmarker och skogar. Det ställer krav på tillräckligt antal betesdjur men också ökat skötselbehov i naturreservat och andra naturområden. Naturens arter hamnar i otakt När värmen kommer tidigare på våren kan samspelet mellan växter och djur störas av att olika arter svarar olika på uppvärmning eller av att temperaturen stiger medan ljustillgången inte ändras. Växter och dess pollinerare hamnar i obalans. Grodyngel kan utvecklas snabbt i värmen men det finns kanske inget för dem att äta. Smittsamma sjukdomar Klimatförändringarna förväntas öka problemen med smittsamma sjukdomar både för tamdjur och vilda djur. Det gäller både nya sjukdomar och förändrade spridningsmönster av befintliga sjukdomar. Vi har redan idag ett antal svamp- och insektsanknutna trädsjukdomar som slår hårt mot våra inhemska trädslag med förändrade och försvagade ekosystem som följd och antalet skadegörare kommer sannolikt att öka. Stigande havsnivåer Havets strandnära grundområden och havsstrandängarna längs kusten är biologiskt mycket rika miljöer. Många av dem ligger inom naturreservat, nationalparker eller Natura 2000-områden och här lever en stor variation växter och djur i samverkande ekosystem. Vid en höjning av havsnivån med en meter kommer 85 % av strandängarna att ligga under vatten. Det innebär att grundområden och strandängarna måste förflytta sig inåt land när havsnivån stiger. Vänern Vänern är Europas tredje största sjö med en naturligt stor vattenståndsvariation. Den har norra Europas största sötvattenskärgård och ett stort antal rödlistade arter däribland många kolonihäckande sjöfåglar. I Vänern med omgivande stränder finns nationalparken Djurö, många naturreservat och ett tjugotal Natura 2000-områden. Regleringen av Vänern samt den på senare år mycket begränsade vattenståndsvariationerna påverkar livsmiljöer för växter och djur negativt och idag sker en snabb 24

119 Remissversion igenväxning av Vänerns stränder. Sandstränder, fågelskär och grunda vikar växer igen. Det låga vattenståndet leder till att översvämningsområden minskar i utbredning och därigenom försämras fiskens möjlighet till föryngring i grunda vikar. Det påverkar indirekt Vänerns ekosystem med risk för försämrad vattenkvalitet till följd. Den snabba igenväxningen leder till svårigheter att leva upp till internationella åtaganden för Vänern att garantera god bevarandestatus för Natura 2000-områden. Svårt att förutse förändringar Ekosystem svarar ibland långsamt på förändringar och det kan även vara svårt att förutse förändringarna och konsekvenserna av dem. Samverkan mellan direkt och indirekt påverkan är komplex. Sammantaget kommer klimatförändringarna dock att leda till försvagade ekosystem samtidigt som behovet av fungerande ekosystem ökar. Transnationella risker De konsekvenser som klimatförändringen får i andra delar av världen, kommer att påverka också Västra Götalands län. 10 Detta gäller till exempel frågor som livsmedelsförsörjning, produktion och transporter av kritiska produkter, IT-störningar på grund av störningar i datalagring, social oro och väpnade konflikter där påfrestningar orsakade av klimatförändringarna kan förvärra existerande hot och konflikter, förlust av biologisk mångfald, smittspridning och säkerhetspolitiska frågor. Sammanfattning av länets riskbild kopplat till klimatförändringen Vattendrag och sjöar i länet kommer att få ökade översvämningsrisker. Länets östra delar och området mellan Vänern och Vättern kan också få problem relaterade till torka. Skyfall och värmeböljor utgör en viktig del av riskbilden som alla kommuner behöver förbereda sig för att kunna hantera. Klimatförändringarna kommer att leda till ytterligare hot mot en redan idag begränsad biologisk mångfald. Tre stora utmaningar De största och tydligaste problemen som har identifierats på regional nivå för länet är: Stigande havsnivåer Översvämningsproblematiken vid Vänern Skredriskerna i Göta älvdalen. Detta utgör stora utmaningar i dag vad gäller potentiella konsekvenser, vilka kommer att förvärras på grund av klimatförändringarna. Dessa frågor innefattar också ett flertal svårigheter gällande hantering, framför allt kopplat till ansvarsfördelning och finansiering. 10 Se till exempel Nationell säkerhetsstrategi 25

120 Remissversion Ny kunskap påverkar Det pågår hela tiden forskning för att bättre kunna beräkna och förstå klimatförändringarna och vilka effekter som kan uppstå. Detta gör att vi får ny kunskap och att beskrivningen av länets riskbild därmed behöver ses över. När den här handlingsplanen sammanställs pågår ett antal projekt som kommer att ge oss ny kunskap att ta hänsyn till. SMHI påbörjade 2016 ett projekt som syftar till att ta fram riktlinjer för beräkning av dimensionerande havsnivåer. Uppdraget ska vara klart Boverket har fått ett uppdrag att ta fram en vägledning för hur bebyggelse i anslutning till havet bör utformas för att vara långsiktigt hållbar i förhållande till globalt stigande havsnivåer. Uppdraget ska vara klart SMHI påbörjade 2016 ett projekt som syftar till att ta fram riktlinjer för beräkning av dimensionerande nivåer i Vänern. Uppdraget ska vara klart MSB, SMHI och Boverket har ett antal uppdrag som ska ge stöd för att kunna hantera skyfall, både vad gäller beräkningar av flöden och hur riskerna med skyfall ska hanteras. 26

121 Remissversion Övergripande inriktning Den övergripande inriktningen sätter ramarna för Länsstyrelsens arbete med samordning av arbetet på regional nivå med anpassning till ett förändrat klimat. Syftet med den övergripande inriktningen är även att kommunicera Länsstyrelsens övergripande ståndpunkter vad gäller klimatanpassning på regional och kommunal nivå i länet. Den övergripande inriktningen utgör det ramverk som åtgärderna i handlingsplanen bygger på. Nedan beskrivs de punkter som utgör den övergripande inriktningen för arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Varje punkt föregås av en kortare motivering till inriktningen. 27

