Bottenfauna i. Tandåns tillflöden. Gräsbäcken & Blästbäcken 2009

Transkript

1 Bottenfauna i Tandåns tillflöden Gräsbäcken & Blästbäcken 2009

2 Omslagsfoto: Tandån På uppdrag av Ramböll Sverige AB Provtagning: Margareta Setterberg, Limnia Artbestämning, analys och rapport: Margareta Setterberg, Limnia Kartmaterial: MapSource Skövde, December 2009 Foto: Margareta Setterberg Limnia

3 SAMMANFATTNING Söder om Rörbäcksnäs flygplats, Malungs kommun, Dalarna, rinner Tandån. I närheten ansluter två biflöden som rinner på var sin sida om flygplatsen, Gräsbäcken rinner på östra sidan medan Blästbäcken rinner på västra sidan. Då planer finns att bygga ut flygplatsen har som ett led i förundersökningen en bottenfaunaundersökning utförts av Limnia, på uppdrag av Ramböll Sverige AB. Syftet var att bedöma naturvärdet samt undersöka om det fanns skyddsvärda, vattenlevande småkryp i dessa två bäckar. Undersökningen utfördes med hjälp av M42-metoden som syftar till att påträffa så många taxa som möjligt. 30 provpunkter tas ut på en 50 m lång sträcka och materialet uppsamlas i en handhållen håv efter att bottensubstratet störts. Det insamlade materialet konserveras, lokalbeskrivning utförs samt fotodokumentering sker. Materialet gås igenom och artbestäms, därefter sker analys. Analysen sker enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, 2000 och Därefter sker en bedömning utifrån resultaten. I samband med bottenfaunaundersökningen togs även vattenkemiprover som analyserades av Eurofins Environment Sweden AB. Förutom vattenkemiprover i de undersökta lokalerna togs även vattenkemiprov i Tandån, då den är recipient för de två bäckarna. De båda bäckarna var mycket försurade, detta framkom dels i de beräknade indexen men även FSI-index som utgår från arters känslighet för försurning. Artsammansättningen i de undersökta lokalerna visar att det endast finns extremt tåliga arter i de båda bäckarna. Däremot visar resultaten att det inte förekommer nämnvärda föroreningar eller eutrofiering i de undersökta provlokalerna. FOI-index som utgår från arters föroreningskänslighet visar att det fanns två föroreningskänsliga arter i Blästbäcken, i Gräsbäcken fanns endast normalt föroreningståliga arter. Resultaten från vattenkemiproverna visar att Tandån håller högre vattenkvalitet än de båda tillflödena. De mindre bäckarna hade båda höga halter TOC (totalt organiskt kol), och högt färgtal, båda till följd av den omgivande miljön. Gräsbäcken omgavs av våtmark medan kalhygget vid Blästbäcken bidrar till detta. Gräsbäcken var mycket grumlig och hade extrema järnutfällningar som båda är negativa för de bottenlevande småkrypen. Det låga taxa- och individantalet sammantaget med artsammansättningen som påvisar försurat tillstånd, ger bedömningen att de två bäckarna inte håller ett högt naturvärde. Dock visar resultaten från vattenkemin att Tandån håller en högre kvalitet, vilket är viktigt att bibehålla, dels för bottenfaunan i sig, och dels för fisk och fågel som är beroende av dem.

4 1 Tandån 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Metod 3 Analys 4 Resultat 9 Diskussion 11 Slutsats 11 Lokalbeskrivning 12 Referenser 14 Bilaga 1, artlista Bilaga 2, analysprotokoll vattenkemi

5 2 Tandån 2009 INDNING Vid Tandåns närhet, Malungs kommun i Dalarna, ligger Rörbäcksnäs flygplats, se figur 1. Enligt planer kommer flygplatsen att byggas ut och i samband med förundersökningar har en bottenfaunaundersökning utförts i två närliggande bäckar som båda mynnar i Tandån. Undersökningen är utförd av Limnia på uppdrag av Ramböll Sverige AB. Undersökningen utfördes den 27 september Syftet är att bedöma naturvärdet samt om Tandåns anslutande vattendrag håller några skyddsvärda arter. En utbyggnad av flygplatsen kan ge större påverkan på vattendragen nedströms. Som komplement togs även vattenprover där vattenkemin analyserades av Eurofins Environment Sweden AB. Två lokaler i Tandåns biflöden undersöktes, en lokal i Gräsbäcken som ligger söder om Rörbäcksnäs flygplats, samt en lokal i Blästbäcken, belägen väster om flygplatsen, se figur 1. Vattenkemiprov togs även i Tandån. Bottenfaunaundersökningen utfördes med M42-metoden, vilket innebär att 30 provpunkter inom en 50 m lång sträcka tas. Proverna tas med hjälp av en handhållen håv och de 30 proverna behandlas som ett prov, som konserveras med 99 etanol. Provmaterialet gås därefter igenom och artbestäms. Metoden skapar förutsättningar för att så många olika arter som möjligt påträffas. Därefter sker analys och bedömning av naturvärdet samt om vattendragen är påverkade av eutrofiering, föroreningar eller försurning. Analysen sker med hjälp av olika index enligt Naturvårdsverkets handbok och enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, 2000 Figur 1. Provlokalerna Blästbäcken och Gräsbäcken, samt punkt för vattenprov i Tandån.

6 3 Tandån 2009 METOD Vid en bottenfaunaundersökning samlas bottendjur in, artbestäms under mikroskop och utifrån artsammansättningen kan vattendragets vattenkvalitet och naturvärden bedömas. En lokalbeskrivning över provlokalens näroch strandområde upprättas, koordinater markeras och bilder arkiveras. Allt material konserveras och arkiveras. Därefter sker analys av resultatet. Benämningen taxa används som samlingsbegrepp för arter, släkte och familjer, i vissa fall även klasser, då det alltid förekommer en mix av nivåerna. M 42-METOD - INVENTERING Med bottenfauna menas här makroskopisk fauna som kvarhålls i ett såll med maskstorlek 1 mm, i allmänhet kräftdjur, insektslarver och snäckor. Bottenfaunan ger ett integrerat mått på tillståndet bakåt i tiden. Metoden kan användas för att t ex bedöma: om en biotop hyser höga naturvärden (biologisk mångfald, förekomst av rödlistade arter) behovet av miljövårdsåtgärder försurnings och föroreningsstatus till exempel eventuell påverkan från jord-/ skogsbruk eller avlopp eller dylikt om den biologiska målsättningen med till exempel en kalkning har uppfyllts födounderlaget för fågel och fisk När bottenfaunan insamlas med M42- metoden väljs en 50 m sträcka inom det valda området, sträckan bör innehålla både lugnflytande såväl som mer strömsatta partier så att fler biotoper representeras i det insamlade materialet, vilket i sin tur speglar bottenfaunan i området. Inom 50 m-sträckan väljs 30 provpunkter ut och placeras med en punkt nära stranden, en punkt så långt ut man kommer och en tredje punkt däremellan. De tre placeringarna upprepas 10 gånger jämt fördelat på de valda 50 m så att totalt 30 punkter erhålles. På varje punkt insamlas bottendjur genom att man stör bottensubstratet med hjälp av foten, det upprörda materialet inklusive djur insamlas i en handhållen håv med en diameter på 15 cm och en maskvidd på 1 mm. Störningen pågår under 5 s och på en 0,2 m 2 stor yta. Proceduren upprepas på de 30 punkterna. Det insamlade materialet från de 30 punkterna behandlas som ett sammelprov och utgör provmaterialet som sedan gås igenom. Materialet konserveras i 99 etanol. Det insamlade materialet sållas och större, renspolade kvistar och annat material sorteras bort. Resterande material är uppfångat i två olika såll med grovmaterial och finmaterial. Alla djur i grovmaterialet plockas ut och artbestäms, under mikroskop med upp till 100 x förstoring, till artnivå så långt det är möjligt, övriga till släkte eller familjenivå enligt Degerman m. fl., Begränsningen kan till exempel ligga i att vissa djur kan vara skadade vid insamlandet, så att artbestämning inte kan gå till artnivå, att vissa djurformer endast kan artbestämmas av ett fåtal personer eller att artlitteratur saknas. Av finmaterialet gås 1/10 igenom och artbestäms, resultatet multipliceras med 10 och summeras med grovmaterialets antal. Resterande 9/10 gås igenom och djur som inte finns i grov respektive findelen tas ut. Alla djur och finmaterialet konserveras och arkiveras.

7 4 Tandån 2009 ANALYS Analysen består av tre olika index; ASPT, DJ -index samt MISA, enligt Naturvårdsverket, 2007, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. För försurnings- samt föroreningsstatus finns även ett försurningsindex (FSI) samt föroreningsindex (FOI) där de bottenlevande djuren erhåller olika poäng beroende på deras känslighet för försurning respektive förorening. Man bedömer även antalet taxa och det totala individantalet per provlokal. De olika analysfunktionerna beskrivs nedan. INDEX ASPT ASPT (Average Score per Taxon), (Armitage m. fl. 1983) är ett index där de olika familjerna av bottenfaunaorganismer får poäng efter deras känslighet mot miljöpåverkan. ASPT integrerar påverkan från eutrofiering, förorening med syretärande ämnen och habitatförstörande påverkan som rätning/rensning av skogs/jordbruksmark (inklusive grumling). I ASPT utnyttjas skillnader i tolerans hos olika familjer av bottenfaunaorganismer (samt ordningen Oligochaeta, fåborstmaskar). Familjer med hög känslighet bidrar med höga indikatorvärden, medan familjer med hög tolerans bidrar med låga indikatorvärden. Indexvärdet för ASPT är ett medelvärde per ingående taxa och beräknas genom summering av indikatorvärden och division med antalet ingående taxa (familjer). Därefter beräknas den ekologiska kvalitetskvoten (EK) ut enligt följande: EK= beräknat ASTP/referensvärde, se tabell 1. DJ-INDEX Multimetriskt DJ-index (Dahl & Johnson 2005) för eutrofiering byggs upp av fem enkla index. Dessa är (1) antal taxa av dag-, bäck- och nattsländor (Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera), (2) den relativa abundansen () av kräftdjur (Crustacea), (3) den relativa abundansen () av dag-, bäck- och nattsländor, (4) ASPT, samt (5) Saprobie-indexet enligt Zelinka och Marvan (1961). Värden för dessa fem enkla index ska normaliseras så att var och en får ett värde 1, 2 eller 3 enligt beräkningar i Naturvårdsverkets handbok, bilaga A, 2007:4. DJ-index beräknas genom summering av de normaliserade värdena och kan anta ett minimivärde på 5 och ett maximivärde på 15. Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) beräknas enligt följande: EK= (beräknat DJ-index 5/(referensvärde -5), se tabell 1. Tabell 1. Referensvärden och klassgränser för den ekologiska kvalitetskvoten (EK) i ekoregion 20 för ASPT och DJ-index. Klass & nivå ASPT EK DJ-index EK Referensvärde 6, Hög 0,90 0,80 2 God 0,70 och <0,90 0,60 och <0,80 3 Måttlig 0,45 och <0,70 0,40 och <0,60 4 Otillfredsställande 0,25 och <0,45 0,20 och <0,40 5 Dåligt <0,25 <0,20

8 5 Tandån 2009 MISA MISA (Multimetric Index for Stream Acidification), (Johnson & Goedkoop 2005)byggs upp av sex olika enkla index och svarar på surhet. De ingående indexen är (1) antal familjer, (2) antal taxa av snäckor (Gastropoda), (3) antal taxa av dagsländor (Ephemeroptera), (4) kvoten mellan den relativa abundansen () av dagsländor och den relativa abundansen () av bäcksländor (Plecoptera), (5) AWIC-index (Acid Waters Indicator Community index, Davy-Bowker m. fl. 2005) samt (6) den relativa abundansen () av sönderdelare (shredders). Värden för dessa enkla index ska normaliseras så att var och en får ett värde (index norm ) mellan 0 och 10 enligt tabell och beräkning i Naturvårdsverkets handbok, bilaga A, 2007:4. Därefter summeras de normaliserade värdena och omskalning görs. Omskalningen görs genom att dividera summan av normaliserade indexvärden med antalet ingående enkla index (ett medelvärde) och multiplicera detta medelvärde med 10 enligt följande: MISA = 10 * summa index norm /6 MISA får således ett värde som kan variera mellan 0 och 100. MISA visar bottenfaunans respons på surhet. Från surhetsklassificering med MISA kan man inte avgöra om surheten är naturlig eller antropogent orsakad. Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) beräknas enligt följande: EK = beräknat MISA/referensvärde, se tabell 2. Tabell 2. Referensvärden och klassgränser för den ekologiska kvalitetskvoten (EK) i ekoregion 20 för MISA. MISA EK Referensvärde 47,5 Nära neutralt 0,55 Måttligt surt 0,40 och <0,55 Surt 0,25 och <0,40 Mycket surt 0,25 VATTENKEMI Nedan följer en beskrivning av de parametrar som ingick i den vattenkemiska analysen, se tabell 3. Vid eutrofiering har ett näringsrikare tillstånd uppnåtts och skapats av ökad tillförsel eller ökad tillgängliggörande av växtnäringsämnen i sjöar och vattendrag. Eutrofieringen leder till ökad primärproduktion och ökad biomassa av växter och djur, ökad vattengrumling, ökad syrgasförbrukning vid nedbrytning av organiskt material samt till ändrad artsammansättning och diversitet hos väst- och djursamhällen. För bedömning av vattendrag utnyttjas den arealspecifika förlusten av kväve och fosfor. Det beräknas utifrån medelvärdet från månatliga mätningar under tre år samt beräknad dygnsvattenföring som divideras med avrinningsområdets areal. Vid de vattenprov som togs vid undersökningstillfället utgör ammonium-nitrogen, fosfor total och kväve total de parametrar som endast klassas efter ovanstående beräkning. I resultattabellen har dessa värden inte fått någon färgklassning. För syrgashalten i vattendrag gäller samma mätningsintervall men har ändå tagits med i klassningen för att ge en viss bedömning av läget. Klassningen anger ett årsminimum. Syrgashalten är som lägst i långsamrinnande vattendrag vid sommartid då temperaturen är högst.

9 6 Tandån 2009 TOC är ett mått på syretärande ämnen, totalt organiskt kol, och indikerar risken för låga syrgashalter i vattendraget. Parametern bör även mätas på samma sätt som de ovan beskrivna, med månatliga mätningar under tre år. Färgtalet anger ljusförhållanden och påverkar direkt livsbetingelserna för många organismer. Högt grundvattentillstånd i marken till exempel i myrar och mossar ger avrinnande vatten med hög humushalt och därmed ett högre färgtal. Vattnets grumlighet eller turbiditet mäts i enheten FNU och kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av dels lermaterial dels organisktmaterial. Grumligheten hos ett rinnande vatten orsakas främst av oorganiska pariklar. Den största källan till sådant material som orsakar grumlighet torde vara erosion. Bedömning av ett vattens surhetstillstånd kan göras utgående från alkalinitet och /eller ph-värde. Alkalinitet är främst ett mått på försurningskänslighet och ph är den faktiska surheten. Alkaliniteten är ett mått på vattnets buffertkapacitet, det vill säga förmågan att neutralisera tillskottet av sura ämnen. ph-värdet kan uppvisa större variationer under året, även under dygnet, än alkalinitet, därför är alkalinitet att föredra då endast enstaka mätningar utförs. Surheten har betydelse för vattenorganismerna också genom att den reglerar i vilken kemisk form exempelvis metaller uppträder. Speciellt viktigt är förekomsten av löst aluminium, som under sura förhållanden förekommer i toxisk form. Tabell 3. Klassgränser för vattenkemi med färgklassning enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag, * anger att värden ska beräknas som arealspecifika förluster vid månatliga mätningar under ett år och kommer därför inte att redovisas mer än som ögonblicksmätning vid undersökningstillfället. Klass Alkalinitet (mekv/l) Ammoniumnitrogen () Fosfor total () Färgtal (mgpt/l) Kväve total () TOC () ph Turbiditet (FNU) O 2 () Klass 1 > 0,20 * * 10 * 4 > 6,8 0,5 7 Klass 2 0,10-0,20 * * * 4-8 6,5-6,8 0,5-1,0 5-7 Klass 3 0,05-0,10 * * * ,2-6,5 1,0-2,5 3-5 Klass 4 0,02-0,05 * * * ,6-6,2 2,5-7,0 1-3 Klass 5 0,02 * * > 100 * > 16 5,6 > 7,0 1

10 7 Tandån 2009 FÖRSURNINGS- & FÖRORENINGS- KÄNSLIGHET (FSI, FOI) Arternas familjenivå delas ofta in i index för försurningskänslighet och föroreningskänslighet (FSI resp. FOI i bifogad artlista). Indexklasserna går från 0 5 där 5 indikerar högst känslighet. Indexen används för att undersöka förekomst av känsliga arter som då indikerar goda förhållanden, se tabell 4 respektive tabell 5. Dessa index är temporära och uppdateras ständigt. Tabell 4. Försurningsindex, FSI. Lingdell & Engblom, FSI- index Benämning ph som taxat överlevt 0 Okända Kunskap saknas 1 Extremt tåliga Taxat har överlevt ph < 4,5 2 Mycket tåliga Taxat har överlevt ph 4,5 5,0 3 Normalt tåliga Taxat har överlevt ph 5,0 5,5 4 Känsliga Taxat har överlevt ph 5,5 6,0 5 Mycket känsliga Taxat har ej påträffats i ph < 6,0 eller lika med 6,0 Tabell 5. Föroreningsindex, FOI. Lingdell & Engblom, FOI- index Benämning Föroreningsbelastning som taxat överlevt eller typvattendrag som de är karaktäristiska i 0 Okända Kunskap saknas 1 Extremt tåliga Taxat påträffat i kraftigt svavelvätedoftande vatten 2 Mycket tåliga Taxat vanligt nedan reningsverkens utloppsrör 3 Normalt tåliga Taxat är sällsynt under index 1 och 2 ovan 4 Känsliga Taxat karaktäristiskt för rena skogsvattendrag, sällsynt i index 3 5 Mycket känsliga Taxat är karaktäristiskt för rena källuppflöden och mycket rena och syrgasrika miljöer Figur 2. Blästbäcken 2009.

11 8 Tandån 2009 ANTAL TAXA & INDIVIDANTAL Ett högt antal taxa indikerar en mångfald och ett välmående system medan låga antal taxa visar att en störning kan ha förekommit, se tabell 6. Låga individantal kan också påvisa störningar. Individantal under individer anses lågt. Tabell 6. Antal taxa. Klass & nivå Antal taxa 1 Mkt högt > 50 2 Högt Måttligt högt Lågt < 40 HOTGRUPP Här tas de arter upp som finns upptagna på rödlistan för hotade arter i Sverige, (Gärdenfors, 2005), se tabell 7. I vissa fall kan även arter som finns upptagna på rödlistor i angränsande land tas upp och nämnas. Tabell 7. Kategorier för den Svenska rödlistan. EX Utdöd RE CR EN VU NT DD Försvunnen Akut hotad Starkt hotad Sårbar Missgynnad Kunskapsbrist Figur 3. Gräsbäckens sammanflöde med Tandån, nedan provtagningspunkten.

12 9 Tandån 2009 RESULTAT Gräsbäcken omgärdades av våtmark och lövskog. Bottensubstratet dominerades av finsediment och grus. Vattnet var mycket grumligt. Vattenvegetationen täcktes av extremt mycket järnutfällningar som även täckte botten. I området fanns även mycket bäverfällda träd vilket gav rikligt med död ved i vattnet, till fördel för livet i bäcken. Blästbäcken omgärdades av kalhygge och skogsbruk, se figur 2. Bottensubstratet dominerades av mellansten och mycket grovsten, vilket tillsammans med höjdskillnaden bidrar till ökad syresättning i vattendraget. Här var vattnet klart men färgat. Beräknade index för Gräsbäcken och Blästbäcken visar att de inte är nämnvärt miljöpåverkade av föroreningar (ASPT-index) och visar god status enligt bedömningsgrunderna. Gräsbäcken klassas som måttlig status för eutrofieringsläget medan Blästbäcken klassas som hög status. Båda bäckarna klassas som mycket sura, se tabell 8. Det uppmätta phvärdet var vid undersökningstillfället 5,84 respektive 5,42, se tabell 9. Antalet taxa var lågt på de båda undersökta lokalerna, även individantalet var mycket lågt i Gräsbäcken medan antalet individer var normalt i Blästbäcken, se tabell 8. Tabell 8. Indexvärden för Gräsbäcken och Blästbäcken Gräsbäcken Blästbäcken ASPT 0,75 0,79 DJ 0,44 0,89 MISA 0,04 0,01 FSI 1 1 FOI 3 4 Antal taxa Antal individer Antal rödlistade arter - - Ovanliga arter 1 - Tabell 9. Analysvärden för vattenkemiprover för Gräsbäcken, Blästbäcken och Tandån 2009 med färgmarkering för de olika klassgränserna enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, Enhet Gräsbäcken Blästbäcken Tandån Alkalinitet mekv/l 0,3 0,03 Ammonium nitrogen 0,038 <0,01 Fosfor total 0,009 0,031 Färgtal mgpt/l Kväve total 0,36 0,35 TOC ph 5,83 5,42 Turbiditet FNU 7,77 1,66 O 2 4,68 7,56 0,1 <0,01 0, <0,1 5 6,64 0,57 8,47

13 10 Tandån 2009 En ovanlig art påträffades i Gräsbäcken, bäcksländelarven Leuctra hippopus. Inga rödlistade arter påträffades i de undersökta bäckarna, se tabell 8. Ovanstående index kan var osäkra då taxaantalet är så lågt, men om man ser till de två indexen FSI (försurningskänslighet) och FOI (föroreningskänslighet) ges dock även här att endast extremt försurningståliga taxa påträffades i de båda bäckarna. Gräsbäcken hade dock normalt föroreningståliga taxa medan Blästbäcken hade två arter som var föroreningskänsliga, bäcksländelarven Nemurella pictetii samt dykarbaggen Platambus maculatus, se tabell 8 samt artlista bilaga 1. Vattenkemianalyser togs dels i de lokaler där bottenfauna undersöktes, dels i Tandån, se figur 1 och bilaga 2, som är recipient för båda de undersökta bäckarna, se figur 3. Tandån uppvisar betydligt bättre vattenkemivärden än de små bäckarna. Vattnet klassas som syrerikt enligt bedömningsgrunderna (2000) men är endast en mätning vid undersökningstillfället och speglar inte årsminimum. ph klassas som svagt surt, medan TOC klassas som låg halt och grumligheten klassas som svagt grumligt. Alkaliniteten och färgtalet har här den sämsta klassningen; svag buffertkapacitet respektive måttligt färgat, se tabell 10. De båda mindre bäckarna har dock betydligt sämre värden, se tabell 10. Tabellen illustrerar de olika klassningarna och visar att de är likvärdiga i fråga om vattenkemin. Blästbäcken, som hade högre vattenhastighet, hade betydligt högre syrgashalt, medan Gräsbäcken hade en högre alkalinitet än Blästbäcken. Turbiditeten i Gräsbäcken klassades som starkt grumlig men var betydligt bättre i Blästbäcken. I Gräsbäcken fanns extremt mycket järnutfällningar i vattnet och på ytan fanns tydlig förekomst av järnbakterier, se figur 4. Färgtalet och TOC var högt i båda bäckarna. ph var bättre i Gräsbäcken än i Blästbäcken. Tabell 10. Klassgränser för de olika parametrarna i vattenkemianalysen för Gräsbäcken, Blästbäcken samt Tandån. Figur 4. Järnbakterier i Gräsbäcken.

14 11 Tandån 2009 DISKUSSION De båda bäckarna, Gräsbäcken och Blästbäcken, höll vid undersökningstillfället ett lågt antal taxa och relativt lågt antal individer. Gräsbäcken innehöll mycket järnutfällningar samt järnbakterier, vilket påverkar bottenfaunan negativt. Då järnet fäller ut fastnar det på insektlarvernas gälar och täcker deras kroppar så att syreupptagningsförmågan försämras. Gräsbäcken hade endast 12 olika taxa samt endast 279 individer i det uppsamlade materialet. Järnutfällningen syntes dock inte efter utloppet i Tandån även om mycket transporteras ut i ån. Blästbäckens vatten var betydligt renare från järnutfällningar men var desto surare, troligtvis ett resultat av skogsbruket och kalhygget som angränsar bäcken. Enligt de beräknade indexen visar Blästbäcken sammantaget betydligt högre naturvärde än Gräsbäcken, se figur 5. Det verifieras även av FOI-index som visar att föroreningskänsliga arter påträffades i Blästbäcken. Detta indikerar att det under det senaste året inte skett någon nämnvärd förorening som då hade slagit ut dessa två arter. Dock är båda bäckarna mycket försurade, vilket avspeglas i det låga taxa- och individantalet. Båda bäckarna hade hög grumlighet vilket har negativ betydelse för de bottenlevande småkryp som livnär sig på att skrapa alger från stenar och andra fasta material. Grumligheten bidrar till att oorganiska partiklar sedimenterar och försvårar födoupptaget för dessa djur. För att minska på grumligheten kan eventuellt sedimentationsfällor anläggas uppströms i Gräsbäcken. Detta kan även minska utflödet av järnutfällningar i Tandån. De båda bäckarna visar vid de undersökta lokalerna inte höga naturvärden, som främst bedöms vara orsakad av försurning. Figur 5. Diagrammet visar de olika indexen samman- SLUTSATS Sammantaget bedöms de båda undersökta bäckarna inte hålla höga naturvärden. Detta avspeglas av det låga antalet taxa och det låga individantalet. Båda lokalerna hade höga halter av TOC (totalt organiskt kol) och högt färgtal, som bedöms vara följden av våtmarken vid Gräsbäcken samt skogsbruket, och främst kalhygget, vid Blästbäcken. Gräsbäcken hade mycket grumligt vatten till följd av erosion uppströms. Dock verkar inte vattendragen påverkade av föroreningar eller övergödning. Däremot är försurningsläget tydligt negativt, dels i de beräknade indexen men även i FSI-indexet som anger arters känslighet mot försurning, där endast extremt tåliga arter påträffades i de båda undersökta lokalerna. I Gräsbäcken syntes det tydligt i form av extremt mycket järnutfällningar, vilket orsakas av stundtals mycket sura förhållanden. Ytan täcktes på sina ställen av järnbakterier som syns som oljefilm på vattenytan. Järnutfällningarna försvårar syreupptagningsförmågan samt försvårar födointaget för de bottenlevande småkrypen. Grumligheten bidrar till sedimentation som även det försvårar födointaget för djuren.

15 12 Tandån 2009 LOKALBESKRIVNING FÖR GRÄSBÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Dalarna Kommun: Malung Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M 42 modifierad Antal prov: 30 Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 0,40 m Vattenhastighet: 1 Vattendragsbredd, våt yta: 1,40 m Grumlighet: Mycket grumligt Medeldjup: 0,55 m Färg: Starkt färgat Maxdjup: 1,00 m Vattentemp: 7,8 o C ph: 5,83 Konduktivitet: 7,3 ms/m N Strömriktning Foto Tandån Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm D1 3 Övervattenväxter D1 1 Vattenklöver Sand 0,06 2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2 6 mm Långskottsväxter Mellangrus 6 20 mm D2 1 Rosettväxter Grovgrus mm Mossor Mellansten mm Påväxtalger Grovsten mm Organiskt material Block mm Findetritus D1 3 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning 3 Fin död ved Grov död ved D3 2 Närmiljö 0-30 Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D2 2 Åker Blockmark Barrskog Äng Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge Kalfjäll Våtmark D1 3 Hällmark Strandmiljö 0 5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Träd D3 Björk Tall Buskar D2 Salix sp. Beskuggning Krontäckning Yttäckning 3 2 Gräs, halvgräs (inkl vass) D1 Starr gräs Påverkan Påverkans styrka 1-3 Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5, 2: 5 50, 3: >50

16 13 Tandån 2009 LOKALBESKRIVNING FÖR BLÄSTBÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Dalarna Kommun: Malung Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M 42 modifierad Antal prov: 30 Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 0,90 m Vattenhastighet: 2 Vattendragsbredd, våt yta: 0,90 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,35 m Färg: Färgat Maxdjup: 0,55 m Vattentemp: 7,7 o C ph: 5,42 Konduktivitet: 2,2 ms/m N Foto Strömriktning Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm Övervattenväxter D2 1 Vattenklöver Sand 0,06 2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2 6 mm Långskottsväxter Mellangrus 6 20 mm Rosettväxter Grovgrus mm Mossor D1 2 Fontinalis sp. Mellansten mm D2 2 Påväxtalger D3 2 Grovsten mm D1 3 Organiskt material Block mm Findetritus D1 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning 3 Fin död ved D3 2 Grov död ved Närmiljö 0 30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog Åker Blockmark D1 3 Barrskog Äng D2 2 Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge D1 3 Kalfjäll Våtmark Hällmark Dom. Dom. Art Strandmiljö 0 5 m, beskuggning, krontäckning Träd D2 Björksly Gran Buskar Gräs, halvgräs (inkl vass) Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) D1 Gräs Subdom. Art Beskuggning Krontäckning Påverkan Yttäckning 2 1 Påverkans styrka 1-3 Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5, 2: 5 50, 3: >50

17 14 Tandån 2009 REFERENSER ARTBESTÄMNING Dall, P.C., T.M Iversen, J. Kirkegard, C. Lindegaard & J. Thorup En oversigt over danske ferskvands invertebrater till brug ved bedømmelse af forureningen i søer och vandløb. Ferskvandsbiologiskt Laboratorium. Københavns Universitet. Helsingørsgade Hillerød. Edington, J.M. & Hildrew, A.G. (1995) A Revised Key to the Caseless Caddis Larvae of the British Isles, with notes on their Ecology. Freshwater Biological Association. Scientific Publication No 53. Hynes, H. B. H Adults and Nymphs of British Stoneflies (Plecoptera) a Key. Freshwater Biological Association. Scientific Publication No. 17. Nilsson, A. (Ed.) Aquatic insects of NW Europe. A Taxonomic Handbook. Volume 1. Ephemeroptera, Plecoptera, Heteroptera, Neuroptera, Megaloptera, Coleoptera och Lepidoptera. Volume 2. Odonata och Diptera. Apollo Books, Kirkeby Sand 19, DK-5771 Stenstrup. Denmark. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica, volume 32. Wallace, I. D., Wallace, B. & Philipson, G.N Keys to the Case-bearing Caddis Larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association. Scientific Publication No. 61. Glöer, P. & C. Meier-Brook Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. DJN. Deutcher Jugendbund für Naturbeobachtung. 36 sidor. ÖVRIGT Degerman, E., Fernholm, B., Lingdell, P-E. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag Utbredning i Sverige Naturvårdsverket, Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag - inventering,1996. Handledning för miljöövervakning, Undersökningstyp. Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag, Bilaga A till handbok 2007:4, 2007.

18 Artlista för Gräsbäcken & Blästbäcken Provtagningsdatum Artbestämning Margareta Setterberg Artbestämt TaxaGroup Familj Taxa Auktor Ovanliga arter FSI FOI Gräsbäcken Blästbäcken Bivalvia SPHAERIIDAE Pisidium sp Coleoptera DYTISCIDAE Platambus maculatus Diptera CERATOPOGONIDAE Ceratopogonidae CHIRONOMIDAE Orthocladiinae Tanypodinae Tanytarsini EMPIDIDAE Empididae PEDICIIDAE Dicranota sp SIMULIIDAE Simuliidae Lepidoptera [Ord:Lepidoptera] Lepidoptera Nematoda [Kl:Nematoda] Nematoda Oligochaeta [Kl:Oligochaeta] Oligochaeta Plecoptera UCTRIDAE Leuctra fusca (Linnaeus, 1758) Leuctra hippopus Kempny, 1899 x Leuctra nigra (Olivier, 1811) NEMOURIDAE Nemoura cinerea (Retzius, 1783) Nemurella pictetii Klapalek, Trichoptera [Ord:Trichoptera] Trichoptera HYDROPTILIDAE Hydroptilidae Oxyethira sp LIMNEPHILIDAE Annitella sp./chaetopteryx sp Limnephilidae POLYCENTROPODIDAE Plectrocnemia sp Antal taxa Antal individer Högsta FSI 1 1 Högsta FOI 3 4

19 Analysrapport Limnia Att Margareta Setterberg Kapellvägen 1 B Skövde Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited Laboratory Journalnr V Kundnr Provtyp Övrigt vatten Uppdragsmärkning Tandån Ramböll Provtagare/referens Margareta Setterberg Ankomsttemperatur 14,5 C Provets märkning Blåstbäcken Provtagningsdatum Provet ankom Analysrapport klar Sida 1 (1) Analysnamn Alkalinitet Ammonium-nitrogen Fosfor total Färgtal Kväve total TOC Resultat < < Enhet mg HCO3/l mgpt/l Mäto Metod/ref SS-EN ISO SS-EN 11732:2005/Kone SS EN ISO6878:2005/TRAACS SS EN ISO 7887:4 SS-EN ISO /Kone SS-EN 1484,Instr.man. Ort Paola Nilson Kemist, , mån-tors Denna rapport är en osignerad rapportkopia! Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida. Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, , Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0) , Web:

20 Analysrapport Limnia Att Margareta Setterberg Kapellvägen 1 B Skövde Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited Laboratory Journalnr V Kundnr Provtyp Övrigt vatten Uppdragsmärkning Tandån Ramböll Provtagare/referens Margareta Setterberg Ankomsttemperatur 14,5 C Provets märkning Gråsbäcken Provtagningsdatum Provet ankom Analysrapport klar Sida 1 (1) Analysnamn Alkalinitet Ammonium-nitrogen Fosfor total Färgtal Kväve total TOC Resultat Enhet mg HCO3/l mgpt/l Mäto Metod/ref SS-EN ISO SS-EN 11732:2005/Kone SS EN ISO6878:2005/TRAACS SS EN ISO 7887:4 SS-EN ISO /Kone SS-EN 1484,Instr.man. Ort Paola Nilson Kemist, , mån-tors Denna rapport är en osignerad rapportkopia! Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida. Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, , Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0) , Web:

21 Analysrapport Limnia Att Margareta Setterberg Kapellvägen 1 B Skövde Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited Laboratory Journalnr V Kundnr Provtyp Övrigt vatten Uppdragsmärkning Tandån Ramböll Provtagare/referens Margareta Setterberg Ankomsttemperatur 14,5 C Provets märkning Tandån Provtagningsdatum Provet ankom Analysrapport klar Sida 1 (1) Analysnamn Alkalinitet Ammonium-nitrogen Fosfor total Färgtal Kväve total TOC Resultat 5.9 < < Enhet mg HCO3/l mgpt/l Mäto Metod/ref SS-EN ISO SS-EN 11732:2005/Kone SS EN ISO6878:2005/TRAACS SS EN ISO 7887:4 SS-EN ISO /Kone SS-EN 1484,Instr.man. Ort Paola Nilson Kemist, , mån-tors Denna rapport är en osignerad rapportkopia! Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida. Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, , Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0) , Web:

22 Ort (Anger var analysen är utförd) CC G J K L S V U Utfört av Eurofins Chemical Control, Italien Utfört av Gammadata Uppsala, Sverige Utfört av Eurofins Steins Laboratorium Jönköping, Sverige Utfört av Eurofins Kristianstad, Sverige Utfört av Eurofins Lidköping, Sverige Utfört av Eurofins Stockholm, Sverige Utfört av Eurofins Eslöv, Sverige Utfört av Eurofins Uppsala, Sverige FB HG HB HA Utfört av Eurofins GeneScan Freiburg, Tyskland Utfört av Eurofins GfA Hamburg, Tyskland Utfört av Eurofins WEJ Hamburg, Tyskland Utfört av Eurofins Dr Specht Hamburg, Tyskland VA VE GA Utfört av Eurofins Vallensbaek, Danmark Utfört av Eurofins Vejen, Danmark Utfört av Eurofins Galten, Danmark T O Utfört av Eurofins Tampere, Finland Utförd av Analycen, Moss Mätosäkerhet Mätosäkerheten anges som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2 vilket ger en ungefärlig konfidensnivå på 95. För flera av analyserna varierar mätosäkerheten inom mätområdet och anges med det värde som är relevant för det aktuella resultatet. Ytterligare upplysningar kan erhållas från laboratoriet. Övriga förklaringar * Ej ackrediterad analys B Resultat beräknat utifrån kunduppgift Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.