Delårsrapport Januari - juni 2018

Transkript

1 Delårsrapport Januari - juni 2018

2 Innehållsförteckning Kommentarer från Vd Delårsrapport för januari - juni 2018 Utveckling av resultat, ställning och volym Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Transaktioner med närstående Resultaträkning Rapport över totalresultat Balansräkning Rapport över förändringar i eget kapital Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Not 5 Not 6 Not 7 Not 8 Not 9 Redovisningsprinciper Rörelsesegment Räntenetto Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Kreditförluster, netto Utlåning till allmänheten Finansiella garantier och låneåtaganden 19 Not 10 Not 11 Not 12 Finansiella tillgångar och skulder Närstående Kapitaltäckning Underskrift

3 Kommentarer från Vd Från ord till handling Sala Sparbank firar om någon månad 190 års jubileum. Som landets näst äldsta sparbank har vi i 190 år verkat som bank i området Sala och Heby. Ända sedan starten har det varit en naturlig drivkraft i banken att vara något mer än bara bank. Vi tar ett ansvar för samhällsutvecklingen där vi verkar. För oss har det alltid varit viktigt att såväl Sala som Heby hela tiden utvecklas för att alltid vara bra orter att bo och verka i för både privatpersoner som för företag och företagare. Banken har haft en fantastisk förmåga att inte bara klara sig igenom olika kriser under alla dessa år utan faktiskt gått starkare ur dem än vad vi gick in. Det tyder på en fantastisk förmåga att anpassa sig till förändringar såväl hos medarbetare, ledning och styrelser under alla dessa år. Men vi lever i en värld i ständig förändring och vi har utmaningar idag som vi måste hantera. Vissa av dessa utmaningar ligger i kundbeteende såsom våra kunders ökade digitalisering medan andra utmaningar ligger mer i händerna på lagstiftare och tillsynsmyndigheter. Genom Sparbankernas Riksförbund har vi under ett antal år lagt mycket kraft på att informera och förklara sparbankernas betydelse för politiker och andra beslutsfattare. Nedan citat är från årets Almedalsvecka och beskriver bra sparbankernas betydelse samtidigt som de även tydliggör att vårt arbete har burit frukt. Det är ju slående vilken skillnad det gör där man har en sparbank lokalt förankrad; det går att ta på den skillnaden där det på ena sidan skogen finns en sparbank - mot där det på andra sidan skogen inte finns en sparbank. Emil Källström, riksdagsledamot Centerpartiet Det som smärtar mig är att väldigt många av de processer vi nu är en del av, framförallt kopplat till EU, utformas för Sverige på ett sådant sätt att det är extra jobbigt för små aktörer att hantera dessa krav på compliance/regelefterlevnad och liknande. Och det finns få saker som är så orättvisa för det börjar inte sällan med en finanskris där stora världsfrånkopplade aktörer på bank- och finansmarknaden gör ett riktigt dåligt jobb. Det här mynnar ut i en finanskris och sen hittar vi på regelpaket som de som har störst relativ kostnad för att hantera det här är de som absolut inte kan lastas för det som hände. Det är dessutom så att vi i Sverige gör det ännu snäppet värre, och det är någonting som vi tillsammans måste jobba för att lösa - fler i den nationella politiken och fler på berörda myndigheter måste förstå att vi måste hitta undantag och miniminivåer. Det är bara dåligt om vi agerar så att vi straffar ut framförallt Sparbankerna, som vi sett gör sån skillnad för en orts tillväxtmöjligheter. Emil Källström, riksdagsledamot Centerpartiet Våra tjänstemän har fått helt nya insikter, till exempel vid samtal med Sparbankerna, och också hjälp hur man kan fundera längre fram - hur vi kan se till att vi får rimligare regelverk. Det har ju funnits diskussioner och förhandling på EUnivå kring proportionalitet, där Sverige har varit pådrivande, för vi behöver skapa bättre villkor för mindre aktörer - för att det inte bara ska bli de stora som finns kvar helt enkelt. Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister Det handlar inte bara om hur många gånger man ska rapportera - utan om vad och hur mycket som ska rapporteras. Och där har Sverige varit en stark röst för att vi måste titta över den delen av proportionalitet också. Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister Sparbankerna har ju med sig i ryggmärgen att man ska ha säkerheten och stabilitet i verksamheten. Har vi gett dem tillräckligt 'cred' för det i regelverket eller borde vi se till att det i sig ger större fördelar, det är frågor vi på jobbar vidare med. Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister Jag har sett det med egna ögon och jag vet att sparbankerna har mycket stor betydelse, både för att de lokala företagen ska kunna bistås vid investeringar som är hållbara, men Sparbankerna har också en otroligt viktig roll i det lokala samhället genom att stötta samhällsaktiviteter, föreningslivet, idrottsrörelsen och många andra delar av det vi kallar för ett levande och aktivt samhälle. Så jag ser ju att Sparbankerna fyller en otroligt viktig funktion ute i landet. Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister 2