122 Remissversion Integrera klimatanpassning i verksamheten Klimatförändringarna pågår redan idag och kommer att bli ännu tydligare framöver. I princip all verksamhet påverkas på olika sätt och klimatförändringarnas effekter på kort och lång sikt bör därför ingå i planering och beslut. Klimatanpassning bör ingå som en aspekt i alla verksamheter och kan med fördel integreras i andra planer, strategier och program. En klimatanpassningsplan kan vara ett verktyg för att stödja det strategiska arbetet. Länsstyrelsen samordnar Länsstyrelsen har enligt Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion i uppgift att samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Uppdraget har de senaste åren också återfunnits i regleringsbrevet till länsstyrelserna. Länsstyrelsen ska samordna det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet i länet. Västra Götaland är ett stort och varierande län och för att stödja klimatanpassning på kommunal nivå och lägga fokus på rätt insatser behövs ytterligare analyser för att ta fram mer specifikt underlag kring klimatförändringarnas påverkan på olika delar av länet. Länsstyrelsen ska analysera hur länet påverkas av klimatförändringarna och prioritera insatser utifrån utmaningar och geografiska områden. De verktyg som Länsstyrelsen har att tillgå i arbetet med att samordna klimatanpassningsarbetet kan delas in i följande insatskategorier: riktlinjer, kunskaps- och planeringsunderlag, information, kommunikation och kompetensutveckling, samt ärendehandläggning. Länsstyrelsen stödjer mellankommunal och delregional samverkan och arbete som berör hela eller delar av länet, men har inte i uppdrag att ta fram kommunspecifika underlag. Länsstyrelsen ger rekommendationer, vägledning och stöd på regional 11 nivå, samt följer upp effekterna av arbetet. 11 Med regional nivå avses hela länet, alternativt en del av länet som avgränsas av till exempel geografiska variationer eller en gemensam klimatrelaterad problematik. 28

123 Remissversion De lokala förutsättningarna styr Alla kommuner i länet påverkas nu och i framtiden av klimatförändringarna och de effekter som följer. Vissa kommuner är dock mer utsatta för effekterna av klimatförändringarna än andra och riskbilden ser olika ut beroende på kommunens geografiska läge. Även förutsättningar som storlek och organisation varierar. Det finns stora utmaningar kring ansvarsfördelning, juridik och finansiering som ännu inte är lösta. Det är därför viktigt att varje kommun hittar det arbetssätt som fungerar bäst utifrån kommunens förutsättningar. Alla kommuner behöver arbeta med klimatanpassning. Alla kommuner behöver analysera hur kommunen kan komma att påverkas av klimatförändringarna och utifrån detta besluta om hur kommunen ska arbeta strategiskt med klimatanpassning. Mellankommunal och delregional samverkan är en förutsättning för att nå goda resultat Många mindre kommuner har inte resurser att själva driva ett aktivt arbete med klimatanpassning. Utmaningarna är ofta också gemensamma med grannkommunerna, till exempel utmed ett vattendrag eller inom ett avrinningsområde. Samverkan kring metodik för olika typer av analyser eller sammanställning av information ger underlag som kan användas gemensamt av flera kommuner. Länsstyrelsen och kommunerna behöver arbeta gemensamt med detta. Många klimatanpassningsfrågor kan med fördel hanteras genom mellankommunalt eller delregionalt samarbete. RCP 8.5 är ett möjligt framtidsscenario Länsstyrelsen har valt att i det regionala klimatanpassningsarbetet utgå ifrån att RCP är ett möjligt framtidsscenario. RCP 8.5 är det scenario som närmast beskriver den utvecklingsbana världen följer idag. Utifrån försiktighetsprincipen 13 är det därför viktigt att ha med i planeringen av klimatanpassningsåtgärder. Det finns ett globalt mål, som syftar till att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till under 2 C jämfört med förindustriell nivå. Uppnås detta mål blir utvecklingen inte lika allvarlig som RCP 8.5 beskriver. Det finns dock en risk 12 RCP:er är möjliga utvecklingsvägar för strålningsbalansen med det gemensamma namnet representativa koncentrationsutvecklingsbanor från engelskans Representative Concentration Pathways (RCP). RCP:erna är namngivna efter den nivå av strålningsdrivning i W/m2 som uppnås år RCP-scenarier låg till grund för IPCC:s rapport Läs mer om RCP scenarierna i Framtidsklimat i Västra Götalands län. 13 För att skydda miljön, skall försiktighetsprincipen tillämpas allmänt av stater i enlighet med deras förmåga. Om hot om allvarlig eller oåterkallelig skada uppstår, skall brist på fullständig vetenskaplig säkerhet inte användas som ett skäl att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförsämring (Riodeklarationen om miljö och utveckling från 1992, princip 15). Detta stämmer också överens med hänsynsreglerna i Miljöbalken (2:3). 29

