Hållbar grundvattenhantering i svenska kustkommuner

Transkript

1 EXAMENSARBETE INOM TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2018 Hållbar grundvattenhantering i svenska kustkommuner LOVISA GIDLÖF SOFIA HELLSTEN KTH SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

2 TRITA -ABE-MBT

3 Sammanfattning Grundvatten är en viktig del av dricksvattenförsörjningen och en begränsad resurs, speciellt i kustområden. För att den framtida grundvattentillgången ska vara säkerställd är det viktigt att inkludera grundvatten i planeringsprocesser, där kommunerna har en bidragande roll. Därför är syftet att undersöka och analysera hur svenska kustkommuner arbetar med samt planerar för en hållbar tillgång på grundvatten som livsmedel, i enlighet med miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. En litteraturstudie med kompletterande fallstudier av kustkommunerna Norrtälje, Oskarshamn och Tyresö utgör underlag till rapporten. Grundvattnet påverkas av flertalet faktorer som geologins, klimatets och människors aktivitet. De grundvattenproblem som kommunala dokument behandlar i störst utsträckning är de som relaterar till den enskilda dricksvattenförsörjningen, vilket är ett område där möjligheterna till reglering inte utnyttjas. För de undersökta kommunerna hade bland annat kommunala vattenförsörjningsplaner kunnat bidra till en mer hållbar hantering av grundvattenresurser.

4 Abstract Groundwater is an important part of the drinking water supply and a limited resource, especially in coastal areas. To ensure future groundwater supplies, municipalities should include groundwater in their planning documents. Therefore, the aim is to investigate and analyse how Swedish coastal municipalities manage and plan for a sustainable groundwater drinking supply, according to the Swedish environmental quality objective Good-quality groundwater. The study is based on a literature review and three complementary case-studies of the Swedish coastal municipalities Norrtälje, Oskarshamn and Tyresö. There are many factors that affect the groundwater, such as geology, climate and human activities. The groundwater problems that municipal documents consider to the greatest extent are those related to private water supplies, particularly drilled wells. However, this is a field where the possibilities for regulation are not utilized amongst the municipalities. The case-studies indicate, among other things, that a document for water supply could contribute to sustainable groundwater management, at least for the investigated coastal municipalities.

5 Förord Den här rapporten är resultatet av ett kandidatexamensarbete som avslutar det tredje året på Civilingenjörsutbildningen Energi och Miljö på KTH vårterminen Vi vill tacka de personer som arbetar på kommunerna Norrtälje, Oskarshamn och Tyresö, som bidragit med information till fallstudierna.

6 Innehållsförteckning 1 Introduktion Syfte Mål Bakgrund Grundvatten Metod Resultat och Analys Grundvattenproblem i kustområden Geologins påverkan Klimatets påverkan Människans påverkan Nationella miljömål och miljökvalitetsnormer Kommunal planering Hållbar kommunal grundvattenhantering Hållbarhetskrav och rekommendationer för översiktsplaner Rekommendationer för att nå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet Möjligheter för hållbar kommunal grundvattenhantering Exempel på grundvattenhantering Sammanställning hållbar kommunal grundvattenhantering Fallstudier Norrtälje kommun Oskarshamns kommun Tyresö kommun Sammanställning av fallstudierna Diskussion Slutsatser Källförteckning... 28

7 1 Introduktion Tillgången på vatten är en central del i hela samhället och utgör en av de viktigaste naturtillgångarna. Vatten är nödvändigt för världens energi- och livsmedelsproduktion, för en hållbar socioekonomisk utveckling samt för ekosystemens och människors överlevnad. I diskussioner kring hållbar utveckling är vatten som en resurs en grundläggande byggsten och i enlighet med Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling (United Nations, 1987) är det viktigt att säkerställa vattentillgången för framtida generationer. Trots att tillgång till rent vatten sedan år 1948 klassats som en mänsklig rättighet (Regeringskanslitet, 2011) har inte alla människor tillgång till detta och bör därför inte tas för givet. Av allt vatten på jorden är endast 2,5% sötvatten och av dessa är 30,1% grundvatten (United States Geological Survey, 2016). Enligt Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, SMHI, definieras grundvatten som den nederbörd som varken avdunstar eller tas upp av växter, sipprar ner och fyller ut markens tomrum och berggrundens sprickor (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut [SMHI], 2009). Grundvatten är en del av det hydrologiska kretsloppet och påverkas av flertalet faktorer som geologi, klimatet och människors aktivitet. Det vatten som i Sverige konsumeras som livsmedel distribueras antingen via det kommunala systemet för vatten och avlopp (VA) eller via enskilda brunnar (Svenskt Vatten, 2016a). Ungefär hälften av råvattnet tas från grundvatten och den andra hälften hämtas från ytvatten som sjöar och rinnande vattendrag (Svenskt Vatten, 2016a). I Sverige får ungefär permanenthushåll sitt dricksvatten från enskilda brunnar och detsamma gäller fritidsboenden (Sveriges Geologiska Undersökning [SGU], 2016a). Ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål är Grundvatten av god kvalitet och innebär att Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag" (Miljömål, 2016a). En av de största utmaningarna som utpekas är att efterfrågan på vatten generellt sett ökar vilket skapar en påfrestning, speciellt i kustnära områden med stor inflyttning. Miljökvalitetsmålet är enligt den ansvariga myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, inte uppnått och kommer inte med befintliga styrmedel och åtgärder nås till år 2020 (Miljömål, 2016a). På lokal nivå ligger ett stort ansvar för vattenresurserna på Sveriges kommuner. Dessa ansvarar dels för den lokala dricksvattenförsörjningen men även för rening av avloppsvatten samt miljötillsyn (Ternström och Severinsson, 2014). I Sverige är vattenkvaliteten förhållandevis bra och tillgången på vatten är, med några få undantag, väldigt god. Brister kan däremot förekomma men är då ofta lokala och säsongsbetonade (Svenskt Vatten, 2016a). I kustnära områden kan grundvattentillgången dock vara begränsad på grund av den geologiska miljön (SGU, u.å.a). Tunna jordlager och mycket berg i dagen innebär ofta små grundvattenmagasin med stor fluktuation. Kustkommuner bör därför ta extra hänsyn till grundvattnets begränsning. För att den framtida grundvattentillgången ska vara säkerställd bör man redan idag planera för framtida grundvattenproblem. Kommunerna har möjlighet att genom planering bidra till att detta uppnås. Därför ska studien, genom undersökning av kommunernas planering, bidra till att kommunerna kan undvika framtida grundvattenproblem. 1

