UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). I serien ingår två bihang: 1851 bihang: Inledning till och återblick öfver 3:dje afdelningen Om allmänna hälsotillståndet i riket af Fr. Th. Berg 1853 bihang: Sundhets-Collegii underdåniga berättelse om Kolerafarsoten i Sverge år 1853 efter uppdrag af Collegium utarbetad av dess ledamot D:r A. Timoleon Wistrand Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd 1-50 Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2009 urn:nbn:se:scb-b0-k0-5201_

3 SUNDHETS-COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE OM MEDICINALVERKET i RIKET ANDRA ÅRET. STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

4

5 240 INNEHÅLL. Sid. 1:o) Sundhets-Collegii embets-verksamhet 1. 2:o) Summarisk öfversigt af Medicinalfondens inkomster och utgifter 2. 3:o) Öfversigt af allmänna helsotillståndet i riket A) Läkarepersonal, distrikter och stationer 5. B) Sammandrag af läkarnes rapporter om medicinsk topografi och endemiska sjukdomar 7. C) Sammandrag af läkarnes rapporter om under året gångbara sjukdomar :o) Skyddskoppympningen, Vaccindepoterna och Vaccinationsfonden 45. 5:o) Sammandrag af rapporter från civila sjukvårdsinrättningar år A) Länslasarett och Kurhus 56. B) Hospital 59. C) Särskilde sjukvårds- och välgörenhets-anstalter 61. a) Akademiska sjukhuset i Upsala sid. 61; b) K. Seraphimerordens-lasarettet sid. 61; c) Gymnastiskt-Orthopediska Institutet sid. 62; d) Allmänna Elektricitets-anstalten sid. 62; e) Allmänna Barnsbördshuset i Stockholm sid. 62; f) Ammeskaffnings-Kontoret i Stockholm sid. 63; g) Barnbördshuset pro patria i Stockholm sid. 66; h) Allmänna Barnhuset i Stockholm sid. 67; i) Provisoriska sjukhuset i Stockholm sid. 69; k) Fabrikssjukhuset i Stockholm sid. 70; l) Danviks Enkhus och Hospital sid. 70; m) Diakoniss-anstalten i Stockholm sid. 70; n) Sahlgrenska sjukhuset i Götheborg sid. 71; o) Provisoriska kopphuset i Götheborg sid. 71; p) Fattigvårdens sjukhus i Götheborg sid. 71; q) Barnsbördshuset i Lund sid. 72. D) Helsobrunnar och Bad 73. E) Sjukvården vid fängelserna :o) Sammandrag af rapporter om de å rikets samtlige offentlige sjukinrättningar vårdade veneriske sjuke :o) Helso- och Sjukvården vid arméen och flottan a) Sammandrag af rapporter om beväringsmönstringarna 111. b)»»» rörande sjukvården vid arméen 118. c)»»»»»» flottan 177.»»»» revaccination af rekryter :o) Sammandrag af läkarnes berättelser om medicolegala förrättningar :o) Undervisningen vid Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet :o) Understöd till vetenskapliga utrikes resor :o) Apotheksväsendet :o) Barnmorskeväsendet :o) Veterinärväsendet 233.

6

7 Stormäktigste, Allernådigste Konung! Likmätigt föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 3 Mars 1852 får Sundhets-Collegium härjemte öfverlemna dess underdåniga berättelse om medicinalverket i Riket för samma år.

8 Collegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit, Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåter C. J. EKSTRÖMER. DAN. EKELUND. E. G. ENGBERG. F. TH. BERG. AUG. TIMOL. WISTRAND. Stockholm den 14 Augusti J. Ljungberg.

9 1. Summarisk uppgift på de af Sundhets-Collegium handlaggde mål år a) Inkomne mål: = = Kongl. Bref, General-ordres m. m. från Kongl. Stats-departementerne 92. K-ongl. remisser 34. Allmänna mål 4,905. b) Utgångne expeditioner: Summa 5,031. till Kongl. Maj-.t; underdåniga utlåtanden och framställningar i administrativa ärenden 60. och i befordringsfrågor 19. = = till Kongl. Maj:ts Högsta Domstol, samt civila och militära Öfver- och Under-rätter, uti derifrån till Kongl. Collegii yttrande remitterade medicolegala frågor 67. = =s till Konungens Befallningshafvande och öfrige embetsmyndigheter uti allmänna mål 2,626. Kungörelser och circulärer 10. Summa 2,782. 1

10 2 2. Summarisk redogörelse för de till Sundhets-Collegii disposition ställde medel år A. Inkomster: Hela Medicinal-Staten för detta år upptager en total anslagssumma af 100,652:28 deraf från Stats-Contoret directe utgått: Till Sundhets-Collegium 15,253: - -» Provincial- och Djur-Läkare, löner 35,293: 16.» Carolinska Institutet, dito 14,745: » Barnbördshusen, dito 366: 32.» Veterinär-Inrättningen, dito 3,666: 32. Personligt arfvode 400: Godtgörelse- för under lönerne inbegripen spanmål 127: () 4 och återstoden 30,800:18.8. af Sundhels- Collegium disponerad för bestämda ändamål, neml.: Till understöd åt Svenska Läkare-Sällskapet 500: För vaccinationens befräujjande. 1,200; Allmänna Barnbördsbuset 1,845: 16. Barnbördshuset Pro Patria : Medicolegale besigtningar 6,000: Farsoters och smittosamma sjukdomars botande. 9,000: - Pensioner och Stipendier uti Fält-Läka re-corpsen 4,000: Arfvode för Provincial-Chirurgen i Stockholms Län 150: Till Allmänna Electricitets-Inrättningen i Stockholm 500: Carolinska Institutet för materiella behof 2,441: Pharmaceutiska Institutet, aflöning och materiella behof 1,000: Veterinär-Inrättningen, underhåll af Elever och materiella behof.... 4,103: ,800: ,652: 28. -

11 3 Till of van nämnde i Stat uppförde och af Collegium lyftade ordinarie anslag 30,800: tillkommer: behållning från föregående år å, till bestämda ändamål reserverade, särskilda anslag 3,530: I Kongl. Stats-Kontoret lyftade fyllnads-anslag: till bestridande af utgifter för medieolegale besigtningar 1,500: Dito för farsoter och srnittosamma sjukdomar 12,000: - - Rese-understöd till Läkare.... 3,333: 16. jg ggg. 16 _ samt särskildta inkomster: Enligt Kongl. Brefvet den 15 Juli 1852 af Anslaget till farsoters och srnittosamma sjukdomars botande anvisade medel, till Öfver-Ståthållare-Embetets ersättning för utgifne belöningar i och för upptagande af lösa hundar 1,383: Apothekare-Societetens bidrag till Pharmaceutiska Institutets underhåll 1,000: Vid samma Institut influtne lections- och laborations-afgifter 241: 32. Ränta å Vaccinations-Fondens capital 125: Dito å Electricitets-Inrättningens dito. 80: Influtne ersättnings-medel för medicolegale besigtningar 2,141: 8. Influtne hyresmedel vid Carolinska Institutet 683: 16. Influtne medel vid Veterinär-Inrättningen 5,545: Aterdebiterade medel 190: ,390: ,554: Då till ofvanstående, af Collegium disponerade tillgångar ytterligare läggas: Anslaget till completteiande af Arméens Medicinal- och Instrumental-attiralj 700: med en behållning från föregående året af 1,694: och dera influtne diverse ersättnings-medel 608: QQ2: 44 ia samt anslaget till skrifmaterialier och expenser med en behållning från föregående året af 80:

12 4 samt hos Stats-Kontoret lyftade. 2,546: 32. 2,627: ,630: 2. - så utgjorde beloppet af bvad Collegium egt att disponera för de till dess embetsverksamhet börande föremål Summa B:co R:dr 68,184: Hvartill bör läggas: af Stats-Kontoret, likmätigt Kongl. Brefvet den 7 October 1852, utaf anslaget till farsoters och smitlosamma sjukdomars hämmande utbetald ersättning till åtskilliga Läns Ränterier för förskjutet skadestånd, i anledning af lungsjuka kreaturs nedslaktande 13,815: B. Utgifter: Med förestående tillgång hafva följande utgifter blifvit bestridde, neml.: Till understöd för - Svenska Läkare-Sällskapet :» Provincial-Chirurgen i Stockholms Län :» Vaccinationens befrämjande 868: 8.» Allmänna» Barnböidshuset 1,845: 16.» Barnbördshuset Pro Patria 60:» Medicolegala förrättningar 9,525: » Farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande:» Provincia I-Läkares Em bets-resor. 8,668: 10: 8.» Commenderade extra Läkare.. 2,268: Djur-Läkares rese- och traktamentskostnad 3,471: Medicamenter till fattige sjuke.. 6,097: Dito för sjuke kreatur (Jemtland) 12: 34. Till Ofver-Ståthållare-Embetet, ersättning för förskjutne medel till belöningar för upptagande af lösa hundar. 1,383: ~ 21901: Till Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet... 3,099: 2. 3.» Pharmaceutiska Institutet, 2,060: » Electricitets-Inrättningen 580:» Veterinär-Inrättningen > 10,376: » Pensioner och Stipendier uti Fält-Läka re-corpsen 3,854." 8.» Stipendier för utrikes resor '. 2,666: » hvartill kommer: Utgiften för Arméens Medicinal- och Instrumental-attiralj.... 1,545: Dito för skrifmaterialier och expenser, neml.: Upphandling af skrifmaterialier, 555: Ljuspenningar, : 32. Bindnings- och Tryckningskostnad : 33. Uppköp af ved 420: 40.

13 Åtskillige andra behof 528: : Behållning: k diverse, till bestämda ändamål reserverade anslag 4,033: » Anslaget till skrifmaterialier och expenser : 30.» Dito till completterande af Arméens Medicinal- och Instrumental-attiralj 1,457: Till Ränte-Kammaren lefvererade, dels besparingar å anslagen till pensioner och stipendier, dels öfverskott å fyllnadsanslagen till medicolegnle besigtningar samt farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande 1,032: Summa B:co R:dr 68,184: Tillkommer: af Stats-Kontoret, likmätigt Kongl. Brefvet den 7 Oetober 1852, utaf anslaget till farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande utbetald ersättning till åtskillige Läns Ränterier för förskjutet skadestånd, i anledning af lungsjuke kreaturs nedslaktande ,815: Öfversigt af allmänna helsotillståndet i Riket*). A) Läkarepersonal, distrikter och stationer. Vid början af år 1852 voro i Riket lediga: Provincial- och Extra Prov.-läkare-befattningar 10. Distriktsläkare-befattningar 9. S:a 19. Under årets lopp blefvo ytterligare lediga: Provincial- och Extra Prov-läkare-befattningar genom transport 5. genom dödsfall 1. 6 Distriktsläkare-befattningar genom transport 2. Stadsläkare-befattningar genom dödsfall 4. S:a Af dessa ledigheter hafva under årets lopp blifvit återbesatte: Provincial- och Extra Prov.-läkare-befattningar Distriktsläkare-befattningar 2. Stadsläkare-befattningar 1. S:a 12. *) Referent: t» f. Medicinal-Rådet Wistrand. 5

14 6 Och återstodo alltså vid 1852 års slut obesatte: Provincial- och Extra.Prov.-läkare-befattningar 7. Distriktsläkare-befattningar 9, Stadsläkare-befattningar 3, S:a Under loppet af 1852 hafva 8 läkare dels i, dels utom tjenst med döden afgått och från läroverken utexaminerade läkare tillkommit till ett antal af 14. I anseende till i orten herrskande sjuklighet och af K. B. H. anmälde bebof af läkare, hafva till bestridande af sjukvården i Lyksele och Neder-Calix distriktet', extra läkare blifvit förordnade mot åtnjutande af arfvode på Medicinalfonden, åfvensoni för kortare tid sådane läkare varit anställde i Skaraborgs, Wermelands, Bohuslän och Jetntland. I andra lediga distrikter har den allmänna helsovården, i enlighet med K. Br. den 28 Mars 1835, varit besörjd af öfrige i länet stationerade Provincial-läkare. Den i landet befititlige läkarepersonalen har under år 1852 befunnits fördelad pä följande sätt nemligen:

15 Uti förutvarande förhållande med läkaredistrikter och stationer h va rom förra årsberättelsen lemnar fullständig redogörelse, hafva under år 1852 endast följande förändringar föregått, nemligen: 1. Genom Kgl. Br. d. 27 Mars 4852 har Kougl. Mai:t bestämt tjenstgöringsdistrikt och statiori för den nya Prov.-läk. i Götheborgs distrikt. 2. Genom Kgl. Br. d. 4 Juni 1852 har K. M. i nåder bifallit utnämnde Prov.-läk. i nyssnämnde distrikt gjorda anhållan att tills vidare sig i Götheborgs stad nedsätta i stället föi' den eljest ursprungligen bestämda stationen: Carl Johans församling. 3. Genom Kgl. Br. d. 22 Maj 4852 har K. M. bestämt tjenstgöringsdislrikt och station för den nya Prov.-läk. i Wisnums härad af Wermlands län *). 4. Genom Kgl. Br. af samma dag har K. M. bifallit invånarnes i Hudiksvallsortens begäran att Extra Prov.-läk.-befattningen i Hudiksvall må åtskiljas från Bat.-läk.-bcfattningen vid Helsinge regrte, hvarmed densamma hittills varit förenad. 5. Genom Kgl. Br. d. 9 Nov har K. M. meddelat den allmänna föreskrift, att Prov.-läk.-beställningar de der ej kunnat på ordinarie stat återbesättas, utan af tillförordnade innehafvas, böra i likhet med hvad för Bataljonsläkare-tjenster hvilka af ineompetente bestridas (enl. Kgl. Br. d 48 Mars 4851) iakttages, af Sundhets-Collegium en gång om året såsom lediga anslås. Genom Kgl. Br. d. 9 Nov har K. M. bifallit att läkaren vid Diakonissanstalten i Stockholm må under iakttagande af föreskrifterna i K. Kungör, d. 17 Oct tillgodonjuta befordtingsrätt i likhet med läkare i statens tjenst. B) Sammandrag af låkarnes rapporter om medicinsk topografi och endemiska sjukdomar. Enär rapporter för år 1851 från åtskilliga läkaredistrikter uteblifvit dels till följd af vacans dels af andra orsaker, och alltså alla uppgifter i ofvannämnde hänseende för berörde distrikter saknas i första årgången af denna underdåniga Berättelse, så har Collegium ansett lämpligt att såsom fortsättning här meddela hvad derom i vederbörande läkares rapporter för 1852 ytterligare funnits anfördt, så att hvad som till denna rubrik hörer, på detta sätt efterhand må varda kompletteradt. Westerbottens län. Lyksele distrikt. Den här all manna Binikemasken plägar allmogen merendels sjelf aflägsna genom invärtes bruk af härstädes temligt. ymnigt växande roten af Polypodium flix mas, som intagen i pulver utan andra tillsatser, enligt dess påslående utgör ett fullkomligt osvikligt medel, hvarföre läkare sällan eller aldrig af allmogen rådfrågas för denna sjukdom. (T. f. Prov.-läk. Warodell.) Jemtlands län. Södra Extra Provincialläkare-distriktet som omfattar 4 pastorater utgörande 13 socknar ined «n vidd af 1,399,172 tunnland, äger (1851) *) Dessa 3:ne åtgärder a.ro redan nämnde i förra årsberättelsen sid. 54 och 88. 7

16 8 endast 12,056 inbyggare. De odlade trakterna a ro också högst obetydliga emot de ofantliga vidder som utgöra myror, skogar samt berg och fjäll. Frösö, Sunne och Nordals socknar äro relativt till sin vidd mest odlade och dernäst kommer Myrsjö och Hackas socknar. Allmogen inom detta distrikt är ej förmögen men bergar sig, med undantag af en stor del å Frösön, väl, samt lider ingen brist på lifsförnödenheter, såvida icke missväxtår inträffar, men en del af deras spis är af den beskaffenhet att den ovilkorligen måste lägga grund till sjukdomar och förnämligast Cardialgie. Fisken får skämmas (blifva»sur») innan den ätes. Kött och fläsk förvaras ej nedsaltadt, utan»varmrökt» som verkställes så att det efter en lindrig saltning utsattes uti badstugan under ^ dygn för en hög värmegrad. När detla kött förvarats några år, är det hårdt och torrt som träd samt är sålunda högeligen svårsmält. Gikt och Rheumatiska lidanden förekomma ofta och synas hafva sin grundorsak uti missbruk af tidt och ofta förnyade åderlåtningar samt kalla och dragfulla rum, ty det är eget nog att jemtlänningen, ehuru han har att strida emot en lång och kall vinter, är den bland Norrlands inbyggare som står lägst i byggnadsskicklighet och är ganska liknöjd att förskaffa sig varma boningsrum. (Extra Prov.-läk. Afzelius.) St. Kopparbergs län. Hedemora Prov.-läk.-distrikt är till sitt utseende någorlunda likformigt: mer och mindre höga åsar bevuxna med skog, mest gran och tall men äfven i betydlig mån, isynnerhet mot vattnen, med björk. Mellan dessa sträcka sig temligt öppna dalar, nästan alltid med eu sjö på bottnen, hvilka sednare alla rinna mot den dalsträcka der dalelfven framgår. Några vidsträckta kärrtrakter finnas ej och kan man sålunda väl säga att trakten har utseende af att vara smid lika visst som den är naturskön. Den enda slätt, som kan nämnas, är omkring Grytnäs kyrka. Ortens hufvudnäring är bergsbruk och jordbruk: bruk finnas större och mindre i alla socknarne med undantag af Grytnäs. Jordbruket skötes både af herremän och allmoge utmärkt väl och efter rationella methoder. En följd häraf är en i allmänhet ganska jemn bergning, ofta välmåga bland folket. Att vid bruken folkets belägenhet är ganska olika säger sig sjelft då olika ägare äro sinsemellan ganska olika. Några egenheter i lefnadssätt och klädedrägt äro ej att nämna så vida man ej så vill anse den myckna forslingen icke blott af bergsoch skogsprodukter, utan af alla ortens öfverloppsvaror och alla dess behof som måste på kärra forslas, hvilket på dem som dermed företrädesvis sysselsätta sig ej har någon god inflytelse hvarken i fysiskt eller moraliskt hänseende. Hvad sedlighet och nykterhet beträffar, så kan icke nekas att denna ock har företräde för flera andra, men lika säkert är ock att i dessa båda hänseenden är mycket att önska och om än icke så talrika och så oerhörda prof på bränvinsmissbruk förekomma Jbär tom på flera andra håll, så ser man dock mer än tillräckligt deraf. (Prov.-läk. Grill.) På

17 På ungefår 4 mils afstånd från Dalelfven sträcker sig en sandås på bvilken en del af Hedemora stad är byggd, men den större och egentliga delen ligger nedanför densamma. Yid stadens ena ända är en liten sjö utan utlopp och sammanhängande med ett träsk som straxt nedom sandåsen sträcker sig genom staden. Staden liknar mera en stor by på landsbygden än en stad, ithy alt dess invånare för det mesta äro jordbrukande då dereinot handelsrörelsen är ringa och inga serskilda slöjder, näringar eller fabriker finnas. Då man med andra orter jemför folket i denna trakt, synes mig delta nästan böra prisas för nykterhet. (Stads-läk. Senell. Fahlu distrikt. Större delen deraf, socknarne: St. Kopparbergs, Suudborn, Svärdsjö, Wika, Thorsång, Aspeboda och Djursås utgöres af bergstrakter bvarest boningarne äro belägna i dalar eller på bergsluttningarne. Invånarne i dessa trakter äro i allmänhet i följd af sitt lefnadsyrke, robusta och starka; dock har beklagligen bränvinet hos dem fatt ett så starkt insteg att det hotar generationens så väl fysiska som moraliska välstånd. Så väl denna last som ock det omnämnda cuperade läget anser Prov.-läk. tillsammans medverka till den ofantliga mängd af Skrofelsjukdomar som här utbildas bland allmogens barn. Den öfriga delen af distriktet, socknarne. St. Tuna, Gustafs och St. Schedevi äro nästan slättland och allmogen kanske mera bergad, men kanske såsom följd häraf äfven något vekligare och mindre stark. Bränvinssupandet har äfven här på sednare tider betydligt tilltagit, dock öfverhufvud mindre än i förutnämnde socknar, men så är här i stället kaffedrickningen ibland qvinnorna så mycket allmännare. Må vara af nämnde förhållande eller af qvinnornas alltmera uteslutande från stärkande göromål i fria luften, de äro späda och klena, äfvensom Bleksot, en här fordom okänd sjukdom nu är ganska allmän. Staden Fahluns låga, emellan höjder instängda läge skapar bär en stark fuktighet i luften som mycket motverkar en frisk och harmonisk utbildning af kroppsconstitutionen, hvarföre Skroflerne här kanske i öfvervägande antal i förhållande till något annat ställe af Riket äro talrika; från samma förhållande bärledes äfven gängsenheten af Catarrhaliska och Rheumatiska åkommor. Bränvinet har också här, kanske i högre grad än i den öfriga delen af distriktet insteg och utöfvar sitt förödande välde, dock kan man hoppas att de af kommunen på sednare tider strängt vidtagne åtgärder för dess hämmande, för framtiden skola medföra åsyftad verkan. (Prov.-läk. Hallin.) Wermlands län. Wisnums distrikt består af W. härad som utgör sydöstra delen af Wermland, innefattar 95,581 tunnl. areal, med 9,368 invånare. Wisnums härad är troligen det först bebodda i Wermland och anses vara befolkadt af kolonister från Westergöthland och Nerike under den från Upsala fördrifoe konung Aune, 300 år före Olof Trätälja hvars upprödjningar och odlingar egentligen vidrörde den del af Wermland som är belägen vester om Clarelfven. Jordmånen är god och åkerbruk ortens hufvudnäring; dock finnas här jernverk med 2 9

18 10 tillsammans 14 härdar, en skattlagd och flere husbehofs-sågar, en mjölqvarn, ett färgeri och ett garfveri. Helsotillslåndet har i allmänhet varit godt utom ä de ställen som gränsa till sjöarne Wenern och Skagern, der frossor och andra febrar fordom varit mycket gängse men de sednare åren mera sällan inträffat. Några egenheter såsom lemningar efter urfäderna, i folkets vanor och lefnadssätt finnas ej. Sedligheten lär i allmänhet vara god och klädedrägten tarflig. (E. Prov.-läk. Stagnell.) Örebro län. Örebro stad: De många och ofta förekommande intermittenta nevralgierna torde kanhända vara endemiska för Örebro. De finnas alltid hvarje år. Då denna värk angripit ögat, har det alltid varit det högra och den har alltid kommit på förmiddagen och varat 6 å 12 timmar. Sjukdomen förekommer hos unga och medelålders personer af båda könen ehuru oftare hos män. (Stads-läk. Acharius.") Westmanlands län. Köpings stad: Stadsläkaren som först med 1852 anträdt tjensten, lofvar att framdeles ingifva fullständig berättelse och anmärker nu endast i förbigående bland för helsan menliga förhållanden: att staden har ytterst dåliga boningar och saknar tillgång på rent och friskt vatten, emedan garfverier och (algerier blifvit anlagde vid inloppet i staden af den lilla genoinflytande ån, äfven som att inom staden finnes ett ångbränneri med 50,000 kannors tillverkning, hvarförutan i handelsväg der lärer omsättas omkring en half million kannor årligen, hvaraf inverkan på helsotillståndet hos en inom en liten rymd af 250 till en del alldeles obebygda gårdstomter sammanträngd personal af 1,517 invånare, ligger i öppen dager. (Stads-läk. Kihlstedt.) Upsala län. Leufsta distrikt. Vid Leufsta bruk med dess sumpiga, fuktiga och följaktligen osunda läge, dess åldriga djupa alléer som göra bostäderna mörka och dystra, är skrofelsjukdomen serdeles allman. De fleste barn äro deraf i mer eller mindre grad angripne. Tydlig förändring härutimian märkes då man kommer endast { mil från bruket. (Distr.-läk. Jacobson.) Stockholms län. Södertörns distrikt utgöres af socknarne Bokyrka och Salem, men dess läkare anlitas ofta äfven från närliggande delar af Brännkyrka, Huddinge, Ekerö, Grödinge, Sorunda och Telje socknar, för hvilka likväl redogörelse om helsotillslåndet efter regel bör af annan läkare ingifvas. Distriktet börjar Ii mil S.O. från Stockholm, vid Fittja gästgifvaregård, och sträcker sig sedan inemot Södertelje, å ena sidan begränsadt af Mälaren och å den andra af sjöar och skogsmarker mot Telje, Grödinge och Huddinge socknar. Det i allmänhet fruktbara och uppodlade landet utgöres af flera dalsträckningar åtföljande de många och betydliga vattendragen. Med svagare skogsväxt betäckta berg och sandåsar utgöra valtendelarena. Större skogsmarker ined växtlig skog förekomma blott mot socknarnes gränsor i söder och vester. Invånarnes antal utgör omkring Landtbruk är distriktets hufvudnäring. Dessutom finnes

19 ett pappersbruk (Tumba), 3 tegelbruk, en större qvarn (Wellinge) utom flere mindre sådana, flere sågar samt 3 ångbrännerier hvaraf 2 i år blifvit nedlagde. Jorden är till sin natur hufvudsakligen säteri eller frälse, samt innebafves nästan utan undantag af ståndspersoner, hvarförutan flera boställen finnas. Allmogens antal är ringa och minskas alltmer derigenom att bondhemmanen och torpen läggas under hufvudgårdarne. Genom nyodlingar och förbättrade landtbruksmetboder lemnar jorden en stigande afkastning och egendomarne böja sig i värde, synbart af de stegrade priserna vid deras ofta skeende ombyte af ägare. Den arbetande befolkningens moraliska och ekonomiska ställning kan deremot icke sägas vara stadd i förkofran. Denna klass består till största delen af statfolk. Lönevilkoren äro knappa, vanligen beräknade för statkarlen ensam, men då han oftast är gift och har flere barn, måste tillgångarna blifva otillräckliga för dagens behofver och, hvad framtiden beträffar, har större delen af denna arbetsklass ingen annan än fattighuset och allmänna barmhertigheten kunna skänka. Också utgör det år från år ökade antalet fattige ett ämne för allvarsamma bekymmer. Då utvägen att skaffa sig tillräcklig föda, varm boning och beklädnad saknas, så följer att i dessa orsaker ligger en fruktbar källa till sjukdomar. Den fattiges skärf och helsa får äfvenledes här lem na sitt bidrag till den tillgängliga bran vinsdrycken. Bland barnen äro Skrofulösa lidanden en vanlig företeelse. De uppväxande flickorna lida allmänt af chlorosis. Gastrodynier och Pyrosis förekomma talrikt hos båda könen. Till följe af ett legat af en okänd välgörare, hafva Bokyrka och Salems socknar fått sin serskilda läkare. Med skyldighet att gratis sköta socknarnes fattige uppbär läkaren af räntemedlen 100 R:dr l':co årligen. De öfrige 20 R:dr B:co användes till uppköp af nödig sjukattiralj och till fria medikamenter för fattige sjuke inom distriktet. En Direktion, hvars sammansättning uti legatet är bestämd, vakar öfver de med läkareinrättningen sammanhängande angelägenheter och tillser att dess ändamål uppnås. (Distr.-läk. Grceve.) Götheborgs eller Bohus län. Södra eller Götheborgs Provincialläkare-distrikt innefattar till stor del kustland»med dess kända topografiska förhållanden och folkets lefnadssätt.» Ibland allmogen inåt landet förekommer det som fattigdomen vore något mindre, hvilket anses förklarligt igenom den lätta afsättningen till staden utaf ladugårdsprodukter och skogseffekter. De täta stadsresorna visa dock sin vanliga depraverande inflytelse på den omgifvande folkmängden, och fyllerilasten är inom detta distrikt i hög grad utbredd, hvilket ibland annat deraf synes, att utaf de fjorton medicolegala besigtningar och obduktioner Prov.-läk. här förrättat under de 9 månader han innehaft tjensten, fem skedde på sådane till hvilkas död bran vinet varit närmast föranledande orsaken. (Prov.-läk. Montén.) Medlersta eller Uddevalla distrikt utgör egentligen en smal kuststräcka längs Götha elf. De utmed hafskusten belägna häraderna äro mycket bergiga och lemna rum för betydliga dalgångar, som merendels sträcka sig från vester till öster och 11

20 12 synas vara uppgrundade hafsvikar. Bergen äro nästan skoglösa förutom i Fräkne härad, hvarest en bergskedja börjar som sträcker sig söderut genom Forshälla, Risteröds, Grimmeröds, Wiklums, Spekeröds och Sörlanda socknar samt skiljer dessa från Torpe härad. Denna bergsrygg är beklädd med te ni ligt grof skog, dock börjar tillgången deraf märkbart att minskas i följd af stark efterfrågan från de andra alldeles' skoglösa socknarna. Dessa sed na re äro dock i det hänseendet lyckligare att jordmånen i de förut omnämnda dalarna är otroligt fruktbar, och man beräknar att näst Malmöhus län, folkmängden i ingen annan provins af Riket är så talrik på qvadratmilen som i Bohuslän då man hågkommer att j af landet upptages af ofruktbara trakter. Hvad invånarnes lefnadssätt och lynne vidkommer, så är det förra tern I igen likt vår allmoges i andra Sverges landskaper. Hafrebröd, saltad, torr och färsk fisk jemte potates utgöra huvudbeståndsdelarna af allmogens föda. Endast undantagsvis ingår köttföda i lefnadsordningen och består då merendels i salt (läsk eller torrt fårkött. Till dryck begagnas mycket vanligen surt svagdricka och sur mjölk om sommaren. Bränvinssuperiet och kaffedrickningen äro här mycket i flor. Kaffepannan står nästan ständigt på elden, och kaffet utgör snart sagdt den fattiges enda supanmat. Ofverallt hvarest läkaren inkommer, så väl i bondens som backstugusittarens boning, inbjudes man först på en sup, och, i händelse af vägran, på kaffe, både natt och dag. Hvad egentlig föda beträffar så står sådan sällan till buds. Bohuslänningens lynne bär stämpel af hemlandets natur. Det är friskt och lefvande men brutet och ojemnt. Han är öppen, redbar och arbetsam, men derjemte lättsinnig, högmod ig, obändig och i hög grad stridlysten samt hämndfull. Till vext och kroppsbyggnad är han under medelmåttan, smärt, men stark och liflig. Egentligen så kallade»robusta» personer förefinnas väl, men höra till undantagen. Klädseln består uti en kort tröja med en»bindtröja» inunder så väl under sommar som vinter, långbyxor och kalsonger (»underbyxor»). I allmänhet kan sägas att den nuvarande klädedrägten hos allmogen är mångfaldig så väl till ämne som snitt. Den nämnde utgör dock den vanligast förekommande hos männerna; understuudom och isynnerhet i skogsbygden förekommer äfven rocken, hvars färg hos de äldre är grå, hos yngre blå; men äfven på kustlandet synes rocken vid högtidligare tillfällen. Qvinnorna kläda sig merendels i helklädningar, men sällan i kjortel och tröja. Lyxen i kläder har stigit till en beklagansvärd höjd. Finare kläden uttränga hos manliga befolkningen det gamla hemmaväfda vadmalet, och bomullstyger samt till och med sidenklädningar betäcka qvinnornas former, i stället för de varmare och helsosammare ylletygerna. En liflig sjöfart och förbindelse med städerna serdeles Götheborg, samt kringvandrande Westgöthahandlandes långa kredit bidraga väl till detta öfverflöd, hvilket föranledes så väl af bristande husslöjd som af lättheten och billigheten att förskaffa sig ifrågavarande tyger. Af fabriker och andra verk finnas inom detta distrikt ej serdeles stort antal; endast 2:ne mindre manufakturverk hvaraf ett i Foss socken och det andra i Westerlunda socken invid Götha elf. Ett större sågverk

21 »Torps sågar» finnes beläget inom Håby socken och antecknas derför emedan nästan hela året om nervfebrar der äro gängse bland den mängd af arbetare som i och för sågverket der iiafva sitt uppehälle. Orsaken härtill får väl sökas i ett allmännare bränvinssupande, dålig föda, förkylningar, trångboende m. m. emedan arbetspersonalen enligt uppgift är bättre aflönad än annorstädes, och mången bra arbetare kan förtjena sina 2 R:dr per dag. Att spara ingår nemligen icke i Bohuslänningens åsigfer, utan tyckes han heldre vilja lefva öfver tillgångarne, hvarvid»bjudningar» ej äro sällsynta. Bleksot, Magsyra och Skrofler uppgifvas såsom de allmännast förekommande sjukdomsformer. Bleksoten har mer och mer vunnit insteg så väl på kustlandet som i de från hafvet ailägsnare församlingarne. Magsyran förekommer allmänt och mestadels und«r sommarmånaderna samt benämnes af allmogen»wassbitar.» Huruvida den hos äldre personer här förekommande magkräftan, hvilken ej är så sällsynt, åtminstone hos qvinnokönet, är en direkt följd af magsyran, kan Prov.-läk. ej säkert uppgifva, men anser det troligt. Skrofler förefinnas äfven serdeles vid hafskusten och äfven inåt landet, än såsom körtelsvullnader, än som ögonsjukdom och örondytning, än också såsom lidanden i benen och ledgångarne. Serdeles vid hafskusten och i skärgården visa sig sjukdomens svårare former genom benlidande och hudsjukdomar, och tror Prov.-läk. att detta härrör af en ytterlig osnygghet och dålig eller knapp föda af endast fisk och potates. Sällan har skrofelsjukdomen till följd tuberkelbildning i lungorna, hvartill orsaken säges vara hafsvindarnas välgörande verkan. Frossfebrar äro sällan förekommande. Men detta distrikts liksom Bohusläns egentliga endemiska sjukdomsformer äro hudsjukdomarna. Elephantiasis förefinnes väl, ehuru sällan, och Saltflussen minskas år efter år. 1 öfrigt förekomma Lupus, Tinea, Skabb,' Impetigo m. fl. hvarom härvarande Lasarettsjournaler bära vittnesbörd. Att osnygghet i alla rigtningar, hvilken osnygghet i vissa härader öfvergår all beskrifning, är egentliga roten och uppbofvet till dessa sjukdomars frequens, lider intet tvifvel. Fräkne härad som är till större delen skogsbygd, utgör ett vackert undantag från denna allmänna regel. (Prov.-läk. Åhlström.} Elfsborgs län. Åmåls distrikt. Enligt utdrag ur kyrkoböckerna föddes i Åmåls stads- och landsförsamling under år 1852 mankön 48, qvinkön 44, tillsammans 92, och under samma tid afgingo med döden mankön 23, qvinkön 38, tillsammans 61. Äktenskap ingingos 16 och upplöstes genom döden 15. Folkmängden i staden utgjorde 1300, fattigunderstöd åtnjöts af 73 personer af hvilka 9 voro å fattighuset och arbetsinrättningen intagne, 52 voro till andras vård utackorderade ocb 12 dessutom erhöllo årligt understöd. 40 lärjungar besökte höstterminen i stadens lägre lärdomsskola, 50 gossar samt 36 flickor erhöllo undervisning i lankasterskolan. (Prov.-läk. Segerstedt.) Alingsås Extra Prov.-låk-distrikt: Svältorna belägna emellan gäsrgifvaregårdarna Ljung i Jäseneds och Eklanda i Kullings härad, utgöra 2 genom ett -fa mil bredt byar, säteri och enstaka bondhemman innehållande jordområde skilda, kala, med 13

22 14 sten tätt betäckta fält. Dessa svältor och ett por dem liknande utmärker utgöra på en gång skogs- och betesmarkerna för Björke och Skälfveneds pastorater, Asklanda, Ljungs och Qvinnestads socknar i Gäseneds härad samt Algustorps socken i Kullings härad. Till de flesta hemman i dessa pastorater och socknar finnas inga andra betesmarker än dessa svältor å hvilka kreaturen måste hemta sin sommarföda, hvaraf ådagalägges att de så kallade svältorna ingalunda äro så sterila som namnet antyder. Utefter landsvägen som går öfver dem, finnas å svältorna torplägenheter med åker, äng och löfskog och å ett å svältorna beläget torp födas flere kor och häst. På en på försök inhägnad del af svältorna har uppvuxit rätt vacker löfskog. På sed na re år hafva svältorna, hvilka förut voro de kringliggande socknarnes gemensamma tillhörighet, icke blott blifvit delade socknarna emellan, utan äfven blifvit skiftade hemmanen emellan inom livar socken med undanlag af Hjellby, medelst dels redan afslutade dels nu pågående laga skiften. Obestridligt är också att den fruktbaraste delen af Westergöthlands slättland, hvars invånare på 1820-talet voro utfattige, sedermera blifvit till den grad förändrade att det nu årligen lem nar spän mål till afsalu. Detta lyckliga förhällande har inträffat sedan allmogen, efter öppnandet af Götha kanal, börjat på förbättrandet af sin jord använda de dagsverken och gödö- ;itnnen hvilka den förut förspillde på krogar och landsvägar under resor mellan Götheborg och städerna inuti landet. (Extra Prov.-läk. Warenius.) Skaraborgs län. Fahlköpings distrikt som upptager en vidsträckt slättbygd, Fahlbygden, och äger en betydlig population, torde kunna anses vara af ett temligt likformigt skaplynne, endast i någon mån olika i distriktets sydöstra del, tillhörande Wartofta härad, der en mera egentlig skogsbygd vidtager. Det är också hufvudsakligen bebodt af en jordbrukande, af binäringar föga upptagen befolkning, utmärkt såsom vanligt hos slättbon, af ett mera trögt an lifligt väsende. Man har lagt denna slättbygds allmoge till last en nog stark benägenhet för spirituösa drycker och om än denna beskyllning vore här mera rättvis än på många andra ställen, har man dock anledning att tro detta förhållande, i trots af de många i distriktets skogsbygd anlagda ångbrännerierna, i följd af presterskapets bemödande och tidsandans inflytelse snarare vara i af- än tilltagande. En beskyllning åter som åtminstone hitintills på goda grunder träffat fahlbygdens allmoge, är dess mindre utvecklade behof af snygghet, om ock till ursägt talar det tvungna hushållandet med byggnadsvirket och bränslet som haft till följd dessa låga och trånga boningar hvarinom en familj i ett ofta litet, illa bonadt och kallt rum tränger sig tillsammans ej sällan med sig inrymmande sina smärre kreatur, förnämligast fjäderfä. Man kunde ock tillägga ätt de nu ofta förekommande blidvintrarna såsom förbållandet var 1852, med sin nederbörd af regn och snöslask, förorsakande på samma sätt som hösten och våren, isynnerhet å fahlbygdens djupa svartmylla, en stadigvarande smuts å vägar och gårdar, ej obetydligt bidraga att omintetgöra möjligheten att bibehålla sig sjelfva eller sina boningar i ett ansadt skick. Vanan att umbära en treflig oragifning qväfver ändtli-

23 gen behofvet deraf och alstrar hos slättbon detta drag af indifferentism, hvarmed han i allmänhet ut märkes från den egentliga skogsbon, som i sin rymliga, trefsamma och varma boning är van alt genom olikartade sysselsättningar hålla sig liflig och idog. Det stora omfång af fahlbygden som är upptaget af ännu ej odlade mossor, tyckes genom sin afdunstning, hvilken isynnerhet höst och vår i condenserade dimmor drager mot de 2:ne bergsträckningarne Olle- och Mösseberg, lätteligen böra kunna orsaka frossor och likartade sjukdomsfonner, helst det begagnade vattnet på de lägre och från bergsträckningarne mera aflägsnade ställena innehåller mycket extractivämnen; dock har ej någon till intermitteus gränsande feberform visat sig vara här serdeles förekommande, ännu mindre endemisk, utan nämner Prov.-läk. såsom sådana endast i enlighet med företrädarens uppgifter: Skabb på fahlbygden och Skrofler i och omkring Fahlköping. (Prov.-läk. Ihrman.~) Malmöhus län. Landskrona distrikt. Den skånska slättbygden, ett kustland, öppet för alla vindar, måste i följd deraf röna inflytelse af nästan oupphörliga temperaturvexlingar. Under den s. k. vintern inträder en dag temligt betydlig köld, mindre vatten beläggas med så stark is att den bär; den andra och tredje tiagea är luften vårlik, vattnet öfverallt öppet. En dag visar thermometern 6 8 gr. köld; ett par dagar derefter lika många grader värma. Våren och sommaren förete liksom vintern hastiga temperaturombyten. Dagarna ofta serdeles varma, qvällarna och nätterna kyliga isynnerhet då vinden ligger på från hafvet. Det inflytande dessa lokalförhållanden utöfva på allmänna helsotillståndet visar erfarenheten likväl ej vara så menligt man skulle förmoda, sannolikt emedan befolkningen är dervid från barndomen van och härdad. På främlingen deremot, den från medlersta eller nordliga Sverige hitkomne, verka de skadligt, hvarföre ofta år åtgå innan han vid klimatet förmår vänja sig och uthärda det. Att likväl sjuklighet af de tvära vexlingarne äfven hos Skåningen ofta nog föranledes, isynnerhet rheumatiska och katarrhala lidanden, letnnar erfarenheten talrika exempel. En annan omständighet som bidrager till uppkomst af sjukligbet är landets låga läge. De sjukdomar som vanligen af sådant lokalförhållande alstras visa sig också här isynnerhet under den varmare årstiden och då under några lugna dagar den fuktiga luften fått, att jag så må säga concentrera sig. Blåsten är nästan beständig och under den oblidare årstiden oftast iskall och genomträngande, hvarföre också en äfven lägre köldgrad här är svårare att fördraga än en betydligt högre uppe i landet. Man skulle kunna antaga att 6 8 gr. köld i Skåne motsvarar i skogs- och bergsbygden. Hvad invånarnes lefnadssätt på landsbygden beträffar så är det i förhållande till de nordliga landskapens allmoge utmärkt för nykterhet och ordentlighet. Fyllerilasten, uppe i landet mer och mer allmän, finner här mera sällan rot, hvad t. ex. i Götheborgs och Bohuslän gäller som regel, är i detta afseende i Skåne ett undantag. Bonden sköter sin jord omsorgsfullt, och då jordmånen nästan öfverallt är god, lönar den på de flesta ställen i rikt mått odlarens möda. Allmogen på Landskronaslätten är till 15

24 16 stor del förmögen. Dess bostäder befinnas dock alla, om äfven vackra och snygga, utan undantag uppförde af korsvirke, ett byggnadssätt som bvarken åt busen bereder den stadga och varaktighet eller åt rummen den värma som det uppe i landet vanliga byggnadssättet. Eldningen sker mera sällan med ved i anseende till dess dyrhet, utan vanligen med stenkol eller torf. De eldstäder som begagnas i boningsrummen äro nästan alla af jern. Då en sådan blifvit upphettad ända till glödgning, sprides i rummet den starkaste hetta som likväl snart nog försvinner, och sålunda uppkomma temligen hastiga ternperaturomvexlingår äfven inom hus. Då nu vanligen det större rummet hvari familjen mestadels befinner sig, är serdeles rikt på dörrar och fönster med illa isatta rutor, så uppkommer i dessa rum nästan oupphörligt drag. Att rheumatiska åkommor äro vanliga hos Skånska allmogen låter sig haraf förklaras. Men ej blott rheumatiska sjukdomar, acuta och kroniska äro vanliga följder bära I'; gastralgien, en äfven i Skåne allmän sjukdom, bar sannolikt till en del samma orsak, ty brist, nöd, dålig beklädnad, otjenlig och otillräcklig föda som orsakat den i flere andra af rikets landskaper, finnas här endast sällan. Att denna sed na re åkomma liksom andra sjukdomar hos allmogen, ofta kommer under behandling först då den utvecklat sig till ett farligt lidande, härrör af allmogens obenägenhet att hos läkaren söka hjelp i första hand. Qvacksalvare anlitas först, och när desse hunnit bringa det onda så långt som möjligt, blir läkaren rådfrågad och åter öfvergifven derest ej det af honom förordnade medlet genast hjelper. Vid gängse epidemier måste vanligen 3 å 4 personer dö innan de omgifvande tänka på att gifva tillkänna sjukdomen. Den blinda tron på ett oundvikligt öde beherrskar allmogen här med få undantag; den till döden hemfallne dör oaktadt all hjelp; den för tillfället af ödet ej till döden bestämde blir frisk utan någon vård. Dock måste sägas att de bättre bland bönderna hos hvilka man stundom (inner öfverraskande klokhet och förstånd, för sig sjelfva och de sina söka läkarevård. Utom dessa allmänna förhållanden som utolva mer eller mindre direkt inflytande på helsotillståndet, må en egenhet nämnas som är af serdeles inflytande på gången af de sjukdomar som yppa sig här på slättlandet, nemligeu en afgjord benägenhet hos sjukdomarne att huru häftiga och stormande symptomerna i begynnelsen än må vara, hastigt öfvergå i ett ofta ytterligt svaghetstillstånd. Det är nödvändigt för den bär praktiserande läkaren att icke släppa ur sigte denna helt och hållet af klimatet och landets läge beroende omständighet som påkallar största försigtighet i afseende på användandet af bloduttömningar. De sjukdomar som här kunna anses endemiska äro Skrofler, Chlorosis, Gastralgi, Rheumatism och Frossor. Skroflemas orsaker äro det fuktiga klimatet, fuktiga och dragiga boningsrum, den ofta rådande osnyggheten, den otjenliga dieten, benägenbeten hos modren att Ii å 2 år fortfara med digifningen och att fortfara dermed ihärdigt äfven under egen sjuklighet. Det symptom hvarmed de inäst visa sig är en ofta ganska betydlig uppdrifning af glandierna, isynnerhet halsens och axillernas samt en stor benägenhet hos dem att inflammeras och öfvergå i suppuration. Skrofulös

25 Skrofulös ögonfluss och öronfluss, uppsvälld öfvprlnpp, hudutslag- m. m. har Prov.- läk. mera sällan här observerat an uppe i landet der sådana förekomma nästan beständigt. Den så ofta förekommande hleksoten och det kroniska lidandet i magen, kunna i allmänhet räkna flere af ofvannämnde förhållanden såsom orsaker. Rheumatismen och frossan äro nästan uteslutande produkter af klimatets inflytelser och förkylningar. Det adynamiska tillstånd hvilket hos chlorotic-ae alltid förefinnes, har Prov.- läk. här flere gånger funnit djupare än under för öfrigt likartade förhållanden i skogs- och bergsbygder. (Prov.-läk. Virgin.) Landskrona stad är belägen på en udde i sundet och utgores af den egentliga staden och förstäderna här»värnar» kallade, hvilka äro belägna läugs den på omkring 1500 alnars afstånd förbi staden ledande allmänna landsvägen. Den egentliga staden är regelbundet anlagd med räta, breda gator, hvilka, för att kunna utgöra skottlinier för fästningen, skära hvaraudra i sneda vinklar. Staden ligger till en del inom fästningen, till följe hvaraf dess omgifningar åt landsidan, äfvensom -rymden emellan staden och»värnarna» äro genomskurne af fästningsgrafvar i mer eller mindre förfallet och ouppmuddradt skick, hvadan staden är omgifven af en krans stagnerande vatten, hvaraf en del under heta somrar nästan fullkomligt uttorkar. Om härtill lägges att den närmast hamnen liggande stadsdelen som först på de sednare åren börjat höja sig från sjöbottnen, ännu ej hunnit fullständigt fyllas utan är späckad med talrika polar af högst vidrigt utseende, skulle nian vid första blick vara frestad döma Landskrona såsom en bland de osundaste platser i Riket. Detta är likväl ingalunda händelsen; snarare synes förhållandet i allmänhet vara raka motsatsen. Epidemier äro inom stadens område nästan okända och sjukligheten i allmänhet ringa. Då under en svår skarlakansfeber herrskade så väl i Helsingborg som Lund och Malmö, uppträdde densamma i Landskrona i så ringa freqvens och så lindrig, att den knappt väckte någon uppmärksamhet. Delta helsosamma förhållande lärer, enligt livad länge här bosatte personer upplyst, alltid hafva ägt rum, och det oaktadt mycken fattigdom råder inom samhället, oaktadt det färska vattnet hvarmed staden ganska sparsamt är försedd, är af ytterst dålig beskaffenhet, och oaktadt ofvannämnde missgynnande lokala förhållanden. Förklaringen öfver dessa skenbara motsägelser torde få sökas dels i stadens läge på en udde, tillgänglig för sjövindarna från alla sidor, dels i de breda, ännu glest bebygda gatorna, b va rest inga hopade husmassor lägga hinder i vägen för en grundlig luftvexling. Största delen af samhällets arbetande och fattigare befolkning bebor»värnarne», hvarest, till följe deraf, älven är mesta sysselsättning för läkaren. Till staden hörer ett fiskläge beläget på ungefär ^ mils afstånd, med ett ganska sundt läge på torr sandig strand, och der oaktadt mycken fattigdom, föga sjuklighet råder. (Stads-läk. Sandelin.y Ystad. Det arbetande folkets lefnadssätt är här som på de flesta andra orter tyvärr sådant, att det gifver skäl till många anmärkningar. Icke nog att de lefva af mera svårsmälta och derför osunda näringsmedel, så kommer dertill också ett full- 3 17

26 18 ständigt försummande af allt livad till helsans bevarande erforderligt är. Sålunda, så fort omständigheterna det medgifva, tillgripes det som oumbärligt ansedda bräuvinet i dess mest farliga form»finkel». Beträffande deras boningar, så äro de till den grad usla, att för den som kommer ifrån annan ort och der blifvit van att se äfven den fattigare klassen bafva sina boningar snygga och någorlunda ändamålsenliga, en stor förvåning måste uppstå öfver att menniskor vilja bo der endast osjäl i ga djur borde bafva sin plats, och ingenstädes lärer väl större osnygghet råda än bland den mindre bemedlade klassen därstädes, hvilket lärer i allmänhet vara ett hufvuddrag som vidlåder hela skånska allmogen. Cesynneriigt nog att den rikaste orten också skall vara den osnyggaste! Detta förhållande inverkar emellertid menligt på befolkningens helsotillstånd, och Skrofler samt Magsyra (Cardialgie) kunna med skäl räknas här vara endemiska och hafva sina orsaker i nyssnämnde omständigheter. Sk ro fels ju k domen yttrar sig förnämligast genom ansvällning och suppurntion uti halsens körtlar och derjiäst genom ögonsjukdomar. (Stads-läk. M. Ekman.) Anmärkning: Oaktadt meddelade påminnelser hafva årsberättelser för 1852 icke inkommit från Stadsläkarne i Malmö, Stadsläkaren t Carlskrona. Stadsläkaren i Strömstad, Stadschirurgen i Norrköping, Distriktsläkaren i Ronneby, Distriktsläkaren i Waldemarsvik och Distriktsläkaren i Carlskoga hvarjemte de saknas från alla ofvan (sid. 5) nämnde vacante distrikt.

27 C) Sammandrag af läkarnas rapporter om under året gångbara sjukdomar. a) Sammandrag af vederbörande läkares rapporter om embetsresor för farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande med specification länsvis å Medicinalfondens utgifter för sjukes vård under år Dessutom hafva inkommit 13 Rapporter om resor för venerisk sjukdom.

28 20 Ehuru detta sammandrag af vederbörande läkares rapporter om embelsresor redan lemnar en allmän öfversigt af de farsoter som i landet förnämligast varit gängse under året, så torde dock några utur läkarnes årsberättelser bemtade utförligare underrättelser så väl om väderlekens och årsvextens allmänna beskaffenhet med hänsyn till sjukdomsförhållandet i landet, som ock om de mera herrskande sjukdomar nes utbredning till tid och rum samt deras verkningar i afseende på mortalitet m. m. här böra tilläggas. b) Öfversigt af väderlekens och årsvextens förhållande i allmänhet så vidt detsamma synes hafva haft inflytande på helsotillståndet. Väderleken: I allmänhet instämma alla rapporter deruti att vintern varit ostadig och öfverhufvud blid med derpå följande kall och blåsig vår; att sommaren som i början på de fleste ställen medfört nödtorftig nederbörd, sedermera blifvit ovanligt ihållande varm och torr, der och livar med besvärlig hett», sä alt äfven från Westeroch Norrbotten det heter:»sydländsk sommar, den varmaste i mannaminne» och alt nattfrost i allmänhet icke inlräffat förr än efter medlet af September; att hösten som öfverhufvud varit regnig och mycket stormig, i de flesta delar af landet tidigt medfört vinterlika afbrolt med betydlig köld och snö, hvarefter ostadig, blid, regnig och stormig väderlek fortfarit ända till årets slut, i följd hvaraf från Skaraborgs och Hallands län klagas öfver ymniga öfversvämningar. Årsväxten: Från Rikets norra län, som år 1851 hemsöktes af missväxt och potatissjuka, förspörjes år 1852 allmän belåtenhet med skörden som på flere ställen säges varit den välsignelserikasle i mannaminne, hvarjemte den gynnsamma konjunkturen för trädvarubandeln anmärkes hafva bidragit att i dessa orter upphjelpa välståndet. Den varma sommaren hade till följd att kornet mognat ända upp under fjällarna i Juckasjärvi och Karesuando lappmarker, men att på det flacka kustlandet åker och äng på vissa ställen lidit af torkan. I öfriga delar af Riket säges årsväxten, som befordrad af försommarens fuktiga väderlek, i allmänhet varit mycket lofvaude, sedermera af den starka torkan och värmen hafva fortskyndats till mognad så att skörden ej blef ymnig, utan till qvantiteten medelmåttig eller derunder, men deremot öfverallt serdeles väl bergad och af god beskaffenhet. Isynnerhet blef rågskörden mestadels svag, till en del också till följd af förra årets dåliga utsäde, och i vissa trakter blandad med mycket injöldryga och svingel. Hvétet gaf nästan öfverallt ymnigare skörd, ehuru mångenstädes sotigt; vårsäden i allmänhet medelmåttig. Potatissjukan har i många trakter anmärkts upphörd och bar i hela landet varit vida mindre allmän än föregående år. 1 Skåne synes sädesafkastningen hafva utfallit fördelaktigare så att den varit öfver ortens be'- hof, men deremot har potatissjukan här icke uteblifvit. Helsotillståndet: Med förbigående af de sjukdomsformer hvilka visserligen under detta liksom efter regel under alla andra år, mer eller mindre allmänt förekommit