PM SÄRTAXA. Särtaxa i Högalid Maglaby

Transkript

1 PM SÄRTAXA Särtaxa i Högalid Maglaby

2 PM SÄRTAXA Särtaxa i Högalid Maglaby KUND NSVA KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Anna Dahlman Petri Jenny Singman Nyblom Sofie Svedström PROJEKT UPPDRAGSNAMN Anläggningstaxa Åstorp UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Jenny Nyblom DATUM ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV Anna Dahlman Petri GODKÄND AV Jenny Nyblom Anläggningstaxa Åstorp

3 INNEHÅLL 1 BAKGRUND 4 2 FINANSIERING AV VATTEN OCH AVLOPP (VA) VERKSAMHETSOMRÅDE FÖR VA TAXA, AVGIFTER OCH SÄRTAXA ALLMÄNT KRAV SOM SKA VARA UPPFYLLDA FÖR ATT INFÖRA SÄRTAXA ANLÄGGNINGSAVGIFTER SOM SÄRTAXA 7 3 OMRÅDESBESKRIVNING 8 4 KOSTNADSKALKYL ALLMÄNT VA VA-UTBYGGNAD I ANDRA OMRÅDEN ANLÄGGNINGSAVGIFTER I ÅSTORP KOSTNADSKALKYL MAGLABY/HÖGALID 10 5 FINNS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄRTAXA? 12 6 BERÄKNING NIVÅ SÄRTAXA 12 7 SAMMANFATTNING 14 PM särtaxa Särtaxa i Högalid Maglaby 3

4 1 BAKGRUND Kommunfullmäktige i Åstorp antog "Strategi för vatten och avlopp på landsbygden". Strategin är framtagen av NSVA och Åstorps kommun i samråd med Länsstyrelsen. Den prioriterar områden med samlad bebyggelse där påverkan på miljön från befintliga avlopp anses särskilt hög. Ett av de prioriterade områdena är Områdena är särskilt prioriterade då det ligger inom Kvidinge vattenskyddsområde. Vid projektering har det blivit uppenbart att kostnaden för utbyggnad av spillvatten i Maglaby är betydligt dyrare än normal utbyggnad i Åstorps kommun därför har denna särtaxeutredning tagits fram som syftar till att belysa om området kan anses uppfylla kriterier för särtaxa och att om så konstruera en särtaxa. 2 FINANSIERING AV VATTEN OCH AVLOPP (VA) 2.1 VERKSAMHETSOMRÅDE FÖR VA Kommunens skyldighet till utbyggnad för en allmän VA-anläggning ska bedömas efter fastigheternas långsiktiga behov av VA-tjänster från ett hälsooch miljöperspektiv. Det här finns reglerat i 6 vattentjänstlagen. Om behovet finns ska ett så kallat verksamhetsområde (VO) bestämmas av kommunfullmäktige. Verksamhetsområde är det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning. En förteckning över vilka fastigheter som ingår i VO ska finnas i beslutet. Inom VO gäller vattentjänstlagen och prövning av konflikter ska göras hos Mark- och miljödomstolen. Huvudregeln är att parterna själva står för sina rättegångskostnader. Om kommunen väljer avgiftsfinansiering till någon del så ska en taxa upprättas. Utgångspunkten är att den gäller alla fastigheter inom VO. 2.2 TAXA, AVGIFTER OCH SÄRTAXA ALLMÄNT När en kommun erbjuder tjänster inom den kommunala verksamheten ska självkostnadsprincipen råda. Detta innebär att brukarna inte ska betala mer än vad som krävs för att täcka kostnaderna för verksamheten. En kommuns VA-taxa bygger på samma principer. Att betala avgifter enligt VA-taxa är tvingande om man har sin fastighet inom ett verksamhetsområde, om behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Av detta skäl får endast kostnader som är nödvändiga läggas till beräkningsunderlaget för VA-taxan. När det ska byggas ut ledningar till ett nytt verksamhetsområde så kan kostnaderna för det nya området täckas av taxans anläggningsavgifter, d.v.s. engångsavgifter som betalas när förbindelsepunkt har upprättats för fastigheten. Vilken täckningsgrad (relationen mellan kostnader och intäkter för ett område) som normalt ska gälla för en genomsnittlig VA-utbyggnad i kommunen beslutas av kommunen. Det är tillåtet att ha anläggningsavgifter satta med målet att ge 100 % kostnadstäckning för nya lokala ledningsnät, Anläggningstaxa Åstorp

5 samt dessutom ett visst överskott för att täcka redan gjorda investeringar och marginalkostnadseffekter vid t ex kapacitetshöjningar. Finansieras utbyggnaden med anläggningsavgifter (vilket generellt är fallet) och kostnaderna avviker för mycket jämfört med övriga verksamhetsområden kräver lagstiftningen (31 vattentjänstlagen) att kommunen tar ut särtaxa för det nya området om kostnadsskillnaden beror på särskilda omständigheter. Särtaxa är en egen taxa som gäller för ett visst delverksamhetsområde inom kommunen. Särtaxa kan tas ut som både anläggningsavgifter (engångsavgift) och/eller brukningsavgifter (periodisk avgift). Valmöjligheten att ta ut särtaxa som brukningsavgift fanns inte i 1970 års VAlag utan infördes först i Lagen om allmänna vattentjänster år 2007 (2006:412). I 1970 års VA-lag stod att engångsavgift bestäms med hänsyn till avsevärda kostnadsskillnader fram till 1998 då det ändrades till beaktansvärda kostnadsskillnader. I lag om allmänna vattentjänster står att: Avgifterna skall bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist. Om vattentjänsterna för en viss eller vissa fastigheter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet, skall avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna. Avgifter enligt 26 och 27 skall fördelas mellan de fastighetsägare som avses i 26 och de avgiftsskyldiga som avses i 27 enligt vad som är skäligt med hänsyn till den berörda allmänna platsmarkens omfattning och fastighetsägarnas nytta av vattentjänsten. Uttrycket avgifterna är allmänt hållet och syftar inte särskilt på engångsavgift eller särskilt på periodiska avgifter. Särtaxa tas vanligtvis ut när kostnaderna avviker uppåt, d.v.s. när ett område är beaktansvärt kostsamt att byggas ut. Särtaxa ska tas ut även när kostnaderna är beaktansvärt mindre, vilket innebär att ett delområde inom kommunens verksamhetsområde kan få mycket lägre kostnader än resten av huvudmannens kunder. I praktiken är det inte vanligt, men det är viktigt att veta att särtaxa ska införas även när kostnaderna avviker nedåt. För att veta om det är aktuellt med särtaxa i ett verksamhetsområde, måste man veta hur den ordinarie anläggningsavgiften är framräknad. Oftast finns det större eller mindre skillnader i intäkts-/kostnadskalkylen och följande exempel kan illustrera detta, se figur 1. PM särtaxa Särtaxa i Högalid Maglaby 5

6 Område/utbyggnadsetapp Intäkt/utgift % Område Område 2 52 Område 3 68 Område 4 85 Område Område 6 75 Område Område Område 9 98 Område Total täckningsgrad 100 Figur 1 Exempel på skiftande täckningsgrader inom ett verksamhetsområde. Utfallet på täckningsgrad varierar i exemplet ovan mellan 52 % och 148 %. Spännvidden är således ganska stor. Det finns inga bestämda nivåer för hur mycket större kostnaderna ska vara för att särtaxa ska bli aktuellt. Lagstiftaren säger att det ska avvika beaktansvärt från genomsnittet i verksamhetsområdet i övriga kommunen. Vad är då beaktansvärt omsatt i siffror? I propositionen 1 till den lag om utökad möjlighet till särtaxa, som infördes i 1970 års VA-lag 1996, fördes en diskussion kring begreppet. Vattenöverdomstolen menade i sitt yttrande att ordet beaktansvärt borde innebära en skillnad i kostnader på % och att det skulle vara ett för lågt krav. De ville istället att ordet betydande skulle användas och att det skulle vara ett bättre alternativ. Innan hade ordet avsevärt getts en innebörd av 50 % i ökade kostnader enligt rättspraxis. Lagstiftaren fann att det inte går att kvantifiera en procentsats som ska hålla för alla situationer utan det finns flera parametrar som ska vara uppfyllda förutom kravet på ökade kostnader. Det går därför inte att sätta en siffra på termen beaktansvärd. WSP bedömer dock utifrån studerade rättsfall att ca 30 % är en rimlig siffra att förhålla sig till. I bedömningen bör rimligtvis också tas med hur mycket pengar det rör sig om för VA-kollektivet. Vid samma täckningsgrad för två olika områden men där antalet fastigheter är mycket olika säg, tio respektive 800 fastigheter så är påverkan på övriga kollektivet väldigt olika. Det finns dock inte något uttryckligt i förarbetena som styrker detta resonemang. Vad lagen däremot säger 2 är att man bör ta hänsyn till antal fastigheter. Om det rör sig om ett fåtal fastigheter så ska särtaxeinstrumentet användas med högre krav på kostnadsskillnader, men resonemanget utvecklas inte närmare. 2.3 KRAV SOM SKA VARA UPPFYLLDA FÖR ATT INFÖRA SÄRTAXA Det är nyttoprincipen som styr när avgifterna i taxan ska fördelas på rättvis grund. Innebörden av det är, att oavsett hur långt ifrån vatten och avloppsreningsverken en fastighet är belägen, så ska fastighetsägaren 1 Prop 1995/96:188 s 16 2 Prop 1995/96:188 s Anläggningstaxa Åstorp

7 betala samma avgifter. Det är nyttan av anläggningen som ska ligga till grund för avgiftsuttaget, oavsett var fastigheterna i ett verksamhetsområde är belägna ska två likadana fastigheter ha samma avgifter. Men ibland ska man göra avsteg från nyttoprincipen och ta ut särtaxa för ett område. Det ska vara en kostnadsskillnad som är beaktansvärd enligt resonemanget ovan och kostnaden ska ha uppkommit på grund av särförhållanden. Kostnaderna måste vara hänförliga till det nya området och ha uppkommit på grund av det nya området. I praxis för särtaxa finns exempel på att överföringsledningar kan vara en kostnad som kan ligga till underlag för beräkningar. Då ska ledningen endast betjäna det aktuella området och behov av överföringsledning ska vara undantag i kommunens verksamhetsområde. För Björnstorp i Perstorps kommun 3 angavs av kommunen som skäl att det långa avståndet mellan fastigheterna och gränsen för det tidigare nätet, inte i sin helhet borde belasta övriga VA-kollektivet. Statens va-nämnd och vattenöverdomstolen ansåg inte att alla sträckor kunde medräknas i kostnadsunderlaget och därmed blev inte kostnadsskillnaderna så stora att särtaxa motiverades. Högsta domstolen ändrade domen med motivet att utredningen visat att det inte under överskådlig framtid kommer att bli aktuellt att ansluta fler fastigheter på sträckan och att kostnaden på grund av det långa avståndet blivit avsevärt högre. I Sundänge i Köpings kommun har man tagit med kostnaderna för en 8,5 km lång överföringsledning i beräkningarna för särtaxa 4. I det beslutet har Statens va-nämnd bedömt att det är rimligt att ta med ledningen utifrån kommunens resonemang kring att överföringsledningen är ett särförhållande och att även utan den är det lokala nätet långt och ett kostnadsdrivande särförhållande. Man påpekar också att kommunen har tagit hänsyn till all bebyggelse som kan komma att nyttja ledningen. I det ärende där Nässjö Affärsverk försvarade sin införda särtaxa i området Spexhult 5, ansåg Statens va-nämnd att det faktum att området redan var bebyggt samt hade speciella terrängförhållanden jämfört med Nässjös andra verksamhetsområden, var sådana särförhållanden som kan ligga till grund för särtaxa. Vid beräkning av kostnadstäckning ska hänsyn tas till samtliga framtida utbyggnader. 2.4 ANLÄGGNINGSAVGIFTER SOM SÄRTAXA Om särtaxekraven är uppfyllda är det vanligast att särtaxa tas ut genom anläggningsavgifter. Taxan utformas lämpligen genom en väl vald uppräkning av kommunens nuvarande anläggningsavgifter. Antingen kan samtliga parametrar i anläggningsavgifterna räknas upp, alternativt kan endast vissa av parametrarna, t.ex. de kostnadsrelaterade räknas upp 3 Statens va-nämnd, BVa 9. Beslut , överklagat VÖD dom , DTVa 18/91, HD dom , DT Va 152/08 5 Va 36/05 och 37/05 PM särtaxa Särtaxa i Högalid Maglaby 7

