Bilaga 1 - Checklista för strategisk vattenplanering

Transkript

1 Bilaga 1 - Checklista för strategisk vattenplanering Synpunktsversion 1 Hur ska checklistan användas? Bilagan ger exempel på frågeställningar som hjälper till att förbereda, prioritera, genomföra och följa upp vattenarbetet. Flera frågeställningar kan återkomma under arbetes gång. Oavsett om kommunen väljer att använda hela den föreslagna vattenplaneringsprocessen som handboken beskriver, eller delar av den, kan ni finna denna bilaga användbar. Arbetet är iterativt och därför blir det kanske till och med nödvändigt att återkomma - att loopa för att sedan fortsätta. Använd frågeställningarna som kontrollfrågor i ditt arbete. Alla frågor behöver inte vara relevanta för vattenplaneringen i din kommun, så välj vilka du vill använda. Motivera Följa upp Organisera Genomföra Kartlägga Prioritera

2 Steg 1: Motivera att hitta argument Erfarenheter från andra kommuner visar att politisk förankring för vattenarbetet är en framgångsfaktor. Ibland behöver vi argument för att motivera beslutsfattare att avsätta resurser för vattenarbetet. Argumenten kan också användas för att göra beställningar för utveckling av arbetet med vattenfrågor, och visa vilka synergieffekter som kan uppstå vid en smartare planering. Erfarenheter från andra kommuner visar att politisk förankring för vattenarbetet är en framgångsfaktor. Det är också viktigt att hitta sitt varför varför ska vi arbeta med vattenplanering. Vilka är vinsterna för oss? 2 Vilka värden är viktiga i vår kommun? Varför ska vi arbeta med vattenplanering? Vilka argument kan vi använda för vår kommun för att skapa förståelse för vatten som resurs i kommunen? Eller finns redan ett uppdrag/beställning från beslutsfattare att arbeta med vattenplanering? Har arbetet med vattenfrågor förankrats och prioriterats bland förtroendevalda? Vem behöver vi motivera eller öka förståelsen för vatten som resurs? Har beslutsfattare kunskap i vattenfrågorna eller behöver kunskap inhämtas? Kan vi använda lagstiftning som argument? Finns kunskap om vilka krav som lagstiftningen ställer på kommunen i olika vattenfrågor beroende på kommunens roll? Finns det synergier som argument för att motivera en förbättrad vattenplanering? Finns det inträffade händelser med negativa konsekvenser som kan användas som exempel? Finns en bild av hur vattenresursen kan förändras i framtiden och hur detta ska tacklas? Finns det andra kommuner som drivit vattenfrågor och sett positiva resultat ni kan jämföra er kommun med? Kan du ta hjälp av nyckelpersoner (förtroendevalda eller förvaltningschefer) som kan hjälpa dig att driva frågan? Kan du ta hjälp av lokala eldsjälar och/eller medborgare för att driva vattenfrågan?

3 Steg 2: Organisera att fördela ansvar och uppdrag En viktig faktor för att lyckas med vattenarbetet i en kommun är att etablera en robust organisation där varje aktörs ansvar definieras. Den politiska förankringen är central tillsammans med att skapa en kommunintern förvaltningsövergripande organisation för vattenarbetet. Eftersom vatten inte följer administrativa gränser är det också viktigt att utveckla samverkan med externa aktörer ur ett avrinningsområdesperspektiv. Intern samordning Om kommunen redan har en organisation för vattenarbetet kanske finns det någon frågeställning att fundera över ändå? Kan organisationen utvecklas för att förbättra eller förenkla arbetet? Nyckelfrågor: Vilka mål styr vattenplaneringen? Finns övergripande mål? Finns en tydlig ansvarsfördelning? Vilka politiska beslut påverkar vattenplaneringen? Behöver organisationen, beslut eller planer revideras? Kommuniceras arbetet? Med vilka aktörer, internt och externt. utanför kommunen. 3 Ansvar Hur kan kommunen organisera sig för att skapa goda förutsättningar att arbeta med vattenplanering? Vilka olika funktioner ska ingå? Vilka kompetenser finns och vilka krävs? Behövs en inventering av vilka aktörer som är involverade i vattenplaneringen idag både internt (och externt)? Har en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från berörda förvaltningar skapats? Finns beskrivning av arbetsgruppens uppgifter, syfte och mål? Har deltagarna i arbetsgruppen tid avsatt i sina planeringar? Finns det en samordnare för den förvaltningsövergripande arbetsgruppen? Har denna ett uppdrag från politiken eller från förvaltningarna? Vilket mandat och vilka resurser förfogar samordnaren över? Viktigt att klargöra. Finns det lärdomar eller erfarenhet från andra förvaltningsövergripande arbetsgrupper som kan användas i detta arbete? Finns ett forum för kunskapsutbyte? Finns en tydlig ansvarsfördelning inom kommunen för vattenplanering? Finns det särskilda frågeställningar inom kommunen som är extra svåra att lösa gällande ansvarsfördelning i vattenarbetet? Behövs bättre samordning, internt eller med externa parter inom några särskilda områden?

4 Styrgruppen Vilka ska ingå i styrgruppen? Vem beslutar om vilka som ska ingå? Har styrgruppen en representation från alla för vattenfrågorna berörda förvaltningar och kommunala bolag? Förstår medlemmarna sin roll, sitt förväntade bidrag och gruppens uppdrag? Har gruppen samma vision? Har styrgruppen mandat och resurser? 4 Arbetsgruppen/Tjänstemannagruppen Vilka ska ingå i gruppen? Vem bestämmer vilka som ska ingå? Förstår medlemmarna sin roll, sitt förväntade bidrag och gruppens uppdrag, samt har förankrat det med chefer? Har gruppen samma vision? Har medlemmarna tid avsatt i sina verksamhetsplaneringar för att delta i arbetet? Har medlemmarna övergripande kunskap om de olika ansvarsområden som ingår i arbetet? Finns det förståelse för varandras uppdrag och ansvar? Finns en planerad mötesfrekvens? Finns det ett forum för kunskapsutbyte? Extern samverkan Arbete med vattenfrågor innebär samarbete med andra kommuner, myndigheter och aktörer för att prioritera i åtgärdsarbetet, skapa goda förutsättningar för detaljplaneringen osv. Avrinningsområdesperspektivet behöver bli en självklar del i vattenplaneringen vilket innebär att samverkan över kommungränserna är central. Vilka externa samarbetspartners behöver ni tillfråga/rådfråga/bjuda in? o Vilken är deras roll? o Vad de kan tillföra i vattenarbetet gällande kunskap och erfarenhet? o Vilket ansvar har de och vilka resurser har de att bidra med? o När i processen behöver de ingå? o Har ni informerat dem om ert uppdrag? Har de insikt i ert syfte med vattenplaneringen/projektet, tidsplanering och förutsättningar? Hur påverkar ert vattenarbete dem? Hur påverkar deras arbete er? o Hur ser samverkan ut för att hantera gemensam belastning i avrinningsområden som inte tillhör din kommun uppströms? o Om tillrinning nedströms till annan kommun, hur ser samverkan ut för att följa normerna i hela avrinningsområdet? Hur ska dessa olika parter samordnas? o Kan befintliga forum användas?

5 o Behöver dessa kompletteras med fler eller andra aktörer? o Finns samverkan med kommuner i avrinningsområdet redan formaliserat? Är samverkan formaliserad och förankrad hos båda parter? Finns en kommunikationsplan för att alla ska få ta del av samma information? Har alla samma bild av utmaningar och syfte med samverkan samt med uppdraget? 5 Steg 3: Kartlägga att identifiera och analysera I det här kapitlet ges exempel på underlag som kan behövas för att skapa en god bild över miljötillståndet och vilka utmaningar kommunen står inför. Utifrån underlaget bedöms vilka insatser som är mest prioriterade. Kapitlet ger också exempel på en kartläggningsmodell som kan vara användbar, DPSIR-modellen. Resultatet från kartläggningen kan också användas i senare skede som underlag vid genomförande av åtgärder eller i upphandling av tjänster. Nyckelfrågor: Vilka mål styr vattenplaneringen? Finns övergripande mål? Finns en tydlig ansvarsfördelning? Vilka politiska beslut påverkar vattenplaneringen? Förberedelser Vem ska göra kartläggningen? Vad ska resultatet från kartläggningen användas till? Hur ska kartläggningen gå till? o Finns en tidplan för kartläggningen, och har ansvarsperson avsatt tillräckligt med tid för detta? o Finns tid och medel avsatta i o budgetplaneringen? Om inte, när behöver sådant underlag lämnas in och till vem? Finns medel avsatta i budget för eventuellt konsultstöd och andra kostnader? Har ni kännedom om kommunens tidigare vattenarbete/åtgärdsarbete och beslut som påverkar vatten? Vilka strategiska vägval eller inriktningar har kommunen beslutat i om vattenplanering redan? Finns det t.ex. en plan för hur kommunen ska genomföra åtgärderna enligt åtgärdsprogrammet? Vilka styrdokument inom kommunen kan påverka vattenplaneringen? Behöver organisationen, beslut eller planer revideras? Kommuniceras arbetet? Med vilka aktörer, internt och externt. utanför kommunen. Vad behöver ni ta reda på för att möta lagkrav, politiska målsättningar, andra krav?

6 Har ni kännedom om: o miljötillståndet? o behov av olika försörjande system påverkan och behov av kommunernas VA-försörjning, dricksvattenförsörjning? o om kommunens egen påverkan på vatten kommunen som verksamhetsutövare? o andras påverkan på vatten kommunens tillsynsobjekt, eller geografisk utgångspunkt: kännedom om påverkan uppströms/nedströms? o Tekniska avrinningsområden Finns en tydlig plan för hur underlag ska dokumenteras och tillgängliggöras? Finns det en databas för insamlade data på kommunen? Om inte, hur ska data lagras? Finns det för hur data ska levereras till datavärd? Finns en struktur för upplägget av dokument och en plan för hur och när dessa ska revideras under processen? Finns det möjlighet att involvera medborgare i datainsamlingen? 6 Underlag till kartläggning Vilka underlag behövs i slutet av insamlingsprocessen och starten av analysprocessen? Vilka underlag har kommunen som ska ingå i kartläggningen? Vilken data finns tillgänglig? Vilka underlag behöver ni men har inte själva? Behöver underlag beställas? Vilka andra aktörer kan ha betydelsefulla underlag? Vilka vatten följer inte miljökvalitetsnormerna och vilka gör det? o Finns tillräckliga fakta om yt- och grundvattentäkter avseende kvalitet och kvantitet för lägesbild? Vilka osäkerheter kan godtas? Det finns ofta inte medel att genomföra miljöövervakning i alla vatten. Vilken påverkan finns i avrinningsområden (uppströms och nedströms) som påverkar kommunens vatten? o Där avrinningsområden uppströms som tillhör annan kommun, hur ser samverkan ut för att hantera gemensam belastning ut? o Om tillrinning nedströms till annan kommun, hur ser samverkan ut för att följa normerna i hela avrinningsområdet? o Hur ser samverkan ut med uppströms och nedströms med övriga aktörer? Hur kan samverkan inom kommunen skapa en hållbar vattenplanering? Vilka värdefulla vatten finns? Är de skyddade? Behöver de skyddas?

7 Finns en sammanställning av kända risker, till exempel risk för ras, skred, översvämningar, skyfall (lågpunkter), saltvatteninträngning i kustnära dricksvattentäkter, i nuvarande och i framtida klimat? Är brister i underlaget dokumenterade till det fortsatta arbetet? Vilka lagkrav styr vattenplaneringen? o Har aktuella lagkrav, nationella och lokala miljömål, relevanta utvecklingsoch samhällsmål (t.ex. bostadsbyggande), och andra styrande dokument sammanställts? o Vem ansvarar för dessa dokument? o Hur ofta revideras de? o Vilka brister och möjligheter har de avseende på en långsiktigt hållbar vattenanvändning? 7 Analys av underlag Lever kommunen upp till de lagkrav och villkor som gäller för vatten? Vilka utmaningar och möjligheter finns det med kommunens vatten idag? Hur ser befolkningsprognoserna ut? I vilka områden i kommunen förväntas människor vilja bosätta sig? Var sker förtätning respektive utglesning? Vilka vatten har betydelse för kommunens vattenförsörjning idag? Har kommunen kunskap om framtida krav som kommer att ställas på dricksvattenförsörjningen? o Vilka aktörer involveras i kommunen? Vilka vatten påverkas av kommunens verksamhet idag? På vilket sätt? o Vilka vatten i kommunen (och avrinningsområdet) riskerar att inte uppfylla god kvantitativ, kemisk eller ekologisk status enligt svensk vattenförvaltning? o Vilka vatten riskerar försämrad status? o Vilka av dessa vatten ligger inom kommunen? Vilka åtgärder behövs för VA-försörjningen och dagvattenhanteringen? o Vilka huvudaktörer är involverade i dagens VA-försörjning i kommunen? o Är verksamhetsområdets gränser tydligt definierade för dricksvatten, spillvatten respektive dagvatten? o Vem ansvarar för helhetssynen för VA-försörjningen utanför verksamhetsområdet? o Vilka vatten- och avloppsreningsverk bör utvecklas alt. läggas ned?

8 Steg 4: Prioritera att besluta om vad som ska göras När det finns en gemensam förankrad nulägesbild i kommunen efter kartläggningen är det dags att prioritera bland insatserna eftersom behovet av insatser ofta överskrider budget. Dessutom finns det olika tidskrav att förhålla sig till, år 2021/2027 ska våra vatten uppnå god vattenstatus och vi kan vänta effekter på samhälle och miljö i ett förändrat klimat. I detta kapitel ges exempel på kommunala erfarenheter samt exempel på metoder till stöd att värdera och prioritera frågor. Besluta och finansiera Finns en tydlig bild av hur mycket som kommer kunna genomföras gällande tid, budget och andra resurser? Har kriterier för prioritering mellan olika åtgärdsalternativ tagits fram i samverkan med berörda parter? Har dessa dokumenterats? Har en åtgärdslista beslutats? Ingår det vem som är ansvarig, vad som ska göras och till vilken kostnad? Nyckelfrågor: Vilka mål styr vattenplaneringen? Finns övergripande mål? Finns en tydlig ansvarsfördelning? Vilka politiska beslut påverkar vattenplaneringen? Behöver organisationen, beslut eller planer revideras? Kommuniceras arbetet? Med vilka aktörer, internt och externt. utanför kommunen. Arbetsgruppen har enats om vilka avgränsningar som ska användas för analysen, exempelvis kommunal rådighet eller geografiskt, viktning av värden. Hur planerar kommunen för kommunikation i olika skeden i arbetet både internt inom kommunen, men även med externa aktörer i avrinningsområdet? 8 Förberedande analys Ingår kommunens framtidsvisioner i den analys som gjorts? Vilka åtgärder behöver vidtas för att möta kommunens långsiktiga fysiska planering baserat på översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram? o Vilka åtgärder behövs för att möjliggöra för kommunen att följa miljökvalitetsnormer för vatten i ny bebyggelse eller i omvandlingsområden? o Hur ska tillgänglig mark säkerställas utan att frångå krav på skydd för vatten? Behövs ex fördjupade översiktsplaner? o Finns det intressen som behöver stå tillbaka för att uppfylla lagkrav? o Finns det intressen som gynnas av uppfyllande av lagkrav? Finns en plan för att i verksamheten säkerställa att kommunen följer miljökvalitetsnormer för vatten? Finns det en plan för hur kommunen ska genomföra åtgärderna enligt åtgärdsprogrammet?

9 Hur bidrar planerade åtgärder till ökad hushållning med naturresurser? Finns det en lista med åtgärdsförslag? Ingår ansvarsfördelning, tidplan och kostnad? o Finns kostnadsbedömningar och tidplan för föreslagna åtgärder? Är nytta och effektivitet beskriven? o Är åtgärderna är genomförbara och tydligt målformulerade? o Har synergier eller konflikter för åtgärderna identifierats? o Finns en riskanalys dokumenterad? o Finns erfarenhet från andra kommuner med liknande situationer, eller som utfört åtgärder ni funderar på? Finns ett forum för kunskapsutbyte? 9 Prioritera Finns det brister i underlag och bakomliggande resonemang inför beslut (t.ex. val av analysmetod) dokumenterade? Finns en tydlig prioritering av vilka vattenresurser som är av betydelse för dricksvattenförsörjningen? Vilka åtgärder behövs för att säkerställa en långsiktigt hållbar vattenförsörjning? Hur ska tillsyn enligt miljöbalken bidra till att vattenplanen (miljökvalitetsnormerna för vatten) kan genomföras? Hur ska samhällsplaneringsprocessen bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs och att vattenkvalitet eller vattenkvantitet inte försämras? Hur ska långsiktigt hållbar dagvattenhantering främjas och tillämpas i bebyggelseplaneringen? Hur ska tillståndsprocessen förbättras så att vattenfrågorna beaktas? Finns det åtgärder med synergieffekter? Har någon åtgärd viss negativ effekt? Vilka åtgärder är långsiktiga vs. kortsiktiga? Finns det vissa åtgärder som bör prioriteras p.g.a. lagkrav?

