Personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt

Transkript

1 Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt - en litteraturstudie Amanda Hermansson Warita Andrade Callizaya Handledare: Catarina Augustsson Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434 Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona januari 2016

2 Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad januari 2016 Personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt Amanda Hermansson Warita Andrade Callizaya Sammanfattning Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar både individen, dess familj och det sociala nätverket. Det är vanligt förekommande bland befolkningen och de personer som får hjärtsvikt blir påverkade på ett flertal sätt. Hjärtsvikt som finns i fyra olika grader där symptomen har varierande allvarlighet för varje grad. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden där personernas symptom och bekymmer kan uppmärksammas och lindras. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt grad II till IV enligt NYHA. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats som grundades på tolv vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys för kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet presenterades i form av tre huvudkategorier med sju underkategorier. Kategorierna var En förändrad livsstil med underkategorierna En begränsad fysisk aktivitet, Trötthet och Ett anpassat liv. En ny social roll i livet med underkategorierna Behov av hjälp och Isolering. Känslomässiga reaktioner med underkategorierna Rädsla och otrygghet, samt Frustration. Slutsats: Det framkom att personerna upplevde att det var komplext att leva ett vardagligt liv. De hade det svårt med den sociala delen i livet och hade ett flertal känslor som påverkade deras situation. Det fanns dock positiva aspekter då de fick möjlighet till att förändra sina liv. Det kan behövas ytterligare forskning som berör skillnaden i kvinnor och mäns upplevelser samt hur yngre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Nyckelord: Hjärtsvikt, kvalitativ ansats, kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie, upplevelse.

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...3 Inledning...5 Bakgrund...6 Personcentrerad omvårdnad...6 Hjärtsvikt...6 Klassificeringssystem och symptom vid hjärtsvikt...7 Upplevelse vid hjärtsvikt...7 Omvårdnad vid hjärtsvikt...8 Syfte...8 Metod...8 Design...8 Datainsamling och urval...9 Inklusionskriterier...10 Kvalitetsgranskning...10 Dataanalys...11 Resultat...12 En förändrad livsstil...12 En begränsad fysisk aktivitet...12 Trötthet...13 Ett anpassat liv...14 En ny social roll i livet...15 Behov av hjälp...15 Isolering...15 Känslomässiga reaktioner...16 Rädsla och otrygghet...16 Frustration...17

4 Diskussion...17 Metoddiskussion...17 Resultatdiskussion...21 Slutsats...24 Självständighet...24 Referenser...26 Bilaga 1. Litteratursökningar i CINAHL och PubMed...29 Bilaga 2. Granskningsprotokoll...31 Bilaga 3. Artikelöversikt över artiklarna i resultatet...33 Bilaga 4. Exempel på analysförfarande enligt Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys för kvalitativa artiklar...35

5 Inledning Enligt Socialstyrelsen (2015) är hjärtsvikt en sjukdom som förorsakas av en eller flera andra underliggande sjukdomar, där de vanligaste är högt blodtryck eller kranskärlssjukdomar. För befolkningen under 80 år har hjärtsvikt en prevalens på cirka 2 procent och över 80 år cirka 10 procent. Det är inte bara hjärtat som blir påverkat vid hjärtsvikt utan vid allvarlig och långvarig hjärtsvikt blir även andra vitala organ påverkade, exempelvis hjärna, njurar och skelettmuskulatur. Detta medför att personer med hjärtsvikt har en ökad risk för förtidig död. De kan få symptom såsom ödem, trötthet eller andfåddhet och uppleva nedsatt livskvalitet (ibid.). Bagheri, Yaghmae, Ashtorab och Zayeri (2012) beskrev att personer med hjärtsvikt upplevde sig själva som en börda för andra och de saknade en livsmening. De saknade också självkänsla och upplevde att andra betraktade dem som mindre värdefulla. Personer med hjärtsvikt kunde uppfatta sjukvårdspersonal som ouppmärksamma kring deras behov, en känsla av att vara förbisedd och de tappade en del av sin värdighet vilket ökade deras sårbarhet (ibid.). För att personer med hjärtsvikt ska kunna få en god och adekvat omvårdnad där de blir sedda som individer är det av betydelse att sjuksköterskorna förstår deras sjukdomsupplevelse och stöttar dem genom att lyssna och besvara frågor. Därmed fokuserade denna litteraturstudie på att ge en insikt kring personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt för att bidra till en ökad kunskap hos sjukvårdspersonal och på så sätt förbättra omvårdnaden för personer med hjärtsvikt.

6 Bakgrund Personcentrerad omvårdnad Enligt Edvardsson (2010) är personcentrerad omvårdnad vanligt förekommande vid god omvårdnad. Det innebär att personerna som får vård inte definieras utav deras symptom, sjukdom, ålder eller dess beteende, utan personerna ska bli synliggjorda och få bekräftelse att de är det centrala i vården. Det innefattar också att bestyrka deras egenskaper, bilda en vårdande relation, ha en respekt för deras tankesätt, utföra en etisk vård, stödja förmågor och inte fokusera på svagheter, bekräfta livssituationen samt att hjälpa och stödja personens autonomi. Hälso- och sjukvårds personal ska eftersträva att förstå personernas situation och se tillståndet utifrån personernas egna perspektiv trots hälsotillstånden. För att kunna utföra en personcentrerad omvårdnad är det betydelsefullt att känna till personens intresse och enskilda behov samt en intention att förbättra tillvaron. Det är viktigt att bemötandet sker fördomsfritt och positivt för att tillämpa personcentrerad omvårdnad (ibid.). Hjärtsvikt Hjärtsvikt definierades enligt McMurray et al. (2012) som en avvikelse i hjärtstrukturen där hjärtats ventrikel sviktar, vilket leder till att hjärtat misslyckas med att transportera ut syre till kroppens organ i den mängd som kroppen behöver. Hjärtsvikt är kliniskt definierad som ett syndrom där personerna har typiska symptom och tecken, som exempelvis andnöd, ankel svullnad och trötthet. Casey (2013) skrev att hjärtsvikt ofta kan bero av en svag hjärtfunktion men det kan också bero på ett ökat metaboliskt krav. I takt med att befolkningen blir äldre blir hjärtsvikt allt mer vanligt och överlevnadschansen för personer med hjärtsjukdomar ökar också. Hjärtsvikt har en hög association med morbitet och dödlighet (ibid.). Casey (2013) beskrev att det finns två olika klasser av hjärtsvikt och dessa är vänstersidig hjärtsvikt och högersidig hjärtsvikt. Genom att identifiera vilken ventrikel det är som sviktar kan det underlätta förståelsen för dem kliniska symptomen vid hjärtsvikt. När det är en vänstersidig hjärtsvikt är den mer relaterad till lungödem och dess symptom medan en högersidig är mer relaterad till perifera ödem och viscerala ödem. Den vänstersidiga hjärtsvikten kan även utvecklas till en kongestiv hjärtsvikt vilket betyder att svikten utvecklats till att också bli en högersidig svikt (ibid.).

7 Klassificeringssystem och symptom vid hjärtsvikt McMurray et al. (2012) lyfte fram att NYHA (New York Heart Associations) är ett klassificeringssystem för personer med hjärtsvikt som används för att beskriva deras grad av hjärtsvikt samt för att kunna välja ut de personer som skulle få störst fördel av att vara med i effektiva behandlingar. Enligt NYHA delas hjärtsvikt in i fyra klasser beroende på graden och symtom vid ansträngning. Hjärtsvikt av klass 1 ger inga begräsningar i den fysiska aktiviteten och en normal fysisk aktivitet orsakar varken andnöd, trötthet eller hjärtklappning hos personerna. Hjärtsvikt av klass 2 ger en viss begränsning vid fysisk aktivitet och personerna kan känna sig bekväma vid vila. I denna klass orsakar en normal fysisk aktivitet andnöd, trötthet och hjärtklappning. Denna klass brukar tolkas som en mild grad av hjärtsvikt. Vidare skriver McMurray et al. (2012) att vid klass 3 av hjärtsvikt får personerna en tydlig begränsning vid fysisk aktivitet. De är bekväma vid vila men vid enkel fysisk aktivitet kan det resultera till att de känner andnöd, trötthet och hjärtklappning. Denna klass brukar tolkas som en medel grad av hjärtsvikt. Vid klass 4 av hjärtsvikt kan personerna inte längre genomföra någon fysisk aktivitet utan besvär och trots att de vilar kan de fortfarande känna av symptomen. Om personerna utför någon slags fysisk aktivitet ökar besvären. Denna sista klass tolkas som en svår grad av hjärtsvikt. Trots att det finns ett tydligt sammanhang mellan graden av symptom och överlevnaden kan en person med milda symptom fortfarande ha en stor risk för sjukhusinläggning och dödsfall (ibid.). Upplevelse vid hjärtsvikt Johansson, Agnebrink, Dahlström och Broström (2004) visade i en studie att hjärtsvikt påverkade det dagliga livet i den grad att personerna med stor sannolikhet blev tvungna till att göra ett flertal olika livsstilsförändringar. Bagheri, Yaghmae, Ashtorab och Zayeri (2012) hävdade att hjärtsvikt påverkade både personerna med sjukdomen, dess familj och personernas sociala nätverk då hjärtsvikt ger en nedsatt funktionsförmåga samt påverkade det sociala umgänget. Hjärtsvikt påverkade även prestationsförmågan på arbetet och familjelivet negativt då det uppstod konflikter mellan man och hustru (ibid.). Falk, Ekman, Anderson, Fu och Granger (2013) lyfte fram att patienter med hjärtsvikt upplevde att det var svårt att leva med sjukdomen då symtomen påverkade vardagen. Andnöd var det symptom som rapporterades mest och därefter symptom som perifera ödem, hosta, svårigheten att ligga ned och bröstsmärtor. De hade även svårigheter med att sova på nätterna. De mesta utav deras liv blev restriktivt och de kunde börja fundera på existentiella

8 aspekter. Hur personerna hanterade följderna av hjärtsvikt bestämdes av hur väl de förstod sin sjukdom och om de utnyttjade dem olika resurserna. Symptomen ökade i intensitet när personerna upplevde att deras allmänna hälsa påverkades och när deras tillfredsställelse med livet sviktade. Varken personernas egenvård eller symptom uppsikten som vårdpersonalen har är inte idealt för patienter med hjärtsvikt, utan det är bättre att tillämpa personcentrerade interventioner som motiverande samtal för att förbättra deras egen förmåga (ibid.). Omvårdnad vid hjärtsvikt McDonagh (2011) beskrev att omvårdnaden för personer med hjärtsvikt är komplex och att antalet personer med hjärtsvikt är många. Personerna blir tvungna till livsstilsförändringar, medicinering och olika behandlingar. Flera av personerna har ofta andra sjukdomar utöver hjärtsvikten och behandlingarna kan ha ett flertal olika biverkningar. De behöver även göra frekventa besök till sjukhuset där de ofta får träffa flera läkare vilket kan leda till förvirring och göra att de inte fullföljer behandlingen. Det är därför viktigt att fokusera på alla delar gällande personens sjukdom vid omvårdnaden (ibid.). Lambrinou, Jaarsma, Piotrowicz, Seferovic och Piepoli (2014) framför att sjuksköterskan har en avgörande roll i livsstilsförändringar hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköterskan kan organisera en individuell omvårdnadsplan som inkluderar information och utbildning baserat på varje enskild individs behov. Regelbunden kontakt och interaktion med personerna ger sjuksköterskan en möjlighet att diskutera fördelarna kring förändringarna. Samtidigt kan sjuksköterskan vara en god resurs vid funderingar och eventuella bekymmer. Om sjuksköterskan lägger ned mycket tid på personerna blir det lättare att upptäcka möjliga besvär och föreslå de bästa sätten att överkomma besvären (ibid.). Syfte Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt grad II till IV enligt NYHA. Metod Design Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats och med ett strukturerat

9 arbetssätt. Enligt Olsson och Sörensen (2011) innebär en kvalitativ ansats att forskaren går in med ett öppet sinne och möter situationen som ny. Målet är att få en holistisk översikt, en helhetsbild kring omvårdnadsproblemet och att få en övergripande uppfattning. Friberg (2012) skriver att en litteraturstudie innebär att göra en översikt över kunskapsläget inom ett specifikt område som är omvårdnadsrelaterat. Det handlar om att få fram kunskap om den aktuella forskningen för att frambringa en uppfattning kring det valda ämnet (ibid.). Datainsamling och urval Datainsamlingen och litteratursökningen skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Enligt Willman, Stoltz och Bathsevani (2011) är Cinahl en referensdatabas med engelskspråkiga omvårdnadsartiklar från och med år Databasen PubMed är den tillgängliga versionen av Medline och innehåller artiklar inom medicin, omvårdnad, ondotologi, veterinärmedicinen samt hälso- och sjukvårdsadministration. Den innehåller över 20 miljoner referenser till artiklar från 5400 tidsskrifter (ibid.). För att kunna använda Cinahl och PubMed på bästa sätt samt för att få fram artiklar som svarade på syftet kontaktades en bibliotekarie från Blekinge Tekniska Högskola som förklarade databasernas funktioner. Sökningarna som skedde i PubMed gjordes utifrån MeSh-termer eftersom det via MeSh gick att få fram passande artiklar till syftet. Willman et al. (2011) beskrev att artiklarna i PubMed är anslutna till MeSh-termer som blir uppdaterade årligen och används som ett uppslagsverk. För att få fram lämpliga sökningar inom databasen Cinahl användes Cinahl Heading, vilket är Cinahls uppslagsverk. Det inte är tillräckligt att endast söka på ämnesordet i sökrutan utan det mest lämpliga sättet är att använda Cinahl Headings (ibid.). Sökorden som användes i litteratursökningen var heart failure, heart insufficiens, experience, living with, quality of life, life change events, psychology, adaption och life i olika sökkombinationer för att få fram relevant litteratur till studien (se Bilaga 1). De booleska sökoperatorerna AND och OR användes för att få en noggrann sökning som kunde ge användbara artiklar, samt användes en fritextsökning för att få fler artiklar. Willman, Stoltz och Bathsevani (2011) förklarar att sökoperatorn OR skapar ett resultat av en sökning utifrån sökord som består av två eller flera söktermer. Sökoperatorn AND avgränsar sökningen genom att resultatet måste innehålla dem kombinerade sökorden. En fritextsökning tar med samtliga artiklar där sökordet någonstans i artikeln finns med (ibid.). När sökningen mellan Heart failure OR Heart insufficiens AND Experience användes resulterade det i 1667 artiklar, där 160 titlar och 81 abstract lästes. När Heart insufficiens valdes bort och

10 sökkombinationen Heart failure AND Experience användes resulterade det i 31 sökträffar, där 15 abstracts lästes och fyra artiklar valdes. Detta ledde till att endast sökordet Heart failure användes i de övriga sökningarna med sökoperatören AND, för att avgränsa sökresultatet. I de övriga sökningarna lästes först samtliga 582 titlar för att sedan välja ut dem med titlar som tycktes kunna besvara syftet i denna litteraturstudie. Därefter lästes 214 abstracts för att se om artiklarna kunde ge svar på litteraturstudiens syfte och efter detta steg lästes samtliga artiklar igenom helt vilket resulterade i att 14 artiklar gick vidare till kvalitetsgranskningen. Inklusionskriterier Inklusionskriterierna för sökningarna var vetenskapliga kvalitativa artiklar publicerade 2005 och senare för att ta del av senaste forskning. Det gick att välja specifika geografiska områden i Cinahl som artiklarna skulle vara genomförda i, därmed valdes områdena Europa, Australien, Nya Zeeland och Kanada. Artiklarna skulle innehålla NYHAklassificeringssystemet där personerna i studierna skulle ha hjärtsvikt av grad två till fyra. De skulle vara skrivna på Engelska eller Svenska och vara i Full Text. Åldersgruppen som användes var All adult i Cinahl och i PubMed användes åldersgruppen 19+ years. Artiklarna behövde också vara peer review granskade vilket enligt Willman, Stoltz och Bathsevani (2011) innebar att artiklarna hade blivit granskade utav experter inom artikelns område innan de blev publicerade. Kvalitetsgranskning För att granska kvalitén på artiklarna valdes ett granskningsprotokoll (se Bilaga 2) från Willman, Stoltz och Bathsevanis (2011) som kvalitetsbedömer kvalitativa artiklar. Willman et al. (2011) menar att granskningsprotokollet som består av 14 frågor kan användas för att gruppera och klassificera studierna för att möjliggöra en tolkning av resultatet på kvalitetgranskningen. Kvalitetsbedömningen bygger på ett poängsystem där ett (1) poäng delas ut för varje Ja svar medan Nej och Vet ej svaren inte tilldelades något poäng. När protokollet har besvarats räknas poängsumman ihop som sedan omvandlas om till procent för att kunna avgöra om artikeln är av hög, medel eller låg kvalité (ibid.). Under kvalitetsbedömningen av de valda artiklarna till studien valdes två frågor bort gällande datamättnad och analysmättnad då de inte ansågs möjligt att bedöma. Enligt Polit och Beck (2012) används begreppen datamättnad och analysmättnad för att forskare ska få en inblick

11 angående artiklarnas analys och data, om kategorierna samt teman är upprepande och ingen ny information kan beskrivas via ytterligare datainsamling (ibid.). När artiklarnas poängsummor omvandlades till procent ansågs artiklarna över 90% som hög kvalité, 70-89% som medelkvalité och under 69% ansågs som låg kvalité. Hög kvalité motsvarade Ja svar, medelkvalité motsvarade 8-10 Ja svar och låg kvalité motsvarade under 8 Ja svar. Det var 14 artiklar som kvalitetsbedömdes, varav två var av medelkvalité och valdes bort eftersom de inte ansågs vara nödvändiga att använda i resultatet då de resterande 12 artiklarna var av hög kvalité (se Bilaga 3). Dataanalys Studiens analys baserades på Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av Krippendorfs innehållsanalys för kvalitativa artiklar. Graneheim och Lundman (2004) menar att en innehållsanalys är en forskningsmetod som används för att möjliggöra hantering av stora mängder text med en inriktning på interpretation och granskning av data. Det går att använda en manifest analys vid en innehållsanalys och detta innebär att analysen sker textnära samt att det uppenbara i texten blir beskrivet (ibid.). Under innehållsanalysen i denna studie skedde det en manifest analys. Artiklarna lästes först igenom för att skapa ett helhetsperspektiv på vad de innehöll och om de gav svar på syftet vilket enligt Graneheim och Lundman (2004) är viktigt att veta under hela analyseringsprocessen (ibid.). Från artiklarna valdes det därefter ut meningsenheter som behölls i artikelns originalspråk med innehåll som kunde relateras till samt överensstämde med syftet. Graneheim och Lundman (2004) menar att en meningsenhet är en sammanställning av ord eller uttalande som relaterar till samma centrala mening och dessa meningsenheter kan vara enstaka ord, meningar eller paragrafer med liknande innebörd till varandra (ibid.). Meningsenheterna blev kondenserade vilket innebar att texten blev förkortat men att huvudinnehållet kvarstod, som Graneheim och Lundman (2004) förklarar är till för att göra texten tydligare (ibid.). Därefter blev den kondenserade texten kodad vilket gjorde att texten fick en passande rubrik som tillät texten att bli tolkad på nytt och dessa koder var enbart på svenska för att göra resultatet tydligare. Koderna sorterades med hjälp av tabeller i ett worddokument. De koder med liknande innebörd placerades i en kolumn. Därefter bestämdes det en passande underkategori till de olika kolumnerna och koderna blev återigen sorterade för att de skulle passa bra ihop. När koderna var färdigsorterade under en passande underkategori blev underkategorierna sorterade där de som passade bra ihop blev placerade

12 bredvid varandra. Därefter skapades det kategorierna för underkategorierna, som stämde överens med litteraturstudiens syfte. Graneheim och Lundman (2004) beskriver att kategorierna är det centrala i innehållsanalysen och att innehållet i kategorien ska ha en gemensam innebörd. Ingen data ska falla mellan två kategorier och heller inte passa in i mer än en kategori. Resultat Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier (se Bilaga 4). En förändrad livsstil med underkategorierna En begränsad fysisk aktivitet, trötthet och Ett anpassat liv. En ny social roll i livet med underkategorierna Behov av hjälp och Isolering. Känslomässiga reaktioner med underkategorierna Rädsla och otrygghet, samt Frustration. Resultatet presenteras i form av brödtext med exemplifierande indragna citat från artiklarna. En förändrad livsstil En begränsad fysisk aktivitet Personerna ville att deras kropp skulle vara som den brukade vara för att kunna fortsätta med sina tidigare aktiviteter. Personerna upplevde att de inte hade ett liv längre utan att de var fångade i sin egna kropp. Vissa personer trodde inte på sin egen förmåga och de kände att de inte kunde förbättra sina prestationer i dem dagliga aktiviteterna. Personerna litade inte på sin fysiska kapacitet och de gav upp försöken med att förbättra sin prestation i dem dagliga aktiviteterna (Nordgren, Asp & Fagerberg, 2007; Phil, Fridlund & Mårtensson, 2010; Falk, Wahn & Lidell, 2007). När personerna inte fick specifika råd över hur de skulle fortsätta vara fysiskt aktiva kunde det resultera i att personerna frivilligt begränsade den fysiska aktiviteten. Detta berodde på att de trodde att symptomen skulle bli värre och leda till en sjukhusinläggning (Pattenden, Roberts & Lewin, 2007). Personerna kunde beskriva deras extrema fysiska trötthet som en energi nedgång med en överväldigande försvagning och att det var moralnedsättande. De fysiska begränsningarna i deras liv ledde till behovet av att planera vardagarna och på så sätt kunde de klara av dem fysiska kraven i vardagen som exempelvis matlagning och handel. Medelålderspersoner kunde känna sig begränsade i sin aktivitet när äldre personer kunde prestera bättre fysiskt

13 (Ryan & Farrelly, 2009; Phil, Fridlund & Mårtensson, 2011; Nordgren, Asp & Fagerberg, 2007). I'm 54 years old still young and when I see 70 year olds walking the street and passing me by I feel like a right ejit (idiot) they're flying up the street and I'm crawling up it (Ryan & Farrelly, 2009, s. 227). Trötthet Personerna upplevde konstant trötthet och svaghet vilket gjorde att de kände att kroppen svek dem. I samband med att hälsan försämrades blev sömnen och vilostunderna en stor del av livet mot deras egen vilja. De kände att det inte var möjligt att utföra vissa uppgifter på grund av deras bristande initiativförmåga och trötthet (Nordgren, Asp & Fagerberg, 2007; Phil, Fridlund & Mårtensson, 2011, Strömberg & Jaarsma, 2008). Personerna var tvungna att kämpa emot tröttheten och rädslan att förlora självständigheten. De ansåg att ifall de blev inaktiva skulle det leda till en starkare känsla av trötthet och även en försämrad hälsa (Hägglund, Boman & Lundman, 2007; Phil et al. 2011). Now I feel like I'm living as half a person because I don't have the energy for anything. (Hägglund, Boman & Lundman, 2008, s. 296). Enkla aktiviteter kunde få personerna att känna sig utmattade och behovet av vilostunder gjorde att vissa aktiviteter tog en betydligt längre tid som till exempel promenader, Personerna upplevde tröttheten som något nytt och onormalt jämfört med hur tröttheten var innan de blev sjuka. De beskrev känslan som en form av domningar men även att kroppen inte fungerade likadant som tidigare (Pattenden, Roberts & Lewin, 2007; Hägglund, Boman & Lundman, 2008). It's not like normal tiredness it's something like everything goes numb yes, it numbs your brain (Hägglund, Boman & Lundman, 2008, s. 292). I've been tired and exhausted for a long time I'm worse now than I ever was with walking. I tried to walk up the health centre Monday before

14 last it must have taken an hour and 15 minutes to get back home it's only a 10 minute walk. (Pattenden, Roberts & Lewin, 2007, s. 275). Ett anpassat liv Personerna var medvetna om att deras kondition kunde försämras vilket kunde skapa en osäkerhet. Genom att ha en strukturerad vardag kunde de skapa en känsla utav kontroll och minska risken för försämringar. De försökte även få ut det mesta av dagarna tillsammans med vilostunder emellanåt vilket gjorde att de aktivt kunde klara av dagarna. Personerna kunde leva med sjukdomen genom olika anpassningar efter deras förmåga som skapade trygghet hos dem. När personer utvecklar strategier kan det medverka till att de känner en inre styrka (Burström, Brännström, Boman & Strandberg, 2011; Nordgren, Asp & Fagerberg, 2007; Waterworth & Jorgensen, 2010). Olika strategier kunde vara att vila under dagen, ta pauser och att sänka dem personliga kraven på den fysiska förmågan. När strategierna fungerade resulterade det i att kroppen inte blev påmind om dess kondition vilket gav dem en möjlighet till att leva ett normalt liv. Andra anpassningar som att ändra takten på olika aktiviteter, dra sig ifrån aktiviteter eller att lägga fokus på något annat. På de sättet kunde negativa tankar och känslor undvikas. Det lyftes även fram att det emellanåt var möjligt att leva utifrån den begränsade livssituationen och att de kunde lära sig kroppens gränser. Personerna upplevde glädje och tillfredsställelse när de lyckades balansera sina kroppar och livssituationen eller när de fick en möjlighet till att utföra betydande aktiviteter (Burström, Brännström, Boman & Strandberg, 2011;Nordgren, Asp & Fagerberg, 2007; Nordgren, Asp, Fagerberg, 2008). I mean one one can learn to live a good life even though one has a chronic illness as long as you believe it yourself. (Nordgren, Asp & Fagerberg, 2007, s. 9). Det fanns positiva händelser trots att personerna levde med hjärtsvikt. De tog deras sjukdom som en möjlighet att förändra vissa aspekter i deras liv och omvärderade betydelsen till deras nära och kära samt deras olika prioriteringar i livet (Pattenden, Robert & Lewin, 2007).

15 En ny social roll i livet Behov av hjälp Personerna hade ett ökat behov av hjälp eftersom enkla uppgifter blev för svårt för dem själva att hantera vilket ledde till att de var tvungna att förlita sig på andra gällande stöttning i vardagen och detta upplevdes som att vara en börda. Vissa kunde dock finna det naturligt att behöva få hjälp från anhöriga och vänner. Personernas samarbete med närstående hade ökat för att fortsätta klara av sina ärenden och aktiviteter (Andersson, Eriksson, Nordgren, 2012; Phil, Fridlund & Mårtensson, 2011; Falk, Wahn & Lidell, 2007; Ryan & Farrelly, 2009). Personerna behövde kämpa och öva på att utföra enkla saker. Detta eftersom de visste att om de blev för passiva och orkeslösa så hade det lett till att de behövde ytterligare hjälp ifrån andra (Hägglund, Boman & Lundman, 2008). För att få saker gjort som de inte kunde utföra själva kunde de exempelvis anteckna ner diverse uppgifter (Phil, Fridlund & Mårtensson, 2011). There s a lot that needs to be done. I make a list of things that I can t manage myself. For example, I can t carry a whole basket of laundry from the basement. (Phil, Fridlund, & Mårtensson, 2011, s. 6). Isolering Den fysiska begränsningen var den största anledningen till att personerna kunde känna sig isolerade men det fanns även andra faktorer som självbilden, medicinska behandlingen, självförtroendet och svårigheter att planera aktiviteter som kunde bidra till känslan av isolering. Personerna upplevde att det var svårt att upprätthålla ett socialt liv. Detta berodde på att de hade svårigheter med att ta sig till olika platser och de fann det även svårt att bjuda över gäster i sina hem och de beskrev detta som en form av isolation (Burström, Brännström, Boman & Strandberg, 2011; Leeming, Murray & Kendall, 2014; Phil, Fridlund och Mårtensson, 2011). I consider it as a limitation. I really think it is, to be so restricted. I used to be able to walk everywhere. (Phil, Fridlund och Mårtensson, 2011, s. 7).

16 Personerna upplevde att den konstanta övervakningen från anhöriga skapade påfrestningar i förhållandena vilket resulterade i att de förlorade sin egen vilja och sin frihet. Personerna delade med sig hur deras hjärtsvikt begränsade deras liv och hur det ledde till sorg när de inte kunde utföra olika uppgifter. De kände sig instängda och under övervakning som resulterade i att de kände sig uttråkade och ensamma i ett isolerat liv (Ryan & Farrelly, 2009). Hjärtsvikt har en oförutsägbar framtid vilket gjorde att aktiviteter utanför hemmet blev svårt för personerna och påverkade deras självförtroende. Deras trygghetsområde blev därmed begränsat till deras hem (Leeming, Murray & Kendall, 2014). Känslomässiga reaktioner Rädsla och otrygghet Nedgången i hälsan, osäkerheten kring framtiden och att vara nära döden gjorde det jobbigt och otryggt för personerna. När en behandling inte gav ett förväntat resultat och rädslan över att kunna dö gjorde att de tänkte om och fick dem att följa råden och rekommendationerna som de tidigare fått (Falk, Wahn & Lidell, 2006; Phil, Fridlund, & Mårtensson, 2010; Leeming, Murray & Kendall, 2014). Hjärtsvikt kunde upplevas som ett stort hinder i livet och kunde leda till att personerna kände otrygghet. Personerna var rädda över deras försämring och en smärtsam samt svår tid före döden. De kände också en rädsla över att bli beroende av andra och att vara så hjälplösa att de kunde förlora sin värdighet (Burström, Boman, Strandberg & Brulin, 2007; Strömberg & Jaarsma, 2008; Phil et al 2010; Waterworth & Jorgensen, 2010). I do not think that I am afraid of dying, but I am afraid of what might happen before death like severe pain and shortness of breath. (Strömberg & Jaarsma, 2008, s. 611). Känslor utav irritation, stress och energibrist kunde bidra till att personerna kände en ökad rädsla och otrygghet. De hade en särskild rädsla inför natten på grund av risken för andningsproblem vilket var en dominerande tanke genom hela natten (Burström, Brännström, Boman & Strandberg, 2011; Ryan & Farelly, 2009).

17 You try go to bed at night and you can't from pure fear, all the time trying to get your breath and you can t lay down at all or you d smother if you would. (Ryan & Farrelly, 2009, s. 226). Personerna uttryckte oro över framtiden och att deras tillstånd kunde bli värre med tiden. Vetskapen om den otrygga framtiden och att inte veta hur långt de hade kvar i livet eller att inte kunna bibehålla deras livsstil ledde till att personerna kände sig oroliga och nedstämda (Strömberg & Jaarsma, 2008; Pattenden, Roberts & Lewin, 2007; Phil, Fridlund & Mårtensson, 2011). I just feel, you know, next week I might not be here that's my initial sort of fear, you know, oh my God how much longer have I got. (Pattenden, Roberts & Lewin, 2007, s. 276). Frustration När personerna inte kunde utföra dem normala uppgifterna som ingick i det vardagliga livet gav det en känsla utav frustration, osäkerhet, hjälplöshet och även att de kände sig beroende av andra. De uttryckte frustration av att behöva förlita sig på andra och kunde bli frustrerade och kritisk över hur andra utförde deras tidigare hushållsuppgifter samt dystra över förlusten av aktiviteter. Känslor av att vara förbrukad, gammal och värdelös påverkade inte bara livssituationen men också deras självbild (Nordgren, Asp & Fagerberg, 2008; Ryan & Farrelly, 2009; Pattenden, Roberts & Lewin, 2007). Diskussion Metoddiskussion En kvalitativ ansats valdes till denna litteraturstudie eftersom en kvalitativ forskningsmetod enligt Willman, Stoltz och Bathsevani (2011) används för att beskriva och få en bredare förståelse för personers upplevelser och uppfattningar. Forsberg och Wengström (2013) beskriver att det som avgör metoden beror på vilken forskningsfråga som har ställts (ibid.). Denna studie genomfördes därmed som en litteraturstudie med kvalitativ ansats då syftet var att beskriva personers upplevelse. Axelsson (2012) menar att en litteraturstudie kan ge en större kännedom kring ett korrekt förförande vid litteratursökning, analysen och

18 sammandraget av resultatet. Olsson och Sörensen (2011) beskriver att en empirisk studie har sin utgångspunkt från individens situation. Avsikten är att få fram ny kunskap och beskrivning av ett valt ämne. Det krävs god planering och tid för att kunna genomföra en empirisk studie. (ibid.). Trots att en empirisk studie kan ge en mer aktuell kunskap, kan kunskapen från litteraturstudier ge en mer omfattande kunskap, då en litteraturstudie innehåller ett flertal olika artiklar som som berör det valda forskningsområdet. Databaserna Cinahl och PubMed användes under litteratursökningen, tillsammans med dem bestämda sökorden och sökkombinationerna gav det ett resultat med omvårdnadsvetenskapliga artiklar. Willman, Stoltz och Bathsevani (2011) beskriver att dessa databaser innehåller användbart material och de är fokuserar framförallt på forskning inom omvårdnad och medicin, vilket berörde studiens syfte. Det är inte tillräckligt att endast använda en databas utan för att få en mer omfattande litteratursökning krävs det att sökningen består av mer än en elektronisk databas. PubMed har funnits längst tid och är den mest kända databasen, dock är Cinahl också känd med har inte funnits lika länge (ibid.). En tid bestämdes med en bibliotekarie från Blekinge Tekniska Högskola för att få en utökad kännedom om Cinahl och PubMeds funktioner, vilket resulterade i att en systematisk sökning kunde ske. Forsberg och Wengström (2013) påpekar att det kunde vara till nytta att få vägledning från bibliotekarien som kunde bidra med förståelsen kring databasernas indexering och strukturering (ibid.). När litteratursökningen genomfördes användes databasernas uppslagsverk för att hitta den rätta benämningen av sökorden till studien. Willman et al. (2011) beskriver för att litteratursökningen ska bli korrekt genomförd räcker det inte med att söka på sökordet i sökrutan utan det krävs att orden plockas ifrån databasernas thesaur (uppslagsverk). I Cinahl heter thesaur Cinahl Heading medan i PubMed kallas den för MeSHtermer (ibid.). I Cinahl användes det även en så kallade fritextsökning för att få en större mängd artiklar till sökresultatet. Willman et al. (2011) beskriver att en fritextsökning inkluderar alla artiklar som någonstans i artikeln innehåller det angivna orden, vilket ökar friheten vid sökningen och resulterar i fler artiklar (ibid.). Både när fritextsökningar och ämnesordsökningar genomfördes kombinerades de olika sökorden med dem booleska operatorerna AND och OR. I den första sökningen användes den booleska operatorn OR mellan sökorden Heart failure och Heart insufficiens, i kombination med operatorn AND och ordet experience, detta gav en stor mängd sökträffar, som bestod av 1667 artiklar, där 160 titlar och 81 abstract lästes innan skribenterna bestämde att det var ett för stort antal sökträffar att gå igenom. Sökordet Heart insufficiens togs därför bort och endast Heart

19 failure användes tillsammans med operatorn AND och de övriga sökorden, för att få en mindre mängd artiklar som kunde möjliggöra en genomgång utav samtliga artiklar. Sökordet Psychology användes då skribenterna ville innefatta psykologiska faktorer som oro, frustration och rädsla relaterat till upplevelsen av att leva med hjärtsvikt samt för att se om det fanns ytterligare artiklar som kunde stämma överens med litteraturstudiens syfte. Willman et al. (2011) beskriver att med hjälp av rätt kombinationer underlättas det för litteraturstudien då sökresultatet blir mer relevant och avgränsat till studiens syfte. De inklusionskriterier som användes till litteratursökningen hjälpte till för att avgränsa och ge relevanta artiklar till syftet i studien. För att få fram aktuell och lämplig forskningsartiklar skulle de vara publicerade mellan 2005 till 2015, vilket gav ett resultat som kan vara applicerbart på den hälso-och sjukvård som råder idag. Artiklarna skulle vara genomförda i Europa, Australien, Nya Zeeland eller Kanada och dessa områden valdes eftersom artiklarna skulle kunna jämföras med västerländsk kultur, detta gjorde att urvalet fick en liknande kontext. De valdes också då dessa områden har fri sjukvård enligt Stuckler, Feigl, Basu och McKee (2010). Willman, Stoltz och Bathsevani (2011) beskriver att det är viktigt att ta hänsyn till språkbegränsningarna och endast inkludera artiklar som är skrivna på de språk som skribenterna behärskar bra (ibid.). Det valdes därför att endast använda artiklar som var skriva på engelska eller svenska. Det finns en markant skillnad mellan de olika graderna av hjärtsvikt där personer med NYHA grad I inte märker av några större bekymmer och därför bestämde det att endast inkludera artiklar där personerna hade grad II-IV. Litteraturstudien innehöll artiklar med både män och kvinnors upplevelser då hjärtsvikt drabbar både könen. För att förhålla sig inom upplevelsen hos vuxna i olika åldrar valdes det därmed i Cinahl att använda All adult medan i PubMed blev alternativet 19+ years. För att få tillgång till artiklarna direkt via datorn valdes det att endast söka efter fulltextartiklar. Willman et al. (2011) beskriver att skribenterna kan erhålla fulltextartiklar när biblioteket eller arbetsplatsen prenumererar på tidskrifter och artiklarna blir därmed tillgängliga i elektronisk form (ibid.). Peer review granskningen användes för att avgränsa sökresultatet och detta gjordes eftersom Willman et al. (2011) beskriver att det ger en god vetenskaplig grund (ibid.). Av de artiklar som inkluderades i resultatet var det fem artiklar som hade samma forskare i samverkan med andra forskare. Fyra artiklar var även publicerade i samma tidskrift. Detta kan ha inneburit att resultatet innehöll starka forskargrupper med ett pålitligt resultat. Åtta artiklar genomfördes i Sverige vilket är positivt eftersom det visade hur personer med hjärtsvikt upplevde sin sjukdom i Sverige och litteraturstudien fick därmed ett mestadels svenskt perspektiv.

20 Kvalitetsgranskningen utfördes för att utvärdera artiklarnas kvalitet och tillförlitlighet. Granskningsprotokollet valdes ut ifrån Willman, Stoltz och Bathsevani (2011) bok (se Bilaga 2) för kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar. Två frågor gällande datamättnad och analysmättnad valdes bort eftersom det ansågs vara svårt att besvara dessa frågor när det var få deltagare i studierna, flera deltagande kunde ha lett till att resultatet såg ut på ett annat sätt. Willman et al. (2011) beskriver att granskningsprotokollet ska anpassas och utformas utifrån den aktuella litteraturstudien, vilket innebär att frågorna i protokollet modifieras för att passa aktuell granskning (ibid.). Artiklarna blev först enskilt granskade utav vardera skribenten för att sedan bli granskade igen tillsammans, vilket kunde skapa ett säkrare resultat och ökade tillförlitligheten till artiklarna. Resultatet blev därefter omräknat till procent. Willman et al. (2011) menar att genom att använda procentberäkning blir det lättare att kunna jämföra artiklarnas kvalitet. De hävdar också att det finns en risk för tolkning vid granskning och poängsättning, då vissa faktorer kan övervärderas eller undervärderas (ibid.). Detta faktum ledde till att artiklarna granskades tillsammans av skribenterna. När poängsummorna omvandlades till procent ansågs 90% som hög kvalité, 70-89% som medelkvalité och under 69% ansågs som låg kvalité. Efter att de 14 artiklarna hade blivit granskade resulterade det i två artiklar med medelkvalité och de resterande tolv artiklarna hade en hög kvalité. Därmed valdes de två artiklarna med medelkvalité bort eftersom det ansågs räcka med tolv artiklar för studien. Dataanalysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av Krippendorfs innehållsanalys för kvalitativa artiklar. Skribenterna diskuterade till en början om en manifest eller om en latent analys skulle användas, alternativt att de båda skulle användas i en kombination. I slutändan valdes det att använda en manifest analys då syftet var att beskriva personers upplevelse. Om det hade valts en latent analys hade det enligt Graneheim och Lundman (2004) inneburit att textens underliggande mening hade beskrivits. Den manifesta analysen beskriver istället det uppenbara och tydliga i texten (ibid.). Artiklarna blev genomlästa individuellt av skribenterna först och vardera skribenten valde ut meningsenheter som svarade på litteraturstudiens syfte. Därefter diskuterades meningsenheterna tillsammans för att få en gemensam tolkning av vad de innebar och vad som var meningsbärande för texten. Graneheim och Lundman (2004) förklarar betydelsen av att välja ut lämpliga meningsenheter som inte innehåller för stor text eller för kort text. Med en kort meningsenhet finns det en risk för fragmentering medan en allt för stor meningsenhet kan innehålla flera

21 innebörder (ibid.). När meningsenheterna blev kondenserade behölls artikels originalspråk för att minska risken för feltolkningar och kunna behålla meningsenhetens budskap. Vid kodningen av kondenseringen översattes den engelska texten till svenska, vilket var komplicerat då vissa engelska ord inte kunde översättas direkt till svenska eller hade flera betydelser när det blev översatt. Genom att skribenterna diskuterade meningsenheterna blev det lättare att finna rätt kondensering och kodning som kunde återge meningsenhetens innebörd. Genom att ha en tabell med flera kolumner underlättades sorteringsarbetet av koderna, där koderna som passade ihop sattes under samma kolumn. Underkategorierna diskuterades fram mellan skribenterna och koderna fick därefter sorteras om igen för att passa ihop med vardera underkategori. I den sista delen av dataanalysen sorterades underkategorierna ihop för att möjliggöra att en lämplig rubrik valdes som kategori för dem, vilket upplevdes som en svårighet för skribenterna då kategorierna skulle kunna sammanfatta underkategorierna samt ge svar på litteraturstudiens syfte. Resultatdiskussion Resultatet visade att personerna som levde med hjärtsvikt inte längre upplevde vardagen på ett tillfredställande sätt, utan det fanns en mängd hinder i deras vardagliga liv. De kände sig begränsade och fången i den egna kroppen då det inte gick att utföra vardagliga uppgifter. De litade inte längre på deras fysiska förmåga och gav upp försöken att förbättra den. Deras kropp svek dem och de hade önskningar om att kroppen skulle återgå till hur den var innan. Sådana upplevelser styrks även av Dahlberg och Segersten (2010) som beskriver att det är kroppen som ger tillgång till ett liv och när en förändring sker i kroppen förändras även personens livssituation. Förändringen är ännu tydligare när det berör en långvarig sjukdom vilket inte bara påverkar det drabbade organet, utan hela personens liv blir lidande. Även Tierney et al. (2011) beskriver att symptomen som kom med hjärtsvikten hindrade dem från att vara aktiva trots att de hoppades på att bli aktiva igen. De personer som ville vara mer aktiva var medvetna om de positiva effekterna av aktivitet och att det skulle hjälpa deras autonomi genom att vara mer självständiga(ibid.). Då resultatet visade att personerna hade önskningar om att återgå till ett aktivt liv hade det varit till personernas fördel att få stöd och känna att de blir hörda. Ekman, Norberg och Swedberg (2014) belyser att personcentrerad vård kan användas, genom att vara lyhörd och mottaglig inför personens tankar samt uppmana personen till att reflektera kring sin hälsosituation. På detta sätt kan personens styrkor och vilja uppmärksammas och tillämpas inom vården, vilket kan ses som en tillgång (ibid.).

22 Resultatet presenterade att personerna upplevde att deras kropp svek dem och de var tvungna att sova eller vila mycket, de hade svårigheter att utföra aktiviteter och de fick kämpa emot sin trötthet. Resultatet styrks av Andersson, Eriksson och Nordgren (2012) som beskriver att personer kunde uppleva att kroppen förrådde dem och trots att de ville genomföra aktiviteter kunde de inte på grund av tröttheten (ibid.). Genom att strukturera upp vardagen och anpassa sig efter deras egen förmåga gav det en känsla av kontroll och trygghet. Vid fungerande strategier gav det personerna glädje och tillfredställelse då de lyckades balansera kroppen och livssituationen. De kunde också uppleva andra positiva aspekter med hjärtsvikten då de omprioriterade sina liv och värderade sina nära och kära. Detta går att styrkas av Anderssons et al. (2012) studie som lyfter fram att personernas fysiska begränsning gjorde att de fick skapa strategier för att orka eller genom att de avstod från krävande aktiviteter. Genom dessa val återfick de kontrollen av deras liv vilket de såg som tillfredställande (ibid.). Resultatet visade att personerna hade ett ökat behov av hjälp då de var tvungna att förlita sig på andra och detta fick dem att känna sig som en börda. Vissa kunde dock uppleva att det var naturligt att behöva hjälp från familj medan andra kämpade och övade för att kunna utföra enkla uppgifter som de fortfarande kunde genomföra. Dahlberg och Segersten (2010) bekräftar att behovet av vård kan vara en potentiell risk då personers liv är präglade av ett behov för utrymme som ger en känsla av ett eget och ostört område. Detta utrymme skiljer sig från person till person beroende på hur de är och hur privat personen upplevs vara. Cortis och Williams (2007) bestyrker att personerna hade en stark vilja att få vara självständiga och gjorde deras bästa för att fortsätta sina vardagliga liv. De fann det svårt att acceptera praktiskt hjälp och ville inte bli sedda som en börda trots om hjälpen kom ifrån familj och vänner. Genom att acceptera hjälpen fick det dem att känna sig äldre än hur de kände sig i sinnet (ibid.). I resultatet redogjordes det hur personerna kunde känna sig isolerade där den främsta anledningen var de fysiska begränsningarna och det blev svårt för dem att ha ett socialt liv. De fann det svårt att utföra uppgifter och aktiviteter utanför hemmet vilket resulterade i att de endast kände sig trygga i hemmet. I Cortis och Williams (2007) studie framkommer det även att personerna kunde känna en social isolering och trots om de var omgivna av familj kunde de känna ensamhet samt en vilja att ha ett socialt liv. De utryckte sig ha en sämre självbild och var oroliga och nedstämda oavsett om de levde själv eller hade familj runt omkring dem.

23 Personerna beskrev att det upplevdes som problematiskt när de inte kunde ta sig utanför hemmet och uppfattade isoleringen som en konsekvens av hjärtsvikten (ibid.). Resultatet visade att personerna kände sig otrygga inför framtiden, rädsla att hälsan skulle försämras och hade tankar kring döden samt hur lång tid de hade kvar i livet. De var även oroliga och nedstämda över deras situation. Detta gick att styrkas av Abshire et al. (2015) studie där personerna beskrev en rädsla inför döden. Vissa personer accepterade dock risken att dö från hjärtsvikt och nekade rädslor inför det. De berättigade avsaknaden av rädsla då de trodde på Gud och att tron lindrade deras rädsla. Andra personer hade orealistiska syner på framtiden då de hoppades på att kunna bli friskförklarade från hjärtsvikt. Dekker, Peden, Lennie, Schooler och Moser (2009) bekräftar i sin studie att flera personers vardagar blev påverkade då de hade känslor som oro och rädsla om sin sjukdom och vilka konsekvenser som sjukdomen kunde medföra (ibid.). Personerna behövde få en möjlighet till att bearbeta och samtala om sina existentiella tankar och känslor. Detta tar Ekman, Norberg och Swedberg (2014) upp som en personcentrerad omvårdnadsåtgärd där personerna kan tala om sin sjukdom och hur deras symptom förändrade det vardagliga livet. De kroppsliga symptomen som personen upplever kan skapa oro över situationen och sjuksköterskan kan via personens berättelse uppfatta och förstå personens enskilda behov och önskemål (ibid.). I resultatet framträdde det att det fanns ett flertal faktum som frustrerade personerna, exempelvis att de inte kunde genomföra vardagliga uppgifter och att de var tvungna att förlita sig på andra för hjälp, vilket fick dem att känna en skam. Detta kunde resultera i att de fick en förändrad självbild. Även Dekker, Peden, Lennie, Schooler och Moser (2015) beskriver att personerna kunde uttrycka frustration där konsekvenserna ledde till konflikter inom familjen. Dahlberg och Segersten (2010) lyfter fram att självbild har ett samband med kroppens hälsa och när en person drabbas av en sjukdom förändras den. Personens tillvaro förändras och dess existens blir osäkert och främmande. Även Ekman, Norberg och Swedberg (2014) tar upp att personers upplevelse av identitet kan förändras när personen får en sjukdom då identitetsupplevelsen är förknippad med hur andra i personens omgivning upplever dem att vara. En personcentrerat omvårdnad betyder att sjuksköterskan styrker personens värdighet och självbild samt att sjuksköterskan visar respekt oavsett hälsotillstånd (ibid.).

24 Slutsats Denna litteraturstudie beskrev hur personer med hjärtsvikt med grad II-IV upplevde livet. Det visade sig att symptomen som de upplevde gav ett komplext liv och begränsningarna hindrade dem från att leva sina vardagliga liv. De upplevde livet som otryggt med en osäker framtid och kände sig isolerade från att ha ett socialt liv där de kunde utföra aktiviteter utan begränsningar. De begränsningar som personerna hade ledde till att de var tvungna till att acceptera hjälp från familj och vänner vilket fick dem att känna sig som en börda. Förutom de fysiska hinder upplevde de även ett flertal olika känslor som rädsla, otrygghet och frustration. Trots hjärtsvikten kunde de finna det positiva i situationen genom att förändra vissa delar i sina liv. Omvårdnaden som sjuksköterskor ger till personer med hjärtsvikt kan underlättas genom att sjuksköterskan har en insikt i hur de upplever sin sjukdom, vilket ger sjuksköterskan en bättre förståelse av personernas situation. Kunskapen som sjuksköterskan får kan bidra till att tillämpa en förbättrad personcentrerad omvårdnad, där personerna kan få ett bättre välmående där lidandet minskar genom att hjälpa personerna att finna olika strategier för att hantera vardagen. Då denna litteraturstudie bestod av främst svenska artiklar gav det ett svensk perspektiv av sjukdomen som gjorde det applicerbart i Sveriges hälso- och sjukvård. Det finns en stor mängd svensk forskning om hur hjärtsvikt upplevs samt även i andra länder. Forskningen brister dock när det berör skillnaden mellan män och kvinnors upplevelser kring sjukdomen då det kan finnas tydliga skillnader men även ur ett globalt perspektiv kan upplevelsen variera. Det kan även behövas mer forskning kring yngre personers upplevelser då åldersskillnaden kan ge ett annat perspektiv kring upplevelsen. Självständighet Amanda Hermansson och Warita Andrade Callizaya genomförde detta examensarbete tillsammans. Datainsamlingen skedde på varsin dator i samma rum för att komma överens samt kunna rådfråga varandra kring vilka artiklar som mest passande till studiens syfte. Både Amanda och Warita genomförde kvalitetsgranskningen enskilt för att därefter gå igenom granskningen tillsammans och bestämma en gemensam kvalitet på artiklarna. Vidare i analysprocessen valdes meningsenheterna ut enskilt och därefter diskuterades det vilka meningsenheter som skulle användas i litteraturstudien. De övriga delarna i analysprocessen