Utvärdering av ämnet specialidrott. Magnus Ferry och Eva Olofsson. September Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Umeå

Transkript

1 Utvärdering av ämnet specialidrott Magnus Ferry och Eva Olofsson September 2009 Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Umeå

2 2

3 Innehåll Uppdraget 4 Bakgrund 4 Utvärderingsperspektiv 5 Syfte och frågeställningar 6 Metod 6 Skolornas organisation av ämnet specialidrott 8 Sammanfattning 20 Elevernas erfarenheter 22 Beskrivning av undersökningsgruppen 22 Elevernas bakgrund 24 Elevernas uppfattningar om organisation av undervisningen 29 Elevernas uppfattningar om undervisningens innehåll 31 Elevernas uppfattningar om undervisningen som helhet 34 Elevernas uppfattningar om undervisningens genomförande 39 Elevernas uppfattningar om lärandet i ämnet 40 Elevernas uppfattningar om bedömning och betygsättning 45 Lärarnas erfarenheter 50 Beskrivning av undersökningsgruppen 50 Lärarnas bakgrund 52 Lärarnas anställning 54 Undervisningens organisation 56 Undervisningens innehåll och genomförande 59 Lärarnas uppfattningar om ämnets mål och elevernas lärande 63 Lärarnas bedömning och betygsättning 67 Lärarnas erfarenhet av undervisningen som helhet 69 Slutsatser 73 Referenser 79 Bilagor 1-7 3

4 Uppdraget Den här rapporten baseras på en utvärdering av ämnet specialidrott (SCI) i gymnasieskolan som utförts vid pedagogiska institutionen vid Umeå universitet på uppdrag av Skolverket. Utvärderingen ska, enligt uppdragsgivaren, utgöra underlag för framskrivningen av reviderade kursplaner i ämnet specialidrott inför den nya gymnasiereformen Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. Bakgrund Ämnet specialidrott har funnits i den svenska gymnasieskolan sedan läsåret 1977/78 (Uebel, 2006). Ända fram till 1994/95 var ämnet specialidrott möjligt att studera endast för ett begränsat antal elever, nämligen de som var antagna till riksidrottsgymnasierna (RIG) (Riksidrottsförbundet, 2009). Idag kan alla gymnasieskolor, såväl de kommunala som fristående, erbjuda kurser i specialidrott till sina elever. Ibland är dessa kurser inordnade i specialutformade program ofta under benämningen Idrottsprogram ibland är de en del av skolans kursutbud inom ramen för elevens individuella val. Det har medfört att specialidrott idag är ett ämne för långt fler elever än de 1300 elever som formellt är antagna till RIG. I utvärderingen försöker vi få en bild av utbredningen av ämnet samt hur kurserna i specialidrott kan vara organiserade. Bakgrunden till denna förändring är 1990-talets decentraliserings-, valfrihets-, och friskolereformer som delvis förändrat gymnasieskolornas möjligheter till att bedriva idrottsutbildning. Den ökade valfriheten har inneburit ett brott med det tidigare regel- och detaljstyrda linjegymnasiet. I linjegymnasiet konkurrerade eleverna med sina betyg om ett bestämt antal platser. I dagens gymnasieutbildning konkurrerar gymnasieskolorna om ett okänt antal elever (Lund, 2007). Det har skapat en kamp om eleverna där skolorna med olika metoder försöker locka till sig elever för att bl.a. säkerställa skolans ekonomi. Idrottsprofilering har kommit att utgöra ett betydande inslag i denna konkurrenssituation bland både grund- och gymnasieskolor (Olofsson, 2008). Idrottsrörelsen har lång erfarenhet av samverkan med skolan och med de nya reformerna har skolornas, specialidrottsförbundens och idrottsföreningarnas möjligheter till lokal utbildningsplanering väsentligt utvidgats (Olofsson, 2007). Trots det formellt inkorrekta benämner skolorna ofta sina verksamheter idrottsgymnasium men också benämningar som elitidrottsgymnasium, idrottsklass och idrottsprofil är vanliga. På många orter har också snabbt utvecklats lokalt utformade idrottsprogram. I varierande grad av samarbete med idrottsrörelsens nationella, regionala och lokala organisationer har också s.k. regionala och lokala idrottsgymnasier etablerats (Eriksson, 2002). Vissa av de större specialidrottsförbunden licensierar dessa varianter av idrottsgymnasier, efter ansökan från skolorna. Det centrala inslaget i alla dessa olika varianter av idrottsutbildningar i gymnasieskolan är ämnet specialidrott. Kursplaner i specialidrott Det finns idag nationella kursplaner för specialidrott A respektive B (bilaga 2-3). Undervisning kan också ges i specialidrott C och D. Idrottsrörelsen både Riksidrottsförbundet (RF) och vissa specialidrottsförbund (SF) har utarbetat förslag till sådana kursplaner som används på vissa skolor (bilaga 4-5). Vissa skolor har utarbetat egna kursplaner för specialidrott C och D. Oavsett vem som utarbetat C och D kursplanerna är dessa kursplaner alltid lokalt fastställda. Ämnets syfte är: ns utbildning i specialidrott syftar till att fördjupa och vidga elevernas kunskaper om människan i fysisk aktivitet med särskild tonvikt på kunskaper i specialidrotter. Ämnet syftar också till att utveckla såväl den idrottsliga talangen som uppgiften att vara idrottsledare. Dessutom syftar ämnet till att fördjupa elevernas kunskaper i träningslära (bilaga 1). 4

5 I dagligt tal brukar företrädare både för idrottsrörelsen och Skolverket beskriva ämnesinnehållet för alla SCI-kurser fyrdelat: Idrottslig förmåga Träningslära Idrottsledarskap Pedagogik/psykologi I vår utvärdering har vi lagt till ytterligare en del, nämligen kost- och näringsfrågor, vilket motiveras dels av målen i kursplanerna dels av undervisningspraxis. Utvärderingsperspektiv Utvärdering av utbildning på olika nivåer har en lång tradition i Sverige. Ansatser och metoder har varierat över tid, mellan olika utbildningsformer, mellan olika utvärderare/forskare och inte minst med avseende på syfte med utvärderingarna. Enligt statsvetaren Evert Vedung har den entydighet som funnits inom utvärderingsområdet ersatts med en mångfald (Franke & Nitzler, 2008). Från pedagoger har framförts kritik mot att resultatmätning tilldelats alltför stor tyngd vid utvärdering av utbildning i förhållande till kunskaper om undervisningens ramar och process (Karlsson Vestman & Andersson, 2007). Som inledningsvis nämnts utförs föreliggande utvärdering med syftet att få underlag för utarbetandet av nya kursplaner i ämnet specialidrott. Utvärderingsexperten Ove Karlsson (1999) menar att utvärderingens uppgift inte enbart är att beskriva, kartlägga eller mäta utan att en strävan också bör vara att gå djupare och ifrågasätta det som tas för givet och hålls som självklart. I den här presenterade utvärderingen av ämnet specialidrott har vi framför allt inspirerats av pedagogen och utvärderingsforskaren Sigbrit Franke och hennes doktoranders och arbete och den ansats Franke benämner förklaringsinriktad. Franke menar, liksom Karlsson, att det är viktigt att inte bara beskriva skeenden och resultat utan att även söka förstå och förklara varför det blivit som det blivit (Franke & Nitzler, a.a. s 38). Den förklaringsinriktade ansatsen bygger på ett antal påbud där vi framför allt här tagit fasta på påbudet att utvärderaren måste informera sig om samtliga tre komponenter: förutsättningar, process och resultat. Franke & Nietzler (2008) utvecklar detta påbud: Hur en utbildning styrs och begränsas av rådande förutsättningar eller villkor ska belysas. I utvärderingen relateras data och kunskap om processen till de förutsättningar som gäller. Genom att analysera förutsättningar, process och resultat i förhållande till varandra får utvärderaren kunskap om vad som behöver förändras och uppslag till vilka åtgärder som kan och bör vidtas på olika beslutsnivåer. (s 39). I föreliggande utvärderingsstudie har vi därför samlat information om alla de tre nämnda komponenterna förutsättningar, process och resultat - och analyserat dessa i förhållande till varandra. Vi har däremot inte lagt så stor tyngd vid att föreslå vilka åtgärder i detta fall vilka förändringar i kursplanerna som bör vidtas. Det ser vi snarast som en uppgift för vår uppdragsgivare. Utvärderingen har genomförts i form av fallstudier på ett urval av skolor. Den amerikanske forskaren Yin (1994) är en av de mest refererade forskarna när det gäller fallstudier. Han menar att fallstudier är särskilt lämpliga när hur- och varför-frågor ställs, liksom när gränserna mellan det fenomen man studerar och kontext är otydliga och när en utgångspunkt för studierna är att de kontextuella villkoren är av betydelse för det fenomen man studerar. Utbildningsforskaren Stake (2008) motiverar val av flera olika fall, vilket vi tillämpar i föreliggande utvärderingsstudie, i fallstudier med They are chosen because it is believed that understanding them will lead to better understanding, and perhaps better theorizing, about a still larger collection of cases (Stake, s 446). Här tillämpar vi en enkel modell för fallstudier, vilket bl.a. innebär att de individuella fallen inte presenteras i den slutliga analysen (Yin, s 137). 5

6 Syfte och frågeställningar Med huvudsyftet att utvärdera ämnet specialidrott i förhållande till kursplanerna försöker vi i denna utvärdering besvara följande frågor: Vilka är förutsättningarna för SCI-undervisningen? Vilket innehåll har SCI-undervisningen och hur genomförs den? Hur ser måluppfyllelsen ut? Hur sker examination och betygsättning? Metod Urval Utvärderingen baseras på data från fem RIG och fem gymnasieskolor. Det finns idag begränsade uppgifter på nationell nivå om omfattningen av ämnet specialidrott. Uppgifter om hur många elever som studerar ämnet finns inte. Uppgifter saknas också om eventuella variationer med avseende på geografi, skolstorlek, kommunstorlek, elevrekrytering, kommunal eller friskola osv. Bäst kartlagt är ämnet på riksidrottsgymnasierna. De finns på 50 orter i samarbete med 36 olika specialidrottsförbund och med totalt ca 1300 elever som studerar ämnet. När vi inledde utvärderingsarbetet informerades vi från olika håll om att kanske elever därutöver studerar ämnet antingen inom specialutformade program eller som individuellt val. Det har inte varit möjligt inom ramen för den här aktuella utvärderingsstudien att genomföra en sådan kartläggning, som skulle ha utgjort bästa grund för urvalet av skolor. Ambitionen i urvalet har varit att söka fånga variationen och mångfalden, trots avsaknaden av nationella uppgifter. Detta har gjorts i ett första steg genom två skilda urval. Urval I utgörs av RIG och urval II av skolor som erbjuder specialutformade program och kurser i specialidrott. Urval I motiveras av ämnets historia som det centrala utbildningsinslaget i RIG-verksamheten samt att av eleverna och lärarna/tränarna har erfarenhet av såväl de nationella kursplanerna i SCI A-B som av lokalt antagna kursplaner i SCI C-D. Urvalet gjordes så att både lagbollsporter och individuella idrotter blev representerade då vi antog att undervisningen i SCI skiljer sig en del åt mellan dessa. Urvalet gjordes i samråd med Riksidrottsförbundet. Urval II har nationell geografisk spridning som urvalsgrund. Det motiveras av uppdragets syfte att ge underlag för revision av de nationella kursplanerna i ämnet. Idrottspedagogisk forskning har också visat att svenska ungdomars idrottsvanor varierar just med avseende på geografisk hemvist (Larsson, 2008). Urvalet av skolor gjordes vidare så att skolor med relativt många elever som studerar ämnet togs med i studien. Därmed torde variationen med avseende på val av idrottsgren (som i sin tur hänger samman med social bakgrund) ha fångats. Urvalet bygger vidare på antagandet att skolor som erbjuder specialidrott ofta också profilerar sig som idrottsskolor och att det är den vanligast förekommande inramningen för ämnet, dvs. det är med sådana ramar och förutsättningar som kursplanerna i specialidrott oftast förekommer utanför RIG-verksamheten. Tanken var att urval II skulle omfatta skolor med erfarenhet av kursplanerna SCI A-B, men utvärderingen visar att även elever utanför RIG har möjlighet att studera SCI C och ibland också SCI D. Sålunda kom både urval I och II att omfatta skolor och lärare och elever med erfarenhet av, i varierande grad, alla kursplaner i SCI, dvs. A - D kurserna. Datainsamling Organisation av kurser i specialidrott Datainsamlingen inleddes med att insamling av information om organisation av kurserna i specialidrott det som vi betraktar som viktiga delar av ramar och förutsättningar - från respektive skola. Denna empiri har samlats in genom dels samtal med skolledning, ämnesansvariga och lärare dels skolornas skriftliga dokument och webbsidor, dels samtal 6

7 med ansvariga och dokument från berörda specialförbund och RF. Samtliga fem skolor i urval II har besökts. Inför varje besök gjorde vi en sammanställning över skolans utbildning inom specialidrott, baserad på respektive skolas egen webb-information. Den sammanställningen översändes i förväg till skolorna och fungerade som utgångspunkt för diskussionerna på plats. Sammanställningen utgick från utbudet av utbildning och idrott, undervisningens organisation, betygsättning och antagning av elever. Under besöken diskuterades områdena, besöktes undervisningslokaler och bestämdes de praktiska detaljerna kring elev- och lärarenkäterna. Information om respektive RIG är betydligt mer dokumenterad. Dessa har därför inte besökts utan där bygger informationen på den omfattande skriftliga dokumentationen, som t.ex. verksamhetsplaner, utvärderingsrapporter och resultat av elev- och lärarenkäter samt personliga kontakter via mail och telefon med skolledning, ämnesansvariga och lärare. Elevernas erfarenheter I andra steget genomfördes undersökningar med hjälp av elektroniska enkäter till utvalda elever vid skolorna. Som verktyg för enkäterna har programmet LimeSurvey använts. Eleverna har fått ta del av enkäterna antingen genom att de fått den tillskickade av vår kontaktperson på skolorna eller direkt från oss med e-post. I urval I har samtliga elever fått möjlighet att svara på enkäterna. I urval II har, för att på bästa sätt belysa variationen av undervisningen, de elever som läst mest specialidrott inom de olika varianterna på skolorna valts ut. Elevenkäten (bilaga 6), är indelad i fem områden som behandlar undervisningen i specialidrott ur olika perspektiv bakgrundsfrågor, förutsättningar för undervisningen, ämnets innehåll och genomförande, måluppfyllelse och bedömning och övrigt. För att möjligöra jämförelser med tidigare studier om idrottsundervisning har vissa frågor lånats från SIH undersökningen 2001 (Engström, 2004), den nationella utvärderingen av idrott och hälsa 2003 i grundskolan (Skolverket, 2004) samt Lund & Olofsson (2009). De flesta frågorna har färdiga svarsalternativ eller svarsalternativ på en skala med ytterligheterna angivna. Även öppna frågor har förekommit. Den statistiska bearbetningen av materialet har skett med hjälp av Microsoft Office Excel 2007 och SPSS ver För hypotesprövningar av skillnader mellan grupper har chi-2 test, Mann-Whitneys U-test och Kruskal-Wallis test använts, med en vald signifikansnivå på 95% (p<0.05). Lärarnas erfarenheter I det tredje steget genomfördes undersökningar med hjälp av elektroniska enkäter till samtliga som undervisade i specialidrott på skolorna (bilaga 7). Informanterna har fått enkäterna via kontaktpersonen på skolorna eller genom mail direkt från oss. Lärarenkäten är uppbyggd och analyserad på samma sätt som elevenkäten, med tillägget att några frågor också ställts till de lärare som undervisar i både SCI och idrott och hälsa. Betygsanalys Som ett komplement till insamlade data har vi analyserat relevanta delar av den nationella betygsstatistiken över de gymnasieelever, som gick ut gymnasiet våren 2007 (Skolverket, 2008). Statistiken innehåller bakgrundsfaktorer, utbildningsfaktorer och betygsinformation för samtliga kärnämnen och specialidrottskurser. Av den nationella statistiken kan utläsas att elever som våren 2007 lämnade gymnasieskolan erhållit betyg i SCI A, vilket motsvarar ungefär 11% av alla gymnasieelever. 36% av dessa var flickor. För SCI B är motsvarande siffra 6685 elever, d.v.s. 6% av eleverna, varav 34% flickor. Då C- och D-kurserna i specialidrott är lokala finns inga centrala kurskoder, vilket medför att det inte direkt går att utläsa hur många som läser kurserna, men minst 3000 elever ytterligare läser någon form av kurs i specialidrott. 7

8 Tabell 1 Översikt över urval och datainsamling Urval I: RIG Urval II: Specialutformade program, individuella val Urvalsgrund: idrotter Urvalsgrund: skolor Friidrott: Umeå Celsiusskolan: Uppsala Ishockey: Västerås Dragonskolan: Umeå Orientering: Eksjö Katrinelundsgymnasiet: Göteborg: Skidor: Järpen ProCivitas Privata Idrottsgymnasium: Malmö Volleyboll: Falköping Sandagymnasiet: Jönköping Datainsamling Samtal med skolledning, ämnesansvariga, lärare Dokument, utvärderingsrapporter, verksamhetsplaner och webbsidor Lärarenkät Elevenkät Datainsamling Personliga besök och samtal med skolledning, ämnesansvariga, lärare Dokument och webbsidor Lärarenkät Elevenkät Skolornas organisation av ämnet specialidrott Friidrott, Umeå Allmänt Inom friidrott finns sju RIG. RIG i Umeå är förlagt till Dragonskolan som har ungefär 2000 elever och 350 i personal. Vi skolan finns flertalet nationella program och specialutformade idrottsprogram med basen i SP, NV och BF. Skolan strävar efter att RIG-eleverna i största möjliga utsträckning ska läsa vid något av idrottsprogrammen. I skolans absoluta närhet ligger en av landets bästa inomhushallar för friidrott med tillhörande ytor för styrketräning. För träning utomhus finns en utomhusanläggning på gång- och cykelavstånd från skolan. Organisering av undervisningen Eleverna läser SCI A- D där D-kursen läses som utökad studiegång. SCI A läses under åk 1, SCI B ht åk 2, SCI C vt åk 2 ht åk 3, SCI D ht åk 3 vt åk 3. Vid skolan är fem tränare anställda med olika grenar som specialitet. Specialidrotten består av två delar, en allmän och en grenspecifik. Undervisningen i den allmänna delen genomförs av skolans lärare i idrott och hälsa gemensamt för alla elever på de tre idrottsprogrammen. Den grenspecifika undervisningen ges av friidrottstränarna. Träningen bedrivs dagtid antingen direkt på morgonen eller som avslutning på dagen. Alla friidrottens grenar är möjliga att träna på skolan. Styrdokument och betygsättning För SCI A och B gäller de nationella kursplanerna och betygskriterierna. Friidrottsförbundet har tagit fram kursplaner och betygskriterier för SCI C och D. Dessa bygger inte på de av RF rekommenderade eller de som i övrigt finns på skolan för andra elever som studerar SCI C-D. Dessa kursplaner är kortfattat formulerade och skillnaderna mellan kurserna är små med avseende på både mål och betygskriterier. Skolan har skriftligt förtydligat vem som ansvarar för vilket innehåll och vem som skall bedöma respektive kriterier. Lokala betygskriterier finns som behandlar inställning, taktik, teknik, ledarskap och teori. När det gäller den praktiska färdigheten i friidrott har SF:et tagit fram resultatnivåer, uppdelat på kön, för de olika kurserna och grenarna. 8

9 Övrigt Det finns ett elevhem för de elever som inte kommer från orten. Mellanmål serveras alla dagar till eleverna. Det finns ett avtal med en idrottsmedicinsk klinik för medicinsk support för eleverna. Samarbete sker med Friidrottens prestationscenter (FPC) på universitetsnivå. En av tränarna har del av sin anställning där. Ishockey, Västerås Allmänt Det finns två RIG i ishockey för pojkar - ett i Västerås och ett i Örnsköldsvik. Utöver RIGverksamheten finns även 13 elithockeygymnasium spridda över landet. RIG i Västerås finns vid Wenströmska gymnasiet, som har 1750 elever och ca 200 i personal. Vid Wenströmska gymnasiet finns ett flertal program, både yrkesinriktade och studieförberedande, varav ett är ett idrottsprogram. Idrottsprogrammets första år är gemensamt för alla idrottselever och till årskurs två väljs sedan en inriktning mot NV, SP eller en blandning av dessa. Inom ramen för Idrottsprogrammet ingår specialidrott A och B samt de lokala kurserna idrottsmedicin, idrottspsykologi, idrottsledarskap och idrott, människa och samhälle. RIG-eleverna kan läsa alla program som erbjuds i Västerås kommun förutom estetprogrammet och frisörprogrammet, även de som finns på andra gymnasieskolor än Wenströmska gymnasiet. Organisering av undervisningen Eleverna läser SCI A C, där C-kursen väljs som individuellt val. Kurserna är utlagda så att A kursen går under åk 1 och 2 och B och C kurserna ges parallellt under åk 3. Skolan följer det av SF:et lagda förslaget på hur tidsfördelningen mellan teori och praktik skall vara samt hur mycket tid som kan läggas på de olika teoriinslagen. Träningen är utlagd på två förmiddagspass per vecka med olika tider för varje årskurs. Huvuddelen av undervisningen ges av tränarna, men viss undervisning ges av skolans lärare i idrott och hälsa. Ishockeyförbundet har tagit fram färdigt undervisningsmaterial som tränarna kan använda sig av för både det teoretiska och det praktiska innehållet. Styrdokument och betygsättning Skolan följer de kursplaner och betygskriterier som Ishockeyförbundet har tagit fram för SCI A och B. Målen är de nationella med en del tillägg och anpassningar till ishockey. I A kursen ingår t.ex. mediaträning och i B-kursen finns tränar- och domarskapet inskrivet. Specialidrott C utgår kursplanen från den av RF rekommenderade, med undantag av att målet om ledar-/ och tränarkarriär har strukits och mål som rör mentala processer och att sköta skolan och idrottskarriären har lagts till. För SCI A och B har vissa tillägg också gjorts i betygskriterierna, vilka handlar om ambition och teknisk/taktisk skicklighet samt för de högre betygen fysisk status, teoretiska kunskaper och intensitet. SF:et har även tagit fram fysiologiska tester och lämpliga testresultat som ska användas för att bedöma elevernas fysiska status på respektive kurser. Betygskriterierna för SCI C utgår från RF:s rekommenderade med undantaget att kriterierna om ledarskap, kön och att vara föredöme strukits och istället har kriterier om att ansvarstagande för skola idrott och kostens betydelse lagts till. Övrigt Det finns även ett lokalt intag av ishockeyelever och eleverna läser ihop med RIG eleverna. Det har även startats ett flickhockeygymnasium i Västerås. Eleverna får hjälp att hitta boende i närheten av skolan och idrottshall och de serveras middag av skolan. Det finns ett nära samarbete mellan RIG och VIK Västerås HK. Orientering, Eksjö Allmänt Inom orientering finns två RIG- det ena i Eksjö och det andra i Sandviken. RIG Eksjö är förlagt till Eksjö Gymnasium som är ett samlingsnamn för de tre gymnasieskolorna på orten. Ungefär 700 elever och 140 i personal finns inom kommunens gymnasieskoleverksamhet. RIG-eleverna kan välja mellan nio nationella program. Vid Eksjö gymnasium finns också ett 9

10 regionalt idrottsgymnasium i orientering och en idrottsprofil som går att kombinera med alla program. I skolans närområde finns tillgång till elljusspår, idrottshall, ishall, simhall, gym och goda förutsättningar för orientering. Organisering av undervisningen Eleverna läser SCI A D inom ramen för det individuella valet och med ett lokalt tillägg. SCI A läses under årskurs 1, SCI B årskurs 1 2, SCI C årskurs 2 3 och SCI D årskurs 3. Enstaka elever väljer att förlänga sina studier med ett fjärde år. Den grenspecifika undervisningen ges av tre tränare. Övrig undervisning ges delvis samlat för alla skolans elever som studerar SCI. Schemat anpassas för RIG-eleverna så att utrymme för träning ges. Totalt schemaläggs 5 timmar i veckan för elevernas träning, oftast som avslutning på skoldagen men minst ett morgonpass erbjuds. Undervisningen sker årskursvis. Speciellt stöd erbjuds eleverna så att de trots frånvaro pga. exempelvis tävlingar och läger kan klara studierna. Tränarutbildning steg 1 och 2 ingår som en del av utbildningen. Styrdokument och betygsättning När det gäller specialidrott A och B utgår skolan har från de nationella kursplanerna. De förändringar som gjorts är främst anpassningar till orientering men vissa delar har helt tagits bort. På A kursen har det etiska perspektivet strukits och på B kursen har ledarskapet och det etiska -, individuella - och samhällsperspektivet strukits. Skolan har på kurserna konkretiserat vilket innehåll som tas upp och hänvisar till vilka olika läroböcker som behandlar innehållet. Kursplanerna för SCI C och D bygger på de av RF rekommenderare, med vissa tillägg på som behandlar ledarskapet och banläggning. De nationella betygskriterierna på A- och B-kurserna har grenanpassats med orienteringstermer och utöver detta har tillagts några lokala kriterier som närvaro, träningsdagbok, resultat på skriftliga prov och att uppgifter skall vara inlämnade i tid. För de högre betygen krävs en högre kvalitet av eleverna på lektioner och träning, träningsdagboken, ledarskapet samt inlämningsuppgifter. Några kriterier har tagits bort från de nationella. På A-kursen har de etiska kriterierna tagits bort, på B-kursens G nivå samhälls- och könsperspektivet, på VGnivån etik-, moral- och ledarskapskriteriet samt på MVG-nivån idrottspsykologi, etik-, kultur- och samhällsperspektivet. Betygskriterierna för SCI C och D följer de av RF rekommenderade med tillägg som rör banläggning, träning vid sjukdomar och borttagna kriterier på D kursen om ledarskapet på G-nivån. Övrigt Det finns ett elevhem som eleverna kan bo på, i hyran ingår då helpension. På elevhemmet finns personal tillgänglig dygnet runt. Varje år får eleverna genomgå fysiologiska tester på Bosön. Skolan har läkare och sjukgymnast knutna till skolan med mottagning en gång varannan vecka. Vid akut skada kan vård fås direkt. Skidor, Åre Allmänt Inom skidor finns sex RIG spridda över landet med olika greninriktning. Skidgymnasiet i Järpen är inriktat mot alpint, freestyle och längdskidor. Verksamheten är förlagd till Åre som har ca 460 elever och 80 i personal. På skolan finns sju nationella program samt något lokalt utformat program. På skolan eller i dess närområde ligger hallar med möjlighet till skridsko, trampolin, löpning, simning och styrketräning. För utomhusträning finns tillgång till längdspår och vattenhopp i skolans närhet samt inom km möjlighet till utförsåkning. Organisering av undervisningen Alla elever läser A D-kurserna och nästan alla förlänger sina studier med ett fjärde år. Eleverna läser kurserna SCI A under åk 1, SCI B under åk 2 och SCI C under åk 3 samt SCI D åk 4. Ämnena idrott och hälsa och specialidrott är hopslagna så att en gemensam timpott skapats för att kunna förlägga träningar till längre pass och koncentrera undervisningen. Träningen sker dagtid under fyra halvdagar i veckan. Eleverna erbjuds ett flexibelt schema 10

11 och en individuell studieplan och det förekommer periodisering av studier och träning. Detta innebär att eleverna intensivstuderar de teoretiska ämnena under perioder när träning och tävling inte bedrivs på snö. Skolan har planer på att erbjuda eleverna sommarskola för att underlätta studierna som annars riskerar bli släpande. Planen är att det varje vecka skall vara gemensamma träffar på skolan för tränare och lärare där elevernas situation och resultat diskuteras. Skolan har elva tränare anställda med specialitet inom de olika disciplinerna. Alla elever erbjuds en ledarutbildning steg 3 eller motsvarande. Styrdokument och betygsättning Kursplanerna för SCI A och B följer de nationella fastställda med några tillägg som handlar om skötsel av utrustning, träningsdagbok och fysiologiska krav. Dessa tillägg finns sedan även med på C-kursen. Kursplanen för SCI C bygger på den av RF föreslagna, men har kvar några mål från tidigare kurserna så som idrottspsykologi, dopingkunskap och mål som handlar om sponsring. Kursplanen för SCI D följer den av RF föreslagna. Betygskriterierna för SCI A och B är de nationella, men har även kriterier kopplade till skötsel av utrustning, träningsdagbok och fysiologiska krav. I betygskriterierna för SCI C finns utöver de av RF föreslagna en rad kriterier som är fördjupningar av tidigare kursers kriterier och kriterier om sponsring, skötsel av utrustning, träningsdagbok och fysiologiska krav. Exempel på fördjupade kriterier finns inom kostkunskap, idrottspsykologi, behandling av idrottsskador, dopingregler, etiskt perspektiv på idrottande samt kvinnligt och manligt idrottsutövande. Kriterierna för D-kursen följer de föreslagna med i huvudsak samma tillägg som tidigare. Övrigt Skolan har som målsättning att eleverna under årskurs ett skall bo på skolans elevhem då man där kan erbjuda vuxenstöd och kan underlätta flytten till en ny miljö. Skolans elevhem erbjuder helpension under veckodagarna. Det finns läkare knuten till verksamheten och skolan har en anställd sjukgymnast med mottagning en dag per vecka. Volleyboll, Falköping Allmänt RIG i volleyboll finns i Falköping på Ållebergsgymnasiet, som har ungefär 1240 elever och ca i 190 personal. Volleybollgymnasiet är en del av Volleybollförbundets Riksträningscentrum (RTC). Vid skolan finns 13 nationella program, som RIG-eleverna kan välja mellan. På skolan finns möjlighet att läsa de olika programmen med idrottsprofil inom ramen för det individuella valet och det finns även några valbara kurser med idrottsinslag exempelvis massage. I skolans närområde finns badhus, sporthall, ishall och utomhusytor för idrott. Organisering av undervisningen Eleverna läser specialidrott A D, där D kursen läses som utökat program. A-kursen går under åk 1 och 2 och sedan löper B D kursen parallellt under årskurs 3. Den praktiska undervisningen sker könsuppdelad med olika tränare för pojkar och flickor. Teoriundervisningen är ibland gemensam för pojkar och flickor och ibland uppdelad. Träningen bedrivs fem dagar i veckan i ungefär tre timmar per dag. Styrdokument och betygsättning A- och B-kursplanerna är de nationella med vissa ord utbytta för att anpassas till Volleyboll. För C- och D-kurserna har skolan i utgått från de av RF rekommenderade kursplanerna, med undantag av att målet om elitkarriär på D-kursplanen har strukits. Kursernas läses flexibelt vilket innebär att eleverna i sin egen takt får ta till sig och uppnå de olika praktiska och teoretiska delarna och kraven. Betygskriterierna på A- och B-kurserna är de nationella med hänvisningar till volleybolltermer. För de båda kursen har man lagt till ett teknik/taktikkriterium på de olika betygsnivåerna. För B-kursen har man tagit bort samhälls- och könsperspektivet på G-nivån. Kriterierna på C- och D- kurserna bygger på de av RF rekommenderade med den förändringen att skolan på C kursens MVG-nivå har tagit bort kriteriet om att leda utan handledning samt att omformulerat kriteriet om en ledar- och tränarkarriär. För D-kursen har man endast omformulerat MVG-kriteriet och strukit 11

12 kopplingen till elitkarriär. Betyg för A kursen sätts under årskurs 2 och för B D under årskurs 3. Utöver kursplanerna finns utvecklingsplaner för eleverna, olika för flickor och pojkar. Planerna behandlar alla delar av ämnet specialidrott så som teknik, taktik, träningslära, näringslära osv. Genom planerna konkretiseras under vilken årskurs olika delar skall behandlas och kravnivåer på dem. Den största skillnaden i kravnivå mellan pojkar och flickor är att det ställs högre tekniska och taktiska krav på pojkar. Utvecklingsplanerna ligger delvis till grund för betygssättningen. Eleverna ska ha klarat av alla moment i åk 3 för att få högsta betyg i kurserna. Utvecklingsplanerna, kursplaner, dokumentation i portofolio (där mätbara delar dokumenteras, t.ex. närvaronivå, fysresultat, antal spelade set i matcher, teoridelar) tillsammans med tränarnas samlade bedömning av elevernas kunskaper och insikter ligger till grund för betygssättningen. Övrigt Ämnet idrott och hälsa är helt skilt från specialidrotten. Skolan erbjuder elevboende med helpension. Det finns en sjukgymnast för RIG eleverna anställd på skolan. Verksamhetsledaren för RIG är även utbildningsansvarig på Volleybollförbundet. Eleverna tävlar för något av de sex serielagen RIG Falköping har. Celsiusskolan, Uppsala Allmänt I Uppsala kommun har Celsiusskolan uppdraget att vara ett Idrottsgymnasium där man samlar majoriteten av alla de elever i upptagningsområdet som läser specialidrott. Skolan har tidigare ansetts ha haft ett dåligt rykte, men idrottsinriktningen har bidragit till en positiv förändring. Skolan har nu fina nyrenoverade lokaler med hög standard. Skolledningen är mycket positiv till SCI. Totalt har skolan 865 elever varav ca 60% är pojkar. Andelen elever med utomnordiskt ursprung är i stort sett densamma som i Uppsala i stort, vilket man tror beror på fotbollsinriktningen. Inom Elitidrottsprogrammen är andelen elever med svenskt ursprung något högre. På skolan jobbar ca 100 personer. Tack vare att skolan har relativt få elever och personal sägs alla känna igen varandra och stämningen vara god. Utbildningar De elever på Celsiusskolan som läser ämnet specialidrott gör detta antingen på ett Elitidrottsprogram (180 elever) eller på ett idrottsprofilerat program (ca 550 elever). Elitidrottsprogrammen är specialutformade program med tre olika inriktningar SP (2 klasser/årskurs), NV (1 klass per årskurs) och Ledarskap (enstaka elever). Eleverna läser SCI A- D inom ramen för programmet. Eleverna läser under årskurs 1 SCI A, under ht årskurs 2 SCI B och under vt årskurs 2 och hela årskurs 3 läser de SCI C och D parallellt. De idrottsprofilerade programmen är antingen SP (4-5 klasser/årskurs) eller NV (1-2 klasser/årskurs). SCI A och B är obligatoriska kurser på programmen och SCI C är valbar. Eleverna läser SCI A under årskurs 1 och SCI B under ht årskurs 2. Under årskurs 3 läser de elever som väljer detta SCI C. Idrotter De idrotter som eleverna kan ha som inriktning måste vara anslutna till RF. På skolan finns ett RIG i golf och REG i bandy, basket, fotboll, golf, innebandy och ishockey. Övriga idrotter som eleverna läser är alpint, amerikansk fotboll, badminton, dans, friidrott, gymnastik. handboll, judo, ridsport, simning och tennis. Fotboll och innebandy är de största lagidrotterna och bland övriga idrotter är golf, dans och tennis störst. Organisering av undervisningen Kommunen har uppdragit åt Upplands Idrottsförbunds operativa enhet IGU, Idrottsliga Gymnasieutbildningar Uppland att genomföra all undervisningen i SCI, Enheten består av totalt ca 85 personer som arbetar med ledning och undervisning i SCI. Personalen fördelas på 23 teamchefer, 51 instruktörer och 11 inom supportteamen. Bland de anställda finns fyra ämneschefer/experter inom sitt område och 20 idrottsmentorer. Varje idrottsmentor har ansvar för 16 elever. Inom Elitprogrammen följer en idrottsmentor eleverna utifrån idrotter 12

13 och inom profilerade programmen utifrån klasser. Undervisningen i SCI sker främst på förmiddagar och eftermiddagar i lokaler utanför skolan. Det är gång- och cykelavstånd mellan skolan och de flesta av lokalerna. Vi sträckor längre än 6 km betalar skolan busskort till eleverna. IGU har sina egna lokaler i Idrottens Hus där det finns utrymmen för teoriundervisning, reahabträning och styrketräning. I samma hus finns också olika SDF, SISU och eleverna har även tillgång till läkare och sjukgymnaster i byggnaden. Då allt är samlat under samma tak är det mycket samarbete mellan de olika aktörerna i huset. Elitprogrammens elever har fyra betygsgrundande lektioner i veckan, tre praktiska och en teoretisk och programeleverna har tre, varav två är praktiska. Undervisningen sker oftast gemensamt för pojkar och flickor då man menar att fokus ligger på individuell utveckling och utbildning. Undervisningsgrupper som finns är skapade utifrån att de skall vara så idrottslika som möjligt, t.ex. racketsporter, lagidrott, individuell idrott. Inom de större idrotterna delas undervisningen oftast uppefter kön medan undervisningen i de mindre idrotterna ibland genomförs gemensamt för alla årskurser. IGU har valt att dela upp den teoretiska undervisningen av SCI i fyra kunskapsområden: träningslära, mental träning, näringsfysiologi och ledarskap. I båda programtyperna ägnas mest tid åt träningslära allra mest inom elitprogrammen. Ledarskap utgör en större andel i undervisningen i de profilerade programmen än i elitprogrammen. Det finns ämneschefer som har ansvaret för de fyra kunskapsområdena och ansvarar för supportteamen kopplat till dessa. Undervisningen inom de fyra kunskapsområdena för de enskilda eleverna/grupperna genomförs av idrottsmentorer som också är de personer som håller kontakten med skolans mentorer och instruktörer. Till varje kunskapsområde finns ett färdigt undervisningsmaterial framtaget som innehåller ex. presentationer, instuderingsfrågor, riktlinjer för varje lektion, prov och utvärderingsunderlag. Mentorerna har frihet att sätta sin prägel på undervisningen, men det finns också supportteam inom alla kunskapsområden. Teamchefen är huvudansvarig för de olika idrotterna och har till sin hjälp instruktörer. Instruktörerna håller i den grenspecifika delen av utbildningen och har till uppgift att koppla de allmänna kunskaperna till den specifika idrotten Det finns utföraravtal för den grenspecifika undervisningen där SDF och elitföreningar utför uppdraget, med något undantag för de mindre idrotterna där elevernas föreningar och deras tränare utför uppdraget. Styrdokument och betygsättning IGU har lokala styrdokument och arbetsplaner för varje idrott som bygger på de nationella och de av RF rekommenderade. I de lokala arbetsplanerna förtydligas vem som ansvarar för att de olika målen skal uppnås och vem som ska värderar och betygsätta delarna. I vissa idrotter, finns mer utvecklade beskrivningar än i andra. Betygskriterier och riktlinjer kring betygsättningen var under utveckling när vi besökte skolan. Även där har man kommit olika långt inom idrotterna. Sålunda finns i golf utvecklade strategier för hur olika delar av de praktiska momenten skall viktas, tester och specifikation av olika delmål som eleverna ska uppnå. Ansvaret för betygssättningen delas mellan idrottsmentorerna och teamcheferna. Teamchefen ansvarar för betygsättningen i den grenspecifika delen eller ger omdömen i de fall idrottsmentorerna inte är behöriga lärare. Idrottsmentorerna sammanställer och sätter det slutgiltiga betyget. 95% av mentorerna är lärarutbildade. Alla är anställda av IGU. IGU har egna certifieringskurser för sin betygssättande personal där grundläggande kunskaper om styrdokumenten och hur dessa ska användas i praktiken behandlas. Alla instruktörer genomgår också en intern kvalitetssäkringsutbildning för att få förståelse för betygsättningen. Ansökan till programmen För Elitprogrammen sker ansökan till IGU. De enskilda idrotterna styr sedan antagningen av eleverna till programmen. Eleverna rankas utifrån idrottsliga kompetenser, faktorer som betyg från grundskolan samt bedömning av om eleverna kan tillgodogöra sig utbildningen. Under antagningsprocessen används också intervjuer med vissa elever. Inför utbildningen genomförs ett antal elevträffar för att förbereda eleverna optimalt på kommande studier och träning. För de profilerade programmen sker ansökan parallellt till IGU och skolan vid ordinarie ansökningsperiod. Ett krav som ställs på eleverna är att de är anslutna till en klubb. 13

14 Kvalitetsarbete IGU arbetar med kvalitetssäkring utifrån tre områden: idrottslig certifiering, instruktörskompetens och utvärderings- och förbättringsarbete. Den idrottsliga certifieringen genomförs årligen och består av regional, nationell och internationell certifiering. Certifieringen utgår ifrån: boende, elever, helhet för elever, instruktörer, lokal, grundförutsättningar, information, skolutskott, uppdrag med IGU och kost/näring. IGU validerar instruktörernas kompetens och erbjuder kontinuerlig intern fortbildning. Pedagogisk utbildning som lärare eftersträvas för alla instruktörer och strävan är vidare att alla team runt betygssättningen av eleverna innehåller lärarbehörig personal. IGU genomför utvärdering kontinuerligt inom områdena elev, instruktör, samarbetspartner och internt inom IGU. Utvärderingen sker med hjälp av elektroniska enkäter, årliga hearingar med avtalsparter, och både föranmälda och icke-föranmälda besök i undervisningen. Utfallet av utvärderingsinsatserna ligger till grund för kompetensutveckling av personalen, förändringsarbete samt för formandet av verksamhetsplaner. Utvärderingen av SCI kurserna som helhet sker i skolans regi. Dragonskolan, Umeå Allmänt I Umeå kommun organiseras undervisningen i SCI så att merparten av eleverna på de kommunala gymnasieskolorna studerar vid Dragonskolan, som är en av landets största gymnasieskolor. Det är möjligt att läsa specialidrott på de övriga skolorna också. För att underlätta samordningen finns en utsedd person för detta anställd. Skolan har i sitt närområde ett stort sportcenter som bland annat innehåller ishallar, konstgräsplaner, friidrottshall m.m. Skolan håller för nuvarande på med omfattande om- och utbyggnader då behovet av detta är stort då skolans lokaler är slitna På skolan finns två fullt utrustade gym, löparbanor och speciella lokaler för gruppträning. Intresset för idrott på skolan har länge varit stort vilket bland annat visar sig genom att tillgången på utrustning är mycket god. Skolan är stolt över sina idrottselever och satsar på sina idrottsutbildningar. Totalt går på skolan ca 2000 elever varav ca 270 idrottsprogramelever och totalt ca 350 SCI-elever samt 350 i personal. Antalet idrottsprogramelever kommer att utökas läsåret Utbildningar Elever vid skolan kan läsa specialidrott inom ramen för något av idrottsprogrammen eller som individuellt val vid skolans övriga program. Skolan försöker i möjligaste mån styra eleverna som läser specialidrott till idrottsprogrammen. Idrottsprogrammen är specialutformade med basen i antingen BF, SP eller NV. I programmen ingår SCI A-C och en del övriga idrottsrelaterade kurser som exempelvis idrott och hälsa B och idrottspsykologi. Kurserna är utlagda så att A kursen går under termin 1-3, SCI B under termin 3-4 och SCI C under termin 5-6. Specialidrott inom ramen för individuellt val kan läsas på i princip alla övriga program. Eleverna läser SCI A kursen och i undantagsfall läser någon elev även vidare till B kursen. A kursen börjar termin 1 och pågår fram till höstlovet under termin 3. Idrotter Vid skolan finns ett RIG i friidrott och innebandy. Därutöver finns REG i innebandy, golf och foboll och ett s.k. Nationellt Elihockeygymnasium. Innebandy har flest elever på skolan tätt följt av fotboll. Inom idrottsprogrammen finns utöver RIG- och REG-elever med badminton, längdskidor och simning som huvudidrott. Inom det individuella valet läser elever med inriktning mot basket, beachvolleyboll, fotboll, ishockey, friidrott, orientering och ridsport. Organisering av undervisningen Undervisningen är upplagd så att en av skolans lärare i idrott och hälsa undervisar i en allmän del och en tränare i den grenspecifika delen av ämnet. I den allmänna delen behandlas framförallt teoriinslag så som idrottspsykologi, träningslära, idrottsskador och näringsfysiologi/kost. Inom ramen för idrottsprogrammen har man lyft ut delar av den teoretiska undervisningen ur specialidrotten och istället skapat lokala kurser i idrottspsykologi, idrottsmedicin och kost och hälsa. I den grenspecifika delen behandlas 14

15 utöver färdigheter i den aktuella specialidrotten taktik, regler, organisation av barn och ungdoms verksamhet, funktionärs- och ledarskap, idrottsrörelsens organisation och idrottandets betydelse och etik. Skolan har anställda tränare i golf, ishockey, fotboll samt RIG-tränarna i friidrott och innebandy. Den grenspecifika undervisningen i de mindre idrotterna sköts oftast av elevernas idrottsföreningar och deras tränare. Vid idrottsprogrammen sker undervisningen i SCI under åk 1 och 2 under fyra förmiddagar per vecka och under åk 3 alla förmiddagar. 25% av undervisningen i SCI A och B utgörs av den allmänna delen och för C-kursen är motsvarande andel 40%. För elever med individuellt val består undervisningen av två undervisningstillfällen i veckan, ett allmänt och ett grenspecifikt. Styrdokument och betygssättning Styrdokumenten följer de nationella och de av RF rekommenderade. Inga anpassningar ha gjorts för de olika idrotterna utan alla elever följer samma dokument. Genom de tilläggs som gjorts förtydligas under vilken del av undervisningen dvs. allmän eller grenspecifik som de olika målen i kurserna skall uppnås. Betygskriterierna är de nationella och de av RF rekommenderade med ett förtydligande av vem som skall bedöma de olika delarna. Ingen anpassning eller konkretisering har skett för del olika idrotterna, men har några lokala kriterier lagts till, t.ex. närvaro, passa tider, samarbete, ansvar, effektivitet, motivation och taktik. De övriga lokala kriterierna är teknik, ledarskap och teori men dess är ännu inte specificerade. Lärare som undervisar i den allmänna delen och tränarna, som undervisar i den grenspecifika delen, betygsätter eleverna var för sig. Skolan kallar sedan lärare och tränare till ett gemensamt möte där betygen fastställs. I denna process viktas tränarnas betyg i den grenspecifika delen dubbelt, vilket således innebär att den grenspecifika delen är dubbelt så viktig som den allmänna för slutbetyget. Ansökan till idrottsprogrammen Ansökan till skolans olika program sker i normal ordning utifrån betyg från grundskolan. För Det nationella elithockeygymnasiet finns en speciell idrottslig ansökan som ställs till Ishockeyförbundet som sköter uttagningen av elever. För de övriga idrotterna fyller eleverna i en speciell blankett som bifogas ansökan till skolan. Om antalet sökande är fler än antalet platser på programmen används samtal, intervjuer och tester för att välja ut elever. Eleverna kan välja vilken idrott som helst på skolan, men för de mindre idrotterna finns krav på ett minimiantal elever av ekonomiska skäl. Om en enskild elevs idrottsförening ställer upp med tränare gratis under skoltid går det ändå att välja idrotten. Katrinelundsgymnasiet, Göteborg Allmänt Skolan har ett elitidrottsgymnasium vilket innebär att alla elever som läser specialidrott vid skolan har bedömts vara elitmässiga. Elever på lägre idrottslig nivå läser på andra gymnasieskolor i upptagningsområdet. Skolan är centralt belägen med gångavstånd till ett flertal anläggningar som fotbollsplaner, ishockeyrinkar, simhall och sporthallar. Det finns ett nära samarbete med de stora klubbarna i området. På skolområdet finns även ett fullskaligt gym med anställd personal. Skolan är stolta över sin idrottsprofil och har en egen Hall of fame vid huvudentrén och skolledningen ger starkt stöd till idrottssatsningen. Det finns ett supportteam för eleverna bestående av sjukgymnaster och liknande. Idrottselevernas lektionssalar är förlagda till speciella korridorer i skolan. Det 15-tal elever som är professionella i sina idrotter erbjuds flexibel studiegång genom förlängd studietid, distansundervisning och intensivläsning av vissa ämnen och kurser. Skolan har totalt ca 1300 elever varav ungefär 440 är idrottselever och av dessa är ca 64% pojkar. På skolan arbetar ungefär 150 personer och bland de tränarna är ca 80% män. De idrottsliga meriterna styr vilka som får anställning som tränare på skolan. 15

16 Utbildningar På skolan kan eleverna läsa specialidrott inom antingen ett idrottsprogram, som tillval inom något av de andra programmen eller på RIG i handboll. Idrottsprogrammet är en specialutformad variant av SP. Eleverna läser SCI A och B inom programmet och kan läsa SCI C som utökat program, vilket ungefär 60 elever gör varje år. Totalt läser ungefär 300 elever på detta program. SCI A, B och C som tillval kan väljas av eleverna på de övriga programmen (NV, OP, SP). Totalt rör det sig om ca 140 elever varav 50 läser vidare på SCI C. Idrotter På skolan finns RIG i handboll, REG i bordtennis, brottning, fotboll, fäktning, golf, handboll, ishockey, judo, kanot, konståkning, simning, tennis och, från hösten 2009, även i basket och friidrott. Organisering av undervisningen Oavsett om eleverna läser på idrottsprogrammet eller på de andra programmen så sker undervisningen i specialidrott efter samma principer. Totalt är 80% av kurserna praktiska inslag och 20% teoretiska. Undervisningen består av två praktiska och ett teoretiskt pass i veckan på förmiddagarna för alla idrotter och årskurser. Pojkar och flickor från de olika årskurserna undervisas gemensamt så långt som man anser det vara möjligt. Skolan samarbetar med SDF och föreningar när det gäller undervisningen. Handboll, fotboll, golf och konståkning har anställda lärare som bedriver undervisningen och övriga idrotter har timanställda instruktörer och tränare. Vid behov anlitar tränarna externa experter. Teoriundervisningen består av träningslära, kost, skador, doping och idrottspsykologi. Undervisningen genomförs gemensamt för alla idrotter av tränare på skolan. Varje idrottstränare kopplar sedan teoriinslagen till den specifika idrotten och genomför tester av eleverna. I SCI C är det en lärare i idrott och hälsa som undervisar inom de fördjupade teoriinslagen. Det finns en plan på när varje delmoment ska behandlas. Utbildningsmaterial och gemensamma prov är under utarbetande. SCI A läses under årskurs 1 och 2 och SCI B under årskurs 3. De elever som väljer SCI C gör det parallellt under årskurs 3. RIG elever som läser SCI D gör det parallellt över hela utbildningen. För de elever som skadas under utbildningen, liksom för dem som väljer att avbryta studierna innan kurserna är färdiga finns planer för hur undervisningen istället ska bedrivas. Styrdokument och betygsättning Kursplanerna bygger på nationella samt de av RF rekommenderade. För de olika delmålen i kursplanerna har skolan tagit fram ett allmänt förtydligande av vad de innebär och hur de kan uppnås. Varje idrott har sedan i sin tur konkretiserat dem vidare och anpassat dem ytterligare till sin idrott. Det finns även lokalt anpassade betygskriterier för de olika idrotterna. Vissa idrotter har lyckats bättre med sina konkretiseringar av betygskraven än andra. Den idrottsliga färdigheten bedöms främst genom personliga bedömningar av de enskilda lärarna och tränarna % av betyget baseras på praktiska färdigheter, 15-20% på teoretiska kunskaper och sedan tillkommer en bedömning av elevernas förhållningssätt. Skolan utbildar alla som undervisar inom SCI i betygssättning. Kursen är omfattande och utmynnar i att tränarna själva får konkretisera och bryta ner kursplaner och betygskriterier för den aktuella idrotten. Denna utbildning är ett led i skolans kvalitetssäkring. Ansökan till SCI För att kunna läsa specialidrott på skolan krävs en rekommendation från elevens SDF alternativt SF. SDF rangordnar eleverna utifrån idrottsprestationer, tester, och i samband med läger. För alla elever krävs att eleverna är godkända från grundskolan. Det finns ett bestämt antal platser per idrott och vissa platser är speciellt knutna till vissa klubbar. Övrigt De övriga idrottskurserna som finns på skolan samordnas inte med specialidrotten i stort. Istället för fördjupade kunskaper blir det upprepning av undervisningsinnehåll i stället. Ett undantag är att man för eleverna på idrottsprogrammet valt att lyfta ut teoriundervisningen 16

17 ur idrott och hälsa A. Det är vattentäta skott mellan tränarna som undervisar i SCI och lärarna i idrott och hälsa. De senare är missnöjda med att inte vara involverade i undervisningen i specialidrott. Personen som jobbar på skolans gym fungerar som personlig tränare och hjälper eleverna både med rehabiliterings- och styrketräning. ProCivitas privata gymnasium, Malmö Allmänt Skolan är en fristående gymnasieskola i centrala Malmö och utgör en del av en koncern som driver gymnasieskolor i södra Sverige. De övriga skolorna finns i Växjö och Helsingborg. Bolaget är helägt av VD/koncernchefen som varit med från starten. Skolan har sina lokaler belägna i Malmö högskolas gamla lokaler och är nyligen renoverade, välutrustade och prydliga. Varje ämne och lärare har sitt eget klassrum som är speciellt utrustade för ändamålet och är benämnda efter kända affärsmän. I skolans närhet ligger ett stort sportcenter med bl.a. ishall, simhall och lokaler för olika idrotter. Eleverna sägs vara stolta över sin skola och ta ansvar för den, det finns exempelvis inget klotter synligt på skolan. Skolan har totalt ca 550 elever,varav ca 140 är idrottselever, och ca 27 anställda. Inom specialidrott undervisar nio lärare och tränare. Skolan har en sned rekrytering av elever med avseende på både etnicitet och social klass. Det krävs höga antagningspoäng för att komma in på något av skolans program. Utbildningar På skolan kan man läsa specialidrott på ett idrottsprogram eller inom ramen för det individuella valet på samhällsprogrammet med inriktning ekonomi. Idrottsprogrammet är ett specialutformat program med basen i SP. Upp till 40% av de totala poängantalet eleverna läser är idrottsrelaterade kurser. I programmet ingår SCI A-C. Totalt läser ca 115 elever på programmet och av dessa är ca 57% pojkar. Eleverna läser SCI A i åk 1, SCI B i åk2 och SCI C i åk 3. De elever som läser SCI som individuellt val läser A-kursen. Några elever väljer varje år att läsa även B-kursen. Totalt är det ungefär 25 elever som läser på detta sätt. Eleverna läser SCI A under åk1 och 2 och SCI B åk2 och 3. Idrotter Inom idrottsprogrammet ges undervisning i fotboll, friidrott, golf, gymnastik, innebandy, ishockey, ridning, simhopp, simning och tennis. Som individuellt val förekommer även andra idrotter. Organisering av undervisningen 90% av undervisningen består av träning och 10% av teori. Teoriundervisningen sker under temadagar gemensamt för de olika idrotterna och med pojkar och flickor tillsammans. Lärare på skolan och eller tränare med expertkunskaper undervisar på dessa dagar. Den praktiska delen av undervisningen sker könsuppdelat och genomförs av tränare från de idrottsorganisationer skolan har samarbete med. På idrottsprogrammet sker träningen under tre förmiddagar i veckan. Inom programmet finns även lokala kurser inom träningslära, idrottspsykologi och kost och idrott där man fördjupar kunskaperna från specialidrottskurserna. För de elever som är av yttersta elit finns även en spetsgrupp som har mer träning inlagd i schemat och en flexiblare skolgång. För elever som läser individuellt val sker träningen, d.v.s. den praktiska delen av undervisningen, under 3-4 kvällspass per vecka i elevens egen idrottsförening. Styrdokument och betygsättning I princip tillämpas de nationella kursplanerna och de av RF rekommenderade. I huvudsak har endast anpassning till olika idrotter gjorts. I vissa idrotter har lagts till formuleringar om träningsdagböcker och krav på hög närvaro. Betygskriterierna följer de nationella och de av RF rekommenderade. I vissa idrotter, exempelvis innebandy, simning och ridsport, har endast vissa ord ersatts medan i andra ges exempel på hur man mäter de olika kriterierna. Fysiologiska tester, inlämningsuppgifter, inställning och träningsdagböcker används vid betygsättnigen, men till största del handlar det om lärarnas egna bedömningar av de olika 17

18 kriterierna. Två gånger per termin lämnar instruktörerna skriftliga omdömen till eleverna och den idrottsansvariga rektorn på skolan. Betygen sätt av instruktörerna i de olika idrotterna och diskuteras sedan med pedagogisk ansvarig rektor på skolan. Skolan ger instruktörerna intern utbildning i betygsättning. Ansökan till programmen Upptagningsområdet för skolan är främst Malmö stad med kranskommuner, men det förekommer även riksrekrytering till skolan. Betygen styr i första hand vilka elever som kommer in på de olika programmen, men ett fåtal elever kan även utifrån idrottsmeriter antas efter intervjuer och samtal, s.k. extraintag. För de elever som söker till idrottsprogrammet skickas utöver den normala gymnasieansökan även en speciell idrottsansökan direkt till skolan. I denna ansökan beskrivs de idrottsliga meriterna. Det finns ett bestämt antal platser för varje idrott på idrottsprogrammet per år. För att eleverna skall kunna läsa specialidrott som individuellt val krävs att eleven är tävlingsaktiv på minst distriktsnivå, har goda utvecklingsmöjligheter och att eleven tillhör en idrottsförenig som är ansluten till Riksidrottsförbundet. Därutöver måste föreningen eller instruktören ingå avtal med skolan som garanterar att eleven får minst får 180 timmars träning under A kursen. Övrigt På skolan använder man sig av ett intranät där allt undervisningsmaterial läggs ut. Tillsammans med stödundervisning gör det att eleverna kan studera med flexibel skolgång. Genom de samarbetspartners som skolan har kan eleverna få möjlighet till snabb hjälp vid skador. Skolan erbjuder extra frukost för sina idrottselever. Skolan har dresscode för personalen, exempelvis skall läraren ha kavaj under lektionerna. I sitt PR-material lyfter skolan bl.a. fram kända tränare som de samarbetar med och möjligheten till studieresor utomlands. Skolan har ett eget emblem och Alumniförening. Sandagymnasiet, Jönköping Allmänt Jönköpings kommun har förlagt merparten av undervisningen i specialidrott vid Sandagymnasiet och där skapat ett idrottscenter- Sanda idrottscenter (SIC). Vid centret finns ca 30 deltidsanställda som arbetar med undervisningen inom SCI. Skolan har under ca 30 år arbetat med att bygga upp en bra idrottsmiljö på skolan. Från att inledningsvis ha haft ett ganska dåligt rykte har nu skolan ett bra rykte i regionen. Skolan lägger ner mycket resurser på idrott och de övriga delarna av skolan får vara med och betala för delar av denna satsning. Jönköpings Kommun (gymnasienämnden) gör en riktad satsning på Sandagymnasiet Skolledning menar att specialidrott och hälsa är viktigt och något att satsa på. Exempel på skolans satsning är att det finns speciellt anpassade lokaler som gym och aerobicssal, ett supportteam till idrottseleverna, att idrottseleverna får extra frukost och att skolan har rekryterat personal med en mycket hög idrottslig kompetens. Skolan har totalt ca 1000 elever varav 63 % är pojkar. Totalt arbetar ca150 personer på skolan. Utbildningar På skolan finns specialutformade idrottsprogram med basen i NV, SP, HP och BF. Hälften av idrottseleverna läser SP-inriktningen. Undervisningen i SCI sker på en av tre nivåer: Elit, Utveckling eller Speciell. Ambitionsnivån och den idrottsliga kompetensen hos eleverna avgör vilken nivå de läser på. På Elitnivån läser de elever som befinner sig på elitnivå eller strävar dit. Här finns ca 250 elever varav ca 65% pojkar. Eleverna läser inom programmet SCI A-C och kan välja till D-kursen, vilket också nästan alla gör. SCI A, läses under åk 1, SCI B åk 2, SCI C åk 2-3 samt SCI D under åk 3. På Utvecklingsnivån läser de elever som vill träna mycket, och kan ha elitambitioner. Totalt läser ca 150 elever på denna nivå varav ca 60% är pojkar. På utvecklingsnivån är SCI A och B obligatoriska och eleverna kan välja till SCI C. Kurserna är utlagda så att eleverna under åk 1-2 läser SCI A, där den praktiska delen avslutas termin 3. SCI B läses under åk 2-3, där den praktiska delen sker under termin 4 och SCI C under åk 3. På Speciellnivån läser de elever som tränar på fritiden och inte har lika hög ambitionsnivå som de två tidigare grupperna. Eleverna läser specialidrott A och B inom 18

19 ramen för det individuella valet och totalt handlar det om ca170 elever varav ca 40% är pojkar. SCI A läses under åk 1-2 och SCI B under åk 3. Idrotter På Elitnivån kan eleverna välja RIG basket, REG i badminton, fotboll, friidrott, golf, handboll, innebandy, ishockey, orientering, simsport och skidsport. På Utvecklingsnivån kan eleverna välja basket, fotboll, friidrott, golf, innebandy, ishockey och ridsport. På Speciellnivån krävs det bara att eleverna är knutna till en idrottsförening som är ansluten till RF och att föreningen ställer upp på att undervisa eleverna. För de som har inriktningen ridsport måste eleverna ha tillgång till häst, ha en certifierad tränare och tävla inom ridsport. Organisering av undervisningen Ungefär 80% av undervisningen utgörs av praktiska lektioner i specialidrotten och 20% av teoretiska lektioner. Teoriundervisningen består främst av träningslära, idrottspsykologi, ledarskap, kost/näringslära, föreningskunskap, ledarskapsträning och skador/rehabilitering. Den praktiska delen av undervisningen sker antingen i skolans lokaler eller i någon av de sportanläggningar som ligger i närområdet. Det är mindre än 10 minuter gång- och cykelavstånd till de flesta av dessa anläggningar. För elever på Elitnivån genomförs undervisningen tre-fyra förmiddagar i veckan. De anställda coacherna sköter all undervisning. Coacherna undervisar även eleverna i idrott och hälsa och de två ämnena är helt integrerade. Under lektionerna i idrott och hälsa genomför man den teoretiska undervisningen. Den färdighetstränande delen av idrott och hälsa genomförs så att idrottseleverna besöker de andra idrotterna som ges inom ramen för specialidrott. Där får idrottselever träna sitt ledarskap praktiskt på gästande idrottselever. Motivet till att kurserna är integrerade är att det inte skall bli upprepningar och för mycket fysiska aktivitet. Undervisningen i SCI är till största del praktisk i den specifika specialidrotten. Teoriundervisningen utgår från färdiga kompendier som coacherna har tagit fram eller de material som de olika specialförbunden har. Den för respektive moment mest lämpade coachen genomför gemensam teoriundervisning för alla idrotter i SCI A och under de övriga SCI- kurserna går varje idrott vidare med fördjupningar inom de olika momenten. Inom de flesta idrotterna får eleverna steg 1 och ibland steg 2-utbildningar i sin specialidrott. Under de teoretiska lektionerna, åtminstone under årskurs 1, sker undervisningen gemensamt för pojkar och flickor och med blandade idrotter. Gruppindelningen för de praktiska lektionerna görs utifrån antal och kön. Med motivet att individen är i fokus sker den praktiska undervisningen årskurslöst då det fungerar. För elever på Utvecklingsnivån sker undervisningen genom två lektioner per vecka under skoldagen. På dessa undervisar både de anställda coacherna och skolans lärare i idrott och hälsa. Undervisningen genomförs både könsblandat och könsuppdelat. Så långt det går sker även undervisningen årskurslöst. Teoriundervisningen sker med blandade idrotter av främst idrottslärarna på skolan. Finns kompetensen hos coacherna kan även de genomföra teoriundervisningen. Idrott och hälsa är särskilt från SCI och inga speciella anpassningar sker i övrigt. Elever på Speciellnivån har tio teoripass per läsår under skoltid. Lärare i idrott och hälsa undervisar i teori på skolan och håller kontakten med ansvarig förening där tränarna sköter den praktiska undervisningen. Teoriundervisningen utgår från färdiga kompendier. Klubbtränaren håller i den praktiska delen på kvällstid. För eleverna som läser på Speciellnivån finns också andra hälso- och idrottsinslag inom programmet. Ingen samordning sker dock mellan de olika idrottskurserna. Styrdokument och betygsättning Oavsett nivå följer eleverna samma kursplaner. Kursplanerna för SCI A och B följer de nationella och är anpassade till de enskilda idrotterna främst genom att den aktuella idrotten skrivs in. Kursplaner för SCI C och D följer de av RF rekommenderade, men är också de lokalt utvecklade. En lokal målsättning i ämnet är exempelvis att alla elever skall kunna använda träningsdagböcker. Krav vid betygsättningen är att eleverna skall ha hög närvaro under lektionerna (80%), gott uppförande, positiv och seriös inställning och visa gott 19

20 kamratskap. Man har även krav på resultatet av teoriprov och fysiska tester och träningsdagböckerna för de olika kurserna. Utöver detta tillämpas de nationella betygskriterierna och de av RF rekommenderade med viss grenanpassning. I de flesta idrotterna, har det utvecklats tydliga och konkreta kriterier för de olika betygsstegen på de olika kurserna. Betygen viktas i allmänhet så att 70% utgår från praktiska moment och 30% utifrån de teoretiska momenten. För alla idrotter vägs för de högre kurserna eller högre betygen tävlingsresultat in i betygen. På Elitnivån betygsätter coacherna helt själva. Coacherna bedömer elevernas idrottsliga färdigheter samt tar hjälp av fysiska tester. De teoretiska kunskaperna bedöms främst utifrån skriftliga prov. På Utvecklingsnivån bestäms betyget av skolans coacher, tillsammans med de lärare i idrott och hälsa som undervisar i de teoretiska momenten och klubbtränare. På Speciellnivån bestäms betygen av lärarna som undervisar på de teoretiska momenten (30%) och tränarna i klubbarna (70%). Till tränarnas hjälp vid betygsättningen finns stöddokument framtagna och en betygssättringsmatris håller på att utarbetas. Coacherna uppger att betyg och betygsättning och erfarenhetsutbyten om betygssättning är något som diskuteras under många av de gemensamma träffar de har. Hälften av coacherna saknar pedagogisk utbildning, men bara 25% av betygssättande coacher. Coacherna efterfrågar utbildning i betygsättning, men inga sådana utbildningar erbjuds på skolan. Ansökan till programmen Alla som ansöker om att läsa specialidrott skickar sin ansökan till SIC och sedan sker antagningen till de olika nivåerna. Inom ex. fotboll, ishockey och basket sker en uttagning till elitnivån utifrån intervjuer, tester och scouting. De som inte kommer med erbjuds plats på utvecklingsnivån. I fall antalet fortfarande är för stort på utvecklingsnivån avgör betygen, utvecklings potential och inställningen vilka som får plats. De som då finns kvar erbjuds speciellnivån. Alla elever som söker specialidrott på skolan har på detta sätt möjlighet till att läsa på någon nivå. Antagning till program på skolan sker genom normal gymnasieansökan Övrigt En anledning till att coacherna sköter undervisningen i idrott och hälsa på elitnivån är dels av praktiska anledningar men också för att skolan menar ett eleverna har andra behov än övriga elever. Det finns ett tydligt missnöje från idrottslärarna på skolan med att de inte involveras eller samarbetar med coacherna på elitnivån. Sammanfattning av skolornas organisation av ämnet specialidrott Det samlade intrycket vid en analys av hur de studerade skolorna organiserar och genomför undervisningen i SCI är variationen. Likheterna och olikheterna är många mellan å ena sidan RIG respektive gymnasieskolorna och å andra sidan inom de olika RIG respektive inom de olika gymnasieskolorna. Det går således inte att säga hur ett typiskt RIG eller en typisk gymnasieskola organiserar och genomför sin undervisning i specialidrott. På fyra av fem studerade RIG ges alla kurserna SCI A-D, på det femte ges ej kurs D. För kurserna A-B tillämpas de nationella kursplanerna, men olika skriftliga anpassningar har gjorts till de aktuella idrotterna. Ibland har också vissa mål tagits bort, som t.ex. det etiska perspektivet och samhälls- och könsperspektivet! De nationella betygskriterierna tillämpas också men även här har justeringar gjorts genom tillägg av lokala kriterier som t.ex. teknik och taktik, inställning, ambition, närvaro. I vissa fall har delar av de nationella kriterierna strukits. För kurserna C-D tillämpas ibland de av RF utarbetade kursplanerna. Vissa specialförbund har utarbetat egna kursplaner för C-D-kurserna för alla sina RIG. Ibland är dessa kursplaner specialidrottsanpassade med utgångspunkt från de av RF föreslagna ibland är de tämligen kortfattade och helt inriktade mot aktuell specialidrott. Undervisningen i SCI organiseras på ett flertal tämligen olika sätt. Ämnet kan antingen vara del av obligatoriska kurser inom lokalt utformade Idrottsprogram eller utgöra de individuella valen i de nationella eller övriga lokala program. D-kursen utgör oftast utökad studiegång. De olika kursernas placering under gymnasiestudierna varierar också. Ibland ges 20