Alingsås, bostäder vid Blåtjärnsvägen, detaljplan PM beträffande berg- och geotekniska förhållanden

Transkript

1 Alingsås, bostäder vid Blåtjärnsvägen, detaljplan

2 Beställare: Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret ALINGSÅS Beställarens representant: Gabriella Graf Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Mikael Lindström Mikael Lindström Jesper Petersson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: N:\102\32\ \G\Beskr-PM\PM_ docx Bengt Askmar Norconsult AB

3 3 (16) Innehållsförteckning 1 Förutsättningar Geotekniska och bergtekniska undersökningar Fältundersökningar Laboratorieundersökningar Utsättning och höjdbestämning Redovisning Topografi Geotekniska förhållanden Geohydrologiska förhållanden Stabilitet Sättningar Berggrundsgeologiska förhållanden Bergteknisk bedömning Rekommendationer Bilagor Sammanställning av laboratorieundersökningar Bilaga 1 Ritningar Situations- och borrplan G 101 Sonderingsresultat G 301

4 4 (16) 1 Förutsättningar Vid Blåtjärnsvägen i Röhult, Alingsås kommun planeras nya bostadshus att uppföras. På uppdrag av Alingsås kommun har Norconsult utfört en geoteknisk undersökning och utredning som underlag till detaljplanearbetet. Dessutom har en efterföljande bergteknisk besiktning genomförts i området. Figur 1. Ungefärligt planområde (rödmarkerat) ( 2 Geotekniska och bergtekniska undersökningar 2.1 Fältundersökningar Geotekniska fältundersökningar utfördes i april 2012 och omfattade följande metoder: Trycksondering i 4 punkter för bestämning av jordlagrens mäktighet och relativa fasthet.

5 5 (16) Slagsondering i en punkt för bestämning av djup till berg. En bergteknisk besiktning för att bl.a. bedöma stabiliteten i de bergslänter som förekommer i området utfördes i början av november Sticksondering i en punkt. Störd provtagning med skruvprovtagare i 2 punkter för klassificering av de ytliga jordlagren. Kontroll av fria vattenytor i skruvprovtagningshålen. 2.2 Laboratorieundersökningar De störda jordproverna har undersökts i laboratorium med avseende på jordart och delvis vattenkvot. På utvalda lerprover har även konflytgräns analyserats. 2.3 Utsättning och höjdbestämning Utsättning och inmätning av borrpunkterna har skett med GPS enligt koordinatsystem SWEREF Redovisning Fält- och laboratorieundersökningarna redovisas på bifogad bilaga och ritningar enligt innehållsförteckningen. 3 Topografi Aktuellt planområde begränsas i väster av en bergslänt och i öster av ett bostadsområde (villabebyggelse) samt av Nordskogsvägen. Planområdet gränsar till Blåtjärnsvägen i norr. Inom detaljplaneområdet varierar markytans nivåer från ca +95 i områdets västra del till ca +80 i områdets östra del.

6 6 (16) 4 Geotekniska förhållanden Enligt jordartskartan Ae nr 128 utgörs planområdet i huvudsak av ytligt berg, se även Figur 2. I nedanstående figur är områden med blottlagt berg och ytligt berg som endast överlagras av ett tunt jordtäcke rödmarkerat medan lerområden är gulmarkerade. Figur 2. Plan över aktuellt detaljplaneområde med jordartskarta Ae nr 128. Geotekniska undersökningar har även utförts i området och där berg i dagen ej förekommer består jordlagren från markytan i huvudsak av: Organisk jord till ca 0,2-1 m djup. Lera till som mest ca 3,5 m djup. Friktionsjord till som mest ca 4 m djup. Berg.

7 7 (16) Enligt utförda sonderingar varierar djupet till fast botten/berg mellan ca 0-4 m med de största djupen i norra och östra delen av området (se gulmarkerade områden i ovanstående Figur 2). Den organiska jorden utgörs av mulljord, gyttja, torv mm. Mäktigheten på den organiska jorden är som störst i låglänta områden (se ritning G 101). Denna jord bedöms utgöras av materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1 enligt Anläggnings AMA. Leran har torrskorpekaraktär och innehåller silt och ställvis sand. Lerans vattenkvot varierar mellan ca % och bedöms utgöras av materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4. Friktionsjorden under leran samt i fastmarksområden bedöms i huvudsak utgöras av grus, sand, sten och silt. Friktionsjorden bedöms i huvudsak utgöras av materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2. Inom planområdet förekommer även mycket block och speciellt i anslutning till områden med ytligt berg. 5 Geohydrologiska förhållanden Den övre grundvattenytan har mätts i skruvborrhål 1 och 4 och låg vid undersökningstillfället i april 2012 på mellan ca 0,4 1,5 m djup under markytan. I områdets östra del finns diken där den övre grundvattenytan vid platsbesök låg ett par decimeter under markytan. I låglänta partier kan ytligt stående vatten förekomma, t.ex. i öster och söder, se även ritning G Stabilitet Eftersom området i huvudsak utgörs av fastmark samt att där lera förekommer är djupen till fast botten små, leran har torrskorpekaraktär (fast lera) samt att markytan här är plan (släntlutning <1:10) anses stabiliteten i området vara tillfredställande för nuvarande och framtida förhållanden.

8 8 (16) 7 Sättningar Inom större delen av planområdet utgörs marken av ytligt berg och friktionsjord som ej är sättningsbenäget. Där organisk jord förekommer (tex låglänta partier) är denna jord mycket sättningsbenägen. Om denna jord ej schaktas bort kommer all belastning som påförs marken här sannolikt att ge upphov till sättningar. 8 Berggrundsgeologiska förhållanden Som framgår av Figur 3 finns det i princip två sammanhängande partier med bergblottningar i området: ett stråk med NNO-SSV utsträckning (markerat B Figur 3) beläget i östra/centrala delen av planområdet och en hög bergslänt (markerad A Figur 3) längs planområdets västra begränsning. Figur 3. Förekomsten av berg i dagen och ytligt berg som endast täcks av ett tunt jordtäcke i relation till det aktuella planområdets läge. Den huvudsakliga bergarten i området är en bandad gnejs med granitisk till granodioritisk sammansättning (Bild A). Normalt är gnejsen grå till rödgrå och fint

9 9 (16) medelkornig. Lokalt finns förekomster av pegmatit som generellt uppträder i form av diskordanta gångar. Sydligaste delen av stråk B i Figur 3 utgörs till stor del av pegmatit. Även smärre förekomster av fint medelkornig gabbro har noterats i det aktuella området. Bild A. Blottning av bandad gnejs som dominerar i och i anslutning till det aktuella planområdet. Gnejsens bandning är väldefinierad och flackt liggande, med en generell svag stupning mot väster (orientering enligt högerhands-regeln /4 32 ), även om lokala avvikelser förekommer. Baserat på 74 mätningar kan tre olika sprickgrupper definieras i en stereografisk presentation (Tabell 1 och Figur 4). Tabell 1. Tre olika sprickgrupper som definierats i det aktuella området. Färgen på raderna motsvarar färgsättningen i Figur 4. Grupp Strykning Stupning 1 N-S ( ) Flack mot SV (4 32 ) 2 NV-SO ( och ) Vertikalt till subvertikalt (73 90 ) 3 NO-SV (10 77 och ) Vertikalt till subvertikalt (59 90 )

10 10 (16) Figur 4. Stereografisk presentation av uppmätta sprickorienteringar i det aktuella planområdet. Orienteringarna representeras av poler till enskilda sprickplan. De tre sprickgrupperna som definierats har fått en unik färg som motsvarar de i Tabell 1. Ytekvivalent avbildning av undre hemisfären. En schematisk illustration av huvudsprickriktningarna i relation till bergartens gnejsighet har inkluderats för ökad tydlighet. I bergslänten längs planområdets västra begränsning framgår att samverkan mellan de tre sprickgrupperna ger upphov till riklig blockbildning där enskilda block normalt underskrider 1 m 3, även om det förekommer block av mer betydande storlek (Bild B). Sprickplanen i alla tre grupper är huvudsakligen råa och undulerande/oregelbundna till sin karaktär, utan urskiljbar sprickfyllnad. Det har inte observerats några svaghetszoner eller partier med avvikande bergkvalitet.

11 11 (16) Bild B. Block på uppskattningsvis 6 m 3 i anslutning till bergslänten belägen längs planområdets västra begränsning. 9 Bergteknisk bedömning Stora delar av det stråk av bergblottningar och ytligt berg som är markerat med B i Figur 3 är relativt flackt med förekomster av mer branta partier med bergblottningar som vetter mot öster. I nuläget bedöms det inte föreligga någon risk för bergras eller blockutfall i dessa delar av planområdet. Den bergslänt som begränsar planområdet mot väster utgörs av uppspruckna bergbranter (Bild C) med omfattande ansamlingar av block (talus) vid brantens fot (Bild D). Nivåskillnaden mellan bergkrön och bergfot kan i detta område vara större än 10 m. Blockansamlingarna vid bergfoten är stabila och det har inte noterats några block som saknar påväxt av mossa, vilket skulle indikera recenta blockutfall. Däremot finns det ett antal lösa block i bergbranterna som riskerar att rasa ner inom en inte allt för avlägsen framtid (Bild E). De är dock genomgående mindre än 1 m 3 och kommer alla att fångas upp i befintlig blockslänt. Alla former av markarbeten i anslutning till bergslänter och anslutande rasbranter kan komma att förändra situationen. Det kommer sannolikt att krävas viss bergschaktning enligt detaljplanen; bl.a. kommer den bergknalle som är belägen i nordöstra delen av planområdet att schaktas bort till förmån för en vändplan. Eventuella ytterligare bergschakt i eller i anslutning till området kommer främst att resultera i skärningar som vetter mot öster, vilket med avseende på huvudbergartens gnejsighet och dominerande spricksystem är optimalt i

12 12 (16) stabilitetshänseende. Bergschaktning kommer sannolikt inte att medföra några stabilitetsproblem som kräver andra åtgärder än bergrensning (skrotning), men besiktning av bergsakkunnig skall dock ske efter sprängning och rensning. Eventuellt kan det krävas smärre förstärkningsinsatser i form av bergbultning. Bild C. Bergbrant belägen i anslutning till planområdets västra begränsning (område A i Figur 3). Bild D. Ansamling av block (talus) vid foten av bergbrant i område A (se Figur 3).

13 13 (16) Bild E. Bergbrant i område A (se Figur 3) med block som bedöms rasa ner inom en inte allt för avlägsen framtid. 10 Rekommendationer Ur geoteknisk synpunkt kan planen genomföras under beaktande av nedan angivna rekommendationer. Ur stabilitetssynpunkt bedöms området vara tillfredställande både för befintliga och framtida förhållanden då området i huvudsak utgörs av berg, fastmark samt fast lera. Befintliga bergslänter i eller i anslutning till planområdet bedöms vara stabila och de block som riskerar att falla ner från bergbranten i område A (se Figur 3) kommer att fångas upp i de övre delarna av blockansamlingen vid brantens fot. Blockansamlingen fungerar således som en buffertzon. Det rekommenderas därför att schaktning av bergslänter och associerade blockansamlingar i möjligaste mån begränsas både ur estetisk och ur säkerhetsmässig synpunkt. Är bedömningen att mer omfattande schaktning krävs kommer det sannolikt inte att resultera i stabilitetsproblem som kräver andra åtgärder än bergrensning. Det skall betonas att mer omfattande schaktning med efterföljande bergrensning kan förfula de i dagsläget naturliga bergslänterna. Eventuellt kan förstärkningslösningar övervägas av estetiska skäl. Det rekommenderas därför att bergsakkunnig rådfrågas i samband med detaljprojektering av mer omfattande bergschakt. Alla bergarbeten som genomförs i det aktuella området skall besiktigas av bergsakkunnig. Grundläggning av bostadshus bedöms preliminärt kunna utföras med platta på mark. Detta bör dock studeras vidare i samband med detaljprojektering. I

14 14 (16) detaljprojekteringsskedet kommer det i flertalet fall behöva utföras kompletterande undersökningar för bestämning av grundläggningsmetod mm. Inom planområdet förekommer organisk jord (tex gyttja, mulljord, torv mm) inom låglänta partier mm. Där byggnader skall uppföras inom dessa områden kommer det därför bli aktuellt med urgrävning av denna organiska jord. Vid byggnation skall det beaktas att jordlagren är silthaltiga och därmed flytbenägna och tjälfarliga. Norconsult AB Väg och Bana Geoteknik Mikael Lindström mikael.lindstrom@norconsult.com Bengt Askmar bengt.askmar@norconsult.com

15 15 (16)

16 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

17 Norconsult Fältgeoteknik AB, BOX 8774, GÖTEBORG telefon LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR Ramböll Sverige AB BOX 5343, Göteborg Laboratorieundersökning MB Sektion/borrhål Djup/nivå Benämning Uppdrag Godkänd den Mari Manderstedt Vattenkvot w % Sammanställning av LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR Konflytgräns w L % Blåtjärnsvägen Tjälfarl klass Mtrltyp enl. tab TK Geo 11 Bilaga 1 Anm 1 Uppmätt vy i bh 1,5 mumy (120419) 0,0-0,2 MULLJORD 1 6B Enl.fältgeotekn -0,4 Brun ngt sandig siltig LERA, växtrester A -0,5 Brun ngt siltig SAND, lerskikt B -1,1 Grå rostfläckig siltig TORRSKORPELERA A -1,6 Grå rostfläckig siltig TORRSKORPELERA, sandskikt A -2,3 Brun rostfläckig siltig TORRSKORPELERA A -3,0 Brun rostfläckig siltig TORRSKORPELERA A 4 Uppmätt vy i bh 0,4 mumy (120419) 0,0-0,5 Brun sandig siltig GYTTJA B -1,1 Brun rostfläckig siltig TORRSKORPELERA A -1,6 Grå rostfläckig siltig LERA A -3,0 Grå rostfläckig siltig TORRSKORPELERA A

18 STERBODARNE 1:9 A A A A A B B 1:61 B B 81 1:60 1:59 1:53 Nordskogsvägen B :58 1:50 1:57 1:52 Insjövägen :73 1:55 1:38 1:56 1:29 1:30 1:49 1:51 Blåtjärnsvägen 1:41 1:27 1:28 1:26 1:48 1:75 1:13 1:39 1 1: A, B Norconsult AB Box 8774, Göteborg Tfn

19 Norconsult AB Box 8774, Göteborg Tfn