14701/16 ee/ub 1 DG B 1C

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2016 (OR. en) 14701/16 NOT SOC 732 GENDER 44 ANTIDISCRIM 74 MIGR 200 CONUN 205 DEVGEN 255 från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Föreg. dok. nr: Ärende: Rådet 14295/16 SOC 689 GENDER 42 ANTIDISCRIM 68 MIGR 191 CONUN 199 DEVGEN 240 Kvinnor och fattigdom Utkast till rådets slutsatser 1. Ordförandeskapet har utarbetat det bifogade utkastet till rådets slutsatser med titeln Kvinnor och fattigdom. 2. Slutsatserna är baserade på en rapport som utarbetats av Europeiska jämställdhetsinstitutet Poverty, gender and intersecting inequalities in the EU: Review of the implementation of Area A: Women and Poverty of the Beijing Platform for Action Arbetet äger rum inom ramen för uppföljningen av handlingsplanen från Peking, som antogs av Förenta nationernas världskvinnokonferens Se dok /16 ADD /16 ee/ub 1

2 4. Coreper har nått en allmän överenskommelse om de bifogade slutsatserna. 5. PL vidhåller en allmän granskningsreservation och en språkreservation. PL har lagt fram ett utkast till uttalande till Corepers protokoll; uttalandet kommer också att tas till rådets protokoll. 6. Rådet uppmanas att behandla de kvarstående reservationerna och anta utkastet till slutsatser /16 ee/ub 2

3 Kvinnor och fattigdom Utkast till rådets slutsatser 2 EUROPEISKA UNIONENS RÅD SOM ÄR MEDVETET OM ATT 1. jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip för Europeiska unionen som har fastställts i fördragen och är en del av unionens mål och uppgifter, och att en av unionens särskilda uppgifter är att integrera principen om jämställdhet mellan kvinnor och män i all dess verksamhet; jämställdhet mellan kvinnor och män fastställs även i artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, 2. FN:s fjärde världskvinnokonferens, som hölls 1995, utgjorde ett viktigt steg för att ta itu med jämställdhetsaspekten i fråga om fattigdom; kvinnor och fattigdom var det första kritiska problemområde som fastställdes i handlingsplanen från Peking; tjugo år senare drabbas kvinnor fortfarande hårdare av fattigdom än män, beroende på ihållande strukturella och kulturella orsaker som innebär att kvinnor missgynnas, 3. ett av de prioriterade områden som Europeiska kommissionen fastställde i sitt arbetsdokument om ett strategiskt engagemang för jämställdhet är att minska skillnaderna i lön, inkomster och pension mellan könen och därmed bekämpa fattigdom bland kvinnor är, 4. jämställdhetspolitiken är ett grundläggande instrument för smart och hållbar tillväxt för alla, för ökat välstånd, ökad konkurrenskraft och sysselsättning samt för delaktighet och social sammanhållning, 2 Slutsatser som antagits inom ramen för översynen av genomförandet av handlingsplanen från Peking, med särskilt beaktande av det kritiska problemområdet "A: Kvinnor och fattigdom" 14701/16 ee/ub 3

4 5. EU, som en del av Europa 2020-strategin, åtog sig att minska antalet människor som löper risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning med 20 % senast 2020; de framsteg som görs i arbetet med att uppnå detta mål övervakas på årsbasis genom processen med den europeiska planeringsterminen; politiska prioriteringar som kan bidra till att motverka fattigdom har fastställts inom denna ram och landsspecifika rekommendationer har utfärdats till de medlemsstater som står inför störst utmaningar på detta område, 6. fattigdom är en komplex och flerdimensionell företeelse som inte kan förklaras enbart i ekonomiska termer; diskriminering, som ett exempel, kan vara en orsak till fattigdom; fattigdom, omvänt, kan också leda till diskriminering och social utestängning, till bristande deltagande i beslutsprocesser samt till bristande möjligheter i det civila, sociala, kulturella och politiska livet, 7. kvinnor ofta löper en större risk att drabbas av fattigdom än män; detta gäller särskilt för kvinnor som löper större risk att bli utsatta, exempelvis långtidsarbetslösa och ekonomiskt inaktiva kvinnor, ensamstående kvinnor med barn, kvinnor med invandrarbakgrund 3, kvinnor som tillhör marginaliserade grupper eller etniska eller religiösa minoriteter, äldre kvinnor som lever ensamma, funktionshindrade kvinnor och hemlösa kvinnor; sambandet mellan jämställdhet och fattigdom är komplext och kan inte förklaras enbart genom att mäta skillnader mellan könen, 8. fattigdomsklyftan mellan kvinnor och män börjar att öka vid års ålder och är som störst i åldersgruppen över 75 år; detta beror i första hand på kvinnors lägre deltagande på arbetsmarknaden, avbrott i yrkeslivet som beror på den ojämna fördelningen mellan kvinnor och män av ansvaret för vård av barn och andra anhöriga, lägre inkomst, högre frekvens av deltidsarbete, lågkvalitativa anställningar och lågavlönat arbete samt kortare yrkesliv; den negativa inverkan av låg inkomst på äldre kvinnors levnadsstandard förstärks av att en stor andel äldre kvinnor lever ensamma till följd av den högre medellivslängden bland kvinnor, ; skillnader i pensionsålder leder därutöver i vissa fall till sämre pensionsrättigheter, 3 Invandrarbakgrund definieras här med hänsyn till födelseland och kategorierna "född i landet" eller "utrikes född", där den senare delas in i "född i EU" och "född utanför EU". Med födelseland avses det land där en persons moder var bosatt när personen föddes /16 ee/ub 4

5 9. dessa slutsatser bygger på tidigare arbete och politiska åtaganden som gjorts av Europaparlamentet och rådet, inbegripet den integrerade strategin för kampen mot fattigdom och social utestängning, samt på arbete som gjorts av kommissionen och andra relevanta aktörer på området, inbegripet de dokument som förtecknas i bilaga II, SOM VÄLKOMNAR 10. den rapport om översynen av EU-medlemsstaternas genomförande av handlingsplanen från Peking med titeln Poverty, gender and intersecting inequalities in the EU 4 som på det slovakiska ordförandeskapets begäran utarbetats av Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) och som innehåller en analys av jämställdhetsaspekten när det gäller fattigdom i EU, med särskilt fokus på situationen för kvinnor med erfarenhet av samverkande former av ojämlikhet, speciellt i förening med fattigdom eller social utestängning, och SOM NOTERAR ATT 11. kvinnor i hela EU, enligt EIGE:s rapport, löper större risk än män att drabbas av fattigdom eller social utestängning främst på grund av bristande jämställdhet på arbetsmarknaden, särskilt på grund av den lägre genomsnittliga sysselsättningsgraden bland kvinnor; kvinnor har fyra gånger högre benägenhet än män att arbeta deltid eller ha tillfälliga kontrakt; graden av ekonomisk overksamhet bland kvinnor i arbetsför ålder är dessutom nästan dubbelt så hög som hos män; en femtedel av alla kvinnor som lever i fattigdom är inte aktiva på arbetsmarknaden på grund av ansvar för hem och omvårdnad; detta kan vara en återspegling av bristen på barnsomsorg till rimliga priser och omsorg för andra anhöriga samt på andra åtgärder för att förbättra möjligheterna att förena arbets-, familje- och privatliv, 4 Se 14295/16 ADD /16 ee/ub 5

6 12. enligt rapporten varierar levnadsvillkoren liksom fattigdomsnivån och vägarna in i och ut ur fattigdom under hela livet; vuxna kvinnor löper större risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning än män i alla åldersgrupper; i de flesta medlemsstater minskar risken att drabbas av fattigdom eller social utestängning med åldern för både män och kvinnor medan könsskillnaderna ökar i de högre åldersgrupperna; risken att drabbas av fattigdom är således högst för unga kvinnor och män och lägst för pensionärer; fattigdomen minskar med åldern för män, medan risken för kvinnor att drabbas av fattigdom börjar att öka innan de når pensionsåldern, 13. analysen också visar hushållsstrukturens direkta inverkan på risken att drabbas av fattigdom; läget varierar stort i EU, men hushåll med ensamstående föräldrar, med par med tre eller flera barn, med äldre ogifta kvinnor och med unga människor löper den största risken att drabbas av fattigdom och svårigheter i så gott som alla medlemsstater; dessutom är ensamstående mödrar betydligt mer missgynnade jämfört med ensamstående fäder; nästan hälften av de ensamstående mödrarna och en tredjedel av de ensamstående fäderna löper risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning; familjer med ensamstående mödrar löper samtidigt dubbelt så stor risk att leva i materiell fattigdom (20 % mot 9 %) eller att vara oförmögna att klara av oförutsedda utgifter, 14. personer med funktionsnedsättning också löper större risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning; 2014 befann sig 39 % av kvinnorna och 37 % av männen med funktionsnedsättning och nästan hälften av medborgarna från länder utanför EU i riskzonen för fattigdom eller social utestängning, 15. ekonomisk overksamhet är tydlig bland kvinnor med invandrarbakgrund, varav 39 % stod utanför arbetsmarknaden 2014, vilket är nästan dubbelt så mycket som andelen overksamma män med invandrarbakgrund (20 %); det är ett av skälen till att kvinnor med invandrarbakgrund alltså löper särskilt stor risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning, 14701/16 ee/ub 6

7 16. till de särskilt utsatta grupperna hör den romska minoriteten, som i många medlemsstater särskilt starkt missgynnas och står inför särskilt svåra integrationsutmaningar, som medlemsstaterna tar upp i sina nationella strategier för integrering av romer eller i integrerade politiska åtgärder i bredare politik för social integrering; uppskattningsvis sex miljoner EUmedborgare är romer, något som gör dem till den största etniska minoritetsgruppen i unionen; nio av tio romska kvinnor och män lever i fattigdom; de romska kvinnornas roll som primärt ansvariga för hemmet gör dem dessutom särskilt utsatta för de negativa effekterna av de materiella fattigdomsförhållanden som många romer lever i, 17. hemlösheten bland kvinnor har ökat; den utsätter kvinnor för fattigdom och social utestängning och begränsar allvarligt deras ekonomiska möjligheter; sysselsättningsgraden för hemlösa kvinnor är extremt låg, många har endast sporadiska eller tillfälliga anställningar; deras möjligheter att hitta ett arbete hindras av avsaknaden av ett tryggt hem och utsatthet för hälsorisker samt våld och utnyttjande, 18. Europeiska jämställdhetsinstitutets rapport bygger på de tre befintliga indikatorer som rådet godkände 2007; dessa indikatorer är inriktade på risken för fattigdom utifrån ålder och kön, på risken för fattigdom utifrån hushållstyp och kön, inbegripet risken för fattigdom för ensamstående föräldrar med underhållsberättigade barn samt andelen kvinnor och män som står utanför arbetslivet utifrån ålder och kön; på grundval av dess analys av de framsteg som gjordes mellan 2007 och 2014 avseende fattigdomsminskningen bland kvinnor och män i allmänhet, föreslog EIGE två tilläggsindikatorer som betraktar risken för fattigdom utifrån kön och invandrarbakgrund och andelen kvinnor och män som står utanför arbetslivet utifrån ålder och invandrarbakgrund. ANTAR FÖLJANDE SLUTSATSER: Europeiska unionens råd 19. NOTERAR de två nya indikatorer som tagits fram av EIGE för att mäta fattigdom bland kvinnor och män, dvs. indikator 4: risk för fattigdom utifrån kön och invandrarbakgrund (befolkning över 18 år), och indikator 5: andelen kvinnor och män som står utanför arbetslivet utifrån ålder och invandrarbakgrund, 14701/16 ee/ub 7

8 UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN att i enlighet med sina respektive befogenheter 20. intensifiera insatserna för att ta itu med jämställdhetsaspekten när det gäller fattigdom i all politik och alla åtgärder för att minska fattigdom och i sina strategier för social inkludering, inbegripet i den europeiska planeringsterminen, genom integrering av ett jämställdhetsperspektiv i samband med förberedelser, genomförande, uppföljning och utvärdering av åtgärdernas effekt på såväl kvinnor som män; jämställdhetsaspekten bör även vara en integrerad del av EU:s alla kommande initiativ på det sociala området, 21. vidta åtgärder för att eliminera könsstereotyper och utmana stereotypa antaganden om traditionella könsroller, bland annat i syfte att bekämpa segregering inom utbildning och sysselsättning och för att främja en mer jämlik fördelning av vårdansvar mellan män och kvinnor, 22. förebygga och bekämpa fattigdom genom att säkerställa icke-diskriminerande tillgång till livslång utbildning och yrkesutbildning av hög kvalitet för alla, och uppmuntra flickor och pojkar/kvinnor och män att fritt välja utbildningsområden och yrken, inte på grundval av könsstereotyper utan i enlighet med sina förmågor och färdigheter, och särskilt genom att främja kvinnors och flickors tillgång till utbildningsområden och yrken bland annat inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, 23. främja jämställdhet i arbetslivet, särskilt för dem som möter samverkande former av ojämlikheter, i syfte att uppnå samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män; kvinnornas begränsade ekonomiska oberoende under hela livet leder till en pensionsklyfta mellan kvinnor och män och en högre fattigdomsrisk; strategier för fattigdomsbekämpning och åtgärder för att förebygga pensionsklyftor mellan kvinnor och män bör sålunda, bland annat, vara inriktade på ojämlikheter i karriärerna, arbetskraftsdeltagande 5 och inkomst, inbegripet löneklyftan mellan kvinnor och män, på att underlätta tillgången till pensionsrättigheter och på att förbättra kvaliteten och stabiliteten i arbetstillfällena; sådana strategier bör även stödja riktade åtgärder för sådana personers återinträde på arbetsmarknaden vars karriärer temporärt har avbrutits på grund av vårdansvar; åtgärder för social inkludering bör även förbättra sysselsättningsmöjligheterna för dem som är utsatta för de största riskerna, 5 Denna term avser bl.a. antalet arbetade timmar per vecka /16 ee/ub 8

9 24. anta särskilda åtgärder för att säkerställa en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv för kvinnor och män; åtgärder för balans mellan arbetsliv och privatliv spelar en viktig roll när det gäller att uppmuntra och stödja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, och på så sätt minska risken för fattigdom och social utestängning; balansen mellan arbetsliv och privatliv bör stödjas genom en kombination av olika åtgärder, t. ex. tillhandahållande av lättillgängliga omsorgstjänster av hög kvalitet till ett överkomligt pris, betalda och obetalda vårdledigheter och flexibla arbetsvillkor för både kvinnor och män, särskilt för vårdare av barn och andra anhöriga i beroendeställning t. ex. föräldrar och far- och morföräldrar; arbetsmarknadens parter kan spela en viktig roll vid utformningen och genomförandet av sådana åtgärder; en jämlik fördelning av ansvar för vård och hushållssysslor bör göras möjlig och kan uppmuntras genom incitament för fäders utnyttjande av föräldraledighet och flexibla arbetsvillkor; det finns också ett behov av att främja sådana organisatoriska kulturer och arbetsplatskulturer som leder till att man kan tillgodose kvinnors och mäns behov av balans mellan arbetsliv och privatliv; särskilt alla relevanta åtgärder som krävs för att uppnå Barcelonamålen i fråga om barnomsorgsmöjligheter bör genomföras, i enlighet med de åtaganden som bekräftades i Europa 2020-strategin, 25. säkerställa ett fullgott och heltäckande socialskydd för att förebygga och bekämpa kvinnors fattigdom, även på äldre dagar; politiken på detta område bör sträcka sig över hela livet och kombinera adekvat försörjningsstöd och tjänster som ger möjligheter och stöder deltagande på arbetsmarknaden och i samhället; täckningen av socialskyddet bör också säkerställas för kvinnor i atypiska anställningsformer, t. ex. deltidsarbete eller tillfälligt arbete, där kvinnor är överrepresenterade, delvis på grund av vårdansvar; pensionssystemen, inbegripet pensionsåldern, bör utformas så att män och kvinnor kan uppnå tillräckliga pensionsrättigheter innan de går i pension och bör även säkerställa en tillräcklig kompensation för personer vars vårdansvar har lett till avbrott i karriären; slutligen bör socialskyddssystemen anpassas till nya utmaningar såsom den åldrande befolkningen, föränderliga familjestrukturer, nya migrationsflöden, ökad efterfrågan på bostadsalternativ till rimliga kostnader samt en diversifiering av anställningsformer och anställningsvillkor, 14701/16 ee/ub 9

10 26. intensifiera åtgärderna för att bekämpa våld mot kvinnor och människohandel; den kombinerade effekten av ekonomiskt beroende, fattigdom och våld utgör ett hinder för kvinnors jämställdhet och fulla deltagande i samhället; i sina åtgärder bör Europeiska kommissionen och medlemsstaterna särskilt ta hänsyn till situationen för kvinnor som utsätts för systemhinder som ytterligare förvärrar deras viktimisering exempelvis stereotypisering, etnisk, rasmässig eller annan sorts diskriminering, funktionsnedsättning, social isolering, marginalisering samt begränsad tillgång till tjänster, säkra härbärgen och bostäder, 27. främja samverkanseffekter mellan strategier för att minska fattigdomen och andra ekonomiska och sociala politikområden såsom sysselsättning, beskattning, familj, hälso- och sjukvård, äldreomsorg och bostadspolitik; på grund av fattigdomens mångfasetterade verklighet måste olika politikområden komplettera varandra, 28. säkerställa systematisk jämställdhetsintegrering i genomförandet och övervakningen av den europeiska migrationsagendan genom specifika åtgärder för att komma till rätta med den sårbara situation som kvinnor och flickor kan befinna sig i i samband med migration, asylsökande och flykt, före och vid deras ankomst till, samt under loppet av deras integration i, EU:s medlemsstater, 29. integrera positiv särbehandling och riktade åtgärder i strategier för fattigdomsbekämpning och social inkludering som riktar sig till de grupper av kvinnor som lever i fattigdom och riskerar social utestängning och som erfar flerdubbla samverkande former av ojämlikheter eller diskriminering, såsom ensamstående föräldrar, romer, migranter, kvinnor med funktionsnedsättning, unga och äldre kvinnor, kvinnor som varken arbetar eller studerar samt hemlösa kvinnor; det måste säkerställas att samhällets mest missgynnade grupper nås av målinriktade åtgärder som motsvarar deras specifika behov; insamlingen av köns- och åldersuppdelade uppgifter bör anpassas mot bakgrund av de föränderliga utmaningarna, inbegripet den kraftiga ökningen av antalet flyktingar och asylsökande, 30. ta i tu med jämställdhetsaspekten av fattigdom i samband med användningen av europeiska fonder, inklusive de europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt Europeiska socialfonden, Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, Asyl-, migrations- och integrationsfonden, samt säkerställa ömsesidiga samverkaneffekter och samordning mellan dessa fonder i deras insatser för att ta itu med kvinnors fattigdom, 14701/16 ee/ub 10

11 31. stärka jämställdhetsperspektivet i mätningarna av fattigdom och social utestängning, bland annat genom att fortsätta att övervaka det kritiska problemområdet kvinnor och fattigdom som fastställdes i handlingsplanen från Peking, genom att använda indikatorerna i bilaga I, och fullt ut använda EIGE:s och Eurostats arbete, 32. stödja övervakningen av jämställdhet mellan könen och kvinnors och flickors egenmakt i FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling, i medlemsstaterna och utanför dessa, framför allt genom att bidra till de fördjupade granskningarna av mål nummer fem för hållbar utveckling genom den årliga rapporten om jämställdhet mellan kvinnor och män, och genom att delta i de årliga tematiska översynerna och fördjupade granskningsprocesserna, särskilt genom användning av de befintliga databaser över indikatorer som har upprättats under översynen av genomförandet av handlingsplanen från Peking, 33. förbättra det verkliga genomförandet av direktiven om likabehandling för att säkerställa att det europeiska samhället är inkluderande och behandlar män och kvinnor lika inom alla områden som omfattas av direktiven, och UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN att 34. fortsätta att främja ekonomisk självständighet i praktiken för kvinnor och män liksom de andra prioriteringar som fastställts i dess handling Strategiskt åtagande för jämställdhet och stärka åtagandets status genom att anta det som ett meddelande i enlighet med Strategi för jämställdhet , och därigenom bekräfta åtagandet för främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män och öka synligheten av och medvetenheten om jämställdhet inom samtliga politikområden, 35. fortsätta att sätta förebyggandet av och kampen mot fattigdom och social utestängning högt på dagordningen och stödja medlemsstaterna i jämställdhetsintegreringen inom ramen för arbetet med att nå de nationella målen för fattigdomsminskning; ta upp situationen för fattiga kvinnor som en del av den europeiska planeringsterminen och, där det lämpar sig, i EU:s alla framtida initiativ inom socialpolitiken, inklusive i den europeiska pelare för sociala rättigheter som aviserades i kommissionens arbetsprogram för 2017, 14701/16 ee/ub 11

12 36. inrätta det initiativ för att komma tillrätta med arbetande familjers utmaningar vad gäller balansen mellan arbetsliv och privatliv som tillkännagavs i kommissionens arbetsprogram för 2017, i syfte att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, 37. fortsätta att övervaka situationen avseende fattigdom och social utestängning, i nära samarbete med medlemsstaterna och kommittén för socialt skydd, och förbättra tillgängliga uppgifter om jämställdhetsaspekter och om samspelet mellan jämställdhet mellan könen och andra faktorer, 38. fortsätta att i utrikespolitiken främja jämställdhet mellan könen samt kvinnors och flickors egenmakt genom genomförandet av de resultatorienterade åtgärderna i handlingsplanen för jämställdhet : om jämställdhet och kvinnors egenmakt i yttre förbindelser /16 ee/ub 12

13 BILAGA I Förteckning över indikatorer Befintliga indikatorer 6 Indikator 1 Risk för fattigdom utifrån ålder och kön Indikator 2 Risk för fattigdom utifrån hushållstyp och kön, inbegripet risk för fattigdom för ensamstående föräldrar med underhållsberättigade barn Indikator 3 Andelen kvinnor och män som står utanför arbetslivet utifrån ålder och kön a) Andelen kvinnor och män som står utanför arbetslivet utifrån ålder b) Andelen kvinnor och män som står utanför arbetslivet och som inte är arbetssökande på grund av familjeskäl Föreslagna nya indikatorer Indikator 4: Benämning: Risk för fattigdom utifrån kön och invandrarbakgrund (befolkning över 18 år) Princip: Nivån för risk för fattigdom är andelen personer med en ekvivalerad disponibel inkomst (efter sociala transfereringar) under gränsen för fattigdomsrisk, vilken fastställts till 60 procent av den nationella ekvivalerade disponibla medianinkomsten efter sociala transfereringar. Denna indikator mäter inte förmögenhet eller fattigdom utan relativ inkomstnivå i förhållande till andra personer som är bosatta i ett land, vilket inte nödvändigtvis innebär en låg levnadsstandard. 6 Se dok / /16 ee/ub 13 BILAGA I

14 På grund av tillgången på uppgifter på medlemsstatsnivå beaktas endast den vuxna befolkningen (18 år och äldre). Data redovisas inte heller för mindre åldersgrupper, även om fattigdom kan ta sig olika uttryck inom det yngre och det äldre befolkningsskiktet. Källa: Beräkningen av indikatorn är baserad på gemenskapsstatistiken över inkomst- och levnadsvillkor (EU-Silc) ( Offentliggjort: Uppgifter finns tillgängliga på Eurostats databas online: ilc_li32: At-risk-of-poverty rate by broad group of country of birth (population aged 18 and over). Indikator 5: Benämning: Andelen kvinnor och män som står utanför arbetslivet utifrån ålder och invandrarbakgrund Princip: Personer som är 15 år eller äldre är ekonomiskt inaktiva om de inte utgör en del av arbetskraften, dvs. varken är anställda eller arbetslösa. Den icke förvärvsarbetande befolkningen kan omfatta skolbarn, studenter, pensionärer och hemmafruar under förutsättning att de varken arbetar eller söker arbete. Källa: Beräkningen av indikatorn är baserad på arbetskraftsundersökningen ( Offentliggjort: Uppgifter finns tillgängliga online på Eurostats database: lfsa_argacob: Activity rates by sex, age and country of birth (%) /16 ee/ub 14 BILAGA I

15 BILAGA II Referenser 1. EU-lagstiftning Rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet (EGT L 6, , s. 24) Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (EGT L 348, , s. 0001) Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, , s. 22) Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (EGT L 303, , s. 16) Direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (EUT L 373, , s. 37) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning) (EUT L 204, , s. 23) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG (EUT L 180, , s. 1) 2. Rådet Samtliga rådsslutsatser som antagits om översynen av handlingsplanen från Peking 7, särskilt de som anges nedan: Rådets slutsatser om översyn av medlemsstaternas och EU-institutionernas genomförande av handlingsplanen från Peking /16 ee/ub 15 BILAGA II

16 Indikatorer för kvinnor och fattigdom (13947/07) Rådets slutsatser om läget i medlemsstaternas och EU-institutionernas genomförande av handlingsplanen från Peking Kvinnor och ekonomi: Att förena yrkes- och familjeliv (17474/08). Rådets slutsatser Ett stärkt åtagande och intensifierade åtgärder för att minska lönegapet mellan könen och om översyn av genomförandet av handlingsplanen från Peking (18121/10) Översyn av genomförandet av handlingsplanen från Peking Kvinnor och ekonomi: Möjligheten att förena arbete och familjeliv som en nödvändig förutsättning för lika deltagande på arbetsmarknaden (17816/11) Rådets slutsatser om kvinnor och ekonomi: ekonomiskt oberoende ur perspektivet deltidsarbete och egenföretagande (11050/14) Rådets slutsatser av den 7 mars 2011 om europeiska jämställdhetspakten ( ) (EUT C 155, , s. 10) Rådets slutsatser, antagna den 7 mars 2011, om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning (6917/11) Rådets slutsatser Lika inkomstmöjligheter för kvinnor och män: Att minska pensionsklyftan mellan könen antagna den 18 juni 2015 (10081/15) Rådets slutsatser Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning antagna den 20 juni 2013 (11487/13) Rådets rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna (EUT C 378, , s. 1.) Rådets slutsatser Mot mer inkluderande arbetsmarknader, antagna den 9 mars 2015 (7017/15) Rådets beslut (EU) 2015/1848 av den 5 oktober 2015 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2015 (EUT L 268, , s. 28) Rådets slutsatser Handlingsplan för jämställdhet av den 26 oktober 2015 (13201/15) Rådets slutsatser, antagna den 16 juni 2016, om kampen mot fattigdom och social utestängning: en integrerad strategi (9273/16) 14701/16 ee/ub 16 BILAGA II

17 3. Europeiska kommissionen Kommissionens meddelande av den 3 mars 2010: Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (KOM(2010) 2020 slutlig) Kommissionens rekommendation av den 7 mars 2014 om stärkande av principen om lika lön för kvinnor och män genom bättre insyn (COM(2014) 1405 final) Meddelandet Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (KOM(2010) 0758). Meddelandet Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden (COM(2013) 83 final) Kommissionens arbetsdokument Strategic engagement for gender equality (SWD(2015) 278 final) Roadmap: New start to address the challenges of work-life balance faced by working families. maternity_leave_directive_en.pdf Kommissionens arbetsdokument 2015 Report on equality between women and men in the European Union (SWD(2016) 54 final) Kommissionens meddelande Utvärdering av hur EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer och rådets rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer har genomförts i medlemsstaterna 2016" (SWD(2016) 209 final) 4. Europaparlamentet Resolution av den 20 oktober 2010 om vikten av ett system med minimiinkomst för att bekämpa fattigdom och främja ett samhälle som är öppet för alla i Europa (2010/2039(INI), EUT C 70E, ) Resolution av den 8 mars 2011 om fattigdom bland kvinnor i Europeiska unionen (2010/2162(INI)) Resolution av den 15 november 2011 om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning (2011/2052(INI)) Yttrande om könsaspekter på EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer. (2013/2066(INI)) Resolution av den 26 maj 2016 om ett könsperspektiv på fattigdom (2015/2228(INI)) 14701/16 ee/ub 17 BILAGA II

18 5. Övrigt Ordförandeskapstrions uttalande om jämställdhet (Nederländerna, Slovakien och Malta), Bryssel den 7 december EIGE:s rapport Poverty, gender and intersecting inequalities in the EU: Review of the implementation of the Beijing Platform for Action in the EU Member States (14295/16 ADD 1) The Share of persons at risk of poverty or social exclusion in the EU back to its pre-crisis level, Eurostat NewsRelease 199/ Förenta Nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Integrated approaches to combating poverty and social exclusion Ministeriet för sysselsättning och sociala frågor, Nederländerna, /16 ee/ub 18 BILAGA II