VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ Tal. Rektor.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor."

Transkript

1 1 Hämtat från Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ UPSALA 1888 AKADEMISKA BOKTRYCKERIET EDV. BERLING. Tal Af Rektor. Den innevarande dagen är en stor högtidsdag för Upsala Universitet. Fullbordandet af ett verk, som fordrat stora uppoffringar och bör gifva rik båtnad, är väl värdt att firas. Men festens betydelse ökas, och stämningen blifver högre genom det deltagande, som i dessa dagar visats Universitetet. H. Maj:t Konungen har behagat att åtföljd af H. K. H. Kronprinsen öfvervara denna fest. Vi minnas väl den dag, då H. Maj:t Konungen lade grundstenen till denna byggnad och talade ord, som vi icke förgätit, och som väl voro egnade att blifva en lösen för den verksamhet, som här skall utöfvas. H. Maj:t Konungen har med varmt deltagande följt byggnadsarbetets fortgång och sätter i dag kronan på verket genom sin höga närvaro vid denna fest. Jag har att framföra Universitetets helsning till Eder alla, som mottagit dess inbjudning och här infunnit Eder för att med dess lärare och lärjungar fira den betydelsefulla dagen. Jag har ock att betyga Universitetets glädje öfver det stora deltagande, som det från många håll inom vårt land har fått mottaga, och hvarpå många bevis under detta byggnadsarbetes fortgång blifvit oss lemnade. Jag vet, att det af gammalt finnes en djup förbindelse mellan det Svenska folket och dess högsta läroanstalter, dess Universitet. Jag vet en grund till denna förbindelse, som ligger

2 2 djupt i mångas hjertan, och den är kärleken till den ynglingaskara, som ifrån många olika delar af vårt land lemnats till Universitetets fostrande vård. Men det är icke blott detta förhållande, som åstadkommer förbindelsen, hvilken helt visst är starkare än förbindelsen mellan folket och något annat slag af läroverk, utan det är ock den högre uppgift, som är för Universitetet egen, och som kan betecknas dermed, att Universitetet är ett vetenskapligt läroverk. Det har att egna sig och sin verksamhet åt den vetenskapliga forskningen, och det har att meddela den vetenskapliga forskningens frukter åt sin uppväxande ungdom, hvilken i sin stad och på den plats, der han blifver stäld i ledet af alla fosterlandets söner, skall bidraga att dana fosterlandets framtid. Det fordras af den akademiske läraren, att han icke blott skall vara lärare och åt ungdomen meddela hvad han kunnat inhemta af sin vetenskap, utan äfven att han sjelf skall vara en vetenskaplig forskare, och om det ock icke alltid är en billig fordran, utan ofta till och med raka motsatsen, så begär man dock med rätt eller utan rätt, att han skall i vetenskapliga skrifter framlägga frukterna af sin egen vetenskapliga verksamhet. Men äfven på de unga ställes en motsvarande fordran. Äfven dessa unga skola vid Universitetet lefva ett vetenskapligt lif, det är en oeftergiflig fordran. Denna får ställas mycket olika på den ene och den andre. Men den, som arbetar efter måttet af sina krafter och sin förmåga, han skall utan tvifvel, när han lefver vid Universitetet, också få känna en fläkt af vetenskapligt lif inom sig och erfara den upplyftelse i hjertat, icke blott den upplysning i förståndet, som detta har med sig. Det är denna vetenskapliga anda, som utgör det utmärkande för Universitetet, den vetenskapliga anda, som ligger i meddelandet mellan de gamla och de unga inom det vetenskapliga lifvets område. Om jag nu för att angifva hvad jag tänker om Universitetets betydelse för folket, skulle säga, hvad jag anser vara det egentligen karakteristiska för alla vetenskaper, så vet jag ingenting annat än det, att all vetenskap vill fatta det väsentliga, urskilja det och fasthålla det för sig, och från det ljus, som det väsentliga gifver, förklara även det oväsentliga. Och det väsentliga, det är det inre, det hör till det inre lifvet, ty i det yttre söker man det fåfängt. Der finnes det icke och der kan det icke upptäckas. Och om jag vill se, hvad historien har att lära oss, hvad hon särskildt har att lära oss med afseende på den vetenskapliga bildningen, i hvilkens tjenst Universitetet har att arbeta, så får jag gå tillbaka till den tid, då det framträdde i sin enklaste form. Jag kommer då till det land, som är den Europeiska konstens och den Europeiska vetenskapens moderland, till den gamla tidens Grekland, och jag söker der hvad jag vill finna. För Greken var den menskliga bildningen nästan medfödd. Det finnes väl icke något folk med så utpräglade anlag för mensklig bildning som det Grekiska. Der gestaltade sig ock den menskliga konsten och den menskliga vetenskapen likasom af sig sjelfva i rent menskliga former, och det är det utmärkande för denna bildning, att hon å ena sidan höjde sig till uppfattning och framställning af det rent menskliga och å andra sidan hade så svårt att höja sig öfver det menskliga. Men det lyckades dock

3 3 för de högst stående bland den Grekiska bildningens män att komma utöfver den ståndpunkt, på hvilken de bildade i Grekland i det hela befunno sig. Bland dem, som i detta afseende stå högst, är den tänkare, hvilkens namn är nästan mera kändt än någon annans, jag menar Plato. Den störste bland Greklands tänkare såg han djupt in i menniskan och fann inom henne en verld, som han kallade en verld af ideer. Och hans idélära har sedermera gått från den ena tiden till den andra ofta ofullkomligt fattad och endast i ringa mon förstådd, men likväl alltid verksam, alltid upplyftande, alltid förädlande. Men det är dock icke hos honom, som man har att söka begynnelsen och förebilden till den vetenskapliga verksamheten, sådan som denna består i ett meddelande från de äldre till de yngre, utan det är hans store föregångare och mästare Sokrates, som i detta afseende står främst och står högst. Han är ock den, som först riktade uppmärksamheten på det inre med den styrka, att det inre lifvet för honom. trädde fram i renhet och klarhet och sjelfständighet, så att det icke blandade sig tillsammans med det yttre, utan stod fast för hans forskareblick. Han vände sig till ungdomen i Aten, och han var i likhet med mången annan en vishetens lärare under det lysande femte århundradet f. Kr. Under detta århundrade, det mest lysande i Greklands historia, var det icke någon brist på vishetslärare i Aten, men hvar och en, som kom i beröring med Sokrates, märkte, att det var en stor skilnad mellan honom och de andre. De andre kunde väl verka för tankefrihet, men att visa något, som var rätt och icke kunde tänkas annorlunda än på ett bestämdt sätt, det låg icke i deras magt. Det var hans magt, hans, om hvilken den Delfiske Apollo förklarade, att han var den visaste man. Det är det Grekiska folkets ära inom det vetenskapliga arbetsfältet, att det först bland alla afgjordt och fast fattat det inre hos menniskan; den inre verlden såsom något för sig varande, hvilket för sig kan fattas och är den enda egentliga verkligheten. Och i samband med denna lära om det inre i menniskans väsende såsom det väsentligen verkliga står ock hos det Grekiska folkets största tänkare den öfvertygelsen, att det finnes något i och för sig rätt, som är lika orubbligt som det vetenskapligt bevisade. Detta är det arf, som det Grekiska folket lemnat åt efterföljande tider, och som alltjemnt verkat väckande, lifvande och stärkande, så snart det trädt fram. Det finnes dock en annan lära än den Grekiska, i hvilken den inre verlden framhålles på ett sätt, som än djupare griper in i menniskans lif, och som säkrare lyfter henne upp än denna Grekiska idélära och denna Grekiska dygdelära kunna göra. Det fans en brist, som häftade vid den Grekiska idéläran, bristen på djup och säker insigt i sjelfva menskligheten och full uppskattning af sjelfva menniskovärdet. Så är det med den menskliga kunskapen, att hans föremål, när de betraktas nedifrån, icke visa, hvad de till sitt verkliga väsen äro, och att man icke ens, när man ställer sig i jemnbredd med dem, rätt kan betrakta dem. De måste ses uppifrån, och så är det

4 4 med hela menskligheten, och den lära, som har lärt menniskorna att se sig sjelfva och andra och menskligheten i det hela uppifrån, det är Kristi lära och ingen annan. Kristendomen har lärt menniskorna, att det icke är idéer, icke begrepp, icke naturkrafter utan menniskan sjelf, som har det oinskränkta värdet och betydelsen af att vara något i och för sig sjelf, som icke behöfver sättas i förbindelse med något annat för att få sant värde. Denna kristna lära har likväl under långa tider varit mer eller mindre bunden vid yttre föreställningar, från hvilka hon behöft frigöras. Det är ock en gifven lag i den menskliga utvecklingens historia, att det högre, när det först framträder, icke kan fattas i sin fullständighet af någon annan än den, som haft magt att få syn på det, som haft magt att visa andra menniskor, hvar det fans, och möjligen af en eller annan, som varit så begåfvad att han kunnat mera omedelbart lära känna hvad som låg i det nya och högre. Och från denna regel har icke ens den kristna läran gjort något undantag. Det har fordrats lång tid, innan man har kommit så långt, att man kunnat fasthålla och urskilja det inre och väsentliga i denna kristna lära i mera vetenskaplig form. Derför se vi ock, att det är först sent inom den kristna bildningshistorien, som medvetandet om det inre såsom en bestämd magt inom den menskliga kulturen i det hela och särskildt inom det vetenskapliga området framträder. Ett sådant framträdande finna vi i den Lutherska reformationen; ty om Luther säger, att det är tron, som gör menniskan salig, och tron allena, så är detta ett uttalande deraf, att det väsentliga ligger i sjelfva det inre; ty tron är menniskans inre lif. Sedermera finnes det visserligen inom den vetenskapliga verksamheten och utbildningen i den nya tiden än ett än ett annat, som ser ut, såsom innebure det ett verkligt genombrott i detta afseende, men den, som verkligen har gjort ett sådant, det är den store tänkaren Immanuel Kant. Det område inom hvilket han gör genombrottet, må väl i viss mon vara det teoretiska, men väsentligen är det dock inom det praktiska området, i sin sedelära, som han gjort det. Grundtankarne i hans sedelära finnas angifna i hans»grundläggning till sedernas metafysik», en skrift så ren och så hög, att hon inom den moderna sedelärans litteratur icke har någon like. Hon är ock så enkel och klar, att hon är tillgänglig för hvar och en, som vill egna henne ett verkligt djupt begrundande. Hennes hufvudtankar äro mycket enkla: först att inför en god vilja det alltid gifves något, som oberoende af all böjelse är oeftergiflig pligt det kan hvarje menniska förstå, om hon har andlig erfarenhet, vidare att en sådan handling fordrar en ovilkorligt bjudande lag det är ock en enkel sak och slutligen att denna ovillkorligt bjudande lag är menniskans egen vilja, såvida som denna tänkes såsom lag för sina egna handlingar hvilket icke heller är svårt att förstå samt att det orsaksförhållande, som ligger i den fria viljans sjelfbestämningsmagt, icke hör till den yttre och sinliga verlden, utan till den inre och osinliga äfven det kan ju en hvar fatta. Härmed har jag nu angifvit de grundtankar, genom hvilka en stor vändning inträdde i den menskliga bildningens vetenskapliga utveckling. Man må med den

5 5 jemföra hvad det, som eljest kallas det adertonde århundradets filosofi, har att bjuda, och man skall lätt finna, att här var fråga om ingenting mer eller mindre än att i filosofien och dermed inom den bildade verlden i det hela genomföra en sedlig reformation. Men så är det oftast med den menskliga uppfattningen, att man under en tid låter det stora ligga mer eller mindre obemärkt och deremot låter det lilla, som har en högre grad af yttre liflighet, draga uppmärksamheten till sig. Och jag känner icke i detta afseende något mera slående exempel än när det talas om det adertonde århundradets filosofi. Till det adertonde århundradet hörde med afseende på filosofisk verksamhet tvänne af Tysklands tänkare, Leibniz och Kant. Leibnizʹ skriftställareverksamhet faller, hvad hans filosofiska skrifter beträffar, nästan hel och hållen inom det adertonde århundradets två första årtionden, Kants mest betydande inom dess två sista. Mellan dem ligger nu det, som förnämligast kallas det adertonde århundradets filosofi, men det är dock dessa tvänne, den ene vid början, den andre vid slutet af århundradet, som äro dc stora tänkare, hvilka på mensklighetens utveckling i det hela utöfvat ett bestämmande inflytande. Det inre är visserligen ett högt föremål för den vetenskapliga forskningen, men denna riktar sig äfven på det yttre, som ju är menniskans omgifning, och hon har ett icke mindre arbete att inom det området utföra. Man skulle kunna vara frestad att tro, att de, som haft det skarpaste ögat för det inre, dragit sig mest tillbaka från det yttre, men så förhåller det sig dock icke inom det vetenskapliga området. Plato satte matematiken i närmaste förbindelse med filosofien och trodde icke på möjligheten af filosofi utan matematik. Cartesius och Leibniz egnade sig äfven åt matematiska och fysiska studier, och Kant har icke blott vunnit rykte och ära inom det filosofiska området; hans intresse för fysisk geografi och för etnografi är välbekant, och hans hypotes rörande vårt planetsystems uppkomst och gestaltning hör till glanspunkterna inom naturvetenskapernas historia. Detta visar, att det icke finnes någon sådan ensidighet såsom utmärkande drag för dem, som i synnerhet sysselsätta sig med det inre lifvet. Men visserligen är det en stor olikhet mellan riktningen på det inre området och på det yttre, och på dessa olika områden mötas ofta motsatta riktningar. Man kan på hvilket område som helst skilja mellan två olika tänkesätt, af hvilka det ena söker sin väg från det ena förhållandet till det andra utan att finna något fäste, derför att det icke höjer sig öfver det ändliga, det andra åter just vill komma till förklaringen af det ändliga och relativa genom att söka det väsentliga och inre. Det förra vill jag kalla det sväfvande tänkesättet, det andra åter det stadgade och fasta. Åt dessa båda tänkesätt eller ideriktningar kunna vi gifva särskilda symboliska uttryck. Det berättas om den store mekanikern Archimedes, att han sade:»gif mig en fast punkt att stå på, och jag skall sätta hela jorden i rörelse». Det är det hypotetiska sättet att gå till väga. Det är der en hypotes, som icke blef honom gifven, och derför satte han icke jorden i rörelse. Det andra tänkesättet har ock sitt symboliska uttryck och detta är»segren, som öfvervinner verlden, är vår tro». Här finnes icke någon begäran om något, som icke är gifvet, här finnes den fasta öfvertygelsen derom, att den magt, genom hvilken menniskan kan beherska verlden,

6 6 är gifven inom henne sjelf i hennes eget inre. Dessa tvänne olika former af tänkesätt, dessa tvänne olika riktningar i det menskliga tenkandet följas alltjemnt åt och den ena gifver sig icke under den andra. Den, som följer den ena af de båda riktningarne, kan visserligen komma så långt, att han finner, att det i den menskliga verlden, den yttre och den inre, gifves en mångfald af verksamma krafter, som kunna till en viss grad bestämmas och ledas, och som kunna ordnas i ett sammanhang och till en samverkan, hvarigenom en stor magt kommer till stånd, men sjelfva den väsentliga magten, den, som skulle gifva en fast och bestämd riktning åt det hela, den fordrar en hållpunkt, som icke är gifven och som icke blifver gifven åt den, som fortgår i detta tänkesätts riktning. Han må väl känna ett djupt behof af en sådan fast punkt att stödja sig på i verlden, och kan äfven komma dertill, att han beder om en sådan, men han beder och får icke, ty han beder illa. Men den åter, som vänder sig till det inre och på rätt sätt vänder sig till det inre, han har icke allenast den för tanken frigörande magten, som ligger i uppfattningen af enheten och ordningen och sammanhanget inom vissa gränser, utan han träffar ock med sin tanke det rätta, som icke är några vilkor underkastadt, utan gäller i och för sig sjelft och har magt genom sig sjelft. Det gifves ett tänkande som är fritt. Jag menar med det fria tänkandet icke det, som anser sig kunna godtyckligt antaga, hvad det som ur en eller annan synpunkt befinnes för det ena eller det andra ändamålet lämpligt eller lockande; jag menar det tänkande, som känner tänkandets lag, som vet, att tankelagen är ordning, och att det utan ordning icke gifves något tänkande, utan endast tanklöshet. Men då jag inskränker tänkandets egenskap till friheten, menar jag dermed, att detta tänkande skiljer sig från hvad som är lägre än tänkandet nemligen det af tänkandets lagar icke strängt bundna föreställningssättet, och som sedan lätt kan få enbenägenhet att allt mer frigöra sig från detta lägre, att stöta det ifrån sig och undandraga sig den svåra upp giften att begripa och förklara detta gifna föreställningssätt. Det finnes hos tänkandet en frihet, som väl kan vara magt och innebära en verklig ordning, men som ock kan urarta till ett sjelfsvåld och en förnekelse af det, som visst icke borde förnekas, men som kräfver och behöfver en förklaring. Detta fria tänkande behöfver en upprättelse, det behöfver öfvergå till att blifva ett rätt tänkande, ett sådant tänkande, genom hvilket menniskan finner det rätta och väsentliga och det, som hon icke kan umbära för att komma till ett inre och andligt lif. En sådan fortgång vinnes utan tvifvel icke blott genom vetenskaplig forskning; detta tänkande måste hafva något, på hvilket det riktar sitt öga, och på hvilket det har att se, och genom hvars betraktande det finner det, som behöfves för menniskans inre lif till näring. Den, som i sin tanke fattat detta, han kan sedan tänka rätt. Han tänker rätt derigenom, att han riktar sin tanke på det, som är tankens rätta föremål, och att han sjelf har rätt i sitt tänkande. Det är Universitetets uppgift att handleda den studerande ungdomen i vetenskaplig bildning, och det är en välkänd sak, att ungdomen äfven på ett tidigare stadium, och i synnerhet om han är något mer eldig, ofta med förkärlek omfattar

7 7 vetenskaper. Den, som har sett den entusiasm, den kärlek, med hvilken mången yngling omfattar vetenskapen och vetenskapens studium, han har utan tvifvel stått slagen med häpnad öfver en sådan företeelse. Om han sjelf pröfvat vetenskapens vägar och tänker efter, huru mycket det hos denne yngling kan vara, som finnes medvetet af vetenskapens innehåll i vetenskapens fora, då måste han inse, att det icke kan vara mer än högst litet, och likväl är intresset för vetenskap och vetenskaplig forskning hos det unga sinnet så starkt, att det drifver till de kraftigaste ansträngningar och icke afskräckes af utsigten till de svåraste försakelser. Sådan är denna kärlek, och om man frågar, hvadan han kommer och hvad det är, som vetenskapen har så lockande för den unges sinne, så svarar jag, att ungdomen är frigörelsens tid, den goda frigörelsens, genom hvilken den egentliga menniskan höjer sig ur de yttre band, i hvilka hon varit inhöljd, och ställer sig fram såsom en sjelfständig person med eget medvetande och eget ansvar. Och i vetenskapen ligger äfven en sådan frigörelse. All egentlig och sann vetenskaplig verksamhet är nemligen en menniskans frigörelse, och derför är hon så tilltalande för den menniska, som befinner sig i detta stadium. Derför behåller hon ock denna lockande och oemotståndliga magt för en menniska, som alltjemt under hela sitt lif känner, att hon fortgår i frigörelse och har behof af en sådan. Det är utvecklingen af menskligt medvetande, hvilken tillika är utbildningen af det inre lifvets magt hos menniskan, som framträder i verksamhet. Och om man å andra sidan ser på vetenskapsmannens förkärlek för ungdomen, så är denna icke mindre. Huru mången har icke vid sina vetenskapliga sträfvanden och vid sitt hopp om framtid för hvad han såsom vetenskapsman tänkt och funnit i likhet med den Atenske vise, om hvilken vi förut talat, stält sitt tal till ungdomen och sökt lära honom att tänka rätt, och huru mången har icke i sitt hopp på ungdomen varit lycklig nog att finna ett förverkligande af hvad han väntat! Denna förkärlek, som vetenskapsmannen så ofta hyser för de unge, har sin grund deri, att der frigörelsearbetet pågår, der finnes det hopp om en rik utveckling till det nya, som kan vara att vänta inom vetenskapens verld och inom den menskliga verlden i det hela. Vi stå nu här inom en byggnad, som är egnad åt det vetenskapliga arbetet, vi stå i invigningens ögonblick med hopp om en framtida rik utveckling. Vi, som äro gamla, vända oss till Universitetets unga lärjungar med den uppmaningen att djupt fästa denna stund i edra sinnen och att bevara dess minne till eder sena ålderdom. Vi vänta af Eder, att I gören Eder tillgängliga för den vetenskapliga forskningens med delande, vi vänta af Eder, att I viljen under den tid I tillhören Universitetet lefva med oss ett vetenskapligt lif, mer eller mindre rikt, det må vara, men likväl ett vetenskapligt lif i gemensamhet, ikärlek till den sanning, som är sanning i och för sig och om det goda och rätta i och för sig, i betraktelse af det, som oberördt af yttre förhållanden är förtjent af mensklig tankes uppmärksamhet och menskligt hjertas tillgifvenhet. Och när jag nu går tillbaka till den fråga, från hvilken jag utgick den

8 8 frågan, hvad det är, som gör att ett folk med innerlig tillgifvenhet och varmt deltagande fäster sig vid sina högsta läroverk så säger jag, att det är just detta, att det vid dessa läroverk är fråga om sanning i och för sig och om det goda och rätta i och för sig. Och jag tillägger, att likasom det för hvarje menniska är ett oafvisligt behof att draga sig tillbaka från de många yttre förhållanden, i hvilka hon är bunden, och gå inom sig sjelf, så är det ock för ett folk nödvändigt att draga sig tillbaka i sig sjelft, till sitt eget folkmedvetande och fråga, om det är något, som är värdt att lefva, eller om det är ett förkastligt folk, om det har allvar och kraft nog att verka för det, som är sanning i sig sjelft och rätt i sig sjelft, eller om det måste hafva något yttre, som eggar dess begär och lockar dess sinne, för att det skall komma i verksamhet. Och detta är äfven den fråga, som hör till Universitetet, den fråga, som hvar och en af dess lärjungar har att göra sig: om det, som han vill, har något godt, som står sig under vilka förhållanden som helst, och om det, som han begriper, är en sanning, som utgör ett väsentligt moment i hans eget inre. Om han på denna fråga icke kan svara ja, då ar han förfelat sitt akademiska lif, då hör han icke till dem, som äro rätta akademiska medborgare. Har han åter funnit något, som är af den beskaffenhet, att det icke låter rubba sig hvarken af det ena eller det andra, då må han väl kunna hafva inskränktare eller vidsträcktare omfattning i sin verksamhet, men han är dock en rätt akademisk medborgare, och han är äfven en rätt medborgare i sitt fädernesland. Då jag nu går att sluta de ord, som jag har haft att säga på grund af den ställning jag vid Universitetet för närvarande intager, gör jag det med den önskan, att det vid detta Universitet alltid måtte finnas män sådana som den vise Sokrates, hvilken älskade att tala till ungdomen, och som i motsats mot de många förvillande vishetslärare, som på hans tid funnos, var den, som lärde ungdomen rätt och derföre hade magt öfver ungdomen så som ingen annan. Måtte det här vid detta lärosäte finnas och allt framgent komma att finnas lärare, som så kunna älska det sanna och det goda och ungdomen, och måtte det finnas en ungdom, som i likhet med Sokratesʹ ifrige lärjunge Chairephon vill gå till den Delfiske Apollo för att fråga, hvilken som är den visaste mannen, och såsom han, när han fått svaret, följa dess ledning.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.

Läs mer

OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ANDEMENNISKANS TJENST

OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ANDEMENNISKANS TJENST UTDRAG UR OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ELLER FILOSOFISKA BLICKAR ÖFVER TINGENS NATUR OCH ÄNDAMÅLET FÖR DERAS TILLVARO OCH ANDEMENNISKANS TJENST AV LOUIS CLAUDE DE SAINT-MARTIN DEN OKÄNDE FILOSOFEN MED INTRODUKTION

Läs mer

1 BÖNDAGEN 1857 OTTESÅNG. Jeremiæ 7:3. Så säger Herren Zebaoth, Israels Gud: Bättrer Edert lefverne och väsende så vill jag bo när Eder i detta rum.

1 BÖNDAGEN 1857 OTTESÅNG. Jeremiæ 7:3. Så säger Herren Zebaoth, Israels Gud: Bättrer Edert lefverne och väsende så vill jag bo när Eder i detta rum. Ottesångs Text å 1sta Bön[-]dagen 1857. Kengis kyrka Jeremiæ 7:3. Så säger Herren Zebaoth, Israels Gud: Bättrer Edert lefverne och väsende så vill jag bo när Eder i detta rum. I anledning af vår

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

UR KORRESPONDENSEN MELLAN CARL YNGVE SAHLIN OCH MARIA NORDENFELT: NÅGRA GLIMTAR FRÅN FÖRLOVNINGSTIDEN

UR KORRESPONDENSEN MELLAN CARL YNGVE SAHLIN OCH MARIA NORDENFELT: NÅGRA GLIMTAR FRÅN FÖRLOVNINGSTIDEN 1 (22) UR KORRESPONDENSEN MELLAN CARL YNGVE SAHLIN OCH MARIA NORDENFELT: NÅGRA GLIMTAR FRÅN FÖRLOVNINGSTIDEN av Stig Lundgren INLEDNING Under 1800-talets andra hälft präglades filosofiämnet vid universiteten

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN.

DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN. /> i Si ;t.>-. / ^ k c, OM DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN. NÅGRA ORD AP H. EDFELDT. STORAGE-IreH HAIn - LpC LP9-F22A U.B.C. LIBRARY f^w»- ^^W*'^' /" B 4486 E34 1884 ^^^""^m^ THE LIBRARY sj^,mi^ -vn. =-^^ ^iss

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

Barnekow, Eva Agatha Stanislas. Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas. Malmö 1866

Barnekow, Eva Agatha Stanislas. Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas. Malmö 1866 Barnekow, Eva Agatha Stanislas Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas Malmö 1866 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska

Läs mer

strakta reglor, till hvilkas inöfvande en mängd lika abstrakta sifferexempel vidfogas, utan den måste nedstiga till åskådningens gebit; ty blott der

strakta reglor, till hvilkas inöfvande en mängd lika abstrakta sifferexempel vidfogas, utan den måste nedstiga till åskådningens gebit; ty blott der 227 bokstaf, utan att kunna draga ett streck eller skrifva en siffra, kan hvem som helst med största lätthet förskaffa sig ett sådant betyg, då ej det ringaste ansvar åtföljer dess afgifvande och ingen

Läs mer

Pir a, Karl Framställning och kritik af J.St. Mills

Pir a, Karl Framställning och kritik af J.St. Mills i Pir a, Karl Framställning och kritik af J.St. Mills FRAMSTÄLLNING OCH KRITIK AP r. ST. MILLS, LOTZES OCH SIGWARTS LÄROR OM mmm n b fl b {[ AKADEMISK AFHANDLING SOM MED TILLSTÅND AF VIDTBERÖMDA FILOSOFISKA

Läs mer

66 OM TVÅ REPLIKERO. Litteraturblad no 9, september 1860

66 OM TVÅ REPLIKERO. Litteraturblad no 9, september 1860 SIR JOHN FRANKLIN S OCH HANS FÖLJESLAGARES SISTA ÖDENO 391 Enligt Eskimoernes uppgift måste dock några hafva uppnått fiskilo den. På vägen dit mötte de ingenstädes infödingar, ty den ledde genom menniskotoma

Läs mer

45 MENSKLIGA UTVECKLINGENS HISTORIA. Litteraturblad n.o 2, februari 1856

45 MENSKLIGA UTVECKLINGENS HISTORIA. Litteraturblad n.o 2, februari 1856 LÄROVERKETS ENHET. 261 den för sig bjuder i sakens natur grundade skäl, sådane icke den nu gällande fördelningen kan uppvisa. J. yo s. 45 MENSKLIGA UTVECKLINGENS HISTORIA. Litteraturblad n.o 2, februari

Läs mer

KLAGODAGEN EFTER KUNG OSCAR 1859 OTTESÅNG

KLAGODAGEN EFTER KUNG OSCAR 1859 OTTESÅNG KLAGODAGEN EFTER KUNG OSCAR 1859 OTTESÅNG Ottesångs Text på klagodagen den 14 de Augusti 1859. finnes up[p]tecknad i konung Davids Ps[alm] 39: v.3 och lyda orden sålunda: Jag är tystnad och stilla

Läs mer

Utdrag ur professor Matias Calonius tal med anledning av rektorsskiftet vid Åbo akademi (RA/Biographica Calonius)

Utdrag ur professor Matias Calonius tal med anledning av rektorsskiftet vid Åbo akademi (RA/Biographica Calonius) Utdrag ur professor Matias Calonius tal 21.6.1808 med anledning av rektorsskiftet vid Åbo Utdrag af det utaf Juris Professoren vid Kongl[iga] Academin i Åbo och Riddaren af Kongl[iga] Nordstjerne Orden

Läs mer

BJÖRNINNAN TEXT MUSIK:

BJÖRNINNAN TEXT MUSIK: BJÖRNINNAN TEXT och MUSIK: Carl Jonas (Ludvig) Love Almqvist (1793-1866). Svensk författare, präst, journalist, kompositör, lärare och bonde. Under sin studietid i Uppsala kom han i kontakt med Swedenborg

Läs mer

Vittnesbörd från Jesus Helar och Upprättar konferens i Vitryssland 2014

Vittnesbörd från Jesus Helar och Upprättar konferens i Vitryssland 2014 Vittnesbörd från Jesus Helar och Upprättar konferens i Vitryssland 2014 Vittnesbörd från förebedjarna i konferensen Jag förväntade mig att något speciellt skulle ske under konferensen. Jag hade feber och

Läs mer

Den kristliga kärleken

Den kristliga kärleken Den kristliga kärleken Så omöjligt som det vore att förmå snö och is att vara varma, medan de ännu äro snö och is, lika fruktlöst är det att tvinga sig till att rätt älska Gud och rätt älska sin nästa,

Läs mer

Julbetraktelse. Då sände Gud sin Son, född av kvinna, född under lagen, på det att han skulle friköpa dem, som voro under lagen (Gal. 4:4).

Julbetraktelse. Då sände Gud sin Son, född av kvinna, född under lagen, på det att han skulle friköpa dem, som voro under lagen (Gal. 4:4). Julbetraktelse Då sände Gud sin Son, född av kvinna, född under lagen, på det att han skulle friköpa dem, som voro under lagen (Gal. 4:4). Har du märkt vad detta språk innehåller? Och tror du det? Har

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

RODDREGLEMENTL. den ii Haj 1889. vårsaniniitnträdet. Antaget rid

RODDREGLEMENTL. den ii Haj 1889. vårsaniniitnträdet. Antaget rid HELSINGFORS RODDKLUBBS RODDREGLEMENTL Antaget rid vårsaniniitnträdet den ii Haj 1889. I Befälet. i. Roddchefen, som utses af styrelsen och inför densamma ansvarar för alla sina åtgärder, är högsta ledaren

Läs mer

Rydberg om Sokrates LARS O. LUNDGREN

Rydberg om Sokrates LARS O. LUNDGREN Veritas 16(2000) 8 LARS O. LUNDGREN Rydberg om Sokrates Viktor Rydbergs intresse för den antika kulturen framgår tydligt i hans författarskap: de litterära verken, uppsatserna, artiklarna och föreläsningarna.

Läs mer

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August till Albertina Känsö ca 1896. August är 49 år och 9-barnspappa, och jobbar på Känsö. Han får ett brev från sin älskade moster,

Läs mer

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:

Läs mer

ARITMETIK OCH ALGEBRA

ARITMETIK OCH ALGEBRA RAÄKNELÄRANS GRUNDER ELLER ARITMETIK OCH ALGEBRA I KORT SYSTEMATISK FRAMSTALLNTHG AF EMIL ELMGREN. II. ALGEBRA STOCKHOLM, P. A. NYMANS T R Y C K E R I, 1882. FÖRORD. Hänvisande till förordet i häftet I

Läs mer

LÅNGFREDAGEN AFTONSÅNG 1853

LÅNGFREDAGEN AFTONSÅNG 1853 Långfredagens aftonsång 1853 Apostelen Paulus talar i apostla gerningarnes 13 capitel och 29 vers om Judarnes hat och bitterhet emot Frälsaren då han säger. änskönt de ingen sak funno med honom,

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

General von Döbelns avskedstal till de finska trupperna i Umeå 8.10.1809 (RA/Biographica von Döbeln)

General von Döbelns avskedstal till de finska trupperna i Umeå 8.10.1809 (RA/Biographica von Döbeln) Tal till Finska Trouppen d[e]n 8. Octob[e]r 1809. Jag har samlat Arméen, at tillkännagifva, det en priliminaer freds Afhandling den 17:de September blifvit gjord emellan Svenska och Ryska magten. Denna

Läs mer

HERBARTS METAPHYSIK.

HERBARTS METAPHYSIK. HISTORISK OCH KRITISK ÖFVERSIGT AF HERBARTS METAPHYSIK. Aliadennisl«Afhandling,, som med Vidtberömda Filos. Fakultetens samfycke tili offenthg granskning firamställes af ELOF WIDMARK Phil, Mag. Josef Stil).

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Påståendet, att Gudsmedvetandet är och alltid varit medfött, är väl i det närmaste obevisligt och kanske icke ens sannolikt.

Påståendet, att Gudsmedvetandet är och alltid varit medfött, är väl i det närmaste obevisligt och kanske icke ens sannolikt. OM GUDSMEDVETANDET. Kopierat från http://runeberg.org/gfskrifter/5/0375.html Tryckt i Efterlämnade skrifter 1914 Man hör ibland påstås såsom bevis för Guds tillvaro, att medvetandet om Gud skall vara något,

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG LÄROBOK 1 PLAN TRIGONOMETRI AF A. G. J. KURENIUS Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG FÖRORD. Det mål, som förf. vid utarbetandet af denna

Läs mer

8.. HURU SKOLUNDERVISNINGEN QVÄFVER

8.. HURU SKOLUNDERVISNINGEN QVÄFVER 48 RESA 1 FÖRENTA STATERNA, uppge fiera läsare för dessa och dylika arbeten. Vi borde väl äfven säga något om mamsell Bremer s sätt att skrifva. Hon skrifver i bref till en syster, och läsaren måste hålla

Läs mer

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem A lla vet vi att det är besvärligt att vandra i mörker utan ljus. I svår terräng är det extra besvärligt. Ett vitt snötäcke underlättar dock vandringen. Men snötäcket är i så fall ett hjälpmedel som har

Läs mer

4 BÖNDAGEN 1851 OTTESÅNG

4 BÖNDAGEN 1851 OTTESÅNG ottesångs Text 4 Bönd. 1851. Efter syndafallet sade Herren till ormen: Jag skall sätta fiendskap emellan tin [din] säd och qvinnones säd: thensamma skall söndertrampa dit[t] hufvud och Du skal stinga

Läs mer

Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne.

Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne. Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne. En verkställd beräkning har visat, att för E-linjen vid

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Om lagen, bättringen och den rättfärdighet, som gäller inför Gud

Om lagen, bättringen och den rättfärdighet, som gäller inför Gud Om lagen, bättringen och den rättfärdighet, som gäller inför Gud - C-O Rosenius 1818 - Det är så bedrövligt, att det icke kan med bittra tårar nog beklagas, att väckta själar, som söka att ingå genom den

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år A

Sjätte Påsksöndagen - år A 645 Sjätte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning 'Jag skall inte

Läs mer

Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860.

Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Underdånigt förslag till xx FÖRORDNING om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Till Hans Kejserliga Majestät Från den för revision af författningen rörande

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i AV x -»i * Ä Ekbu 1-:3AéTiAAÄNjjiVfVvNgih2.0.7.f As istolar, patenterade af i BERGSERÖM, Smedjegatan 20, Jönköping. De stolar, som jag härmed har nöjet presentera

Läs mer

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2-3) Huvudtext sid 4-11 (4 18) OBS: Många sidor med mycket färg.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2-3) Huvudtext sid 4-11 (4 18) OBS: Många sidor med mycket färg. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2-3) Huvudtext sid 4-11 (4 18) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Vardagslif i Dalarne 1877 Totalt antal pdf-sidor:

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

NR. 1. JANUARI/FEBRUARI 2011. ÅRGÅNG 34. R OMERSK -K ATOLSKA T IDSKRIFT

NR. 1. JANUARI/FEBRUARI 2011. ÅRGÅNG 34. R OMERSK -K ATOLSKA T IDSKRIFT NR. 1. JANUARI/FEBRUARI 2011. ÅRGÅNG 34. S VERIGES S VERIGES ENDA ENDA R OMERSK -K ATOLSKA T IDSKRIFT R OMERSK -K ATOLSKA T IDSKRIFT LEDAREN: VARFÖR VI BER TILL JUNGFRU MARIA M ina vänner och bröder och

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912.

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912. Helsingfors den 23 april 1912. Till Filialstyrelsen i Vasa län. Centralstyrelsen för Konkordia Förbundet får härmed tillsända Filialstyrelsen följande handlingar: a) Afskrift af en till Förbundet ingifven

Läs mer

Var läraktig! Lärjunge = Mathetes = Elev, Student, Lärling

Var läraktig! Lärjunge = Mathetes = Elev, Student, Lärling Var läraktig! Ords 3:1 Min son, glöm inte min undervisning, bevara mina bud i ditt hjärta. 2 Ty långt liv och många levnadsår och frid skall de ge dig. 3 Låt ej godhet och sanning vika ifrån dig. Bind

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 RI/(S TEL Era/V 707, Pris/avant sändes V på begäran francø. Ttis-Xutanü Patenterade Sjelfströendeç Torfmullsklosetter samt V % Lösa LOCk - *å* E. L. ÅnÅer 0n fk1osettfabrik..

Läs mer

Guideböcker till historiska platser

Guideböcker till historiska platser Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5 13 (5 22) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Spöken & andar 1882 Totalt

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

LÖSNING AF UPPGIFTER

LÖSNING AF UPPGIFTER LÖSNING AF UPPGIFTER i ARITMETIK OCH ALGEBRA, TILL LEDNING VID UPPSATSSKRIFNING, AF K. P. HORDLUND. TTtg-ifTrareäas förlag. GEPLE 1896. GOLTi-POSTENS TRYCKERI^ Föreliggande arbete är afsedt att vara ett

Läs mer

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo Frälsarkransandakt av Martin Lönnebo 1 L = Ledaren A = Alla *Kort paus **Längre paus L I Faderns + och Sonens och den helige Andes namn. A Kristus, gå med oss. L Helige Ande, upplys vår väg. Vår Fader,

Läs mer

Fastlagssöndagen Joh. 12: Vi vill se Jesus.

Fastlagssöndagen Joh. 12: Vi vill se Jesus. Fastlagssöndagen 2016. Joh. 12:20-33. Vi vill se Jesus. De orden finner vi i vår text. Vi vill se Jesus. Det är några greker som kommer med denna önskan. Jesus har blivit berömd och omtalad. Uttrycket

Läs mer

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 17. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anslag för järnvägsbyggnader. Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

Masetto från Lamporecchio ställer sig stum och blifver trädgårdsmästare i ett nunnekloster, der alla nunnorna täfla om att sofva hos honom.

Masetto från Lamporecchio ställer sig stum och blifver trädgårdsmästare i ett nunnekloster, der alla nunnorna täfla om att sofva hos honom. Masetto från Lamporecchio ställer sig stum och blifver trädgårdsmästare i ett nunnekloster, der alla nunnorna täfla om att sofva hos honom. Skönaste damer, rätt många både män och qvinnor äro nog dåraktiga

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F.,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

http://www.archive.org/details/bladurmintnkebootope

http://www.archive.org/details/bladurmintnkebootope n\*{ Digitized by the Internet Archive in 2011 with funding from University of Toronto http://www.archive.org/details/bladurmintnkebootope BLAD UR MIN TANKEBOK AF ZACHARIAS TOPELIUS 5. BLAD UR

Läs mer

Ett andligt liv i frihet.

Ett andligt liv i frihet. Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. År 2013 Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. Foto: Tobias Lindberg Eva Söderström Konstnär, Religionsvetare Kulturvetare Mobil +46 (0)70-686

Läs mer

K J S. King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat

K J S. King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat K J S King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat www.nyatestamentet.nu Kapitel 1 1 Det som var från begynnelsen, som vi har hört, som vi har sett

Läs mer

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud. En god och nyttig undervisning för alla kristna människor, inte endast för barn och ungdomar, utan i hög grad även nyttig för de gamla, sammanställd som frågor och svar. Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

SKRIFTETAL Original / FKHS Kollerska samlingen Nr 55 / Nationalarkivet, Helsingfors

SKRIFTETAL Original / FKHS Kollerska samlingen Nr 55 / Nationalarkivet, Helsingfors Skriftetal 1855. Chr. åhörare! Vid hvarje nattvardsgång böre vi påminna oss, såväl Judas Ischarioths förräderi som ock Petri fall. Judas var nemligen en skrymtare, och såsom sådan gick han till

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies

Läs mer

11. Lärobok i Räknekonsten för begynnare, särskilt lämpad för folkskolorna, af L. G. Linde. Stockholm, sid. 8:0. (Pris: 24 sk. b:ko).

11. Lärobok i Räknekonsten för begynnare, särskilt lämpad för folkskolorna, af L. G. Linde. Stockholm, sid. 8:0. (Pris: 24 sk. b:ko). tecken. Tryckfelen i texten synas vara väl många. Slutorden af företalet, undertecknadt G. R. Rabe, lyda sålunda:»om detta lilla arbete skulle komma att emottagas med bifall, ernår ulgifvaren efter samma

Läs mer

anomali fyra variationer

anomali fyra variationer anomali fyra variationer Vi startade Anomali 2003. Vad som följer är variationer över det tema som kan sägas vara Anomalis grundtanke. Varför är filosofins problem dina? Varför spelar något av de svar

Läs mer

Exempel till Arithmetiken, Algebran och Plana Trig

Exempel till Arithmetiken, Algebran och Plana Trig Exempel till Arithmetiken, Algebran och Plana Trig Lund, Kr. Berlings Boktryckeri och Stilgjuteri, JS8Ö. Företal. "Pour bien instruire, il ne faut pas dire tout ce qu'on sait, mais seulement ce qui convient

Läs mer

23 söndagen "under året"- A

23 söndagen under året- A 1235 23 söndagen "under året"- A Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Eukaristins

Läs mer

L.L.Læstadius till Peter Wieselgren 1851-05-12. Herr Doctorn och Kyrkoherden samt Ordens Ledamoten Wieselgren! Helsing borg.

L.L.Læstadius till Peter Wieselgren 1851-05-12. Herr Doctorn och Kyrkoherden samt Ordens Ledamoten Wieselgren! Helsing borg. Haparanda och Kengis den 12 te maj 1851. Herr Doctorn och Kyrkoherden samt Ordens Ledamoten Wieselgren! Helsing borg. Det har länge varit min önskan, att få Correspondera Med Herr Doctorn, förnämligast

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Till den musikälskande allmänheten! Bland mer slag musikinstrument, kommit i bruk bland alla den intager kroppsarbetande, alla mer som under stånd senare åren allt

Läs mer

4 Härefter vidtog diskussion öfver de för detta möte bestämda frågorna.

4 Härefter vidtog diskussion öfver de för detta möte bestämda frågorna. 1 Vid anstäldt upprop befunnos alla föreningens medlemmar närvarande med undantag af A. Johansson i Hissmon, Per Olofsson (den yngste) och Lars Larsson i Kälen, den sistnämnde på grund af känd giltig orsak

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Skriftetal 1859. Skriftetal 1859. Men så skolen I äta Påska Lammet.

Skriftetal 1859. <sida1> Skriftetal 1859. Men så skolen I äta Påska Lammet. Skriftetal 1859 Men så skolen I äta Påska Lammet. I skolen vara gjordade kringom Edra länder. Och hafva edra skor på Edra fötter, och stafvar i edra händer Och skolen ätat såsom de der hasta till

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

kvinnosaken. Englands prester och

kvinnosaken. Englands prester och Englands prester och kvinnosaken. År 1895 utsände «Föreningen för Kvinnans rösträtt" i England till prester af olika trosbekännelser ett cirkulär, hvari de tillfrågades om sin ståndpunkt beträffande kvinnans

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Besknifning 00h bruksanvisning Bröderna Hedlunds i Höghed & Bollnäs n HnLs0nnn0n Pdriåskuránt derå. Eftertryck häraf och eftterapnning af Ilelsokatorn förbjudas.

Läs mer

om hvilken man ej förut antingen i ett postulat antagit, att den kan utföras, eller i ett problem visat, på hvad sätt ett sådant utförande är

om hvilken man ej förut antingen i ett postulat antagit, att den kan utföras, eller i ett problem visat, på hvad sätt ett sådant utförande är Lindman, Chr. Fr., Euklides' fyra första böcker med smärre förändringar och tillägg. Femte uppl. Sthlm 1884. Hj. Kinbergs förlagsexpedition. Pris hartonerad 1: 75. Amanuensen Eneström uppgifver (Acta matem.

Läs mer

Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg

Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg 6 8 Äldre melodi Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg Hulteberg, Värmland Der satt två käm par i som mar kväll fram för sin bo ning i nor dan fjäll stall brö der vo ro de fö ga räd da i jern

Läs mer

KONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL

KONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL KONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL V AD är det som sker när konstnären skapar sitt verk? Såsom vid allt mänskligt handlande har vi att först fråga efter vilka drivkrafter som

Läs mer

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf Herren behöver dem Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att fråga om någon vet vilken produkt som denna logga tillhör? (bild). Karlsson Klister, det som är känt för att kunna laga allt. Det lagade mina

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer