Fru Emelie Borgström

Transkript

1 Stockholm, Iduns Trycker Aktebolag N:r 31 (94) Fredag d 4 august. :te årg. Prumeratonsprs pr år: Idun med Modnng kolorera planscher kr. 9: - Idun m. Mo, kol. pl.» : 50 Idun sam 9 5: Byrå: lara v. yrkogata. tr (Aftonblas hus.) Preuumer.: u sker a alla postanstalter rket. Redaktör utgfvare: FRITHIOF HELLBERG. Träffas. byrån kl Allm. Telef 1 4 Utgfnngstd: hvarje helgfr fredag. Lösnummersprs 1 5 öro (lösn:r dast komplerngar) Annonsprs: 35 öre pr nonparellerad. För»Platssökan» o.»ledga platser» 5 öre hvarje börjadt total stv. Utlandska annons. 0 öre pr nonp.-rad. Emele Borgström. f td, då mera någonsn välgörhet öfvas, då lvar, som äger hjta armos barn, söker med stt strå bdraga tll lndran nöd ldan gom offra, må vara så rnga skf barmhtghets altare, tor bld som d v dag bjuda cke sakna ntresse d allvarlgt tkan knan kvnnan. Fru Emele Borgström har unr lång följd år med nt klek arbetat välgörhets tjst dunr sparat hvark td, krter eller mel. Man ser hne vsserlg mycket sällan ltaga vd basarer säljnngar, synnerlg skäl, hon skyr offtlghet, m hon stället så mycket mera verksam tysta. Såsom varan skyddsfru nom Adolf Fredrks samlng Stockholm äger hon vdsträckt fält utöfvan barmhtghet. Hon har dock cke stannat nom ta områ, utsträckt sn verksamhet, man skulle kunna säga år från år, lgre lgre. I mest lägsna trakter vår hufvudstad uppsöker hon fga, hvlka vädjat tll hnes ltagan, vssa sg om nöd verklg, d så, d dröjer hon räcka hjälpan hand. Förutom stt trouppdrag vara skyddsfru hon hersledamot asylet pauvres honteux samt medlem flere drektoner välgöran damål. Emele Borgström föds å Sörbro gård Vmland år Farn var överstelöjtnant Gust von Axelson, morn Pamela von Axelson, född Volffelt. Morn, så väl hufvus som hjtats vägnar rkt utrustad personlghet, önska lflgt gfva sn da dotter alla sed utmkt uppfostran. -Dna önskan tllntetgjors dock tll någon l gom o- Iycksfall, som drabba dottern vd elfva års ålr, hvlket unr hnes yngre år gjor hne svag

2 4 Föresats behaga ofta ofelbaraste medlet msshaga. La Refoucauld. * *444é44**44**^ sjuklg samt följd d mndre mottaglg vetskaplga stur. I stället utbldas hos hne kslghet ltagan ldan medvarelser drag, hvlket såsom gylle tråd gomgått hela hnes lf., r, För musk hon gjord fallhet, om hnes muskalska begåfnng blfvt rätt ledd utvecklad, skulle hon tvfvel blfvt artst. Hon spelar emellertd pano med smak, hnes edrag prägladt nnerlghet ksla. Gom årlg sommarvstelse lan nvd Vaxholm, d fru Borgström fltgt syssels sg med trädgårdsarbete, stktes hnes unga år svaga krter; hvad många badsourerna mäktat åstadkomma, vanns h så smånngom, så hon nu vd mog ålr har glädja sg åt synnerlgt stark god hälsa. I sles lycklgt äktskap ad med kammarrå Sv Borgström äger hon angämt hem, hvarest hon ofta hjtlgt fldlöst sätt emottager sn talrka umggeskrets. Troget följer hon sn make hans vdsträckta resor har med honom såväl lustvandrat Sörns solga näjr som bestgt Nords högsta fjäll. Dessa årlg återkomman resor hva nog sn mån bdragt tll bbehålla d sega krt, d ungdomsfrskhet goda lynne, som hne o utmkan. En aktad farnna skref gång dna tdnngs spalter, d egskap hon högst ska hos sna vner var trohet. Hvem vll cke gna nstämma gfva farnnan rätt hutnnan! Dna egskap bestter fru Borgström ovanlgt hög grad, oaktadt hon har mycket stor vkrets, räcker hon beundransvdt sätt tll alla. Hon gl sg åt sna vners framgångar tager nnerlg l ras sorger pröfnngar. Varmt relgös som hon besttnng fast tro syns lednng vd alla msklga etag, njuter hon ostörd snnesro plägar ofta säga, hon har ntet önska ntet felar hnes lycka.»skulle jag, som fått så mycket,» tllägger hon,»cke gna vlja la med mg mtt goda.» Att fru Borgström, åtnj hälsa obrutna krter, nu lge måtte få utöfva sn ädla verksamhet bland armos barn önskan, hvarut säkerlg alla, som kna vra hne, upprktgaste hjtan a sg. Charlotte Lndholm. Vanan stdgt låta betja sg största slver upphöjer moralskt m, som tja oss själfva kunna sörja sg, tll våra herrar. Schleermacher. rj 1 ramat, framåt å daggg stråt klarnan morgonoäkt! Framåt, framåt, galopp, galopp hnna mtt mål, rån sol går opp, r bådad morgonfläkt! anhda, redan nr drömmar räckt, trappan hon står sn sammetsdräkt räknar stunr, som svnna; kanhda, smekt snöhvt hand, re'n sprngarn ses skrapa med hofc sand yster lgtan brnna ba sporrsträck framåt sn rygg så stolt, så trygg sn trotsga hskarnna. Sträck ut, sträck ut, mn sprngare god! Se österns skyar purpras blod! Syns slottet snart? O, hur väg lång! Nu spanar hon kanske från sndad balkong. Framåt! Hon får cke bda! Snart följas c åt daggg stråt, snart rda v sda vd sda fröjd öfver slätterna vda. Framåt, framåt! Hur vdgas allt mer mtt hjta arla tmma! Du vaknan vld, som jag mg ser, du tjusan jord, som emot mg ler rodnar jor morgons strmma, åtrå sällsamt mn själ betar: jag vlle dg kgssa panna klar, jag vlle dg famna kånslocarm jublan hålla dg tryckt tll mn barm storman kårleksyrsel osltlgt, evgt kcar. Framåt, framåt, galopp framåt å glttran bana daggg stråt! Hallå! Hör, ekot från höjd tll Iöjd besvarar mn öfver svallan fröjd! Orolgt sjudan hjtat slår: jublar, njuter, lgtar, trår Det, som vlle sprgas kslor nom, som tryas. Framåt, framåt, mn sprngare god, frusta lfslust stampa mod! Mot ståndgt ljusare nr bår. Snart famnar jag hne, mtt hjtas kår. Re'n ter sg fjd spanan syn åldrga slottet vd skogs bryn. I morgons vkan dmma ss tnnar röst glmma. Sträck ut, mn fåle, snabbt mg b dt bort, d redan mn tanke! Flyg fram som falk öfver mark, flyg fram som vnd gom park! Otålg mg vtar mtt hjtas k hon får cke lgre bda! N dag bräcker, når sol går opp börjar strålan glans stt lopp, då följas v åt glttrg stråt; då rda v sda vd sda fröjd öfver slätterna vda. Edv. Hammarstedt. vnnofrågan oeh vetskap. Af ate Schrmacher. I. an tker sg vanlg vetskap som mycket strg amper gammal dam, kvnnor, som ägna sg åt hnes tjst, som tämlg osköna bttra ungmor; med tank göra kvnnan allmhet trolg med d allvarlga vetskap bnda många fruktan anlopp hskara kvnnlga doktorer, docter professorer. Dessa eställnngar o dock löjlg karrkatyr hvad d medvetna kvnnan nu eftersträfvar sg andra, då hon befar sg med d morna vetskap. Det vsst sant, d allvarlga vetskap har något strgt obeveklgt öfver sg ty hon består sökan efter sannng, ta sökan löper strd uppoffran arbete. Tll ta arbete fackls yrkesls kapplöpnngsbana komma dock dast kvnnor träda, hvlka ha djup, nre kallelse d. Och skola uppträda stort antal. Att sådana alla fall fnnas, måste vara nyttgt hälsosamt, ty vld har httlls nästan alltd betraktats offtlgt bedömts dast gom manlga ögon, d har stor sdghet uppstått. D gagnelgt, v framtd jämte mn äfv få kvnnor, som ägna sg åt vetskap. M blåstrumpor vanprydnar stt kön behöfva d cke vara. Nu frågar man kanske:»hvartll vll n då»vetskaplgt blda» kvnnan, om n vll göra hne tll ld?» Svaret d kan fas lknelse: Vetskap består två lar, vetan själft, som ta vetan skapar, nämlg sättet forska, väg tll fnnan, metod. Följaktlg består d ls packnng två bördor: d a b han sk, honom andra vfva postva vetan; d andra ntrumt, hvarmed han lt sg bryta dna sk, hvarmed han hoppas eg hand kunna arbeta vdare göra nya upptäckter Hela packnng kan dast verklgt ld rygg ba, m l d kan äfv lekmann lugnt taga sna axlar dna l»metod». Blott ng fruktan or! D»vetskaplga metod» betyr ngtng an-

3 at klart gör pröfva ta, domsfrtt, d ö m a saklgt. d»vetskaplgt klart tkan ga. H o n lfvet ras cke tager hvtt som cke söker släcka cke nsythet M a n elaka heter, ofta efter h a r d, s o m mpulsvt v e t alltng oomkullkastlga har skrkthet, saker. hvar h tala o ^anna. H v a d tll d e n» v e t e n s k a p l g a cke mndre motsats tll m å n g a ssa tkan just skaplg»det v gagnar våra eller orätt m å D å mål hoppas kslolullhet, vll jag h ä n s y n Icke m e r utgör o v e r k s a m m a raka sta tll räcka lfvet. m a u n g d o m e n ; tersträfva fa cke vara cke H v e m blott blott»kvnnlga vana mästar frukt t så helt vetskaplg annan ol klara P å vlja o s s, eljes rrat T å r a r m y c k e t d prns Sankt vta sg g r y m t p å sorglg nte g r ä m a g å skfa td skola sg f ö r efter vårt k ö n : lge, h o s gagna d å sagdt rdrlge ja, h a n vdg gång k o m m e r alla cke markser nedfällda verandorna. var nyss slut, tursterna ned r vetskap, sg handtera andra J a g sg yngre redan slagt söka mtt mna väckt sorgsna, dute bestå äldre. J a g anskte, vackert gom synnerhet tlltalat emedan v d sta uppmksamhet ögon, d e m, ls fruarna, Hnes mörkblå l a n d s m ä n, ls sn själffullhet djupa, verandan observerat m n läsa v a r d ng m e r svskar, d'höt salon- f ö r v d gvel, sällskap voro ntresse. d e n llla mera drags p a r gång re- stora, eldga m g p å o e m o t s t å n d - sätt. mddag v d mycket stämnng pagne. D e n hjtlgt hon då följt ögon andra, llla andras lka vara mycket åkrar lgst massa samt hvlkas vk spektv segel, några vster tak fot berg, slfvergläusan rörlga hvlka ursklja större svarta Lgst n Ohrstana blå prckar, antyd, flk fågelper- österldskt ut fönsterrutor, samt O c h rundt bruna, allra unr oss, hfrån tornspror kupoler. lgre hus, lunr panorama tog sg nästan krans dl- k o m m o rökstrmma låg smäckra krok, Ä n n u gårdar, solbelysnng glmman lysan, nyanlagda, droskor, ström. sol ångbåtar. tll skdlö- granskogs y t a kun efterlämna voro sn sä- rdan, hvlka små, hvta fskmåsar, kalla slngran 1000 p å så d hyrvagnar, fond, hvars Något tll stor, sna Chrstanjord v, några ormbunkar, sedd v d s t r ä c k t ned salong unr ögon skarpt skmran o m hela rödaktga omgåfvo tdt tlan klppor s o m be- kfe, sna cgarrer. Stäm- Vnet lkör, druckt upphnng, fna fg, njutt väl Endast m n unga blekhet klngat hnes hva mddag, hon aktat gomsknlga h y knrna, hvlket cke champagn, ty h o n s o m andra, v a r s o m aldrg blott hastgt dna blr k a n bleka, röd v d flamma glas. hvarandra ressällskap,» sa morgon tack!» skljas ljöd festan v.», kln- s m å glas. sant, Ls,» h a r vart nöjd v sa arm m n unga o m hnes ht sg hälft frus skuldra, rolgt?» m o t honom nc- ka.»jo,»»jag svara h a r s många kopparröd tyck- h o n börjat herrn sna h ä r ä r j u v å r t ssta h a n la H o n tll v skåla»det»inte hunnt angämt herrarne. man, n u läppja drcka tacka ga s beslöjats f ö r drcka håfvor. samma damerna» N u sg n e d p å v e - vara upprymd. grs Bacch k o m Herrarne äfv» S k å l... skämt, slagt allles stta d Nmast d ut skug- ho- låg obrut tllsammans, gfvt högre fg åt anskta, d e n gamle tll låg dal d mdt dast ned gck bcyclster gngo ned sör, pttoresk eleganta an- unrbara n u fortfor tes gcer, solstrålarne s o m n u Lgre d svarta, egtlg landsväg befar mest blomsterrab. vntern, öpp. nhägnad sg björkar m e n snäckor da Skogranar, majestätska, prydd o m breda A t jag annan grönska, guld, fr darran asp ocb m e n nästan utskt utbredt d ute. dunkla, nhägnad,»du var v a r s o m h o n sg lksom herrarne nng ned, låg mörka skftan djupast. bakgrund. cham- skrat hnes u t t r y c k, ssa snnes- skugga. randan voro m kotteret m e n emellanåt tyst, ht fram Sällskapet svarlgt frun drömman druckt allvarlg rätt glad uppslupp unga som suttt skte välljud grsan r a m. U n d e r vart lädgre lätt rödaktgt tog m e n d ö r r a r n e tll p a r terstl parvs ljusa vnd skarpast, fön- utbygga, un- s o m m n plats väster furor, Mddagsmåltd verandorna d e m, d yngsta ögonkastet o m åtskog v d table emedan löfträd»sportstu», eller F ö r tllfället uppslagna t v å andra granar parne eller röst, m e n konturer, voro mg ned rummet, nnan n slagt befann grupper smek stkummel jag landskapet blanda behaglga stad gästerna frus F r å n d sdan talrka v a r verandan. ord d e m s o m sällskapet öster öfver turst-hotell s o m J a g tll par gck kant utskt stodo lgt gått nnan verktyg, g marks solglans. var matsalarnes balkongerna som fötter, samma tellet, svalka. g sg fru klokare obeslöjad d bergs-. kvar, välljud, ss strålar blånan sanatorets ster fall s a k hr f r u laby- m å n g e n g ö r d å la d e n låter låta k o m m a, s o m tro a n v ä n d a unr föllo fjordar. alla D e s s a d sagan, o behöfver, lfvet. d e n d a g O c h d å sg, vart. uppfostran lfvet mndre la n y fg mnska G e o r g, alls. helt m e n tll ar- kslofullhet befrar bland d e n begynnels k u n d e ltet, vackre blad, k v n n o r oss annat sg fram v beröfva allt brnan s m n unga Verandans fgtoner Ame. gar, norska gelbundhet, trädgårds- äfv skogar ssa sna glttran gom stark o m d ö m e s f ö r m å g a taga efsko- salong moll. gorna rötmånadseftermddag land, höjr utvecklng, v ä x t göt s o m o m stam, sg då v cke s o m hvarje egskaper k o m - o eteelse, metod h o n skall rnt. tll saklghet, egskaper, o m andra d y g d e r» 'äfv drar lämpar klarhet, handla h v a d d e n från D kors. oss k a n cke lksom sätta d e n blr lkväl T y»kvnnlga resultat skulle j o r d m å n : uppfostran; sstnämnda, svagheterna: d kvnnlga Skss Eln tdnng. oklokt. svagheter», vld, "Bergtag". jag be- reform m o d e r n a passera jag ögon- blekhet. vsste vexlat tjusats mnsta behöfva F ö r sg d e n nne muskalskt»ve- kvnnlga n fna, rask fyndg, nmar Da d e n d e n vetskap, d h böra öfverläggnng, lflgt, u t a n ä f v e n klart, grundlg? h v så fullkomlga, vsste, g e n o m d, D e lksom d tll lorna. säga: Eller hrna ssa v redan vara lda, m e n u p p n å d kvnnorörels s o m utgöra er- fnngsgåfva, mycket läget raskt, blott oss?» oss cke ngtng, kvnnlga lägga vara tll dygr, kna skulle msströsta dra snabb slutsamhet, v kräfver f ö r nästa sn naturlga s d e m vet- klartkta. bldnng J a g lyssnare, k v n n o r cke snnesrörelse återtaga omdömes- Flertalet behöfver tskaplga» v ebråelser dna fall kvnnlga sättnng D e t n u m ä n v d stark blck skfa lfvet v tll h o n d å fordra»ntellgta» n- svagheter. alla kunna k v n n o r v d k v n n o r d gfvet k v n n a n E a n bldnng. flertalet väl b ö r svaret bldnng, ld?» måga, mera B ö r a klart andra göra. h bl sn plats hne metod»?» H v a r f ö r vetskaplg vllkor ssa följer skall tja mng. hvarandra, skvallersjuka, rätt antaga, frågan: sg k a n a t t h o n ebrått o s s själf trolgt gång argumt några nu O c h ' hmed H u r hälft, utfad småaktg O m p å trots, svag- hvlka solsket? k v n n a n : vll» nte ståd vackra tll cke sg från ofta la j a g ståndsskäl H u r u stått, ssta, tvnga mndre stämnngar. hånfullt dast låter tllämpas handlngssätt, k v n n a n g e n o m exempel tlbskrfver cke»d h. ssa hnes lyr: p å M e n o kslor person, synnerhet just se sprt betecknan blck, domslut lyfta fnna j u flyktg praktska v e t sda, d ö m e r könet. sanna s o m s o m kanske kunna lakan f ö r s p ö k e, blndt femnna m e n v ä l brnnan summat skall san: rätta som v ld, mnska, mnska, från tka D e n, s o m o m d ö m e s f ö r m å - äfv utrustad sakerna ng bldad» person LM 3 n y a ntryck»vvan' sedan v vacker hurtgt het, n y a vart så tll Pars fem d andre godmodgt, Ls, strålan anskte m o t år anskte, år mann Dna, några lycklga äkta skran; snarare äldre öppet le lefuadsfrskt svara fått tankar.» nte hälft. stt tusasm, hlgt, ha kvnna, kallas skönt bröllopstur nföll äkta tryck jag vår sedan,» sn h o n stlla, mycket öfver ful d, som gladt ut- m u u något sn personlg-