124 Remissversion att målet inte uppnås. Vi behöver därför ha med i planeringen att vi kan behöva anpassa oss efter ett allvarligare scenario. Handlingsplanen är ett verktyg för att vi ska kunna anpassa oss till kommande klimatförändringar. Anpassningsarbetet sker parallellt med arbetet att jobba för att nå tvågradersmålet. Många klimatanpassningsåtgärder kan vidtas utan att utgå ifrån ett specifikt scenario, men när det handlar om att sätta till exempel planeringsnivåer, gör osäkerheterna att Länsstyrelsen valt att utgå från försiktighetsprincipen och lägga nivåerna utifrån att även det värsta scenariot i SMHIs klimatanalys för länet kan inträffa. Från länets klimatanalys kan utläsas att val av scenario spelar liten roll fram till mitten av seklet, då resultaten inte skiljer sig särskilt mycket åt. För åtgärder som innebär investeringar och val med en tidshorisont efter mitten av seklet, kommer Länsstyrelsen att utgå från RCP 8.5 som ett möjligt framtidsscenario. Länsstyrelsen rekommenderar länets kommuner att följa samma inriktning. Ta hänsyn till osäkerheter och fatta robusta beslut En av de stora utmaningarna med att arbeta med klimatanpassning är att hantera att det finns så mycket osäkerheter kring hur klimatet kommer att utvecklas och vilka effekter det kommer att få. Det gäller därför att hitta strategier för att fatta beslut som leder till bra resultat trots osäkerheter. Det pågår forskning kopplat till området robust beslutsfattande. Robust beslutsfattande 14 handlar om att hitta strategier som leder till acceptabla resultat oavsett vad som händer. Robust beslutsfattande är lämpligt för beslutssituationer med stora osäkerheter, långa tidshorisonter och potentiellt irreversibla konsekvenser. Beslut kopplade till klimatanpassning faller in i denna kategori och det är därför lämpligt att beslut kopplade till klimatanpassning hanteras på det sätt som rekommenderas utifrån pågående forskning inom området. Länsstyrelsen i Gävleborgs projekt när detta är färdigt fyll på. Ta hänsyn till osäkerheter och fatta robusta beslut genom att: o Utgå från osäkerheterna och anpassa beslutsprocesserna och metoderna till att hantera dessa. o Börja med den specifika beslutssituationen och undersök konsekvenserna av olika alternativ. o Försök hitta robusta lösningar som fungerar bra över en stor mängd osäkra utfall Läs mer om pågående forskning på KTHs webbsidor. 15 Dessa tre punktsatser är hämtade från rapporten Principer för robusta beslut inför osäkra klimatförändringar av Per Wikman Svahn som går att ladda hem via KTHs webbsidor. 30

125 Remissversion Ekosystembaserad klimatanpassning Ekosystemtjänster är enkelt uttryckt den mångfald av tjänster och funktioner som olika ekosystem och dess arter tillhandahåller människan. En fungerande biologisk mångfald är en förutsättning för fungerande ekosystemtjänster. En ekosystembaserad klimatanpassning utgår från att ekosystemtjänster kan bidra till att anpassa samhället till klimatförändringarna och dämpa negativ påverkan. Det är i många fall kostnadseffektivt att arbeta med ekosystembaserad klimatanpassning genom att flera fördelar kan uppnås. Till exempel kan en klimatanpassningsåtgärd samtidigt stärka biologisk mångfald och gynna olika ekosystemtjänster. Ekosystembaserade klimatanpassningsåtgärder bör användas där det är möjligt, men även tekniska lösningar kommer att behövas. Varje samhälle behöver utifrån sina plats- och situationsspecifika förutsättningar en kombination av åtgärder. Inventera och använd i så hög grad som möjligt ekosystemtjänster för klimatanpassning. Gör nödvändigheten till en möjlighet Vi måste arbeta med klimatanpassning men vi måste också lösa ett antal andra problem i samhället, till exempel buller, föroreningar, näringsläckage, stress och ohälsa. Mångfunktionella lösningar kan lösa flera olika problem samtidigt. Exempel på mångfunktionella lösningar är restaurering av våtmarker och svämplan, bevara och främja förekomsten av stora träd, grönområden och parker i tätorter och gröna tak. Gör nödvändigheten till en möjlighet genom att använda mångfunktionella lösningar. Alternativt: Smarta åtgärder leder till mångfunktionella lösningar. Restaurering av våtmarker och svämplan minskar flödesintensiteten nedströms vid skyfall och minskar därmed risken för översvämningar och erosion. Våtmarker reducerar kväve och fosfor samtidigt som de är vattenhållande vid torka. Våtmarker kan fungera som rekreationsområden samtidigt som ett inslag av öppet vatten och översvämningsängar ger en variation av livsmiljöer och biotoper som stärker förutsättningarna för en biologisk mångfald. Stora träd ger skugga och avdunstning till skydd för värmebölja och skyfall samtidigt som de är boendemiljö för ett stort antal olika växter och djur. Träd och annan vegetation renar även stadsluften och begränsar upplevelsen av buller. Grönområden och parker kan fungera som naturliga översvämningsytor vid skyfall om de lokaliseras till låglänta områden. Vid god planläggning kan de även rymma ett antal olika livsmiljöer för växter och djur, samtidigt som närhet till natur minskar stress och bidrar till människors hälsa och välmående. Gröna tak kan förbättra den vattenhållande förmågan och därmed begränsa översvämningar vid skyfall och minska kostnader för anläggning av dagvattenbrunnar. Med rätt val av arter på taket kan även den gröna infrastrukturen stärkas i en tät stadsmiljö. 31

126 Remissversion Länsstyrelsens åtgärder I det här kapitlet beskriver vi de åtgärder som Länsstyrelsen avser att arbeta med under , vilket är planens genomförandetid. Insatskategorier och åtgärder Länsstyrelsen har en viktig roll för att initiera, stödja och följa upp klimatanpassningsarbetet i länet. För att göra detta har vi en verktygslåda bestående av i huvudsak fyra typer av insatser. Vi har därför valt att dela in de åtgärder som vi arbetar med i fyra kategorier: Riktlinjer Kunskaps- och planeringsunderlag Information, kommunikation och kompetensutveckling Ärendehandläggning Enkelt uttryckt så hänger åtgärdskategorierna ihop på så sätt att det första steget är att ta fram kunskaps- och planeringsunderlag och riktlinjer. Dessa kommuniceras sedan ut genom olika informations-/kommunikations- och kompetensutvecklingsaktiviteter, för att sedan implementeras i ordinarie verksamhet som till exempel ärendehandläggning. Kunskaps- och planeringsunderlag och riktlinjer Information, kommunikation och kompetensutveckling Ärendehandläggning/löpande verksamhet I följande avsnitt beskrivs kortfattat de mer omfattande åtgärder som Länsstyrelsen avser att genomföra under perioden Mer specifik information om respektive åtgärd finns i Bilaga med åtgärdskort för Länsstyrelsens åtgärder (separat dokument). Informationen i bilagan revideras efter behov under planens genomförandetid. Kolumnen Stödjer i tabellerna hänvisar till rekommenderade åtgärder för kommunerna. 32

127 Remissversion Riktlinjer ID Åtgärdsformulering Stödjer (ID nummer) R.1 Regionala riktlinjer för klimatanpassning Ta fram eller tydliggöra regionala riktlinjer som kommunerna kan använda i sitt lokala klimatanpassningsarbete. Underlagen kan utgöras av: Egna, alternativt regionalisera nationella riktlinjer. Anpassa underlag från andra länsstyrelser. Anpassa underlag från andra regionala myndigheter. Underlag från universitet med mera. F.1, F.2, F.4, F.5, J.1 R.2 Integrera klimatanpassning i Fysisk planering enligt Plan- och bygglagen Utifrån framtagna riktlinjer, råd och rekommendationer från centrala och regionala myndigheter genomföra utbildningsinsatser över vilka underlag som finns och hur klimatanpassning kan integreras i fysisk planering. Aktiviteter anpassas till vilken planeringsnivå som avses: Översiktsplanering, Detaljplanering och Bygglovsprocessen. F.1-F.5 Kunskaps- och planeringsunderlag ID Åtgärdsformulering Stödjer (ID nummer) K.1 Göra en framtidsspaning och ta fram en riskbild för länet utifrån klimatförändringarna. Genom texter och kartor beskriva länets riskbild utifrån hur klimatförändringarna påverkar och kan komma att påverka länet. Beskrivningen ska utgå både ifrån geografiska variationer inom länet och utifrån hur olika samhällssektorer och verksamheter kan påverkas. Kartanalyser på regional nivå i GIS ingår som en del i åtgärden. Åtgärden behöver göras i samarbete med kommunerna och andra organisationer. K.2 Regional handlingsplan för grön infrastruktur Ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. K.3 Regional vattenförsörjningsplan Ta fram en regional vattenförsörjningsplan för länet. F.1-F.5, J.1, G.2, V.1, B1- B3 G.1, G.4 V.1-V.4 33

128 Remissversion Information, kommunikation och kompetensutveckling ID Åtgärdsformulering Stödjer (ID nummer) I.1 Deltagande i miljönätverket ENCORE Utifrån diskussioner mellan deltagande regioner i miljönätverket ENCORE, identifiera hinder och framgångsfaktorer för klimatanpassningsåtgärder kopplat framför allt till översvämningar och torka. Utifrån befintliga hinder för arbetet, identifiera en gemensam plattform för framtida regionalt samarbete på politisk och administrativ nivå. Inom ENCORE nätverket utbyter regionerna både exempel på framgångsrika insatser för att inspirera varandra och exempel på hinder som försvårar arbetet. Syftet är att hämta hem kunskap som kan användas i den egna regionen. I.2 Informationsmaterial till olika målgrupper Ta fram olika typer av målgruppsanpassade informationsmaterial om klimatförändringarnas effekter i Västra Götalands län, hur Länsstyrelsen arbetar med frågorna och hur målgrupperna kan arbeta med klimatanpassning. Informationsmaterialet ska användas vid utbildningar, kommunträffar och liknande kompetenshöjande aktiviteter. I.3 Kunskapsförmedling till länets kommuner Planera och genomföra kunskapsdagar eller andra aktiviteter för länets kommuner på olika teman relaterade till anpassning till ett förändrat klimat. Dagarna kan utformas till exempel som delregionala kommunträffar, länskonferens eller utbildningar. O.1-O.4 Alla (i varierande grad) I första hand O.1- O.4. Även övriga beroende på tema. I.4 Workshopar/Övningar med fokus på klimatrelaterade risker Planera och genomföra en eller flera workshopar/övningar per år för länets kommuner och andra relevanta organisationer kring ett klimatrelaterat scenario. I.5 Integrera klimatanpassning i prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden B.1, B.2, B.3 T.1, T.2 Utifrån framtaget kunskaps- och planeringsunderlag från projekten Klimatanpassning i tillsyn av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden och Screening och identifiering av förorenade områden med sårbarhet för naturolyckor i Västra Götalands län, kommunicera ut underlaget och implementera det i tillsynsverksamheten. 34

129 Remissversion Klimatanpassning i ärendehandläggning och annat löpande arbete Länsstyrelsen arbetar inom uppdraget att samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat även med ett antal mindre aktiviteter som genomförs i form av löpande arbete. Stödja kommunernas lokala klimatanpassningsarbete genom att på förfrågan delta på möten, utgöra bollplank, samt ge råd och stöd. Delta i länsstyrelsernas nationella klimatanpassningsnätverk. Delta i nationella klimatanpassningsprojekt som projektdeltagare eller i referensgrupp. Delta i konferenser och studieresor. På förfrågan eller eget initiativ informera om klimatförändringar och klimatanpassning i olika forum. Vi arbetar också med att på olika sätt integrera klimatanpassningsperspektivet i våra olika uppdrag och vår ärendehandläggning. ID Åtgärdsformulering Stödjer (ID nummer) Ä.1 Strategi för samordnad hantering av översvämningsoch skredriskerna kring Vänern och Göta älv Ta fram en strategi för hur Länsstyrelsen ska arbeta samordnat med översvämnings- och skredriskerna kring Vänern och Göta älv. Ä.2 Stöd för implementering av klimatanpassningsaspekter i Länsstyrelsens ärendehandläggning och annat löpande arbete Identifiera behov och ta fram handläggarstöd för att implementera klimatanpassning i löpande arbete som handläggning av olika typer av ärenden. F.1, G.2,V.1- V.4. T.1, Alla (i varierande grad) I framtagandet av material ligger att utveckla och utforma verktyg, kunskaps- och planeringsunderlag så att de blir användarvänliga för målgrupperna. Många av Länsstyrelsens verksamhetsområden berörs av klimatförändringarna. Att beakta behovet av klimatanpassning i all verksamhet ingår i uppdraget. Det är därför viktigt att framtagna riktlinjer och underlag också implementeras i Länsstyrelsens övriga uppdrag och ärendehandläggning. 35

