VÄSTERHEJDE. Planprogram för delar av PLANPROCESSEN VÄLKOMMEN TILL SAMRÅDSMÖTE ONSDAG 15/ KL I VÄSTERHEJDE BYGDEGÅRD.

Transkript

1 Planprogram för delar av VÄSTERHEJDE 30 maj 2007 Västerhejde är med sitt läge nära skog, hav och Visby centrum ett attraktivt område för såväl åretruntboende som sommargäster. En utbyggnad av vatten- och avloppsnätet på Gotland planeras bland annat till Västerhejde. Som en följd av VA-anslutningen förutses att fl er väljer att bosätta sig året runt i sitt fritidshus och att trycket på tillbyggnader och nyexploatering av främst bostäder kommer att öka. Planområdets avgränsning sammanfaller i stort med den planerade etapputbyggnad för VA som fi nns. Syftet med planeringen är att kunna utveckla Västerhejde mot ett modernt åretruntboende med viss kompletterinag av nya vägar och VA utan att den skogliga karaktären går förlorad. Västerhejde är beläget vid kusten ca 8 km söder om Visby centrum. PLANPROCESSEN Detta program är första steget i en detaljplaneprocess, som följer plan- och bygglagen. Syftet med ett planprogram är att kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede ska breddas med de berördas erfarenheter och synpunkter. De berörda ska ges möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden är låsta. En detaljplan ska därför grundas på ett planprogram som anger utgångspunkter och mål för planen. Planprogrammet är beslutsunderlag för kommande detaljplaner. Du kommer även senare i processen ges möjlighet att lämna synpunkter. Har du synpunkter på detta program vill vi att Du hör av dig till stadsarkitektkontoret, VISBY Klinten. Karaktär A. Naturtomter i främst tallskog. Karaktär B. eller e-post: registrator_sak@gotland.se senast den 3 september När denna tid gått ut kommer inkomna synpunkter att redovisas för byggnadsnämnden. Frågor som rör förslaget besvaras av Björn Andersson, tfn (semester under tiden 9/7-3/8). Stadsarkitektkontoret i Visby Carin Johanson stadsarkitekt VÄLKOMMEN TILL SAMRÅDSMÖTE ONSDAG 15/ KL I VÄSTERHEJDE BYGDEGÅRD Stadsarkitektkontoret, S:t Hansgatan 27, VISBY, , fax

2

3 FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK Ygne fi skeläge har funnits länge. På sockenkartan över Västerhejde socken från 1858 och även generalstabskartan från 1890 syns fi skeläget, liksom Rövar liljas håla och Kuse gård. Runtom fanns mer skog än idag och viss åkermark främst runt Kuse. Utöver detta fanns några enstaka torp mellan landsvägen och stranden. Dagens vägstruktur med Toftavägen (väg 140), Ygnevägen och Högklintsvägen samt den gamla vägen mellan Toftavägen och fi skeläget känns dock igen. På ekonomiska kartan från har tomter styckats av jämfört med det äldre kartmaterialet och enstaka tomter bebyggts i Buske och Fridhem i norr. Inom programområdet har tomter styckats av i Lunds och norra delen utmed kusten, varav främst tomterna närmast fi skeläget är bebyggda samt idag befi ntliga gårdar inom jordbrukslandskapet har tillkommit. Ekonomiska kartan från visar bebyggelse, vägar och fastighetsgränser som i princip helt överensstämmer med hur området ser ut idag. Ytterligare fritidshustomter har styckats av i programområdets västra del och Ygne kraftstation med tillhörande bostäder har byggts. Från slutet av 1940-talet har endast enstaka villor tillkommit. RIKSINTRESSEN Hela Gotland är, enligt 4 kap 2 Miljöbalken (MB), av riksintresse med hänsyn till de samlade naturoch kulturvärdena. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om de kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Turismen och friluftslivets intressen ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. En zon på 500 meter från strandlinjen omfattas av riksintresseområde för friluftsliv (3:6 MB). Riksintresse Gotlandskusten, enligt 4 kap 4 MB, gäller inom vissa delar, där fritidsbebyggelse endast får komma till stånd i form av kompletteringar till befi ntlig bebyggelse. Om det fi nns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rör- liga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna. För kuststräckan mellan Visby och Tofta strand gäller riksintresse för naturvård (3 kap. 6 MB). Sträckan omfattar klintkusten med varierande bredd från ca 150 meter upp till ca 800 meter från strandlinjen. Även Kuse änge är riksintresse för naturvård. Tofta övnings- och skjutfält är av riksintresse för totalförsvaret och ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utnyttjandet av övningsfältet. STRANDSKYDD, NATURRESERVAT, NYCKELBIOTOPER De delar av området som ligger inom 100 meter från strandlinjen omfattas av strandskydd och naturreservat Gotlandskusten. Högklints naturreservat sträcker sig från Högklint i norr och ca 1,5 km söderut utefter klintkusten. Ett skogsområde nordväst om kraftstationen är klassifi cerat som nyckelbiotop. Utdrag ur Hela Visby (samrådshandling 2006): Då det finns samhälls- och kulturhistoriska värden i området /västerhejde/ bör områdesbestämmelser eller en detaljplan med inriktning på bevarande upprättas över området innan nyexploatering. Ytterligare bebyggelse bör ske restriktivt och i första hand där naturen redan är påverkad. Kuse änge ska hävdas. Området påverkas negativt av all form av exploatering. Närmiljön till ett skyddsvärt område kan även vara viktig att beakta. I anslutning till naturmiljön utefter klintkanten bör byggnadsvolymer begränsas. ÖVERSIKTSPLANER Hela Visby, fördjupad översiktsplan för Visby (samrådshandling 2006), omfattar även delar av Västerhejdeområdet. Här redovisas befi ntlig be- 3

4 byggelse samt områden för ny bebyggelse dels inom den befi ntliga, dels som nybyggnation väster om Ygne kraftstation och utmed Ygnevägen och i Lunds. Strandzonen, Kuse änge samt några större skogspartier inom bebyggelsen och i väster mot gränsen till det militära området föreslås bevaras. Förslag till utbyggnad av Visbyleden redovisas över jordbruksmarken mellan Västerhejde och Lunds. Västerhejde är ett av de närområden som beskrivs mer ingående. DETALJPLANER Detaljplan fi nns för delar av bebyggelsen i Västerhejde och större delen av Lunds. MARKANVÄNDNING Parallellt med den steniga stranden reser sig klinten dramatiskt, sparsamt bevuxen med vindpinade tallar och buskar. Den korta kuststräcka där branten är fl ackare har fi skare tidigt sett som en gynnsam plats för Ygne fi skeläge. Den består idag av ett tiotal fi skebodar. Ovanför klintkrönet tätnar vegetationen och tallskogen breder ut sig. I skogen ligger drygt hundra fastigheter med främst sommarbostäder utmed smala skogsvägar. De fl esta husen, tillkomna på 1940-talet, är låga och små till ytan. Vissa tomtägare har skapat en mer kultiverad tomt, medan de fl esta är skogstomter, i många fall avgränsade med staket eller murar. Högklint Inventering / analys Kuse änge Ygne fiskeläge Lunds Programområde Skyddszon (mast/kraftstation/ skjutfält Strandskydd / Gotlandskusten Gräns för militärt skjutfält Riksintresse för naturvård (3 kap MB) Riksintresse för friluftsliv (3 kap MB) Gotlandskusten (4 kap MB) Naturreservat Nyckelbiotop Byggnadsplan / detaljplan / avstyckningsplan 4 Klint Buller / barriär Landskapsrum Befintlig byggnad / mast Befintliga vägar / stig Skog Jordbruksmark Ängs- / gräsmark Hav Vattendrag Fornlämning

