9578/17 le,kh/ub,np 1 DGE 2B

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 9 juni 2017 (OR. en) Interinstitutionella ärenden: 2016/0379 (COD) 2016/0380 (COD) 2016/0377 (COD) 2016/0378 (COD) 2016/0382 (COD) 2016/0375 (COD) 9578/17 ENER 250 CLIMA 145 COMPET 439 CONSOM 230 FISC 113 TRANS 205 AGRI 283 IND 137 ENV 537 CODEC 902 NOT från: till: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Komm. dok. nr: 15135/16 ENER 418 ENV 758 CLIMA 169 COMPET 637 CONSOM 301 FISC 221 IA 131 CODEC ADD /16 ENER 420 ENV 760 CLIMA 171 COMPET 640 CONSOM 302 FISC 222 IA 133 CODEC ADD /16 ENER 421 IA 136 CODEC ADD /16 ENER 419 IA 134 CODEC ADD /16 ENER 417 CLIMA 168 CONSOM 298 TRANS 479 AGRI 650 IND 261 ENV 757 IA 130 CODEC ADD 1 REV /16 ENER 412 CLIMA 167 IA 123 CODEC ADD 1 Ärende: Paketet för ren energi (första behandlingen) a) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den inre marknaden för el (omarbetning) b) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning) c) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om riskberedskap inom elsektorn d) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (omarbetning) 9578/17 le,kh/ub,np 1

2 e) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning) f) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om styrningen av energiunionen och om ändring av direktiv 94/22/EG, direktiv 98/70/EG, direktiv 2009/31/EG, förordning (EG) nr 663/2009, förordning (EG) nr 715/2009, direktiv 2009/73/EG, rådets direktiv 2009/119/EG, direktiv 2010/31/EU, direktiv 2012/27/EU, direktiv 2013/30/EU och rådets direktiv (EU) 2015/652 och om upphävande av förordning (EU) nr 525/2013 Lägesrapport I. Inledning Den 30 november 2016 antog kommissionen paketet "Ren energi för alla i Europa", vilket innehåller åtta lagstiftningsförslag. Paketet som helhet presenterades av kommissionen vid mötet i energirådet den 5 december 2016 och välkomnades av ministrarna. En första diskussion hölls vid mötet i energirådet den 27 februari Ministrarna betonade då att detta förslagspaket, som är det största som någonsin lagts fram, skulle kräva en noggrann och omsorgsfull behandling. I början av februari 2017 slutfördes en första detaljerad presentation av alla åtta förslagen i arbetsgruppen för energi, varefter den obligatoriska behandlingen av kommissionens konsekvensbedömningar inleddes. Vad gäller de åtta lagstiftningsförslag som ingår i paketet för ren energi, och utöver dess andra prioriteringar som bland annat gäller energimärkning och en tryggad gasförsörjning, har det maltesiska ordförandeskapet inriktat rådets arbete på de två lagstiftningsförslag som rör energieffektivitet och byggnaders energiprestanda, där målet är att nå fram till en allmän riktlinje vid mötet i energirådet den 26 juni. Det är därför lämpligt att i denna rapport sammanfatta det arbete som gjorts i fråga om de övriga sex förslagen. 1 Anm: På grundval av dok 5800/1/17 REV 1 som innehåller en sammanfattning av innehållet i förslagen. 9578/17 le,kh/ub,np 2