130 Remissversion Ny kunskap och nya uppdrag Utöver de åtgärder som beskrivs i den här planen kommer Länsstyrelsen också att ta hänsyn till ny kunskap och nya uppdrag som kommer in under den tid planen gäller och anpassa sitt arbete utifrån detta. Slutsatser från utredningen Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat Slutsatser läggs in under hösten, då utredningen lämnar sitt slutbetänkande den 31 maj. 36

131 Remissversion Andra myndigheters ansvar och åtgärder Sektorsmyndigheterna har ett ansvar för att arbeta med klimatanpassning utifrån sitt sektorsansvar. Vissa myndigheter är mer berörda och ingår i myndighetsnätverket för klimatanpassning. Vilka dessa är och vad de ansvarar för och vidtar för åtgärder, kan du läsa om på Klimatanpassningsportalen ( Flera nationella myndigheter har tagit fram klimatanpassningsplaner utifrån sitt sektorsansvar. I vissa av dessa planer tar myndigheterna upp åtgärder som länsstyrelserna och kommunerna är ansvariga för eller bör delta i. Detta gäller till exempel Statens Geotekniska Institut, som har tagit fram Hållbart markbyggande en handlingsplan i ett föränderligt klimat. I planen finns ett antal åtgärder som riktar sig till länsstyrelser och kommuner. 37

132 Remissversion Rekommenderade åtgärder för kommuner I det här kapitlet beskrivs rekommenderade åtgärder för att anpassa länets kommuner till de pågående och framtida klimatförändringarna. Handlingsplanen beskriver vad Länsstyrelsen rekommenderar att kommunerna arbetar med. För tydligare vägledning och goda exempel kring hur kommunen kan arbeta med olika typer av åtgärder hänvisar vi till framtagna underlag som går att hitta via Klimatanpassningsportalen och Länsstyrelsens webbsidor för klimatanpassning. Kontakta också Länsstyrelsens klimatanpassningssamordnare för aktuell information och vägledning. Länsstyrelsen har valt att samla rekommenderade åtgärder på kommunal nivå under fyra rubriker: Organisation Mark- och vattenanvändning Tillsyn Beredskap för extrema väderhändelser och naturolyckor Dessa fyra kategorier baseras på de områden där även Länsstyrelsen har ett ansvar och kan gå in och stötta kommunerna. Det finns flera andra områden där det finns ett kommunalt ansvar och där klimatanpassning behöver vara en aspekt. Detta gäller till exempel fastighetsförvaltning, kommunalteknisk försörjning och vård och omsorg. Dessa behov behöver kommunen fånga upp genom de åtgärder som listas under rubriken Organisation. 16 Prioritering och tidsperspektiv för genomförande av åtgärder Varje kommun har ansvar för att arbeta med de åtgärder som är relevanta utifrån kommunens förutsättningar och övrigt pågående arbete i kommunen. Detta kapitel beskriver de åtgärder som Länsstyrelsen anser är lämpliga att arbeta med på kommunal nivå, både under planens genomförandetid och i ett längre tidsperspektiv. De åtgärder som Länsstyrelsen bedömer att kommunerna framför allt behöver fokusera på under , är åtgärderna under rubriken Organisation. Dessa är i flera fall en förutsättning för att kunna arbeta med övriga åtgärder och för att identifiera ytterligare åtgärder utifrån kommunens behov. Pågående ärenden behöver hantera klimatanpassningsaspekterna. Åtgärderna kan användas som en checklista för att stämma av vad kommunen redan arbetar med och vad som behöver hanteras på kort respektive lång sikt. Läsanvisning för åtgärderna för kommuner Kopplat till åtgärderna finns bakgrundstexter som tydliggör varför åtgärderna behöver vidtas. Bakgrundstexten står före den eller de åtgärder som den motiverar. 16 Mer information och goda exempel finns på klimatanpassningsportalen. Flera kommuner har också redan tagit fram kommunala klimatanpassningsplaner, vilka kan fungera som goda exempel för andra kommuner. 38

133 Remissversion Själva åtgärderna beskrivs med fet text. Varje åtgärd har ett ID nummer för att underlätta hänvisningar mellan olika kapitel i handlingsplanen. Åtgärderna kan ses som en checklista som kommunen kan använda i sitt lokala klimatanpassningsarbete och kommer också att sammanställas i en separat version som kommunerna kan använda. 17 Organisation De åtgärder som Länsstyrelsen bedömer att kommunerna framför allt behöver fokusera på under , är åtgärder kopplat till organisation. Dessa är i flera fall en förutsättning för att kunna arbeta med övriga åtgärder och för att identifiera ytterligare åtgärder utifrån kommunens behov. Ett systematiskt arbete med anpassning till klimatförändringarna kräver medverkan från de flesta av kommunens verksamheter. För att kunna bedriva ett långsiktigt och systematiskt arbete med klimatanpassning är det viktigt att hitta ett arbetssätt som innebär att förvaltningar och bolag kan arbeta strukturerat med klimatanpassningsfrågan så att den genomsyrar den kommunala verksamheten. Ansvar och kompetens behöver byggas upp och organiseras för att tydliggöra vad, hur och vem som ska arbeta med olika aspekter av anpassningen till klimatförändringarna. O.1 Bygg upp eller vidareutveckla en tvärsektoriell organisation med ansvar, kunskap och kompetens för att arbeta strukturerat med klimatanpassning och verka för att klimatanpassningsperspektivet genomsyrar den kommunala verksamheten. 17 Se även aktivitetslistan i kommunikationsplanen som ingår i den här handlingsplanen. 39

134 Remissversion Framtidsklimatet i länet finns prognostiserat genom SMHI:s rapport 18, men vilka konsekvenser de leder till i varje kommun är svårare att bedöma. Länsstyrelsen 19, nationella myndigheter 20 och branschorganisationer 21 har publicerat olika generella konsekvensanalyser men då förutsättningarna skiljer sig åt mellan kommunerna behöver varje kommun själv bedöma hur de kan komma att påverkas. Det är viktigt att kommunen aktivt tar ställning till behovet av klimatanpassningsåtgärder. O.2 Analysera vilka utmaningar som klimatförändringarna kan föra med sig för kommunen och använd detta som grund för vidare arbete. Befintliga planer och processer kan användas som medel för att analysera klimateffekter inom särskilda områden och därefter föreslå åtgärder föra att hantera dessa effekter. Redan etablerade processer kan användas, vilket kan förenkla arbetet och integrera det med andra processer. O.3 Integrera klimatanpassning i befintliga planer och processer. En kommunal klimatanpassningsplan kan vara ett verktyg för att strukturera upp arbetet, identifiera åtgärder och fördela ansvar. Varje kommun behöver göra en bedömning av behovet av en klimatanpassningsplan. Detta bör föregås av en analys över vilka risker och möjligheter det framtida klimatet kan innebära. Av särskild vikt är att identifiera frågor som rör flera olika fackområden och tydliggöra ansvar för samordningen av dessa. O.4 Fatta beslut om kommunen ska sammanställa en kommunal klimatanpassningsplan som ett eget dokument och i så fall vilka verksamhetsområden och klimateffekter den ska omfatta, samt hur den ska tas fram och förvaltas. 18 SMHI. Framtidsklimatet i Västra Götalands län Västra Götaland i ett förändrat klimat Skogsstyrelsen. Klimatanpassat skogsbruk Fastighetsägarna. Klimatfrågor. 40

135 Remissversion Mark- och vattenanvändning Klimatanpassning i fysisk planering En stor del av arbetet med att anpassa vårt samhälle efter de nya förutsättningar som klimatförändringen medför hanteras inom den fysiska planeringen. Kommunernas fysiska planering spelar en viktig roll i klimatarbetet, bland annat för att den ger möjlighet att ställa krav på att klimatanpassning sker i planering och byggande. Klimatanpassning i den fysiska planeringen handlar exempelvis om att i nya planer hantera frågor som rör lokalisering och utformning av verksamheter och bebyggelse, samt att avsätta tillräckliga skyddsavstånd utifrån förväntade framtida klimatförhållanden. Det handlar också om att i befintlig bebyggelse hantera bland annat teknisk infrastruktur och grönstruktur på ett strategiskt vis, för att möta ett klimat i förändring. 22 Strategier och åtgärder som drar nytta av ekosystemet och naturens anpassningsförmåga är några av de mest användbara, ekonomiskt bärkraftiga och effektiva verktygen för att bekämpa klimatförändringarnas effekter. Grön infrastruktur kan bidra till att minska klimatpåverkan och risker från ett förändrat klimat på en mängd olika sätt 23 : Skydd mot översvämning Skydd mot erosion Skydd mot extrema väderförhållanden Minskat koldioxidutsläpp Ökad koldioxidlagring Energibesparing Biologisk mångfald Säkra livsmedelsförsörjning 22 Länsstyrelserna, Klimatanpassning i fysisk planering. LÄNK 23 Länsstyrelsen Västra Götaland Planeringsunderlag avseende klimatfrågor. Rapport 2016:51. LÄNK 41

136 Remissversion F.1 Integrera klimatanpassningsperspektivet i fysisk planering för byggande och infrastruktur. Detta kan göras till exempel via: Översiktsplan (peka ut riskområden genom kartering, ange lägsta golvhöjd) Genom den fysiska planeringen bevara och stärka en grön infrastruktur. Fördjupad översiktsplan (modellering för lämplig markanvändning - angivande av lämplighet för exploatering) Detaljplan (till exempel dagvattenutredning och skyddsåtgärder mot översvämningar) Planlägga mark i syfte att vid höga flöden göra plats för vatten för att minska erosion, sedimenttransport, oönskade översvämningar samt öka naturvärdena Planläggning av ytor för dagvattenhantering. Bygglov (Underlag avseende klimatanpassning i policydokument, ÖP och DP behöver vara så konkret att det går att tillämpa i bygglovs-prövning) I planarbetet arbeta för att minimera exploateringen av jordbruksmark En möjlighet till omställning potentialen i att arbeta med den befintliga bebyggelsen, mellanrum och grön- och blå strukturer. Strategiskt lokaliserade i staden och integrerade med bebyggelsen och dess omland kan träd, grönområden, vattendrag och dammar både fungera som luftförbättrare och temperatursänkare i staden, och samtidigt hantera ökande vattenmängder. Dessa strategiskt planerade ytor brukar kallas för Mångfunktionella ytor. 24 F.2 Sträva vid planering efter att använda mångfunktionella ytor och lösningar med synergieffekter för hållbar samhällsutveckling. Översvämnings- och skredrisker förväntas öka på grund av klimatförändringarna. Det är viktigt att utreda risker för ras, skred och erosion för att ge ett bra stöd i kommunernas fysiska planering och för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och handlingsprogram 25. Underlag som tas fram av statliga myndigheter utgör en grund för eventuella vidare utredningar i kommunen utifrån lokala behov (till exempel detaljeringsgrad). F.3 Identifiera behov av att komplettera befintliga översiktliga karteringar av översvämnings- och skredrisker. 24 Boverket Mångfunktionella ytor - Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur. 25 Krav på genomförande av risk- och sårbarhetsanalyser finns för kommunerna i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Handlingsprogram ska tas fram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 42

