RAPPORT. Utredning anläggningstaxa HAMMARÖ KOMMUN GBG VATTENSYSTEM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT Sweco Environment

Transkript

1 HAMMARÖ KOMMUN Utredning anläggningstaxa UPPDRAGSNUMMER GBG VATTENSYSTEM Sweco Environment

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1 Syfte 1 2 Rättsfall och praxis Avgifter Allmänt: anläggningstaxa Riktlinjer anläggningstaxa Områden Beräkningsgrundade kostnader Antal fastigheter Särtaxa Täckningsgrad 6 3 Förslag till ny taxa Beräkningsunderlag Taxekonstruktion och avgiftsnivåer 10

3 5 1 Syfte Sweco har på uppdrag från Hammarö kommun arbetat med att upprätta en ny anläggningstaxa. Utgångspunkten har varit att taxan skall vara skälig och rättvis. Arbetet har inneburit en analys av rättsfall och praxis. Underlaget skall ge kommunens tjänstemän stöttning i att ta fram rätt beräkningsunderlag till anläggningstaxan. I uppdraget ingår att ta fram förslag till avgiftsnivåer som ger 100% kostnadstäckning och som bygger på Svenskt Vattens basförslag. 2 Rättsfall och praxis 2.1 Avgifter VA-avgiften som skall tas ut av fastighetsägarna i VA-kollektivet är uppdelad i två delar, anläggningsavgift och brukningsavgift. Anläggningsavgiften är en engångskostnad för att täcka kostnaden för att ordna en allmän VA-anläggning. Brukningsavgiften är istället en periodiskavgift för drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar eller andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla vattentjänsterna och som inte täcks av anläggningsavgiften. 2.2 Allmänt: anläggningstaxa Huvudmannens (kommunens) avgiftsuttag för att ordna och driva en gemensam VAanläggning ska enligt Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV07) ske enligt självkostnadsprincipen. Lagen är mycket tydlig på punkten att anläggningsavgiften ska tas ut så att nyttan och kostnader fördelas rättvist och skäligt mellan fastigheterna vid nyanslutning till den allmänna VA-anläggningen. Enligt vattentjänstlagen föreligger avgiftsskyldighet när samtliga nedan angivna förutsättningar är uppfyllda: att fastigheten ligger inom VA-verksamhetsområdet. att fastigheten med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön har behov av anordningar för vattenförsörjning och/eller avlopp. Fastighetens behov av VA-anordningen skall bedömas från objektiva grunder. Fastighetens belägenhet och användningssätt på längre sikt skall vara vägledande för bedömningen om behov av den allmänna VA-anläggningen föreligger. Fastighetsägarens egen bedömning har inte någon självständig betydelse. att behovet av VA-anordningar inte med större fördel kan tillgodoses på annat sätt än genom den allmänna VA-anläggningen. att huvudmannen för den allmänna VA-anläggningen har upprättat förbindelsepunkt för fastigheten, och i förekommande fall utfört åtgärder för avledande av dagvatten från gata, väg eller annan allmän plats samt i vissa fall för avledning från fastigheter. 1 (12)