8 3 OMRÅDESBESKRIVNING Högalid ligger på Söderåsens sluttning, ca 3 km söder om Kvidinge samhälle och består av ca stycken permanent- och fritidsbostäder. Området ligger inom Kvidinge vattenskyddsområde. En stor del av området består av en fastighet med arrendestugor. Stugorna ligger något utspridda i mindre relativt täta grupper. Ett annat område på Högalid, kallat Granehäll, består av mycket små, friköpta fastigheter (16 stycken) med mycket tät bebyggelse och i mestadels kuperad terräng och det finns mycket begränsad yta att rena avloppsvatten på. Det finns en detaljplan som medger ytterligare ca 40 stugor inom området. I dagsläget upplevs det inte finnas något exploateringsintresse. Maglaby ligger söder om Kvidinge, precis på randen till Söderåsen och består av tre grupper med bostäder. Området ligger till största delen inom Kvidinge vattenskyddsområde. En del fastigheter har små tomter med begränsad yta att rena avloppsvatten på. Figur 2 Utbyggnadsområde för Högalid och Maglaby Enligt kommunens VA strategi bedöms inte majoriteten av de enskilda avloppen i området uppnå dagens reningskrav. De flesta av fastigheterna i området har idag avloppslösningar bestående av trekammarbrunnar, eller ännu enklare slamavskiljning och infiltrationsanläggningar. En del stugor har fortfarande torra toalettsystem, det finns ett antal slutna tankar. På området finns ett minireningsverk installerat Vattenförsörjningen i området sker till största delen genom gemensam vattentäkt. En del enskilda brunnar finns dock, framförallt i området Granehäll och i Maglaby Anläggningstaxa Åstorp

9 4 KOSTNADSKALKYL ALLMÄNT VA 4.1 VA-UTBYGGNAD I ANDRA OMRÅDEN Maglaby/Högalid är den sista stora utbyggnaden i omvandlingsområden enligt VA-strategin. Några mindre område kvarstår som inte finns med i dessa beräkningar. Enligt kommunens utbyggnadsplan vad gäller exploatering och förtätningar fram till 2022 finns planer på att ansluta 170 nya fastigheter. Av dessa har knappt 60 kommit så långt i planering att det finns tillräcklig information om kostnader och intäkter för en jämförelse. Område År Antal förbindelse punkter antal lägen heter Tomtyta Utbyggnadskostnad Åstorp, Kv. Nässlan Åstorp, villor, Gamla vägen Kvidinge, villor, Seretsehusvägen Nyvång, villor, Bunkegatan Förtätning Åstorp, villor, väster Förtätning Åstorp, villor, öster Dalagården Förtätning Åstorp, 82 lägenheter, Kv. Backsippan Förtätning Åstorp, lägenheter, Kv. Hästhoven Förtätning Åstorp, lägenheter, Nya Torg Förtätning Hyllinge, villor, Safirv. Diamantv Figur 3 Utbyggnadsplaner och kalkylerade kostnader för kommande utbyggnad i Åstorps kommun Snitt kostnaden för VA utbyggnad är kr/fastighet exklusive moms. Tittar man på intäkterna från enfamiljshusen så är intäkterna i snitt kr/fastighet (exklusive moms) eller en genomsnittlig täckningsgrad för enfamiljsfastigheter på 90 %. I kostnadskalkylerna som ligger till grund för tabellen ovan är bedömningen att spillvatten står för 40 % av kostnaderna vid utbyggnad av tre vattentjänster. Tittar man bara på intäkter och bedömda kostnader för spillvatten är täckningsgraden 101 % i snitt. Åstorps kommun har idag 168 km spillvattenledning och ca st spillvattenserviser. Det innebär att inklusive befintliga överföringsledningar finns det ca 58 meter spillvattenledning per servis i kommunen. Det mesta av det som ska byggas framåt är snarare att betrakta som förtätningar. Om PM särtaxa Särtaxa i Högalid Maglaby 9

10 nyanslutningarna alls kommer att påverka genomsnittlig ledningslängd per fastighet så kommer den att bli lägre. 4.2 ANLÄGGNINGSAVGIFTER I ÅSTORP Nuvarande avgifter i Åstorp innebär att anslutningsavgiften för typhus A är kr inklusive moms och för typhus B kr inklusive moms. 4.3 KOSTNADSKALKYL MAGLABY/HÖGALID Kostnaden för att bygga ut spillvatten i Högalid Maglaby är kalkylerad till totalt tkr, i detta belopp ingår såväl två bitar överföringsledning som LTA-pumpstationer till befintliga 98 fastigheter. Antal Utbyggnadskostnad Överföringsledning m tkr Överföringsledning m tkr Pumpstationer 2 st 500 tkr LTA-pumpar 98 st tkr Lokalt nät m tkr Summa tkr Figur 4 Utbyggnadskostnad för Högalid Maglaby Utöver befintliga 98 fastigheter finns enligt beslutat detaljplan ytterligare 41 tänkbara anslutningar till spillvatten. Det leder till följande sammanställning kostnader per fastighet för aktuellt område Antal Kostnad lokalt nät tkr Kostnad per fastighet (lokalt nät) tkr tkr Kostnad totalt tkr Kostnad per fastighet tkr tkr *) Kostnad totalt ex LTA-pumpar tkr Kostnad per fastighet tkr tkr Figur 5 Utbyggnadskostnad för Högalid Maglaby, dels totalt med och utan överföringsledning och kostnader för LTA, dels beräknad per fastighet med och utan möjlig ökad förtätning. *) beräkningarna bygger på en LTA-pump per fastighet Anläggningstaxa Åstorp

11 Beroende på vilka kostnadsdelar som tas med varierar kostnaden mellan tkr/fastighet exklusive moms för att ENBART ansluta till spillvatten. Med nuvarande avgifter är anslutningsavgiften i genomsnitt 52 tkr per fastighet. D.v.s. täckningsgraden är 35 % för det lokala nätet om samtliga möjliga avstyckningar skulle ske. Vid beräkning av totala kostnader och om ingen avstyckning skulle ske är täckningsgraden för utbyggnad i Högalid Maglaby endast knappt 17 %. Jämfört med normal VA-utbyggnad där täckningsgraden för enfamiljsvillor med nuvarande anläggningsavgifter är 90 % gör det att kostnadskriterierna för särtaxa är uppfyllda oavsett hur man räknar. Högalid Maglaby är betydligt fler fastigheter än övrig utbyggnad i Åstorp som till största delen består av små exploateringar och förtätning i närheten av befintlig bebyggelse. Områdets storlek både i pengar, och antal fastigheter jämfört med övrig VA-utbyggnad ger fog för att ta ut en särtaxa då kostnaderna är en så stor andel av utbyggnadsinvesteringar. Antal Ledningslängd lokalt nät Ledningslängd per fastighet (lokalt nät) m m m Ledningslängd ÖFL Ledningslängd per fastighet (ÖFL) m m m Ledningslängd totalt m Ledningslängd per fastighet m m Figur 6 Ledningslängder totalt och per fastighet för Högalid Maglaby. Tittar man på ledningslängder ser man att områdets meter ledning per fastighet jämfört med det genomsnittliga 58 meter per fastighet kanske inte är den kostnadsdrivande parametern utan snarare områdets topografi och att utbyggnad sker i befintlig bebyggelse. Den geotekniska undersökningen som är gjord visar på att andelen block och sten ökar söderut och upp på Söderåsen samt att det förekommer mer och mer partier med berg, vilket är specifikt för området. Om ingen avstyckning sker från befintliga 98 fastigheter är visserligen ledningslängden inklusive överföringsledning ca 40 % längre per fastighet än genomsnittet för Åstorps kommun, men tar man hänsyn till antalet fastigheter som detaljplanen tillåter så blir antalet meter ledning per fastighet i paritet med kommunen i snitt. PM särtaxa Särtaxa i Högalid Maglaby 11

12 5 FINNS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄRTAXA? För att en särtaxa ska vara aktuell måste kostnaderna för området vara beaktansvärt avvikande från jämförelseområdena och denna avvikelse måste bero på särförhållanden i området. Beaktansvärda kostnadsskillnader En jämförelse mellan utbyggnadskostnaderna för Högalid och Maglaby jämfört med normal VA-utbyggnad inom Åstorps kommun ger en tydlig bild av att områdena är beaktansvärt dyrare. Det gäller oavsett om man räknar kostnaderna med eller utan överföringsledningen. Då tillgången till enskild och samfällt vatten är god i området och kommunen därför avser att endast bygga ut spillvatten bidrar det ytterligare till att täckningsgraden för utbyggnad är lägre än i övriga kommunen. Kostnadsdrivande särförhållande Området ligger på Söderåsens sluttning och är därför betydligt mer kuperat än vad som är normalt för kommunens verksamhetsområde. De geotekniska undersökningarna ger också vid hand att det är besvärligare än vad som är det vanliga inom Åstorps kommun. Att utbyggnaden sker i redan befintlig bebyggelse och inom ett vattenskyddsområde bidrar ytterligare till att höja kostnaderna jämfört med övrig utbyggnad. Utöver att fastigheterna är större än annan kommande va-utbyggnad i Åstorps kommun bidrar också fastigheterna utspridda förhållande till varandra till att öka antalet meter ledning per fastighet. Ledningslängden per fastighet är längre i det aktuella området än i kommunen i stort om ingen ytterligare avstyckning sker. Där den genomsnittliga fastigheten i Åstorps kommun har 58 meter spillvattenledning inklusive kommunens överföringsledningar är det genomsnittliga antalet meter ledning per fastighet 80 i aktuellt område. Av dessa är 46 meter lokalt nät. Sker avstyckningar i enlighet med aktuell detaljplan är dock ledningslängden i paritet med kommunens genomsnitt. Långa ledningar per fastighet, överföringsledning, stora fastigheter, att ledningarna läggs i befintlig äldre bebyggelse, de geotekniska förutsättningarna och att utbyggnaden sker inom vattenskyddsområde är kostnadsdrivande särförhållande. 6 BERÄKNING NIVÅ SÄRTAXA Beräkning av nivå på särtaxa är gjord utifrån att den genomsnittliga täckningsgraden för utbyggnad av spillvatten i Högalid Maglaby ska vara lika stor som täckningsgraden för den genomsnittliga villan i normalfallet d.v.s. 90 % enligt resonemang i kapitel 4.1. Beroende på om man väljer att räkna med överföringsledningen eller inte leder detta till två olika nivåer Anläggningstaxa Åstorp

13 Antal fastigheter Kostnad lokalt nät Genomsnittlig avgift per fastighet 90 % täckningsgrad tkr tkr tkr Kostnad totalt ex LTA-pumpar Genomsnittlig avgift per fastighet 90 % täckningsgrad tkr tkr tkr Genomsnittlig avgift för spillvatten enligt normaltaxa tkr tkr *) Figur 7 Avgift per fastighet exklusive moms för genomsnittsfastigheten vid en täckningsgrad på 90 %. *) tomtytan för genomsnittlig fastighet minskad med ca 30 % utifrån antagandet att avstyckningar gör att tomterna i snitt blir mindre. Då hänsyn ska tas till all utbyggnad som kan komma att ske inom rimlig tid och att detaljplanen för området möjliggör för 139 fastigheter beräknas nivån på särtaxa på detta antal fastigheter. Dock leder fler fastigheter till att den genomsnittliga tomtytan blir mindre och den genomsnittliga avgiften enligt normaltaxa, exklusive moms antas vara 50 tkr. Eftersom ledningslängden vid full utbyggnad inte är längre än normalt i kommunen så beräknas särtaxan på det lokala nätet, d.v.s tkr. Överföringsledningarna kan inte med säkerhet anses vara ett särförhållande, utan de får anses ersätta ett lokalt verk, som man ju vill undvika eftersom området ligger inom vattenskyddsområde. Det innebär att nivån på den extra avgiften i genomsnitt beräknas till 83 tkr exklusive moms per fastighet, för att normaltaxa plus extra avgift i genomsnitt ska bli 133 tkr per fastighet. För att fördela mellan olika fastigheter formuleras särtaxan som en faktor på normaltaxan. Det betyder att särtaxan sätts till 2,6 gånger normaltaxan. Det innebär att den genomsnittliga fastigheten vid 139 anslutna fastigheter (och dagens nivå på taxa) kommer att betala 2,6 * 50 tkr = 130 tkr PM särtaxa Särtaxa i Högalid Maglaby 13

14 Antal fastigheter Kostnad lokalt nät Genomsnittlig VA-avgift per fastighet tkr tkr tkr Intäkt totalt tkr Täckningsgrad 64 % Intäkt totalt tkr Täckningsgrad 88 % Figur 8 Avgift per fastighet exklusive moms för genomsnittsfastigheten samt täckningsgrad för det lokala nätet i Högalid och Maglaby Figur 8 visar att täckningsgraden vid full anslutning för Högalid Maglaby blir 88 % om samtliga avstyckningar enligt detaljplanen blir av. Om inga avstyckningar sker blir täckningsgraden för utbyggnaden ungefär 64 %. Vi föreslår att en särtaxa för Högalid och Maglaby formuleras enligt: Särtaxa för Högalid och Maglaby tas ut som en faktor 2,6 gånger normaltaxa 7 SAMMANFATTNING Utredningen visar att Högalid Maglaby kan uppfylla kraven i lagen på särtaxa. Området är beaktansvärt dyrare att bygga ut. Det finns särförhållanden som kan anses vara kostnadsdrivande såsom att det är stora tomter som ligger utsträckta, geotekniska förutsättningar att endast spillvatten byggs ut att utbyggnaden sker i befintlig bebyggelse Nivån på särtaxan ska ge samma täckningsgrad som normaltaxan, d.v.s. med nuvarande täckningsgrad lite drygt 90 %. Utifrån ovan föreslås ett förslag på särtaxa för Högalid och Maglaby konstruerad som en faktor av normaltaxan. Tilläggsavgiften föreslås konstrueras som Särtaxa för Högalid och Maglaby tas ut som en faktor 2,6 gånger normaltaxa Anläggningstaxa Åstorp

15 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Arenavägen Stockholm-Globen Tel: PM särtaxa Särtaxa i Högalid Maglaby 15