137 Remissversion Det framtida klimatet kan innebära ökade nederbördsmängder, både sett över hela år men även som korttidsnederbörd. Detta ställer större krav på att det finns system som på ett säkert sätt kan omhänderta regnmängderna. Möjligheterna att ta hand om större regnmängder behöver ses ur avrinningsområdesperspektiv så att naturgivna möjligheter i form av befintliga rinnvägar och fördjupningar kan användas. F.4 Modernisera systemen för omhändertagande av dagvatten. Detta kan till exempel innefatta öppna (bio-)dammar och (-)diken, anpassning av grönområden, våtmarker, kombinerade översvämningsskydd och aktivitetsytor. Det viktiga är att man ser till hela systemet för omhändertagande och rening av dagvatten istället för enskilda åtgärder. Stigande havsnivåer är den största utmaningen som klimatförändringen för med sig för länets kust. I nuläget utgår de flesta klimatanalyser från en global havsnivåhöjning på cirka 1 meter fram till år Det senaste århundradet har vattenståndet i havet höjts i en takt som nästan har fördubblats under de senaste 20 åren. Under perioden har havsytan globalt i medeltal stigit drygt 3 mm/år. Haven kommer även att fortsätta stiga efter år Höjningen av havsnivån får också genomslag på de mest extrema vattennivåerna i samband med stormar. Havsnivåhöjningen innebär en stor utmaning, både gällande att skydda befintliga värden och att planera för ny bebyggelse på ett sätt som inte skapar ytterligare risker och sårbarheter. I flera städer möter havet ett vattendrag, vilket skapar en kombination av översvämningsrisker när vattendraget och havet samverkar. F.5 Utred behovet av lämpliga skyddsåtgärder mot stigande havsnivåer. (Gäller kustkommuner) Utredning behövs för varje enskilt kustsamhälle eftersom förutsättningarna är helt olika från fall till fall. Utredningen ligger sedan till grund för vidare åtgärder. 43

138 Remissversion Kulturmiljö Utifrån projektet Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige identifierades några problemområden: stigande hav, ökad nederbörd i vissa områden, problematiken kring Vänern och dess utlopp. För att öka beredskapen i kommunerna behöver frågan om kulturarv och klimat lyftas in i den kommunala planeringen. Inom projektet har ett kartverktyg tagits fram till stöd för kommunernas arbete. K.1 Uppdatera kulturmiljöunderlag med hänvisning till klimatanpassningsperspektivet. K.2 Värdera och analysera berörda kulturmiljöer utifrån ett tålighetsoch känslighetsperspektiv. K.3 Beakta kulturmiljöerna vid planering och utredning av lösningar för hantering av översvämning och skred. Stad och land hänger ihop åtgärder i odlingslandskapet 44

139 Remissversion Förändrade nederbördsmönster och ökad sommartorka ställer nya krav på markanvändningen i jord- och skogsbruket. Det handlar om förändrade nederbördsmängder i stort men också förändrad intensitet. Ett viktigt sätt att klimatanpassa på är att utgå från naturgivna förutsättningar och att utifrån detta utveckla nygamla koncept för vad som är lämplig markanvändning och lämpliga grödor. På så sätt skapas odlingssystem som är mindre sårbara. Det kommer också bli allt viktigare att planera och vara strategisk på en lite mer övergripande nivå där planerade översvämningsytor kan vara en del. Det är viktigt att det finns goda exempel som kan inspirera och skapa kunskap för jord- och skogsbruket i stort. J.1 Arbeta med kommunens jordbruks/skogsbruksmarkinnehav så att kommunen går före som gott exempel genom att klimatanpassa på ett sätt som tar hänsyn till produktionsförutsättningar och naturmiljön. Markinnehavet kan också skapa möjligheter för att klimatanpassa bebyggelse genom att exempelvis göra plats för vatten, samt underlätta ekosystemtjänster. De markavvattningsföretag som finns är oftast gamla och skapade under andra förutsättningar än nuvarande. Tätorter och annan bebyggelse i lantbruksnära omgivningar bidrar ofta med belastning av vatten även om markavvattningsföretaget inte är konstruerat för det. För att inte riskera att kapaciteten överskrids behöver kommunerna vara mer aktiva i sitt delägande men också vara medvetna med riskerna om förmycket vatten avleds till dikessystem som inte är dimensionerade för detta. Detta för att inte riskera översvämningar i åkerlandskapet men också för att minska risken för översvämningar i tätorter. J.2 Gör en sammanställning över de markavvattningsföretag som kommunen är delaktig i eller släpper vatten till. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster Klimatförändringarna leder till ytterligare påfrestningar på biologisk mångfald. En fungerande grön infrastruktur stärker förutsättningarna för många arters fortlevnad 45

140 Remissversion och därmed möjligheten att leverera ekosystemtjänster som kan begränsa klimatförändringarnas negativa påverkan på vårt samhälle. Den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur ska innehålla förslag på åtgärder som behövs för att stärka den gröna infrastrukturen. G.1 Genomför åtgärder enligt den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur (klar i oktober 2018). Att genomföra klimatanpassningsåtgärder med utgångspunkt från naturgivna förutsättningar och med naturen som förebild gör att man kan hitta billigare och bättre lösningar där flera mål uppnås samtidigt. G.2 Genomför ekosystemtjänstanalyser och planera för en ekosystembaserad klimatanpassning. Ett flertal invasiva arter gynnas av ett varmare och fuktigare klimat. Spridningen utgör ett hot mot biologisk mångfald men kan även leda till stor ekonomisk skada. Tidig bekämpning av en art ökar möjligheten att begränsa utbredningen. Åtgärder behöver vidtas i flera kommuner samtidigt för att få effekt. G.3 Påbörja åtgärder för att begränsa spridningen av invasiva arter, i första hand på kommunal mark. Vid en havsnivåhöjning på en meter kommer 85% av havsstrandängarna att ligga under vatten. Det finns idag potentiell areal för strandängarna att förflytta sig inåt land men om det ska bli möjligt krävs en landskapsplanering i god samverkan. G.4 Planera för att möjliggöra för havsstrandängarna att på sikt förflytta sig inåt land. (Gäller kustkommuner) Ökad igenväxningstakt, tjälfria vintrar, ökat antal främmande arter, ökad risk för trädsjukdomar med mera, leder till behov av åtgärder som behöver beaktas i skötselplaner för naturreservat. Länsstyrelsen har tagit fram en checklista 26 som stöd för arbetet. G.5 Väg in klimatanpassningsaspekter i skötselplanerna för kommunens naturreservat. Vattenförsörjning Samhällsplaneringen är ett viktigt verktyg för att långsiktigt säkerställa dricksvattenförsörjningen. Grunden för en hållbar planering av vattenresurserna kan utgöras av en vattenförsörjningsplan, vars övergripande syfte är att trygga en långsiktig dricksvattenförsörjning. Klimatförändringarna kan komma att få stor påverkan på dricksvattenförsörjningen i framtiden och är därför en viktig 26 Checklistan finns på sida i rapporten Skyddad natur i ett förändrat klimat (rapport nummer 2013:74) 46