4 att fastighetsägaren har underrättats om att förbindelsepunkt har upprättats eller att åtgärder vidtagits för avvattning. Kommunens VA-verksamhet kan tillhandahålla fyra olika typer av service till kunderna i VA-kollektivet. Abonnenten (kunden) betalar avgift för den service hen har tillhandahållits. De fyra avgiftsbelagda servicetyperna kallas avgiftsändamål och utgörs av: V: Vatten (dricksvatten) S: Spill (spillavloppsvatten, d.v.s. vatten från toaletter, dusch, tvätt, kök, handfat m.m.) Df: Dagvatten fastighet (dagvatten 1 och dräneringsvatten från fastighet inom detaljplanelagt område) Dg: Dagvatten gata (omhändertagande av dagvatten från allmänna platser inom detaljplanelagt område) Branschorganisationen Svenskt Vatten har tagit fram ett förslag på vilka parametrar anläggningsavgiften kan innehålla. Detta s.k. basförslag återfinns i deras publikation P96 och bygger på fyra avgiftsparametrar vilka är: servisavgift, förbindelsepunktsavgift, lägenhetsavgift och tomtyteavgift. Avgiftsfördelning enligt förslaget har av va-nämnden funnits uppfylla kraven på rättvisa och skälighet. De fyra parametrarna i basförslaget delas i sin tur in ytterligare för att kostnaderna för utbyggnaden av VA-anläggningen skall kunna fördelas via taxan efter kostnad och nytta. Kostnadsparametrarna skall fördela kostnader utifrån de faktiska kostnaderna för ledningsdragning och förläggning av serviser och de är: servisavgiften tomtyteavgiften Nyttoparametrarna skall belysa vilken nytta en fastighet har av att huvudmannen anordnar och upprätthåller tillgången på VA och är: Förbindelsepunktsavgiften Lägenhetsavgiften Svenskt vatten har utifrån basförslaget också tagit fram andra konstruktionsförslag. I ett förenklat förslag har servisavgiften och basförslagets förbindelsepunktsavgift slagits samman till en ny förbindelsepunktsavgift. Färre parametrar gör det lättare för abonnenten att förstå taxekonstruktionen, men här på bekostnad av att sambandet 1 Dagvatten är regn- och smältvatten som avrinner från tak- och markytor. 2 (12)

5 5 mellan avgift och kostnad blir svårare att härleda då den rena kostnadsrelaterade parametern servisavgift försvinner. En mycket förenklad variant förekommer också i ett av Svenskt Vattens ytterligare förslag. Innehållandes enbart två parametrar, förbindelsepunktsavgift och lägenhetsavgift, lämpar sig denna konstruktion där bebyggelsestrukturen inte varierar särskilt mycket. Svenskt Vatten delar liksom Hammarö kommun in fastigheter i två kategorier, bostadsfastighet och annan fastighet. I kategorin bostadsfastighet ingår förutom småhus och flerfamiljshus även fastigheter där lokalytan är viktigast ur användarsynpunkt. Bostadsfastighet ska erlägga avgift för samtliga fyra avgiftsparametrar. Fastigheter som klassas som annan fastighet är framförallt större industrifastigheter. Bakgrunden till indelningen är att fastigheterna anses ha olika nytta av vattentjänsterna. Den starkaste nyttorelaterade avgiftsparametern vid bostadsfastighet är antalet lägenheter och för industrifastigheter är det tomtytan. Annan fastighet betalar därmed inte lägenhetsavgift. Skillnaden mellan bostadsfastighet och annan fastighet kan upplevas som vag men som vägledande kan Hammarö kommun tänka -Vad speglar bäst nyttan för fastigheten våningsytan eller tomtytan. 2.3 Riktlinjer anläggningstaxa Det är stor skillnad i storlek mellan olika kommuners anläggningsavgifter. Skillnaderna beror inte bara på olika kostnader för att ansluta nya fastigheter utan på hur stor del av kostnaden kommunen vill att anläggningstaxan skall täcka. Kommunen bör vara medveten om att det som inte finansieras av anläggningsavgifter i de flesta fall kommer medföra ökade lån som på sikt betalas via brukningsavgiften. Det finns ett stort behov av att öka kunskaperna dels kring val av finansieringsgrad genom anläggningsavgifter, och effekterna av dessa val, men också om hur man går tillväga rent praktiskt för att beräkna en lämplig nivå på anläggningsavgiften. Anläggningsavgiften ska bestämmas utifrån beräkningar och till grund för beräkningarna ska kostnaderna för VA-utbyggnaden i kommunen ligga. Nedan följer en sammanfattning av vad som påverkar anläggningsavgiftens storlek och hur man skall tänka i arbetet runt framtagning och beräkning av avgiften Områden Den genomsnittliga kostnaden för nyanslutningar beror av vad det är för typer av områden som ska byggas ut i kommunen och under vilket tidsperspektiv det är aktuellt. Anläggningsavgiften skall motsvara den genomsnittliga kostnaden för en nyanslutning i kommunen. Därför behöver kommunen göra en noggrann översyn och välja områden som ligger till grund för anläggningsavgiften med omsorg. Juridiskt finns det ingen vägledning vilka områden som skall tas med i kalkylerna, varken geografiskt eller tidsmässigt. 3 (12)

