Förslag till handlingsplaner för Göteborgs Stads kulturprogram gällande områdena konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0122/14 HR-avdelningen och nämndservice Amanda Ramsin Telefon: E-post: Eva Magnusson Telefon: E-post: Förslag till handlingsplaner för Göteborgs Stads kulturprogram gällande områdena konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering Förslag till beslut 1. Kulturnämnden ger, i enlighet med upprättade handlingsplaner för kulturprogrammet, följande uppdrag till förvaltningen: a. Att processleda och samordna stadens arbete med konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering, inom ramen för Göteborgs Stads kulturprogram och i enlighet med direktiv i kulturnämndens reglemente. b. Att utreda möjligheter och konsekvenser avseende en stadsövergripande policy för att erbjuda hållbara ersättningar till konstnärer vid engagemang i stadens verksamheter. c. Att årligen genomlysa ett konstområde i Göteborg avseende rådande förutsättningar och utvecklingsbehov. d. Att i samverkan med Göteborg & Co utarbeta en långsiktig strategi och konkret plan för att kommunicera och marknadsföra Kulturstaden Göteborg. e. Att i samverkan med berörda parter utveckla och samordna stadens gemensamma nätverk för barn och unga. f. Att i samverkan med berörda förvaltningar genomföra en GISkartläggning av barn och ungas aktiviteter med särskilt fokus på delaktighet. g. Att genomlysa barn och ungas lokalbehov bl.a. för kulturskolan och kulturaktiviteter på fritiden. h. Att samordna arbetet med att öka förutsättningar för vidgat deltagande avseende kultur för barn och unga, i samverkan med stadens förvaltningar och bolag, Västra Götalandsregionen, föreningar och ideella sektorn. i. Att i samverkan med berörda förvaltningar och bolag utarbeta en Barnoch ungdomskulturplan för Göteborgs Stad. j. Att i samråd med berörda förvaltningar och bolag ta fram en Kulturplaneringsstrategi som underlag till Stadsutveckling (10)

2 k. Att utveckla kulturkonsekvensanalyser (KKA) och metoder för interkulturell dialog och medborgardelaktighet i ett antal utvecklingsprojekt i staden och återkomma till nämnden med en utvärdering. 2. Kulturnämnden hemställer hos kommunstyrelsen att i kulturnämndens budget för 2016 inberäkna en tillkommande kostnad på tkr för implementering av Göteborgs Stads kulturprogram och genomförande av föreslagna åtgärder i enlighet med upprättade handlingsplaner. 3. Kulturnämnden föreslår att kommunstyrelsen ger stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar och bolag se över kommunala fastighetsägares direktiv i syfte att öka tillgången till stadens lokaler. 4. Kulturnämnden förklarar uppdraget till förvaltningen att definiera kulturell hållbarhet som fullgjort. 5. Kulturnämnden förklarar uppdraget till förvaltningen att ta fram handlingsplaner för Göteborgs Stads kulturprogram som fullgjort. 6. Kulturnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utarbeta handlingsplaner för de återstående strategiska framtidsfrågor som inte behandlats i föreliggande planer i enlighet med Göteborgs Stads kulturprogram. 7. Kulturnämnden ger förvaltningen i uppdrag att se över sammansättningen av styrgruppen för Göteborgs Stads kulturprogram inför kulturåret Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att fastställa Göteborgs Stads kulturprogram. Kulturnämnden beslutade därefter att ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta handlingsplaner för kulturprogrammet inom respektive område konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. I föreliggande handlingsplaner har några av de strategiska framtidsfrågor som anges i Göteborgs Stads kulturprogram brutits ner i konkreta förslag på åtgärder i syfte att nå målen. En handlingsplan har utformats för området konstpolitik med förslag om fyra åtgärder, kulturpolitik med förslag om fem åtgärder och kulturplanering med förslag om två åtgärder. I samband med att kulturnämnden antog former för styrning, ledning och samverkan mellan stadens kulturinstitutioner och kulturhus, fick förvaltningen även i uppdrag att definiera begreppet kulturell hållbarhet inom ramen för arbetet med handlingsplanerna för Göteborgs Stads kulturprogram. Ekonomiska konsekvenser föreslår vissa åtgärder som innebär en engångskostnad för kulturnämnden, men där åtgärden beräknas kunna genomföras inom 1-3 år, som t.ex. projekt som kartläggningar eller utredningar. Andra åtgärder innebär utökad löpande verksamhet för kulturförvaltningen som t.ex. att tillsätta en processledare för Göteborgs Stads kulturprogram, som kan samordna stadens konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. En åtgärd föreslås genomföras och belastas stadsledningskontoret. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 2(10)

3 Totalt föreslås åtgärder för tkr/år. Av detta utgör tkr kostnader för projekt som kan löpa över ett eller flera år, i form av utredningar och kartläggningar m.m tkr utgör kostnader för utökad löpande verksamhet. Åtgärd Kostnad per år (tkr) Ansvarsställe Projekt/Löpande verksamhet Processleda och samordna stadens arbete med konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering Utreda en stadsövergripande policy för att erbjuda hållbara ersättningar till konstnärer vid engagemang i stadens verksamheter Se över kommunala fastighetsägares direktiv i relation till kulturprogrammet och i syfte att öka tillgången till stadens lokaler Årligen genomlysa ett konstområde i Göteborg avseende rådande förutsättningar och utvecklingsbehov Utarbeta en långsiktig strategi och konkret plan för att kommunicera och marknadsföra Kulturstaden Göteborg Utveckla och samordna stadens gemensamma nätverk för barn och unga Genomföra en GISkartläggning av barn och ungas aktiviteter med särskilt fokus på delaktighet Genomlysa barn och ungas lokalbehov bl.a. för kulturskolan och kulturaktiviteter på fritiden. 850 Kulturnämnden Löpande verksamhet 200 Kulturnämnden Projekt under 2016 Ej angett Stadsledningskontoret Projekt under Kulturnämnden Löpande verksamhet 375 Kulturnämnden Löpande verksamhet 300 Kulturnämnden Projekt under Kulturnämnden Projekt under 2016 Ej angett Kulturnämnden Projekt - tidigast under 2017 Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 3(10)

4 Åtgärd Kostnad per år (tkr) Ansvarsställe Projekt/Löpande verksamhet Öka förutsättningar för vidgat deltagande avseende kultur för barn och unga Utarbeta en barn- och ungdomskulturplan för Göteborgs Stad Utarbeta en Kulturplaneringsstrategi som underlag till Stadsutveckling Ej angett Kulturnämnden Projekt - tidigast under Kulturnämnden Projekt under Kulturnämnden Treårigt projekt under Utveckla kulturkonsekvensanalyser och metoder för interkulturell dialog och medborgardelaktighet 300 Kulturnämnden Treårigt projekt under Total summa: Kulturnämndens tillkommande kostnader år 2016 avseende föreslagna åtgärder uppgår således till tkr. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden hemställer till kommunstyrelsen om en utökad budgetram för 2016 med motsvarande summa. Barnperspektivet Fler av de åtgärder som föreslås har som syfte att främja just barn och ungas tillgång till kultur, men även barns och ungas delaktighet och medverkan i olika processer. Kulturpolitiska arbetsgruppen har valt att helt utgå från målgruppen barn och unga 0-18 år i enlighet med FN:s barnkonvention. och Kultur i Väst har arkitekturkonsulenter för barn och unga som i samverkan med andra förvaltningar och bolag i staden utvecklar metoder för barns och ungas delaktighet och inflytande inom stadsutveckling och i utveckling av den fysiska miljön. I samband med stadens utbyggnad och pågående utveckling finns ett stort och ökat behov att genomföra barnkonsekvensanalyser (BKA) och även andra processer som syftar till att involvera barn och unga i stadsutvecklingen. Idag upphandlas konsulter för att göra genomföra BKA i staden, vilket innebär en risk att viktig kunskap och erfarenhet försvinner med konsulten efter genomfört uppdrag. Förvaltningen upplever, i många fall, att strukturerade former för samverkan saknas mellan stadens förvaltningar och bolag kring barns och ungas delaktighet och BKA. För att på bästa sätt nyttja den kunskap och erfarenhet som redan finns på området, för att främja erfarenhetsutbyte och säkerställa kvaliteten på de metoder som används, bör samverkan utvecklas och formaliseras. Förutsättningar att bibehålla kunskap och erfarenhet kring dessa frågor inom stadens verksamheter bör öka. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 4(10)

5 har genom avdelningen Fri konst och kultur lång erfarenhet och bred kunskap om frågor rörande barn och ungas delaktighet och inflytande samt metoder inom området. har även genom t.ex. nätverken för kultursamordnare KULF/KULIS möjlighet att förmedla skolklasser med barn eller unga, samt även unga vuxna, när synpunkter och erfarenheter från dessa målgrupper behövs. s resurser kan och bör nyttjas mer inom staden för dessa frågor, och samverkan i staden kring barnperspektivet i stadens utveckling bör utvecklas och formaliseras. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet Återgärder i handlingsplanerna är tillsammans tänkta att gynna alla medborgare och besökare oavsett könstillhörighet och bakgrund. Särskilt viktigt är att samordna och utveckla metoder för interkulturell dialog och medborgarinflytande, vilket har stor bäring för att utveckla en jämställd stad där många röster och perspektiv kan komma till tals och delta i utvecklingsprocessen. Miljöperspektivet Handlingsplanerna, med de åtgärder som föreslås, skapar tillsammans goda förutsättningar för att utveckla en attraktiv livsmiljö i staden, en hållbar stad för konst, kultur och för människor att trivas och leva ett gott liv i. Omvärldsperspektivet Processledaren för stadens kulturprogram ska arbeta med att förankra programmet och dess handlingsplaner i förvaltningen och inom staden samt arbeta tillsammans med regionen. Kunskap och erfarenheter från liknande strategiska arbeten i omvärlden ska hämtas in tillsammans med resultat från konsument- och medborgarservices omvärldsbevakning. Samverkan Handlingsplanerna har utarbetats i samverkan med representanter för stadens fackförvaltningar, stadsdelsförvaltningar, stadsledningskontor samt aktörer inom Göteborgs fria kulturliv. Bilagor: 1. Förslag till handlingsplan för konstpolitik. 2. Förslag till handlingsplan för kulturpolitik. 3. Förslag till handlingsplan för kulturplanering. 4. Organisationsschema för framtagande av handlingsplaner 5. Förteckning över deltagare per arbetsgrupp. 6. Övergripande projektplan för framtagande av handlingsplaner 7. Länk till Göteborgs Stads kulturprogram >> Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 5(10)

6 Ärendet Kommunfullmäktige beslutade att fastställa Göteborgs Stads kulturprogram. Kommunfullmäktige beslutade vidare att ge kulturnämnden i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder/styrelser utarbeta handlingsplaner med konkreta åtgärder och förslag till hur de strategiska framtidsfrågorna som anges i programmet ska förverkligas. Kulturnämnden beslutade därefter att ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till hur handlingsplaner för kulturprogrammet ska utformas och hur arbetet ska organiseras. Uppdraget redovisades då kulturnämnden antog en arbetsordning och godkände mallar för utformning av handlingsplanerna inom respektive område konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. I föreliggande handlingsplaner har några av de strategiska framtidsfrågor som anges i Göteborgs Stads kulturprogram brutits ner i konkreta förslag på åtgärder i syfte att nå målen. En handlingsplan har utformats för respektive område konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering i enlighet med bilaga 1, 2 och 3. I samband med att kulturnämnden fattade beslut om organisation och former för styrning, ledning och samverkan mellan stadens kulturinstitutioner och kulturhus, fick förvaltningen även i uppdrag att definiera begreppet kulturell hållbarhet inom ramen för arbetet med handlingsplanerna för Göteborgs Stads kulturprogram. Bakgrund Kulturnämnden har på kommunfullmäktiges uppdrag genomfört en revidering av stadens tidigare Kulturpolitiska strategi som antogs Det styrande dokumentet heter numer Göteborgs Stads kulturprogram och antogs av kommunfullmäktige Programmet är styrande för stadens samtliga verksamheter. Kulturprogrammet beskriver vad Göteborgs Stad ska uppnå för att utvecklas till en ledande stad inom konst, kultur och evenemang. Kulturprogrammet ger en färdriktning och ska vara ett stöd för förvaltningar och bolag i arbetet med att utveckla staden. Programmet tar dock inte ställning till hur detta ska genomföras, utan anger mål och strategiska framtidsfrågor för arbetet. En handlingsplan har utformats för respektive område konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering där några av kulturprogrammets strategiska framtidsfrågor har brutits ner i konkreta förslag på åtgärder i syfte att nå målen. Definition av kulturell hållbarhet inom hållbar utveckling I samband med att kulturnämnden fattade beslut om organisation och former för styrning, ledning och samverkan mellan stadens kulturinstitutioner och kulturhus, fick förvaltningen i uppdrag att definiera begreppet kulturell hållbarhet inom ramen för arbetet med handlingsplanerna för Göteborgs Stads kulturprogram. Begreppet hållbar utveckling blev allmänt känt genom arbetet inom Världskommissionen för miljö och hälsa, den s.k. Brundtlandkommissionen, som FN tillsatte i mitten av 1980-talet. Kommissionens rapport Vår gemensamma framtid definierar hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Rapporten hävdar att hållbar social utveckling och ekonomisk tillväxt är omöjligt att uppnå om miljön förstörs och naturresurser överexploateras. Hållbar utveckling består Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 6(10)

7 härigenom av tre dimensioner: ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet i samspel med varandra. UNESCO tillsatte därefter i början av 90-talet en Världskommission för kultur och utveckling, med inspiration av Brundtlandskommissionens arbete. Kommissionens rapport Vår skapande mångfald visar att även kultur är en avgörande faktor för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling i ett hela-staden-perspektiv Göteborgs Stads kulturprogram tillämpar hållbar utveckling i ett hela-staden-perspektiv, som utgår från hållbar utveckling i fyra dimensioner: ekonomisk, ekologisk, social och kulturell hållbarhet som är ömsesidigt beroende av varandra. Kulturell hållbarhet Kulturell hållbarhet består i sin tur av områdena konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering och förutsätter interkulturell dialog. Varje område har egna syften och mål, samt kräver egna strategier och åtgärder. Samtidigt är de beroende av och samspelar med varandra för hållbar utveckling i ett kulturellt perspektiv. Med kulturell hållbarhet avser kulturförvaltningen ett förhållningssätt som: Hävdar konstens integritet, oberoende och egenvärde. Främjar konstnärlig yttrandefrihet och kvalitet. Skapar goda och hållbara villkor för konsten och konstnärerna. Ökar den sociala sammanhållningen. Stimulerar människors lust, motivation och möjlighet att ta del av konst och kultur. Främjar delaktighetskultur och stimulerar till eget skapande. Värnar, vårdar, tillgängliggör och utvecklar kulturarvet. Förstärker arbetet för demokrati och jämlikhet. Skapar en attraktiv livsmiljö i staden. Gör stadens karaktär och historia tydlig. Skapar goda förutsättningar för hållbar stadsutveckling i ett hela-stadenperspektiv. Ökar möjligheten till medborgarinflytande över den fysiska miljön. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 7(10)

8 Arbetsordning för framtagande av handlingsplaner Förvaltningen har för ledning av arbetet med handlingsplanerna inrättat en styrgrupp. Styrgruppen består av förvaltningsdirektör, utredningsledare och sekreterare från kulturförvaltningen samt representanter för stadsledningskontoret, stadsbyggnadskontoret och park- och naturförvaltningen samt stadsdelsförvaltning Östra Göteborg. Styrgruppens uppgift har varit att utse deltagare i arbetsgrupperna konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. Styrgruppen har även utsett ordförande i respektive grupp, upprättat en tidplan för arbetet och ansvarat för uppföljning och avstämning. Antalet deltagare i varje arbetsgrupp har uppgått till ca 10 personer som representerar förvaltningar, fria kulturlivet och olika verksamhetsområden inom kulturförvaltningen. Detaljerad deltagarlista förtecknas i bilaga 5. Stadens har sedan tidigare redan existerande arbetsgrupper som tillkommit med anledning av den övergripande biblioteksplanen och den kulturhusutredning som genomförts. Dessa grupper har sammankopplats med arbetsgrupperna för handlingsplanerna för att på så sätt uppnå en samsyn och ett samarbete kring stadens framtida kulturpolitik och kulturplanering. Ett organisationsschema för arbetet med framtagande av handlingsplaner, framgår av bilaga 4 och en övergripande tidsplan för arbetet visas i bilaga 6. Sammanfattning av respektive handlingsplan Handlingsplanerna utgår från områdena konstpoltitik, kulturpolitik och kulturplanering i kulturprogrammet samt varje områdes mål, syfte och strategiska framtidsfrågor. Handlingsplanerna förhåller sig även till programmets övergripande perspektiv hållbar utveckling ur ett hela-staden-perspektiv, ekonomiskt perspektiv, interkulturellt perspektiv, barnperspektiv och omvärldsperspektiv. Handlingsplanerna bryter ner kulturprogrammets strategiska frågor till konkreta förslag på åtgärder i syfte att uppfylla programmets mål. Varje åtgärd beskrivs utifrån syfte med åtgärden, ansvar för genomförande, uppskattade kostnader och förslag på finansiering, samt tidsplan och eventuell koppling till andrastyrande dokument, planer och strategier m.m. Konstpolitik Den konstpolitiska handlingsplanen inom Göteborgs Stads kulturprogram föreslår fyra huvudåtgärder: 1. Hållbara ersättningar till konstnärer engagerade av Göteborgs Stad 2. Översyn av kommunala fastighetsägares direktiv i relation till kulturprogrammet och öka tillgången till stadens lokaler 3. Genomlysningar av de olika konstområdena 4. Kommunicera Kulturstaden Göteborg Dessa fyra åtgärder syftar till att på olika sätt möjliggöra, förenkla och stimulera konstnärlig verksamhet i Göteborg. En genomgående tanke är att åtgärderna ska förverkligas med principen om hållbarhet som grund och erbjuda ett rikt konstliv av hög kvalitet samtidigt som konstens egenvärde hävdas. Förslagen är omfattande och kräver ytterligare utredningar. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 8(10)