10 Steg 5: Genomföra att planera och genomföra åtgärder När kommunen prioriterat bland insatserna är det tid att genomföra dem. Det kan vara svårt att gå från ord till handling och det finns många olika vägval och frågor att tänka på även i detta skede. Genomförandedelen i vattenarbetet är ofta en stor utmaning. Genom ett gediget förarbete förenklas genomförandeskedet. Genomförandet är en process i sig, och även denna ska planeras och dokumenteras. Här ges några goda råd kring åtgärdsgenomförande baserad på kommunala erfarenheter. 10 Förberedande arbete Vilka administrativa, förberedande och fysiska åtgärder ska utföras? Finns en planering och genomförandeprocess för genomförandet av åtgärder? o Behöver ni en processbeskrivning för åtgärdsarbetet? o Finns en projektplanering? Vilka verktyg, dokument, kompetens, etc., behövs för att planera och genomföra vattenplanering? Har åtgärderna infogats i kommunens verksamhetsplan och de kostnadssatta aktiviteterna (för tex. beställning av uppdrag, utredningar eller rapporter) finns i kommunens budgetprocesser? Följs arbetet upp regelbundet? Har de som jobbar med vattenfrågan varit ute och besökt platserna? Nyckelfrågor: Vilka mål styr vattenplaneringen? Finns övergripande mål? Finns en tydlig ansvarsfördelning? Vilka politiska beslut påverkar vattenplaneringen? Behöver organisationen, beslut eller planer revideras? Kommuniceras arbetet? Med vilka aktörer, internt och externt. Steg 6: Följa upp att utveckla arbetet Arbetet med vattenfrågor kräver regelbunden uppföljning och utvärdering för att stämma av så att rätt insatser prioriteras utifrån både kortsiktiga och långsiktiga behov. Uppföljning och utvärdering är också viktiga för att möjliggöra lärande och utveckling av arbetsrutiner och undvika fallgropar i arbetet. Här följer tips för uppföljning och utvärdering för arbetsprocessen för vattenplanering. Frågor innan uppföljning Finns en plan för hur uppföljning ska genomföras? Vem beslutar om den? Vems ansvar är uppföljningen? Vad är syftet med uppföljningen? Hur ska vattenarbetet följas upp? Vad ska mätas för att ge god effekt?

11 Hur ofta ska arbetet följas upp? Är det olika för olika delar i processen till exempel mellan att följa upp det strategiska arbetet och det praktiska? Kan uppföljningen sammanfogas med andra liknande uppföljningsprocesser i kommunen? Finns mallar att använda? Stöd att få internt? Vad händer med resultatet av uppföljningen? 11 Frågor till utvärdering Nedan förslag är hämtade från Statskontoret. Behov Vilka är de behov som kommunen vill möta, hur ser de ut? Åtgärder Vilka åtgärder vidtogs för att möta behoven? Effekter Vad blev resultatet av dessa åtgärder? Orsakssamband Vilka faktorer har påverkat resultatet? Genomförandeprocesser Genomfördes åtgärderna på bästa sätt? Måluppfyllelse På vilket sätt förhåller sig resultatet till målet? Effektivitet Var åtgärderna ett effektivt sätt att nå resultatet? Exempel på frågor att följa upp eller utvärdera Har den strategiska inriktningen om vattenarbetet antagits av beslutsfattare? Hur ofta behöver denna revideras? Har förslaget till kommunens strategiska beslut utarbetats av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp? Hur fungerar samverkan internt inom kommunen? Är det något som behöver utvecklas? Revideras vattenrelaterade dokument i samband med aktualiseringsförklaring av översiktsplanen under varje mandatperiod? I vilka andra delar av kommunens uppdrag och processer inkluderas vattenrelaterade dokument och resultatet från t.ex. kartläggningen? Hur ska kostnader för arbetet fördelas mellan förvaltningar? Behöver detta revideras? Hur bidrar planerade och genomförda åtgärder till att miljökvalitetsnormerna kan följas i berörda vattenförekomster? Behövs det skydd av värdefulla vatten/åtgärdade vatten?