4 44»Det har allles vart som ny smekmånad, j a g har vaxt lycklg som... nygft fru.» H o n sökte ltet efter ord, nnan hon fann m.»äro nygfta då så lycklga?» fråga fru Ls, låg blott vemod anstryknng btterhet ton.»v voro o nu,» svara fru V v a n, hon mann ncka muntert tll hvarandra öfver bor, så måste fylla glas omg klnga med hvarandra. D e t var då ng stmtaltet d klek, ng blek månsksfantas, klaraste solsk, nga skuggor m kanske också ntet djup!»ja, se, mn llla hustru nu gång pessmst,» sa fru Lss man lätt gäckan ton,»hon kan aldrg oblandadt glädja sg åt något lfvet, hon tror nte p å»lycka» sådant d, hon skulle vara lka onöjd, om man ströd guld hnes fötter gjor hne tll drottnng» H a n knacka askan sn cgarr blnka åt andra med par ögon, tämlg tunga ma vn.»ja, har du mycket rätt rkedom a o mg ng lycka!»» H v a d då lycka, mn llla L s e n?» fråga d gamla dam vlgt, m med öfverlägset le, som n man lyssnar tll barns fantaser. Fru Ls höj sna ögon, blxtra tll m, hon svara:» L y c k a? D e t klek, cke tll, tll nånga, tll alla som lda... sakelse glömska sg själf... offra sn egklek, sn egosm... tro tro, lfvet har annan mng njutnng begs tllfredsställelse... utvecklng tll högre mål bortom grv! Och lycka också {avstå stå m man älskar!» D e t nträd paus dute efter ssa llsefullt utslunga ord. Sällskapet e- / hushållspnngfrågan. föll, som fått kall dusch öfver sg, fru Lss man såg tämlg gerad ut. D e t var tydlgt, d saknas, hvarom hon nyss talat stå. E n uppasserska kom ut verandan med kolsyradt v. Da brott verka synbarlg som angäm lättnad sällskapet. D e n gamle herrn öppna» p a s sant» konversaton med uppasserskan, hvlk andra nflka annat ord. (Forts.) holm erhållt mgd»nackorrngshem». Af ssa fnnes annat, som kan täfla med bästa ofvannämnda st, antalet sklda psoner famljer, som ta sätt söka skfa sg verksamhet nkomstkälla, ökas stdgt. Man kan, om man t. ex. vr sg tll någon kommssonsbyrå, erhålla hela lstor öfver alla lar Stockholm belägna psonat, med ganska olka prser oeh hvlka äfv ganska olka vllkor bjudas. Somlga o ordna sedda mera personer ur»d högre socetet»: famljer, tllhöran corps dplomatque, hvlka edraga dylkt nackorrngslf fram hyra eg vånng med eget hushåll; vdare unga damer från våra a lelsprovnses, Skåne Sörmanland, E n lt v ä g l e d n n g eller tllhöran västkusts börsarstokrat, hvlka vlja stt nöje vstas Stockholm h u f v u d s t a d s b e s ö k a n d e d a m e r. då sätta v fnt hems trygghet För Idun C B.-H. samt fullkomlga obero, som psonstvecklog går våra dagar framåt med lfvet samdgt medgfver; vdare per, stor hastghet, Stockholm, som hvlka kräfva allo komfertabelt hems vård l år sedan nästan var småstad o. s. v. Prs ssa psonat ställa sg M så fråga om»psonatlf», har med s äfv gfvetvs högre mera kla. lämnas också full valuta äfv personer ta stycke börjat få vss storstadsprägel. I båda andra nordska hufvudstna med höga anspråk. hva»prvatpsonat» redan lge vart Vssa psonat åter o sedda mera uteanlta såsom uppehållsplatser personer sl unga flckor, hvlka sna stualla klasser, hvlka någon anlednng un- r måste vstas hnfvudstad, hvlkas r lgre eller kortare td velat vstas m e äldrar fram allt vlja kna sg trygga lpunkt lans ntress, andlga medvetan, ras barn o god vård, kommersella. Tll med resan, äfv bå moralskt materelt. I somlga»p utldngar, som kortare td besöka stad, sonat emottagas bå herrar damer; anedraga ofta mera anspråkslösa, hemlk- dra åter lägges mera an blda hem nan psonatet fram dyra hotellet. äldre damer, som önska ha lugnt beoch löper man rsk annat haglgt omkrng sg o. s. v. ra bl ordtlgt uppskörtad, så kan D som unr några år eller annan man å andra sdan fnna psonat, d man anlednng vart hvsad lefva»nackorbemötes mest ekomman sätt. rad» Stockholm, skall säkert hva vunnt Ehuru samma grad som t. ex. Berln, ganska skftan erfarhet bå»godt Dresd, öphamn o. s. v., d man oupp- ondt» sare mnst! äfv hörlgt dörrarne åt gatan ser hvt pors- ta områ sålunda kna någon lnsskylt med or»famlpsonat» vånng öfver talrka frågnngar, som, stora svarta bokstäfver, har nu äfv Stock- trots hvad prser vllkor angå väl un- Stockholms psonatlf. : Ref/exoner med anlednng prsbelöna täflngsskrfterna hushållsfrågan. lgt h Stockholm åtmnstone, famlj med 3000 kronor årlg nkomst. Om v t. ex. se Idun n:r 5, så beräknar»klockarmor», som bor lan (hvlk omstdghet bör medräknas), som själf väfver tyg som har dast 1500 kr:s årsnkomst, ta konto tll 00 kr., såles dast 33 kr. mndre. Det ju helt naturlgt, kan öret eller s kronan beräknas, huru mycket som bör åtgå, m nmelsevs kan dock sägas. Ofvanstå 33 kr. kunna lämplg ökas med»fckpgar nålpgar», 33 kr. = 4 kr., öfverskottet l då blfva stort, om s blr något. Det återg dna summa tll läkare apotek sedda kan, då så göres behof, stället tagas 33 kr., som o anslagna tll skolunrvsnng, hvlk post med säkerhet kan så vda 3 barn o l flckor, hvlkas skolgång ju alltd kostar mera ba ta drag. Demot kunna»utgfter, som umggeslfvet med, som ökad tllfällg betjng, prester dylkt», helt hållet strykas. Uppsats lämnar slutlg rå, man måste»fram allt undvka hva fna (vas. kurs.) bjudnngar», hvlket jag skulle vlja komplera: undvk helt hållet hva bjudnngar. Två famlj, synnerlgast vår td, högst vktga utgftsposter fas helt hållet, nämlg lfsäkrng (åtmnstone mann) sparbanksnsättnng, hvlka belopp ju behöfva vara stora, m som o nästan absolut nödvdga. Slu'lg skulle jag vlja göra fråga, som nog kan synas mndre vktg, m som cke sto mndre vktg: hvar köper man btsocker 0 öre pr kg.? Jag tager mg frhet något ltet granska nda skrfterna d ordnng, hvar stått p r ad nsdarnna har unrkastat d e lä a»idun», skulle vara glad, om några flere nu nda täflngsskrfterna dna a husmödrarna äfv vlle yttra sg fråga lt gransknng, hvlk v så myc- eller emot dna vktga angeläghet, som v bor söka få utredd bästa sätt allt unr ket mndre vlja vägra plats, som vår upputsättnng vår a redaktör godhetsfullt vll rktga skt med hela dna täflng vart släppa tll blott Iduns spalter, ock papper mångsdg oväldg belysnng trycksvta. alla husmödrar så vktga kaptlet. I n Idun n:r kronor. sdarnnan framställer nlednngsvs som sn H ekommer st anmknng mot hyran, åskt, Idun efter hand bort medla som efaller vara jämelsevs lågt tlltag, ty samtlga 3 0 täflngsskrfterna d»3 ä 4 rum kök» får man allt bereda sg större hyresbelopp, så vdt man vll bo lått läsarnnorna gom omröstnng göra någorlunda ctralt, hvlket, redan, beras nbörs v tllvägagångssätt, sparng. Tll»ved lyse» beräknas åtgå 100 kr. pr år, som dock skulle ha ht emot sg, allles mycket nkräktat utrym- hvlk summa kan erhållas ved lyse, som tllfredställan uppvma lysa»3 ä 4 met dragt ut td. I samråd med rum kök», ta nu mycket mndre, om erfarna husmödrar edrogo v då utvälja vntern skulle blfva kall, eller om läghet skulle sju skrfter, som nu offtlggjorts, vara kylg eller uts vndknng. Lyse pr år läghet som d omnämnda hvlka äfv om aljanmknngar mot hvarje sskld helt vsst kunna framställas bör kunna fås högst 5 kr. Beträffan åter vedåtgång, så ta bero l omst dock tllsammans synts oss ganska alls- dgheter såsom rumms storlek, läge beskfdgt från olka plats- möghets- het, famljs behof större eller mndre vme, veds godhet etc.; dock beräknas,s famnar synpunkter belysa frågan. björk a kr. samt 3 famnar barr st 14 kr. o D e t lflga ntresse, ssa uppsatser väckt, tllräcklga. Lägges då tll ta kostnad lägg oss hugnan erknan vårt nng frakt å, kr. : 50 pr famn, skulle post Idun n:r kronor. ntatv sak, som v från många håll»ved lyse» blfva 14 kr., hvar dock huggnng m. m. nberäknad, hvlk skulle öka sumhela uppsats gör oblandadt godt ntryck mottagt, har vart oss kt bevs h. man tll mnst 150 kronor. mnner om d gamla goda td samt väl Gna lämna v emellertd, som sagdt, plats Hvad beträffar kunna kläda 5 personer vd stt prs; dock kan man mycket väl hålla med följan: unr års td 33 kr., så äfv omöj- f. dutnnan, nlednng»allt lång». j

5 rrätta kommssonsbyråerna, rktas tll»bekymra mödrar», äldre yngre damer, hvlka alla önska säkerhet uttalan, grundadt mera personlg knedom om något tkt psonat, nnan lgre eller kortare td välja tll hem åt någon anhörg eller åt sg själfva. På grund h tlltror sg d, som nedskrfver ssa rar, stödd lång lvs ganska god erfarhet hållanda medla några adresser tll möjlg lednng personer, hvlka hva ntresse sak. För börja med nrättnng, som vsserlg helt hållet vanlgt psonat, m Stockholm, kanske Sverge, ganska astå stt slag, vlja v nämna»belfrages psonathotell», såsom namnet angfver tll hälft hem med famljelf sällskapslf, tll hälft vanlgt hotell, dock porter, hvlket mångas tycke tor vara tjst. Det upptager stort femvånngs hörnhus, Vasagatan 44, lgger sålunda vd två Stockholms vackraste gator, helt na Ctralstaton, med srvagn dörr samt snedt emot stora hus, som nrymmer såväl Stockholms högskola som d bekanta Vasateatern. Hotellets eller psonatets gäster kunna såles med stor lätthet fordrfva långa kvällarne vare sg med mera uppsluppna A n D a Persson-eställnngar»olhandlerskan»»D sköna Galathea» eller med åhöran någon Vctor ydbergsk eläsnng öfver skön konst d ädlare stl. Hotellet, åtmnstone om somrarnc, mest upptaget utldngar, m tor äfv om vntern vara väl besökt, hvarutom äfv famljer nhyra sg psonatet lgre tr. Så t. ex. har Förta staternas konsul unr par år bott h med sn famlj. Vd stället sätter her vara sna gästers»cceron», sommartd kan man få se honom vallan sn brokga hjord: gelsm, amerkaner, spanjorer o. s. v. tll Stockholms alla sevda platser. P å stället fnnas H o bå man hustru lfförsäkra, hvlket mycket godt bevsar vakhet omtanke; några summor h, om små, skulle kunna blfva öfver sätta n sparbank, kan man med fog bega. M klockarmor» behöfver tala om utgfter ved hyra, vånar mg högsta grad, ty ta plägar lan alltd följa med tjst, hvlket jag nog kan veta, såsom själf född lan, d mn far nu klockare, med hvlk befnng han dock, som vanlgast fallet, ar organst- skollaretjsterna. Idun n:r kronor. Punkt 1. Hyran >3 rum, jungfrukammare kök n. m.» anses vara lågt beräknad. Punkt. Beträffan ved gäller h samma anmknng, som göres mot uppsats Idun n:r 4, hvarjämte anses, d beräkna kostnad björkved låg. Huru man skall elda rum sköta brasa kan lka ltet anses höra ht *, som huru man skall tugga mat eller laga tll»polta». I f.s yttran om»ntresset ka barn ler oss n aljer, som egtlg höra tll ämnet» nstämmes fullaste hjta. Punkt 4. Frukost anses vara torftg, om jag så må säga, ty fullvux person skall reda sg hel mddag»1 glas mjölk» (om skummad eller oskummad, vet man )»stadga skfvor hembaka brö», väl nästan mycket begdt, ty skulle jag bega s barn kun göra, om ock ut fått» stor kopp smmg hresoppa». Samma anmknng göres mot kvällsmat, såvda mng a kväll äta bröd, d andra kokt frukt, d tredje rabarber, * Hvar cke? En ratoncl eldnng ock konst, som spelar stor roll lör brslekontot, fnns många öfrgt duktga sparsamma husfruar, hvlka lkullt, som man säger,»elda kråkorna». Med. anm. I D U N 45 äfv ekpager hästar; åtskllga n ö j e D, baler m. m. anordnas unr vnterns lopp tll gästernas nöjelse. Första vånng nrymmer vacker salong, matsal m. m. ta damål; andra vånng utgör melpunkt»famljelfvet», väl ordnad salong, hvar man samlas om tnarna, ltet vackert rök- tdnngsrum, ganska stor matsal, d gemsamma måltr serveras m som så önska o. s. v. Inackorrngsprs varera h ganska betydlgt: kr. månad, bero om rummet ltet eller stort»små» rumm o sannng små! om las andra o.s. v. För åtta dagar kunna alla mål fås 3 kr. pr dag, man kan, om man så vll, som vanlg resan äta ute. Belfrages psonathotell tor fylla brst ta stycke vår hufvudstad; ordnadt vsst»europeskt» kontntalt turstsätt, som tor vara utfrån kulturlrna komman turster smak. Bland mera egtlga»psonat», hvlka dock cke hva någon så storartad prägel som, vd hvlka man van Pars, m som dock ofta öfverträffa m Tyskland båda andra skandnavska huf- vudstna, fnnes nr 15 Östermalms- gatan, fru Emle Jansson, trappa upp, med vacker utskt åt Sturepark. Inkomm tambur, hälsas man stundom st främst nästan lsket skall från vdnnans båda små älsklngsdoggar, som rusa emot. N m a D, trots ras morrnngar, nkommt d s. k. salong, befnner man sg ltet smalt rum, öfverfylld med knesska parasoller m. m. dylkt, hvar husets vdnna presrar, lt fetlagd, lflg dam, född svska, m unr mångårgt vstan Petersburg nlfvad med ryska ser bruk. Hnes psonat d mest besökt ryssar samt»d lffldska aln», som hon med vss själf ksla brukar berätta, m äfv annan svsk dam. öfver stt»franska kök» d fj polta e t c, ty allt ta kan väl serveras kväll. Tllåt mg såsom exempel nämna, hvad mn man äter. l. 8 f. m. tallrk oskummad mjölk, uppkokad egå dag, hregrynsgröt, ägg, smörgås med kallskuret, te bröd; kl. 11 f. m. ägg, smörgås med kallskuret; kl. 3 e. m. mddag; kl. 5 e. m. smörgås med glas mjölk, kfe med skorpor; kl. 8 e. m. ägg, smörgås, te bröd. Som synes, allles efter doktor Westerlunds ordnaton. Punkt. H uttala åskter kan jag alls la. Hva mna 15-årga gossar skött sg bra unr termn, så behöfva hvla sg smula sommar hösttermn med frska krter grpa sturna an; hva åter fått lågt betyg något eller några ämn, så böra unr sommar söka bota skadan demellan njuta ro från läsnng, allt ta så mycket mera, som nöd ngalunda kan anses tvnga m»nformera». Sak samma med flckan; hon må vara»vd d ålrn, ja t. o. m. r», så kan hon mycket väl behöfva öka sna skolkunskaper eller söka fullkomna sg ämne eller handarbete, hvar hon vsat fallhet, hvlket hon har håg,»många kronor», som»äfv hon» kunnat gom handarbete tja, kan man godt undvara, Själf har hon framtd största nyttan hva lt något grundlgt a eller andra se. Punkt 8. Att 100 kronor kunna slå tll kl åt ö barn unr helt år h Stockholm, famlj med årlg nkomst 3000 kr. som följaktlg gör anspråk vara mer bara vnet, l väl kunna gå hop; fruns garrob kommer säkert äfv lda knappa anslaget. Hvad åter beträffar husfarns uppköp tyg tll sna kostymer hos kläshandlare sammas fraktan tll skräddare fö fdgan så tvflar jag, någon besparng göres d; skulle möjlg så vara, så uppväges d säkert sna»franska sgar» hou ssutom lka stolt som öfver sna greflga gäster. Prset 100 kr. ladt rum kr. samt, nbegrpes h allt, utom vn tll mddag. Ett ltet stycke nedan, parallelt med of- vannämnda gata, går»ommdörsgatan», hvlk man vker n från d stora, vackra Sturegatan, ungef mdt Floras kulle, d d ståtlga bronsstod d unge Schéele skymtar fram mellan träd. I huset n:r 1 fnnes psonat, frök Johanna Bergs, hvars gäster ofta bestå äldre mycket gamla damer, hvlket äfv betydlg mån sedt. D stora vånng två trappor upp ljus glad, just lämplg verka upplfvan sna åldrga nvånare. Dessa betala helt år 8900 kr., m hålla sg då egna möbler, ljus lnne. En äldre dam, som f. n. bor kvar tredje året, betalar dast 00 kr. har solgt, vackert rum. Prset månad med hel nackorrng ljus sglnne samt rum 0 0 kr. ladt rum 50 kr. Da mycket bllgt, hvlket gör, mgd unga sturan flckor, telegrst- telefonfröknar dast damer mottagas söka få bo h, så mycket mera som d lekamlga sps hållan tll prset mycket god vsserlg tllredd lghet med»fransyskt kök», vanlgt svskt maner: morgonkfe eller te med smörgås skorpor; frukost med ägg, bff, mjölk öl; mddag med regel två rätter mat samt öl kfe»med dopp» samt tll sst te med smörgås. Enkelt vsserlg, m bra tll 50 kr. månad! E o ganska god knedom om ta psonat tllåter oss rekommra samma. (Forts.) bes vet obehöflga d, då vår stads skräddare o så väl sedda med tyger tll fabrksprs, tala om bevs msstro, som man dgom gfver sn skräddare, slutet blr, man msskredterar sg själf.* Punkt 11 uttalar åter åskter, som jag anser mg kunna la, lka ltet som unr punkt nämnda. Att nyttgt vstas vd»bsbrynet» veta erkna v alla, m orsak tll dna»nytta» anser jag ngalunda lgga d,» fskdon komma fltgt bruk tlla hushållet läcker samt hälsosam föda». D llla tjst, som verklga fskrarne hva så väl behöfva, unnar jag m allt hjta, hvad mg beträffar, så l aldrg kunna komma fråga, jag nyttans sknll nkräktar ras gebt.»att hacka upp jordbt» d»plantera snabbväxan örter vanlgaste grönsakerna tll daglgt bruk» unr tllfällg vstelse»vd hsbrynet», strr också, som ofvanstå nogsamt framgår, mot mna prncper, ty jag resonerar samma sätt som hofvan, mtt fga vdfolk ( fga o merls alla dute) bättre behöfva få ör, som jag möjlg skulle kunna spara n gom hacka upp d d jordbt, hvlka mots fall naturlgtvs komme m tll godo, då ju tll mg fnge sälja sna snabbväxan ter grönsaker. Slutlg vll jag peka, ls äfv dna helt hållet saknas d vktga lfsäkrng, < els hela summan oaktadt utgör ngalunda 3000 kr., 305 kr. (Forts.) * a nsdarnna er fnkslga omsorg hrr skräddare nog mycket vacker, m så ssbla få väl då vara, erkdt erfarhetsrön dock,, hvad herrkl beträffar, ställer sg bllgare själf köpa tyget kläshanln mot ta hela fdgt hos skräddar. Red. anm.

6 4 185)3 rummet. N jag hvssla m, kommo sg st bur sedan ned fönstret, d se sg mn hand, hvlk jag då van- v föda stodo hans räknng. I alllg några hampfrön. Då jag s vd mtt mhet var han glupsk efter mat ofta hungskrfbord, sutto fåglarna ofta hvar stt hörn rg. Han gck tdgt tll hvla sökte då anryggstö tll mn skrfstol, kvttran hjtans tng stt gamla ställe öfver gardnhållare, d Inhemska burfåglar. lust. D somna bland också om tnarna. han kun stta dold, eller, om han kom dt, Grönsskan fös med vallmofrö, sommarryps, se han sg tätaste grarne barr, För Idun L. E. Björkman. hampfrö, kanarefrö, hrs hregryn. Alfrö tätt vd stamm, så han var svår upp"i ssa tr, då äfv damerna grpts fo- tycker hon mycket om. Om grönsskan såväl som täcka. Jag modar, fågeln vlda tllstån tj sterldsk helse, fruktar jag s^x. tlläfv- alla burfåglar gäller samma, som ofvan sagts ungef samma lefnadssätt.» tyrs hva ådragt mg eller annans ogunst beträffan steglls, nämlg ras bur unson tll kyrkoher Skåne omtala gom par egå uppsatser hva r ruggnngstd bör stå rätt ljust ställe, mg några år sedan, han ht framhållt utldska burfåglar. Då jag nu går såvda man önskar fjskrud skall få sn domherre, som var så tam, han frtt flög ut redogöra några nhemska, löper jag kanske vackra, lflga fg. n. Fågeln bortskktes tll gosse, som fara slöta Charybds, unr jag und stt hem half ml från frågavaran Grönsskorna para sg fångskap. vker Scylla, ty måhda skola somlga djurskyddsprästgård, m redan half dag, efter han Hämplng. vner anmka,, om kan svaras, flyttats, kom han flygan tllbaka tll gamla man håller fåglar fångna, hvlka födts fångsom prydnagsfågel duger hämplng, ty hans stället. skap, dock grymhet nnespra så- fg allt anspråkslös. M d sanna tavll man la domherr sjunga vsor, måste dana, som vart åtnj sn frhet. M lang döljer sg j u ofta unr anspråkslös man taga ut ung ur boet uppföda honom hvar, som ht dylka fåglar som be- yta. Så ock hållan h, hämplng öf- med krossa vallmofrön rypsfrön blanda handlat m Bål, vet,, efter allt döma, verträffar alla andra våra fröätan fåglar så- med äggula. Han måste hållas allles solerad, trfvas träflgt fångskap bevsa ta som sångare, ss vackra sångs så han cke hör annat d vsa, han skall gom stt muntra väs sn lflga sång. skull ban hålles bur. Såsom sångare han la. Dna vsa hvsslar man honom flere Stundom hr ock, sådan»fånge» mycket begåfvad l sg lätt andra fåglars gånger om dag, alltd samma tonhöjd flyger frtt ut n gom fönstret bevsar, sångstrofer, m hans eg sång dock d styrka. (På samma sätt l man också hämpln han alls cke har lust öfvergfva»fång- vackraste. gar med flere sjunga vsor.) Det tålaskap». Fåglarne o hög grad unrkasta Det bästa fodret hämplng rypsfrö. modspröfvan arbete, som dock cke skker vanans makt, så alt man med fullt skäl m Han blr lätt fet, hvar starka formel synnerlg tllfredsställelse; vsserlg la dom kan tllämpa ordspråket: vanan halfva natur. böra undvkas. Sålunda bör hampfrö cke gfvas herrarna sg edraga melorna utmkt rt Bäst ägna sg bur fåglar, hvlka som full- större portoner. M jämte rypsfröet kan man bra, m ur boet tagna ungarna blfva fjädra ungar tagts ur boet, m ras matan, gfva vallmofrö, kanarefrö grönt. kla lefva bur högst tre ä fyra år. tlls själfva kunna taga sn föda, besvlgt. Unr ruggnng måste fågeln vårdas väl, ty Ett oeftergflgt vllkor nbura fåglarnas d medtager hans krter betydlgt. Grönfnk. Irefnad, hva stort utrymme, så, Domherrarne häcka gna fångskap, m Man har gfvt dna fågel bämnng»svsk oftast uppföda ungarna dålgt, så redan öfversstämmelse med sn natur, kunna öfva kanarefågel». Han har rätt behaglg sång efter några dagar dö, bevs, cke sna vngar. ganska laktg, så han kan la sg efter fått passan nngmel. Bäst l lyckas, En l nsektätan fåglar, såsom näktergalar, ppa små vs-styck. M han har olreflgt om erhålla myrägg, vallmo, ryps kaåtskllga sylva-arter med flere, hållas bur, m bräkan lockton, som hau låter höra allt som narefrö. ras skötsel svårare fröätan fåglarnas. oftast. Han ganska vacker, hvaremot hodet några sstnämnda, som h skola blfva nans fger o mndre lflga. emål vår uppmksamhet. V börja med Tages grönfnk som unge ur boet uppfösteglts. s med rypsfrö, hvetebröd äggula, blr han utomordtlgt tam, sätter sg gna sn vårnappast tor någon annan våra vlda fåg- dares fnger eller axel kommer, n han rolar ägna sg så väl bur eller kunna räkna pas. Mot främman vsar han demot ng damernas gunst så hög grad som steglts. trolghet, m heller någon fruktan, Hans praktfulla fjskrud vackra fgur, hans han svarar sg mot m med sn starka näbb, muntra, nästan koka rörelser, hans höga, fyl- om nma sg honom. N:r 15 amrat, llustrerad tdnng lga, vackra sång, som han fångskap fortman ger honom rypsfrö, kanarefrö något Sverges ungdom, har nu utkommt nnesätter alla årstr, utom unr ruggnngstd, hans klokhet lätta tämjbarhet o egskaper, ltet hampfrö, som han tycker mycket om. Han håller:»sjöslaget vd Camperdown», spsom nödvdgt måste göra honom tll gunstlng häckar gna fångskap. nan krgsepsod berättad unga hos fågelvnerna. Rchard Melanr;»Att själf fdga apbofnk Hans födoämn unr vlda tllstån o frön parat teckna landskap», med tre l tstel, grodblad (»kämpar»), lontand, vägvårda, hålles stundom bur. Han har vacker fj salat, kål med flera, äfvsom alfrö om vntern. dräkt, m hans sång består dast kort lustratoner;»systrarna», berättelse HedAllt d kan man äfv gfva d fångne få- trof. Han hör cke tll mest omtyckta bur- vg Iobetou ;»Ur amratans antecknngsbok» : geln, m eljes ger man honom vallmofrö, kana- fåglarna. Hur många svalor gå skålpund? En refrö något hampfrö jämte grönt om somdyrbar bok. Vlds högsta vfall. Det Domherr mar. Steglts älskar ljus, hvar han bör ha vsserlg cke heller någon utmkt sångare, lataste folk jord; fortsättnng d roljus plats, dock så, han cke utses so m fnns dock personer, som tycka mycket lga llustrera ndanberättelsea»äfvtyr ls brnan strålar, åtmnstone har någon om hans kvtter. För öfrgt saknar han vsst cke fjran västern», Wllam ngston;»amskugga bur Isynnerhet unr ruggnngstd muskalsk begåfnng, ty han l sg bra sjunga rats extrt. prstäflng»; fortsättnng anvsbör fågeln ha dragfr plats nhet melor, som man hvsslar honom. Hans fönster, ty ljuset vllkor hans nya lockton heller obehaglg, r, vac- nng själf fdga»möbler dockfjädrar skola få samma klara fger som ker flöjtton: tjuh, tjuh. skåpet», med llustratoner;»llle Davd tacgamla. Domherrs praktfulla dräkt, hans tllgfvhet kar sna vner välgörare»; «TankeöfStegltsarne häcka fångskap. Äfv kan sn vårdare samt hans klokhet ty dom- nngsuppgfter»: prstäflan V I I I lösnng man para stegltsban med kanarehona, då bland herr ng dum herre göra honom tll prstäflan V I I med to rolga vackra vackra komlngar erhållas. Dessa bastarr o sles behaglgt sällskap åt mnskan. fruktsamma., Professor Nlsson berättar sn fauna följan: böcker utla som prs; brefvexlng mellan Man kan dressera steglts tll göra alle-»jag något mer års td dom- unga prumeranterna själfva om akvarellhanda små konststyck, såsom mels herre, som slutlg blef helt tam. Först s målnng, om anlägga frösamlng, göra snöre m näbbet klorna själf upphssa tll han bur, m fck sedan flyga frtt omkrng sg ltet ämbar med föda eller v, flyga par rum.. Efter julhelg, då julgran blfvt lateroa magca, byta frmk, la espeut åter vda tllbaka tll hand, n man ns a rummet, tog han d stt stamhåll, rantospråket, spela sällskapsteater göra ropar honom, sjunga, sttan fngret efterhand plocka t han barr tablåer, etaga botanserturer m. m. nyttgt så vdare. tre sådana granar, som efter hvarandra blefvo unrhällan; Prumeranternas lnng: Vd god vård uppnår steglts hög ålr. nsa tll honom; han bröt äfv l»hvad bror kan göra sna systrar»; Man har exempel, alt steglts lefvat 18 år granspetsarna. Då rs nlas, plocka han b, äfv gröna. Eljes t han hre,»breflåda». bur. korn, hampfrö m. m. Tdgt morgon var amrat vll komma som k v tll Grönsskan. han rörelse; st åt han, sedan, då han var alla unga svska hem, gossar flcmätt, se han sg gr topp sn Grönsskan sles älskvd fågel, som Prumerera nu gast sare med sn obrnelga munterhet lfvar upp sn gran sjöng otrutet så godt han kun. kor. omgfung, Hon rktg sangunker, hon Då man såg honom, hörs som om d halfåret med 1 kr. 5 öre! För d llla sumstdgt rörelse, hoppan pnnarna, voro två fåglar; ty hör man tämlg vackra man kunn I gna få större varklättran burs galler, ssemellan sjungan melodska toner, brötos hastgt gom lt stump. Är hon sällskap med andra några slräfva skran lät, som stör aktgare nöje! fåglar, kommer hon fort gräl, m nästa ögon- hela musk. Då han önska få något mat blck vskap återställd sskan sjunger eller v, se han sg gr med sn kvttran sång, hvlk, trots sn kelhet, hållan fnt, nästan bedjan läte: pck-pck pck ganska angäm, m tyvr ofta brytes pck pck pck ; eljes var lockton bekanta: obehaglgt»gä gä gä gäh». Få dagar efter tjuh, tjuh. Och hjälpte cke, så flög han sur grönsskan blfvt fångad, sjunger hon bur, ran omkrng gran flere hvarf. Öppnas då SEN TILL, ATT Idun med Modnng hon blr snart mycket tam. Jag gång dörr tll rum, d han st vstas, så störta han dt med pls snabbhet kasta två grönsskehanar, hvlka fngo flyga frtt ut FINNES HOS ALLA EDRA BEANTA! BEVINGADE VÄNNER. NI. De ungas tdnng.

7 U r notsbok. u börjas! D Idun ebåda mokratserng telefonpersonal börjar nu sättas verket. Vd Hernösands telefonstaton ha telegrstyrels dagarne tll telefonster antagts fyra unga flckor, som ha gomgått blott folkskolan, cke något högre flckloverk. De komma efter gomgång elevtjstgörng anställas såsom tjstgöran d dstäs snart öppna rkstelefon. * Dödsfall. Enkefru Amala Regna Loeén, f. Ekström, ka efter d framstå skeppsredar grosshandlar P. M. Lov, led d d:s å Ulrksdal, d höga ålrn 83'/ år. D högt akta gamla sörjes nmast son, grosshandlare John Lov, dottern, kustterådnnan Rabe, samt barnbarn barnbarnsbarn. * Ält eftermäle. Afldna kefru Charlotta Dahl å Fulltofta har stt testamte skkt 0,000 kr. tll slöjdskolan»mnnet» Hör, skall rtan å nämnda summa anvdas skolans upprätthållan. Djämte har fru Dahl ordnat, hnes tjare, som vart hnes tjst lgre o år, skola ssta året erhålla dubbla lön. Tll sklda personer l d ldna skkt ganska betydan belopp. *. hofsömmerska Skurup. Na årga husfrun Anna Ström Skurup, Malmöhus l, har gjort sg vda kd som lnsömmerska gammalmodg stl, hnes specaltet hålsöm. Från Skånes adlga damer har hon många beställnngar, synnerlgast n bröllop stundar någon herregård, gom grefvnnan Ehrsvd Marsvnsholm har hon nu också fått emottaga arbete från drottnng. På utställnng Ystad fck hon som prs arbet 10 kr. Tll gå vldsutställnng Chcago hon också nat sg, m kom st, arbeta som skulle sdts dt stanna vd hofvet Stockholm. För total år sedan l hon sg st skrfva, emedan alla barc fart ut vda vld mann reste som predkant. Nu skrfver hon ganska god handstl, sedan mann gom lamhet mer kan begagna pnan, omfan korresponds, ls med sna barn ls med sn fnfna kundkrets. *»Tll godas befrämjan.