4 Vi inte är enskilda individer som sköter oss själva bäst - utan samhället bygger vi bäst tillsammans - och vi gör det lokalt. Jag ser sparbankerna som den givna katalysatorn för just den lokala entreprenörs- och företagarkraften, som ju är en förutsättning för att få orter att blomstra utanför storstadsområdena. Som vi har konstaterat skulle vi bli rätt mycket fattigare på många olika sätt, om inte sparbankerna fanns. Jakob Forssmed, Kristdemokraternas ekonomiska talesperson För många egenföretagare är en nödvändighet att ha en lokal bank närvarande och då blir sparbankerna avgörande. Günther Mårder, vd Företagarna Det syns tydligt att bygder med en Sparbank har bättre utveckling än andra bygder och även om digitalisering och teknikutveckling medför stora möjligheter så måste vi ändå låta banker ha möjlighet att verka utifrån den gamla sparbanksprincipen. Pelle Åsling (C), ordförande i Skatteutskottet Vi kan inte låta politiken medverka till att försvåra för denna unika bankform som har som affärsidé att utifrån de lokala förutsättningarna vara en närbelägen resurs för hushåll och företag att få tillgång till finansiering, men som också delar med sig till lokalsamhället av de vinster som genereras. Pelle Åsling (C), ordförande i Skatteutskottet Sala Sparbank står starkare än någonsin även efter finanskrisen för 10 år sedan, men just nu går vi en tuff match för att klara hantera alla nya regelverk som lagstiftare ställt som krav. Det har gått snett någonstans när vi har att hantera samma regelverk och rapportering som gäller för Nordea, en 1000 gånger större gränsöverskridande storbank. Om landets 60 sparbanker med branschens nöjdaste kunder klarat omvärldskriser i snart 200 år så känns det märkligt om sparbanker tvingas upphöra på grund av beslut som gör det omöjligt för mindre aktörer att verka på den svenska marknaden. Nu hoppas jag att vi kan gå från ord till handling och få våra beslutsfattare/politiker att även ta de nödvändiga besluten som säkerställer att vi kan bidra till bygdens utveckling i minst 190 år till. Sala den 15 augusti 2018 Christer Eklind vd 3

5 Delårsrapport för januari - juni 2018 Utveckling av resultat, ställning och volym Bankens resultat före kreditförluster uppgår till +33,6 mkr (+41,8 mkr) under första halvåret. Bankens rörelseintäkter uppgår till 90,8 mkr (95,1 mkr), en minskning med -4,3 mkr. Förändringen av bankens rörelseintäkter jämfört med föregående år beror på minskat räntenetto (-0,9 mkr), ökat provisionsnetto (+0,9 mkr), lägre utdelningar (-0,2 mkr) samt minskat nettoresultat av finansiella transaktioner (-4,3 mkr). Nettoresultat av finansiella transaktioner består av orealiserade och realiserade resultat från den del av bankens överskottslikviditet som har placerats i värdepapper. Aktieutdelning har erhållits med 13,8 mkr (14,0 mkr) från Swedbank AB. Bankens kostnader uppgår till -57,2 mkr (-53,3 mkr), en ökning med totalt 3,9 mkr. Allmänna administrationskostnader har ökat med 3,3 mkr, vilket i huvudsak beror på ökade IT- och utvecklingskostnader (+1,5 mkr) samt ökade personalkostnader (+1,5 mkr). Planenliga avskrivningar har ökat (+0,3 mkr) och övriga rörelsekostnader har ökat (+0,3 mkr). Från och med 1 januari 2018 tillämpas IFRS 9, vilket innebär att förväntade och inte bara inträffade kreditförluster redovisas. Kreditförlusterna uppgår netto till -4,2 mkr för första halvåret 2018 (-1,8 mkr ). I årets kreditförluster ingår även en realiserad värdeförändring på övertagen egendom med +0,6 mkr. Det nya sättet att redovisa kreditförluster enligt IFRS 9 får en effekt på eget kapital per (ingångsbalans) som uppgår till -7,2 mkr netto efter skatt, vilket minskar bankens egna kapital med motsvarande belopp. Bankens rörelseresultat efter kreditförluster uppgår till 29,4 mkr (40,0 mkr). Balansomslutningen är vid halvårsskiftet är i nivå med ingången av året och 248 mkr högre än vid föregående halvårsskifte. Bankens likviditet bestående av placeringar som lätt kan omvandlas till likvida medel är nu mkr varav banken har 750 mkr placerat på skattekontot, vilket ingår bland Övriga tillgångar i balansräkningen. Bankens ekonomiska ställning är stark. Soliditeten (beskattat eget kapital inklusive 78 % av obeskattade reserver i förhållande till balansomslutningen), uppgår till 14,9 %. I det egna kapitalet ingår fond för verkligt värde med 152 mkr, vilken till största delen består av orealiserade värdeförändringar på innehavet av aktier i Swedbank AB. Bankens totala affärsvolym, inklusive samtliga förvaltade och förmedlade kundvolymer, uppgår vid halvårsskiftet till 18,7 mdr. Det innebär en ökning med +2,2 % under första halvåret 2018 (PPM-volymer per , 799 mkr, har exkluderats i jämförelsen, eftersom den volymen ej längre ingår i bankens affärsvolym). Inlåning från allmänheten uppgår till mkr, vilket är i nivå med årsskiftet. Marknadsvärdet på förmedlade fonder till Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring uppgår till mkr (3 362 mkr per årsskiftet). Marknadsvärdet på övriga förmedlade volymer, såsom premiepensionssparande, strukturerade produkter och depåer med mera uppgår till 987 mkr (1 005 mkr per årsskiftet; PPM-volymer per , 799 mkr, har exkluderats i jämförelsen, eftersom den volymen ej längre ingår i bankens affärsvolym). Utlåningen till allmänheten uppgår till mkr, vilket är i nivå med årsskiftet. Därutöver finns volym för beviljade ej utnyttjade krediter och bankgarantier på 326 mkr (314 mkr per årsskiftet). Bankens volym avseende förmedlade krediter till Swedbank Hypotek uppgår till mkr (4 577 mkr per årsskiftet). Övrig förmedlad utlåning uppgår till 229 mkr (206 mkr per årsskiftet). 4

6 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Banken har tillsammans med andra sparbanker ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Swedbank Robur och Swedbank Försäkring. Förmedlade volymer och förmedlade krediter framgår ovan. Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Sala Sparbanks verksamhetsområde är Sala och Heby kommuner. Utvecklingen för kommuner och näringsliv inom dessa båda orter påverkar bankens utveckling starkt. Näringslivets struktur i båda kommunerna karaktäriseras av många små och några medelstora företag. Det är också en diversifierad branschtillhörighet för orternas företag vilket minskar risken för omfattande varsel på grund av enstaka branschs svårigheter. Riskuppföljning och regelefterlevnad är en röd tråd i alla bankens beslutsforum. Dessa områden följs upp och diskuteras såväl i bankens ledning som i styrelsens Risk- och Revisionsutskott samt givetvis vid varje styrelsemöte. Styrelsen har fastställt en riskaptit som utgör ramen för bankens totala risktagande och de risklimiter som gäller för verksamhetens olika riskområden. Banken har en betryggande kapitalnivå som svarar mot de risker som bankens verksamhet innebär och som med god marginal överstiger de legala krav som föreskrivs. Transaktioner med närstående Banken har en närståenderelation med Sparbankernas Försäkrings AB. Mellanhavanden relaterade till Sparbankernas Försäkrings AB är ej väsentligt för bankens resultat eller ställning, se not 11. Närstående nyckelpersoner är styrelseledamöter, ledande befattningshavare och nära familjemedlemmar till dessa. Banken anses ha en närståenderelation med företag där någon av bankens styrelseledamöter har ett betydande inflytande eller är en av nyckelpersonerna. Transaktioner med närstående har förekommit på marknadsmässiga villkor. Det föreligger inga väsentliga skillnader jämfört med de förhållanden som redovisades i årsredovisningen för år

7 Resultaträkning Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av fin transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa räntenetto och rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på periodens resultat Periodens resultat Not Jan-juni 2018 Jan-juni Rapport över totalresultat Not Jan-juni 2018 Jan-juni 2017 Periodens resultat Övrigt totalresultat Poster som har omförts/kan omföras till periodens resultat Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, överfört till periodens resultat Förändringar i förlustreserv på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Förändringar i förlustreserv på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat överfört till periodens resultat Skatt hänförlig till poster som kan komma att omföras till periodens Poster som inte kan omföras till periodens resultat Förändringar i verkligt värde på egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Skatt hänförligt till poster som inte kommer att omföras till periodens resultat Periodens övrigt totalresultat Periodens totalresultat

8 Balansräkning Not 30 juni juni 2017 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Inventarier Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Bundet eget kapital Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Periodens resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

9 Rapport över förändringar i eget kapital 30 juni 2018 Fond för verkligt värde Aktiekapital/ Grundfond Reservfond Uppskrivningsfond Överkursfond Uppskrivningsfond Överkursfond Säkringsreserv Verkligt värde reserv Balanserad vinst eller förlust Periodens resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital Justering för retroaktiv tillämpning IFRS 9 (brutto före skatt) Justerat eget kapital Periodens resultat Ej bokförd skatt i övrigt totalresultat Periodens övrigt totalresultat Periodens totalresultat Vinstdisposition Anslag allmännyttiga ändamål Utgående eget kapital juni 2017 Aktiekapital/ Grundfond Reserv- fond Säkringsreserv Fond för verkligt värde Verkligt värde reserv Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital Periodens resultat Ej bokförd skatt i övrigt totalresultat Periodens övrigt totalresultat Periodens totalresultat Vinstdisposition Anslag allmännyttiga ändamål Utgående eget kapital

10 Not 1 Redovisningsprinciper Denna delårsrapport i sammandrag har upprättats i enlighet med bestämmelser i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 9 kap. och FFFS 2008:25 8 kap. Samma redovisnings principer har tillämpats som i den senaste årsredovisningen med undantag av det som följer nedan. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Under räkenskapsåret har banken förändrat sina principer för klassificering och värdering samt nedskrivningar av finansiella tillgångar till följd av att IFRS 9 trädde ikraft per den 1 januari Klassificering och värdering Bankens nya principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar baseras på en bedömning av både (i) företagets affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar, och (ii) egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången. Följande finansiella tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde på grund av att tillgångarna innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet; -Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker -Utlåning till kreditinstitut -Utlåning till allmänheten Dessa tillgångar redovisades till upplupet anskaffningsvärde även enligt tidigare principer. Följande finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat på grund av att de finansiella tillgångarna innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja tillgångarna samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet; -Belåningsbara statsskuldförbindelser mm -Obligationer och andra räntebärande värdepapper Dessa tillgångar redovisades även tidigare till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över eget kapital. Om banken ändrar affärsmodell så kommer en omklassificering genomföras och redovisas. Sådana förändringar förväntas dock inträffa mycket sällan. Sådana ändringar fastställs av företagets verkställande ledning till följd av yttre eller inre förändringar och måste vara betydande för företagets verksamhet och påvisbara för externa parter. Banken har klassificerat sina långsiktiga strategiska investeringar i noterade och onoterade aktier (egetkapitalinstrument) till att oåterkalleligt vara redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Denna värderingsprincip innebär liksom tidigare att orealiserade värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat, men skiljer sig åt från tidigare principer genom att -Realisationsresultat redovisas som en omföring mellan fond för verkligt värde till balanserat resultat, och inte som tidigare som en omklassificering från övrigt totalresultat till resultatet. -Vissa aktier som tidigare redovisades till anskaffningsvärde på grund av att verkligt värde inte ansågs kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt nu värderas till verkligt värde. -Nedskrivningar inte längre redovisas. 9

11 Banken värderar finansiella tillgångar i form av strukturerade produkter till verkligt värde via resultatet. Dessa finansiella tillgångar innehåller inbäddade derivat och uppfyller därmed inte kraven på kassaflödeskaraktär, vilket leder till redovisning till verkligt värde via resultatet. Även fonder redovisas till verkligt värde via resultatet. Finansiella skulder utgörs främst av inlåning från allmänheten och övriga skulder vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde samt av derivat med negativa marknadsvärden som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. IFRS 9 innebär ingen förändring i redovisning av skulder. Nedskrivningar De nya redovisningsprinciperna innebär att även förväntade kreditförluster redovisas, istället för som tidigare då bara inträffade kreditförluster i osäkra lån redovisades. De nya redovisningsprinciperna innebär att förlustreserveringar inte bara görs för utlåning till allmänheten utan på alla poster i balansräkningen som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Vidare redovisas även förlustreserveringar på räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat (se ovan) samt på off-balance exponeringarna lämnade låneåtagande (t.ex. outnyttjade checkräkningskrediter) och utställda finansiella garantier. Redovisning av förväntade kreditförluster utlåning till allmänheten Beräkningar av förlustreserver görs med utgångspunkt från data som genererats i befintliga interna riskklassificeringsmodeller. Förlustreserverna beräknas utifrån tillgångarnas kontrakterade kassaflöden. För varje tidpunkt i respektive kassaflöde beräknas sedan nuvärdet av den förväntade kreditförlusten genom att multiplicera den förväntade exponeringen vid fallissemang ( Exposure at default - EAD) med risken för fallissemang ( Probability of Default PD) och förlust givet fallissemang ( Loss given default - LGD). Även om dessa parametrar har samma benämningar som vid tillämpning av intern rating modeller för kapitaltäckningsändamål så har parametrarna bestämts på ett annat sätt för redovisningsändamål så att de återspeglar neutrala och objektiva antaganden om kassaflöden och förväntade förluster. Som diskonteringsränta används exponeringens ursprungliga effektivränta om exponeringen löper med fast ränta, och om exponeringen löper med rörlig ränta så används exponeringens aktuella rörliga ränta. Parametrarna beaktar framåtblickande och baseras på en sammanvägning av minst tre olika möjliga makroekonomiska scenarier. Vilken typ av makroparameter som används bestäms av vilken typ av exponering som beräkningen avser. Exempel på använda makroparametrar är arbetslöshet, fastighetspriser och räntenivå. Banken redovisar i samband den initiala redovisningen nuvärdet av de statistiskt förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna (stadie 1). Om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken sedan den initiala redovisningen så kommer förlustreserven för exponeringen istället att beräknas och redovisas för den förväntade återstående löptiden (stadie 2). En betydande ökning av kreditrisk anses ha uppkommit sedan den initiala redovisningen av krediten när kunden är 30 dagar sen i betalningar eller när den aktuella interna kreditratingen är sämre än den ursprungliga enligt internt beslutade kriterier. Om den interna ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med rating vid initial redovisning, kommer krediten att återföras till stadie 1. Liksom tidigare kommer en förlustreserv att redovisas för den återstående löptiden för kreditförsämrade exponeringar (tidigare benämnda osäkra lån) när en eller flera händelser som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången har inträffat (stadie 3). Ett lån anses vara kreditförsämrat utifrån samma förutsättningar som enligt tidigare principer vid definitionen av osäkert lån dvs. när det är 90 dagar sent i betalningar eller när det finns andra belägg i form av observerbara uppgifter om följande händelser: a) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller låntagaren. b) Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller oreglerade betalningar. c) Långivaren eller låntagaren har, av ekonomiska eller avtalsmässiga skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, beviljat en eftergift till låntagaren som långivaren annars inte skulle överväga. d) Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion. 10

12 Redovisning av förväntade kreditförluster räntebärande värdepapper Banken redovisar också förlustreserver på de räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Bankens grundläggande metodik för beräkning av förlustreserver för räntebärande värdepapper är den samma som för utlåning till allmänheten. Källorna till information om de använda parametrarna PD, LGD och EAD skiljer sig dock åt. När det gäller PD, så härleds utifrån den externa rating som värdepapperna har och den externt tillgängliga information från ratinginstituten Moody s och Standard and Poor s som finns om risk för fallissemang som denna rating är förknippad med. LGD-faktorn bestäms av om värdepapper är säkerställt, annan förmånsrätt samt typ av motpart. Eftersom tillgänglig statistik på fallissemang och förluster vid fallissemang hos den typ av motparter i vars värdepapper som sparbanken gjort investeringar i är högst begränsad, bestäms LGDfaktorn utifrån en expertbedömning med en kombination av uppgifter från Swedbank och ratinginstitutet Moody s. Vid den initiala redovisningen, redovisas den statistiskt förväntad förlust över de kommande 12 månaderna (stadie 1). En betydande ökning av kreditrisk sedermera anses ha ägt rum när det skett en försämring av den externa ratingen samt 30 dagars försenad betalning av kapitalbelopp eller ränta, och kreditförluster redovisas då för den återstående löptiden (stadie 2). Om den externa ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med ratingen vid initial redovisning, kommer värdepappret att återföras till stadie 1. Redovisning av förväntade kreditförluster utlåning till kreditinstitut Även bankens utlåning till kreditinstitut är inom tillämpningsområdet för redovisning av förväntade kreditförluster. Eftersom all utlåning till kreditinstitut är återbetalningsbar på anfordran och utlåning bara sker till svenska kreditinstitut med god rating, så uppgår de förväntade kreditförlusterna till endast obetydliga belopp. Redovisning av ränteintäkter Ränteintäkter redovisas på basis av tillgångarnas nettoredovisade värde i stadie 3 och på bruttoredovisat värde (dvs. exklusive förlustreserv) för tillgångar i stadierna 1-2. Detta innebär en ändring av redovisningsprincip och innebär att tidigare inte upptagna ränteintäkter på osäkra fordringar redovisas nu som tillgång i balansräkningen och påverkar eget kapital positivt. Redovisning i resultat- och balansräkning Förlustreserverna redovisas på följande sätt i balansräkningen; För tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde; som nedskrivningar av tillgångarnas redovisade värde För låneåtaganden och utställda finansiella garantier; på balansraden Avsättningar För placeringar skuldinstrument redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat; direkt mot Fond för verkligt värde. Förändringar i förlustreserver redovisas i resultaträkningen på raden Kreditförluster netto, förutom för räntebärande värdepapper redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat där förändringarna i förlustreserver redovisas i nettoresultat av finansiella transaktioner. Upplysningar IFRS 9 har medfört följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument som gäller upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen. Ändringarna kommer att medföra att ett antal av tidigare upplysningar inte längre behöver lämnas samt att ett antal nya upplysningar om främst förväntade kreditförluster behöver lämnas. Även upplysningar om säkringsredovisning påverkas även om Sparbanken fortsätter tillämpa säkringsredovisning enligt bestämmelserna i IAS 39. Kvantitativ påverkan av införandet av IFRS 9 Övergången till redovisning enligt IFRS 9 har genomförts i öppningsbalansen till räkenskapsåret Några jämförelsetal har inte räknats om. När det gäller vilken kvantitativ påverkan som de nya redovisningsprinciperna har fått, se nedanstående tabell. 11

13 Omräkning av balansräkning vid övergång från IAS 39 till IFRS 9: Tillgångar Finansiella tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser * Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper * Aktier och andelar ** Derivat Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar Icke-finansiella tillgångar Totala tillgångar IAS 39 bokfört värde 31 december 2017 Klassificering Omvärdering Förväntade kreditförluster IFRS 9 bokfört värde 1 januari Skulder Avsättningar Övriga skulder Totala skulder Eget Kapital Skulder och eget Kapital * Redovisade enligt IAS 39 som tillgångar som kan säljas och redovisas nu enligt IFRS 9 till verkligt värde via övrigt totalresultat. Effekten av tillämpning av IFRS 9 förväntade kreditförluster på dessa tillgångar uppgick till 9 tkr. ** Onoterade aktier till ett mindre värde som tidigare redovisades till anskaffningsvärde värderas nu enligt IFRS 9 till verkligt värde via övrigt totalresultat. Effekten av omvärderingen (utan hänsyn tagen till uppskjuten skatt) framgår i tabellen ovan. Bankens val av klassificering påverkar inte öppningsbalansen till räkenskapsåret IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder trädde i kraft den 1 januari Standarden innehåller en samlad modell för intäktsredovisning avseende kundkontrakt som inte omfattas av andra standarder. Standarden har inte någon väsentlig effekt på bankens finansiella rapporter eller på kapitalkravet, kapitalbasen och stora exponeringar. 12

14 Nya IFRS 16 - Leasingavtal IFRS 16 Leasingavtal ersätter från och med 2019 existerande IFRS relaterade till redovisning av leasingavtal, såsom IAS 17 Leasingavtal och IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal. Enligt Rådet för finansiell rapportering behöver IFRS 16 inte tillämpas för redovisning i juridisk person. Eftersom banken bara upprättar finansiella rapporter för juridisk person uppkommer ingen påverkan av IFRS 16 på redovisade belopp i de finansiella rapporterna eller på kapitalkravet, kapitalbasen och stora exponeringar. Omklassificering av tillgångar Delar av bankens aktiverade ombyggnadskostnader per har omklassificerats till Byggnadsinventarier och Inventarier per , totalt 4,6 mkr. Avskrivning enligt plan på omklassificerade inventarierna har påbörjats Ändrad definition av oreglerad lånefordran Oreglerad lånefordran i not 8 definieras sedan 1 januari 2018 som fordran för vilken räntor, amorteringar och övertrasseringar är förfallna till betalning sedan mer än 90 dagar. Tidigare var gränsen 60 dagar. Förändringen har endast påverkat redovisat belopp marginellt. Jämförelsetalen har inte räknats om. Not 2 Rörelsesegment Bankens verksamhet är koncentrerad till bankverksamhet inom bankens geografiska område och ingen uppdelning sker i rörelsesegment i den interna redovisningen. Not 3 Räntenetto 1 januari -30 juni januari -30 juni 2017 Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Derivat Övriga - 3 Summa Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten varav kostnad för Insättningsgaranti Negativa ränteintäkter på investeringar i räntebärande värdepapper Derivat Efterställda skulder Övriga Summa Summa Räntenetto

15 Not 4 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier 1 januari -30 juni januari -30 juni Värdepappersprovisioner Avgifter från kredit- och betalkort Övriga provisioner Summa Not 5 Provisionskostnader 1 januari -30 juni januari -30 juni 2017 Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa Not 6 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 januari -30 juni januari -30 juni 2017 Aktier/andelar Räntebärande värdepapper Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Summa Not 7 Kreditförluster, netto Lån till upplupet anskaffningsvärde Förändring reserveringar - stadie 1 Förändring reserveringar - stadie 2 Förändring reserveringar - stadie 3 Förändring reserveringar - förvärvade eller utgivna kreditförsämrade fordringar Summa Periodens nettokostnad för konstaterade förluster Periodens nettokostnad för modifieringar Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Summa Summa kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde 1 januari -30 juni

16 Not 7 Kreditförluster, netto, forts 1 januari -30 juni 2018 Låneåtaganden och finansiella garantiavtal Förändring reserveringar - stadie 1 19 Förändring reserveringar - stadie Förändring reserveringar - stadie 3-38 Summa kreditförluster avseende låneåtaganden och finansiella -179 garantiavtal Summa kreditförluster netto Värdeförändring på övertagen egendom Realiserad värdeförändring på övertagen egendom Summa kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Periodens bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i periodens bokslut redovisas som konstaterade förluster Periodens nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar 1 januari -30 juni Gruppvis nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Avsättning/upplösning av gruppvis nedskrivning (+/-) Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Periodens bortskrivning för konstaterade kreditförluster Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster Avsättning/ upplösning av reserv för kreditförluster Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar Ansvarsförbindelser Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser Årets nettokostnad för kreditförluster

17 Not 8 Utlåning till allmänheten Förändringar i redovisat bruttovärde och förlustreserver Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde per 1 januari 2018 Redovisat bruttovärde per 30 juni 2018 Kreditförsämrade Ej kreditförsämrade Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Totalt Förlustreserver Förlustreserver per 1 januari 2018 Nya finansiella tillgångar Bortbokade finansiella tillgångar Förändrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) Förändringar i makroekonomiska scenarier Förändringar pga. expertutlåtanden (manuella modifieringar och individuella bedömningar) Överföringar mellan stadier under perioden från stadie 1 till stadie från stadie 1 till stadie från stadie 2 to stadie från stadie 2 to stadie från stadie 3 to stadie 2 från stadie 3 to stadie 1 Valutakursförändringar Övrigt Förlustreserver per 30 juni Bokfört värde Öppningsbalans per 1 januari Utgående balans per 30 juni

18 Not 8 Utlåning till allmänheten, forts Redovisat bruttovärde och förlustreserv - branschfördelning Utlåning till allmänheten Privatkunder Bolån Kooperativ Redovisat bruttovärde 30 juni 2018 Förlustreserv Redovisat nettovärde Övrigt Företagskunder 0 Jordbruk, fiske, skog Tillverkning Offentlig sektor 0 Bygg Detaljhandel Transport Sjönäring 0 Hotell och restaurang Informationsteknologi Bank och försäkring Fastighetsförvaltning Tjänstesektor Övrig utlåning till företag Summa utlåning till allmänheten Redovisat bruttovärde och förlustreserv per stadie jämförelse med öppningsbalans 30 juni 1 jan 2018 Utlåning till allmänheten, privatkunder Stadie 1 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Stadie 2 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Stadie 3 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Totalt bokfört värde, utlåning privatkunder

19 Not 8 Utlåning till allmänheten, forts Utlåning till allmänheten, företagskunder Stadie 1 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Stadie 2 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Stadie 3 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Totalt bokfört värde, utlåning företagskunde Totalt 30 juni 1 jan Redovisat bruttovärde stadie Redovisat bruttovärde stadie Redovisat bruttovärde stadie Totalt redovisat värde brutto Förlustreserver stadie Förlustreserver stadie Förlustreserver stadie Totalt förlustreserver Totalt bokfört värde, utlåning till allmänheten Andel stadie 3 lån, brutto, % 1,05% 0,69% Andel stadie 3 lån, netto, % 0,55% 0,11% Förlustreserver kvot stadie 1 lån 9,84% 6,95% Förlustreserver kvot stadie 2 lån 23,57% 14,70% Förlustreserver IFRS 9 den 30 juni 2018 jämfört med IAS 39 den 30 juni Nedskrivningar - ej kreditförsämrade 12 månaders förlustreserv (stadie 1) Förlustreserv återstående löptid (stadie 2) Nedskrivningar - kreditförsämrade exponeringar (stadie 3) Summa nedskrivningar

20 Not 9 Finansiella garantier och låneåtaganden - Förändringar i förlustreserver Ej kreditförsämrade Kreditförsämrade Totalt Förlustreserver per 1 januari 2018 Nya låneåtaganden eller lånelöften Finansiella garantier och lånelöften kontrakt som förfallit eller sålts Förändrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) Förändringar i makroekonomiska scenarier Förändringar pga. expertutlåtanden (manuella modifieringar och individuella bedömningar) Stadie 1 Stadie 2 Stadie Överföringar mellan stadier under perioden 0 från stadie 1 till stadie från stadie 1 till stadie från stadie 2 to stadie från stadie 2 to stadie från stadie 3 to stadie från stadie 3 to stadie Valutakursförändringar Övrigt Förlustreserver per 30 juni

21 Not 10 Finansiella tillgångar och skulder 30 juni 2018 Redovisat värde Verkligt värde Verkligt värde Upplupet anskaffnvärde Verkligt värde via övrigt totalresultat Verkligt värde (tvingande) Initialt identifierade till verkligt värde Skuldinstrument Eget kapitalinstrument Totalt Totalt Kassa och tillgodohavanden centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Övriga tillgångar Upplupna intäkter Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader Redovisat värde Verkl värde 30 juni 2017 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser mm Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Övriga tillgångar Upplupna intäkter Skulder till kreditinstitut In- och upplåning allmänheten Derivat Övriga skulder Innehav Initialt för identifierade till handelsändamål verkligt värde Derivat som är säkringsinstrument Låne- och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Övriga tillgångar Övriga skulder Upplupna kostnader Totalt Totalt 20

22 Not 11 Närstående Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Banken har inte träffat något nytt avtal med ledande befattningshavare avseende uppsägningstider. Vad gäller ersättningar, förmåner samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning har dessa inte ändrats i någon väsentlig omfattning under delårsperioden. Andra transaktioner med närstående Intäkter Intresseföretag Transaktionsvärde för de sex månader som avslutades Utestående mellanhavanden 30 juni juni juni juni Kostnader Andra närstående administrativa tjänster Intresseföretag räntekostnader Alla utestående mellanhavanden med dessa närstående kommer att regleras i kontanter inom sex månader från balansdagen. Not 12 Kapitaltäckning Kapitalbas 30 juni juni 2017 Kärnprimärkapital: instrument och reserver Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder Varav: Reservfond Ackumulerat annat totalresultat Kapitalandel av obeskattade reserver Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition och förutsägbara kostnader Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Ytterligare värdejusteringar Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet Negativa belopp till följd av beräkning av förväntade förlustbelopp

23 Not 12 Kapitaltäckning, forts 30 juni juni 2017 Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka sparbanken inte har en väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10,00 procent) Förluster för innevarande räkenskapsår - - Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital Kärnprimärkapital Primärkapitaltillskott - - Summa Primärkapital - - Supplementärkapital: Instrument och avsättningar - - Supplementärt kapital - - Totalt Kapital Kapitalrelationer, buffertar mm Totala riskvägda tillgångar 30 juni juni Kärnprimärkapitalrelation 23,32% 22,57% Primärkapitalrelation 23,32% 22,57% Total kapitalrelation 23,32% 22,57% Buffertkrav varav kapitalkonserveringsbuffert varav kontracyklisk kapitalbuffert Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 4,50% 4,50% 2,50% 2,50% 2,00% 2,00% 15,32% 14,57% Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka sparbanken inte har en väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10,00 procent) Totalt internt bedömt kapitalbehov

24 Not 12 Kapitaltäckning, forts Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp Kapitalkrav 30 juni juni 2017 Riskvägt exponeringsbelopp Kapitalkrav Riskvägt exponeringsbelopp Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot institut Varav motpartsrisk Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Säkrade genom panträtt i fast egendom Fallerade exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (fond) Aktieexponeringar Övriga poster Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden Marknadsrisk enligt schablonmetoden Handelslager, schablonmetoden Valutakursrisk Summa exponeringsbelopp för marknadsrisk Operativ risk Operativ risk enligt schablonmetoden Summa exponeringsbelopp för operativ risk Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav Sala den 27 augusti 2018 Christer Eklind Verkställande direktör Delårsrapporten har inte granskats av sparbankens revisorer 23

25