9 Kulturpolitik Den kulturpolitiska handlingsplanen inom Göteborgs Stads kulturprogram föreslår fem huvudåtgärder: 1. Utveckla och samordna stadens gemensamma nätverk för barn och unga. 2. Genomföra en GIS-kartläggning av barn och ungas aktiviteter med särskilt fokus på delaktighet. 3. Utifrån ovan nämnda åtgärder, genomlysa barn och ungas lokalbehov bl.a. för kulturskolan och kulturaktiviteter på fritiden. 4. Öka förutsättningar för vidgat deltagande avseende kultur för barn och unga. 5. Utarbeta en barn- och ungdomskulturplan för Göteborgs Stad. Arbetsgruppen har valt att fokusera på målgruppen barn och unga i staden. Efter att pågående nätverk inom kultur för barn och unga har samordnats föreslås en karläggning av barns och ungas aktiviteter genomföras kopplat till geografin genom en GISkartläggning i stadens gemensamma system Infovisaren. Därefter kan en analys om hur barn och ungas tillgång till kultur fördelar sig i staden, för att kunna genomföra riktade åtgärder utifrån resultatet. Slutligen föreslås att en Barn- och ungdomskulturplan utarbetas för Göteborgs Stad i samverkan med Göteborgs stadsdelsförvaltningar och Västra Götalandsregionen. Kulturplanering Handlingsplanen för kulturplanering inom Göteborgs Stads kulturprogram föreslår två huvudåtgärder: 1. Att kulturnämnden utvecklar en kulturplaneringsstrategi som kan utgöra underlag inom Stadsutveckling 2035, tillsammans med park- och naturnämndens grönstrategi, trafiknämndens trafikstrategi samt stadsbyggnadskontorets och fastighetsnämndens strategi för utbyggnadsplanering. 2. Utveckla kulturkonsekvensanalys (KKA) för att kartlägga kulturella värden på en plats eller inom ett område, samt som stöd i arbetet att utveckla lokala kulturplaner och för att stärka kulturperspektivet i befintliga konsekvensanalyser BKA och SKA. Arbetsgruppen har fokuserat på den strategiska framtidsfrågan att infoga kulturplanering som en integrerad del av stadsutveckling och planeringsprocessen. Om detta lyckas, skapas även goda förutsättningar för övriga strategiska frågor som att: utveckla och skapa förutsättningar för permanenta, icke-permanenta och spontana mötesplatser, sociala och kulturella knutpunkter; förstärka och utveckla stadens gröna, blå och urbana strukturer; optimera den fysiska och mentala tillgängligheten till stadens rum. Den sista strategiska framtidsfrågan att: utveckla lokala kulturplaner för områden i staden, berörs också av förslaget i och med att kulturplaneringsstrategin tillsammans med KKA syftar till att vara ett stöd och en metod för detta arbete. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 9(10)

10 Behandlade strategiska framtidsfrågor Av de strategiska framtidsfrågor som kulturprogrammet anger för konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering syftar ovan nämnda åtgärder till att: Stärka infrastrukturen Stärka finansieringen för konsten och konstnärerna Förstärka kommunikation och marknadsföring Utveckla barns och ungas inflytande och delaktighet. Utveckla kulturella nätverk avseende kultur för barn och unga Öka tillgängligheten avseende kultur för barn och unga Infoga kulturplanering som en integrerad del av planprocessen Utveckla och skapa förutsättningar för permanenta, icke-permanenta och spontana mötesplatser och sociala och kulturella knutpunkter Förstärka och utveckla stadens gröna, blå och urbana strukturer Optimera den fysiska och mentala tillgängligheten till stadens rum Utarbeta lokala kulturplaner för stadens olika områden avseende stöd för arbetet Framtida planering inför Kulturåret 2016 Ett samarbete har inletts med Göteborg & Co med anledning av Kulturåret 2016 inom stadens Jubileumssatsning. Förvaltningen föreslås få i uppdrag att utarbeta handlingsplaner för de återstående strategiska framtidsfrågor som inte behandlats i föreliggande planer i enlighet med Göteborgs Stads kulturprogram. Förvaltningen föreslås även få i uppdrag att se över sammansättningen av styrgruppen för Göteborgs Stads kulturprogram inför kulturåret GÖTEBORGS STADS KULTURFÖRVALTNING Anna Rosengren förvaltningsdirektör Tatjana Marin Kartal avdelningschef Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 10(10)

11 BILAGA 1 HANDLINGSPLAN INOM KONSTPOLITIK Göteborgs Stads kulturprogram Kulturstrategiskt mål Göteborgs Stads kulturpolitiska mål inom konstpolitik är att: Skapa goda och hållbara villkor för konsten och konstnärerna Syfte Stadens konstpolitik ska: Hävda konstens integritet, oberoende och egenvärde Främja konstnärlig yttrandefrihet och kvalitet Strategiska frågor Stärka infrastrukturen Utveckla internationellt, nationellt och regionalt konst- och kulturutbyte Utöka lokalt samarbete Stärka finansieringen 1

12 Åtgärd 1 1. Hållbara ersättningar till konstnärer engagerade av Göteborgs Stad Åtgärd och syfte Syftet är att skapa goda och hållbara villkor för konsten och konstnärerna genom att införa ett förhållningssätt och en policy som grundar sig på principen om hållbarhet. Därmed kan konstens integritet och konstnärlig kärnverksamhet värnas. Hållbara villkor är en förutsättning för en jämlik arbetsmarknad. Åtgärden innebär att kartlägga befintliga avtal och rekommendationer om ersättningsnivåer till konstnärer inom de olika konstområdena. Statliga och regionala instanser fordrar redan idag att uppdragstagare följer avtal med branschorganisationer. Policyn bör i en första fas gälla Göteborgs Stad som arbetsgivare, dvs. stadsdelsförvaltningar, fackförvaltningar och bolag samt för organisationer som beviljas verksamhetsstöd från kulturnämnden. Detta kräver en långsiktig satsning som exempelvis bör införas över en femårsperiod. Därefter bör policyn utvecklas att gälla alla stödformer. Åtgärden kräver fördjupad analys vad gäller fr.a. stadsdelarnas nuvarande arbetssätt för arvodering av konstnärer och hur en framtida modell kan utformas. Modellen måste även utformas så att kulturnämndens stöd kan säkerställa avtalsenliga och rekommenderade ersättningar. En översyn av förvaltningens nyckeltal bör ske i syfte att följa upp antalet arrangemang och åtgärder med hållbara förutsättningar, till skillnad från att endast kvantitativt följa upp arrangemang och besök. Åtgärden innebär att Göteborg kan profilera sig som en av få städer som infört ett hållbart och rättvist system för ersättning till konstnärer. Bedömningen är att åtgärden stärker samtliga perspektiv: Hållbar utveckling i ett hela-staden-perspektiv: Åtgärden minskar skillnader mellan inner- och ytterstad, stärker hela Göteborg som kulturstad och ger en hållbar arbetsmarknad för den konstnärliga sektorn. Ekonomiskt perspektiv: Konstlivet är en växande arbetsmarknad och arbetsrättsliga regler ska gälla även inom kulturområdet. Åtgärden bidrar till att staden kan slå vakt om den redan etablerade konsten och samtidigt attrahera ny konstnärlig kompetens, vilket i synnerhet stimulerar ekonomin i den allt viktigare kreativa sektorn men även i stadens ekonomi som helhet. Interkulturellt perspektiv: Åtgärden kan gagna ett brett och mångfacetterat kulturliv där en kulturell, social och ekonomisk bakgrund inte hindrar ett yrkesval inom konst och kultur. 2

13 Barnperspektiv: En stor del av kulturlivet riktar sig till barn och det finns många skäl att ytterligare stärka detta utbud. Ett yrkesval inom konstlivet ska också kunna innebära möjligheter att vara förälder. Omvärldsperspektiv: Göteborg kan profilera sig som en unik kommun i målsättningen att arvodera konstlivet avtalsenligt. Åtgärden ligger i linje med stadens övriga strävan efter Fairtrade och rättvisetänk. Göteborgs stad blir mer attraktiv som konst- och kulturstad. Ansvariga föreslås ges i uppdrag att utreda åtgärden vidare. Intentionen är sedan att varje kommunal förvaltning och bolag därefter bär ansvar att implementera åtgärden genom att följa stadens förhållningssätt och policy. Kostnad och finansiering Kostnaden för fortsatt utredning uppskattas till 200 tkr. Kostnaden föreslås belastas kulturnämnden inom ramen för Göteborgs Stads kulturprogram. Utredningen behöver belysa ekonomiska konsekvenser och även föreslå finansieringsmodeller. Tidsplan Utredningsuppdraget beräknas kunna redovisas kulturnämnden senast september Koppling till andra program/planer/styrdokument Budget för Göteborgs Stad Göteborgs Stads folkhälsoprogram Miljöprogram för Göteborgs Stad Dialog och samarbete - ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande På väg mot ett Göteborg för alla - Om minskade skillnaders betydelse för social hållbarhet och god folkhälsa, skrift om social hållbarhet, Göteborgs Stad, social resursförvaltning,

14 Åtgärd 2 2. Se över kommunala fastighetsägares direktiv i relation till kulturprogrammet samt öka tillgången till stadens lokaler Åtgärd och syfte Åtgärden är att implementera kulturprogrammet i stadens förhållningssätt vad gäller fastighetsfrågor. Syftet är att värna kulturella värden och infrastrukturen för konstnärlig produktion. Det finns idag konstnärliga kluster och andra verksamheter som hotas av stadens kortsiktiga och snäva ekonomiska intressen. Kommunala fastighetsägares direktiv bör därför ses över i relation till kulturprogrammet. Åtgärden kan också leda till effektivare resursutnyttjande avseende lokaler för stadens konst- och kulturliv. Ökad samverkan mellan det fria kulturlivet och stadens olika aktörer samt mellan kommunala, regionala och statliga institutioner bör eftersträvas. Syftet är att stärka infrastrukturen för konstnärlig verksamhet och öka samarbete, spridning av och tillgängligheten till kulturaktiviteter. Åtgärden går ut på att ge stadsledningskontoret i uppdrag att se över kommunala fastighetsägares direktiv i relation till kulturprogrammet, samt öka koordineringen av möjligheter och behov. Bakgrunden är att det idag finns en ökande obalans mellan allt högre hyror och kulturstöd som inte utvecklas i samma takt. Detta är ett strukturellt problem som även drabbar stadens egna kulturinstitutioner. Bedömningen är att åtgärden stärker samtliga perspektiv: Hållbar utveckling i ett hela-staden-perspektiv: Åtgärden minskar skillnader mellan inner- och ytterstad, stärker hela Göteborg som kulturstad och ger en hållbar infrastruktur för den konstnärliga sektorn. Ekonomiskt perspektiv: Ett maximalt utnyttjande av kommunala resurser får positiva effekter på ekonomin. Ökade lokalkostnader motverkar möjligheter till konstnärlig produktion och minskar det kulturella utbudet. Interkulturellt perspektiv: Åtgärden kan gagna ett brett och mångfacetterat kulturliv där alla oavsett kulturell, social och ekonomisk bakgrund har tillgång till infrastrukturella resurser inom konst och kultur. Barnperspektiv: Ökad tillgång till lokaler kan ge ökad tillgång till kulturella upplevelser och även till eget deltagande inom kultur. Omvärldsperspektiv: Åtgärden kan medverka till att minska segregationen genom att möjliggöra för konstnärer och olika kulturverksamheter att disponera lokaler i alla stadsdelar. 4

15 Ansvariga Stadsledningskontoret föreslås ges i uppdrag att i samråd med kulturförvaltningen utreda, processleda och följa upp åtgärden. Stadens förvaltningar och bolag har därefter ansvaret att implementera åtgärden i respektive verksamhet. Kostnader och finansiering Kostnaden för utredning föreslås finansieras av stadsledningskontoret. Tidsplan Utredningsuppdraget föreslås redovisas till kommunstyrelsen senast juni Koppling till andra program/planer/styrdokument Budget för Göteborgs Stad Göteborgs Stads folkhälsoprogram Miljöprogrammet Dialog och samarbete - ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande På väg mot ett Göteborg för alla - Om minskade skillnaders betydelse för social hållbarhet och god folkhälsa, skrift om social hållbarhet, Göteborgs Stad, social resursförvaltning,

16 Åtgärd 3 3. Genomlysningar av de olika konstområdena Åtgärd och syfte Åtgärden är att se över villkor och förutsättningar för de olika konstområdena i Göteborg. Spridning och deltagande, tillgänglighet och fördelning av resurser i staden behöver ses över regelbundet. Konstnärlig produktion, möjligheter till möten och publikrelationer blir viktiga att kartlägga utifrån styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter. Genomlysningar av det här slaget har gjorts tidigare inom konst och konsthantverk, design, musik och scenkonst gjordes en översyn av förutsättningarna för danskonsten i Göteborg som kan fungera som modell. Åtgärden kräver utrednings- och kommunikationsresurser. Genomlysningarna ska förhålla sig till samtliga perspektiv: Hållbar utveckling i ett hela-staden-perspektiv Ekonomiskt perspektiv Interkulturellt perspektiv Barnperspektiv Omvärldsperspektiv Ansvariga ges i uppdrag att genomlysa konstområden i Göteborg. Kostnader och finansiering Kostnad per genomlysning uppskattas till 150 tkr. Kostnaden föreslås belastas kulturnämnden inom ramen för Göteborgs Stads kulturprogram. Samfinansiering med Västra Götalandsregionen bör undersökas. Tidsplan Det är rimligt att genomföra en genomlysning per år. Koppling till andra program/planer/styrdokument Budget för Göteborgs Stad Kulturstrategi för Västra Götalandsregionen 6