8 1.1 Syfte Syftet är att undersöka och analysera hur svenska kustkommuner arbetar samt planerar för en hållbar tillgång på grundvatten som livsmedel, i enlighet med miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. 1.2 Mål Ett av projektets mål är att identifiera de grundvattenproblem som kan uppstå i kustområden. Ett annat mål är att ta reda på vilka förutsättningar som, på kommunal nivå, finns för en hållbar grundvattenhantering. Utöver detta skall tre fallstudier av kommunerna Norrtälje, Oskarshamn och Tyresö göras för att undersöka hur dessa kommuner inkluderar grundvatten i sin planering samt hur kommunerna kan bidra till måluppfyllelse av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. 1.3 Bakgrund Grundvatten Grundvattnets förekomst beror framförallt på hur vattnet kan uppträda, strömma och magasineras i geologiska bildningar. Berggrunden och ovanliggande jordlager har olika fysikaliska egenskaper vilket kan bidra till förbättrade eller försämrade möjligheter för vattnet att magasineras. I områden där jordlagrens mäktighet är liten är förutsättningen för grundvattenmagasinering generellt dålig, då möjligheten till magasinering är direkt beroende av lagrets mäktighet. Små grundvattenmagasin är därför mer känsliga för förändringar och töms också snabbare än stora grundvattenmagasin (Vikberg m.fl., 2015). För att vatten ska kunna flöda från jordlager ned till berggrunden måste jordlagren vara hydraulisk förbundna med öppna sprickor i berget (Wahlgren m.fl., 2015). Det överliggande jordlagrets förmåga att släppa igenom vatten är alltså avgörande för hur mycket vatten som kan nå berggrunden och senare också transporteras vidare Grundvattennivåns fluktuation Den nederbörd som inte tas upp av vegetationen och som inte binds till det övre jordlagret når grundvattenytan. Vanligtvis ligger grundvattenytan i Sverige relativt ytligt, på någon eller några meters djup i svensk jord. Däremot är grundvattennivån inte konstant under hela året, utan både årstidsfluktuationer och korttidsfluktuationer inträffar. För att vatten ska kunna sjunka ned till grundvattenytan måste ett visst vatteninnehåll (fältkapacitet) i det översta marklagret vara uppnådd. Om regn faller på en jord som är torr bidrar den infiltrerade mängden helt till att bygga upp fältkapaciteten och därmed når vattnet aldrig grundvattenytan. Beroende på jordens fuktighetstillstånd, jordens porositet och grundvattenytans läge uppstår en tidsförskjutning mellan nederbörd och grundvattennivåförändring, vilket gör att nivåfluktuationer uppstår. Storleken på grundvattennivåns fluktuation beror till stor del på den geologiska miljön. Generellt är grundvattennivåns fluktuation liten i mäktiga, utbredda grusavlagringar och varierar endast med någon decimeter. I morän eller kristallint berg kan nivån däremot variera upp mot en meter. (Knutsson och Morfeldt, 1995) 2

9 Nivån i grundvattenmagasinen varierar delvis beroende på geografisk placering, vilket framförallt beror på klimatskillnader. I Syd- och Mellansverige är grundvattennivåerna vanligtvis lägst under sensommaren och hösten, då nederbörden ofta är riklig men förbrukas helt av vegetationen. I Norrland, där långvarig tjälning sker, är grundvattennivåerna ofta lägst under slutet av vintern då tjälen gjort att inget vatten har kunnat sjunka ned. På våren när tjälen börjar tina ökar grundvattennivåerna ofta snabbt. Korta variationer av grundvattennivån kan dels orsakas av direkta faktorer som till exempel förändringar i närbelägna ytvattenmagasin och intensiva regn- och torrperioder. Indirekta faktorer som varierande tyngdacceleration påverkar också grundvattennivån och gör så att den fluktuerar regelbundet med dygnsvariationer på upp till en decimeter. (Knutsson och Morfeldt, 1995) Geologin i Sverige I Sverige består geologin i huvudsak av gammal, kristallin berggrund samt unga jordarter från den senaste nedisningen och tiden därefter (Knutsson och Morfeldt, 1995). Till de kristallina bergarterna tillhör bland annat granit och gnejs, vilka Sveriges urberg huvudsakligen består av. De flesta kristallina bergarter har nästan ingen vattengenomtränglighet i själva bergarten, utan bergartens spricksystem är avgörande för vattenförekomsten. Även sprickornas karaktär är av stor betydelse för vattengenomträngligheten. För att spricksystemet i berget ska vara vattenförande måste sprickorna vara öppna och kommunicera hydrauliskt med varandra (Knutsson och Morfeldt, 1995). De flesta jordarterna i Sverige är avsatta under och efter den senaste istiden. Inlandsisen rörde sig långsamt över landskapet och plockade upp jordarter och material från berggrunden. Detta transporterades och avsattes sedan och blev vad man kallar för morän (Knutsson och Morfeldt, 1995). Moränjordarterna täcker tre fjärdedelar av Sveriges berggrundsyta och har därmed länge varit av intresse ur vattenförsörjningssynpunkt (Knutsson och Morfeldt, 1995). Då inlandsisen smälte bildades stora mängder vatten som forsade genom isen i isälvar. Det strömmande vattnet plockade upp material som sedan, då strömhastigheten minskade längst med iskanten, avsattes och bildade isälvssediment. De vanligaste isälvsavlagringarna är rullstensåsar och består till stor del av sand och grus (SGU, u.å.b). Rullstensåsarna är ofta långsamt reagerande grundvattenmagasin och är därför av stor betydelse för stora delar av Sveriges dricksvattenförsörjning (Miljömål, u.å.). Det är även vanligt att isälvsmaterialet används till byggnation. Eftersom materialet gör det möjligt för grundvatten att både renas och magasineras, kan ett ökat nyttjande av naturgrus leda till sämre möjlighet för framtida grundvattentillgångar. Problemet har uppmärksammats på nationell nivå då en del av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet är att naturgrusavlagringar ska bevaras (Miljömål, u.å.). 2 Metod Rapporten baseras på en litteraturstudie och kompletteras med tre fallstudier av kustkommunerna Norrtälje, Oskarshamn och Tyresö. Information till litteraturstudien har till stor del hämtas från myndighetsrapporter, kommunala dokument samt vetenskapliga rapporter inom området. Informationssök utgick i huvudsak från sökmotorer som Google Scholar, Web of Science samt Scopus. Sökord som använts är bland annat grundvatten, grundvatten kust, enskilda brunnar, enskild vattenförsörjning samt den motsvarande engelska översättningen av sökorden. Myndighetsrapporter och kommunala dokument har hämtats från relevanta myndigheter respektive de kommuner som studien omfattar. De 3

10 kommunala dokument som undersökts är de planeringsdokument som i störst utsträckning behandlar grundvattenfrågor. Dessa är översiktsplan, VA-plan, VA-policy, vattenförsörjningsplan samt materialförsörjningsplan. Den inledande informationssökningen bestod till stor del av att ta reda på vilka grundvattenproblem som uppkommer i kustområden, både sådana som redan idag uppkommit men även potentiella framtida problem. De identifierade grundvattenproblem som kan kopplas till kustområden delades sedan in i tre påverkansområden: Geologins-, klimatetssamt människans påverkan. Syftet med uppdelningen var att få en tydlig struktur och underlätta informationssökningen. Under arbetets gång identifierades även vilka lagar, kommunala- samt regionala planeringsdokument som var relevanta för kommuners grundvattenhantering. På så sätt undersöktes vilka, bland annat juridiska, möjligheter det på kommunal nivå finns för att ha en kommunal grundvattenhantering. Hur kommuner kan arbeta med måluppfyllelse av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet och därmed ha en hållbar grundvattenhantering identifierades sedan. Denna del av informationssökningen baserades på rekommendationer från myndigheter samt kommunala möjligheter till reglering som berör grundvattenhantering. Detta sammanställdes sedan i tabell 1. För att få en bild av hur grundvattenhantering sker på kommunal nivå utfördes sedan tre fallstudier av kustkommunerna Norrtälje, Oskarshamn och Tyresö. Fallstudierna utgick från olika kommunala planeringsdokument och kompletterades av information från respektive kommuns hemsida samt kontakt med representanter från kommunerna Norrtälje, Oskarshamn och Tyresö. Kompletterande frågor skickades via mail till representanter för de tre olika kommunerna. Litteraturstudien av de kommunala planeringsdokumenten utgick från tabell 1 i syfte att undersöka hur respektive kommun förhåller sig till de identifierade kriterierna. Detta gjordes genom att varje enskilt kriterium undersöktes var för sig för respektive kommun. En bedömning kunde då göras om kommunen ansågs uppfylla kriteriet eller ej. För att underlätta informationssökningen i de kommunala planeringsdokumenten användes nyckelord, bland annat: grundvatten, klimat, fritidsboende, fritidsbebyggelse, geologi, dricksvattenförsörjning och brunn. Fallstudierna av de tre kommunerna sammanställdes sedan i en tabell (se tabell 2). Utlåtandena i tabell 2 var följande: ja, nej och till viss del. Dessa baserades på det antalet kriterier som ansågs vara uppfyllda i tabell 1 under respektive kategori. Om den undersökta kommunen uppfyllt samtliga kriterier eller samtliga kriterier förutom ett så erhölls det samlade utlåtandet ja. Om kommunen i sin i tur inte uppfyllt samtliga kriterier förutom ett kriterium erhölls kommunen det samlade utlåtandet nej. Alla resultat däremellan tilldelades det samlade utlåtandet till viss del. Ett undantag var då ett påverkansområde endast utgjordes av två kriterier, varav det ena kriteriet uppfylldes och det andra inte. I detta fall tilldelades det samlade utlåtandet till viss del. Samtliga kriterier som sammanställdes i tabell 1 ansågs vara av lika stor vikt. 3 Resultat och Analys 3.1 Grundvattenproblem i kustområden Nedan redovisas faktorer som kommer kunna påverka grundvattnet i kustområden idag och i framtiden. Faktorerna är indelade i tre olika påverkansområden: Geologins-, klimatets- samt människans påverkan. Faktorerna kan i vissa fall härledas till flertalet orsaker och kan därför 4

11 återfinnas under fler än ett påverkansområde. Många av de faktorer som tas upp är inte endast specifika problem som kustområden kan komma att ställas inför Geologins påverkan Den geologiska miljön i kustområden karaktäriseras ofta av tunna jordlager och mycket berg i dagen (SGU, u.å.a). I områden med dessa egenskaper är markens vattenmagasinerande förmåga begränsad vilket innebär att grundvattentillgången är helt beroende av hur mycket grundvatten som kan magasineras, snarare än hur mycket grundvatten som kan bildas (Eveborn m.fl., 2017). Under perioder utan grundvattenbildning är områden med små grundvattenmagasin särskilt känsliga och grundvattennivån i dessa kan sjunka snabbt. Det kan därför uppstå kvantitativa brister på grundvattnet i dessa områden om uttaget blir större än grundvattenbildningen. Detta inträffar oftast i perioden april-september då grundvattenbildningen är låg och uttaget är högt (SGU, u.å.a). I kustområden kan överuttag under sommarhalvåret leda till kvalitetsproblem på dricksvattnet där saltvatteninträngning i brunnar är vanligt förekommande (Eveborn m.fl., 2017). I Stockholms läns kust- och skärgårdskommuner visar en sammanställning av brunnar att ungefär en fjärdedel är saltvattenpåverkade (Boman och Hanson, 2004). En anledning till att salt grundvatten uppstår i brunnar vid kusten är att vatten från nuvarande hav tränger in, som vanligtvis sker genom hydraulisk kontakt med havet (Lång m.fl., 2006). En bit från kusten förekommer dock också saltvatteninträngning i bergborrade brunnar. Detta är då orsakat av inläckage av relikt saltvatten som antas härstamma från den tid då delar av landet var täckt av salt eller bräckt vatten. I Sverige förekommer detta vanligtvis i områden som ligger under den marina gränsen som varit täckt av saltvatten efter den senaste nedisningsperioden (Lång m.fl., 2006). Stora delar av Sveriges kustområden ligger just under denna gräns och är därmed en förklaring till varför saltvatteninträngning ofta förekommer i dessa områden. Som tidigare nämnts är överuttag av sötvatten den främsta orsaken till att saltvatteninträngning uppstår. Då berggrunden ofta har en lägre porositet än det överliggande jordlagret kan vattenuttag då leda till att sprickorna töms på sötvatten och ger det underliggande saltvattnet möjlighet att tränga upp (Lång m.fl., 2006). Det finns flera problem som är kopplade till saltvatteninträngning. En förhöjd salthalt kan leda till korrosion på ledningar, vilket i sin tur kan göra att tungmetaller lakas ut i vattnet (Söderholm, 2015). Vid en salthalt på 100 mg/l anses vattnet vara anmärkningsvärt ur teknisk synpunkt. Förhöjda salthalter gör också så att natriumhalten i vattnet ökar, vilket kan leda till förhöjt blodtryck och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Vid en salthalt på 300 mg/l börjar vattnet dessutom smaka salt (Söderholm, 2015) Klimatets påverkan Jordens hydrologiska processer är starkt kopplade till klimatet och kommer därmed påverkas av de globala klimatförändringarna. Temperatur, nederbörd och människors beteende kopplat till klimatet kommer därför på olika sätt påverka tillgången på grundvatten av god kvalitet. Vid jämförelse med åren väntas Sveriges genomsnittstemperatur öka med 3 5 grader till år 2080, vilket är något över den globala snittökningen (Sveriges Kommuner och Landsting [SKL], 2015). I landets norra delar kan dock medeltemperaturen under vintern öka med upp till 7 grader. Den väntade temperaturhöjningen leder till torra och varma sommarmånader, vilket gör att tillgången på grundvatten kommer minska under dessa 5

12 perioder (Persson och Rummukainen, 2010). Modellering har bland annat visat att en 10% ökning av avdunstningen i vissa områden under en torrperiod lokalt kan innebära en minskning av grundvattenmagasinen med 50% (Earon, 2014). Ett mildare klimat kan också komma att innebära en längre växtsäsong. Om detta inträffar ökar växternas totala upptag av vatten, vilket minskar chansen för nederbörden att infiltreras och bilda grundvatten. En ytterligare konsekvens av en längre växtsäsong är att jordbrukets odlingssäsong förlängs vilket kan ge indirekta konsekvenser på grundvattnets kemiska status. En ökad användning av läckande gödsel och bekämpningsmedel kan ge en negativ påverkan på kvaliteten på grundvattnet (SGU, u.å.c). Introduktion av nya grödor och ett mer fördelaktigt klimat för skadedjur skulle även kunna innebära att nya bekämpningsoch insektsmedel kommer behöva användas. Dessa skulle då också kunna utgöra faktorer till kvalitetsförsämringar på vattnet (SOU 2015:51). Vid ökad temperatur på grundvattnet ökar också risken för bakterietillväxt (SOU 2015:51). Nederbördsmängden i landet förväntas också öka, men då främst under våren, hösten och vintern (SKL, 2015). Totalt sett väntas nederbörden det närmaste seklet i genomsnitt öka med 10 20% (Westlin m.fl., 2012). Den ökade nederbörden skulle kunna innebära en kortare uppehållstid i den omättade zonen, vilket i sin tur påverkar markens vittringsprocesser (Aastrup m.fl., 2012). Ökad grundvattenbildning kan också leda till kortare uppehållstid och därmed sämre kvalitet på grundvattnet. Anledningen till detta är att möjligheten för vattenrening i den omättade zonen minskar då dess mäktighet minskar (SOU 2015:51). En ökad nederbörd innebär också ökad risk för översvämningar då ytvattennivån höjs. Detta kan bland annat leda till att ytvattnet genom inflöde kan påverka grundvattnet (Klimatanpassningsportalen, 2013). Om humusämnen, bakterier och virus ökar i råvattnet kommer även kraven på bättre reningsanläggningar krävas, både för råvatten från yt- och grundvattentäkter (SOU 2015:51). En annan konsekvens av den globala uppvärmningen är att havsnivåerna kommer stiga. Prognoser visar att nivån kommer höjas mellan mm till år 2100 (Werner och Simmons, 2009). I landets norra delar kompenseras havsnivåhöjningen dock av den naturliga landhöjningen som pågått sedan den senaste nedisningen (SKL, 2015). Då havsnivån stiger ökar risken för saltvatteninträngning i brunnar i kustområden, speciellt då brunnarna är lågt belägna i terrängen (Kumar, 2012). En annan konsekvens av havsnivåhöjningen är att risken för översvämningar ökar, som kan innebära inläckage av förorenat vatten i brunnar. Utöver detta bedöms intresset för uttag av grundvatten att öka då klimatförändringarna kan leda till sämre kvalitet på det tillgängliga ytvattnet (Persson och Rummukainen, 2010). Små grundvattenmagasin, och då ofta den enskilda vattenförsörjningen, är de som förmodas drabbas hårdast av klimatförändringarna då dessa är mer känslig för översvämningar, torka och andra klimatrelaterade förändringar (Persson och Rummukainen, 2010). Vid större översvämningar kan däremot även den kommunala dricksvattenförsörjningen hotas (Sundén m.fl., 2010) Människans påverkan År 2006 uppmättes att 97% av den totala folkökningen de senaste 10 åren har skett inom 5 km från kusten (Boverket, 2006). Det finns alltså en trend att bosätta sig i kustnära områden, vilket kommer innebära att vattenanvändningen då också ökar. Under sommarmånaderna är uttaget av grundvatten dessutom generellt större då det i dessa områden finns många fritidshus, som i många fall hämtar sitt vatten från enskilda brunnar. Högre VA-standard hos fritidshus och ökad permanentning är ytterligare orsaker som leder till överuttag av grundvatten (Maxe och Thunholm, 2007). 6

13 En konsekvens av ett ökat uttag i kustområden kan i vissa fall leda till försämrad dricksvattenkvalitet som till exempel saltvatteninträngning till enskilda brunnar (Eveborn m.fl., 2017). Detta kan ske dels genom att det ökade uttaget resulterar i att havsvatten läcker in i brunnen eller att brunnen påverkas av relikt havsvatten som legat inbäddat i berget (Thunqvist, 2011). Fördelningen av de uttag som görs kan också påverka risken till saltvatteninträngning i brunnar. För att minska risken för saltvattenpåverkan är flera små uttag utspridda över ett stort område att föredra framför stora, djupa uttag (Aronsson, 2013). I vissa områden kan därför enskilda brunnar vara en bättre lösning än gemensamma vattenförsörjningsåtgärder. Brunnens placering i förhållande till andra brunnar är en annan faktor som påverkar uttagsmöjligheten, där spricksystem kan vara avgörande (SGU, u.å.a). Om en brunn drabbas av saltvatteninträngning kan närliggande brunnar också drabbas genom att avsänkningsområdena får kontakt med varandra (Söderholm, 2015). Grundvattnets kvalitet i en brunn kan även påverkas av närhet till avloppsanläggningar. I kustområden med många fritidsboenden är avloppslösningar där vattnet infiltrerar direkt i marken, och därmed till grundvattnet, vanligt (Lång m.fl., 2006). Om det finns många infiltrationspunkter i närheten till en dricksvattenbrunn kan föroreningar strömma in. Brunnens topografiska läge kan också ha betydelse för grundvattnets kvalitet, där framförallt risken för saltvatteninträngning kan öka. I lågt belägna kustområden ökar risken för att havsvatten tränger in (Aronsson, 2013). I en undersökning av 4700 brunnar i Stockholms kustområde hade 33% av de brunnar belägna 0 4 m.ö.h. förhöjda salthalter och för brunnar belägna m.ö.h. var siffran endast 8% (Boman och Hanson, 2004). Intensiv markanvändning som till exempel trafikerade vägar och avloppsinfiltration kan också påverka grundvattnet och dricksvattenkvaliteten i enskilda brunnar (SGU, u.å.a). En annan orsak som kan leda till överuttag av grundvatten kan vara bevattning. I kustområden bör försiktighetsmått vidtas om grundvattnet ska användas till detta ändamål. Då kustområden är extra känsliga för förändringar som kan påverka grundvattnet är det viktigt att i dessa områden vara extra försiktig vid byggnationer av olika slag som kan tänkas påverka grundvattnet. Grustäkterna som finns i Sverige är ofta viktiga ur dricksvattensynpunkt då grundvatten både kan magasineras och renas i bildningarna (Miljömål, u.å.). I känsliga områden, vid till exempel kusten, är det därför viktigt att bevara naturgruset så att grundvattentillgången inte minskar. 3.2 Nationella miljömål och miljökvalitetsnormer För att de rådande miljöproblem i Sverige ska kunna lösas har Riksdagen beslutat om ett miljömålssystem som består av ett generationsmål, 16 miljömål och ett tjugotal etappmål. De nationella miljömålen är ej rättsligt bindande men kan ändå ha starkt styrande verkan genom att vara vägledande i kommunal planering (Svenskt Vatten, 2016b). Av de 16 miljömålen finns det ett mål som berör grundvatten och som även studien till stor del baseras på. Målet är Grundvatten av god kvalitet och innebär enligt Riksdagen att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag" (Miljömål, 2016a). Miljömålet är uppdelat i sex preciseringar som sätter ramarna för målets utformning (Miljömål, 2012). Miljökvalitetsmålet ska enligt miljömålssystemet vara uppnådd till år 2020 men däremot visar uppföljningen som gjordes år 2017 att målet inte är uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder (Miljömål, 2017a). Anledningen till att miljökvalitetsmålet inte nås på en nationell skala beror dels på kvalitetsproblem och dels på att grundvatten inte har 7

14 prioriterats i tillräcklig utsträckning i samhällsplanering, vid tillstånds- och tillsynsärenden samt inom vattenförvaltningen (Naturvårdsverket, 2017). Miljökvalitetsnormer kan användas som styrmedel för att nå de nationella miljömålen då normerna är rättsligt bindande (Naturvårdsverket, 2004). Dessa utgör en koppling mellan plan- och bygglagen, PBL, och de miljömål som följer EU:s ramdirektiv för vatten (Boverket, 2017a). I PBL är det tydligt att miljökvalitetsnormer ska följas och det ska framgå i översiktsplanen hur kommunen avser följa detta. Myndigheter och kommuner är även enligt, 5 kap 3 miljöbalken, skyldiga att säkerställa att miljökvalitetsnormerna uppfylls (Naturvårdsverket, 2004). Miljökvalitetsnormer för grundvatten innebär att grundvattenförekomster bedöms utefter kemisk och kvantitativ status (Vattenmyndigheterna, u.å.). SGU är myndigheten som har det yttersta ansvaret för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. De ska tillsammans med berörda myndigheter och andra intressenter samla in data, utveckla lämpliga indikatorer, redovisa måluppfyllelsen, föreslå kompletterande insatser samt att i övrigt verka för att miljömålet nås (SGU, u.å.d). När det gäller kommunerna så ansvarar de inte direkt för miljömålet men däremot är kommunernas arbete generellt mycket viktigt för att kunna nå alla miljömål och inte minst Grundvatten av god kvalitet. Eftersom kommunerna ansvarar för lokal utveckling och en god livsmiljö har de stora möjligheter att styra utvecklingen i miljön genom bland annat fysisk planering (Miljömål, 2016b). 3.3 Kommunal planering Kommunalt självstyre innebär att kommunerna, med stort handlingsutrymme, beslutar om lokala och regionala frågor (SKL, 2015). På så sätt kan invånarna i kommunen själva påverka frågor som rör lokala och regionala intressen. Syftet med självstyret är bland annat att få en effektiv verksamhet då landets kommuner har olika förutsättningar. Trots självstyret måste kommunens beslut vara förankrade i olika nationella värden, till exempel miljömålen (SKL, 2006). De vattenrelaterade frågor där ansvaret ligger på kommunal nivå är rening av avloppsvatten, dricksvattenförsörjning samt miljötillsyn (Ternström och Severinsson, 2014). Det kommunala ansvaret gäller dock inte för den enskilda dricksvattenförsörjningen. Enligt EU:s dricksvattendirektiv definieras enskild dricksvattenförsörjning som det uttag som i genomsnitt ej överstiger 10 m 3 per dygn och som ej förser fler än 50 personer (Rådets direktiv 98/83/EG). Enskild dricksvattenförsörjning innebär även att vattnet ej tillhandahålls eller används som del av en kommersiell verksamhet (Livsmedelsverket, 2015). Den kommunala delen av dricksvattenförsörjningen regleras av ett flertal lagar och förordningar, som i sin tur anpassas efter EU:s olika direktiv om vattenrelaterade frågor. EU:s dricksvattendirektiv är i sin tur utformat i enlighet med agenda 2030 (2017/0332 (COD)). Den huvudsakliga skillnaden mellan kommunal och enskild dricksvattenförsörjning är att den kommunala delen regleras av lagar medan den enskilda delen endast regleras via råd framtagna av livsmedelsverket (SGU, u.å.e). Hur den kommunala delen av dricksvattenförsörjningen skall hanteras baseras delvis på vad kommunen författat i sin översiktsplan. En aktuell översiktsplan är ett icke bindande dokument samtliga svenska kommuner är skyldiga att ta fram. Översiktsplanen fungerar som ett översiktligt vägledande dokument för kommunens långsiktiga utveckling gällande markoch vattenanvändning, och regleras av plan- och bygglagen, PBL. Utöver mark- och vattenanvändning skall det även framgå hur den bebyggda miljön skall användas, utvecklas och bevaras, samt hur miljökvalitetsnormer och miljömål ämnas följas. (Boverket, 2016a) 8

15 En del dokument som berör grundvatten kan tas fram både på kommunal och regional nivå. En av dessa är en så kallad vattenförsörjningsplan. En vattenförsörjningsplan är ett dokument som tas fram i syfte att säkerställa tillgången på dricksvatten på lång sikt. Planen skall innehålla information om var vattenresurser och behov till vattenresurser finns inom ett valt område och omfattar både den kommunala och enskilda delen av vattenförsörjningen. Vattenförsörjningsplanen är uppdelad i två olika delar där den ena innehåller en kartläggning av de tillgängliga resurserna och den andra delen en prioritering av vilka av de nämnda resurserna som anses ha störst betydelse för dricksvattenförsörjningen. (SGU, u.å.f) För kommunal planering kring vatten och avlopp (VA) finns det separata planeringsdokument som dessutom enligt PBL fungerar som underlag till översiktsplanen (Livsmedelsverket, 2011). VA-planeringen berör frågor om hur dricksvattenförsörjning och avloppsvatten skall ordnas i hela kommunen, både inom och utanför det kommunala verksamhetsområdet. Detta kan till exempel vara VA-planer, VA-policy eller VAutbyggnadsplan (Havs- och vattenmyndigheten, 2014). I arbetet med att ta fram en VA-plan kan först en VA-översikt utarbetas. Efter denna kan kommunen ta fram en VA-policy där det framgår hur olika strategiska val och hur olika typer av frågor skall hanteras. I VA-policyn kan det då framgå hur prioritering av olika intressen skall göras. Från dessa två dokument kan sedan VA-planen tas fram, som skall avspeglas i kommunens översiktsplan (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2009). För att säkra tillgången på råvatten, både kvantitativt och kvalitativt, i ett flergenerationsperspektiv kan kommunen upprätta ett vattenskyddsområde. Framför allt bör skyddet verka mot antropogena föroreningar mot råvattnet som kan ha en negativ påverkan på tillgången på dricksvatten. Upprättandet av ett vattenskyddsområde kan också utnyttjas för att skydda vattentäkter mot markanvändning som i framtiden hade kunnat innebära negativa konsekvenser för uttagsmöjligheter till dricksvattenförsörjning. På så sätt bör även reservvattentäkter upprättas som vattenskyddsområden. (Naturvårdsverket, 2011) 3.4 Hållbar kommunal grundvattenhantering Hållbarhetskrav och rekommendationer för översiktsplaner SGU har sammanställt en checklista över vad kommunerna bör inkludera i sina översiktsplaner gällande jord, berg och grundvatten. I denna nämns att ett speciellt avsnitt rörande kommunens dricksvattenförsörjning bör finnas samt hur denna skall hanteras i framtiden. Den nuvarande, framtida och eventuella reservvattenförsörjningen skall enligt checklistan redovisas i text och karta. Översiktsplanen bör även inkludera hur kommunen ämnar följa miljökvalitetsnormerna. Enligt checklistan skall även negativ påverkan på grundvattnet, som konsekvens av byggnationer eller exploatering av områden i nära anslutning till grundvattenförekomster, redovisas. För enskilt VA bör kommunens översiktsplan innehålla strategier för hållbara VA-lösningar. Betoning läggs på att detta är extra viktigt i kustområden och andra områden med hög exploateringsgrad. (SGU, 2017) SGU har även sammanställt kontrollfrågor i syfte att avgöra om den kommunala dricksvattenförsörjningen är hållbar eller inte (Blad m.fl., 2009). Om kontrollfrågorna ej får ett tillfredsställande svar behöver åtgärder sättas in för att planen för dricksvattenförsörjning skall kunna kallas hållbar. Frågorna berör dels om dricksvattenreserverna är säkerställda i ett flergenerationsperspektiv. Detta innebär att den kvantitativa och kvalitativa tillgången på dricksvatten skall vara tillfredsställande för flera generationer framåt. Information om detta skall behandlas i den kommunala vattenförsörjningsplanen. Eventuella intressekonflikter som 9

16 kan uppstå kopplade till denna punkt skall också behandlas. Utöver denna punkt skall kommunen även i vattenförsörjningsplanen redogöra för hur balansen mellan uttag och nybildning av grundvatten ser ut. Om det ej finns en balans mellan dessa kan inte hanteringen av grundvatten klassas som hållbar. I vattenförsörjningsplanen skall även vattenförsörjningsbehoven beaktas. (Blad m.fl., 2009) Kommunens VA-plan skall även, enligt kontrollfrågorna, behandla huruvida vattenförsörjningen klarar klimatförändringar och olika krisscenarier som till exempel smittor kopplade till vatten, kemikalieföroreningar och översvämningar. Med detta menar SGU även att extremväder och andra sårbarhetsområden skall vara identifierade och kunna hanteras. I VA-planen skall också reservvattentäkter som snabbt kan tas i bruk redovisas. Dessa vattentäkter skall även hålla samma kvalitet, kvantitet och skydd som den ordinarie vattenförsörjningen. I övrigt berör kontrollfrågorna god råvattenkvalitet, att vattenförsörjningen inte endast bör utgöras av en källa, samt om alla hot och risker är under kontroll. Dessutom skall det i VA-planen och vattenförsörjningsplanen framgå om det finns lämpliga vattenskyddsområden. I samma planeringsdokument ska skyddsmöjligheter för ytoch grundvattenresurser vara goda. Om det finns inskränkande intressen eller annan exploatering kan inte detta uppfyllas. (Blad m.fl., 2009) Rekommendationer för att nå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet SGU har tagit fram konkreta förslag som skall hjälpa kommuner att i sitt miljöarbete bidra till uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet (Sveriges Miljömål, 2017). Förslagen består av sex punkter som till stor del behandlar kommunal planering, men även åtgärder som syftar till att öka kunskapen hos kommunerna rekommenderas av SGU. Ett förslag är att kommuner ska ta fram planeringsunderlag för vattenförsörjning genom att varje kommun ska ha en aktuell vattenförsörjningsplan. Det är även viktigt att i kommunens planering ta med klimatanpassningsåtgärder för vattenförsörjning, inkludera vattenförsörjning i krisberedskapsplanen och att planer som berör grundvattentillgångar tas med i översiktsplanen. SGU föreslår att sårbarhetskartor kan användas i planeringsprocessen för att undvika grundvattenproblem. Kommuner uppmanas även ha en materialförsörjningsplan där naturgrusanvändning bör inkluderas för att kunna minska användningen av naturgrus i kommunen. Ett annat förslag handlar om vattenskyddsområden, som innebär att alla kommunala vattentäkter bör ha relevant avgränsade vattenskyddsområden och aktuella skyddsföreskrifter. (Sveriges Miljömål, 2017) Hälften av förslagen handlar om att öka kunskapen om grundvatten i kommunen. Genom ökad provtagning och övervakning kan kunskapen om grundvattnets kvalitet öka. Kommunen skulle även, i samverkan med svensk vattenförvaltning, kunna välja ut ett antal provpunkter för regelbunden provtagning. Det är även viktigt att provtagning av vattenkvaliteten i enskilda brunnar uppmuntras av kommunen. Kunskap om grundvattennivå bör förbättras och information om vattenbrist inom den enskilda vattenförsörjningen bör också förbättras anser SGU. Kommunen kan göra detta genom att komplettera nationella mätstationer av grundvattennivån med egna mätpunkter i områden som är känsliga för grundvattensänkning. Brunnsägare bör även informeras att grundvattentillgången i kommunen lokalt kan variera. Det sista kunskapsmässiga förslaget handlar om att kunskapen om grundvattnets betydelse för ekosystemen bör förbättras så att relevanta beslut inom kommunen kan tas. (Sveriges Miljömål, 2017) 10

17 3.4.3 Möjligheter för hållbar kommunal grundvattenhantering Då de geologiska förutsättningarna varierar i landet är det viktigt att kommuner förstår sina geologiska förutsättningar och dess innebörd för samhällsplaneringen. SGU anser att beslut inom samhällsplanering skall ta hänsyn till geologiska förutsättningar för att kunna säkerställa en god och långsiktig hushållning av mark, vatten och råvaror (SGU, 2016b). I översiktsplanen faller det sig naturligt att använda geologisk information. Vid översiktsplanering av grundvattenresurser kan kommuner använda geologisk information som SGU erbjuder. Information från SGU:s brunnsarkiv, SGU:s vattentäktsarkiv och grundvattenkartor kan användas som underlag (SGU 2016b). Det förändrade klimatet innebär inte bara problem lokaliserat till utsläppskällan. På det sättet kommer alltså svenska kommuner även drabbas av utsläpp genererade på andra sidan jordklotet. Lokalt arbete med att minska klimatpåverkan kommer alltså inte innebära några större förmildringar av de kommande problemen som kommunen kommer ställas inför. Att arbeta med hur kommande problem skall hanteras och hur man i planeringsprocesser kan ta hänsyn till klimatrelaterade problem blir alltså av stor vikt. Om klimatrelaterade problem inte tas hänsyn till i planeringen kan detta innebära både negativa sociala, miljömässiga men även ekonomiska konsekvenser. Vid planering av ny bebyggelse är kommunerna enligt PBL skyldiga att ta hänsyn till risker kopplade till klimatförändringar (SKL, 2011). Det kan då handla om ökade nederbördsmängder, stigande havsnivåer eller faktorer kopplade till ökad temperatur. En faktor som försvårar klimatanpassningsarbetet är de långa tidsperspektiven och ovissheten i hur utsläppen kommer fortskrida. Klimatanpassningsarbetet kommer därför ske på olika sätt och kräva olika mycket resurser beroende på vilket klimatscenario man räknar med. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, betonar vikten av att inte planera nybyggnationer i områden där risken för översvämningar är stor (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012). En viktig fråga i kommunens klimatanpassningsarbete relaterat till grundvatten är att skydda vattentäkter. Både sådana som används i dagsläget men även de vattentäkter som kommer att kunna vara viktiga i framtiden. En annan viktig del i arbetet är att se till så att uttaget sker på en hållbar nivå (Hedenström och Vikberg, 2017). Överuttag av grundvatten är ett av de främsta problem som sker på grund av människors aktivitet. För kommuner är detta svårt att reglera eftersom det ofta handlar om individers konsumtion och nyttjande av vattnet. Däremot kan kommuner sätta upp bevattningsförbud som innebär att det kommunala vattnet till exempel inte får användas till att fylla pooler eller till bevattning (Värmdö kommun, 2017). De två senaste åren har det på många håll i Sverige varit vattenbrist under sommarmånaderna och för att delvis lösa situationen har flera kommuner gjort liknande begränsningar för vattenanvändningen (Yoldas, 2017). Vid yrkesmässig brunnsborrning i syfte att undersöka grundvattenförekomster eller för uttag av grundvatten finns en skriftlig uppgiftsskyldighet (lagen (1975:424) om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning) till SGU om arbetet och resultatet av detta (SFS 1985:245). De inrapporterade borrade brunnarna presenteras sedan i SGU:s brunnsarkiv. Eftersom det inte finns tillräckligt med stöd i lagstiftningen för att kommuner ska kunna påverka anläggningen av brunnar är grundvattenuttaget i huvudsak oreglerat. Kommuner har däremot rätt att införa tillståndsplikt eller anmälningsplikt för anläggning av brunnar för att kunna få bättre kontroll över uttaget av grundvatten. Denna möjlighet utnyttjas vanligtvis inte, utom i begränsade områden i några kommuner (SGU, u.å.a). Det kommuner istället kan göra är att utöka bygglovsplikten (9 kap PBL) så att det krävs bygglov för att borra en brunn (Boverket, 2017b). Bedömning av skälen till att införa en sådan lovplikt måste göras med utgångspunkt i vattensituationen. Kommunen 11

18 hade då kunnat utnyttja denna möjlighet till att inte tillåta fler brunnar än vad förutsättningarna, till exempel den lokala geologin, tål. Då befolkningen i kustområden generellt sett ökar och boendesituationen i dessa områden framförallt utgörs av fritidshus, leder detta till att problem med grundvattnet kan uppstå som ett resultat av den ökade vattenanvändningen. För att reglera markanvändningen i ett specifikt område som inte har detaljplan kan kommuner anta områdesbestämmelser som innebär att ingen byggrätt ges (Boverket, 2016b). Kommuner kan besluta om områdesbestämmelser för att säkerställa ett syfte som framgår i översiktsplanen. För att till exempel kunna reglera storlek och omfattning av fritidshusbebyggelse kan detta införas (Boverket, 2016b). Grundvattentillgången i kustområden påverkas också av allt fler fritidshus övergår till permanentboende. I planbestämmelser är det inte möjligt att skilja fritidsboende från permanentboende, även om markanvändningen för dessa ställer olika krav på kommunens engagemang (Boverket, 2009). Däremot kan man vid bygglovet medge att fritidshus får uppföras med lägre standard. Medlet som då ofta används är att reglera storleken på huset för att på så sätt kunna påverka markanvändningen. Kommunen kan även införa områdesbestämmelser för att motverka permanentbosättning i fritidshus (Boverket, 2009) Exempel på grundvattenhantering Hur grundvattenfrågor inkluderas i kommunala planeringsprocesser och hur prioritering av dessa sker i förhållande till andra viktiga frågor är endast en del av den kommunala planeringen. Hur planerna sedan realiseras kan ske på olika sätt. Nedan följer exempel på hur kommuner och andra berörda aktörer har arbetat för att hantera grundvattenproblem, samt andra möjliga åtgärder för grundvattenproblem. Samarbete mellan Bromölla och Olofströms kommun för säkrare tillgång på vatten År 2012 slöts ett avtal mellan grannkommunerna Olofström i Blekinge och kustkommunen Bromölla i Skåne. För att säkra tillgången på vatten av god kvalitet vid händelser av vattenbrist, till exempel vid framtida torrperioder, så beslutades att vattenledningar skulle sammankoppla de två kommunernas vattenförsörjning (SMHI, 2016a). På så sätt erhöll Bromölla kommun, som tidigare haft kvalitetsrelaterade problem, en säkrare tillgång på vatten av bra kvalitet. Dessutom kunde nu Olofströms kommun, som haft problem med den kvantitativa tillgången, få tillgång till Bromölla kommuns grundvattentäkter (SMHI, 2016a). Detta exempel visar på hur samarbeten mellan kommuner kan ge fördelar för båda parter. Grundvattensamarbete på Gotland I delar av Gotland har man under flertalet tillfällen, speciellt under torrare sommarperioder, haft problem med grundvattentillgångar då enskilda brunnar sinade. Under dessa bristperioder har kommunalt vatten fått köras ut med tankbil. För att lösa detta problem gick några markägare ihop och startade en studiecirkel om vatten (SMHI, 2016b). Studiecirkeln ökade markägarnas kunskap som tillslut ledde fram till att de kunde lösa problemet. De grävde då ut våtmarker och band samman dessa med diken. På så sätt kunde utflödet från våtmarken till Östersjön fördröjas och vattennivån i markägarnas brunnar kunde hållas på högre nivå än tidigare (SMHI, 2016b). Finansiellt stöd till liknande projekt hade kunnat vara ett sätt för kommuner att bidra till en hållbar grundvattenhantering. 12

19 Avsaltningsanläggning på Gotland Som en klimatanpassningsåtgärd för problemet med brist på vatten har Gotlands kommun upprättat ett bräckvattenverk i Herrvik på östra Gotland. Metoden kan utgöra en bra lösning i områden där tillgången på sötvatten är begränsad. Att avsalta vatten är dock en kritiserad metod då processen är relativt energikrävande och dyr (Klimatanpassningsportalen, 2016). Till sommaren 2019 planeras även ett nytt bräckvattenverk i Kvarnåkershamn på södra Gotland stå klart (Region Gotland, 2017). Detta är ett exempel på hur teknik kan användas som hjälpmedel för kommuner i sin grundvattenhantering. Vattenanvändningen i Värmdö kommun Värmdö kommun har beslutat att det ska vara bevattningsförbud mellan den 1 maj till den 30 september år 2017, 2018 och 2019 (Värmdö kommun, 2017). Man får då inte använda det kommunala vattnet till att bevattna med slang, fylla pooler och spola av båtar. Detta för att vattenbristen är så pass stor under sommarmånaderna i kommunen. Kommunen beslutade år 2013 att inga fler anslutningar till kommunens VA utanför verksamhetsområdet på Sandön är tillåtna, med några fastigheter som undantag (Värmdö kommun, 2017). Kommunen har också fått en vattendom år 2006 för Sandön som säger att uttaget inte får överskrida 500 m 3 per dygn och m 3 per år (Värmdö kommun, 2016). För att ta upp grundvatten i större mängd krävs tillstånd av miljödomstolen. Detta exempel visar på hur kommuner kan tillämpa vissa juridiska styrmedel för att begränsa uttaget av grundvatten. Anläggning av grundvattendammar En annan åtgärd för att lagra vatten i bristområden är att anlägga grundvattendammar. Grundvattendamm är en konstruktion vars syfte är att samla upp vatten i jordlagret ovanpå berggrunden, vilket förbättrar möjligheten för lagring av grundvattnet. En studie har visat flertalet fördelar med att anlägga dammar under marken i stället för ytvattendammar. Fördelarna är dels att avdunstningen är låg, risken för förorening minskas samt att marken ovanpå dammen fortfarande kan utnyttjas till andra ändamål (Jamali, 2016). Dessutom är kostnaden för att anlägga grundvattendammar relativt låg, jämfört med anläggning av ytvattendammar. Studien visar också att anläggning av grundvattendammar kan bidra till att minska saltvatteninträngning i brunnar, vilket gör att detta kan vara en lämplig åtgärd i kustområden (Jamali, 2016) Sammanställning hållbar kommunal grundvattenhantering Tabell 1 nedan är en sammanställning av resultaten från ovanstående delar om hållbar grundvattenhantering. De listade punkterna i tabell 1 är förslag på vad kommunen kan göra för att uppnå hållbar grundvattenhantering och därmed bidra till måluppfyllelse av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Kriterierna är uppdelade efter de tre tidigare identifierade påverkansområdena: Geologins-, klimatets- samt människans påverkan. De kriterier som inte lika tydligt går att härleda till ett specifikt påverkansområde, återfinns under övrig påverkan. 13

20 Tabell 1. Sammanställning av vad kommunen kan göra för att uppnå hållbar grundvattenhantering. Påverkansområde Geologins påverkan Klimatets påverkan Människans påverkan Övrig påverkan Vad kan kommunen göra? Ta hänsyn till geologi i översiktsplanen Ta fram en materialförsörjningsplan Inkludera klimatförändringar i översiktsplanen Behandla krisscenarier i VA-planen Ta hänsyn till klimat vid nybyggnationer Ha klimatanpassningsåtgärder för vattenförsörjning i översiktsplanen Inkludera vattenförsörjning i planer för krisberedskap Införa bevattningsförbud Införa områdesbestämmelser Införa bygglov och/eller anmälningsplikt för brunn Använda restriktioner på standard för fritidshus i bygglov Uppmuntra till provtagning av enskilda brunnar Beakta framtida vattenförsörjningsbehov Redovisa lämpliga reservvattentäkter i VA-planen Ha strategier för en hållbar enskild vattenförsörjning Ha en aktuell vattenförsörjningsplan Förbättra kunskapen om grundvattennivåer, bland annat genom provtagning Ha flera källor till vattenförsörjning Ha strategi för hur miljökvalitetsnormer skall följas Ta hänsyn till ett flergenerationsperspektiv Ha lämpliga vattenskyddsområden Använda sårbarhetskartor för att undvika framtida grundvattenproblem Informera om brist och tillgång på grundvatten inom den enskilda vattenförsörjningen 3.5 Fallstudier Nedan följer tre fallstudier av hur de tre kustkommunerna Norrtälje, Oskarshamn och Tyresö arbetar och planerar för en hållbar grundvattenhantering. De faktorer som behandlas och undersöks utgår från de identifierade kriterierna i tabell 1. Fallstudierna sammanställs i tabell 2. 14

21 Figur 1. Karta över de tre kustkommunerna Norrtälje, Oskarshamn och Tyresö Norrtälje kommun Norrtälje kommun är belägen vid kusten nordost om Stockholm (se figur 1) och tillhör Stockholms län. Invånarantalet i kommunen är ca personer och befolkningstillväxten år 2017 var personer (Statistiska Centralbyrån, 2017). Norrtälje kommun är den kommun i Sverige som har flest enskilda VA-anläggningar. I den mellersta delen av kommunen har ca. 30% av permanenthushållen enskilda VA-lösningar och för södra och norra delen av Norrtälje kommun är andelen 80% respektive 47% (Norrtälje kommun, 2013). Dessutom har nästan alla fritidshus i kommunen enskilda VA-lösningar. Den enskilda vattenförsörjningen i kommunen sker ofta genom borrade brunnar. Sedan 2015 kommer en stor del av kommunens dricksvattenförsörjning från Mälaren via Norrvatten (Norrtälje kommun, 2013). På regional nivå, för Stockholms län, förväntas inte miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet nås till år 2020 (Miljömål, 2018). Anledningen till att målet inte väntas uppnås i Stockholms län beror främst på att åtgärdstakten inte har ökat tillräckligt. Länet uppger att det varierar i vilken utsträckning kommunerna tar hänsyn till vattenförsörjning i planeringsprocesser (Miljömål, 2018). Norrtälje kommun har en översiktsplan (Norrtälje kommun, 2013) som är antagen 2013 av kommunfullmäktige. Ett dokument som utgör planeringsunderlag för översiktsplanen finns även tillgänglig. Utöver dessa har kommunen en VA-policy (Norrtälje kommun, 2015), antagen 2015, samt en VA-plan (Norrtälje kommun, 15