6 För att få fram kostnaden för en nyanslutning i framtiden måste alltså de för kommunen aktuella anslutningsområden fastslås. Hur utbyggnadssituationen ser ut i kommunen kommer speglas i anläggningsavgiften eftersom olika typer av områden har olika förutsättningar och därmed olika kostnader kopplade till utbyggnaden. Exempel på områden kan vara nya exploateringsområden, omvandlingsområden utanför verksamhetsområdet, omvandlingsområden inom verksamhetsområdet samt förtätning inom detsamma. Ett annat angreppssätt kan vara att ta fram en kostnadsbedömning för kommunens kommande VA-utbyggnad (på 3-5 års sikt) för samtliga områden enligt översiktsplanen. Utgångspunkten blir då att bedöma en schablonmässig kostnad per villa, lägenhet respektive lokalyta i olika typområden. Det viktigaste och en förutsättning för beräkning av en framtida rättvis och skälig anläggningsavgift är att beräkningarna bygger på kalkyler där flera aktuella områden finns representerade. Om kommunen är i ett expansivt skede kan kostnader för VA-utbyggnaden i redan färdiga områden med fördel tas med i beräkningarna tillsammans med kalkyler för framtida områden. Lämpligt kan vara att titta några år tillbaka i tiden och följa upp utfallet i färdiga projekt, i kombination med att ta fram kalkyler och räkna på områden på några års sikt enligt ovan. Om man bedömer att mixen av områden man gör beräkningarna utifrån inte helt representerar den framtida utbyggnaden kan viktning av något eller några områden krävas för att korrigera genomslaget. Täckningsgraden kommer bli olika för respektive område eftersom avgifterna påverkas av vilka vattentjänster som byggs ut i området, typ av fastigheter och fördelning mellan taxans olika parametrar. Täckningsgraden på den totala utbyggnaden med alla områden inkluderade räknas ut som ett vägt genomsnitt Beräkningsgrundade kostnader Förutom att täcka utbyggnadskostnaden av VA-ledningsnätet, vilket även innefattar upprättandet av nya förbindelsepunkter, skall avgiften även ge ett bidrag till den befintliga VA-verksamheten. Man kan se bidraget som ett tillägg på avgiften för att man köper in sig i en anläggning som redan fungerar, som det kontinuerligt gjorts investeringar i. Svenskt Vatten bedömer att inköpsavgiften i en befintlig anläggning kan vara ca 10 % av anläggningsavgiften. Bidraget ska hjälpa till att täcka kostnader inom verksamheten för t.ex. installation av vattenmätare, upprättande av abonnentregister, eventuella kapacitetsåtgärder i vattenverk och avloppsreningsverk samt anläggning av överföringsledningar och huvudledningar. 4 (12) Exakt vilka kostnader som skall tas med i kalkylerna vid beräkning av den genomsnittliga kostnaden för ett område finns det inga riktlinjer för. Kostnader som normalt ska ingå i beräkningen är de som normalt ingår i anskaffningsvärdet av en materiell tillgång

7 5 (Svenskt Vatten, 2015). Definitionen av anskaffningsvärdet är inköpspris och andra direkt kopplade utgifter för att få anläggningen på plats så att den kan börja nyttjas. För att kunna beräkna den genomsnittliga kostnaden för en nyanslutning på ett korrekt sätt behöver kommunen bestämma vilka utgifter som skall inkluderas i kalkylerna. I rättspraxis finns en tendens att gå relativt djupt in på vilka kostnader som kommunen hävdar utgör anskaffning, särskilt i mål för särtaxa och vid jämförelse med normaltaxa. Det är därför viktigt att hålla en linje i redovisningen och att kunna motivera eventuella avsteg från de normala principerna. Kostnader för områdesspecifika anläggningsdelar som t.ex. det lokala ledningsnätet, tryckstegringar, pumpstationer och eventuell återställning vid utbyggnad i redan bebyggda områden tas med i kalkylen för respektive område (Svenskt Vatten, 2015). När det gäller investeringar som kan försörja flera områden exempelvis huvudledningar så är det vanligt att denna typ av kostnader finansieras genom brukningsavgift. Däremot om exempelvis en överföringsledning enbart försörjer vissa fastigheter förekommer dock specialfall (VA-mål Spexhult) i vilka kostnaderna för ledningen räknas in i det lokala nätet. Kostnader för vatten- och avloppsreningsverk skall inte tas med i kalkylerna alls, även om de ligger inom det aktuella området. Anläggningsavgiftens storlek skall inte bero av vart i kommunen dessa funktioner är belägna. Även här kan överföringsledningar bli ett speciellt fall, när de förläggs istället för att verk anläggs eller tvärtom (Svenskt Vatten, 2015). I ett rättsfall, Va 29-30/10 har VA-nämnden ansett VA-nyttan för en fastighet är mindre i ett LTA-område i förhållande till anslutning till ett självfallssystem. VA-nämnden fastslog att kostnaden för LTA-pumparna inte skulle ingå i kalkylunderlaget för att bedöma om grund för särtaxa förelåg för området. Svenskt Vatten anser dock att kostnaderna bör kunna inkluderas i beräkningarna för genomsnittskostnaden som ligger till grund för anläggningstaxan men att det inte är ett argument för att innefatta särtaxa då deras nytta är lägre (VA-mål Oskarshamn) Antal fastigheter Kostnaderna som uppkommer skall fördelas på alla fastigheter som kan tänkas anslutas inom den aktuella tidsperioden inom det geografiska området, även utanför verksamhetsområdet. Det är dock inte prövat under vilken tidsperiod den bedömningen ska göras. En ansats kan vara att använda kommunens översiktsplan som stöd (rättspraxis) Särtaxa Fastighetsägaren ska betala anläggningsavgift i relation till den nytta som hen har av VAanläggningen. Två fastigheter som har lika stor nytta av anläggningen skall betala lika stor avgift oberoende av var i kommunens verksamhetsområde de är belägna. Det finns dock bestämmelser om att nyttoprincipen beskriven ovan kan och ska frångås om kostnaden för anläggandet av VA till viss eller vissa fastigheter avviker i beaktansvärd 5 (12)

8 omfattning från det normala i den aktuella kommunen. Avviker kostnaderna för mycket kräver alltså lagen att kommunen tar ut en speciell avgift, en så kallad särtaxa. Följande två kriterier skall vara uppfyllda samtidigt för att särtaxa ska tillämpas: Kostnaden ska avvika beaktansvärt i jämförelse med andra områden. Avvikelsen skall bero på särförhållanden kopplat till området. Utöver beaktansvärt högre kostnader krävs alltså att avvikelsen beror på för området unika fysiska och/eller topografiska förhållanden. Svenskt Vatten anser att man som vägledning kan sätta gränsen för när ett område kan bli ämne för särtaxa till ca 30 % högre (eller lägre) kostnad än genomsnittet inom kommunen. Vad som anses vara ett särförhållande beror på hur kommunen i övrigt ser ut. Ett särförhållande kan alltså vara t.ex. berg likväl som åkermark och därför måste de fysiska förutsättningarna och omständigheterna utredas i varje specifikt fall. Särtaxa ska således tas ut även när kostnaderna är beaktansvärt mindre, vilket innebär att ett delområde i kommunens verksamhetsområde kan få mycket lägre avgifter än kunder i resterande områden. Det här hör inte till vanligheterna men det bör ändå poängteras att beaktansvärd omfattning även syftar till lägre kostnader och inte enbart högre. Den aktuella täckningsgraden i kommunens normala anläggningsavgift har varit vägledande i domslut om det funnits grund för särtaxa. I rättspraxis finns prövningar av särtaxor och i kommunen ska man räkna med att införande av särtaxa medför rättslig prövning. Det är viktigt att påpeka att samma principer för kostnadstäckning gäller vid särtaxa som normaltaxa. Kommunen har bevisbördan för att den har rätt att påföra en viss fastighet en högre anläggningsavgift än vad som gäller övriga fastigheter i kommunens verksamhetsområde. En särtaxa kan inte antas så fort kostnaderna för ett visst område avviker från normalkostnaden i kommunen. Viss variation inom rimliga gränser måste godtas, vilket är föreskrivet i VA-lagens s.k. sociala kostnadsfördelningsregel. 2.4 Täckningsgrad 6 (12) Den sammanlagda kostnaden för utbyggnad och anslutning till den allmänna VAanläggningen i olika områden inom kommunens verksamhetsområde skall motsvara intäkterna från anläggningsavgifterna sett över en längre tidsperiod, för att full täckningsgrad skall uppnås. Det finns inget juridiskt krav att anläggningstaxan skall täcka hela normalkostnaden för nya anslutningar till den allmänna VA-anläggningen. I många kommuner är anläggningsavgiften lägre och nya anslutningar delfinansieras därför ofta genom bidrag från intäkter från brukningsavgifterna Om de sammanlagda intäkterna från anläggningsavgifterna inte täcker de sammanlagda kostnaderna för utbyggnad och

9 5 nyanslutning så innebär det alltså att befintliga VA- abonnenter får subventionera anläggningskostnaderna om kommunen väljer att delfinansieras utbyggnaden via brukningsavgiften. Om huvudmannen vill kan de istället delfinansiera anläggningskostnaderna genom exploateringsavtal och efter beslut även via skatter. Det finns ingen juridisk gräns för minsta tillåtna täckningsgrad för anläggningsavgiften. Svenskt Vatten bedömer (Magnus Montelius telefon ) att täckningsgraden för anläggningstaxan i snitt ligger kring 50% i Sverige. Kommunerna har vad som kallas en låg täckningsgrad och den kan förväntas sjunka ytterligare om kommunen har många omvandlingsområden som ska anslutas och genom att kommunala miljöavdelningar börjar ställa högre krav på att enskilda avloppsanläggningar skall vara godkända. Att successivt justera anläggningsavgiften uppåt för att erhålla högre täckningsgrad rekommenderas för att inte frångå vattentjänstlagens krav på skälighet och rättvisa. Även om inget krav finns på att anläggningsavgiften enskilt skall täcka kostnaderna för utbyggnad så finns det en juridisk gräns för hur mycket avgiften kan höjas från ett år till ett annat. Att se över sin anläggningsavgift i tid är därför av vikt eftersom den juridiska gränsen för hur mycket anläggningsavgiften kan höjas från ett år grundar sig i lagens krav på rättvis och skälig fördelning av kostnaderna för nyanslutningar. Man frångår rättvis och skälig fördelning om en fastighet får en dramatiskt högre avgift för samma tjänst jämfört med en annan liknande fastighet året innan. Genom att beräkna sin nuvarande täckningsgrad och analysera den framtida utbyggnadssituationen i kommunen kan man få en bild av hur mycket anläggningsavgiften behöver höjas samt en uppfattning om tidsaspekten. Om kommunen önskar en 100 %-ig täckningsgrad kan anläggningsavgifterna behöva höjas under en period om ca tre år. 3 Förslag till ny taxa 3.1 Beräkningsunderlag Sweco har av Hammarö kommun erhållit kostnadsberäkningar för utbyggnad av vattentjänster i sju områden. För att plocka fram dessa har Hammarö kommun varit konsekvent avseende vilka kostnader som har inkluderats och vilka fastigheter inom området som kostnaderna fördelas på. Av underlaget har Sweco beräknat intäkter från anslutningsavgifter för de fastigheter som beräknas anslutas. Uppgifter om antalet fastigheter, lägenheter och tomtstorlek har erhållits från kommunen. För några områden har tomtstorlek antagits och stämts av med kommunen. Kostnadsunderlaget för områdena består dels av faktiska kostnadsutfall och dels kalkylerade kostnader. Enligt nedanstående sammanställning redovisas kostnader och beräknade anslutningsavgifter samt täckningsgrad för de sju olika områdena. Tabell 1, Kostnader och intäkter för sju områden, exkl moms 7 (12)

10 Område Typområde Kostnader Intäkter Täckningsgrad Rosenlund Nybyggnad % Klöverud 1:24, Nybyggnad % 1100 kvm tomt Nolgård 1:235, Omvandling % 1100 kvm tomt Gråbergsvägen Omvandling % Nolgårdsholmarna Omvandling % Rud etapp 3 Omvandling % Tye Omvandling % Totalt % Ovanstående tabell visat att nuvarande taxenivå är låg, den ger enbart 63% täckning av kostnaderna för samtliga områden. Sweco har av kommunen erhållit uppgift om kommunens planerade utbyggnadsområden för perioden ( ). För dessa områden finns inte någon fördjupad kalkyl framtagen för utbyggnadskostnaderna. För dessa områden har utbyggnadskostnaderna beräknats utifrån de kostnadsberäkningar som redovisas i tabell 1. En genomsnittlig utbyggnadskostnad per lägenhet och per typ av område har beräknats. De olika typområdena är nybyggnadsområden, omvandlingsområde och förtätning. Intäkterna från anslutningsavgifter har också beräknats utifrån den genomsnittliga intäkten för ovanstående områden. Lägenhet har valts för att sätta en viktning för framförallt området Rosenlund som är ett blandat område med villor och radhus/flerfamiljshus. Enligt uppgifter från kommunen är kostnaden för en förtätning (s.k. lucktomter) ca 100 tkr per fastighet. Antal förtätningar uppskattas till fem per år fram till år Tabell 2, Genomsnittliga kostnader, intäkter och täckningsgrad beräknat utifrån tabell 1, exkl moms Område Genomsnittlig Genomsnittlig Täckningsgrad kostnad/ lägenhet intäkt/ lägenhet Nybyggnad % Omvandling % 8 (12)

11 5 Förtätning % Ovanstående tabell visar den genomsnittliga kostnaden, intäkterna samt täckningsgraden för de tre olika typerna av fastigheter som antas anslutas. Då taxan enbart gäller framtida anslutningar är det viktigt att den bygger på hur kommunen planerar att ansluta fastigheter framgent. Av Hammarö kommun har Sweco erhållit information om kommunens framtida utbyggnadsplaner. Områdena redovisas i tabell 3. Beräknade kostnader och intäkter för områdena utgår från tabell 2 och utifrån uppgift från kommunen om antal anslutna fastigheter och lägenheter i områdena. Tabell 3, Hammarö kommuns planerade framtida utbyggnader, exkl moms Område Typområde Kostnader Intäkter Täckningsgrad Tye Omvandling % Hammar 1:62 Nybyggnad % Gamla kolonin Nybyggnad % Västra Tye 1:146 Nybyggnad % Toverud 1:19, 1:22, Nybyggnad % 1:20 Västra Tye 1:96, Nybyggnad % 1:77, 1:115, S:12 Östra Tye 1:76 Nybyggnad % Sundholmen Kompl byggn 5 per Förtätning % år Mörudden Omvandling % (Bryngelsnäs) Hästviken Omvandling % (Norra) Lindenäs Omvandling % Geterud (Södra Omvandling % Lindenäs) Totalt % Ovanstående tabell visar att täckningsgraden förväntas vara högre för utbyggnaden i kommande områden. Förklaringen är främst att kommunen i större utsträckning förväntas bygga ut vatten och avlopp i nybyggnadsområden där täckningsgraden är högre än i omvandlingsområden. 9 (12)

12 3.2 Taxekonstruktion och avgiftsnivåer Sweco har i uppdrag att föreslå avgiftsnivåer som bygger på svenskt vattens basförslag. Basförslaget har fyra avgiftsparametrar; servisavgift, förbindelsepunktsavgift, lägenhetsavgift och tomtyteavgift. Vidare har basförslaget ingen trappa avseende lägenhetsavgift till skillnad från Hammarös nuvarande konstruktion. Idag har Hammarö kommun en taxekonstruktion med två avgiftsparametrar, avgift per uppsättning av förbindelsepunkt och lägenhetsavgift samt även en reducering vid anslutning av flera lägenheter. Förslag till implementering av basförslaget enligt Svenskt Vatten har tagits fram. Konstruktionen uppfyller Vattentjänstlagens krav om rättvis och skälig avgiftsfördelning mellan fastigheter. Vid implementering av ny avgiftskonstruktion och som i detta fall med fler avgiftsparametrar innebär en förskjutning av avgiftsuttaget för olika typer av fastigheter. Hög lägenhetsavgift ger högre avgifter för flerfamiljshus medan hög tomtyteavgift ger relativt hög avgift för villor. Sweco har i förslaget gjort en avvägning av avgiftsfördelning mellan lägenhetsavgiften och tomtyteavgiften. Avgiftskonstruktionen har tagits fram i två steg. Steg 1 har varit att ta fram ett förslag enligt basförslaget som ger en avgift för typhus A i nivå med dagens taxekonstruktion. Denna nivå på avgifter ger dock inte en 100% kostnadstäckning för de framtida investeringarna enligt tabell 3. Det finns ett behov av en 10% höjning av avgiftsnivåerna för att de beräknade framtida avgifterna ska täcka de framtida utbyggnadskostnaderna för områden enligt tabell 3. Tabell 4, Förslag till ny taxekonstruktion för bostadsfastighet, inkl. moms Avgiftsparameter Nuvarande taxa Basförslag Basförslag 10% höjning Servisavgift Avgift för förbindelsepunkt Lägenhetsavgift Lägenhetsavgift * * Tomtyteavgift Grundavgift för bortledande av dagvatten utan att Fp upprättas - Ej uträknat *) Ingen trappa avseende lägenhetsavgift föreslås d.v.s. samma avgift erläggs för samtliga lägenheter. 10 (12)

13 5 Sweco föreslår även en taxekonstruktion för annan fastighet (industrifastighet). Som tidigare nämnts betalar inte annan fastighet lägenhetsavgift. För att kompensera avgiftsbortfallet då lägenhetsavgiften inte tas ut behöver avgiftsnivån för tomtytan justeras. För att sätta nivån på tomtyteavgiften för annan fastighet har Sweco utgått från principen att avgiften ska vara lika för en typisk industrifastighet på Hammarö oavsett om den är kategoriserad som bostadsfastighet eller annan fastighet. Sweco har från kommunen fått fastighetsinformation för fem industrifastigheter som är typiska för dessa områden på Hammarö. En genomsnittlig, BTA (8st) och tomtyteavgift (4250 kvm) för de fem fastigheterna har beräknats och ligger till grund för Swecos förslag till avgift för annan fastighet. Utifrån information om tomtyta och byggnadsyta har Sweco beräknat en intäkt för bostadsfastighet. Därefter har en avgift enligt kategorin annan fastighet beräknats för att nå samma intäkt. Tabell 5, Förslag till ny taxekonstruktion för annan fastighet, inkl. moms Avgiftsparameter Nuvarande taxa Basförslag Basförslag 10% höjning Servisavgift Avgift för förbindelsepunkt Tomtyteavgift Grundavgift för bortledande av dagvatten utan att Fp upprättas - Ej uträknat Nedanstående tabell redovisar konsekvenser av förslaget till ny konstruktion och avgiftsnivå. Tabell 6, Avgifter för olika typfastigheter, V=Vatten, S=Spill och D=Dagvatten, inkl. moms Typfastighet Typhus A, villa 800 kvm tomt, V S och D Typhus villa 2500 kvm tomt, V och S Typhus B, flerfamiljshus 800 kvm tomt, 15 lägenheter, ansluten till V S och D Nuvarande taxa Basförslag Basförslag 10% höjning (12)

14 Flerfamiljshus 30 lgh, 6000 kvm tomt, V S och D Annan fastighet, 4250 kvm tomt, V S och D Avgiftsnivåerna i tabell 4 till 6 redovisas inklusive moms till skillnad från tabellerna 1-3. Det är för att visa vad abonnenterna/fastighetsägarna faktiskt kommer att få betala för anslutning till kommunalt vatten- och avlopp. 12 (12)