Återremiss: Förslag till handlingsplaner för Göteborgs Stads kulturprogram gällande områdena konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0122/14 HR-avdelningen och nämndservice Amanda Ramsin Telefon: E-post: Eva Magnusson Telefon: E-post: Återremiss: Förslag till handlingsplaner för Göteborgs Stads kulturprogram gällande områdena konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering Förslag till beslut 1. Kulturnämnden ger, i enlighet med upprättade handlingsplaner för kulturprogrammet, följande uppdrag till förvaltningen: a. Att processleda och samordna stadens arbete med konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering i enlighet med direktiv i kulturnämndens reglemente. b. Att utreda möjligheter och konsekvenser av en stadsövergripande policy för att erbjuda hållbara ersättningar till konstnärer vid engagemang i stadens verksamheter. c. Att verka för att öka tillgången till stadens lokaler för det fria kulturlivet och att behovet av lokaler för konstnärlig produktion omhändertas i stadens pågående utredningar kring föreningsbidrag respektive lokaluthyrning. d. Att årligen genomlysa ett konstområde i Göteborg avseende rådande förutsättningar och utvecklingsbehov. e. Att kommunicera Kulturstaden Göteborg och att utarbeta en strategi och kommunikationsplan för detta som koordineras och samordnas med Evenemangsstrategin som utarbetas av Göteborg & Co. f. Att kartlägga tillgången till kultur för barn och unga i Göteborg. g. Att i samråd med berörda förvaltningar och bolag ta fram en Kulturplaneringsstrategi som underlag till Stadsutveckling h. Att utveckla kulturkonsekvensanalyser (KKA) i ett antal utvecklingsprojekt i staden och återkomma till nämnden med en utvärdering. 2. Kulturnämnden hemställer hos kommunstyrelsen om att få i uppdrag att utarbeta en Barn- och ungdomskulturplan för Göteborgs Stad i samverkan med berörda förvaltningar och bolag. 3. Kulturnämnden hemställer hos kommunstyrelsen att i kulturnämndens budget inberäkna en tillkommande kostnad på tkr för 2016 och tkr för (12)

2 och 2018 för genomförande av föreslagna åtgärder i enlighet med upprättade handlingsplaner. 4. Kulturnämnden förklarar uppdraget till förvaltningen att definiera kulturell hållbarhet som fullgjort. 5. Kulturnämnden uppmanar förvaltningen att inom sin ordinarie verksamhet fortsätta utveckla de strategiska framtidsfrågor som anges i kulturprogrammet. 6. Kulturnämnden förklarar uppdraget att ta fram handlingsplaner för Göteborgs Stads kulturprogram som fullgjort. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att fastställa Göteborgs Stads kulturprogram. Kulturnämnden beslutade därefter att ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta handlingsplaner för kulturprogrammet inom respektive område konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. På kulturnämndens sammanträde presenterade förvaltningen ett förslag till handlingsplaner varvid kulturnämnden bordlade ärendet. Kulturnämnden beslutade därefter att återremittera ärendet till förvaltningen i enlighet med yrkande från S, MP och V. Förvaltningen har i föreliggande förslag reviderat handlingsplanerna med hänsyn till de synpunkter som framfördes i yrkandet. Handlingsplanerna bryter ner några av de strategiska framtidsfrågor som anges i Göteborgs Stads kulturprogram i konkreta förslag på åtgärder i syfte att nå uppsatta mål. En handlingsplan har utformats för området konstpolitik, kulturpolitik respektive kulturplanering och som tillsammans omfattar åtta föreslag på åtgärder. I samband med att kulturnämnden antog former för styrning, ledning och samverkan mellan stadens kulturinstitutioner och kulturhus, fick förvaltningen även i uppdrag att definiera begreppet kulturell hållbarhet inom ramen för arbetet med handlingsplanerna för Göteborgs Stads kulturprogram. Förvaltningens definition av kulturell hållbarhet framgår nedan. Ekonomiska konsekvenser föreslår vissa åtgärder som innebär en engångskostnad för kulturnämnden där åtgärden beräknas kunna genomföras inom 1-3 år, som t.ex. att utarbeta en Barn- och ungdomskulturplan och en Kulturplaneringsstrategi. Andra åtgärder innebär utökad löpande verksamhet för kulturförvaltningen som t.ex. att årligen genomlysa ett konstområde i Göteborg avseende rådande förutsättningar och utvecklingsbehov. En föreslagen åtgärd är att tillsätta en processledare för kulturprogrammet och samordning av stadens konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. En omfördelning av medel inom kulturnämndens budgetram 2016 har frigjort medel för tjänsten i år. Däremot kvarstår den långsiktiga finansieringen. Totalt uppgår därför ofinansierade kostnader för föreslagna åtgärder till tkr år 2016, men till tkr för år 2017 och Förvaltningen föreslår att kulturnämnden hemställer till kommunstyrelsen om en utökad budgetram om motsvarande summor för implementering av Göteborgs Stads Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 2(12)

3 kulturprogram i stadens förvaltningar och bolag samt genomförande av föreslagna åtgärder i enlighet med upprättade handlingsplaner. Barnperspektivet Flera av de åtgärder som föreslås syftar till att främja barn och ungas tillgång till kultur, men också till att främja barns och ungas delaktighet och medverkan i olika processer. Kulturpolitiska arbetsgruppen har valt att helt utgå från målgruppen barn och unga 0-18 år i enlighet med FN:s barnkonvention. och Kultur i Väst har arkitekturkonsulenter för barn och unga som i samverkan med andra förvaltningar och bolag i staden utvecklar metoder för barns och ungas delaktighet och inflytande inom stadsutveckling och i utveckling av den fysiska miljön. I samband med stadens utbyggnad och pågående utveckling finns ett stort och ökat behov att genomföra barnkonsekvensanalyser (BKA) och även andra processer som syftar till att involvera barn och unga i stadsutvecklingen. Idag upphandlas konsulter för att genomföra BKA i staden, vilket innebär en risk att viktig kunskap och erfarenhet försvinner med konsulten efter genomfört uppdrag. Förvaltningen upplever, i många fall, att strukturerade former för samverkan saknas mellan stadens förvaltningar och bolag kring barns och ungas delaktighet och BKA. För att på bästa sätt tillvarata den kunskap och erfarenhet som redan finns inom området, för att främja erfarenhetsutbyte och säkerställa kvaliteten på de metoder som används, bör samverkan utvecklas och formaliseras. Förutsättningar att bibehålla kunskap och erfarenhet kring dessa frågor inom stadens verksamheter bör öka. har genom avdelningen Fri konst och kultur lång erfarenhet och bred kunskap om frågor rörande barn och ungas delaktighet och inflytande samt metoder inom området. har även genom t.ex. nätverken för kultursamordnare KULF/KULIS möjlighet att förmedla skolklasser med barn, unga eller unga vuxna, när synpunkter och erfarenheter från dessa målgrupper behövs. s resurser kan och bör nyttjas mer inom staden gällande dessa frågor, och samverkan i staden kring barnperspektivet i stadens utveckling bör utvecklas och formaliseras. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet Handlingsplanernas åtgärder är tillsammans tänkta att gynna alla medborgare och besökare oavsett könstillhörighet och bakgrund. Särskilt viktigt är att samordna och utveckla metoder för interkulturell dialog och medborgarinflytande, vilket har stor bäring för att utveckla en jämställd stad där många röster och perspektiv kan komma till tals och delta i utvecklingsprocessen. Miljöperspektivet Handlingsplanerna, med de åtgärder som föreslås, skapar tillsammans goda förutsättningar för att utveckla en attraktiv livsmiljö i staden, en hållbar stad för konst, kultur och för människor att trivas och leva ett gott liv i. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 3(12)

4 Omvärldsperspektivet Processledaren för stadens kulturprogram ska arbeta med att förankra programmet och dess handlingsplaner i förvaltningen och inom staden samt arbeta tillsammans med regionen. Kunskap och erfarenheter från liknande strategiska arbeten i omvärlden ska hämtas in tillsammans med resultat från konsument- och medborgarservices omvärldsbevakning. Samverkan Handlingsplanerna har utarbetats i samverkan med representanter för stadens fackförvaltningar, stadsdelsförvaltningar, stadsledningskontor samt aktörer inom Göteborgs fria kulturliv. Bilagor: 1. Förslag till handlingsplan för konstpolitik. 2. Förslag till handlingsplan för kulturpolitik. 3. Förslag till handlingsplan för kulturplanering. 4. Organisationsschema för framtagande av handlingsplaner 5. Förteckning över deltagare per arbetsgrupp. 6. Övergripande projektplan för framtagande av handlingsplaner. 7. Länk till Göteborgs Stads kulturprogram >> 8. Yrkande från S, MP och V om förslag till handlingsplaner för Göteborgs Stads kulturprogram gällande områdena konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 4(12)

5 Ärendet På kulturnämndens sammanträde presenterade förvaltningen ett förslag till handlingsplaner för Göteborgs Stads kulturprogram varvid kulturnämnden bordlade ärendet. Kulturnämnden beslutade därefter att återremittera ärendet till förvaltningen i enlighet med yrkande från S, MP och V. Förvaltningen har i föreliggande förslag reviderat handlingsplanerna med hänsyn till de synpunkter som framfördes i yrkandet. Handlingsplanerna bryter ner några av de strategiska framtidsfrågor som anges i Göteborgs Stads kulturprogram i åtta konkreta förslag på åtgärder i syfte att nå uppsatta mål. En handlingsplan har utformats för området konstpolitik, kulturpolitik respektive kulturplanering i enlighet med bilaga 1, 2 och 3. I samband med att kulturnämnden fattade beslut om organisation och former för styrning, ledning och samverkan mellan stadens kulturinstitutioner och kulturhus, fick förvaltningen även i uppdrag att definiera begreppet kulturell hållbarhet inom ramen för arbetet med handlingsplanerna. Förvaltningens definition av kulturell hållbarhet framgår nedan. Bakgrund Kulturnämnden har på kommunfullmäktiges uppdrag genomfört en revidering av stadens tidigare Kulturpolitiska strategi som antogs Det styrande dokumentet heter numera Göteborgs Stads kulturprogram och antogs av kommunfullmäktige Programmet är styrande för stadens samtliga verksamheter. Kulturprogrammet beskriver vad Göteborgs Stad ska uppnå för att utvecklas till en ledande stad inom konst, kultur och evenemang. Kulturprogrammet ger en färdriktning och ska vara ett stöd för förvaltningar och bolag i arbetet med att utveckla staden. Programmet tar dock inte ställning till hur detta ska genomföras, utan anger mål och strategiska framtidsfrågor för arbetet. Kulturnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till hur handlingsplaner för kulturprogrammet ska utformas och hur arbetet ska organiseras. Uppdraget redovisades då kulturnämnden antog en arbetsordning och godkände mallar för utformning av handlingsplanerna inom respektive område konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. Förslag till handlingsplaner presenterades för kulturnämnden varvid ärendet bordlades. Kulturnämnden beslutade därefter att återremittera ärendet i enlighet med yrkande från S, MP och V med ett antal synpunkter till förvaltningen. Förändringar i föreliggande förslag till handlingsplaner Några av de synpunkter som framförs i yrkandet från S, MP och V och som påverkar förvaltningens reviderade förslag till handlingsplaner är följande: - Att förvaltningen inom ramen för omorganiseringen undersöker möjligheten att effektivisera resurser och möjliggöra för vissa utredningsuppdrag gällande barn och unga att genomföras inom ram. - Att ta tillvara den evenemangsstrategi som Göteborgs & Co utarbetar i förslaget om en långsiktig strategi för att kommunicera och marknadsföra Kulturstaden Göteborg och på så sätt bl.a. hitta synergieffekter. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 5(12)

6 - Att nämnden ställer sig tveksam till att en kulturplaneringsstrategi behövs för att staden ska uppmärksamma kulturplaneringen. - Att det pågår två omfattande utredningar inom staden som har bäring på tillgången till lokaler för kulturverksamhet, och att-satsen rörande kommunala fastighetsägares direktiv föreslås därför strykas. Förvaltningen har med anledning av ovanstående bl.a. slagit samman ett antal utredningsuppdrag gällande kultur för barn och unga till ett kartläggningsuppdrag. Den effektivisering av resurser som kulturnämnden hänvisar till i sitt yrkande med anledning av förvaltningens omorganisation kommer att ge resultat på sikt, men inte inom de närmaste åren när handlingsplanernas åtgärder ska genomföras. Genom att slå samman utredningsuppdragen skapas dock möjlighet att genomföra kartläggningen i mindre omfattning eller att vissa delar av kartläggningen genomförs inom befintlig ekonomisk ram. En konsekvens kan dock bli att annan verksamhet då måste minska under samma period. I yrkandet förordas att strategin för att kommunicera Kulturstaden Göteborg koordineras med stadens evenemangsstrategi som är under utarbetning, vilket förvaltningen har tagit med i föreliggande förslag. Vidare föreslår förvaltningen att frågan om tillgången till stadens lokaler för det fria kulturlivet istället ska bevakas i förvaltningens samarbete med stadsledningskontoret kring pågående utredningar om föreningsbidrag respektive lokaluthyrning. Vad gäller frågan om en kulturplaneringsstrategi anser förvaltningen att behovet är stort och åtgärden kvarstår därför i föreliggande förslag. Definition av kulturell hållbarhet inom hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling blev allmänt känt genom arbetet inom Världskommissionen för miljö och hälsa, den s.k. Brundtlandkommissionen, som FN tillsatte i mitten av 1980-talet. Kommissionens rapport Vår gemensamma framtid definierar hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Rapporten hävdar att hållbar social utveckling och ekonomisk tillväxt är omöjligt att uppnå om miljön förstörs och naturresurser överexploateras. Hållbar utveckling består härigenom av tre dimensioner: ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet i samspel med varandra. UNESCO tillsatte därefter i början av 90-talet en Världskommission för kultur och utveckling, med inspiration av Brundtlandskommissionens arbete. Kommissionens rapport Vår skapande mångfald visar att även kultur är en avgörande faktor för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling i ett hela-staden-perspektiv Göteborgs Stads kulturprogram tillämpar hållbar utveckling i ett hela-staden-perspektiv, som utgår från hållbar utveckling i fyra dimensioner: ekonomisk, ekologisk, social och kulturell hållbarhet som är ömsesidigt beroende av varandra. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 6(12)

7 Kulturell hållbarhet Kulturell hållbarhet består i sin tur av områdena konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering och förutsätter interkulturell dialog. Varje område har egna syften och mål, samt kräver egna strategier och åtgärder. Samtidigt är de beroende av och samspelar med varandra för hållbar utveckling i ett kulturellt perspektiv. Med kulturell hållbarhet avser kulturförvaltningen ett förhållningssätt som: Hävdar konstens integritet, oberoende och egenvärde. Främjar konstnärlig yttrandefrihet och kvalitet. Skapar goda och hållbara villkor för konsten och konstnärerna. Ökar den sociala sammanhållningen. Stimulerar människors lust, motivation och möjlighet att ta del av konst och kultur. Främjar delaktighetskultur och stimulerar till eget skapande. Värnar, vårdar, tillgängliggör och utvecklar kulturarvet. Förstärker arbetet för demokrati och jämlikhet. Skapar en attraktiv livsmiljö i staden. Gör stadens karaktär och historia tydlig. Skapar goda förutsättningar för hållbar stadsutveckling i ett hela-stadenperspektiv. Ökar möjligheten till medborgarinflytande över den fysiska miljön. Arbetsordning för framtagande av handlingsplaner Förvaltningen har inrättat en styrgrupp för ledning av arbetet med handlingsplanerna. Styrgruppen består av förvaltningsdirektör, utredningsledare och sekreterare från kulturförvaltningen samt representanter för stadsledningskontoret, stadsbyggnadskontoret och park- och naturförvaltningen samt stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg. Styrgruppens uppgift har varit att utse deltagare i arbetsgrupperna konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. Styrgruppen har även utsett ordförande i respektive grupp, upprättat en tidplan för arbetet och ansvarat för uppföljning och avstämning. Antalet deltagare i varje arbetsgrupp har uppgått till ca 10 personer som representerar förvaltningar, fria kulturlivet och olika verksamhetsområden inom kulturförvaltningen. Detaljerad deltagarlista förtecknas i bilaga 5. Staden har sedan tidigare redan existerande arbetsgrupper som tillkommit med anledning av den övergripande biblioteksplanen och den kulturhusutredning som genomförts. Dessa grupper har sammankopplats med arbetsgrupperna för handlingsplanerna för att på så sätt uppnå en samsyn och ett samarbete kring stadens framtida kulturpolitik och kulturplanering. Ett organisationsschema för arbetet med framtagande av handlingsplaner, framgår av bilaga 4 och en övergripande tidsplan för arbetet visas i bilaga 6. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 7(12)

8 Sammanfattning av respektive handlingsplan Handlingsplanerna utgår från områdena konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering samt varje områdes mål, syfte och strategiska framtidsfrågor. Handlingsplanerna förhåller sig även till programmets övergripande perspektiv hållbar utveckling ur ett hela-staden-perspektiv, ekonomiskt perspektiv, interkulturellt perspektiv, barnperspektiv och omvärldsperspektiv. Handlingsplanerna bryter ner kulturprogrammets strategiska frågor till konkreta förslag på åtgärder i syfte att uppfylla programmets mål. Varje åtgärd beskrivs utifrån syfte, ansvar för genomförande, uppskattade kostnader och förslag på finansiering, samt tidsplan och eventuell koppling till andra styrande dokument, planer och strategier m.m. Konstpolitik Den konstpolitiska handlingsplanen inom Göteborgs Stads kulturprogram föreslår fyra huvudåtgärder: 1. Utreda hållbara ersättningar till konstnärer engagerade i Göteborgs Stad. 2. Bevaka tillgången till stadens lokaler för det fria kulturlivet och se till behovet av lokaler för konstnärlig produktion i enlighet med kulturprogrammet. 3. Årligen genomföra en genomlysningar av ett konstområde i staden. 4. Kommunicera Kulturstaden Göteborg. Dessa fyra åtgärder syftar till att på olika sätt möjliggöra, förenkla och stimulera konstnärlig verksamhet i Göteborg. En genomgående tanke är att åtgärderna ska förverkligas med principen om hållbarhet som grund och erbjuda ett rikt konstliv av hög kvalitet samtidigt som konstens egenvärde hävdas. Kulturpolitik Den kulturpolitiska handlingsplanen inom Göteborgs Stads kulturprogram föreslår två huvudåtgärder: 1. Kartlägga tillgången till kultur för barn och unga i Göteborg. 2. Utarbeta en barn- och ungdomskulturplan för Göteborgs Stad. Arbetsgruppen har valt att fokusera på målgruppen barn och unga 0-18 år. Pågående nätverk inom kultur för barn och unga föreslås samordnas och en kartläggning av barns och ungas aktiviteter i staden föreslås genomföras med hjälp av GIS och Infovisaren. Syftet är att utifrån resultatet genomföra riktade åtgärder. Kartläggningen ska utgöra ett underlag till den Barn- och ungdomskulturplan som föreslås utarbetas för hela Göteborgs Stad i samverkan med stadsdelsförvaltningar, berörda fackförvaltningar, Västra Götalandsregionen m.fl. Kulturplanering I framtagandet av handlingsplanen för kulturplanering har arbetsgruppen fokuserat på den strategiska framtidsfrågan att infoga kulturplanering som en integrerad del av stadsutvecklingen och planprocessen. Handlingsplanen för kulturplanering inom Göteborgs Stads kulturprogram föreslår två huvudåtgärder: 1. Att kulturnämnden utvecklar en kulturplaneringsstrategi som kan utgöra underlag inom Stadsutveckling 2035, tillsammans med park- och naturnämndens Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 8(12)

9 grönstrategi, trafiknämndens trafikstrategi samt stadsbyggnadskontorets och fastighetsnämndens strategi för utbyggnadsplanering. 2. Utveckla Kulturkonsekvensanalyser (KKA) för att kartlägga kulturella värden på en plats eller inom ett område, samt som stöd i arbetet att utveckla lokala kulturplaner och för att stärka kulturperspektivet i befintliga konsekvensanalyser BKA och SKA. Ett program beskriver vad Göteborgs Stad ska uppnå inom ett visst område, men tar inte någon detaljerad ställning till utförande, prioriteringar eller metoder. Göteborgs Stads kulturprogram anger således viktiga områden för att kulturen ska utvecklas i staden samt identifierar strategiska framtidsfrågor. I programmet definieras begreppet kulturplanering som stadsplanering med fokus på stadens kulturella resurser och hur dessa kan bidra till stadsutvecklingen. Kulturella resurser kan bl.a. vara konstnärlig gestaltning i offentliga miljöer, kulturmiljö, kulturarv, permanenta eller tillfälliga strukturer för mötesplatser, sociala och kulturella knutpunkter, förutsättningar för kulturella och kreativa verksamheter och näringar samt förutsättningar att utöva och att ta del av kultur, natur, grönska och vatten. En kulturplaneringsstrategi bör ange konkreta tillvägagångssätt för att uppnå programmets föresatser. Kulturplaneringsstrategin ska beskriva på vilket sätt och mer konkret hur olika kulturella resurser och kulturvärden ska omhändertas i stadens utveckling. Kulturplaneringsstrategin ska vara vägledande för beslut i alla delar av stadsutvecklingsprocessen och på så sätt skapa goda förutsättningar för kulturen i stadens långsiktiga utveckling. Ett möjligt verktyg för att identifiera olika kulturvärden och analysera dessa i ett stadsutvecklingsperspektiv är att genomföra KKA där interkulturell dialog och medborgardelaktighet bör vara en naturlig del. Övriga strategier i staden har kommit att utgöra väl använda underlag för stadsledningskontorets arbete. Park- och naturförvaltningen har utarbetat Göteborgs grönstrategi som innehåller strategier för hur staden kan förbli och ytterligare utvecklas till en stad och med konkreta riktvärden för natur och parker. Grönstrategin tillsammans med stadens strategi för trafik, respektive utbyggnadsplanering utgör grunden för Göteborgs Stads stadsplanering med år 2035 i sikte. Stadsbyggnadskontoret utarbetar för närvarande en Arkitekturstrategi för staden som kommer att färdigställas innan sommaren Behovet av en kulturstrategi som täcker hela kulturområdet och som samspelar med stadens övriga strategier bekräftas även av styrgruppen för kulturprogrammet där både stadsledningskontoret, stadsbyggnadskontoret och park- och naturförvaltningen finns representerade. Genom framtagandet av en kulturplaneringsstrategi och utvecklandet av KKA kan kulturplanering infogas som en naturlig del i planprocessen. På detta sätt skapas även goda förutsättningar för programmets övriga strategiska framtidsfrågor inom kulturplanering; att utveckla och skapa förutsättningar för permanenta, icke-permanenta och spontana mötesplatser, sociala och kulturella knutpunkter; att förstärka och utveckla stadens gröna, blå och urbana strukturer; att optimera den fysiska och mentala tillgängligheten till stadens rum. Den sista strategiska framtidsfrågan; att utveckla lokala kulturplaner för områden i staden, berörs också av förslaget i och med att kulturplaneringsstrategin tillsammans med KKA syftar till att vara ett stöd och ett verktyg i detta arbete. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 9(12)

10 Ekonomiska konsekvenser föreslår vissa åtgärder som innebär en engångskostnad för kulturnämnden där åtgärden beräknas kunna genomföras inom 1-3 år, som t.ex. att utarbeta en Barn- och ungdomskulturplan och en Kulturplaneringsstrategi. Andra åtgärder innebär utökad löpande verksamhet för kulturförvaltningen som t.ex. att årligen genomlysa ett konstområde i Göteborg avseende rådande förutsättningar och utvecklingsbehov. En föreslagen åtgärd är att tillsätta en processledare för kulturprogrammet och samordning av stadens konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. En omfördelning av medel inom kulturnämndens budgetram 2016 har frigjort medel för tjänsten i år. Däremot kvarstår den långsiktiga finansieringen. Totalt uppgår därför ofinansierade kostnader för de föreslagna åtgärder till tkr år 2016, men till tkr för år 2017 och Föreslagna åtgärder Kostnad 2016 Kostnad 2017 Kostnad Processleda och samordna stadens arbete med konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering Löpande verksamhet En omfördelning av medel inom kulturnämndens budgetram har frigjort medel för åtgärden år tkr 850 tkr 2. Utreda en stadsövergripande policy för att erbjuda hållbara ersättningar till konstnärer vid engagemang i stadens verksamheter Projektverksamhet under tkr 3. Verka för att öka tillgången till stadens lokaler för det fria kulturlivet och lokaler för konstnärlig produktion. Inom befintlig ekonomisk ram Inom befintlig ekonomisk ram Inom befintlig ekonomisk ram Löpande verksamhet 4. Årligen genomlysa ett konstområde i Göteborg avseende rådande förutsättningar och utvecklingsbehov Löpande verksamhet 5. Kommunicera Kulturstaden Göteborg och utarbeta en strategi och kommunikationsplan för detta. Löpande verksamhet 150 tkr 150 tkr 150 tkr 375 tkr 375 tkr 375 tkr Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 10(12)

11 6. Utarbeta en barn- och ungdomskulturplan för Göteborgs Stad 300 tkr 300 tkr 300 tkr Projektverksamhet under Utarbeta en Kulturplaneringsstrategi som underlag till Stadsutveckling tkr 300 tkr 300 tkr Projektverksamhet under Utveckla kulturkonsekvensanalyser och metoder för interkulturell dialog och medborgardelaktighet 300 tkr 300 tkr 300 tkr Projektverksamhet under Total summa: tkr tkr tkr Förvaltningen föreslår att kulturnämnden hemställer till kommunstyrelsen om en utökad budgetram för ovanstående tillkommande kostnader under år 2016, 2017 och 2018 avseende föreslagna åtgärder. Återstående strategiska framtidsfrågor Följande strategiska framtidsfrågor i kulturprogrammet omfattas endast delvis av åtgärderna i föreliggande tjänsteutlåtande, eller ingår som en del i förvaltningens ordinarie utvecklingsarbete. Förvaltningen gör dock bedömningen att arbetet ytterligare behöver utvecklas och fördjupas kring dessa frågor: Stärka finansieringen Öka och vidga delaktighet och deltagande Öka tillgängligheten Utveckla kulturella nätverk Utveckla och förnya kulturella mötesplatser Utarbeta kulturplaner för stadens olika områden Följande strategiska framtidsfrågor omfattas inte av åtgärderna i föreliggande handlingsplaner och förvaltningen gör bedömningen att dessa utgör centrala utvecklingsområden framöver: Utveckla internationellt, nationellt och regionalt konst- och kulturutbyte Utöka lokalt samarbete Öka samverkan med andra politikområden Stödja kulturella och kreativa näringar Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 11(12)

12 Fortsatt arbete med kulturprogrammet och Kulturåret 2016 Utöver att i det fortsatta arbetet förverkliga antagna handlingsplaner och åtgärder har förvaltningen även för avsikt att, inom ramen för samordningsuppdraget för stadens konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering, fortsätta utvecklingsarbetet med de strategiska framtidsfrågor som kulturprogrammet anger. I samarbete med Göteborg & Co kommer förvaltningen att synliggöra och förankra kulturprogrammet i stadens förvaltningar och bolag under Kulturåret Med anledning av de strategiska framtidsfrågor som kvarstår att utveckla på sikt, har även styrgruppens sammansättning setts över och kompletterats med två representanter för näringslivet; en representant från Business Region Göteborg och en från Göteborg & CO. GÖTEBORGS STADS KULTURFÖRVALTNING Anna Rosengren förvaltningsdirektör Tatjana Marin Kartal avdelningschef Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 12(12)

13 BILAGA 1 (version II) HANDLINGSPLAN INOM KONSTPOLITIK Göteborgs Stads kulturprogram Kulturstrategiskt mål Göteborgs Stads kulturpolitiska mål inom konstpolitik är att: Skapa goda och hållbara villkor för konsten och konstnärerna Syfte Stadens konstpolitik ska: Hävda konstens integritet, oberoende och egenvärde Främja konstnärlig yttrandefrihet och kvalitet Strategiska frågor Stärka infrastrukturen Utveckla internationellt, nationellt och regionalt konst- och kulturutbyte Utöka lokalt samarbete Stärka finansieringen 1

14 Åtgärd 1 1. Utreda hållbara ersättningar till konstnärer engagerade i Göteborgs Stad Åtgärd och syfte Syftet är att skapa goda och hållbara villkor för konsten och konstnärerna genom att införa ett förhållningssätt och en policy som grundar sig på principen om hållbarhet. Därmed kan konstens integritet och konstnärlig kärnverksamhet värnas. Hållbara villkor är en förutsättning för en jämlik arbetsmarknad. Åtgärden innebär att kartlägga befintliga avtal och rekommendationer om ersättningsnivåer till konstnärer inom de olika konstområdena. Statliga och regionala instanser fordrar redan idag att uppdragstagare följer avtal med branschorganisationer. Policyn bör i en första fas gälla Göteborgs Stad som arbetsgivare, dvs. stadsdelsförvaltningar, fackförvaltningar och bolag samt för organisationer som beviljas verksamhetsstöd från kulturnämnden. Detta kräver en långsiktig satsning som exempelvis bör införas över en femårsperiod. Därefter bör policyn utvecklas att gälla alla stödformer. Åtgärden kräver fördjupad analys vad gäller fr.a. stadsdelarnas nuvarande arbetssätt för arvodering av konstnärer och hur en framtida modell kan utformas. Modellen måste även utformas så att kulturnämndens stöd kan säkerställa avtalsenliga och rekommenderade ersättningar. En översyn av förvaltningens nyckeltal bör ske i syfte att följa upp antalet arrangemang och åtgärder med hållbara förutsättningar, till skillnad från att endast kvantitativt följa upp arrangemang och besök. Åtgärden innebär att Göteborg kan profilera sig som en av få städer som infört ett hållbart och rättvist system för ersättning till konstnärer. Bedömningen är att åtgärden stärker samtliga perspektiv: Hållbar utveckling i ett hela-staden-perspektiv: Åtgärden minskar skillnader mellan inner- och ytterstad, stärker hela Göteborg som kulturstad och ger en hållbar arbetsmarknad för den konstnärliga sektorn. Ekonomiskt perspektiv: Konstlivet är en växande arbetsmarknad och arbetsrättsliga regler ska gälla även inom kulturområdet. Åtgärden bidrar till att staden kan slå vakt om den redan etablerade konsten och samtidigt attrahera ny konstnärlig kompetens, vilket i synnerhet stimulerar ekonomin i den allt viktigare kreativa sektorn men även i stadens ekonomi som helhet. Interkulturellt perspektiv: Åtgärden kan gagna ett brett och mångfacetterat kulturliv där en kulturell, social och ekonomisk bakgrund inte hindrar ett yrkesval inom konst och kultur. 2

15 Barnperspektiv: En stor del av kulturlivet riktar sig till barn och det finns många skäl att ytterligare stärka detta utbud. Ett yrkesval inom konstlivet ska också kunna innebära möjligheter att vara förälder. Omvärldsperspektiv: Göteborg kan profilera sig som en unik kommun i målsättningen att arvodera konstlivet avtalsenligt. Åtgärden ligger i linje med stadens övriga strävan efter Fairtrade och rättvisetänk. Göteborgs stad blir mer attraktiv som konst- och kulturstad. Ansvariga föreslås ges i uppdrag att utreda åtgärden vidare. Intentionen är sedan att varje kommunal förvaltning och bolag därefter bär ansvar att implementera åtgärden genom att följa stadens förhållningssätt och policy. Kostnad och finansiering Kostnaden för fortsatt utredning uppskattas till 200 tkr. Kostnaden föreslås belastas kulturnämnden inom ramen för Göteborgs Stads kulturprogram. Utredningen behöver belysa ekonomiska konsekvenser och även föreslå finansieringsmodeller. Tidsplan Utredningsuppdraget beräknas kunna redovisas kulturnämnden senast september Koppling till andra program/planer/styrdokument Budget för Göteborgs Stad Göteborgs Stads folkhälsoprogram Miljöprogram för Göteborgs Stad Dialog och samarbete - ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande På väg mot ett Göteborg för alla - Om minskade skillnaders betydelse för social hållbarhet och god folkhälsa, skrift om social hållbarhet, Göteborgs Stad, social resursförvaltning,

16 Åtgärd 2 2. Bevaka tillgången till stadens lokaler för det fria kulturlivet och se till behovet av lokaler för konstnärlig produktion i enlighet med kulturprogrammet Åtgärd och syfte Stadsledningskontoret genomför på uppdrag av kommunfullmäktige två omfattande utredningar. Dels ser man över Göteborgs Stads modell för föreningsbidrag i syfte att skapa ett rättvist, transparant och öppet system, dels ser man över stadens lokaluthyrning i syfte att underlätta för stadens föreningar genom att samla lokaluthyrningen under ett tak i stadens organisation. Förvaltningen föreslås få i uppdrag att i sitt samarbete med stadsledningskontoret kring pågående utredningar, verka för att öka tillgången till stadens lokaler utifrån stadens förhållningssätt i kulturprogrammet och verka för att frågan om behovet av lokaler för konstnärlig produktion omhändertas. Bakgrunden är att det idag finns en ökande obalans mellan allt högre hyror och ett kulturstöd som inte utvecklas i samma takt. Detta är ett strukturellt problem som även drabbar stadens egna kulturinstitutioner. Det finns konstnärliga kluster och andra verksamheter som hotas av stadens kortsiktiga och snäva ekonomiska intressen. Ökad samverkan mellan det fria kulturlivet och stadens olika aktörer samt mellan kommunala, regionala och statliga institutioner bör eftersträvas i syfte är att stärka infrastrukturen för konstnärlig produktion. Åtgärden kan också leda till effektivare resursutnyttjande avseende lokaler för stadens konst- och kulturliv. Bedömningen är att åtgärden stärker samtliga perspektiv: Hållbar utveckling i ett hela-staden-perspektiv: Åtgärden minskar skillnader mellan inner- och ytterstad, stärker hela Göteborg som kulturstad och ger en hållbar infrastruktur för den konstnärliga sektorn. Ekonomiskt perspektiv: Ett maximalt utnyttjande av kommunala resurser får positiva effekter på ekonomin. Ökade lokalkostnader motverkar möjligheter till konstnärlig produktion och minskar det kulturella utbudet. Interkulturellt perspektiv: Åtgärden kan gagna ett brett och mångfacetterat kulturliv där alla oavsett kulturell, social och ekonomisk bakgrund har tillgång till infrastrukturella resurser inom konst och kultur. Barnperspektiv: Ökad tillgång till lokaler kan ge ökad tillgång till kulturella upplevelser och även till eget deltagande inom kultur. Omvärldsperspektiv: Åtgärden kan medverka till att minska segregationen genom att möjliggöra för konstnärer och olika kulturverksamheter att disponera lokaler i alla stadsdelar. 4

17 Ansvariga ges i uppdrag att i sitt samarbete med stadsledningskontoret kring pågående utredningar, verka för att öka tillgången till stadens lokaler utifrån stadens förhållningssätt i kulturprogrammet och verka för att frågan om behovet av lokaler för konstnärlig produktion omhändertas. Kostnader och finansiering Åtgärden bedöms kunna genomföras inom kulturnämndens befintliga ekonomiska ram. Tidsplan Följer stadsledningskontorets tidsplan för ovan nämnda utredningar. Koppling till andra program/planer/styrdokument Budget för Göteborgs Stad Göteborgs Stads folkhälsoprogram Miljöprogrammet Dialog och samarbete - ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande På väg mot ett Göteborg för alla - Om minskade skillnaders betydelse för social hållbarhet och god folkhälsa, skrift om social hållbarhet, Göteborgs Stad, social resursförvaltning,

18 Åtgärd 3 3. Årligen genomlysa ett konstområde i staden Åtgärd och syfte Åtgärden är att se över villkor och förutsättningar för de olika konstområdena i Göteborg. Spridning och deltagande, tillgänglighet och fördelning av resurser i staden behöver ses över regelbundet. Konstnärlig produktion, möjligheter till möten och publikrelationer blir viktiga att kartlägga utifrån styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter. Genomlysningar av det här slaget har gjorts tidigare inom konst och konsthantverk, design, musik och scenkonst gjordes en översyn av förutsättningarna för danskonsten i Göteborg som kan fungera som modell. Åtgärden kräver utrednings- och kommunikationsresurser. Genomlysningarna ska förhålla sig till samtliga perspektiv: Hållbar utveckling i ett hela-staden-perspektiv Ekonomiskt perspektiv Interkulturellt perspektiv Barnperspektiv Omvärldsperspektiv Ansvariga ges i uppdrag att genomlysa konstområden i Göteborg. Kostnader och finansiering Kostnad per genomlysning uppskattas till 150 tkr. Kostnaden föreslås belastas kulturnämnden inom ramen för Göteborgs Stads kulturprogram. Samfinansiering med Västra Götalandsregionen bör undersökas. Tidsplan Det är rimligt att genomföra en genomlysning per år. Koppling till andra program/planer/styrdokument Budget för Göteborgs Stad Kulturstrategi för Västra Götalandsregionen 6

19 Åtgärd 4 4. Kommunicera Kulturstaden Göteborg Åtgärd och syfte Göteborg har potential att kommuniceras som Kulturstaden Göteborg. Syftet är att öka tillgängligheten till kultur genom bl.a. ökad kommunikation. Både kulturförvaltningens och det fria kulturlivets resurser för kommunikation är otillräckliga. Staden behöver ett en långsiktig strategi och konkret plan för kommunikation och marknadsföring i syfte att öppna dörrarna till det rika kulturutbud som finns i Göteborg, men som ofta är ganska osynligt, åtminstone för ovana kulturkonsumenter. Åtgärden kräver resurser för att skapa en övergripande kommunikationsplan för konstlivet i Göteborg. Kommunikationsplanen för Kulturstaden Göteborg ska koordineras och samordnas med den Evenemangsstrategi som utarbetas av Göteborg & Co på uppdrag av kommunfullmäktige. Strategin ska förhålla sig till samtliga perspektiv, dock är det interkulturella perspektivet och barnperspektivet särskilt viktiga: Hållbar utveckling i ett hela-staden-perspektiv Ekonomiskt perspektiv Interkulturellt perspektiv Barnperspektiv Omvärldsperspektiv Ansvariga bör ges i uppdrag att utarbeta en strategi för att kommunicera Kulturstaden Göteborg i samverkan med Göteborg & Co och i förhållande till stadens Evenemangsstrategi. Kostnader och finansiering Kostnaden för en kommunikatör på kulturförvaltningen för Kulturstaden Göteborg uppskattas till 375 tkr/år. Kostnaden föreslås belasta kulturnämnden. Tidsplan En strategi och kommunikationsplan föreslås utarbetas under Kulturåret 2016 i samverkan med Göteborg & Co och stadens evenemangsstrategi. Koppling till andra program/planer/styrdokument Budget för Göteborgs Stad Kulturstrategi för Västra Götalandsregionen 7

20 BILAGA 2 (version II) HANDLINGSPLAN FÖR KULTURPOLITIK Göteborgs Stads kulturprogram Kulturstrategiskt mål Göteborgs Stads kulturpolitiska mål inom kulturpolitik är att: Främja delaktighet, interkulturell dialog och människors lust och motivation att ta del av och utöva konst och kultur. Syfte Stadens kulturpolitik ska: Öka den sociala sammanhållningen. Stimulera människors lust och motivation att ta del av konst och kultur. Främja delaktighetskultur och stimulera till eget skapande. Värna, vårda, tillgängliggöra och utveckla kulturarvet. Kraftfullt förstärka arbetet för demokrati och jämlikhet. Strategiska frågor Utveckla och förnya kulturella mötesplatser. Öka och vidga delaktighet och deltagande. Utveckla barns och ungas inflytande och delaktighet. Öka samverkan med andra politikområden. Utveckla kulturella nätverk. Öka tillgängligheten. Stödja kulturella och kreativa näringar. Förstärka kommunikation och marknadsföring. 1

21 Åtgärd 1 1. Kartlägga tillgången till kultur för barn och unga i Göteborg Åtgärd och syfte Åtgärden innebär att kartlägga befintliga resurser och tillgången till kultur avseende barn och unga i Göteborg i syfte att nå en mer jämlik situation för barn och unga i hela staden. I ett första steg föreslås pågående nätverk kring kultur för barn och unga kartläggas i syfte att samordna och kraftsamla arbetet. Några exempel på nätverk är KULF, KULIS och Barn och Unga-gruppen på stadsledningskontoret, samt nätverk inom kulturföreningar och andra ideella föreningar i staden kring barn- och ungdomskultur. Därefter föreslås en geografisk kartläggning av befintligt kulturutbud genomföras av institutioner, aktiviteter och resurser med hjälp av GIS och stadens verktyg Infovisaren. Syftet är att få ett underlag för framtida satsningar för att nå en jämlik tillgång till kultur och lika möjligheter att vara delaktig i kultur oavsett var i staden man som barn eller ungdom bor. Utifrån resultatet är det möjligt att identifiera olika utvecklingsområden. Exempelvis möjligheten att identifiera områden där barn och unga har lågt deltagande eller ingen möjlighet att delta i Kulturskolan eller områden med behov av lokaler för kulturaktiviteter på fritiden. Det ger även möjligt att undersöka olikheter vad gäller andra tillgänglighetsaspekter rörande kulturen som ex. öppettider, tillgången till personal och spelplatser i olika delar av staden. Kartläggningen ska utgöra ett underlag för en Barn- och ungdomskulturplan för Göteborgs Stad. Ansvariga föreslås få i uppdrag att genomföra kartläggningen i samverkan stadsdelsförvaltningarna, berörda fackförvaltningar och bolag samt andra aktörer som ex. Västra Götalandsregionen. Finansiering Kartläggningen bedöms delvis kunna genomföras inom kulturnämndens befintliga ekonomiska ram. Emellertid bedöms vissa delar av kartläggningen tillsammans med framtagandet av en Barn- och ungdomskulturplan dock kräva ökade resurser. En samordnare/processutvecklare omfattande 20/40 uppskattas till 300 tkr/år och kan utgöra en resurs för båda uppdragen. Kostnaden föreslås belasta kulturnämnden inom ramen för Göteborgs Stads kulturprogram. Tidsplan Arbetet med att genomföra kartläggningen som underlag och att därefter utarbeta en Barn- och ungdomskulturplan för Göteborgs Stad bedöms kunna inledas 2016 för behandling och antagande i kommunfullmäktige under

22 Åtgärd 2 2. Utarbeta en Barn- och ungdomskulturplan för Göteborg Stad kopplad till Jämlikt Göteborg Åtgärd och syfte Förslaget är att utarbeta en Barn- och ungdomskulturplan i syfte att beskriva hur arbetet med barn och unga ska utvecklas och organiseras samt hur barn och unga ska involveras och hur ansvaret ska fördelas i staden. Planen ska vara övergripande för hela Göteborgs Stad och ska bidra till ökad kommunikation i dessa frågor med t.ex. regionen och övriga omvärlden. Planen bör därför slutligen antas i kommunfullmäktige. Ansvariga föreslås få i uppdrag att i samverkan stadsdelsförvaltningarna, berörda fackförvaltningar och bolag ta fram en barn- och ungdomskulturplan för Göteborgs Stad. Finansiering Delar av kartläggningen som föreslås som underlag tillsammans med framtagandet av en Barn- och ungdomskulturplan bedöms kräva ökade resurser. En samordnare/ processutvecklare omfattande 20/40 uppskattas till 300 tkr/år och kan utgöra en resurs för båda uppdragen. Kostnaden föreslås belasta kulturnämnden inom ramen för Göteborgs Stads kulturprogram. Tidsplan Arbetet med att genomföra kartläggningen som underlag och att därefter utarbeta en Barn- och ungdomskulturplan för Göteborgs Stad bedöms kunna inledas 2016 för behandling och antagande i kommunfullmäktige under

23 Övergripande perspektiv Bedömningen är att åtgärderna stärker samtliga perspektiv. Hållbar utveckling i ett hela-staden-perspektiv Åtgärderna stämmer väl överens med stadens arbete utifrån rapporten Livsstil och hälsa på lika villkor 2014 av social resursförvaltning. Ekonomiskt perspektiv Åtgärd 1 och 2 bekostas av förvaltningen och gemensamma medel från staden för utveckling utifrån Jämlikt Göteborg. När insatser samordnas kan en effektivare användning av personella resurser uppstå och mer insatser till målgruppen barn och unga kan förverkligas. Fler erbjudande och insatser kan erbjudas målgruppen om parallell planering undviks. Interkulturellt perspektiv Åtgärderna innebär en breddning i det mångkulturella arbetet med föreningar. Barnperspektiv Handlingsplanen för kulturpolitik är utarbetad utifrån målgruppen barn och unga i Göteborg mellan 0 och 18 år, i enlighet med barnkonventionen. Omvärldsperspektiv Att utbyta, samla, dokumentera och sprida erfarenheter tillsammans i staden och regionen ökar chanserna för barn och unga att få en lika god tillgång till kultur. Kopplingar till andra program/strategier/planer Barnkonventionen Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, rapport 2014, social resursförvaltning Biblioteksplan Göteborgs Stad Rätten att delta i kulturlivet baserat på Västra Götalandsregionens kulturstrategi Barn- och ungdomskulturplaner Kultur i Väst 4

24 BILAGA 3 (version II) HANDLINGSPLAN FÖR KULTURPLANERING Göteborgs Stads kulturprogram Kulturstrategiskt mål Göteborgs Stads kulturpolitiska mål inom kulturplanering är att: Skapa en attraktiv livsmiljö i staden. Stadens kulturplanering ska: Syfte Tydliggöra stadens karaktär och historia. Skapa goda förutsättningar för hållbar utveckling. Öka göteborgarens möjlighet till inflytande över den fysiska miljön. Strategiska frågor Infoga kulturplanering som en integrerad del av planprocessen. Utarbeta kulturplaner för stadens olika områden. Utveckla och skapa förutsättningar för permanenta, icke-permanenta och spontana mötesplatser och sociala och kulturella knutpunkter. Förstärka och utveckla stadens gröna, blå och urbana strukturer. Optimera den fysiska och mentala tillgängligheten till stadens rum. 1

25 Åtgärd 1 1. Utarbeta Göteborgs Kulturplaneringsstrategi I Göteborgs Stads budget 2016 framgår att kulturplanering ska vara en naturlig del i planprocessen och de rumsliga kulturstråken ska utvecklas. Av Göteborgs Stads kulturprogram framgår vad som måste prioriteras för att Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst och kultur samt en hållbar stad att trivas och leva ett gott liv i. För att kulturplanering ska kunna implementeras i staden behövs en kulturplaneringsstrategi som anger hur detta kan genomföras genom konkreta strategier utifrån en kartläggning av befintliga kulturella resurser och även konkreta riktvärden för olika kulturella värden och resurser. Detta är en förutsättning för att samarbetande förvaltningar ska ha en gemensam konkret grund att utgå från i planeringen av staden och för att kulturella värden ska komma in tidigt i stadsutvecklingsprocessen. Park- och naturförvaltningen har utarbetat Göteborgs grönstrategi som innehåller strategier för hur staden kan förbli och ytterligare utvecklas till en stad med stora gröna kvaliteter. Strategin innehåller också konkreta riktvärden för natur och parker. Grönstrategin tillsammans med stadens strategi för trafik, respektive utbyggnadsplanering utgör grunden Göteborgs Stads stadsplanering med år 2035 i sikte. Stadsbyggnadskontoret utarbetar för närvarande en Arkitekturstrategi för staden som kommer att färdigställas innan sommaren Behovet av en kulturstrategi som täcker hela kulturområdet och som samspelar med stadens övriga strategier har påtalats både inom kulturförvaltningen, men även av stadsledningskontoret, stadsbyggnadskontoret och park- och naturförvaltningen. På kulturområdet finns ingen övergripande strategi eller samlade riktvärden för stadens utveckling och planering. Däremot finns enprocentsregeln vad gäller offentlig konstnärlig gestaltning och utsmyckning, men staden behöver strategier och riktvärden för fler kulturvärden som t.ex. inom kulturmiljövärden, estetiska värden, kulturella mötesplatser och knutpunkter samt förutsättningar för skapande och kreativa verksamheter m.m. Göteborg befinner sig i en spännande utvecklingsfas och planerar flera stora projekt, vilket innebär utmaningar, men också möjligheter att skapa en sammanhållen och hållbar stad. Av Göteborgs Stads budget 2016 framgår att arbetet med utbyggnadsplaneringen, trafikstrategin och grönstrategin gemensamt lägger grunden för en mer socialt sammanhållen, tät, dynamisk och ekologisk hållbar stad. Ytterligare en förutsättning för stadens utveckling i önskad riktning är att kulturplanering ingår som en naturlig del tidigt i processen. En kulturplaneringsstrategi är då nödvändig som underlag inom Stadsutveckling 2035 tillsammans med stadens övriga strategier i stadens stadsplanering. Exempel på riktvärden i strategin kan vara krav på vissa kulturvärden utifrån geografisk närhet inom ett visst område, såsom i grönstrategin, eller krav på antal kulturella resurser utifrån befolkningsunderlag m.m. Idag finns särskilda checklistor för planprocesserna i staden för att säkerställa att alla perspektiv har tagits med, men där är kulturen inte alltid tydligt definierad. Därför behöver även dessa processer ses över i samarbete med berörda förvaltningar. 2

26 Kulturplanering förutsätter interkulturell dialog. I kulturplaneringsstrategin bör medborgardelaktighet och det interkulturella perspektivet därför vara en naturlig del, särskilt avseende barn och unga. Exempel på riktvärden - utdrag ur Göteborgs Stads grönstrategi Riktvärden för parker och naturvärden Ansvariga Kulturnämnden, och därmed kulturförvaltningen, är ansvarig för samordning av stadens konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. bör få i uppdrag att utarbeta en kulturplaneringsstrategi i samverkan med kommunala förvaltningar och bolag. En förutsättning för detta är att förvaltningen har en tydlig organisation för samordning och utveckling av stadens kulturplanering. 3

27 Finansiering Kostnaden för utveckling och framtagande av en kulturplaneringsstrategi uppskattas uppgå till 300 tkr/år. Kostnaden föreslås belasta kulturnämnden inom ramen för Göteborgs Stads kulturprogram. Tidsplan Arbetet med att ta fram en kulturplaneringsstrategi bedöms kunna inledas 2016 och utarbetas under för att därefter remissbehandlas inom stadens berörda förvaltningar och bolag och antas i kulturnämnden under Samordningsansvaret för stadens kulturplanering är ett löpande arbete där kulturförvaltningen behöver en tydlig organisation för dessa frågor. Åtgärd 2 2. Utveckla Kulturkonsekvensanalys KKA och samordna metoder för interkulturell dialog och medborgardelaktighet Arbetsgruppen har sett behov av verktyg för kulturplanering och har därför utifrån befintliga modeller som Barnkonsekvensanalys (BKA) och Social konsekvensanalys (SKA) utarbetat ett förslag till Kulturkonsekvensanalys (KKA). KKA är en matris som kan användas för att kartlägga kulturella värden på en plats eller inom ett område. Den ska vara ett stöd i arbetet med att ta fram lokala kulturplaner samt för att stärka kulturperspektivet i befintliga konsekvensanalyser. I Göteborgs Stads budget betonas behovet av ett socialt perspektiv och ett särskilt fokus på barn och unga vid fysisk planering för att uppnå en socialt hållbar stad. För detta har tre verktyg utvecklats. Det första verktyget är en kunskapsbank som finns på webben, utvecklad under ledning av S2020, social resursförvaltning. Kunskapsbanken samlar forskning, fördjupar kunskap om sociala aspekter och vänder sig till alla intresserade. Det andra verktyget är BKA som vänder sig till alla aktörer som planerar, bygger eller förvaltar den fysiska miljön. Det tredje verktyget är SKA som vänder sig till stadens handläggare som arbetar inom planprocesser. De kulturella perspektiven är viktiga delar i både BKA och SKA. För att kulturplanering ska bli en integrerad del av planeringsprocessen bör de kulturella perspektiven därför stärkas och fördjupas i redan befintliga processer och verktyg. KKA behöver utvecklas genom att prövas och utvärderas i olika stadsutvecklingsprojekt. Detta kan ske parallellt med utvecklandet av en kulturplaneringsstrategi. Det finns redan ett stort intresse från ett antal pågående och planerade projekt i staden. Det hade varit fruktbart att undersöka möjligheterna med KKA i olika sammanhang; t.ex. projekt som omfattar större och mindre områden, samt projekt som befinner sig i olika faser av stadens planerings- och planprocesser. KKA bör därefter utvärderas innan arbetet med implementering på bred front kan inledas. 4

28 Kulturplanering förutsätter interkulturell dialog. I arbetet med kulturplaneringsstrategin och KKA bör metoder för interkulturell dialog, medborgardelaktighet och medskapande undersökas och samordnas, särskilt för barn och unga. Detta är viktigt för invånarnas möjlighet till inflytande över den fysiska miljön, men även för att öka tillgängligheten till stadens rum, både fysiskt och mentalt. Utkast till Kulturkonsekvensanalys KKA Kulturvärden Byggnad/plats Kontext/ närmiljö Stadsdel Stad Region Kulturmiljövärden Permanenta eller tillfälliga strukturer för mötesplatser och sociala och kulturella knutpunkter Estetiska värden Skapande och medskapande kreativa verksamheter, näringar eller aktiviteter Identitetsskapande värden och symboler Begreppsförklaring Kulturmiljövärden Omfattar den av människan skapade och påverkade yttre och inre miljön samt såväl ett materiellt som ett immateriellt arv. Kulturmiljö avser hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter. En kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att omfatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. Det kan röra sig om intensivt utnyttjade stads- eller industriområden såväl som extensivt påverkade skogs- eller fjällandskap. Det kan även innebära stråk i stadsbilden eller människans närhet till och nyttjande av grönområden och vatten m.m. Kulturmiljön omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella företeelser som ortnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område. 5

29 Permanenta eller tillfälliga strukturer för mötesplatser och sociala och kulturella knutpunkter Här avses permanenta strukturer och resurser i form av exempelvis bibliotek, kulturhus och andra institutioner och icke-permanenta strukturer som möjliggör spontana kulturyttringar, festivaler, events, utställningar i det offentliga rummet m.m. Mötesplatser och knutpunkter som på olika sätt skapar mellanmänskliga möten och möjliggör umgänge utan någon uttalad anledning. Estetiska värden Estetik upplevs genom våra sinnesförnimmelser och är från ett individperspektiv ett försök att göra reda för den mänskliga reaktionen på skönhet och konst. Här avses t.ex. värden i form av konstnärlig gestaltning och utsmyckning av offentliga miljöer. Offentlig konst kan beröra, stimulera, oroa eller mana till eftertanke och har i första hand en funktion att vara just konst. Konstnärlig gestaltning innefattar t.ex. byggnaders gestaltning, liksom möblering, vänthallar, markbeläggning och belysning. Estetiska värden kan även innebära siktlinjer och vyer i stadsbilden m.m. Skapande och medskapande kreativa verksamheter, näringar eller aktiviteter Här avses värden i form av förutsättningar och kulturella resurser för kreativitet, medskapande och skapande. Detta omfattar både resurser som t.ex. billiga lokaler för t.ex. kreativa näringar, självorganiserade verksamheter, enskilda konstnärer och aktörer. Dels värden i form av mental och fysisk tillgängligheten till kultur, dvs. människors möjlighet att utöva och ta del av konst och kultur. Identitetsskapande värden och symboler Här avses identitetsskapande symboler och landmärken, större fysiska formationer i staden som byggnader eller andra element vilka ger identitet, struktur och orientering i staden. Många platser som t.ex. lokala vardagliga mötesplatser kan ha lika stor betydelse för invånarnas identitet som monumentala platser och arkitektoniska föremål. Till synes triviala platser och icke visuella territorier kan vara av social betydelse. Genom att identifiera sådana platser eller icke visuella territorier skapas förutsättningar för att bevara även sociala identiteter i staden. Ansvariga föreslås få i uppdrag att i samverkan med berörda förvaltningar och bolag utveckla kulturkonsekvensanalyser i olika stadsutvecklingsprojekt, i olika faser av planerings- och planprocessen. föreslås därefter återkomma till kulturnämnden med en utvärdering av modell och arbetssätt. I uppdraget ingår även att samordna och undersöka metoder för medborgardelaktighet och interkulturell dialog. Finansiering Kostnaden uppskattas uppgå till 300 tkr/år för en tjänst på kulturförvaltningen för utveckling av KKA i olika pilotprojekt och för samordning av metoder för 6

30 medborgardelaktighet och interkulturell dialog. Åtgärden föreslås finansieras inom ramen för Göteborgs Stads kulturprogram. Tidsplan Arbetet med att utveckla KKA samt samordning för av metoder för dialog och delaktighet bedöms kunna inledas 2016 och testas och utvecklas inom olika pilotprojekt under Metod och arbetsätt föreslås därefter utvärderas och redovisas kulturnämnden under Sedermera kan implementeringsarbetet på bred front i stadens planerings- och planprocesser inledas. Övergripande perspektiv Hållbar utveckling ur ett hela-staden-perspektiv Kulturplaneringens syfte i sig är just hållbar utveckling ur ett hela-staden-perspektiv, genom att skapa förutsättningar för; starka kulturella värden i staden, en hållbar stad för konst och kultur, samt för människor att trivas och leva ett gott liv i. Om man kan lyckas med kulturprogrammets första strategiska framtidsfråga inom kulturplanering, dvs. att integrera kulturplanering som en naturlig del i stadens utvecklingsprocesser, skapas goda förutsättningar för att uppfylla även övriga strategiska framtidsfrågor inom området: Utarbeta lokala kulturplaner för stadens olika områden. Utveckla och skapa förutsättningar för permanenta, icke-permanenta och spontana mötesplatser, samt sociala och kulturella knutpunkter. Förstärka och utveckla stadens gröna, blå och urbana strukturer. Optimera den fysiska och mentala tillgängligheten till stadens rum. Ekonomiskt perspektiv Finansiering av konst och kultur ska enligt Göteborgs Stads kulturprogram betraktas som en strategisk investering för hela samhällsekonomin. Konstnärlig verksamhet alstrar värden som sprids från den kreativa kärnan till olika former av kulturell och kreativ näringsverksamhet. Genom kulturplanering kan staden utveckla och stärka infrastrukturen för de kulturella och kreativa näringarna vars samhällsekonomiska och kulturpolitiska betydelse betonas allt mer. Interkulturellt perspektiv Kulturplanering skapar förutsättningar för öka tillgängligheten till kultur. Framför allt genom att kulturplanering förutsätter interkulturell dialog och invånardelaktighet. En kulturplaneringsstrategi tillsammans med kulturkonsekvensanalyser kan vara möjliga vägar för att förverkliga en ökad tillgänglighet och även en socialt hållbar stad. 7

31 Barnperspektiv Kulturplanering ger bra förutsättningar för att utforma och utveckla stadens kulturverksamheter med hänsyn till barns och ungas behov. Verktyg och metoder ska utformas så att barn och unga ska kunna påverka och vara medskapande avseende såväl kulturutbud som formandet av staden. Inom staden finns verktyg utvecklade för att möjliggöra barns och ungas delaktighet och medskapande som t.ex. Barnkonsekvensanalys och REBUS-modellen med flera. Ett sätt att analysera graden av barns och ungas delaktighet i olika sammanhang är med hjälp av Harts (1992)»stege«för delaktighet. Att ha ett barnperspektiv är inte samma sak som att barn blir delaktiga. De tre nedersta stegen handlar därför inte delaktighet, medan de fem översta trappstegen visar på stigande grad av delaktighet. I olika faser i ett utvecklingsprojekt kan graden av möjlig och även lämplig delaktighet variera. Ofta involveras barn sent i processen och för att få ett verkligt inflytande och samarbete måste barn få delta i hela processen även om graden av inflytande skiftar i olika faser. Graden av delaktighet och inflytande ska vara ett medvetet val. Harts (1992)»stege«för delaktighet 8 Beslutsfattande initierat av barn, delat med vuxna 7 Initierat och styrt av barn 6 Beslutsfattande initierat av vuxna, delat med barn 5 Konsulterad och informerad 4 Anvisad, men informerad 3 Symbol 2 Dekoration 1 Manipulation 8

32 Kopplingar till andra program/strategier/planer Nedan nämns några av de viktigaste dokumenten utöver Göteborgs Stads kulturprogram som har kopplingar till stadens kulturplanering: Biblioteksplan Göteborgs Stad Kulturhusutredningen Styrning, ledning av samverkan mellan stadens kulturinstitutioner och Göteborgs Stads kulturhus; samverkansformer antagna av kulturnämnden Bevarandeprogram Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, Göteborg Dialog och samarbete ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete Göteborgs Stads folkhälsoprogram Miljöprogram för Göteborgs Stad Friluftsprogram för Göteborg Parkprogram - Ge rum för landskapet Trafikstrategi för en nära storstad Grönstrategi för en tät och grön stad Strategi för utbyggnadsplanering Moderna planeringsunderlag Göteborgs Stadsmiljöpolicy Policy för fysisk tillgänglighet i Göteborgs Stad Riktlinjer för Bostadsförsörjning i Göteborg Göteborgs principer för medborgardialog 9

33 ORGANISATIONSSCHEMA BILAGA 4 Styrgrupp Kultur (direktör & ordförande) Kultur (utredningsledare) Kultur (sekreterare) SLK PoN SBK SDF Styrgruppens uppdrag: 1. Bilda arbetsgrupper och utse representanter i vardera grupp utifrån områdets syfte och strategiska frågor. 2. Utse ordförande i arbetsgrupperna. 3. Arrangera startmöte. 4. Upprätta tidplan. 5. Uppföljning/avstämning med respekive arbetsgrupp. Arbetsgrupp 1 KONSTPOLITIK 2 (varav 1 FKoK/Kulturstöd) 4 Kulturinstitutioner 1 Universitet/Högskola 1 SDF 2 Fria kulturlivet Arbetsgrupp 2 KULTURPOLITIK 2 Kulturinstitutioner (varav 1 från bibliotek) 3 SDF (varav 1 från förskola/skola) 1 VGR 1 Kulturarvet 1 FKoK (Barnkultur) 1 Fria kulturlivet Arbetsgrupp 3 KULTURPLANERING 1 Kulturarvet 1 Kulturmiljö 3 FKoK (varav 1 Göteborg konst och 1 Ung kultur) 2 SDF 1 PoN 2 SBK Arbetsgruppernas uppdrag: Utarbeta handlingsplan enligt uppdragsbeskrivning och fastställd mall. Befintlig arbetsgrupp: Biblioteksstrategiska gruppen Befintlig arbetsgrupp: Kulturhusgruppen Handlingsplan Handlingsplan Handlingsplan Kulturnämnden Kultur = SLK = Stadsledningskontoret PoN = Park- och naturförvaltningen SBK = Stadsbyggnadskontoret SDF = Stadsdelsförvaltning FKoK = Fri konst och kultur, VGR = Västra Götalandsregionen

34 DELTAGARLISTA ARBETSGRUPPER BILAGA 5 STYRGRUPPEN KONSTPOLITIK KULTURPOLITIK KULTURPLANERING Anna Rosengren, ordförande fr.o.m. mars 2015 Direktör, Kerste Broberg, ordförande Enheten Kulturstöd Christina Persson, ordförande Stadsbiblioteket Göteborg Cornelia Lönnroth, ordförande Göteborgs stadsmuseum Björn Sandmark f.d. direktör, VD, Göteborgs Stadsteater Kristina Frizell, biträdande ordförande Sekretariatet Björn Varenius Sjöfartsmuseet Akvariet Cathrine Sjölund Åhsberg Göteborgs stadsmuseum Eva Magnusson Sekretariatet Mikael Nanfeldt Göteborgs Konsthall Carina Magnusson-Bowring Kultur och fritid SDF Askim-Frölunda-Högsbo Andreas Roth Göteborg Konst Christina Börjesson Stadsutveckling Stadsledningskontoret Isabella Nilsson Göteborgs konstmuseum Michael Göransson Kultur och fritid SDF Västra Hisingen Jonas Anderson Fri konst och kultur Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare Park- och naturförvaltningen Tom Hedqvist Röhsska museet Anders Andrén Utbildning/Kultur och fritid SDF Norra Hisingen Mie Svennberg Enheten Ungkultur Björn Siesjö Stadsarkitekt Stadsbyggnadskontoret Martin Hansson Stora Teatern Ann-Charlott Eklund Kultursekretariatet Västra Götalandsregionen Lotta Sjöberg Kultur och fritid SDF Örgryte-Härlanda Eeva Bolin Kultur och fritid SDF Östra Göteborg Ingrid Elam Konstnärliga fakulteten Göteborgs Universitet Anders Svensson/Josefin Kilner Röhsska museet Jascha Marteleur Kultur och fritid SDF Lundby Nils Tengdahl, sekreterare Sekretariatet Anders Söderberg Kultur och fritid SDF Majorna-Linné Mia Björklund Enheten Barnkultur Ylva Offerman Förvaltning och planering Park- och naturförvaltningen Kristina Ros Masthuggsteatern Mikael Godée Musikcentrum Väst Madelene Seberbrink Planavdelning Stadsbyggnadskontoret Mia Christersdotter Norman Röda Sten Konsthall Eva Magnusson, kontaktperson Sekretariatet Ulrika Lundquist Strategisk avdelning Stadsbyggnadskontoret Nils Tengdahl, kontaktperson Sekretariatet Amanda Ramsin, kontaktperson Sekretariatet

35 Övergripande projektplan för utarbetande av Handlingsplaner för Göteborgs Stads kulturprogram BILAGA 6 Start Kickoff Grupparbete Sammanställning Den 27 mars 2014 Uppdrag från kulturnämnden (KN) Den 29 augusti 2014 Samtliga arbetsgrupper September 2014 Mars 2015 April Maj 2015 Initiering Förberedelse Workshop Samtliga arbetsgrupper Den 18 november 2014 Genomförande Deadlines Juni 2015 Förslag till handlingsplan är klar och inlämnas till kulturförvaltningen September 2015 Förslag till handlingsplan behandlas i KN Avslut Tillsätta styrelse och bilda arbetsgrupper Övergripande projektplan och projektdirektiv Uppföljning/ statusrapporter till styrgruppen Utkast till handlingsplan Förslag till handlingsplan/ slutrapport till KN

36 Yrkande S, MP, V Kulturnämnden Ärende 6 Yrkande om förslag till handlingsplaner för Göteborgs Stads kulturprogram gällande områdena konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering har haft i uppdrag att utarbeta handlingsplaner för Göteborgs Stads kulturprogram. Några av de strategiska framtidsfrågor som anges i kulturprogrammet har i dessa handlingsplaner inom konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering brutits ner i konkreta förslag på åtgärder i syfte att nå målen. Vi ställer oss positiva till de utarbetade handlingsplanerna; de går i linje med och utgör nästa steg i förverkligandet av kulturprogrammets mål. Däremot har vi följande synpunkter som vi vill ska tas i beaktande innan beslut kan fattas i ärendet. Det är många åtgärder som föreslås, inklusive utredningar som kräver centrala resurser från staden i en svår ekonomisk situation. Dessutom föreslås de genomföras i olika tidsperioder. Vissa av dessa utredningsuppdrag hänger ihop och är delvis överlappande (punkt 1f, 1g och 1h). Då kulturförvaltningen för närvarande genomför en stor översyn är frågan om det inte går att hitta en effektivisering av resurser i samband med denna. Innan kulturförvaltningen anlitar externa konsulter är det viktigt att det prövas om behovet kan mötas av befintliga resurser inom staden vad gäller både kompetens och personal. ges därför i uppdrag att återkomma med en analys om vilka resurser som kan tas inom befintlig ram.

37 Vidare vill vi framhålla att det finns en risk att staden drunknar i strategier av olika slag. föreslår en långsiktig strategi och konkret plan för att kommunicera och marknadsföra Kulturstaden Göteborg (punkt 1d). Detta förslag tycker vi är bra, men vi anser att den evenemangsstrategi som Göteborg & Co har fått i uppdrag att arbeta med bör tas tillvara inom ramen för arbetet med den långsiktiga strategin. På så sätt kan man dels utnyttja resurser hos kulturförvaltningen och Göteborg & Co, dels hitta synergieffekter dem emellan. Vi ställer oss dock tveksamma till att den föreslagna kulturplaneringsstrategin behövs för att staden ska uppmärksamma kulturplaneringen (punkt 1j). Att utveckla kulturkonsekvensanalyser och metoder för interkulturell dialog och medborgardialog tycker vi däremot är det som behövs för att lyfta kulturplaneringen i Göteborgs stadsutveckling. föreslår vidare att kommunstyrelsen ska ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar och bolag se över kommunala fastighetsägares direktiv i syfte att öka tillgången till stadens lokaler. Det pågår dock två omfattande utredningar inom staden som har bäring på just dessa frågor. Den ena är kommunfullmäktiges uppdrag att se över Göteborgs Stads modell för föreningsbidrag i syfte med att skapa ett rättvist, transparant och öppet system. Den andra går ut på att se över lokalfrågan i syfte med att samla lokaluthyrning under ett tak för att därigenom underlätta för stadens föreningar. Inom ramen för denna utredning ska stadsledningskontoret tillsammans med berörda nämnder ta fram ett förslag på gemensam uthyrningspolicy. Dessa utredningar inverkar i allra högsta grad tjänsteutlåtandets tredje att-sats. Därför föreslår vi att denna stryks. Slutligen frågar vi oss vilka de återstående strategiska framtidsfrågorna är som nämns i tjänsteutlåtandets sjätte att-sats och inte har behandlats i aktuella handlingsplaner. Kulturnämnden föreslås besluta att återremittera förslaget till handlingsplaner för Göteborgs Stads kulturprogram enligt ovan.