Grundvattensänkning Väg 622 Landafors

Transkript

1 Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Grundvattensänkning Väg 622 Landafors Bollnäs kommun, Gävleborgs län Ansökan Projektnummer:

2 Dokumenttitel: Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet, Grundvattensänkning Väg Landafors Skapat av: Tyréns AB, Johanna Thurdin Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: 2015/52884 Projektnummer: Fastställt av: Malena Backhans, ombud

3 Innehållsförteckning 1 Sökande Saken Yrkanden Rådighet och vägplan Allmänt om projektet Nyttan av verksamheten Nuvarande förhållanden, tillstånd mm Andra vattenrättsliga tillstånd i området Fysiska planer Översikts- och detaljplaner Riksintressen och områdesskydd Strandskydd Teknisk beskrivning av ansökt verksamhet Höjd- och koordinatsystem Geotekniska och hydrologiska förhållanden Planerad åtgärd Förhållanden under byggtiden Miljökonsekvenser De allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet 2 kap. 2 miljöbalken Försiktighetsprincipen 2 kap. 3 miljöbalken Produktvalsprincipen 2 kap. 4 miljöbalken Hushållnings- och kretsloppsprincipen 2 kap. 5 miljöbalken Lokaliseringsprincipen 2 kap. 6 miljöbalken Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsmål God bebyggd miljö Grundvatten av god kvalitet Bara naturlig försurning Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag Regionala miljömål... 13

4 14 Övervakning och kontroll Skyddsåtgärder Förslag till villkor Samråd Berörda fastigheter och sakägarförteckning Aktförvarare Sammanträdeslokal Kungörelse Bilagor... 15

5 1 Sökande Staten genom Trafikverket Region Mitt Adress Trafikverket Box Gävle Organisationsnummer Ombud Verksjurist Malena Backhans, Tfn alt Fullmakt för ombud, se bilaga. Biträdd av Miljöspecialist Sara Jansson, Trafikverket Domstolens skrivelser ska skickas till med kopia till och varvid Trafikverkets diarienummer TRV 2015/52884 ska anges. Fakturaadress: Trafikverket FE FRÖSÖN Märkt: EF 1734 Magnus Gilljam 2 Saken Ansökan enligt 11 kap miljöbalken gällande permanent grundvattensänkning för att möjliggöra byggandet av en ny vägport för väg 622 under järnväg. 3 Yrkanden Trafikverket yrkar att markoch miljödomstolen lämnar tillstånd enligt 11 kap miljöbalken att: - dels i byggskede sänka grundvattennivån inom det område som i miljökonsekvensbeskrivningen redovisas som det största förväntade praktiska påverkansområdet samt bortleda inströmmande grundvatten från detta område, och utföra erforderliga anläggningar för detta. Maximal sänkning får uppgå till tio meter under markytan (d.v.s. till + 2,5 m.ö.h.) vid pumpläget. - dels i driftskede genom bortledning av grundvatten hålla grundvattennivån i pumpläget på en 5

6 nivå av ca 5,2 meter under markytan (+7,3 m.ö.h.) och utföra erforderliga anläggningar för detta, samt - dels i bygg- och driftskede utsläppa bortlett grundvatten i järnvägsdike. Trafikverket yrkar vidare att markoch miljödomstolen - godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen, - bestämmer den tid inom vilken arbetena ska vara utförda till fem år räknat från lagakraftvunnen dom, - bestämmer tiden inom vilken anspråk i anledning av oförutsedd skada får framställas till fem år från arbetstidens utgång, - meddelar verkställighetsförordnande enligt 22 kap 28 1 st miljöbalken. Möjligheten att sänka grundvattenytan i läget för den planerade vägporten är en förutsättning för bygget av vägporten, vilket i sin tur är en del av ett större projekt med upprustning av väg 622. Trafikverket är angeläget om att projektet inte försenas. Nackdelarna med att ta i anspråk domen innan den vinner laga kraft är små för de enskilda intressena. Inga irreversibla skador kan uppstå på grund av att grundvattensänkningen påbörjas. 4 Rådighet och vägplan Trafikverket har rådighet enligt 2 kap. 4 fjärde punkten lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Vägplanen för väg 622 Landafors planeras att lämnas in till prövning i slutet av 2015 och beräknas bli fastställd och vinna laga kraft under våren Sökanden önskar att markoch miljödomstolen fattar beslut om vattenverksamheten utan att invänta fastställelse av vägplanen. 5 Allmänt om projektet Som en del i ombyggnaden av väg 622 planeras korsningen med järnvägen i Landafors att byggas om så att väg 622 leds under järnvägen genom en vägport. Eftersom grundvattentrycket är högt i området måste pumpning och bortledning av tillrinnande grundvatten ske från vägporten, både i byggskedet och i driftskedet. Pumpningen ger en permanent grundvattensänkning i området. Det pumpade grundvattnet kommer att släppas ut i ett dike som går längs järnvägens sydöstra sida mot Ljusnan. Området runt vägporten består av jordbruksmark samt ett 10-tal bostadsfastigheter. Det finns i området två grundvattenmagasin; ett i de ytligt liggande lerlagren och ett i den djupare liggande moränen. Påverkan kommer främst bestå i att det höga vattentrycket i den 6

7 undre liggande moränen sänks. Det finns ett fåtal grävda brunnar i området vilka används för bevattning. En inventering av brunnar har skett, se rapport i bilaga C.2. 6 Nyttan av verksamheten Trafikverket avser att bygga om väg 622 i Segersta, Bollnäs kommun i samband med upprustningen av järnvägen mellan Kilafors och Söderhamn. Väg 622 är en av flera vägar som korsar järnvägen mellan Kilafors och Söderhamn. Syftet med detta projekt är att väg 622 i Landafors, Segersta, ska få en mer trafiksäker passage av järnvägen. Målet är att vägens passage av järnvägen ska uppfylla trafiksäkerhetsbehovet från såväl gående, cyklister, bilister som tung trafik. Vägbredden vid den befintliga plankorsningen, som sker i en horisontalkurva, anses vara för liten för tunga fordon som har en stor sveparea när de svänger, vilket utgör en säkerhetsrisk. Väg 622 har idag kurvor med dålig sikt och den passerar mellan gårdsbebyggelse. En korsning med en ny vägport under järnvägen är det förslag till lösning på problemet som behandlas i vägplanen för projektet. Vägporten kommer att grundläggas under grundvattennivån i området och för att portens funktion ska upprätthållas krävs en permanent grundvattensänkning i området. Den ansökta grundvattensänkningen är alltså en förutsättning för den trafiklösning som planeras. 7 Nuvarande förhållanden, tillstånd mm 7.1 Andra vattenrättsliga tillstånd i området Det finns ett markavvattningsföretag från 1957 som delvis ligger inom påverkansområdet för grundvattensänkningen, Byns m.fl. torrläggnings- och kloakledningsföretag. 8 Fysiska planer 8.1 Översikts- och detaljplaner Inga detaljplaner berörs av projektet. I områdesplanen för Segersta, Bollnäs kommun, protokoll 189/82, antagen av kommunfullmäktige , anges huvuddragen för framtida markanvändning, bland annat vilka områden som är lämpliga att bebygga. Områdesplanen ska ses som en illustration och är inte bindande. Inom utredningsområdet har områden för ny bebyggelse föreslagits i områdesplanen. Ett av dessa bostadsområden i Landafors följer järnvägens väst-östliga riktning inom ett avstånd på 20 meter från järnvägen och den planerade nya dragningen av väg 622 går rakt igenom detta område i nord-sydlig riktning. 8.2 Riksintressen och områdesskydd 7

8 Området ingår i Riksintresse friluftsliv och Riksintresse rörligt friluftsliv. 8.3 Strandskydd Vattenverksamheten berör inte det strandskyddade området som omfattar 200 m på var sida om Ljusnan. Enligt telefonsamtal med Bollnäs kommun bedöms den planerade överledningen av pumpat vatten till järnvägsdiket inte vara av sådan art att strandskyddsdispens krävs för åtgärden. 9 Teknisk beskrivning av ansökt verksamhet 9.1 Höjd- och koordinatsystem De ritningar som ingår i ansökan utgår från följande höjd- och koordinatsystem: Plan: RT 90 2,5 gon V 0;-15 Höjd: RHB Geotekniska och hydrologiska förhållanden Jordarna i läget för planerad vägport består överst av mulljord/torrskorpelera ned till ca 1 m djup. Därefter följer ett siltigt lerlager med en mäktighet om ca 1-1,5 m. Vid sonderingar för alternativa portlägen längre åt nordost har lermäktigheten varit i storleksordningen 4 m, och även innehållit sulfid. Under leran följer i portläget ett ca 2 meter tjockt lager finsandig silt och under silten finns en morän som utgör ett vattenförande lager. Den ytligast belägna moränen bestod vid provgropsgrävningen nästan uteslutande av sand. Jordlagrens uppbyggnad med täta lager av silt/lera över morän medför att det finns två grundvattenmagasin i området; ett undre i moränen och ett övre i lerjordarna. Moränen utgör ett slutet grundvattenmagasin och leran utgör ett lock över magasinet. Detta medför att grundvattnet i moränen har ett högt tryck, och det är detta tryck som kommer att sänkas genom pumpningen i portläget. Vid geotekniska undersökningar har grundvattenytan (trycknivån) i det slutna magasinet i moränen konstaterats ligga strax under marknivån och grundvattenytan i det övre magasinet ligger ca 1,5 m under marknivån. 9.3 Planerad åtgärd Vägporten kommer att grundläggas under grundvattennivån och en permanent grundvattensänkning kommer att krävas. Genomförda undersökningar och bedömning av den permanenta grundvattensänkningens utbredning beskrivs i Tekniskt PM, bilaga D. Efter sänkningen kommer grundvattnets trycknivå i det undre liggande moränskiktet att ligga på ca 7,5 m djup under markytan, vilket är 7,5 m djupare än idag vid portläget. Grundvattensänkning förväntas påverka grundvattentrycket i ett område med en radie på ca 200 m från portläget. Påverkan definieras som en beräknad sänkning på minst 0,5 m. Denna avgränsning är lämplig eftersom en sänkning på mindre än 0,5 m ryms inom naturliga variationer och därmed inte bedöms relevant. 8

9 I bilaga D.7 redovisas en ritning med cirklar som motsvarar avsänkningens storlek på olika avstånd från portläget. Det ytliga grundvattenmagasinet, i lerlagret, bedöms endast påverkas i liten omfattning lokalt runt portläget. Inströmningen av grundvatten till porten ligger enligt utförda beräkningar i storleksordningen 0,5-1 l/s. Inströmmande grundvatten kommer tillsammans med dagvatten från nedfarten till porten att pumpas upp och överledas till ett järnvägsdike som går åt sydväst till Ljusnan. I figur 5 i MKB:n, bilaga C, finns en kartbild där dikets läge framgår. Pumpstationen kommer att hålla ned grundvattennivån i portläget samt hantera dagvatten från vägytorna vid nederbörd. Kraven på pumpstationens kapacitet kommer att styras av de kortvariga men höga flöden som uppstår vid korta, kraftiga regn. Dessa tillfälliga flöden kommer att vara mycket högre än de grundvattenflöden som måste hanteras. Pumpstationen utformas med en pumpgrop dit vatten transporteras. Pumparna är nivåstyrda vilket innebär att när pumpgropen fyllts till en viss nivå slår pumparna till och vattnet leds undan. Pumpstationen kommer inte att ha någon överbyggnad utan placeras t.ex. under gc-vägen vid portläget. Elektronik inklusive larmanordning placeras i ett elskåp på en sådan höjd att det inte riskerar att dränkas vid ett eventuellt pumphaveri. 9.4 Byggtiden Trafikverket har för avsikt att påbörja arbetet under 2016 och byggtiden bedöms bli mellan 1 och 2 år. Under byggskedet krävs en något större tillfällig grundvattensänkning än den permanenta. Detta skulle teoretiskt innebära att utbredningsområdet blir något större. Den tillfälliga grundvattensänkningen kommer dock inte att hinna uppnå sin maximala utbredning under byggtiden utan den permanenta utbredningen kommer att vara styrande. Under byggskedet kommer schakten att hållas fri från vatten genom länspumpning. Vattnet kommer att släppas i samma dike som under driftskedet. 10 Miljökonsekvenser I MKB:n, bilaga C, redovisas påverkan på växt- och djurliv, sulfidlera, sättningar, grundvattenbildning, brunnar, grundvattnets kvalité, avledning av pumpat vatten, landskaps- och kulturmiljö, naturmiljö och riksintressen, hushållning med naturresurser samt påverkan i byggskedet. Den miljökonsekvens som framför allt har påverkat valet av lokalisering för vägporten, har varit risken för oxidation av sulfidlera, vilket kan ge upphov till surt grundvatten och utlakning av metaller. Det kommer att tas fram ett kontrollprogram för övervakning av 9

10 grundvattnets ph-värde, vilket kommer att ge information om eventuellt behov av ytterligare skyddsåtgärder. Risken med påverkan på sulfidlera bedöms därmed som liten och acceptabel. Risken för sättningar bedöms också som liten och kommer att övervakas via kontrollprogram. Den mest sannolika konsekvensen av grundvattensänkningen är att vattennivån i brunnar inom påverkansområdet kan sjunka. Eftersom ingen av brunnarna används för dricksvattenförsörjning bedöms konsekvensen av detta som liten och acceptabel. Miljökonsekvenserna av grundvattensänkningen och överledningen av pumpat dag- och grundvatten till ett dike, bedöms sammantaget som mycket små. De övriga miljökonsekvenser som redovisas I MKB:n bedöms som försumbara. 11 De allmänna hänsynsreglerna 11.1 Kunskapskravet 2 kap. 2 miljöbalken Trafikverket har genom egen personal och genom att anlita tekniska konsulter den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljö mot skada eller olägenhet som skulle kunna uppstå till följd av vattenverksamheten. För utförandet kommer en entreprenör med erforderliga kunskaper att anlitas Försiktighetsprincipen 2 kap. 3 miljöbalken Genom de utredningar som redovisats i ansökan med bilagor har Trafikverket skaffat tillräcklig kunskap om möjliga konsekvenser av grundvattensänkningen och om vilka försiktighetsåtgärder som bör vidtas för att minimera risken för negativa konsekvenser. Lagring av bränslen, oljor, andra kemikalier samt avfall ska ske på sådant sätt att risken för utsläpp till mark och vatten minimeras. Lagring och hantering ska ske på sådant sätt att spill och läckage kan fångas upp och inte kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta gäller alla kemiska produkter och material som hanteras i entreprenaden, såväl insatsvaror som avfall. Farliga kemikalier ska lagras i låst container. I container ska uppsamlingstråg finnas. Alla fordon, arbetsmaskiner och arbetsredskap ska ha spillredskap, det vill säga vara utrustade med absorberande materia, lätt tillgängligt, för att vid olyckshändelse, t ex läckage eller slangbrott, förhindra spridning av oljespill. Uppställning och service av fordon, arbetsmaskiner och redskap får endast ske på för ändamålet iordningställd yta varifrån allt vatten kan omhändertas Produktvalsprincipen 2 kap. 4 miljöbalken Trafikverket arbetar aktivt med produktvalsprincipen och grunden är att alla märkningspliktiga kemiska produkter som används av Trafikverkets entreprenörer ska granskas av Trafikverkets kemikaliegranskningsfunktion om det inte på andra sätt verifierats att de inte innehåller ämnen med oönskade miljö- och hälsoegenskaper t ex 10

11 genom BASTA-registret Hushållnings- och kretsloppsprincipen 2 kap. 5 miljöbalken Grundvatten som kan användas som dricksvatten är en viktig naturresurs. Det finns idag inga planer på uttag av grundvatten för dricksvattenförsörjning från det område där sänkningen planeras och mängden tillgängligt grundvatten är så liten att uttag för allmän vattentäkt inte bedöms realistisk. Eftersom grundvattensänkningen inte bedöms komma att försämra förutsättningen för jordbruket inom påverkansområdet, bedöms åtgärden inte innebära någon påverkan på hushållningen med markoch vattenområde. Pumpningen av grundvatten kommer att förbruka elenergi, vilket bedöms som en liten och acceptabel användning av naturresurser. I övrigt kommer användning av råvaror och uppkomsten av avfall att vara försumbar 11.5 Lokaliseringsprincipen 2 kap. 6 miljöbalken Alternativa lokaliseringar av vägdragningen och vägporten har utretts. De aspekter som har vägts in i placeringen av vägporten (och därmed lokaliseringen av påverkansområdet för grundvattensänkningen) har varit trafiksäkerhetsaspekter, närboendes synpunkter, påverkan på kulturlandskapet samt förekomst av sulfidlera. En lokalisering av vägporten som utreddes i ett tidigare skede avfärdades sedan geotekniska undersökningar visat på förekomst av sulfidlera i det läget. En jämförelse av flera alternativa lokaliseringar har visat att den nu aktuella lokaliseringen bedöms vara lämplig, Se MKB:n, bilaga C, kapitel Miljökvalitetsnormer I databasen VISS, Vatteninformationssystem Sverige, finns klassningar och miljökvalitetsnormer för alla klassade vattenförekomster. I tabell 1 nedan redovisas gällande klassningar för Ljusnan vid Segersta, SE , som är recipienten för pumpvattnet. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för Ljungan vid Segersta Klassning enligt VISS; Ljusnan Klassning 2009 Förslag till klassning 2013 Ekologisk status Otillfredsställande Måttlig ekologisk status MKN God ekologisk status 2021 Kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus 11

12 För ekologisk status finns ännu ingen motiveringstext angiven i VISS, men det framgår i databasen att det finns problem förknippade med såväl flödesregleringar, morfologiska förändringar, kontinuitet och markanvändningen i avrinningsområdet. Orsaken till att Ljusnan inte uppnår God kemisk ytvattenstatus anges vara Kvicksilver och kvicksilverföreningar. Förekomsten av kvicksilverföroreningar är den vanligaste orsaken till att Svenska vattenförekomster inte uppnår god status. Vare sig den aktuella grundvattensänkningen eller överledningen av uppumpat grundvatten till järnvägsdiken bedöms ha någon påverkan på kvicksilverförekomsten i Ljungan eller på älvens möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormerna. Den närmast grundvattenförekomsten som är klassad i VISS är Segersta och Bergvik, SE Förekomsten, som ligger på södra sidan Ljusnan, har klassningen god kemisk status och god kvantitativ status. MKN uppnås alltså och enligt VISS finns ingen risk att MKN inte uppnås Den planerade grundvattensänkningen bedöms inte ha någon påverkan på möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen för vare sig grundvattenförekomsten Segersta och Bergvik eller Ljusnan. 13 Miljökvalitetsmål 16 miljömål har fastställts av regeringen. Dessa skall fungera som vägledning för att arbeta för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. De nationella miljömål som kan komma att beröras av grundvattensänkningen är följande. Definitioner av miljömålen är hämtade från miljömålsportalen, som publiceras av Naturvårdsverket God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Upprustningen av väg 622, inklusive uppförandet av en vägport, kommer att påverka kulturmiljön och boendemiljön i Segersta, vilket kommer att redovisas i vägplanen för projektet. Vattenverksamheten i sig kommer inte ha någon påverkan på den bebyggda miljön Grundvatten av god kvalitet "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag." Den ansökta vattenverksamheten gäller påverkan på grundvatten. Både grundvattnets värde som dricksvatten samt som förutsättning för djur och växters livsvillkor redovisas i MKB:n, bilaga C, kapitel 9. Verksamheten bedöms inte innebära negativa effekter på det omgivande grundvattnets kvalitet. 12

13 13.3 Bara naturlig försurning "De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar." Vid planeringen av lokaliseringen av vägporten uppmärksammades risken för förekomst av sulfidlera, vilken kan orsaka försurning av grundvattnet. För att minimera risken för oxidation av sulfidlera och försurning av grundvatten kommer vägporten att placeras i ett område där risken för sulfidlera är låg Ett rikt odlingslandskap "Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks." Landskapet som berörs av vattenverksamheten består till stor del av jordbruksmark. Grundvattensänkningen kommer endast att påverka det undre grundvattenmagasinet och därmed inte riskera att försämra vattenförsörjningen till jordbruksmarken Ett rikt växt- och djurliv "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd." Påverkan på växt- och djurliv diskuteras MKB:n, bilaga C, kapitel 9 och bedöms som mycket liten Myllrande våtmarker Den planerade grundvattensänkningen kommer inte att innebära att någon våtmark får förändrade vattennivåer eller ändrade förhållanden i övrigt Levande sjöar och vattendrag Det uppumpade grundvattnet kommer att släppas i ett dike som leder till Ljusnan. Utsläppet av rent grundvatten bedöms inte att ha någon påverkan på älvens vattenkvalitet eller flöde Regionala miljömål Gävleborgs regionala miljömål består delvis av de nationella miljökvalitetsmålen, med undantag för storslagna fjällmiljöer då Gävleborg saknar fjällmiljöer. Utöver detta har länet regionala mål för energi och klimat och arbetar även med de nationella etappmålen inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. I precisering av det regionala miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet nämns att grundvattennivåerna bör vara sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. 13

14 Grundvattennivån i det undre grundvattenmagasinet kommer att påverkas. Den begränsade förändring av grundvattennivån bedöms dock inte innebära några sådana negativa konsekvenser som avses i miljömålet. 14 Övervakning och kontroll Ett program för kontroll av nivåer i brunnar inom påverkansområdet har tagits fram och kommer att genomföras under entreprenadtiden samt två månader före och efter. Kontroll av sättningar kommer att ske enligt Trafikverkets normala rutiner. Ett kontrollprogram för påverkan av sulfidlera kommer att tas fram innan arbeten påbörjas. Denna kontroll kan lämpligen genomföras genom uppföljning av ph, konduktivitet, järn och svavel i grundvattnet. 15 Skyddsåtgärder Trafikverket finner inga behov av skyddsåtgärder utöver vad som beskrivs i kapitel 11.2 avseende hantering av kemikalier och avfall. 16 Förslag till villkor 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angetts i ansökningshandlingarna eller i övrigt uppgetts i målet. 2. Påverkan på enskilda brunnar ska följas upp genom ett kontrollprogram. 3. Risken för försurning av grundvatten genom oxidation av sulfidlera ska följas upp genom ett kontrollprogram. 17 Samråd Samråd med länsstyrelsen Gävleborg och Bollnäs kommun har skett skriftligt genom utskick av samrådsunderlag samt följebrev. Samråd med särskilt berörda har skett genom utskick av samrådsunderlaget (bilaga E.1) samt följebrev (bilaga E.4) till alla fastighetsägare inom det område där den beräknade grundvattensänkningen blir 0,5 meter eller större. I bilaga E.5 finns en sändlista med de fastighetsägare som fick samrådshandlingen. Ett synpunktformulär bifogades samrådshandlingen, vilket återfinns i bilaga E.6. Utskicket till särskilt berörda skickades ut och muntliga eller skriftliga synpunkter skulle lämnas in senast Länsstyrelsen har beslutat att den planerade vattenverksamheten inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan, se bilaga F. 18 Berörda fastigheter och sakägarförteckning En förteckning över fastighetsägare inom påverkansområdet bifogas i bilaga G. 14

15