141 Remissversion del av planerna. 27 V.1 Ta fram en lokal vattenförsörjningsplan som tar hänsyn till klimatförändringarnas påverkan på vattenförsörjningen. 28 Förändrade flöden och grundvattennivåer kan innebära att rörligheten hos föroreningar ökar. Högre grundvattennivåer och mer fluktuerande grundvattennivåer innebär att de flesta ämnen, även giftiga ämnen, i större utsträckning följer med vattnets flöde. Ökade mängder lösta och partikelbundna föroreningar kan tränga ner i marken och transporteras via dagvattenledningar, ytvatten eller grundvatten ut i vattendrag, sjöar och hav. Även områden där nederbördsmängderna säsongsvis förväntas minska och grundvattennivåer och flöden blir lägre kan påverkas genom förändringar i markens kemiska egenskaper. V.2 Inrätta vattenskyddsområden för att minska risken för förorening av dricksvattentäkter. 29 Risken för smittämnen och andra föroreningar i råvattnet kan öka i ett förändrat klimat. Otjänligt dricksvatten och kostsamma sjukdomsutbrott kan bli följden om åtgärder inte vidtas. V.3 Analysera behov av och genomför åtgärder på vattenverk för att hantera försämrad råvattenkvalitet på grund av klimatförändringarna. 30 SMHIs klimatanalys för Västra Götaland visar på klimatförändringar som kan innebära minskad tillgång på vatten framförallt på sommaren. Detta kan uppstå till följd av längre växtperiod, minskad markfuktighet på sommaren och utebliven vårflod. För att kunna öka kunskapen om och beredskapen för vattenbrist i respektive kommun behöver övervakningen öka. V.4 Utöka övervakningen av flöden och nivåer, särskilt i de yt- eller grundvatten som utgör dricksvattentäkter Se även Dricksvattenutredningen SOU 2016:32 28 Kopplar till Vattenmyndighetens åtgärdsprogram, kommunernas åtgärd 5 (d och e) om att utveckla vattenförsörjningsplaner och säkerställa att allmänna dricksvattentäkter har tillstånd för vattenuttag och åtgärd 7 om att upprätta och utveckla VA-planer, så att miljökvalitetsnormerna kan följas. 29 Kopplar till Vattenmyndighetens åtgärdsprogram, kommunernas åtgärd 5 (a och b), om att säkerställa långsiktigt skydd för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning. Åtgärden fokuserar på att öka takten på inrättande av vattenskyddsområden och översynen av gamla skydd. 30 Denna åtgärd förutsätter att råvattenkvaliteten övervakas noggrant. Data kan då med fördel rapporteras in till Länsstyrelsen eller nationell datavärd för att kunna användas i regional och nationell analys i samband med statusklassningen av vatten enligt EU:s ramdirektiv för vatten och den svenska vattenförvaltningsförordningen. 31 I planeringen av övervakningen bör beaktas att förändrade flöden och vattennivåer kan påverka både människor, djur och växter. Åtgärden kompletterar Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. 47

142 Remissversion Tillsyn I tillsynen av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden bör en faktor för prioritering av objekt, vara de som vid naturolyckor kan ge upphov till störst spridning av föroreningar. T.1 Utöka tillsynen på miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som kan bli berörda av klimatrelaterade naturolyckor såsom översvämning, ras och skred. T.2 Utöka tillsynen på kommunala avloppsreningsverk och tillhörande ledningsnät inklusive system och ledningar för dagvattenhantering. I delar av tillsynen av lantbruk finns det skäl att också lyfta aspekter kopplat till klimatförändringar och klimatanpassning. Detta gäller till exempel frågor kring stallgödsel. T.3 Inkludera klimatanpassningsaspekter i tillsynen till lantbruk. 48

143 Remissversion Beredskap för extrema väderhändelser och naturolyckor Risken för extrema väderhändelser och naturolyckor förväntas öka på grund av klimatförändringarna. Det är därför viktigt att kommunerna beaktar dessa typer av risker i sin risk- och sårbarhetsanalys och i övrigt arbete med kommunens krisberedskap. Påverkan från klimatförändringar bör även beaktas i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet. 32 Frågor där klimatförändringarnas effekter kan vara intressanta att beakta är lokalisering, funktionalitet och beroenden. 33 B.1 Beakta den ökade risken för extrema väderhändelser och naturolyckor i kommunens risk- och sårbarhetsanalys enligt LEH 34. Anpassa åtgärder för att kunna bemöta de utmaningar som detta medför. B.2 Ta hänsyn till den ökade risken för extrema väderhändelser och naturolyckor i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område B.3 Beakta vid analyser av kritiska beroenden att klimatförändringarna får stora konsekvenser globalt, vilket kan leda till ökade lokala risker kopplat till påverkan på varuflöden och försörjningssystem. 32 Samhällsviktig verksamhet definieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 33 Läs mer i Länsstyrelsens PM om klimatförändringarnas påverkan på samhällsviktig verksamhet. (färdigställs lägg in länk när det är publicerat) 34 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 49