3 Efter det att granskningen av konsekvensbedömningarna slutförts utgjordes behandlingen av de sex förslagen huvudsakligen av att delegationerna meddelade sina preliminära ståndpunkter samt av förtydliganden och förklaringar från kommissionen på grundval av tydliga och detaljerade presentationer per ämne. Denna fas med förtydliganden och förklaringar pågår fortfarande och de flesta delegationer har fortfarande granskningsreservationer mot (delar av) förslagen. Vad gäller de förslag som rör styrning och förnybara energikällor har den första granskningsomgången avseende artiklarna i princip slutförts (dock inte för bilagorna ännu). Attachéerna för klimat deltar aktivt i arbetet med förslaget om styrning, med tanke på de viktiga klimatrelaterade delarna av förslaget och i enlighet med den övergripande integreringen av klimatoch energipolitiken. Vad gäller de fyra förslag som rör utformningen av elmarknaden har man hittills tillämpat en bredare, tematisk ram för diskussionerna. I denna lägesrapport sammanfattas a) de huvudsakliga aspekterna av de slutförda granskningarna av kommissionens konsekvensbedömningar och b) de viktigaste ämnen som har diskuterats i samband med behandlingen av förslagen. II. Elmarknadens utformning a) Granskning av konsekvensbedömningarna Granskningen av den kombinerade konsekvensbedömningen för de fyra förslagen om elmarknadens utformning ägde rum den 30 januari Medlemsstaterna höll med om analysen av olika åtgärdsalternativ för en översyn av den huvudsakliga ramen som reglerar elmarknaderna och försörjningstryggheten. Medlemsstaterna betonade också behovet av en effektiv och kostnadseffektiv utformning av marknaden, med bättre motståndskraft, investeringar i produktionskapacitet och minskade kostnader för konsumenterna samtidigt som konsumentskyddet stärks. De huvudsakliga områdena för diskussion inkluderade följande: inrättandet av regionala operativa centrum i förhållande till systemansvariga för överföringssystem och en ökad administrativ börda, regler om kapacitetsmekanismer, sunda och likvärdiga förutsättningar för alla tekniker, definitionen av elområden och marknadsbaserade leveranspriser (utfasning av reglerade priser), detaljer kring sammanlänkningar och en tryggad elförsörjning. Få särskilda problem togs upp i förhållande till innehållet i konsekvensbedömningen. Medlemstaterna föredrog att fokusera på delar av lagstiftningsförslagen. 9578/17 le,kh/ub,np 3

4 b) De viktigaste diskussionsfrågorna Den första detaljerade presentationen av förslagen om elmarknadens utformning i arbetsgruppen för energi ägde rum den 21 mars Hittills har de olika förslagen diskuterats fyra gånger. Arbetet med förslagen om elmarknadens utformning är fortfarande i ett tidigt stadium och många medlemsstater har granskningsreservationer och har bett kommissionen om förtydliganden. En ingående granskning av artiklarna har ännu inte gjorts och texterna har ännu inte reviderats. Rådet och Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen betonat att en väl fungerande integrerad elenergimarknad är det bästa verktyget för att garantera överkomliga energipriser och trygg energiförsörjning och möjliggöra integration av större volymer el framställd från förnybara energikällor på ett kostnadseffektivt sätt. Konkurrenskraftiga priser är viktigt för att uppnå tillväxt och konsumentvälfärd i Europeiska unionen, och därför står de i centrum för EU:s energipolitik. Medlemsstaterna välkomnade i stort hela paketet om elmarknadens utformning. Den nya lagstiftningen kommer att möjliggöra gränsöverskridande integration, stärka konsumenterna och ge incitament för de investeringar som krävs för att uppfylla unionens åtaganden enligt Parisavtalet om klimatförändringar. Dessutom kommer energieffektivitet att prioriteras samtidigt som lagstiftningen kommer att bidra till unionens mål att skapa arbetstillfällen och tillväxt och attrahera investeringar. Under diskussionerna om förordningen om den inre marknaden för el delade medlemsstaterna med sig av sina synpunkter om organisationen av kapacitetsmekanismerna och huruvida dessa bör ses som en sista utväg samt huruvida nationella tillräcklighetsmekanismer bör behållas. De diskuterade också behovet av en europeisk tillräcklighetsbedömning, bristprissättning, definitionen av och beslutsfattande när det gäller elområden, fastställande av uppgifter och skyldigheter för Entso för el, definitionen av och uppdraget för de regionala operativa centrumen och möjliga ökningar av den administrativa bördan. 9578/17 le,kh/ub,np 4

5 Vad gäller utkastet till direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el diskuterade medlemsstaterna konsumentdeltagande, rollen för lokala energisamhällen, prisreglering och behovet av att skydda utsatta konsumenter, användningen av uppsägningsavgifter, avtal med dynamiska priser, skyldigheten för medlemsstaterna att fastställa ramar för oberoende sammanslutningar och efterfrågeflexibilitet enligt principer som gör det möjligt för dem att fullt ut delta på marknaden, regler för införandet av smarta mätare och en gradvis utfasning av allmän prisreglering. Vad gäller förslaget till en förordning om inrättande av Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) diskuterade medlemsstaterna utvidgningen av byråns befogenheter till att omfatta samordningen av vissa funktioner som rör de regionala operativa centrumen, övervakning av de nominerade elmarknadsoperatörerna, uppgifter inom övervakning av grossistmarknaden och gränsöverskridande infrastruktur samt ett utökat ansvar för att utarbeta och lägga fram slutliga förslag till nätföreskrifter till kommissionen samtidigt som man behåller Entso för els roll som teknisk expert. Medlemsstaterna frågade även om byrån kommer att få lämplig finansiering för sina nya utvidgade uppgifter. Medlemsstaterna ansåg att förordningen om riskberedskap inom elsektorn var ett mycket lägligt och viktigt tillskott till elpaketet som kommer att göra det möjligt att stärka EU:s elförsörjningstrygghet. De tog dock upp frågor kring formerna för och hanteringen av regionalt samarbete och de framtida förbindelserna med de regionala operativa centrumen. Dessutom lyftes frågor om ickemarknadsbaserade åtgärder, solidaritetsåtgärder och metoder för de gemensamma riskberedskapsplanerna. 9578/17 le,kh/ub,np 5

6 III. Förnybar energi a) Granskningen av konsekvensbedömningen Kommissionen redogjorde för konsekvensbedömningen genom detaljerade presentationer av de fem huvudteman som ingår i förslaget: bioenergi/hållbarhet, transport, elektricitet, konsumenter samt uppvärmning och kylning. Delegationerna ställde frågor om kommissionens analys som ligger till grund för flera föreslagna bestämmelser, ofta på grund av allvarliga farhågor om dessa bestämmelsers proportionalitet och deras ekonomiska, sociala och miljömässiga följder på nationell, regional eller lokal nivå, bland annat på (mycket) små aktörer såsom bränsleleverantörer och små skogsägare. Således ställdes det frågor om följderna av: den föreslagna årliga ökningen på 1 % av andelen förnybar energi i försörjningssystemet för värme och kyla; den föreslagna gradvisa utfasningen av första generationens biodrivmedel 2 ; den föreslagna gradvisa ökningen av avancerade biodrivmedel; och den administrativa bördan för samtliga aktörer. Delegationerna underströk att de behövde tid för att simulera konsekvenserna (ekonomiska/finansiella/sysselsättningsmässiga osv.) av de politiska alternativ som föreslås på nationell nivå. b) De viktigaste diskussionsfrågorna Det föreslagna partiella öppnandet av stödsystemen (10 15 %) för producenter av förnybar energi belägna i andra medlemsstater var en fråga som väckte farhågor. Det ställdes många frågor om den föreslagna enda kontaktpunkten (one-stop shop) som ska samordna och underlätta hela tillståndsförfarandet för sökande som vill bygga eller driva anläggningar för förnybar energi och tillhörande infrastruktur för överföring och distribution. Mot bakgrund av det bindande övergripande målet på 27 % förnybar energi i EU, och medlemsstaternas rätt att fastställa sin bränslemix enligt fördraget, ifrågasattes behovet av ytterligare (vägledande) nationella (del)mål (transport och uppvärmning och kylning). Frågan om systemet med ursprungsgarantier och om adekvat sammanlänkning av infrastrukturer (avseende nationella mål för förnybar energi) togs också upp. Det ställdes också frågor om de många föreslagna delegerade akterna. 2 Observera att denna föreslagna utfasning endast gäller medlemsstaternas möjlighet att räkna första generationens biodrivmedel som förnybar energi. 9578/17 le,kh/ub,np 6

7 När det gäller uppvärmning och kylning gällde diskussionerna särskilt den föreslagna årliga ökningen på 1 % av andelen förnybar energi i försörjningssystemet för värme och kyla och öppnandet av systemen för uppvärmning och kylning för konkurrens. När det gäller transport diskuterades bestämmelsen om införande av en skyldighet för europeiska leverantörer av drivmedel att förse marknaden med en allt större andel avancerade förnybara bränslen. Det ställdes också frågor om det faktum att det nästan helt saknades bestämmelser som skulle möjliggöra eller stimulera elektromobilitet. När det gäller konsumenter diskuterades rättigheterna för (småskaliga) egenproducenter av förnybar energi, egenkonsumenter och sammanslutningar för förnybar energi, inbegripet den föreslagna enkla anmälan av småskaliga anläggningar för förnybar energi. När det gäller biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen var de viktigaste diskussionsfrågorna de nya hållbarhetskriterierna för skogsbiomassa, investeringssäkerheten i samband med den föreslagna gradvisa utfasningen av första generationens biodrivmedel, den övergripande administrativa bördan för myndigheter, företag och i synnerhet mindre aktörer såsom skogsägare och bränsleleverantörer, och de föreslagna höjda kraven på minskade växthusgasutsläpp för dessa bränslen, samt deras förväntade tillgänglighet på de inhemska marknaderna och importmarknaderna. IV. Styrning a) Granskningen av konsekvensbedömningen Vid det möte som ägnades åt granskning av konsekvensbedömningen ställde delegationerna frågor om vissa val som kommissionen hade gjort i sitt förslag. Frågorna gällde särskilt lämpligheten av den föreslagna linjära utvecklingen för de nationella andelarna förnybar energi och energieffektivitet från 2021 till 2030 och möjliga alternativ, samt huruvida den administrativa bördan är proportionerlig. Mötet ägnades främst åt frågor från delegationerna och presentationerna av deras preliminära ståndpunkter avseende själva förslaget. 9578/17 le,kh/ub,np 7

8 b) De viktigaste diskussionsfrågorna En viktig fråga var tidsfristerna för rapportering av utkast till och slutliga integrerade nationella energi- och klimatplaner. Detta gällde framför allt de svårigheter som medlemsstaterna kommer att ha när det gäller att utarbeta den första av dessa planer före de föreslagna tidsfristerna, med tanke på omfattningen av denna nya uppgift, behovet av att samråda med allmänheten och få allmänhetens stöd, och svårigheten med att utarbeta den första planen senast den 1 januari 2018 enligt kommissionens förslag, då förordningen om styrning ännu inte kommer att vara i kraft. Det uttrycktes farhågor om den administrativa bördan beträffande mängden detaljerad information som medlemsstaterna skulle behöva rapportera när det gäller utkasten till planer och slutliga planer, uppdateringar av dem samt de tvååriga lägesrapporterna och beträffande antalet mål och delmål, i synnerhet sådana som inte rör de kvantifierade mål som godkändes av Europeiska rådet i oktober 2014 (bland annat gällande dimensionerna "trygg energiförsörjning" och "forskning, innovation och konkurrenskraft"). Behovet av att säkerställa tillräcklig flexibilitet för att man ska kunna ta hänsyn till nationella särdrag togs också upp. Bestämmelser relaterade till åtgärder för att överbrygga gapet mellan de aggregerade nationella bidragen för förnybar energi och den linjära utveckling som leder till det övergripande bindande målet för 2030 på EU-nivå, särskilt behovet av större tydlighet och mer specifika bestämmelser om denna "vad händer om"-fråga, diskuterades också, liksom bestämmelser relaterade till skyldigheter som följer av Parisavtalet. Dessutom uttryckte delegationerna oro över den föreslagna bestämmelsen att medlemsstaterna får ändra sina planerade mål och bidrag endast uppåt. När det gäller kommissionens bedömning av huruvida åtgärderna på områdena förnybar energi och energieffektivitet är tillräckliga fördes en diskussion om huruvida denna bedömning skulle göras 2023 enligt förslaget eller senare. Diskussioner fördes också om hur man kan ta hänsyn till "tidiga åtgärder" och hur elsammanlänkningsmålet ska mätas. Vid granskningarna behandlades även den finansiella plattform som kommissionen kommer att inrätta (genom en delegerad akt) i syfte att finansiera projekt för förnybar energi, särskilt dess funktionssätt och bestämmelsen att medlemsstater som inte når upp till nivån för deras nuvarande bindande mål för förnybar energi 2020 ska bidra finansiellt till denna plattform. Delegationerna diskuterade även den planerade karaktären och följderna av de föreslagna kommissionsrekommendationer som medlemsstaterna bör ta största möjliga hänsyn till. Generellt uttrycktes oro över den föreslagna omfattande användningen av delegerade akter. Dessutom gav förlaget att ersätta den nuvarande kommittén för klimatförändringar med en ny energiunionskommitté upphov till oro. 9578/17 le,kh/ub,np 8