REVISION: KYRKOHANDBOKENS PROVUTGÅVA REVISION. Utgångspunkt: Kyrkohandbokens provutgåva MAJ 2018

Transkript

1 REVISION Utgångspunkt: Kyrkohandbokens provutgåva MAJ

2

3 Kyrkohandbokens provutgåva har mottagits av Kyrkokonferensen. Den bygger på Equmeniakyrkans vision, reviderad för sitt ändamål: En gudstjänst för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. Koinonia, gemenskap, är en röd tråd. Detta för att Gud själv är gemenskap och är vad vi som troende är kallade att vara, i gemenskap med varandra och med Gud som treenig. Vi vet att Jesus själv ber om enhet och gemenskap (Joh 17: 21). Provutgåvan har en längre inledning där gudstjänst i dess olika flöden presenteras. Intentioner anges, för att bidra till fördjupad glädje i firandet. Kyrkohandbokens provutgåva bygger på tre liturgiska nyansatser: 1) En teologisk tanke om gemenskap och delaktighet, där gudstjänsten skapar en liturgisk identitet genom dess utformning, igenkänningsfaktor och teologiska grund i ett gemensamt tänkande bland stora grupper av medarbetare och lekfolk som leder gudstjänst lokalt. 2) En konkretisering genom fyra flöden, som både knyter an till en bred ekumenisk tradition och svarar upp mot det sätt gudstjänst firades i Equmeniakyrkans församlingar runt år Gudstjänstförnyelsen bygger på en breddning av det tredje flödet, från Bordet till Delande. Härigenom kan en mängd senare uttryck, som vi vet förekommer i våra församlingar, rymmas och ge bredd samtidigt som det svarar upp mot lokala förväntningar och situationens krav. Genom att ge vart flöde en tydlig intention ges pedagogiska förutsättningar för mer målinriktad och tydligare gudstjänstförberedelse och gudstjänstledning. 3) Rörelsen i rummet, som en del av flödet Delandet, skapar en tydligare delaktighet och medverkan från hela den gudstjänstfirande församlingen. Det skapar dessutom förutsättningar utöver det verbala och inkluderar därigenom nya grupper i gudstjänstens lokala förnyelse. Det öppnar också för ett prövande förhållningssätt med potential till fortsatt förnyelse och växt. Kyrkohandboken syftar till att stärka igenkänning och bidra till förnyelse och fördjupad glädje i gudstjänstfirandet. Den finns som ett svar på frågan Hur ska vi prisa dig Gud?. Den bekräftar mångfalden i våra församlingar men tydliggör också det som konstituerar de olika gudstjänsterna av särskild anledning. Den ska vara tydlig i vad som behövs för att en viss gudstjänst ska bli den sortens gudstjänst. Den ska kunna svara på frågor som: Vad behövs för att ett dop ska vara ett dop? Detta för att enkäter i uppstarten av arbetet 2013 visade på detta behov. En kyrkohandbok i Equmeniakyrkan behöver kunna fungera i både det lilla och det stora sammanhanget och även vara till hjälp för de församlingar som inte har anställd pastor. En kyrkohandbok i Equmeniakyrkan är inte bindande på det sättet att den kräver ordagrann efterföljd. Den visar på olika alternativ där ett tredje alternativ i alla gudstjänster är helt fritt. Allt detta sagda kvarstår i reviderad kyrkohandbok. 3

4 FÖRÄNDRINGAR EFTER KYRKOHANDBOKENS PROVUTGÅVA Handbokskommittén har sedan mottagandet av provutgåvan följt dess reception. Det har dels skett genom en rad utbildningsinsatser som exempelvis i kurser på THS, i handboksutbildningar för bland annat medarbetare i samtliga regioner, dels genom samverkan med referensgrupper och olika aktörer. Hemsidan har också varit öppen för fortsatta kommentarer på Kyrkohandbok I allt detta har inkommit synpunkter av skilda slag vilka handbokskommittén har beaktat. Särskilt ett musikerdygn är värt att notera. Under ledning av Lena Wohlfeil har ett antal musiker och kreatörer tillsammans med ledamöter från kyrkohandbokskommittén gått igenom var musik och kreativa uttryck kan placeras i ordningarna. Denna grupp har också arbetat med sångvalsförslag för gudstjänster av särskild anledning. Dessa kommer att finnas i gudstjänstwebben, Handbokskommittén har också genom fört en omfattande kvalitetsrevision av den egna tidigare processen. Under våren 2018 är ett antal arbetsgrupper igång och arbetar. I dessa finns företrädare för handbokskommittén för att säkra kontinuitet. Samtliga regionala kyrkoledare är också delaktiga i detta arbete, samt andra som funnits med som referenspersoner eller bedöms ha särskild kompetens inom de områden de arbetar med. Dessa har som uppgift att beakta och ta ställning till inkomna synpunkter. Under våren 2018 vägs allt detta nu in i ett varsamt revisionsarbete med följande förändringar: 1) Musikens betydelse för gudstjänstförnyelsen har uppfattats som alltför otydlig. Till följd av detta förtydligas den i anvisningstexter och ordningar. I alla gudstjänster av särskild anledning anges förslag på var musik/sång/kreativa uttryck kan placeras. 2) En normalordning har införts för ordinarie huvudgudstjänst liknande dem som finns för gudstjänster av särskild anledning. Detta ska dock inte ses som normativt, utan som ett pedagogiskt exempel, liknande det som finns på gudstjänstwebben. 3) Ordningar för akter i den ordinarie huvudgudstjänsten, som till exempel barnvälsignelse och tacksägelse i samband med dödsfall, har förtydligats pedagogiskt. 4) En omprövning av de ordningar som ingår i provutgåvan har genomförts. Då dopförnyelse och dopbekräftelse har förväxlats, har dopbekräftelse behållits i den kommande Kyrkohandboken medan dopförnyelseordningar har lagts i gudstjänstwebben. Därutöver har några ordningar för gudstjänster i samband med särskilda samhällshändelser förändrats. 5) En särskild arbetsgrupp har arbetat med ordningar för olika typer av förbön: bön till frälsning, smörjande med olja och motsvarande. Detta utgör en ny grupp av ordningar. 6) Struktur och innehåll på Kyrkohandboken har reviderats. Nattvarden ska inte vara möjlig att uppfatta som en gudstjänst av särskild anledning utan som en del av ordinarie huvudgudstjänst. Rubriksättningen för grupper av gudstjänster av likartad anledning har setts över. 7) En allmän översyn görs, bruket av frid/fred, trosbekännelsen och treenighetsformeln. 8) Språket ses över, förenklas där det är möjligt, upprepningar ska undvikas och stringens i betydelsen konsistens säkras. Det ska inte vara möjligt att i samma gudstjänst ange olika saker som konstituerande exempelvis. 9) En extern redaktör kommer att språkligt bearbeta Kyrkohandboken inför publicering inför Kyrko konferensen ) Kyrkohandbokskommittén avslutar sitt arbete den och arbetet tas formellt över av Kyrkoledning och Kyrkostyrelse. 4

5 Revision gudstjänst, nattvard Sammanfattande, ej fullständig Om pastor som leder nattvard, stryk meningen om den närvarande pastorn. Om diakons uppgift vid bordet, behåll meningen om diakonens uppgift att tjäna vid bordet. Om de olika alternativens uppställning, behålla ordningen med tre alternativ under varje moment istället för förslaget att gå över till tre alternativa hela ordningar. Om beteckning för enklare gudstjänst, genomgående använda ordet andakt. Om flödesbeteckning före moment, ta bort flödesbeteckningen före varje enskilt moment och ange endast flödesbeteckningen när ett nytt flöde tar sin början. Om instiftelseorden, instiftelseorden används som proklamerande text, inte bön. Anvisningstext för nattvard, sammanföra de båda anvisningstexterna för nattvard (ss , 50 51) till en enda. Om nattvardsbön alternativ 2, använda den bön som finns i SMK 2003 (version A) som alternativ 2: Vi tackar dig, skapelsens Gud, som öppnar din hand och Syndens kollektiva karaktär, fasa in möjligheten att lyfta gemensam kollektiv synd och skuld. Om treenighetstanke i nattvardsordningen, använda ordningen med Fadern, Sonen och den heliga Anden konsekvent. Om reformatorisk tradition, ta bort termen reformatorisk. Om nådemedel och sakrament, omväxlande använda orden sakrament och nådemedel. Om anpassning till Svenska kyrkans ordning, säkerställa att ordning 2 överensstämmer med någon av Svenska kyrkans ordningar för gudstjänst och nattvard. Om exkludering och välsignelse i samband med nattvard, bejaka formulering i anvisningstext om någon ser sig inte kunna, så att det framgår att det är individens beslut, inte församlingens. Om färdiga ordningar, skriv fram tre färdiga varianter för nattvardsgudstjänst, för nattvardsandakt, för ungdomsgudstjänst samt för gudstjänst utan nattvard. Inledningstext, Texten Till nattvarden kommer vi inte för att vi måste utan för att vi får behålls. Beslutades att också ta fram alternativ. Konstituerande i nattvarden, olika nattvardsanvisningstexterna uppfattas motsägelsefulla med avseende på vad som ska anses vara konstituerande. Justeras. Anvisningstexter nattvard, slå samman sidorna in i sid 50ff. Ordningsfrågor nattvard, ordningsfrågor för nattvard publiceras via Ekumenisk ordning, en ordning ska kunna fungera i gudstjänst med Svenska kyrkan, så att till exempel en trosbekännelse finns med. 5

6 Gudstjänster av särskild anledning sammanfattande, ej fullständig, alla grupper har inte rapporterat in justeringar ännu DOP, BARNVÄLSIGNELSE, HÄLSANDE AV NYA MEDLEMMAR Ordningsföljder akter blir Barnvälsignelse, Dop på föräldrars, Dop på egen, Välkomnande Barnvälsignelsetext, förslag på ny anvisningstext till sid 69: Barnvälsignelse är en gudstjänst som betonar glädje. Beslutade styrka meningen som börjar med: I baptistisk tradition DOP OCH DOPBEKRÄFTELSE Doptext, Matt 28:18 20 skall alltid vara med vid dop. Apostoliska trosbekännelsen, skall alltid vara med vid dop. Beskrivning av dopets innebörd, konsekvent beskriva dopet som dopet in i Kristus. Olika alternativ för dopet. Synpunkter har framkommit på att alternativ 1 och alternativ 2 ligger väldigt nära varandra. Beslutades att genomgående behålla både en symbolisk och en sakramental dopsyn i anvisningstext och ordningar. Doptext, beslutades att Gal 3:26 28 finns med som fast läsning. Aronitisk välsignelse skall vara obligatorisk vid dop. Bön om den heliga Ande viktig att ha med vid dopet. Anvisningstext om tro och bekännelse. Anvisningstexten för dop skall rymma möjlighet till egen bekännelse. Dopordningen skall dock ses som ett dop, men med två olika former. Riktlinjer för dop av omyndig. Noterades att diskussioner har kommit upp vid dop av omyndig. En aspekt kan vara religionsfrihet i konflikt med föräldrars önskan. Detta kan nästan ses som en fråga att lyfta till Sveriges Kristna Råd. Beslutades att se riktlinjer i frågan som viktigt. Frågan om dopet och katolska och ortodoxa tolkningar. Noterades att frågan om dop och erkännande av katoliker och ortodoxa ligger utanför kommitténs ansvar. Pastorala råd och anvisningar behövs förtydligas utifrån diskussioner om dop och initiation. Dopbekräftelse. Beslutades att reducera antalet möjliga bibeltexter i samband med dopbekräftelsen. Dopförnyelsen är sedan tidigare borttagen. HÄLSANDE AV NYA MEDLEMMAR Riktlinjer för samtal vid välkomnande av nya medlemmar. Noterades att riktlinjer för samtal i samband med välkomnande av nya medlemmar är en prioriterad fråga, särskilt när det gäller konvertiter. Medlemskapets giltighet. Beslutades förorda att medlemskapet träder i kraft i samband med samtal om medlemskap med församlingens föreståndare, inte vid själva välkomnandet. 6

7 Riktlinjer för utträde. Noterades också behovet av att författa riktlinjer vid utträde ur församlingen. Behövs föras till frågan om pastorala råd och anvisningar. Alternativ för bekännelse vid medlemshälsning. Beslutades att presentera olika ordningar utifrån olika förhållningssätt till bekännelsefrågan. Det ska finnas alternativ där tro bekänns i samband med välkomnande. Olika alternativ till frågan om medlemskap och dop. Beslutades att presentera olika ordningar utifrån olika förhållningssätt till frågan om medlemskap och dop. VIGSEL En vigselordning kvarstår, med alternativ. Meningarna om att viga människor av samma kön stryks. Texten avslutas med Den kristna kyrkan bestämmer var, när, hur och med vem gudstjänst firas. Anvisningstexter kontrolleras noga så att det som är konstituerande blir konsekvent och tydligt. Negationer undviks, texten skrivs om mer positivt. Löfte eller viljeyttring, vigselparet uttrycker viljeyttring. Svensk lag talar om förklaring och tillkännagivande. Vid några tillfällen nämns ändå ordet löfte i böner och texter. Vigseltal före eller efter vigselakt, frågan om vigseltalets vara före eller efter vigselakten har diskuterats. Föreslås nu ligga före med angivet alternativ att ha det efter akten, då med endast tydningsord före akten. Upprepningar i texten, tas bort, kortas ner. KONFIRMATION Ny anvisningstext som följer Konfirmationstiden är en inbjudan till unga och äldre att lära om kristen tro och livet som människa i kyrka och samhälle; att växa i kunskap och erfarenhet samt att få möjlighet att själv ta ställning till tro, dop, nattvard och medlemskap. Barn och unga tillhör Gud. I en viktig tid i en ung människas liv vill vi genom konfirmationsläsning och konfirmationsgudstjänst bekräfta det konfirmanden lärt sig, erfarit, utvecklats genom och kommit fram till. Konfirmationsläsningen är en process som avslutas med konfirmationsgudstjänst. Denna konstitueras av förbön för konfirmanderna och sändning till fortsatt livsväg med Gud och i församlingens omsorg. Den lokala församlingen har ansvar för att konfirmation erbjuds. Då konfirmationsläsningen sker tillsammans med andra församlingar, ekumeniskt eller genom att anordna läger bör samråd ske med den enskilde konfirmandens församling. Om det blir aktuellt med dop är detta extra viktigt. Konfirmationsgudstjänst och dop bör så långt som möjligt hållas i den lokala församlingen där konfirmation och dop antecknas. Konfirmationen berör konfirmander, föräldrar, anhöriga och församling. I samband med konfirmationsgudstjänsten är det lämpligt att dela ut intyg till konfirmanderna 7

8 BIKT Ny bakgrundstext om bikten; historiebeskrivning, begrepp och argument. En del läggs in i den befintliga ingresstexten i handboken och en förs till den digitala delen. I Anvisningar föreslås en del ändringar i innehåll, ordval och formuleringar. Under Ordning justering av inledningen och nytt förslag på bön i alternativ 3 om den som biktar sig. MEDARBETARGUDSTJÄNSTER Generellt en inkonsekvens i att all textläsning i flödet står under Samling och inte under Ordet Mottagande av diakoner och pastorer från annat kyrkosamfund, s 226: Här har vi förslag på bearbetning av texten i Avisningar och i tal till dem som ska mottagas Installation av diakon och pastorer, s 234: Här vill vi bl.a. bearbeta texten, så att det inte uppfattas som en ny ordination Avskiljning till särskilda uppdrag, s250 Här vill föreslå att både kyrkoledare, missionärer och evangelister ska rymmas. 8

9

10