17 Åtgärd 4 4. Kommunicera Kulturstaden Göteborg Åtgärd och syfte Göteborg har potential att kommuniceras som Kulturstaden Göteborg. Syftet är att öka tillgängligheten till kultur genom bl.a. ökad kommunikation. Både kulturförvaltningens och det fria kulturlivets resurser för kommunikation är otillräckliga. Staden behöver ett en långsiktig strategi och konkret plan för kommunikation och marknadsföring i syfte att öppna dörrarna till det rika kulturutbud som finns i Göteborg, men som ofta är ganska osynligt, åtminstone för ovana kulturkonsumenter. Åtgärden kräver resurser för att skapa en övergripande kommunikationsplan för konstlivet i Göteborg. Kommunikationsplanen för Kulturstaden Göteborg ska förhålla sig till samtliga perspektiv, dock är det interkulturella perspektivet och barnperspektivet särskilt viktiga: Hållbar utveckling i ett hela-staden-perspektiv Ekonomiskt perspektiv Interkulturellt perspektiv Barnperspektiv Omvärldsperspektiv Ansvariga bör ges i uppdrag att, i samverkan med Göteborg & Co, kommunicera Kulturstaden Göteborg. Kostnader och finansiering Kostnaden för en kommunikatör på kulturförvaltningen för Kulturstaden Göteborg uppskattas till 375 tkr/år. Kostnaden föreslås belasta kulturnämnden. Kostnader för kommunikationsarbetet i Göteborg & Co föreslås belasta bolaget. Tidsplan En utarbetad kommunikationsplan föreslås implementeras under Kulturåret Koppling till andra program/planer/styrdokument Budget för Göteborgs Stad Kulturstrategi för Västra Götalandsregionen 7

18 BILAGA 2 HANDLINGSPLAN FÖR KULTURPOLITIK Göteborgs Stads kulturprogram Kulturstrategiskt mål Göteborgs Stads kulturpolitiska mål inom kulturpolitik är att: Främja delaktighet, interkulturell dialog och människors lust och motivation att ta del av och utöva konst och kultur. Stadens kulturpolitik ska: Öka den sociala sammanhållningen. Syfte Stimulera människors lust och motivation att ta del av konst och kultur. Främja delaktighetskultur och stimulera till eget skapande. Värna, vårda, tillgängliggöra och utveckla kulturarvet. Kraftfullt förstärka arbetet för demokrati och jämlikhet. Strategiska frågor Utveckla och förnya kulturella mötesplatser. Öka och vidga delaktighet och deltagande. Utveckla barns och ungas inflytande och delaktighet. Öka samverkan med andra politikområden. Utveckla kulturella nätverk. Öka tillgängligheten. Stödja kulturella och kreativa näringar. Förstärka kommunikation och marknadsföring. 1

19 Åtgärd 1 1. Utveckla och samordna stadens gemensamma nätverk kring barn och unga Förslaget är att inventera pågående nätverk kring kultur för barn och unga i syfte att samordna och kraftsamla arbetet och på så sätt nå en mer jämlik situation för barn och unga i hela staden. Några exempel på nätverk är KULF, KULIS samt Barn och Ungagruppen på stadsledningskontoret. Åtgärden innebär en kartläggning över pågående nätverk kring barn och unga i staden, inklusive kulturföreningar och andra ideella föreningar och samordna dessa. En samordnare/processutvecklare behöver genomföra kartläggningen, skapa gemensamma kontaktytor och vara motor i utvecklingsarbetet i det gemensamma nätverket. Ansvariga föreslås inventera nätverken i samverkan med andra aktuella aktörer som social resursförvaltning, som samordnar arbetet med Hela staden socialt hållbar samt Västra Götalandsregionen. Stadens övriga förvaltningar och bolag biträder kulturförvaltning i denna inventering. Kostnader och finansiering Kostnaden för en samordnare/processutvecklare omfattande 20/40 under 2016 uppskattas till 300 tkr. Kostnaden föreslås belastas kulturnämnden inom ramen för Göteborgs Stads kulturprogram. Åtgärd 2 2. Genomföra en GIS kartläggning av barn och ungas aktiviteter med särskilt fokus på delaktighet Åtgärd och syfte Förslaget är att genomföra en kartläggning av institutioner, aktiviteter och övrigt kulturutbud för barn och unga genom en GIS-kartläggning och Infovisaren. Syftet är att synliggöra om barn- och unga har en jämlik tillgång till kultur i hela staden samt lika möjligheter att vara delaktiga. Syftet är vidare få ett underlag för framtida satsningar och dessutom ska begreppet delaktighet definieras samt beskrivas utifrån olika aspekter av begreppet. 2

20 Ansvariga får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadskontoret och stadsdelsförvaltningarna genomföra en GIS-kartläggning med analys- och begreppsdiskussion. Kostnader och finansiering Kostnaden för samordnare/processutvecklare omfattande 20/40 under 2016 uppskattas till 300 tkr. Kostnaden föreslås belastas kulturnämnden inom ramen för Göteborgs Stads kulturprogram. Åtgärd 3 3. Genomlysning av barn och ungas lokalbehov bl.a. för kulturskolan och kulturaktiviteter på fritiden Åtgärd och syfte Förslaget är att utifrån ovanstående kartläggning och andra undersökningar studera de områden där barn och unga har ett lågt deltagande eller inga möjligheter att delta, och identifiera lokalbehov i syfte att öka eller förbättra tillgången till kultur och ett mer jämlikt deltagande. Ansvariga i samarbete med stadsledningskontoret och övriga berörda aktörer. Kostnader och finansiering Kostnaden kan inte beräknas innan arbetet i åtgärd 1 och 2 har genomförts. Åtgärden beräknas kunna genomföras tidigast under

21 Åtgärd 4 4. Öka förutsättningarna för vidgat deltagande avseende kultur för barn och unga Åtgärd och syfte Förslaget är att öka förutsättningar som t.ex. öppettider, tillgång till personal och spelplatser samt olika tillgänglighetsaspekter, i syfte att kulturen ska vara fri och öppen för alla barn och ungdomar oavsett vem man är eller var man bor, samt utifrån medborgarnas efterfrågan. Ansvariga föreslås samordna arbetet. Stadens förvaltningar och bolag bistår förvaltningen i arbetet och ansvarar för sina verksamheter. Samverkan föreslås ske med föreningar och den ideella sektorn samt med Västra Götalandsregionen. Kostnader och finansiering Kostnader för ökade förutsättningar kan inte beräknas innan genomlysning i åtgärd 3 har genomförts. Åtgärden beräknas kunna genomföras tidigast under Åtgärd 5 5. Utarbeta en barn och ungdomskulturplan för Göteborg Stad kopplad till Hela staden socialt hållbar Åtgärd och syfte Förslaget är att utarbeta en barn- och ungdomskulturplan i syfte att beskriva hur arbetet med barn och unga i stadens ska organiseras, hur barn och unga ska involveras och hur ansvaret ska fördelas. Planen bidrar till att upprätta kommunikationen i dessa frågor med omvärlden som t.ex. regionen. Ansvariga ansvarar för att i samverkan med berörda förvaltningar/bolag ta fram en barn- och ungdomskulturplan med start

22 Kostnader och finansiering Kostnaden för en planeringsledare med omfattning 20/40 under 2016 uppskattas till 300 tkr. Kostnaden föreslås belastas kulturnämnden inom ramen för Göteborgs Stads kulturprogram. Övergripande perspektiv Bedömningen är att åtgärderna stärker samtliga perspektiv. Hållbar utveckling i ett hela staden perspektiv Åtgärderna stämmer väl överens med stadens arbete utifrån rapporten Livsstil och hälsa på lika villkor 2014 av social resursförvaltning. Ekonomiskt perspektiv Åtgärd 1 och 2 bekostas av förvaltningen och gemensamma medel från staden för utveckling utifrån Hela staden socialt hållbar. När insatser samordnas kan en effektivare användning av personella resurser uppstå och mer insatser till målgruppen barn och unga kan förverkligas. Fler erbjudande och insatser kan erbjudas målgruppen om parallell planering undviks. Interkulturellt perspektiv Åtgärderna innebär en breddning i det mångkulturella arbetet med föreningar. Barnperspektiv Fokus för hela handlingsplanen för kulturpolitik är målgruppen barn och unga i Göteborg i ålderspannet 0 18 år i enlighet med barnkonventionen. Omvärldsperspektiv Att utbyta, samla, dokumentera och sprida erfarenheter tillsammans i staden och regionen ökar chanserna för barn och unga att få en lika god tillgång till kultur. 5

23 Kopplingar till andra program/strategier/planer Barnkonventionen Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, rapport 2014, social resursförvaltning Biblioteksplan Göteborgs Stad Rätten att delta i kulturlivet baserat på Västra Götalandsregionens kulturstrategi Barn- och ungdomskulturplaner Kultur i Väst 6

24 BILAGA 3 HANDLINGSPLAN FÖR KULTURPLANERING Göteborgs Stads kulturprogram Kulturstrategiskt mål Göteborgs Stads kulturpolitiska mål inom kulturplanering är att: Skapa en attraktiv livsmiljö i staden. Stadens kulturplanering ska: Syfte Tydliggöra stadens karaktär och historia. Skapa goda förutsättningar för hållbar utveckling. Öka göteborgarens möjlighet till inflytande över den fysiska miljön. Strategiska frågor Infoga kulturplanering som en integrerad del av planprocessen. Utarbeta kulturplaner för stadens olika områden. Utveckla och skapa förutsättningar för permanenta, icke-permanenta och spontana mötesplatser och sociala och kulturella knutpunkter. Förstärka och utveckla stadens gröna, blå och urbana strukturer. Optimera den fysiska och mentala tillgängligheten till stadens rum. 1

25 Åtgärd 1 1. Utarbeta Göteborgs Kulturplaneringsstrategi I Göteborgs Stads budget 2016 framgår att kulturplanering ska vara en naturlig del i planprocessen och de rumsliga kulturstråken ska utvecklas. Av Göteborgs Stads kulturprogram framgår vad som måste prioriteras för att Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst och kultur samt en hållbar stad att trivas och leva ett gott liv i. För att kulturplanering ska kunna implementeras i staden behövs en kulturplaneringsstrategi som anger hur detta kan genomföras genom konkreta strategier utifrån en kartläggning av befintliga kulturella resurser och även konkreta riktvärden för olika kulturella värden och resurser. Park- och naturförvaltningen har utarbetat Göteborgs grönstrategi som innehåller strategier för hur staden kan förbli och ytterligare utvecklas till en stad med stora gröna kvaliteter. Strategin innehåller också konkreta riktvärden för natur och parker. Grönstrategin tillsammans med stadens strategi för trafik, respektive utbyggnadsplanering utgör grunden Göteborgs Stads stadsplanering med år 2035 i sikte. Stadsbyggnadskontoret arbetar även för att ta fram en Arkitekturstrategi för staden. På kulturområdet finns inte en övergripande strategi för planering av stadens utveckling. Däremot finns enprocentsregeln vad gäller offentlig konstnärlig gestaltning och utsmyckning, men staden behöver strategier och riktvärden för fler kulturvärden inom hela kulturområdet; inkl. offentlig konst, kulturmiljövärden och kulturella mötesplatser m.m. Göteborg befinner sig i en spännande utvecklingsfas och planerar flera stora projekt, vilket innebär utmaningar, men också möjligheter att skapa en sammanhållen och hållbar stad. Av Göteborgs Stads budget 2016 framgår att arbetet med utbyggnadsplaneringen, trafikstrategin och grönstrategin gemensamt lägger grunden för en mer socialt sammanhållen, tät, dynamisk och ekologisk hållbar stad. Ytterligare en förutsättning för stadens utveckling i önskad riktning är att kulturplanering ingår som en naturlig del av processen. En kulturplaneringsstrategi är då nödvändig som underlag inom Stadsutveckling 2035 tillsammans med stadens övriga strategier i stadens stadsplanering. Exempel på riktvärden i strategin kan vara krav på vissa kulturvärden utifrån geografisk närhet inom ett visst område, såsom i grönstrategin, eller krav på antal kulturella resurser utifrån befolkningsunderlag m.m. Idag finns särskilda checklistor för planprocesserna i staden för att säkerställa att alla perspektiv har tagits med, men där kulturen är inte alltid är tydligt definierad. Därför behöver även dessa processer ses över i samarbete med berörda förvaltningar. Kulturplanering förutsätter interkulturell dialog. I kulturplaneringsstrategin bör medborgardelaktighet och det interkulturella perspektivet därför vara en naturlig del, särskilt avseende barn och unga. 2

26 Exempel på riktvärden utdrag ur Göteborgs Stads grönstrategi Riktvärden för parker och naturvärden Ansvariga Kulturnämnden, och därmed kulturförvaltningen, är ansvarig för samordning av stadens konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. bör ges i uppdrag att utarbeta en kulturplaneringsstrategi i samverkan med kommunala förvaltningar och bolag. En förutsättning för detta är att förvaltningen har en tydlig organisation för samordning och utveckling av stadens kulturplanering. 3

27 Finansiering Kostnaden för utveckling och framtagande av en kulturplaneringsstrategi uppskattas uppgå till 300 tkr/år. Kostnaden föreslås belastas kulturnämnden inom ramen för Göteborgs Stads kulturprogram. Tidsplan Arbetet med att ta fram en kulturplaneringsstrategi bedöms kunna inledas 2016 och utarbetas under för att därefter remissbehandlas inom stadens berörda förvaltningar och bolag och antas i kulturnämnden under Samordningsansvaret för stadens kulturplanering är ett löpande arbete där kulturförvaltningen behöver en tydlig organisation för dessa frågor. Åtgärd 2 2. Utveckla Kulturkonsekvensanalys KKA och samordna metoder för interkulturell dialog och medborgardelaktighet Arbetsgruppen har sett behov av verktyg för kulturplanering och har därför utifrån befintliga modeller som Barnkonsekvensanalys (BKA) och Social konsekvensanalys (SKA) utarbetat ett förslag till Kulturkonsekvensanalys (KKA). KKA är en matris som kan användas för att kartlägga kulturella värden på en plats eller inom ett område. Den ska vara ett stöd i arbetet med att ta fram lokala kulturplaner samt för att stärka kulturperspektivet i befintliga konsekvensanalyser. I Göteborgs Stads budget betonas behovet av ett socialt perspektiv och ett särskilt fokus på barn och unga vid fysisk planering för att uppnå en socialt hållbar stad. För detta har tre verktyg utvecklats. Det första verktyget är en kunskapsbank som finns på webben, utvecklad under ledning av S2020, social resursförvaltning. Kunskapsbanken samlar forskning, fördjupar kunskap om sociala aspekter och vänder sig till alla intresserade. Det andra verktyget är BKA som vänder sig till alla aktörer som planerar, bygger eller förvaltar den fysiska miljön. Det tredje verktyget är SKA som vänder sig till stadens handläggare som arbetar inom planprocesser. De kulturella perspektiven är viktiga delar i både BKA och SKA. För att kulturplanering ska bli en integrerad del av planeringsprocessen bör de kulturella perspektiven därför stärkas och fördjupas i redan befintliga processer och verktyg. KKA behöver utvecklas genom att prövas och utvärderas i olika stadsutvecklingsprojekt. Detta kan ske parallellt med utvecklandet av en kulturplaneringsstrategi. Det finns redan ett stort intresse från ett antal pågående och planerade projekt i staden. Det hade varit fruktbart att undersöka möjligheterna med KKA i olika sammanhang; t.ex. projekt som omfattar större och mindre områden, samt projekt som befinner sig i olika faser av stadens planerings- och planprocesser. KKA bör därefter utvärderas innan arbetet med implementering på bred front kan inledas. 4

28 Kulturplanering förutsätter interkulturell dialog. I arbetet med kulturplaneringsstrategin och KKA bör metoder för interkulturell dialog, medborgardelaktighet och medskapande undersökas och samordnas, särskilt för barn och unga. Detta är viktigt för invånarnas möjlighet till inflytande över den fysiska miljön, men även för att öka tillgängligheten till stadens rum, både fysiskt och mentalt. Utkast till Kulturkonsekvensanalys KKA Kulturvärden Byggnad/plats Kontext/ närmiljö Stadsdel Stad Region Kulturmiljövärden Permanenta eller tillfälliga strukturer för mötesplatser och sociala och kulturella knutpunkter Estetiska värden Skapande och medskapande kreativa verksamheter, näringar eller aktiviteter Identitetsskapande värden och symboler Begreppsförklaring Kulturmiljövärden Omfattar den av människan skapade och påverkade yttre och inre miljön samt såväl ett materiellt som ett immateriellt arv. Kulturmiljö avser hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter. En kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att omfatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. Det kan röra sig om intensivt utnyttjade stads- eller industriområden såväl som extensivt påverkade skogs- eller fjällandskap. Det kan även innebära stråk i stadsbilden eller människans närhet till och nyttjande av grönområden och vatten m.m. Kulturmiljön 5

29 omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella företeelser som ortnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område. Permanenta eller tillfälliga strukturer för mötesplatser och sociala och kulturella knutpunkter Här avses permanenta strukturer och resurser i form av exempelvis bibliotek, kulturhus och andra institutioner och icke-permanenta strukturer som möjliggör spontana kulturyttringar, festivaler, events, utställningar i det offentliga rummet m.m. Mötesplatser och knutpunkter som på olika sätt skapar mellanmänskliga möten och möjliggör umgänge utan någon uttalad anledning. Estetiska värden Estetik upplevs genom våra sinnesförnimmelser och är från ett individperspektiv ett försök att göra reda för den mänskliga reaktionen på skönhet och konst. Här avses t.ex. värden i form av konstnärlig gestaltning och utsmyckning av offentliga miljöer. Offentlig konst kan beröra, stimulera, oroa eller mana till eftertanke och har i första hand en funktion att vara just konst. Konstnärlig gestaltning innefattar t.ex. byggnaders gestaltning, liksom möblering, vänthallar, markbeläggning och belysning. Estetiska värden kan även innebära siktlinjer och vyer i stadsbilden m.m. Skapande och medskapande kreativa verksamheter, näringar eller aktiviteter Här avses värden i form av förutsättningar och kulturella resurser för kreativitet, medskapande och skapande. Detta omfattar både resurser som t.ex. billiga lokaler för t.ex. kreativa näringar, självorganiserade verksamheter, enskilda konstnärer och aktörer. Dels värden i form av mental och fysisk tillgängligheten till kultur, dvs. människors möjlighet att utöva och ta del av konst och kultur. Identitetsskapande värden och symboler Här avses identitetsskapande symboler och landmärken, större fysiska formationer i staden som byggnader eller andra element vilka ger identitet, struktur och orientering i staden. Många platser som t.ex. lokala vardagliga mötesplatser kan ha lika stor betydelse för invånarnas identitet som monumentala platser och arkitektoniska föremål. Till synes triviala platser och icke visuella territorier kan vara av social betydelse. Genom att identifiera sådana platser eller icke visuella territorier skapas förutsättningar för att bevara även sociala identiteter i staden. Ansvariga föreslås ges i uppdrag att i samverkan med berörda förvaltningar och bolag utveckla kulturkonsekvensanalyser i olika stadsutvecklingsprojekt, i olika faser av planerings- och planprocessen. föreslås därefter återkomma till kulturnämnden med en utvärdering av modell och arbetssätt. I uppdraget ingår även att samordna och undersöka metoder för medborgardelaktighet och interkulturell dialog. 6