SVENSK STANDARD SS-EN 849

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-EN 849 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Tryckkärlsstandardiseringen, TKS (1+21) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Gasflaskor Ventiler Specifikation och typprovning Transportable gas cylinders Cylinder valves Specification and type testing Europastandarden gäller som svensk standard. Europastandarden fastställdes som SS-EN 849 och har utgivits i engelsk version. Detta dokument, som ersätter det tidigare, återger i svenskspråkig version. Motsvarigheten och aktualiteten i svensk standard till de publikationer som omnämns i denna standard framgår av Katalog över svensk standard, som ges ut av SIS. I katalogen redovisas internationella och europeiska standarder som fastställts som svenska standarder och övriga gällande svenska standarder. ICS ; ; Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, STOCKHOLM Telefon: Telefax: E-post: sis.sales@sis.se. Internet: Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av TKS. Telefon: Telefax: E-post: tks@sis.se Prisgrupp Q Tryckt i september 2000

2

3 EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN 849 Juli 1996 ICS Nyckelord: gasflaskor, komprimerade gaser, flytande gaser, lösta gaser, gasventiler, konstruktion, funktionsutvärdering, provning av överensstämmelse, märkning Svensk version Gasflaskor Ventiler Specifikation och typprovning Bouteilles à gaz transportables Robinets de bouteilles Spécifications et essais de type Transportable gas cylinders Cylinder valves Specification and type testing Ortsbewegliche Gasflaschen Flaschen-Ventile Spezifikation und Typprüfung Denna standard är den officiella svenska versionen av. För översättningen svarar SIS. Denna europastandard antogs av CEN CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CEN-medlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Central Secretariat: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 1996 CEN Copyright reserverad för CENs medlemmar Ref. Nr. Sv

4 Sida 2 Provläsningsexemplar / Preview Innehållsförteckning Sida Förord... 3 Introduktion Omfattning Normativa hänvisningar Definitioner och symboler Krav på ventiler Prototypprovning av ventil Märkning Provningsrapport Annex A (normativt) Slagprov på ventiler Annex B (informativt) Exempel på provsekvens... 21

5 Sida 3 Förord Denna europastandard har framtagits av den tekniska kommittén CEN/TC 23 Gasflaskor, vars sekretariat handhas av BSI (British Standard Institute). Denna europastandard skall ges status av nationell standard antingen genom publicering av en identisk text eller genom ikraftsättning senast januari 1997, och motstridande nationella standarder skall dras in senast januari Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser anmodas följande länder att anta denna europastandard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. Introduktion Den ökande användningen av komprimerade gaser har medfört en motsvarande ökning av antalet gasflaskor i omlopp i världen. Varje gasflaska är försedd med en ventil för att stänga inne gasen och för att reglera utflödet vid användning. Sådana ventiler överensstämmer normalt med någon standard för deras funktion och säkerhet.

6 Sida 4 Provläsningsexemplar / Preview 1 Omfattning Denna europastandard specificerar kraven på gasflaskventiler och provningsmetoder för att dessa skall bli typgodkända. Denna standard är tillämplig för ventiler som skall monteras i gasflaskor upp till en volym om 150 liter inre totalvolym och som skall släppa igenom komprimerade gaser, kondenserade gaser eller lösta gaser. Denna standard är tillämplig endast för ventiler som manövreras med ventilratt eller nyckel. Standarden är icke tillämplig för ventiler till andningsluftsflaskor, brandsläckare, lågtemperaturutrustning (kryoutrustning) eller gasolflaskor. 2 Normativa hänvisningar Denna europastandard inkluderar krav från andra, daterade eller odaterade, publikationer. Dessa normativa hänvisnignar åberopas vid berörda ställen i standarden, och publikationerna listas här nedan. För daterade hänvisningar gäller att senare tillägg och revisioner av dessa inte är giltiga för föreliggande standard innan de införts genom tillägg eller revision av denna standard. För odaterade hänvisningar är den senaste upplagan av dessa tillämplig för denna standard. SS-EN SS-EN SS-EN 962 SS-ISO 188 SS-ISO 1817 ISO 5145: 1990 Gasflaskor Koniska gängor av typ 25E för anslutning av ventiler till gasflaskor Del 1: Specifikation Gasflaskor Gaser och gasblandningar Del 2: Bestämning av brännbarhet och oxidationsförmåga hos gaser och gasblandningar Gasflaskor Ventilskyddskåpor och ventilkåpor för industriella och medicinska gasflaskor Beräkning, konstruktion och provning Gummi och termoelast Värmeåldring Gummi och termoelast Bestämning av inverkan av vätskor Flaskventilutlopp för gaser och gasblandningar Val och dimensionering 3 Definitioner och symboler För användning i denna standard gäller följande definitioner: 3.1 arbetstryck (p w ) Jämviktstrycket vid 15 C för en full gasflaska 3.2 drifttryck (p o ) Det varierande tryck som föreligger i flaskan under drift 3.3 ventilens provtryck (p vt ) För svårkondenserade gaser: p vt = 1,2 p w För kondenserade och under tryck lösta gaser (t.ex. acetylen): p vt = provtrycket för den flaska där ventilen skall placeras