5 En halv kilometer från stranden, öster om Högklintsvägen, öppnar sig det fl acka odlingslandskapet, med äng, åker och enstaka bebyggelse i dungar och bryn. Några gårdar syns från långt håll ute på åkrarna. Genom landskapet sträcker sig ledningen från Ygne kraftstation vidare ut på slätten. En rad med arbetarebostäder ligger intill kraftstationen. Högklintsvägen från Visby löper parallellt med stranden söderut mot Ygne, där Ygnevägen leder vidare österut och ansluter till Toftavägen vid Lunds. Lunds är ett mindre villaområde med ett femtiotal villor på båda sidor om Toftavägen. Söder om odlingslandskapet i Ygne sträcker sig ett större skogsområde, Tofta skjutfält, fl era kilometer söderut.området nyttjas till stora delar som militärt skjutfält. TOPOGRAFI Marken sluttar långsamt mot havet för att strax innan kustlinjen störta rakt nerför klintkanten mot stenstranden. Längs klinten hittas Rövar Liljas håla i en karaktäristisk bergsformation. VEGETATION Tallskogen dominerar, men med inslag av gran och lövträd. Runt Kuse gård ligger betade ängar samt Kuse änge som hävdas. LOKALKLIMAT Vinden är oftast sydvästlig (från havet). Gotland är fl ackt och då Västerhejde ligger vid kusten är det vindpinat. Trädridåer och skogsområden mildrar vindens påverkan. KULTURMILJÖ Fornlämningar fi nns främst i hagmarkerna runt odlingslandskapet bl a vid Kuse gård och Kuse änge samt utmed klintstranden. BEBYGGELSE Bebyggelsen är koncentrerad till fritidshusen i Ygne och villorna i Lunds. Däremellan fi nns enstaka friliggande villor, fritidshus och gårdar. Fritidshusen är främst enplans enklare stugor. Det fi nns även nyare bostäder med åretruntstandard. De fl esta av husen har hela tak utan takkupor eller takfönster. I Lunds är villorna från 40-talet och framåt. De fl esta är 1,5-planshus. Väster om Lunds fi nns ett mindre antal villor och fritidshus som vänder sig mot odlingslandskapet. Kuse gårds vita stallbyggnader intill Kuse gamla tomt och Kuse änge ligger på en höjd synligt i landskapet. Öster om Toftavägen ligger Suderby golfbana. SERVICE Närmsta affär och förskola fi nns idag ca 3 km norrut i Vibble. Skola åk 0-6 fi nns i Västerhejde. Ingen barnomsorg eller annan service fi nns idag inom programområdet. LEK, REKREATION Intill Ygne kraftstation fi nns en lekplats. I övrigt fi nns inga iordningställda platser för lek. Stora skogsområden fi nns söder om Ygne. Dessa är dock till största del skjutfält, vilket begränsar tillgängligheten för friluftslivet. Strövstigen utmed klinten mellan Ygne fi skeläge och Högklint lockar till promenader inte bara för invånare i närområdet. SKYDDSAVSTÅND Gotlandskabeln, som försörjer Gotland med el från fastlandet, angör Gotland vid Ygne fi skeläge och leder vidare upp till Ygne kraftstation. Runt kraftstationen bör ett respektavstånd på ca 200 meter hållas till nya bostäder. Även utmed kraftledningen fi nns magnetfält i dess direkta närhet. En 140 meter hög radiomast reser sig högt ovan trädtopparna i sydvästra delen av programområdet. I närheten fi nns också två mobilmaster. Inga nya bostäder bör placeras inom 1 ggr masthöjden. TOFTA SKJUTFÄLT De stora skogsområdena söder om programområdet är värdefullt som rekrationsområde och är i princip obebyggt. Det används till största del som övningsområde och skjutfält för militären. Länsstyrelsens miljöprövning av skjutfältets verksamhet och önskemål om byggande av skyddsvallar bedöms vara klar hösten Bullerstörningar vid skjutövningar kan förekomma. Försvarsmakten rekommenderar att nya bostäder inte tillkommer inom ca m från gränsen till det militära övningsområdet. En förutsättning för nyexploa- 5

6 tering i västra Ygne är att verksamheten inom övningsområdet begränsas. Vid övning är området inte tillgängligt för allmänheten. Om verksamheten begränsas är dock området värdefullt som rekreationsområde. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avloppsledningsnät (VA) ska byggas ut till bostäderna. Byggnation har påbörjats under våren Norra delen av programområdet, väster om Högklintsvägen, ingår i etapp 4, med möjlig anslutning sommaren Lunds och området mellan Ygne och Lunds är etapp 5, med anslutning året därefter. Reserande del söder om Ygnevägen är militärt utredningsområde. TRAFIK 4 Huvudvägnätet utgörs av Toftavägen (väg 140), Högklintsvägen samt Ygnevägen, som ansluter till Toftavägen vid Lunds. Cykelbana fi nns utbyggd parallellt med Toftavägen. Fritidsbebyggelsen har ett väl förgrenat vägnät med låg standard på de fl esta vägar. Gårdarna och bostäderna i odlingslandskapet nås från raka stickgator över åkrarna från Ygnevägen. Lunds har modernare, asfalterade gator. Inom Ygne fi nns en gammal vägsamfällighet, som bildades Utefter klintens krön slingrar en promenadstig med vidsträckt utsikt över stranden och Östersjön från Högklint i norr till Ygne fi skeläge. I dokumentet Hela Visby redovisas en kompletterande förbifart, som kopplas till Visbyleden, väster om Lunds. Eventuellt kan störningar från buller förekomma 3 Mil. utr.omr. Etappindelning för VA-utbyggnad. 5 2 Lunds 1 närmst Toftavägen. FASTIGHETSINDELNING De fl esta fastigheter är i privat ägo. Tomtstorlekarna för fritidshusen i Ygne är kvm och bildar stora kvarter. Större obebyggda fastigheter fi nns. Även vissa mindre tomter är idag obebyggda. I Lunds är villatomterna ca kvm. ANALYS I grova drag utkristalliseras fyra karaktärsområden från väster till öster; klintstranden med fi skeläget, bostäder i skog, odlingslandskapet med gårdar och Lunds villaområde vid Toftavägen. Här anges utgångspunkterna inom vart och ett av delområdena. A. Klintstranden med fiskeläget För stranden, med sina geologiska formationer och det historiska fi skeläget, är utgångsläget ett bevarande. Norra delen av klinten är skyddad som naturreservat och hela klinten omfattas av strandskydd. Fiskeläget är gammalt och har ett historiskt och identitetsskapande värde för Ygne. En viss utveckling av fi skeläget är under prövning, men strandområdet ska även fortsättningsvis vara tillgänglig för allmänheten. B. Bostäder i skog Ygne är väl lämpad för en utbyggnad av bostadsbeståndet i samband med VA-utbyggnaden. Här fi nns redan ett vägnät och marken är indelad i tomter. Det karaktärsskapande värdet är att bostäderna ligger inplacerade i gammal skog, främst med höga tallar. En alltför tät exploatering innebär att många träd behöver fällas och att skogskaraktären då förloras. Närmast klintkanten ska inga stora byggnader placeras då intrycket av gotlandskusten från havet måste värnas. Idag upplevs Ygne mycket lantligt med smala, slingrande vägar och mycket vegetation. Inriktningen på utvecklingen är en ganska omfattande bostadsbyggnation men där skogskänslan bevaras. C. Odlingslandskapet Med odlingslandskapet menas den öppna åkeroch hagmark som sträcker sig mellan Toftavägen 6

7 och Högklintsvägen. Landskapsbilden utefter de större vägarna är det ansikte Gotland visar upp för boende och turister som färdas med bil. Marken är fl ack och varje byggnad som placeras öppet i detta landskap får ett stort infl uensfält och kan i värsta fall förta intrycket av vyn. Här är brynen och de skogsdungar som fi nns mycket värdefulla liksom byggnadernas storlek och färgsättning. Bostäderna placerades historiskt på de skogbevuxna höjderna som inte var lika god jordbruksmark. Fortfarande ligger befi ntliga gårdar och bostäder delvis dolda i träddungar, bakom häckar och buskage. Utgångspunkten för utvecklingen i odlingslandskapet är att större exploatering med nya tomter ute på åkermark undviks, dels för att inte ta värdefull åkermark i anspråk, dels för att inte en sådan placering ska dominera i landskapet och helt förstöra vyer och utblickar. Ygne fiskeläge. Exempel från karaktär A. Fritidsbostad. Exempel från karaktär B. D. Lunds Lunds är ett mindre villaområde som har vissutvecklingspotential. Här är nära till väg 140 där kollektivtrafi k fi nns. Lunds kan kompletteras med ytterligare bostäder. FÖRSLAG Då planprogrammet ska ses som en viljeinriktning har kommunen avstått från att på plankarta redovisa gränser mellan de olika karaktärsområdena. A. KLINTSTRANDEN MED FISKE- LÄGET Karaktären av fi skeläge ska vara kvar även om en viss utveckling av fi skeläget med ersättningsbyggnader sker. Strandpromenaden och tillgänglighet för allmänheten ska säkerställas. B. BOSTÄDER I SKOG De befi ntliga tomterna föreslås kunna bebyggas med friliggande bostäder. Föreslagen fastighetsstruktur utgår från de befi ntliga fastighetsgränserna och vägarna, men medger avstyckningar inom strukturen. För att behålla intrycket av bostäder i skog bör tomterna vara ca 2500 kvadratmeter (kvm). Odlingslandskapet. Exempel från karaktär C. Betesmark vid Kuse. Exempel från karaktär C. Lunds. Exempel från karaktär D. 7

8 Idag fi nns ca 90 bebyggda tomter i Ygne, både åretruntbostäder och fritidshus. Med nya bostäder på de idag obebyggda tomterna samt styckning till mindre tomter kan totalt ca 170 bostäder rymmas inom förtätningsområdena i Ygne. EXEMPELBILDER FRÅN GOTLAND Tre helt nya områden för bostäder föreslås som rymmer ca 25 tomter. Liksom i övriga Ygne bör nytillkommande vägar inte vara spikraka utan följa topografi n. Redan en liten krökning ger en annan känsla och sänker dessutom hastigheten. Tomtstorlek och byggrätt Riktvärdet för tomtstolek är 2500 kvm eller större med en bredd mot gata på minst 35 meter. Högst 8% av tomten, dock högst 200 kvm, får bebyggas. Varierad bebyggelse i 1-2 våningar. Vid klintkanten. På tomter ut mot klintkanten begränsas byggrätten till högst ca 100 kvm för att inte påverka natur och landskapsbild. Höjden på husen begränsas till 1 våning. Placering Samtliga byggnader, även garage bör placeras indragna från gatan och den tomtsida som vetter mot naturområde. C. ODLINGSLANDSKAPET Några nya tomter föreslås öster om Kuse gård. Omsorgen om utformningen är viktigare här än för bostäder i skogsmark. Nya byggnader bör inte vara för stora och ansluta till Gotlandskaraktären med rena linjer, utan takkupor, litet överhäng och eventuellt vitputsat. Vegetation bör planteras för att omgärda tomterna. Kompletterande bebyggelse inom befi ntlig tomter eller gårdsbildning kan vara ett positivt tillskott så länge inte bryn och häckar bryts och synintrycket förändras. Bostad i skog I odlingslandskapet D. LUNDS Tomtstorlek och byggrätt Lunds föreslås kunna expandera med tomter i samma storlek som de befi ntliga, dvs minst 1000 kvm. Högst 20% av tomten får bebyggas, dock högst 200 kvm byggnadsarea, dvs huvudbyggnad inklusive komplementbyggnaders yta på mark. Några bostäder är idag två våningar, men nya byggnader bör inte vara högre än 1,5 våning- Bostad i skog 8

9 ar. Även tätare bebyggelse i form av radhus eller parhus skulle kunna passa in här. Placering En placering av huvudbyggnaden nära gatan kan ge en känsla av småstad eller trädgårdsstad där gaturummet är en viktig del av upplevelsen av området. Idag är det häckar och staket som i första hand defi nierar gaturummet, men det blir lätt otydligt med breda garageuppfarter m m. I de nya kvarteren föreslås att huvudbyggnaden placeras med längsta fasad relativt nära gränsen mot gatan. Här kan med fördel gatorna vara raka, till skillnad från i Ygne. SERVICE Där Högklintsvägen övergår i Ygnevägen skulle mark kunna reserveras för någon typ av service, förskola etc i stället för bostäder. Här passerar större del av de boende i Västerhejde och korsningen fungerar som knutpunkt. Även i Lunds vid korsningen Ygnevägen -Toftavägen kan mark reserveras för handel eller annan service. Vid utbyggnad enligt förslagen krävs ytterligare förskola. Den skulle kunna placeras inom de förtätnings- eller nya bostadsområden som föreslås. Skolförsörjning kan troligen lösas utanför programområdet. LEK, REKREATION Gemensamma ytor för aktiviteter som bollspel etc föreslås ovanför fi skeläget. TEKNISK FÖRSÖRJNING gen och Kuse gård och ett östligt med ett utvidgat Lunds. Inom det militära utredningsområdet är VA-utbyggnaden avhängig den miljöprövning av skjutfältets markanvändning som Länsstyrelsen handlägger. Föreslagen utveckling i Lunds är beroende av resultatet av utredning om möjligheten till ökad vattengenomströmning i diket väster om Lunds. Utredningen ska vara klar innan detaljplaner antas. Särskild omsorg ska läggas på energieffektivitet och uthållig energiförsörjning av bebyggelse. Byggnader ska utformas så att behovet av externt tillförd energi är lågt. Tillförseln av energi ska till största del ske med förnyelsebar energi. Kommunfullmäktige har antagit ett Program för miljöanpassat och resurseffektivt byggande. TRAFIK Huvudinfarten till Ygne föreslås från Toftavägen via Ygnevägen. För att minska trafi ken på den smala Högklintsvägen föreslås den bli gårdsgata på en kortare sträcka norr om Ygne, dvs att biltrafi k får fi nnas men på de gåendes villkor. Högklintsvägen från Vibble till Fridhemsvägen är statlig, övriga vägar i området är privata, vilket kan innebära svårigheter vid genomförandet. Ygnevägen och Högklintsvägen bör förses med separat gång- och cykelbana utefter ena sidan. Förslag på typsektion redovisas här. I fl era fall krävs nya vägar för att försörja nytillkomna tomter inom Ygne och Lunds. Det befi ntliga huvudvägnätet kvarstår och nya gator ansluts som sekundärvägar till dessa. Vägområdet inom Ygne är 6-8 meter brett. Här föreslås 30-zon. Körbanan bör inte vara bredare än 4,5 meter för att hålla nere hastigheten. En slinga i området ses som huvudgata varifrån angöring till tomterna sker via lokalgator eller gemensamhetsanläggningar. Det kommunala vatten- och avloppsnätet byggs ut etappvis. Föreslagen ny bebyggelse ansluts. I etapp 4 ingår den föreslagna förtätningen i programområdets norra del. Etapp 5 begränsas till två delområden, ett västligt utmed Högklintsvägång- och cykelbana 3 m dike Typsektion för Ygnevägen körbana 6 m dike 9

10 KONSEKVENSER ÖVERENSSTÄMMELSE MED FÖRESLAGEN ÖVERSIKTSPLAN Program och detaljplaner ska vara en konkretisering av översiktsplanen, som i grova drag ska redovisa kommunens önskan om framtida markanvändning. Avsteg från förslagen översiktsplan ska dock motiveras. I stort överensstämmer detta program med samrådsförslaget till fördjupad översiktsplan för Visby. Samrådsförslaget till fördjupad översiktsplan redovisar ett bredare utbyggnadszon utmed båda sidor av Ygnevägen. Under arbetet med programmet har odlingslandskapets kvalitéer uppmärksammats ytterligare. Med hänsyn till vyerna över odlingslandskapet, med enstaka bostäder, traditionellt placerade i dungar och bryn, har endast nya bostäder föreslagits som en utvidgning av Lunds västerut. Inga sammanhängande exploateringsområden föreslås på åkermark eller i närheten av kulturhistoriska värden. Att i större omfattning bebygga jordbruksmark i ett sådant fl ackt, öppet läge skulle försämra intrycket av landskapet väsentligt. Att dessutom ta åkermark i anspråk för byggnation samtidigt som nästan en fördubbling av antalet tomter ryms inom befi ntlig tomtmark i Ygne, kan inte ses som god hushållning med mark. Därmed bedöms en avvikelse från översiktsplanen vara motiverad. I arbetet med utställningshandlingarna för den fördjupade översiktsplanen pågår en trafi kutredning där bland annat förbifarten väster om Lunds ska studeras. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖPÅVER- KAN En behovsbedömning har upprättats. Gotlands kommun bedömer att utvecklingen enligt programmet inte innebär betydande miljöpåverkan. Kommande detaljplaner bör dock ändå redovisa konsekvenserna för miljön. Dessa är främst: - Påverkan på / bevarande av kulturmiljöer / fornlämningar - Skyddsavstånd till Ygne kraftstation och kraftledningen - Skyddsavstånd till skjutfältet RIKSINTRESSEN Utvecklingen enligt programmet bedöms inte påtagligt skada något riksintresse. Riksintressen enligt 3 och 4 kap Miljöbalken beaktas. Turismen och friluftslivets intressen beaktas. De avvägningar som främst gjorts för att beakta riksintressena är: - att ny bebyggelse endast tillkommer i anslutning till den befi ntliga. - att begränsning av byggrätten närmast klintkanten införs - Strandzonen bevaras för det rörliga friluftslivet. GENOMFÖRANDE De allmänna anläggningar etc, som krävs vid genomförandet är: - upprustning av befi ntliga vägar - nybyggnation av vägar - upprustning / skötsel / gallring av naturmark - byggnation av gång- och cykelbana utefter Ygnevägen och Högklintsvägen Ett genomförande av programmet i dess södra del av avhängigt skjutfältets framtida användning. Kommunen kommer inte vara huvudman för allmän plats i kommande detaljplaner. Två principer för fastighetsbildning vid förtätning föreslås, vilka bådar syftar till att bevara skogen. Den ena innebär att fastigheterna kan styckas i relativt stora tomter (ca 2500 kvm). Nya genomgående gator anläggs till de nya tomterna. - Avloppshantering - förbättring vid VA-anslutning. - Påverkan på / bevarande av landskapsbild Princip 1. 10

11 Den andra principen bygger på att allmänna skogsdungar sparas inne i kvarteren och att tomter endast styckas av utefter befi ntliga vägar. Princip 2. Tomterna skulle kunna vara något mindre (ca 2000 kvm) i denna princip. Utbyggnad av vägnätet och gemensamma grönytor kräver samordning mellan fastighetsägare då kommunen inte är huvudman för gator och allmän plats. BILAGOR Till programmet hör: - programförslag, skala 1:10 000/A3 11

12 Detta planprogram är upprättat av Tema Landskapsarkitekter i samråd med Stadsarkitektkontoret, Gotlands kommun. Tema landskapsarkitekter Skeppsbron Visby Tel: