UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). I serien ingår två bihang: 1851 bihang: Inledning till och återblick öfver 3:dje afdelningen Om allmänna hälsotillståndet i riket af Fr. Th. Berg 1853 bihang: Sundhets-Collegii underdåniga berättelse om Kolerafarsoten i Sverge år 1853 efter uppdrag af Collegium utarbetad av dess ledamot D:r A. Timoleon Wistrand Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd 1-50 Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2009 urn:nbn:se:scb-b0-k0-6001_

3 SUNDHETS-COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE OM MEDICINALVERKET i RIKET år TIONDE ÅRET. STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

4

5 INNEHÅLL. 1. Kongl. Sundhets-Collegii embets-verksamhet 2. Summarisk öfversigt af medicinalfondens utgifter och inkomster 3. Öfversigt af allmänna helsovården i riket A. Läkare-personal, distrikter och stationer B. Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om medicinsk topografi och endemiska sjukdomar Umeå stad 8; Gysinge 10; Bollnäs 10; Åmål 11; Gottlands norra distrikt 13. C. Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om under året gängse sjukdomar a) Tabell öfver embetsresor för sjukvård och utgiften derför 17; antal fattige sjuke som erhållit fria medikamenter på medicinalfonden 18; Vikarierande och biträdande läkare 19. b) Öfversigt af Väderleken 20; Årsväxten 21; Helsotillståndet 22; Smittkoppor 22; Vattenkoppor 26; Skarlakansfeber 28; Messling 31; Kikhosta 32; Påssjuka 34; Strypsjuka 36; Inflammatoriska och katarrhala febrar 38; Gastriska och nervösa febrar 40; Hjernfeber 45; Kolera 48; Rödsot 48; Diarrhé 51; Frossa 53; Tabell öfver sjuke vid jernvägsbyggnaden 59; Syphilis 59; Elephantiasis 60; Kroniska hudsjukdomar 65; Ögonsjukdomar 65. c) Allmän återblick på helsotillståndet i riket Skyddskoppympningen a) Tabell öfver ympningen i särskilta län 75; b) Vaccinationsdepôternas verksamhet 82; c) Belöningar för verkställd vaccination 85; Anslaget för vaccinationens befrämjande Sammandrag af rapporter från civila sjukvårds-inrättningar.. A. Länslasaretter och kurhus B. Sinnessjukhus eller hospital C. Serskilde sjukvårds- och välgörenhets-anstalter a) Akademiska sjukhuset i Upsala 93; b) Serafimer-ordens-lasarettet 93; c) Provisoriska sjukhuset 94; d) Fabriks-sjukhuset 94; e) Stockholms sjömanshus 94; f) Militärförsörjnings-anstalten 95; g) Drottninghuset 95; h) Danviks enkehus och hospital 95; i) Gymnastiskt-ortopediska institutet 95; k) Gymnastiska central-institutet 96; l) Allmänna elektricitets-anstalten 96; m) Allmänna barnhuset 97; n) Ammeskaffnings-kontoret 99; o) Allmänna barnbördshuset 99; p) Barnbördshuset Pro Patria 100; q) Barnbördshuset i Lund 101; r) Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Götheborg 101. Sid

6 Sid. D. Helsobrunnar och bad 103. Tofta brunn 103, Adolfsberg 116; Loka 104; Sätra 105; Bie 106; Gustafsberg 106; Marstrand 107; Strömstad 107; Rostock 108; Lund 108; Medevi 108; S:t Ranghild 110; Södra Wi 116; Lannaskede 110; Ronneby 111; Ramlösa 112; Tabell öfver behandlade sjukdomar 114. E. Sjukvården vid fängelserna Sammandrag af rapporter om de å rikets samtlige offentliga sjuk-inrättningar vårdade veneriske sjuke Helso- och sjukvården vid arméen och flottan 125. a) Sammandrag af rapporter om beväringsmönstringarne 125. b) Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid arméen 133. Garnisons-sjukhuset i Stockholm 133; Stockholms garnisons kaserner 143; Kadett-corpsen 151; Garnisonen i Götheborg 152; Wendes artilleri-kommendering i Christianstad 152; Garnisonen i Landskrona 152; Arméens och beväringsmanskapets vapenöfningar 154; Öfningslägret å Ljungbyhed 153; Fästningarne Carlsborg, Carlsten och Waxholm 161. c) Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid flottan Carlskrona station 164; Stockholms station 168; Götheborgs depôt 164; Korvetten Najaden 168; Lagerbjelke 168; Korvetten Chapman, Svalan m. fl d) Sammandrag af rapporter rörande revaccination vid arméen och flottan e) Andra ärenden rörande helso- och sjukvården Förändringar inom läkare-corpsen vid arméen och flottan 171; Pensionärer och stipendiater 172; Förordnade extra läkare Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om medicolegala förrättningar Domstolsremisser i medicolegala frågor Undervisningen vid Carolinska medico-chirurgiska Institutet. 10. Understöd till vetenskapliga utrikes resor 11. Apoteksväsendet a) Den farmaceutiska undervisningen 189; b) Apotekens antal och tillstånd 189; c) Tillkomne nya apotek och stadfästelse-privilegier 192; d) Medicinal-taxan 192; e) Handeln med arsenik Barnmorskeväsendet a) Undervisningen 196; b) Barnmorskornas verksamhet 196; c) Instrumentalförlossningar Veterinarväsendet a) Undervisningen 206; b) Djurläkarnes verksamhet 212; 1) Beträffande husdjursskötseln 212; 2) Beträffande Sjukdomsförhållandet hos husdjuren 215; Tabell öfver embetsresor och utgifter 216; Allmännast förekommande sjukdomar hos husdjuren

7 Stormäktigste, Allernådigste Konung! I enlighet med föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 3 Mars

8 1852, får Sundhets-Collegium härjemte öfverlemna dess underdåniga berättelse om medicinalverket i riket för år Collegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit, Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåter MAGNUS HUSS. E. G. ENGBERG. C. U. SONDÉN. A. TIMOL. WISTRAND. AX. GABR. CARLSON. Stockholm den 25 September J. Ljungberg.

9 1. Summarisk uppgift på de af Sundhets-Collegium handlagde mål år a) Inkomne mål: b) Utgångne expeditioner:

10 2

11 3 2. Summarisk redogörelse för de till Kongl. Sundhets-Collegii disposition ställde medel, år Inkomster. Medicinal-Staten för detta år upptager en total anslagssumma af 304,177 K:dr 58 öre, deraf från Stats- Kontoret direkte skola utgå: och återstoden 79,900 R:dr 58 öre, af Sundhets-Collegium disponerad för bestämda ändamål, nemligen:

12 4 Tillkommer samt serskildta inkomster Då till ofvansfcående tillgångar, att af Collegium disponeras, ytterligare läggas:

13 5 Utgifter. Med förestående tillgång hafva följande utgifter blifvit bestridde nemligen: Till farsoters och smittosamma sjukdomars botande:

14 6 Behållning

15 7 3. Öfversigt af allmänna helsovården i riket.*) A. Läkarepersonal, distrikter och stationer. Vid början af 1860 voro i riket lediga: Under årets lopp blefvo ytterligare lediga: Ibland dessa ledigheter hafva under året blifvit återbesatte: Och återstodo alltså vid 1860 års slut: Under loppet af år 1860 hafva 14 läkare dels i, dels utom tjenst med döden afgått och från läroverken utexaminerade läkare, så vidt anmälan derom hos Sundhets-CoUegium blifvit gjord, tillkommit till ett antal af 10. Under årets lopp hafva 23 läkare inför Collegium aflagt det s. k. embetspro/vet och sålunda förvärfvat full kompetens till offentliga läkare-befattningar. *) Referent: Medicinal-Eådet Wistrand.

16 8 Uti förutvarande förhållande med läkaredistrikter och stationer samt läkares befordringsrätt hafva endast följande förändringar föregått nemligen: Genom Kongl. Brefvet d. 29 Maj 1860 har tjensteårsberäkning lika med civile läkare i statens tjenst, uppå de vilkor som Kongl. Kungörelsen d. 17 Oct bestämmer, beviljats en vid Reymyre glasbruk anställd läkare med tjenstedistrikt af Skede vi och Regna socknar; dock med fortfarande åliggande for ortens provincial-iäkare att vid inträffande ledighet i distrikts-läkare-befattningen eller eljest efter Konungens Befallningshaf vandes förordnande fullgöra tjänsteåligganden inom distriktet; och Genom Kongl. Brefvet d. 9 Mars 1860 har enahanda tjensteårsberäkning förunnats under-läkaren vid Stockholms allmänna barnhus, under vilkor att han är behörigen qvalificerad till offentliga läkare-befattningar, att före hans antagande Sundhets-Collegii yttrande inhemtas och att vid hvarje ombyte af sådan läkare, Collegium underrättas om tiden för dennes tillträde eller afgång från tjensten. I anledning af en af Avesta m. fl. församlingar i St. Kopparbergs län gjord und. framställning om en extra provincial-läkares anställande inom Folkare härad, har Kongl. Maj:t genom nåd. Bref d. 20 Juni 1860 förklarat sig icke funnit skäl att å berörde ansökning fästa afseende. Sedan rikets sednast församlade ständer anvisat 30,000 r:dr att, under enahanda vilkor i afseende på kommunernas skyldighet att åt läkaren anskaffa kostnadsfri bostad, som vid föregående riksdag stadgades, af Kongl. Maj:t användas till löner, hvardera å 1,500 r:dr, för 20 nya provincial-läkare inom de distrikter och med de stationer som efter vederbörandes hörande Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma, har Sundhets-Collegium genom Kongl Brefvet d. 29 Dec erhållit befallning att uppgöra förslag för bestämmandet af de orter inom hvilka anställandet af de nya provincial-läkare för hvilka aflönings-anslag blifvit beviljadt, må anses af behofvet mest påkalladt, samt, efter det vederbörande blifvit hörde i fråga om det vid aflönings-anslaget fastade vilkor i afseende på skyldighet för kommunerna att åt läkaren anskaffa kostnadsfri bostad, med berörde förslag och utlåtande i ämnet till Kongl. Maj:t inkomma. B. Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om medicinsk topografi och endemiska sjukdomar. Westerbottens län. Umeå stad, som vid 1860 års slut hade 1,85ö innevånare är belägen vid elfven af samma namn, 1j mil ofvan om dennas utflöde i en fjerd af Bottniska viken. Staden är byggd längs flodens norra strand på en slätt, som österut sträcker sig till hafsviken, i söder utan några väsentligare afbrott fortgår genom Umeå och Nordmalings socknar, men i vester och norr snart afbrytes af mera höglåndta skogstrakter. Grunden, på h vilken staden är byggd, består i

17 allmänhet af lös sandjord, gatorna äro smala, men raka och med floden paralelt löpande; husen utan undantag af trä äro vid de större gatorna stora och prydliga, och staden kan i allmänhet anses välbyggd. Undantag härifrån göra dels den längst från floden aflägsna gatan, Badstugatan, dels ock den närmast belägna s. k. Sjögntan; den förra, Ii vilken år stadens sist bebyggda del, bebos uteslutande af arbetarefamiljer, saknar stenläggning', a/lopp för vattnet och t'iïï det mesta älven ordentliga diken, hvilket gör densamma vid inträffande regnväder nära nog ofarbar; den sednare åter, som kunde och borde vara stadens vackraste del, är på ena sidan bebyggd med uthusen tillhörande de närmaste qvarteren och på den andra utefter flodstranden med magasiner eller s. k. sjöbodar af det mest ruckliga och vanprydande utseende, hvilket allt gifver åt staden från denna sida en ful anblick. För stadens förskönande genom trädplanteringar och promenadplatser är illa sörjdt, i det på en half fjerdingsvägs omkrets näppeligen ett träd finnes nog stort att gifva skugga ens åt en vanlig barnvagn. Några planteringar hafva dock under sista två åren blifvit gjorda; dels bildades ock förliden höst ett s. k.»trädplanterings-sällskap,» men dess verksamhet lärer väl komma först en blifvande generation tillgodo. Vattnet hämtas uteslutande från brunnar och är i allmänhet af mindre god beskaffenhet. Klimatet är friskt och ej så strängt som man af det nordliga läget kunde hafva skäl att vänta; tillfölje af den flacka och öppna belägenheten råder dock så sommar som vinter en nog blåsig väderläk, och på våren och försommaren isynnerhet råder stora vexlingar i temperaturen, i det termometern ena dagen vid sydlig vind kan visa några och tjugu graders värme, och andra dagen vid en kastning af vinden åt norr endast 5 till 6 grader o. s. v. Innevånarnes lefnadssätt är i allmänhet enkelt och ordentligt; rusdrycker begagnas af den arbetande klassen långt mindre än i de flesta andra städer; kaffe är allmänt i bruk, ehuru på långt när ej i sådant öfverflöd inom staden soin af allmogen på landet, särdeles i de vestliga socknarna. Bland födoämnen ingår till väsentlig del fisk, som under en stor del af året erhålles till lågt pris. Ingen större fabriksanläggning finnes; ett ångbränneri beläget helt nära staden, har på de sista åren ej varit i gång. Handtverkeriernas alster inskränka sig till konsumtion på platsen. Ortens exportvaror, plankor, bräder, tjära m. fl. skogsprodukter, utskeppas vanligen ej direkte från staden utan nedfraktas till de båda i skärgården belägna lastageplatserna Holmsund och Djupviken, hvarifrån de vidare till utrikes ort försändas. Anledningen härtill är, att floden genom den myckenhet sand som årligen nedrasar från de lösa stränderna på sina ställen blifvit så uppgrundad, att endast grundgående fartyg numera kunna till staden uppkomma; och som denna uppgrundning synbarligen är från år till år i starkt tilltagande, så lärer den tid ej vara långt aflägsen, då hela transporten på elfven måste bedrifvas med enkom dertill byggda flodfartyg, här»haxar» kallade, sedan ett förslag till flodens uppmuddring blifvit såsom outförbart öf\ ergifvet. Såsom binäring idkas af de fleste godsägare större eller mindre landtbruk. 9

18 10 Såsom endemiska sjukdomar nämnas cardialgi, bleksot och binnikemask. Den förstnämda anses till en del härröra af omåttligt bruk af kaffe. Bleksoten gynnas af den i orten rådande seden att emot hvarje illamående använda bloduttömningar ej sällan omåttligt. Binnikemasken anses till väsentlig del härröra deraf att fisk till väsentlig del ingår i befolkningens föda. Ibland kurer mot denna sjukdom omtalas att den masksjuke nedsväljer en bit af från annan person afgången mask, i mening att de båda olika maskarna snart skola förgöra hvarandra. (Stads-läk. Brisman). Gefleborgs län. Gysinge distrikt, utgörande Hedesunda, Fernebo och Årsunda socknar, innefattar inom de båda sistnämde socknarne stora skogstrakter, men i Hedesunda har skogstillgången till större delen blifvit medtagen för de omkringliggande jernbrukens behof och till följd deraf är landet mera uppodladt. Jorden är ock i denna socken mera gifvande än i de båda andra. Inom distriktet finnas 2:ne jernbruk, båda i Fernebo socken. Allmogens föda består af rågbröd, fisk, saltyaror och potatis, till ringa del af kött och fläsk. Till dryck begagnas vanligen svagdricka. Bränvinssupandet har betydligt aftagit men kaffedrickningen tilltagit. Innevånarnes lynne är i de serskilda socknarna mycket olika, så att då allmogen i Fernebo och Årsunda är fredlig, redbar och medgörlig, är den i Hedesunda i hög grad obändig, stridslysten och hämdfull. Till vext och kroppsbyggnad är han under medelmåttan. Klädedrägten är så väl till ämne som snitt varierande, men i Hedesunda förekommer en bestämd snitt, så att männen begagna serdeles kort tröja med ståndkrage och så snäf att den vanligen ej kan igenknäppas samt långbyxor och vid högtidligare tillfällen en rock med långa framför magen urringade skört, så att den liknar en frack med långa breda skört. Klädernas färg är merendels blå eller svart. Qvinnorna kläda sig mestadels i kjortel och tröja. Lyxen i kläder har betydligt tilltagit så att klädet hos männen och bomullstyg samt till och med siden hos qvinnorna utträngt det hemmaväfda vadmalet. Såsom endemiska sjukdomar nämnas bleksot och magsyra s. k.»n'en.» Läkaren anser troligt att den hos äldre personer af båda könen ej sällan förekommande magkräftan är en följd af magsyran. Skrofler förekomma ömsom kötelsvullnader, ömsom ögonsjukdomar och öronflytning än ock som lidande i lefvern och ledgångarna. (Distr.-läk. Borgman). Bollnäs distrikt, innefattande Bollnäs, Alfta, Ofvanåker och Woxna socknar i sydvestra hörnet af Helsingland, gränsar i vester och söder till Dalarne och Gestrikland, i norr och öster till Jerfsö och Söderhamns distriktet- med en befolkning af 17,000 personer, utgör ett bergland. Serdeles i Bollnäs och Woxna finns betydliga upphöjningar ända till 1,560 fot öfver hafvet. Ljusnan och Woxnan, den sednare egentligen en gren af den förra genomlöpa distriktet. Jordmånen i de tre förstnämda socknarna är temligen fruktbar och sedan skogen genom vedhuggning och export till utlandet blifvit minskad-, har arbetet med jordens odlande tilltagit, utgörande egorymden inom alla i socknarna enligt Widmarks karta, 606,480 tunnland. Allmogens hufvudsakliga föda består af ärt- och rågbröd, ko- och getost, strömming,

19 torrt kött och mjölk serdeles den s. k. tätmjölken. Till dryck nyttjas godt dricka af malt eller syrup. Bränvin nyttjas väl öfverallt, men icke till märkbart öfverflöd. I ingen af socknarna finns något bränneri. Kaffedrickandct är deremot i betänkligt tilltagande, både bland män, qvinnor och barn samt inom alla ståndsklasser. Välmågan är om ej betydlig, åtminstone jemn så att de fleste hafva en temligen god utkomst isynnerhet grundad på den arbetsförtjenst som skogs-afverkningen och arbetena vid elfvarna medföra. En följd af dessa gynnsamma förhållanden är den yppighet som råder vid gästabuden, hvilka ofta räcka 8 dagar och förete en i förhållande till förmögenheten opassande lyx. Helsingens lynne liknar hans omgifning i naturen. Han är stolt och trotsig, böjer sig ej gerna, minst för den s. k. herremannen, är djerf och ihärdig, till vexten stor och starkt byggd, väl klädd i en blandning af både in- och utländska fabrikater, kan länge umbära de njutningar hvaraf han nog sätter sig i besittning när han ej är upptagen af mödorna för sin bergning. Spår af vidskepelse synas ännu, men äro i betydligt aftagande. I boningarna som i afseende på utseendet och utrymmet antyda öfverdåd, råder snygghet och trefnad. Ibland stationära sjukdomar nämnas spetälska, lungsot, bleksot och gastrodynier. De af förstnämda sjukdom angripna, af hvilka prov.-läkaren sett 28 fall ibland hvilka dock endast 8 tillhörde distriktet, undvika ofta af blygsel att visa sina fasaväckande gestalter och föredraga derför att ej söka någon hjelp. De flesta tillhöra stränderna af Ljusne elf. Lungsoten förekommer mest bland qvinnorna likasom äfven bleksoten. De fuktiga dal- och flodgångarna mellan de höga bergen, och de under hela årstider bestående dimmorna anses prajdisponera för begge sjukdomsformerna. Det omåttliga kaffedrickandet i förening med bruket af tätmjölken torde prasdisponera så väl för bleksoten som för magsyra och öfrige gastrasdynier. (Distr.-läk. Ph. Åberg). Elfsborgs län. Åmåls distrikt utgöres af Tössbo och Wedbo härader å Dalsland, med en folkmängd, Åmåls stad inberäknad, af 87,800 menniskor; begränsadt i norr och nordost af Wermland, i söder af Wahlbo och Nordals härader på Dalsland, i öster af sjön Wenern och i vester af Norge och Bohuslän. Af häraderna är Tössbo härad beläget närmast Wenern och Wedbo härad närmast Norges gräns. I afseende på distriktets natur är det, med undantag af den, i förhållande till det hela, obetydliga slättbyggden i Tössbo härad vid Wenern och landthöjden Odskjöldsmoar inom Wedbo härad, att anse som en verklig bergsbyggd, hvars djupare försänkningar innesluta många större och en stor myckenhet smärre sjöar och kärr samt en mängd stora och små mossar. Jordmånen är af mycken skiljaktig beskaffenhet; i östra delen mot Wenern bestående hufvudsakligen af lermylla och i vester af till större delen sand och andra lösa jordarter, stundom lerblandning; hvaraf följer, att åkerbruk synnerligen drifves i östra orterna af distriktet; äfven med den fördel, att ej obetydligt med spanmål, äfven i medelgoda år, kunnat afyttras till andra orter. I de vestra orterna deremot, der ännu, oaktadt den på sednare tiden till vansinne drifna misshushållningen med skogarna i en och annan socken, sådana finnas qvar, 11

20 12 lefva innevånarne nästan uteslutande af boskapsskötsel och afyttrande af skogsfång; för öfrigt af fraktiortjenst genom forsling af i dessa byggder belägna jernbrukens effekter; hvarförutan i sednare tider den yngre befolkningen utvandrar på arbetsförtjänst till Norge. - Då inom distriktet sädet, åtminstone bland allmogen, förnämligast utgöres af hafra- samt potatis, följer, att innevånarne för det mesta lefva af hafrebröd och potatis samt sak sill så uteslutande, att kött biand allmogen, äfven bland den förmögnare delen deraf, nästan aldrig fortares utom vid större högtider och gillen; till och med mjölk är en sällsynt rätt på allmogens bord. De finna större fördel vid att afyttra den förädlad till ost och smör. Bruket af kaffe är mycket allmänt. Bränvinssuperiet har, sedan husbehofsbränningen upphört och ändamålsenliga åtgärder till dess hämmande, i lagstiftningen blifvit vidtagna, så helt och hållet upphört att det numera hörer till sällsynthcterna, att på några mils afstånd från distriktets stad finna någon berusad menniska; äfven tyckes allmogen nu hafva kommit till besinning om det förnedrande i denna last; dock kan jag beklagligt vis ej gifva de närmast intill staden belägna orterna detta glädjande vitsord. Innevånarnes gestalt, ansigtsbildning och färg på hår och ögon skilja sig i allmänhet ej från rikets öfriga innevånare; hufvuddraget är i allmänhet det Ijuslagda, med undantag af i Rölunda socken, der allmogen tycks vara afkomlingar af zigenare. Folket inom Wedbo härad synes vara af en något resligare växt än i det andra häradet. Folklynnet är stillsamt, mildt och vänligt. Innevånarne äro godsinta. Mord, tjufnader och lagbrott af mera upprörande beskaffenhet äro sällsynta. Klädedrägten bland så väl män som qvinnor förfärdigas nästan uteslutande af hemväfda tyger, synnerligast inom Wedbo härad, der folket synes fästa mindre afseende på prydligheten än nyttan af beklädnaden; lyxen äfven i kläder har dock mot förr betydligt stigit, mest i grannskapet af staden och Tössbo härad, allmännast i de delar som äro belägna närmast Wenern, der många af innevånarne idka sjöfart på Götheborg och andra städer. Boningshusen hafva på de sednaste decennierna mycket förbättrats mot hvad de lära hafva varit; äfven de minsta hemmansbrukare bebo numera prydliga tvåvåningars hus, ej sällan försedda med kakelugnar och dubbelfönster. Ibland endemiska sjukdomar namnes cardialgi. (Prov.-läk. Rönquist). Åmåls stad, belägen i norra delen af Dalslaad, eger en folkmängd af omkring 1,000 menniskor. I norr och söder är staden begränsad af lägre bergshöjder, i öster af en vik af sjön Wenern, i vester af åker och ängsmark. Midt igenom staden från dess sydvestra till dess nordöstra hörn slingrar sig en mindre å, som utfaller i Wenern och öfver hvilkcn på olika punkter inom staden leda 3:ne broar. På ömse sidor om ån ligger stadens rymliga torg, å hvilket längs åstränderna, träd äro planterade. Södra och vestra delarne af staden äro efter sista branden 18 i G bebyggda med för en smakad prydliga hus och gårdstomterna äro der rymliga med i allmänhet friskt och sund' läge. Nordöstra delen af staden qvmstår deremot ännu i sitt ursprungliga ekick med små, illa ihopkomna byggnader, der bostäderna ej äro af den

21 inredning och rymlighet, som i sanitärt hänseende vore önskeligt, hvarjemte gårdstomterna der Hg.;a mera lågt och sankt mot sjöstranden, så att väta och orenlighet ej finna behörigt aflopp; här i denna stadsdel aro stadens flesta garfverier och färgerier förlagda. Vid östra sidan af staden längs sjöstranden finnes qvar den gamla kyrkogården, som blifvit planerad och försedd med trädplanteringar och utgör stadens snart sagt enda promenadplats, ehuru försök att dertill inrätta den söder om staden belägna bergsåsen blifvit gjorda, men hittills, i anseende till svårigheten att der åstadkomma någon vextlighet, ej medfört önskade resnltater. Stadens grannskap i norr och söder är bergigt och kalt, sedan skogen redan för längre tid tillbaka blifvit borthuggen och endast några mindre gran- och tallträd jemte enbuskar qvarstå, hvilka ej förmå skyla de ofruktbara hällarne. Ett stycke söder om staden och utmed sjöstranden finnes ett slags förstad, benämd Örnnäs, som består af små kojor och bebos af den fattigaste delen bland stadens befolkning och hvarest stadens fattighus äfven är beläget; här finnes också en för ett par år sedan anlagd tändstickfabrik, der arbetet dock under sednare delen af året måst inställas i anseende till öfversvämning af den närbelägna sjön. Till staden hörer omkring?,8g0 tunnland jord, hvilket gör, att en del af dess innevånare idka ej så obetydligt jordbruk utom dess öfriga näringar, hvilka till det mesta utgöras af handel med spanmål och skogseffekter, hvarjemte en mängd jern från de många kringliggande jernbruken häröfver utskeppas till Götheborg. Innevånarne äro idoga och arbetssamma och, om ej någon kan kallas rik, äro dock de flesta välbergade och i goda ekonomiska omständigheter. Ibland endemiska sjukdomar nämnas croup, hvaiaf dock endast i fall under detta år förekommit samt cardialgi och frossa. (Stads-läk. Ortenc/ren). Gottlands län. Gottlands norra provincial-läkare-distrikt, omfattar ungefär halfva ön, motsvarande norra domsagan, samt består af h 6 socknar, af hvilka nära hälften, på kortare eller längre sträckor, gränsa intill hafvet. Landet, föga kuperadt, är i allmänhet skogbevext, till största delen med barrskog, hvilken dock temligen starkt anlitas och som oftast utan all urskiljning; synnerligast gäller detta i de orter, der kalkbruk finnas. Större och mindre sträckor ligga i följd häraf nakna, utan att knappast duga till ett tarfligt fårbete. Man har för mig uppgifvit att knappast ^ af landet vore odlad jord, hvilken dock med passande väderlek gifver god afkastning. Distriktets södra socknar skilja sig i så måtto från de norra, att de förra äro mera bebyggda, rikare på löfskog och jemförelsevis på odlad jord. Mot de mer och mindre bördiga åkrarna, skogarna, insjöarna (träsken) samt de täcka skogsängarna göra de s. k. myrorna ett sorgligt afbrott, synnerligast då man vet hvilka osunda dunster derifrån utgå. Bland dessa, största delen af året under vatten stående, dyiga grässlätter intaga Martebo- och Elinghems-myrorna i norr och Hörsneoch Roma-myrorna i söder, i anseendet till omfånget främsta rummet- bland de talrika större eller mindre, hvilka öfvetallt påträffas. Den förstnämda stöter intill ieke mindre än o socknar. Liksom Elinghemsmyren ligger den betydligt öfver hafsytan 13

22 14 Af ett större bolag liar hela Elingshemsmyr blifvit utdikad och till största delen odlad samt af den stora Martebomyren en mindre del. Enligt leinnad uppgift från myrodlingsbolagets inspektörer innehåller (omfattar) Martebomyr 8,000 tunnland, samt Elinghems 1,600 tunnland. Afven enskihlte, som inom elier invid sina ägor hafva mindre myror, söka så småningom utdika och odla dem. Mången härd för svårartade sjukdomar har sålunda på sista åren blifvit minskad eller helt och hållet försvunnit. Ty att de svårartade frossorna och nervfebrarna på sednare åren betydligt aftagit, är något som hvar och en bemärkt. Alltsomoftast har jag hört till och med af allmogen, att trakten efter utdikningar och odlingar blifvit sundare och att hvarken frossor eller nervfebrar visat sig utan som spridda och lindriga fall; något helt annat mot förr. Men många af dessa myrer finnas ännu qvar och som exempel på deras menliga inverkan vill jag endast nämna, att jag icke blifvit kallad till någon nervfeberpatient som ej bott invid en större eller mindre myr. Bredvid och till en del öfver en större sådan reste jag en varm sommarnatt 18 r )9; i stället för de ljumma vindar hvaråt jag innan ankomsten till myren hade att glädja mig, möttes jag nu af den mest råa, isiga kyla jag någonsin känt; den aflöstes af en obehagligt luktande luftström, hvarpå åter följde den omnämda kylan. Bonden sade sig veta att det var ytterst ohelsosamt. Endast i korthet vill jag nämna de s. k. landthamnarna. Af dessa, 5 till antalet, anses Slite som den förnämste. Platsen är temligen bebyggd, har tull-inspektion och postkontor. Handlande och handtverkare utgöra en obetydlig del af innevånarne, h vilkas antal uppskattas till omkring 500. Största delen består af arbetsfolk, hvaraf en stor mängd äro så godt som slafvar. Lefnadssätt och vanor äro också hos dessa arbetare mycket olika den egentliga allmogens. Fattigdom och elände äro rådande hos de fleste, liksom fylleri, gräl och ett oemotståndligt begär att»snatta.» En del äro riktiga»galgfoglar.» Men också hafva de bland sig goda läromästare, såsom t. ex. ett par f. d. arrestanter, hvilka under det en dylik kommendering var förlagd på Enholmen blefvo fria och gifte sig. Många af den uppväxande manliga ungdomen träda troget i fädernas fotspår. Det här rådande läseriet lärer dock stäfjat mer än en vild supare och odåga. Hvad platsen för öfrigt beträffar, så är handeln med allmogen obetydlig. Exporten utgöres nästan uteslutande af kalk, dels med egna (8 stycken) dels med främmande fartyg. De öfriga hamnarna äro mindre. Jag har tyckt mig finna att den arbetande klassen der står på en bättre moralisk ståndpunkt, än här på Slite. Hvad angår allmogens lefnadssätt, så utgöra surt bröd, fisk, isynnerhet strömming ocli potatis hufvudbeståndsdelarna af födan. Härtill kommer, rnerändels blott hos de förmögnare, torkadt fårkött och fläsk. Kött användes dock något mera i de socknar som ligga aflägsc från hafvet. Den vanliga drycken utgöres af svagdricka, h vilket som oftast är surt som ättika. Det för magen förderfliga s. k.»sötölet» användes mycket, liksom, under sommaren, sur mjölk. Bran vinets bruk är här, som

23 öfverallt i Sverige, allmänt; men att kalla Gottlands allmoge»supig» vore orätt, såvidt jag sjelf kunnat märka och af sakkunnige personer inhämta. Ofta flera veckor håller sig bonden vid sitt hem och sköter sina göromål, utan att smaka en droppa sprit, så vidt icke något gästabud eller dylikt kommer emellan. Sällan deremot reser han till staden utan att taga sig ett grundligt rus. Kustboerna äro dock mera begifne på och använda oftare spritdrycker. Deras sysselsättningar som fiskare, lotsar, skälfångare och ännu mer lättheten att erhålla dem, torde vara orsaken. I öfrigt, med undantag af mera fiskätande (t. o. m. skälkött-ätande på Fårö) skilja de sig föga från öfrige innevånare. Gottlänningen är i allmänhet stillsam, höflig och medgörlig, något trög så i ord som handling. Endast som rusig är han envis, storpratig och grälaktig, men sällan kommer det härvid till handgemäng, så vida icke någon fremling (så kallas alla icke-gottlänningar) är med i spelet. Detta sednare har jag sjelf till och med alltid anmärkt vid de attester öfver tillfogade skador som jag utfärdat. Allmogens klädedrägt erbjuder ingenting egendomligt. Männerna bruka på söckendagar långrock af grått vadmal, under vintren stundom fordrad med fårskinn, samt långbyxor af samma tyg. Högtidsdrägten skiljer sig härifrån endast i färgen, som är blå; som oftast träder dock kläde i stället för vadmalet. Om fruntimmernas drägt är ännu mindre att säga; den varierar efter råd och lägenhet utan all egendomlighet. Endemiska sjukdomar: uti»sveriges Endemiska sjukdomar» af professor Huss hänföres den här gängse nervfebern (Febr. typhoïdes) till Gottlands endemiska sjukdomar. Jag anser mig således här böra nämna några ord om denna sjukdom, hvilken för en del år tillbaka, enligt allas påståenden, varit så allmänt utbredd på ön. Att den sedan utdikningarna af myrerna började betydligt minskas är redan näindt. Den korta skildring af sjukdomen, som uti nämde arbete förekommer, har jag på sista året funnit öfverensstämmande med hvad jag haft tillfälle att observera. I afseende på behandlingen kan jag icke instämma i doktor Andrée's deri gjorda påstående; jag har nemligen märkt att äfven de första sjukdomsfallen (de svåraste) öfvergått till helsa ifall de tidigt nog kommit under behandling. De som i denna sjukdom aflidit hafva öfver 14 dagar legat utan minsta behandling och har döden antingen straxt före eller efter min ankomst inträffat. Jag måste således anse den medicinska behandlingen välgörande. Ingen gång har jag under året observerat, att sjukdomen spridt sig från det ställe der den börjat, men att den ofta der genomgått hela familjen. Alla sjuke, som jag sett, hafva bott vid en större eller mindre myr, samt i enskilta gårdar eller hus. De socknar hvari sjukdomen under årets lopp visat sig äro Lummelunda och Martebo (båda invid den stora Martebomyren och Lummelunds träsk), Hellvi, Lärbro, Heinhem, Fårö, Ganthem och Boge. Till Gottlands (norra) endemiska sjukdomar tror jag det icke vara orätt att hänföra den här så ovanligt allmänt förekommande cardialgien. Redan föregående år kunde jag icke underlåta att fästa mig vid det stora antal som då sökte råd för 15

24 16 detta onda, hvilket af allmogen benämnes på olika sätt såsom: bröstvärk, hjertvärk, magkr.amp, vattensug etc. Jag har vid talrika tillfällen sökt symptomema ti]] ett ulcus eller dylikt, såsom orsak. Endast.'-:ne gånger har jag kunnat diognostisera ulcus ventriculi; men här voro också symptomema så ovanligt tydliga, att jag svårligen kunde misstaga mig. Talrikast förekommer sjukdomen bland qvinnovna, så väl yngre som äldre; säkert är att ingen qvinna, åtminstone af allmogen som uppnått 40 år, kan säga sig hafva varit friad från detta onda. Ofta börjar den helt tidigt, vid H års ålder. Med åren tycks den aftaga, dock icke alltid. De i 'Sveriges endemiska sjukdomar» anförde orsakerna gälla med all säkerhet äfven här och, hvad fruntimmerna beträffar, framför allt måhända det omåttliga kaffedrickandet hvartill säkert få provinser i Sverige har att uppvisa maken. Deras lefnndssätt i öfrigt gör sitt till. Mer än en gäng har jag gjort mig den frågan: kan det knlkhaltiga vattnet hänföras till orsakerna eller kan det möjligen tvertom bidraga till att så sällan sjukdomen öfvergår i nlcus ventriculi? m. a. ord. att denna sjukdom är så sällsynt. Något som jag ytterligare haft tillfälle att observera, är den ytterst dåliga beskaffenheten af fruntimmernas tänder. Jag kan tryggt påstå att i ingen provins i Sverige äro qvinnorna så vanlottade, i detta hänseende, som Gottlands. Detta gäller så väl allmoge som ståndspersoner. Afven männerna hafva i allmänhet dåliga tänder, dock ej så allmänt som qvinnorna. Ofta vid 10 à \'î års ålder äro flera tänder reducerade till sina rötter och vid 18 à 20 år får man som oftast se endast en och annan hel tand. 1 allmänhet kan sägas: hunna 30 år, äro de qvinnor snart räknade som kunna uppvisa endast någorlunda friska tandrader. Jag har funderat på orsaken härtill och dervid tänkt mig ärftliga anlag; äfven det halkhaltiga vattnet liar jag velat anse som orsak, till en del af det skäl, att främlingar, som hitkommit och vistats en längre tid, äfven fått vidkännas detta onda och det, efter hvad jag hört, med få undantag. (Prov.-läk. Kåhe).

25 C. Sammandrag af läkares embetsberättelser om under året gångbara sjukdomar. a) Sammandrag af vederbörande läkares rapporter om embetsresor för farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande, med specifikation länsvis å medicinalfondens utgifter för sjukes vård år Dessutom hafva inkommit 52 rapporter om resor verkställde för venerisk sjukdom.

26 18 Antalet af under året verkställde embetsresor, uppgående till 321, utgör alltså knappast hälften af motsvarande antalet under nästföregående år. Detta beror dels deruppå att kolera detta år icke tagit läkarnes verksamhet i anspråk och dels på ett betydligt minskadt antal resor för hjernfeber, rödsot och smittkoppor. Enligt de upplysningar som kunnat hemtas af till Collegium inkomne summariska rapporter rörande sjuke som erhållit fria rnedikamenter å medicinalfonden, hafva nedannämde antal fattige sjuke uti hvarje län, under året kommit i åtnjutande deraf, nemligen: Ibland dessa voro 688 behäftade med frossa, 131 med vattusot, 114 med bleksot, 2J23 med åtskilliga former af nervsjukdomar, 74 med skrofulösa åkommor och 201 med utvärtes åkommor, hvarförutom ett stort antal sjuke af nervfeber, smittkoppor, skarlakansfeber, kikhosta och rödsot m. fl. under året gängse folksjukdomar, likaledes åtnjutit läkemedel af anslaget till hämmande af farsoter och smittosamma sjukdomar. Vikarierande provincial-lähare hafva under provincial-läkares sjukdomsförfall eller vakans i provincial-läkare-befattningar, då Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i anledning af yppad sjuklighet anmält behof af serskildt läkare till tjenstens upprätthållande, för kortare eller längre tid af året varit anställde uti Jemtlands, Skaraborgs, Jönköpings och Gottlands län.

27 Biträdande läkare har i anseende till yppad allmännare sjuklighet uppå Konungens Befallningshafvandes anmälan om behofvet af ökadt läkarebiträde, varit anställd inom Wester-Norrlands län. Beträffande medicinalfondens utgifter för denna del af den allmänna helsovården utvisar ofvanstående tabell: att kostnaden för läkares rese- och traktaments-ersättning, utgörande 11,588 r:dr 12 öre r:mt, för medikamenter åt fattige sjuke, utgörande 10,234 r:dr 6.') öre r:mt, hvar för sig betydligt understigit motsvarande utgifter under nästföregående år, hvaremot kostnaden för vikarierande provincial-läkares afiöning, utgörande 4,812 r:dr 12 öre r:mt, med mera än 1,000 r:dr öfverstiger föregående årets motsvarande utgift. Minskningen uti de båda förstnäinde utgifts-titlarna förklaras deraf, att sjukligheten i riket detta år varit betydligt mindre än under det föregående och deraf beroende minskadt antal läkares embetsresor, hvaremot stigandet af utgifterna under sistnämde titel förklaras deraf, att provincial-läkare-be9tällningarna i Wemdalen af Jemtlands och Slite af Gottlands län under hela året, och i Mariestads distrikt af Skaraborgs län under en större del af året måste upprätthållas genom serskildt förordnade vikarier. Emellertid understiga sammanlagda kostnaderna för ofvan omfönnälde ändamål, uppgående till 26,63i r:dr 89 öre r:mt, med mer än 13,000 r:dr summan af motsvarande utgifter under nästföregående år. De i tabellen upptagna utgifterna för kolerafarsoten tillhöra rätteligen föregående år, ehuru ersättning derför icke föran under redovisnings-året blifvit sökt och alltså först nu kunnat utbetalas. 19

28 20 b) Öfversigt af väderlekens och årsväxtens förhållande i allmänhet, så vidt detsamma synes hafva haft inflytande på helsotillståndet, samt allmännast under året gängse sjukdomar. Väderleken. Från nästan alla delar af landet öfverensstämma de ingifne berättelserna att detta år öfverhufvud företett en kylig, blåsig och regnig väderlek med ovanligt stor nederbörd ej midre af snö än regn. Vintern var öfverallt kall och snörik. Den i slutet af förra året inträffade blidvintern fortfor visserligen under en del af Januari månad, men derefter följde uthållande köld och blåst med ständiga snöfall, så att denna vinter blef betydligt kallare än motsvarande årstid under flere föregående, år och vid vårens ingång marken fanns betäckt af betydliga snömassor, i de nordliga skogstrakterna flerstädes till 3 alnars djup och i dalgångarna så eammanhopad, att boningshus någon gång funnos helt och hållet nedsnögade. Våren blef derefter kall, blåsig och regnig. Snömassorna började först i April att Jångsamt smälta, hvarefter och sedan snösmältningen i Maj blifvit påskyndad af då flerstädes fallande ymnigt regn, en våldsam vårflod följde som i flere län, synnerligen i Westerbottens, Wester-Norrlands, Gefleborgs, Kopparbergs, Wermlands, Örebro och Westmanlands, förorsakade vidsträckta öfversvämningar, hvilka fortforo långt in på sommaren. Sommaren var i allmänhet kylig och regnig, med undantag endast för några få veckor af Juli månad, som medförde uppehållsväder jemte värma, men derefter och under skördetiden blef väderleken åter kylig med täta regn. Hösten, i början mild och regnig, medförde i November måttlig vinter med snöfall, hvilken väderlek fortfor till årets slut. Vattenståndet var under hela året ovanligt högt. Siljans yta stod under vårfloden 14 i 6 fot öfver sin vinterhöjd och Dalefven fot öfver medelståndet samt der flodbrädden är trängre, 20 fot så att flere å stranden beliigna byar stodo under vatten och innevånarne måste med sina kreatur hastigt bortflytta till aflägsna, s. k. fäbodar. Först i Juli månad kunde de öfversvämmade husen åter bebos. Wenern stod högre än någonsin under detta århundrade, så att Wenersborgs vattenmärke vid lungt väder visade 18,3 fot. Mälarens vattenmärke uppgick vid Stockholms sluss till nära 19 fot. Till följd af de starka snöfallen, hade trafiken under vintern förblifvit hämmad intilldes i April vägarna åter kunde begagnas, men kort derefter blefvo, till följd af de nu inträffade öfversvämningarne, vägarna på många ställen afbrutna, så att båtar och färjor måste begagnas för att upprätthålla kommunikations-lederna. En stor mängd elfbroar blefvo ock genom vårfloden förstörda och flere vattenverk raserades. I likhet med hvad som i föregående berättelser egt rum, följer här ett sammandrag af de uti en del läkares årsberättelser meddelade iakttagelser om temperatur- och väderleksförhållanderna under detta år.

29 21 Sammandrag af meteorologiska observationer från Årsväxten. Från nästan alla delar af riket instämma årsberättelserna deruti att den förra årets höst under såningstiden nästan öfverallt rådande tjenliga väderlek, fördelaktigt inverkade på höstsädet så att detta, oaktat den stränga kylan och snöfallen under vintern, vid vårens ankomst i de flesta af rikets län visade sig serdeles lof vande. I anseende till regnig väderlek, synnerligast inom Westerbottens, Jemtlands, Wester-Norrlands, Gefleborgs, Wermlands, Skaraborgs, Kronobergs, Malmöhus och Gottlands län, fördröjdes dock vårarbetet på många ställen och växtligheten å så väl höst- som vårsäd hämmades sedermera dels af öfversvämningarna och dels af kyla och nattfroster, som orsakade mer och mindre skada å grödan inom flertalet af rikets län, hvarförutom mask jemväl i flere län förderfvat flere slags säd, och slutligen den serdeles missgynnande väderleken under bergningstiden haft till följd, att säden i nästan alla län blifvit vid inbergningen skadad. Äfven der man lyckats få den väl inbergad, befanns säden efter tröskningen mer eller mindre fuktig och deri-

30 22 genom oduglig till export och föga tjenlig till utsäde. De ofantliga sträckor, till en del åkerjord, som i Kopparbergs län öfversvämmades, blefvo antingen obesådda eller såddes så sent, att skörden på hösten stod grön då frosten kom. I Skaraborgs län blef vårsäden ej inbergad förrän i slutet af October och i Wester-Norrlands äfvensom Kopparbergs län icke ännu till fullo inskördad i början af November månad. Deremot verkställdes höbergningen under synnerligt tjenlig väderlek under ofvannämde veckor af Juli och blef serdeles ymnig och mera gifvande än skörden under närmast föregående år. Från Statskontorets underdåniga berättelse om årsväxten i riket 1860, torde i sammanhang härmed böra anföras: att mask visat sig i vissa delar af Stora Kopparbergs, Westmanlands, Södermanlands, Elfsborgs, Calmar, Jönköpings, Kronobergs, Hallands, Christianstads och Malmöhus län; att potatatis varit angripen af torröta i alla delar af riket förutom Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens län, hvadan skörden af denna jordfrukt blifvit alltför knapp å de flesta ställen samt i Götheborgs och Bohus län utfallit med missväxt; att ehuru gräsväxten i 13 län lidit af öfversvämning, höafkastningen i rikets alla provinser varit serdeles ymnig och höet i allmänhet af god beskaffenhet; och att enligt det af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i den afgifna tredje årsväxtberättefsen uttalade omdöme, årets gröda kan hänföras till god skörd i fyra län: Stockholms, Gottlands, Elfsborgs och Westerbottens; öfver medelmåttig skörd i trenne län: Malmöhus, Norrbottens och Wester- Norrlands; medelmåttig skörd i elfva län: Upsala, Södermanlands, Östergöthlands, Calmar, Jönköpings, Blekinge, Christianstads, Skaraborgs, Örebro och Jemtlands; nära medelmåttig skörd i tvenne län: Kronobergs samt Götheborgs och Bohus; under medelmåttig skörd i fyra län: Hallands, Wermlands, Westmanlands och Stora Kopparbergs län; kunnandes således innevarande års gröda för hela riket i allmänhet anses såsom medelmåttig. Helsotillståndet. Från 94 provincial-läkare, 23 distrikts-läkare, 60 stads-läkare och 4 andra i landsorten anställde läkare hafva inalles 181 årsberättelser för år 1860 till Collegium inkommit.*) Af dessa berättelser, med tillägg af omkring 500 rapporter angående verkställde embetsresor och yppad allmännare sjuklighet, inhemtas i afseende på uppkomsten och utbredningen af de sjukdomar hvilka förnämligast tagit läkarnes verksamhet i anspråk under detta år, hufvudsakligen följande : Smittkoppor omtalas detta år från Jemtlands lån. Underåkers distrikt: enstaka fall i Offerdals och Underåkers socknar, 3 sj. {Strandberg). Wester-Norrlands län. Örns köldsviks distrikt: enstaka fall i Skarped 1 qv., Ullånger och Själevad 2 qv., 8 sj. (Håkansson); Sollefteå d.: partiela epide- *) Oaktadt meddelade påminnelser hafva årsberättelser för år 1860 uteblifvit frän Stads-läkarne i Falkenberg och Warberg.

31 mier och spridda fall i Helgum och Edsele samt Bjertrå 1 2 qv., 19 ej. 2 d. Smittkoppor. (Charlier); Hernösands d.: enstaka fall i Nora socken, 1 qv. 3 sj. 1 d. [Hallström). Gefleborgs län. Gefle distrikt: fortforo från förra året, synnerligen vid Forssbacka bruk, 46 sj. 4 d. samt för öfrigt spridda fall 1 2 qv. i Wahlbo och angränsande socknar, inalles 93 sj. 15 d. (Bceckström); i staden fortfor från förra året 1 3 qv., 93 sj. 6 d. deribland 64 sj. 5 d. tillhörde 1 qv., 21 sj. 2 qv. och is sj. 1 d. 3 qv. (von Sydow, Sandberg, Bœckstrom); Hudiksvalls d.: endast ett enstaka fall i Augusti {Fineman). Stora Kopparbergs län. Rättviks distrikt: enstaka fall i Orsa 1 2 qv., 4 sj. 'I d. samt i Leksand (Wettergren); Fahlu d.: enstaka fall i Tuna 1 qv., 1 sj. (Mellgren); Westerbergslags d.: infördes till Norrberke med en smideshandlare och spridde sig till 3:ne byar 1 qv., 26 sj. 3 d. (Höjer). Wermlands län. Frykdals distrikt: enstaka fall 1 qv., 1 sj. (Hedberg); Carlstads d.: fortforo från förra året i Olme 1 qv., 4 sj. (Lagerstedi), äfvensom i Christinehamns stad och Warnums socken, men upphörde i Januari; från farsotens början 33 sj. 3 d. (Berg); Sillbodals d.: partiel epidemi i Trankils socken 4 qv., införde från Norge, 4 sj. 1 d. (Dahlman). Örebro län och distrikt: partiela epidemier och spridda fall i Mellösa och Askers socknar '1 2 qv., 7 sj. (Hammarström) samt enstaka fall i staden äfvensom i Carlskoga och Nora distrikt 1 2 qv., 4 sj. 1 d. (Acharius, Sandelin, Engström); Hellefors8 d.: några få fall 1 qv. lindriga, 3 sj. (Ramström); Askersunds d.: få spridda fall i Lerbäcks socken 1 2 qv., 12 sj. 3 d.; i staden 1 qv. o sj. 2 d. (Torstensson); B o o d. : spridda fall 2 qv., 11 sj. 2 d. (Edling). Westerås län och distrikt: endast enstaka fall (Widberg); i Arbogatrakten 1 2 qv. 11 sj. 2 d. (Bergmansson). Upsala län och distrikt: vid Dannemora grufvor 4 qv., 6 sj. (Hagberg); Leufsta d.: enstaka fall 2 q v., 1 sj. (Jacobsson); Gimo d.: några spridda fall 1 2 qv., 14 sj. (Svedberg); Enköpings srad spridda fall 4 qv., 18 sj. (Barck). Stockholms län och distrikt: fortfor i Grödinge från förra året och yppades vidare i Möja kapell, Wermdö och Tyresjö socknar 1 qv., 96 sj. 14 d. (Rydberg); Botkyrka d.: enstaka fall 2 och 3 qv., 4 sj. (Ryding); Norrtelge d.: spridda fall 2 qv. i Wahlö och Häfverö, 31 sj. 9 d. (Palmgren). I hufvudstaden hos fattig-läkarne anmälde 102 sj. 13 d. deribland 1 qv. 34 sj. 5 d., 2 qv. 33 sj. 5 d.. 3 qv. 11 sj., 4 qv. 27 sj. 2 d. (Carlson). Å provisoriska sjukhuset vårdades 117 sj. 10 d., deribland i 23

32 24 Smittkoppor. Af hela antalet voro Med afseende på olika stadsdelar tillhörde Södermanlands län. Eskilstuna distrikt: fortforo i Stenqvista, Husby, Thorshälla, Sundby och Waliby med flera socknar \ 2 qv., 76 sj. 4 d. samt yppades i Barfva socken 4 qv., 25 sj. 6 d. (Ihrman); i städerna Eskilstuna 68 sj. 7 d. och Thorshälla 12 sj. 1 d. fortforo 1 t qv. {Malm, Öhrman) och i Strengnäs yppades några fall 3 qv., 16 sj. (Pontén); Daga d.: infördes med jernvägsarbetare till Björnlunda och Frustuna socknar 2 qv. och utbredde sig vidare till Gåsinge, Dillnäs m. fl. socknar 3 4 qv., 50 sj. 4 d. (Klintberg); Nyköpings d.: endast enstaka fall i Stigtomta och Lunda socknar 1 och 2 qv. 7 sj. 1 d. (Martin); Wingåker8 d.: fortforo från förra året 1 2 qv., fl. sj. 13 d. (Aurell); Forssjö d.: partiel epidemi inom Stora Malma socken, införde från Wingåker 2 qv., 30 sj. 1 d. (Govenius); Trosa d.: spridda fall i Thorsåkers och Lästringe socknar anmälde af presterskapet, utan dödsfall (Rosborg). Bohus lån. Strömstads distrikt: partiel epidemi och spridda fall i Hagdals, Lur och Nafverstads socken 1 2 qv., 53 sj. 10 d. (ijrougge); Håby d.: enstaka fall 1 qv., 3 sj. (Lundgren); Götheborgs d.: enstaka fall 4 qv., 2 sj. (Montén). Elfsborgs lån. Åmåls distrikt: spridda fall i Håbol och Rölanda 3 qv., fl. g. 1 d. (Rönquist); Wenersborgs d.: spridda fall i Dalskog 3 qv., 8 sj. (Kjellberg); i Alingsås enstaka fall 2 qv., 1 sj. 1 d. (Berggren); Borås d.: yppades i Bredared och Sandhult, Hyssma, Hedared samt i Borås stad 1 4 qv., 31 sj. 5 d. (Elmlund, Lundqvist); Svenljunga d.: spridda fall i Ambjörnarps socken 2 qv. af lindrig art (Hulting). Skaraborgs län. Lidköpings distrikt: spridda fall i Slädene, Fredsbergs och Särestads socknar 1 2 qv., 10 sj. 3 d. (Grœve).

33 Östergöthlands län. Söderköpings distrikt: partiel epidemi i Häradshamra Smittkoppor. socken 2 qv., 11 sj. 3 d. (Djurberg); i Linköpings stad spridda fail 1 2 qv.. 13 ej. {Bergman). Calmar län. Oscars hamns distrikt: enstaka fall i Döderhults socken 1 qv. 1 sj. (Darin); Högsby d.: enstaka fall, 2 sj. (Holmberg); Calmar d.: visade sig straxt i början af året såsom en ganska allvarsam epidemi i Ryssby, hvarifrån den utbredde sig till några ställen inom Aby 1 2 qv., 21 sj. 3 d. (Söderbaum); i staden 1 qv., 5 sj. (Petersson). Jönköpings län. Hvetlanda distrikt: spridda fall 1 qv. i Hvetlanda (21 sj. 1 d.), Bexbeda, Myresjö, Näfvelsjö och Alsheda socknar, lindrig (Carlberg); Wernamo d.: spridda fall i Refteled, Bosebo, Hagshult 1 2 qv. och i Fryled 4 qv., 30 sj. 2 d. (Wittlock); Wrigsta d.: temligen allmänt inom Wrigsta och enstaka fall i Träderyd och Hultsjö 2 qv., 24 sj. 2 d. (Hceffner). Kronobergs lån. Wexiö distrikt: spridda fall i Bergunda, Slätthög och Thorsås samt i staden, lindriga, 12 sj. 4 d. (Wennberg); Ljungby d.: enstaka fall, 1 sj. 1 d. (Billengren); Ekeberga d.: enstaka fall 4 qv. i Ljuder socken 3 sj. (Nilsson). Hallands lån. Norra distriktet: spridda fall i Hunerstad, Schällinge, Grimethons, Köinge, Winbergs och Stafsinge socknar 2 qv., 16 sj. 4 d. (Carlsson); Södra d.: spridda fall i Eldberga, Tönnesjö, Steninge, Wessige, Holms, Enslöfs, Öfraby och Karups socknar 1 3 qv., 36 sj. 2 d. (Sjöstrand); i Halmstad 3 sj. ( Tenggren). Blekinge lån. Carlskrona distrikt: spridda fall i Fridlefsta socken 3 qv. införde från Carlskrona med en derifrån anländ båtsman, 8 sj. 1 d. (Hellman); i Carlskrona stad spridda fall 3 4 qv. (Westring, Ekwurzel); Ronneby d.: spridda fall 3 4 qv., 35 sj. 11 d. (Rydberg); Sölvesborgs d.: partiel epidemi i Hoby 2 qv., 121 sj. 15 d. samt spridda fall i Gammelstorp, 21 sj. (Norin); i Carlshamns stad enstaka fall 2 och 4 qv., 36 sj. (Drakenberg, Witt). Christianstads län. Engelholms distrikt: fortforo temligen allmänt i 24 socknar 1 3 qv., 184 sj. 79 d. (Scholander); Broby d.: spridda fall i Wittsjö socken 2 qv. (Lindfors); Christianstads d.: endast få spridda fall i Fjelkestad, Österlöf, Nosaby och Ljungby socknar, 7 sj. (Andersson); i staden fortforo från förra året spridda fall, 1 2 qv., 166 sj. 8 d. (Blomberg); Brösarps d.: fortforo från förra året i S:t Olofs och Hvitaby m. fl. socknar 1 qv., omkring 160 sj. (Aspelin); Cimbrishamns d.: fortforo från förra året i Hammenhögs socken och Cimbrishamns stad 1 qv., 21 sj. t d. (Bratt). Malmöhus län. Landskrona distrikt: så väl i staden som kringliggande landsbyggd 1 2 qv., i staden 140 sj. 6 d., på landsbyggden i Harslöf, Qvistofta, Amundstorp, Tofta, Billeberga och Folerstad m. fl., 50 sj. 1 d. (Gullstrand, Virgin); Höganäs d.: spridda fall 1 2 qv., öfver 14 sj. 3 d. (Fredrieson); i Helsing- 25