7 Sida yttre täthet Täthet ut till och/eller in från omgivningen när ventilen är öppen (se figur 1). Läckage in Läckage ut Där p = tryck i flaskan p a = atmosfärstrycket Figur 1 Yttre täthet 3.5 inre täthet Täthet över ventilsätet (läckage ut och/eller in) när ventilen är stängd (se figur 2). Läckage in Läckage ut Där p = tryck i flaskan p a = atmosfärstrycket Figur 2 Inre täthet 3.6 minsta stängningsmoment (T c ) Minsta moment som erfordras för att få inre täthet.

8 Sida 6 Provläsningsexemplar / Preview 3.7 hållfasthetsmoment Största stängningsmoment som ventilen klarar utan att skadas. 3.8 ventilens styrmekanism Handmanövrerat vriddon som stänger och öppnar ventilsätet. 4 Krav på ventiler 4.1 Allmänt Ventiler skall fungera tillfredsställande inom hela det temperaturområde där de skall verka, normalt från -20 C till +65 C. Området kan ibland utökas under korta perioder (t ex vid fyllning). Där högre eller lägre arbetstemperaturer fordras under längre perioder skall köparen specificera ventilkraven därefter. Ventiler skall motstå de mekaniska påkänningar och den kemiska påverkan de kan utsättas för under normal användning. Ventiler skall rengöras så att de fyller kraven för den avsedda användningen. 4.2 Beskrivning och mått En ventil består av: ett ventilhus; en manövermekanism och inre täthetsanordning; en anordning för yttre täthet; anslutning(-ar) för drift (fyllning och uttag); något förbindelsesystem mellan ventilen och gasflaskan; plus i vissa fall: anordning för att skydda mot för högt tryck; ett dykrör; en påskruvad propp eller huv på ventilutloppet för att säkra mot läckage eller för att skydda utloppet; någon flödesbegränsare för att undvika för stor utströmning. Genomloppet i ventilhuset skall vara tillräcklig för det erforderliga flödet utan att otillbörligt försvaga styrkan vid anslutningen ventil/flaska. Håldiametern, vanligen 3,5 mm hos ventiler med en 25E anslutningsgänga (jfr SS-EN 629-1) och 2 mm vid ventiler med 17E gänga, skall kund och leverantör komma överens om. I de fall ventilen skall skyddas med en huv enligt SS-EN 962 skall ventilens mått vara i överensstämmelse med figur 3.

9 Sida 7 r = största radie på ratten R = största radie på ventilhuset r 32,5 mm h 90 mm R 38 mm L 125 mm Anm: h betyder längden av ventilens nedre del när ventilhusets största radie är större än ventilrattens radie. Figur 3 Maximala mått för flaskventiler som skall skyddas av huv 4.3 Material Såväl metalliska som icke-metalliska material i kontakt med gasen skall vara kemiskt och fysikaliskt förenliga med gasen under alla avsedda förhållanden. Att materialen är förenliga med oxygen och andra oxiderande gaser och att materialen och eventuellt smörjmedel har tillräckligt motstånd mot antändning skall visas med lämplig provningsmetod. Ventiler för acetylen kan få tillverkas av kopparbaserade legeringar under förutsättning att kopparinnehållet icke överstiger 70 vikts %. Tillverkaren får icke använda någon metod som kan anrika koppar i ytskiktet. Silverinnehållet i legeringar skall för acetylenventiler begränsas till mellan 43 och 50 vikts % beroende på legeringens sammansättning. Icke-metalliska tätningsmaterial för användning till flaskventiler för luft, syre, oxygen eller syreanrikade gaser skall motstå åldringsprov enligt SS-ISO 188. Icke-metalliska tätningsmaterial för användning till flaskventiler skall motstå korrosionsprov enligt SS-ISO Konstruktion och tillverkning Ventilhus Ventilhuset skall tillverkas enligt en metod som tillförsäkrar att de mekaniska egenskaperna är reproducerbara så att kraven i denna standard, specifikt i punkt 5.4.2, blir tillgodosedda. Hänsyn skall tas till materialens anisotropi Anslutningar Ventiler ansluts vanligen till gasflaskor med en konisk eller parallell hangänga och

10 Sida 8 Provläsningsexemplar / Preview till fyllnings- och förbrukningsutrustning med någon utloppsanslutning i överensstämmelse med en accepterad standard Ventilmanövermekanism Ventilers manövermekanism skall tillverkas av material som motstår mekaniska påkänningar inklusive eventuella dynamiska sådana (t.ex. tryckstötar eller cykliska variationer) samt de driftstemperaturer ventilen kan bli utsatt för i extrema fall. Manövermekanismen skall motstå direkt brandpåverkan enligt Manövermekanismen skall tillfredsställa följande krav: den skall vara oberoende av trycket i gasflaskan; den skall i alla normala fall fungera problemfritt under ventilens livslängd; den skall konstrueras så att den inte kan skruvas bort från ventilhuset med ett vridmoment understigande 40 Nm; den skall utformas så att indikation av ventilläget inte kan ändras utan direkt avsikt; den skall stänga ventilen när den vrids medurs; den skall konstrueras så att smörjmedel, som icke är resistent mot oxygen, icke kommer i kontakt med starkt oxiderande gaser så som definieras i SS-EN 720-2; manövermekanism för acetylenventiler skall konstrueras så de möter kraven i Ventiler för oxygen och kraftigt oxiderande gaser skall ha ett progressivt öppningsförlopp. Fullständigt öppnande skall fordra mer än ett varvs vridning av öppningsmekanismen. För ventiler där det är tekniskt svårt att åstadkomma sådan långsam öppning (t ex membranventiler) skall annat sätt att försena fullt gasflöde installeras Täthet Metoder för att uppnå yttre täthet omfattar: axeltätningar; en eller flera O-ringar; membran; bälgar; andra lämpliga anordningar. Yttre och inre täthet skall åstadkommas så att täthet föreligger inom hela driftsområdet för såväl tryck som temperatur. Yttre täthet skall föreligga för alla lägen av ventilspindeln, från helt öppen till helt stängd samt under manövrering av ventilen. Alla tätningsanordningar skall förbli täta under öppnings- och stängningscykler vid trycket p vt utan att man byter tätningen. Justering är dock tillåten. Lägsta tillåtna övertryck under täthetsprovningen skall vara 0,1 bar. När ventilen inte är avsedd för brandfarliga eller giftiga gaser kan trycket få ökas till 0,5 bar. På kundens begäran kan täthetsprovningen få göras i vakuum. När tätningen innehåller membran eller bälgar får tilläggstätning med axeltätning eller O-ringar förekomma för att öka säkerheten om membran eller bälg förslits eller skadas. Detta gäller särskilt för giftiga gaser.

11 Sida 9 Täthetsproven görs vanligen med luft eller kvävgas. Ventiler avsedda att användas för gaser som är lättare än luft eller som har lätt att tränga igenom tätningar (t.ex. koldioxid) kan utsättas för täthetsprov med helium. För definition av brandfarlig gas se SS-EN 720-2, och för definition av giftig gas se Annex A i ISO 5145; Läckflöde Inre som yttre läckflöde får icke överskrida 6 cm 3 /h vid 20 C och 1013 mbar. För ventil kan läckflödet efter överenskommelse ändras och anpassas för specifik användning t ex för mycket giftiga eller för högrena gaser specificeras till ett lägre värde Vridmoment för manövrering För manuellt manövrerade ventiler med en ventilrattsdiameter om 65 mm skall vridmomentet för stängning till full inre täthet vara 7 Nm eller mindre. För vissa ventiler (t.ex. sådana som manövreras med nyckelverktyg eller är membranventiler) kan ett högre vridmoment få användas. Ventilrattens, eller motsvarande manövreringsanordnings, storlek skall anpassas till det nödvändiga moment som fordras för stängning (se och 5.4.6). Vridmomentet som fordras för fullständigt öppnande och stängande av ventilen skall icke öka nämnvärt under ventilens livslängd (se 5.4.4). 5 Prototypprovning av ventil 5.1 Allmänt Innan någon ventil tas i bruk skall den genomgå typprovning (se 5.2 och 5.3). Ett typgodkännande gäller för en bestämd "familj" av ventiler med samma baskonstruktion. Variationer endast i anslutningar kräver icke förnyad typprovning. Byten av interna komponenter för att tillförsäkra kompatibilitet mellan gas och material (i t ex O-ringar, packningar, membran, ventilspindel eller smörjmedel) utgör typvariationer inom en given familj. Typvariationer inom en familj fordrar att man omprövar de moment där den nya delen förekommer. Ändringar i de grundläggande dimensionerna för komponenter eller ändringar av ventilhusets material utgör bildandet av en ny familj som fordrar ny fullständig typprovning. 5.2 Dokumentation Tillverkaren skall göra följande dokumentation tillgänglig för provningsorganet: en uppsättning ritningar bestående dels av en sammanställningsritning, lista på ingående komponenter, materialspecifikationer och detaljritningar. Alla typvarianter inom en familj skall klart identifieras; beskrivning av ventilen och hur den skall användas och manövreras; information om användningsområde för ventilen (gaser och gasblandningar, tryck, behöver ventilen skyddsanordningar eller inte m.m.). Det skall klart framgå vilka gaser eller gasblandningar som kan användas för varje typvariant av ventilen; certifikat på materialens kompatibilitet alltefter behov.