* Åkerbrukskolonfonds konst- ndustrlotter har hstäs dagarne öppnat utställnng d vackra vlla, som utställd vd Strandväg, hvlk utgör högsta vnst ta lotter. Utställnng lofvar bl mycket ntressant, som nträsgft dast 5 öre, kan man så väl utställnng sg som behjtansvda damålet hoppas, d skall bl fltgt besökt. Teater musk. Djurgårdsteatern har d saste veckan unr lflgt bfall gfvt d sedan Mndre teaterns dagar välbekanta oper»groflégrofla». 1 muskalskt hs tllhör d Charles Lecocqs äldsta allra bästa arbet, lbron med sna fyndga växlngar håller muntert ntresse uppe. I d ngalunda lätta dubbelroll GrofléGrofla frar fru Hlda Castegr snart sagdt trumfer med stt ntagan mjuka spel, sn nobla sångkonst strålan apparton. Hr Castegrs Don Boléro humorstsk håll prestaton god verkan, om man kan fnna gubbfacket lgger lka väl d begåfva skåspelar som älskarrollerna. Och ju heller annat heltnaturlgt. Frök Magnusson som guvernörs resoluta äkta hälft demot rktgt stt esse. Som Marasqun buterar ung tor, hr Hnng, med lt, m oäfv röst rktgt teaterprnsutse. Spelet efaller nu tämlg lamt osäkert, m kan nog vnna med ökad scvana. Herr Hagman gör aktnngsvda bemödand som d barske mohr, framgång hvad spelet beträffar, m allles spllda vokalt hse. 4 M heller så lätt ge sångpart totalt röst. Ensembl går med lf lust. d tll stor l spltter nya uppsättnng vacker vårdad. Elps Mela,»retas Af Cecla välgörarnna». Bååth-Holmberg. (Forts.) essa befunno sg nu stor nöd ngrpa tll mån m blef Elps \ Melas sta uppgft. H o n drog sorg om, sedda med allt nödvdgt, åters tll stt hemland. Defter ngrep hon verksamt öfverallt, d nöd var djupast. H o n mätta hungran, vårda sjuka lät, så långt hnes mel räckte tll, uppa bost åt husvlla. I bgå sagdt: ssa hnes kleksverk voro dast tllfällga; unr na 3 0 år har hon aldrg tröttnat utöfva m. E n hnes vner, d tyske far Albert von Seefeldt, har berättat mg, hon, då han besökte hne reta, vd hans ankomst sn vård barn, som fallt koleld blfvt svårt brdt, murare, som nedstörtat från byggnadsställnng, samt lam kvnna. Dessutom besökte hon daglg många andra sjuka ras hem, betala läkarevård åt m var, som dag, outtröttlg sn välgörhet. D e t dock dast ldan mnskor, hon gfvt vård hägn. Hnes all human sträfvan varma snne har ock mått hne ägna myck td, arbete kostnad åt skyddslösa djur. H o n tllhör kvnnor Europa, som främst verkat åstadkomman»djurskyddsngar», hon har ta damål fem språk, hon behskar, fat mångfald större smre skrfter. H o n unrstör många djurskyddsngar; R o m, hvarest som bekant grymhet mot djur mycket stor, lönar hon själf djurläkare drager med egna mel sorg om, djur, som öfverlämnas åt»nmann», få for vård tlls dödas, d. v. s. hon skyddar m från hungersdöd. Da har hon lått göra allt sedan 181. I all synnerhet har hon uppträdt mot vvsekton. Talrka skrfter har hon offtlggjort, hvlka hon vr sg tll myndgheter sklda nflytelserka personer olka lr må m verka laglga bud emot vvsekton, dna»blodga skamfläck msklghet». H o n har utsdt upprop tll»alla tysktalan fruar jungfrur hvarje stånd, ålr ställnng», tll»géves medborgare», tll nvånarne Frze, Gova, Mlano, London, Pars o. s. v., hnes novell»gemma», samtdgt utgfv flere språk, har vart d sta anlednng tll d rörelse emot vvsekton, som uppstått Tyskland. I bref tll mg ld sommar, yttra hon, vart hnes hopp, dna bok gom öfversättnng tll svskan äfv d lägsna nord skulle bl tolk oskyldga svarslösa djur. N ä r a bekant med några Europas främste m nom läkarevetskaps områ, har hon öfvers sprdt många emot vvsekton rkta skrfter sse samt själf utgfvt större bogr öfver d k framstå läkar dr. Grsanowsk. M om djurskydd någonstäs behöfves, så ta pä reta. Djur behandlas h lka lla greker turkar; tll med själfva begreppet»barmhtghet» emot ssa vnlösa tjare h okdt. A l l a vägar ön o branta stga bergätgar; så t. ex. väg mellan hufvudstad Canéa d llla byn h a l e p a dag smal klppstg, unr årtusd bldad natur själf, regnflöd unr vntern samt mnskors djurs fotsteg. Vagnar kunna också aldrg auvdas; all samfdsel sker tll häst eller åsnerygg, trakt omkrng Canea ser man daglg hundratals åsnor lasta med st, byggnadsmateraler, vsäckar l, packlårar o. s. v. unr hugg slag mödosamt släpa sg upp branta, smala vägarna. Befolknng reta sskldt lla kd d grymhet, hvarmed d behandlar ssa arbetsdjur; utmagra, ofta blödan ur stora sår få träla tll ss stupa sedan bl lggan, d gång fallt, tll ss dö. H ä r var just fält fru von Schwartz! Med myck möda har lyckets hne någon rnga mån bättra hållanda, stftas h d sta djurskyddsng Ort; dnas medlemmar bestå öns alla nämsta m, turkar krstna. E l p s Mela har tll dna ng skkt l stt eget vnberg; h har»khan» eller stall blfvt uppdt; hela nhägnadt, sskld väktare har tllsyn öfver såväl»asyl» som skyddslngar alla halfdöda åsnor hästar som träffas stgar gator. E n gdarm»zaptch» har myndgheterna fullmakt dta sjuka, utpna msshandla djur ådöma msshandlan pnngeböter, hvlka tllfalla ngs kassa. M många svårgheter mycket motstånd hva mött fru von Schwartz, hon måste årlg tll unrhåll asyl, d hon själf nu hvarje dag nspekterar eg kassa betala, francs. H o n har dock d tllfredsställels stt nuvaran hemland hva väckt tank, barmhtghet mot djur äfv helg plkt. I d ltet stycke från Canea belägna byn h a l e p a har hon, som sagdt, sn vlla, omgfv trädgårdar vnberg, hela lgt lans sed omhägnadt hög mur. Från vllans balkong har man å a sdan utskt åt retas»hvta berg», å andra åt hvet, som bryter sg höga brnnger mot d klppga strand; vdare ser man fästnngsvallarna vd Canea, öfver hvlka hvta hus, moskéerna mnareterna höja sg. Man ser brokga vmlet väg, som ler tll stad: arabgossar tre, fyra häst, negrer, klädda gamla säckar, väl beslöja turkska kvnnor brokga dräkter, sphakotskt landtfolk, trälan mulåsnor med väldga bördor lflg bullersam hop, som olåtlgt rör sg fram åter d branta klppstg. I trädgård blomma oranger, ctroner rosor all sörns doftan prakt. H ä r bor d nu 1-årga Elps Mela, sam med tysk tjarnna turksk tjare, som många år vårdat hnes hus-

8 48 DJUR: HENNES GAMLA HÄST,»CHIARAMONTE», TVÅ F r å n Iduns läsekrets. HUNDAR OCH TVÅ GAZELLER. HÄSTEN CHIARAMONTE VAR HENNES SYNNERFOSTERLANDSVÄNNER, MÖDRAR! LIGA ÄLSLING. OCH DÅ HAN FÖR EJ LÄNGE SEDAN PÅ GRUND AF»HÖG ÅLDER» BLEF»OBOT- Jag, som skrfver ssa rar, har s högt aksgnatur» läste jag bref sast går LIGT SJU» OCH MED HENNES SAMTYCE MEDELSTtad m oaktadt vågar jag sätta ut d unr LOROFORM UNDFIC EN»LÄTT DÖD», SREF HON Idna artkel. Jag bor näml. småstad, EN TYS TIDSRIFT EN»MINNESRUNA» ÖFVER DENNA jag skulle blfva rt stad, om sådana d msin MÅNGÅRIGA TROGNE FÖLJESLAGARE PÅ MÅNGA nskor, som taga nackorrngar lefva ÄFVENTYRLIGA FÄRDER. ETT LITET ORT UTDRAG m, fnge nys om, jag skrfvt d. om jag tege, skulle starne ropa. HÄRAF MEDDELAR JAG HÄR NEDAN ; DET SILDRAR M Smålandsposts Sgurd kan handtera d syden AF DE UTFLYTER TILL HÄST FRU VON SCHWART Z svska fårstek med trädgårdssax andra verkgjorde UNDER SITT FÖRSTA ÅR PÅ RETA OCH ÄRtyg, någon säger»sjas» tll honom d, ty han rk bor Wexö. Ack, om han YTTERST MÅLANDE: komme nkognto tll dna stad, nackorra sg» JAG BÖRJADE GENOMSTRÖFVA ÖN hos någon kefru eller gammal frök, som har ORS OCH TVÄRS. E q UTFLYT VARADE 30 DAGAR,skolpojkar eller skolflckor eller andra nackoroch PÅ DET OBANADE RETA ÄR MAN UNDER rngar! V skulle då snart få läsa något rktgt kvckt SÅDANA FÖRHÅLLANDEN FJ SÄLLAN I LIFSFARA OCH tdnngarna. skall klema bort uppväxan släkdast HÄNVISAD TILL DUGLIGHETEN HOS SIN HÄST,tet,Man långt dfrån! Det dumt skolungdom MED HVILEIA MAN AMPERAR BÅDE DAG OCH skall ha kfe sg (usch då). M rfva NATT. VI MÅSTE HVARJE DAG BRYTA barn ungdom har man heller ng rätt tll, jag skulle kunna taga mn ed, stor UPP FÖRE SOLUPPGÅNGEN OCH RASTA UNDER DEN l skolungdom rfvas gom usel föda. HETA MIDDAGSTIMMEN. DET VAR ETT OFÖRGÄTLIGT, Tron I, mödrar, fnns böna jag meidyllist ZIGENARLIF! VI UPPSÖTE SVALA, SUGG- nar kfeböna kfe, hvarmed stor l RIA PLATSER, DÄR VI UPPSLOGO VÅRT LÄGER. skolungdom undfägnas jag talar om nackorrad VÅR FÖRSTA OMSORG VAR ATT BEFRIA VÅRA DJURskolungdom vsserlg cke! fet kokas såsom: brdt bröd, lontand, kokt pofrån SADLAR OCH PACNING; HÄSTAR OCH MUL- surrogater tats, hvar kl nknådats, hvarefter g skares ÅSNOR AFLÄGSNADE SIG DÅ I BÄSTA ENDRÄT, bönfasoner brnes... Om då koka CHIARAMONTE ALLTID I SPETSEN, FÖR ATT UPPSÖAkfe rostadt korn, m faller sg säkert NÄRMASTE ÄLLA ELLER BÄC; VI LÄTO DEM GÅdyrt! Och så d evga potats hvarda mdallena, OCH DE ÅTERVÄNDE ALLTID UTAN DRÖJSMÅLdag, då torsdag, ty då ätas ter fläsk TILL LÄGRET, DÄR DE VISSTE ATT RILIGT FODER VÄ N- plättar, lka bastanta som terna. Det TADE DEM. väl, fnnes gymnastknnrättnngar (Forts. o. slut nästa n:r.) 4fr Ibland om hr dn plt vsar brst sannng lydnad rhet ser, tacksamhet. helt vsst, ty så fostras ungdom tll sannng her.»mtt sta» om sommarn hag ses gå.»mtt andra» v göra, n glädje v få.»mtt tredje» sagan styr blånan h.»mtt hela» : fasa, mång gr. Om fltg han vart snäll som sg bör, jag bak/ram åt honom nöje berer; jag drömman tankfull tyst honom gör, tll solga nrjjag gladt honom ler. P. L. Ulla B. GEOMETRIS UPPGIFT. DIAMANTGÅTA. En pappersremsa har utse 3 kvadrater lad rektangel. A A A A "Ä" A E E E E E E E 0 (t ^1 L M N N > B s S T T M M M N T z_ Bukstäfverna omflyttas så, d vågräta lodräta mdtln blda namnet kräldjur. D sta vågräta ln betecknar maskulnt ord, d andra namnet vnd, d tredje namnet tällng, d fj = lodräta mdtelln, d femte bok, d sjätte unrvsnngsanstalt d sjun fornnordsk konung. N. A. M. Ullev. Innehållstecknng. Emle Borgström ; Charlotte Lndolm (med porträtt). Morgonrdt; poem Edv. Hammarsted. vnnofrågan vetskap; ate Schrmachr. I.»Bergtag*; skss Eln Ane. Stockholms psonatlf; lt väglednng hufvudstadbesökan damer, Idun C.B.H. I hushållspnngfrågan : eöexoner med anlednng prsbelöna täflngsskrfterna hushållsfrågan. Bevnga vner. I I I : nhemska burfåglar; Idun L. E. Björkman. De ungas tdnng. Or notsbok Teater musk. Elps Mela,»retas välgörarnna»; Cecla Bååth-Holmberg. (Forts.) Från Iduns läsekrets Fosterlandsvner, mödar! Af d lan. Tdsdrf. rke Tyskland, ) sund Ital, 3) geometrsk fgur, 4) stad Svealand, 5) planet, G) mneral, ) vetskap, 8) välluktan t ädgdsväxt. St. mg rätt/ram med allvar han bör då CHARAD. d lan. På d starka födan behöfves rörelse.»fruktsoppor» ekomma mycket ofta nackorrngarne, blodpuddng tll rätt, blåbssoppa tll efterrätt mycket vanlgt. En mycket sannfdg gosse, som blef sjuk sn nackorrngs, säkra mg, var med OMASTNINGSGÅTA. Bdrag mottagas med»köttbulleköttet som med arsk, blef lggan helt mag». Mödrar, nu tllstundar hösttermn ; pojkar flckor skola tll stad gomgå välsgna loverk. Många blfva nackorra sådana hus, d få allles bra, m många komma tll matställ, d få magkatarr, svälla sg fram, blfva sjuklga rfva. Det verklg något tka, ta, då Idun»damernas eg tdnng» sprdd från Falsterbo tll Torneå, har jag sdt n mn varnng Idun, vss d då skall beaktas. Jag -er hundra pojk- flckögon, som tacks>mt lyftas emot mg mn llla tarflga artkel, ty mag hufvudsak h vld trod jag aldrg r. Går man lla åt d, slöres hela organsm. Innan jag nedlägger pnan, anser jag mg böra nämna, jag par år sedan tala vd sjuk ynglng han svalt hjäl han var ackorrad hos sn faster.»jag tror allt, fasters mat, som rfvat mg,» sa han.»fesump med ltet srap tll grötdopp var alltd frukost, gröt var kall, lämnad från kvällsmålet dag ut; så pannkakan, som var stå rätt, rfna fallfrukter, rfna kokta potats, lngon, uppblanda med några skedblad blå mjölk, uppkokt gång gång o, hvad jag många gånger var sjuk fasters mat. Nu har jag vart hos doktorn, h har jag fått recept mot magkatarr.» Det var så dags! Skall Sverge räddas åt svskarne, så, fosterlandsvner, börjeu med rädda Sverges unga magar! 1 11 Huru skall man la dna pappersremsa två lka stora lar, så ssa, lagda hvarandra, blda kvadrat? BOSTAFSGÅTA. Följan bokstäfver, rätt sammanställda, blda 8 ord, hvlkas begynnelsebokstäfver utgöra namnet konungarke Europa samt slutbokstäfver nedfrån upt namnet ss hufvudstad. ( a, 1 b, 1 d, 3 e, 1 g,, 1, 4 m, 5 n, t o, p, 5 r, 3 s, 4 t, u, 1 v. Ord beteckna: 1) konunga- ARITMOGRYF ö o 1) En stor ö, ) stad Sverge, 3) l ångmaskn, 4) stfrukt, 5) mansnamn, 0) jnvägsstaton, ) namn grotta, 8) lla omtyckt namn, 9) hvad man kan fnna skog, 10) hufvudstad, 11) land, 1) rättvsans handhvare. Begynnelsebokstäfverna blda namnet bud. J. W. B. SMÅ RÄNEONSTER. Två personer, A. B, göra följan tal. Ett något så n stort tal bestämmes st; A. nämner d mndre tal, som får öfverskrda lkales hand bestämd storlek, t. ex. nå- got tal D nämner B. mndre tal, som heller får öfverskrda d bestämda storlek. De båda tal adras tllsammans, A. nämner så nytt tal, B. åter, hvlka adras tll d ut erhållna summan, o. s. v. D som då kommer tur nämna tal, gom hvars tlläggan tll d erhållna summan st bestämda, större talet uppnås, har vunnt. Hur skall man alltd kunna vnna? 1. Bestäm 100 såsom tal, son skall uppnås, tal, som hvar har nämna, får vara större talet 10.. Talet 10 skall uppnås; valet mellan tal fortfaran Talet 100 skall uppnås, m tal man får nämna, få gå högre tll Lägg 30 stckor (marker, slantar eller dyl.) bor. Två personer skola nu omvexlan taga bort antal dfrån; antalet hvarje gång efter behag nom tal 1. D, som tager bort d ssta stckan har vunnt. Hur skall man börja, om man vll vnna? 5. Gör samma expermt med 15 stckor bestäm antalet hvarje gång tll högst 4. För omvexlngs skull kan ju d lora, som får d ssta stckan. LÖSNINGAR. Loaogryf: Skdtan; td, tka, stl, dsk, st, älf, lnka, klnt, lat, l, l, dn, älska, knd, stal, dans, slda, s, lf, and, släda, kl, äta, knf, kast, flk, sand, lska, ans, land, dka, last, salt, säd, skal, lst, fat, nät, fläsk, flnk, tak, st, tal, dal, ta, slda, kf, fnska, Stna, dska, säf, lnd, ask, ln, lda, fn, al, fl, läsa, kal. Gåtorna 1. De båda mn två döttrar, efter sna hustrurs död gft sg med hvarandras döttrar.. Två elaka pojkar. 3. Näsan.