Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR MELLERUDS KOMMUN

Transkript

1 ANTAGANDEHANDLING FÖR MELLERUDS KOMMUN Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål PLANFÖRSLAG Planhandlingen består av följande dokument: Planförslag Bilaga 1, Planeringsförutsättningar Bilaga 2, Analys Bilaga 3 D, Områdesbeskrivningar Bilaga 4, Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 5, Översiktskarta Dalsland Antagen av kommunfullmäktige i Melleruds kommun

2 Förord Dalslandskommunernas vision: Dalslänningen är driftig och skapar själv förutsättningarna för att driva sin egen och Dalslands utveckling framåt Dalsland vill ha vindkraft! Den positiva energikällan skall byggas på lämpliga platser i landskapet, med både goda vindförutsättningar och beaktande av landskapets värden för natur, kultur och turism. Samrådet skedde under våren 2009 med samrådsmöten i Dalslands kommuner och ett 70-tal skriftliga yttranden inkom. Utställning av planförslaget genomfördes under våren 2010 och drygt 240 skriftliga yttranden inkom. För Dals Ed, Färgelanda och Melleruds kommuner föranleder de inkomna yttrandena inte att planhandlingen behöver någon omfattande förändring, men för Bengtsfors och Åmåls kommuner blir ändringarna så omfattande att en ny utställning krävs. Denna handling är en omarbetning och komplettering av utställningsförslaget baserad på riktlinjerna i utställningsutlåtandena. Syftet med planen är att peka ut de lämpligaste områdena för vindkraftsparker och markera var det inte är lämpligt med vindkraft. Planen skall också syfta till att förenkla för beslutsfattare, allmänhet och exploatörer i efterföljande beslutsprocesser. Planeringshorisonten för denna vindbruksplan för Dalsland är ca 10 år. Dalslandskommunernas Kommunalförbund Vindbruk Dalsland har tagits fram genom ett samarbete mellan Dalslandskommunernas Kommunalförbund, Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmåls kommuner samt Dalslands Miljökontor. Medverkande konsult har varit Sweco genom dess Karlstadkontor. Uppdragsgivare har varit Dalslandskommunernas kommunalförbund. Medverkande tjänstemän: Christina Svensson, Dalslandskommunernas Kommunalförbund, Charles Hörnstein, Mellerud, Laila Nilsson, Åmål, Annika Karlsson, Bengtsfors, Anette Klang, Bengtsfors, Björn Hermansson, Dalslands Miljökontor, Helena Carling, Dals Ed och Färgelanda, Jan Myrén, Färgelanda och Barbro Berggren, Dals Ed. Medverkande vid Sweco har varit: Louise Alström och Karin Manner, uppdragsledare, Ann Ardebrant, GIS-analys, Ulrica Larsson och Anna Samuelsson, landskapsanalys, Martin Stenqvist, MKB, Robert Johannesson, kvalitetsgranskare Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 2 (15)

3 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 PLANENS SYFTE... 4 KOMMUNALA PLANDOKUMENT... 4 MÅL FÖR VINDKRAFTSUTBYGGNAD... 5 PRÖVNING AV VINDKRAFT... 5 UTGÅNGSPUNKTER OCH DEFINITIONER... 6 VINDBRUKSPLANENS STATUS... 7 PLANERINGSPROCESS OCH MEDBORGARDELTAGANDE... 7 REFERENSGRUPP... 8 POLITISK BEHANDLING... 8 HANTERING AV ANSÖKNINGAR INNAN PLANFÖRSLAGET HAR VUNNIT LAGA KRAFT... 8 PLANFÖRSLAG... 8 OMRÅDEN SOM BEDÖMTS VARA LÄMPLIGA FÖR VINDKRAFTSPARKER RIKTLINJER PLANFÖRSLAGETS KONSEKVENSER MILJÖKONSEKVENSER SOCIALA KONSEKVENSER EKONOMISKA KONSEKVENSER MELLANKOMMUNALA FRÅGOR FÖRÄNDRINGAR FRÅN SAMRÅDSFÖRSLAGET Läsanvisning Planförslaget riktar sig till såväl markägare, exploatörer som medborgare. Det är utformat så att varje kommun kan anta dels de generella förutsättningarna och ställningstagandena samt den del av förslaget som berör den egna kommunen. Planhandlingen består av följande dokument: - Planförslag - Bilaga 1, Planeringsförutsättningar - Bilaga 2, Analys - Bilaga 3 B, Områdesbeskrivning - Bilaga 4, Miljökonsekvensbeskrivning - Bilaga 5, Översiktskarta Dalsland Läs mer på: Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 3 (15)

4 Inledning Planens syfte Syftet med vindbruksplanen är att den ska utgöra underlag för en strukturerad utbyggnad av vindkraft i Dalsland samt för en effektiv och konsekvent hantering av prövningsprocessen. Dalslands fem kommuner påverkas på många sätt av varandra; bland annat finns det i gränstrakterna geografiska områden som är intressanta för vindkraft. Därför har Dalslandskommunerna beslutat att ta fram en gemensam vindbruksplan. Den gemensamma planeringsprocessen har bedrivits inom ramen för Dalslandskommunernas kommunalförbund, under arbetsnamnet Vindbruk Dalsland, och har medfört en rad positiva effekter, såsom: - de mellankommunala frågorna, dvs Dalslandsperspektivet har på ett naturligt sätt kommit in i planeringen - allmänheten och andra intressenter har kunnat lämna synpunkter på hela Dalsland - en effektiv arbetsprocess, där de enskilda kommunernas planeringsresurser har samverkat. Formellt kommer planeringsprocessen slutligen att leda fram till fem olika tillägg till respektive kommuns översiktsplan, som antas av kommunfullmäktige. Dalslandskommunerna vill se en hållbar utbyggnad av vindkraft och förordar större vindkraftsetableringar framför spridda enstaka verk. Planen bidrar till god hushållning med vindenergin såväl som med andra resurser. Planen är en avvägning mellan vindbruksintresset och andra intressen, värden och möjligheter för Dalsland. I planen redovisas dels lämpliga områden för vindkraftsparker, dels vilka områden som är olämpliga för vindkraft. Att förutsättningarna skiljer sig åt mellan de olika kommunerna avspeglar sig i var de olika områdena har lokaliserats. Planen anger även riktlinjer för utformning, placering och prövning av vindkraftverk, parker såväl som mindre grupper och enstaka verk. Planeringshorisonten för planen är 10 år, men det finns inget som hindrar att planen revideras tidigare. Kommunala plandokument I arbetet med att ta fram Vindbruk Dalsland användes i analysarbetets tredje steg följande kommunala planer och program: För Bengtsfors kommun utgör ÖP-94 samt Energi- och Klimatstrategi (08) planeringsunderlag. För Dals-Eds kommun har hänsyn tagits till utpekade rekommendationsområden i ÖP03 (antagen ), Vindkraft på Töftedalsfjället och Buråsen (Fördjupning och tillägg till översiktsplanen antagen ) Dessutom har Dals-Eds energi och klimatstrategi (antagen ) utgjort planeringsunderlag. I Färgelanda kommun har viss hänsyn tagits till de utpekade rekommendationsområdena i ÖP06 (antagen ) och kommunens kulturmiljöprogram (antagen 2004). Klimatstrategi och energiplan (antagen ) utgör planeringsunderlag. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 4 (15)

5 För Melleruds kommun utgörs planeringsunderlaget av: Översiktsplan ÖP 90 och ÖP 2010, laga kraft Områdesplan för Erikstad - OP 83 och områdesplan för Dals Rostock - OP 85 Fördjupad översiktsplan för Köpmannebro - FÖP 93, fördjupad översiktsplan för Dalskog - FÖP 94, fördjupad översiktsplan för Melleruds tätort FÖP 98 samt Energi- och Klimatstrategi För Åmåls kommun utgörs planeringsunderlaget av ÖP-91och fördjupad översiktsplan för Åmåls tätort - FÖP -03. De slutliga förslagen till utpekade områden och rekommendationer som redovisades i samrådsförslaget innebar i några avseenden avsteg från respektive kommuns gällande rekommendationer i översiktsplanen. Mål för vindkraftsutbyggnad Riksdagens nuvarande planeringsmål är att det ska finnas planmässiga förutsättningar i Sverige för en utbyggnad av 30 TWh till år Av dessa skall 20 TWh vara planerad som landbaserad vindkraft och 10 TWh som havsbaserad. Syftet med en planeringsram är att synliggöra vindkraftintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. Med en snitteffekt om 2 MW/verk motsvarar 20 TWh planering av ca verk. Den nationella yta som inklusive erfordrade skyddsavstånd behövs för dessa verk är teoretiskt beräknad till drygt km 2, vilket motsvarar den sammanlagda ytan av Melleruds och Åmåls kommuner. Dalslandskommunernas mål är att bidra till att det nationella målet uppfylls genom en hållbar utbyggnad av vindkraften. Prövning av vindkraft Att bygga ett vindkraftverk fordrar kunskap om ett flertal lagar men framför allt om miljöbalken (MB) och plan- och bygglagen (PBL). Kommunal översiktplan är vägledande vid bedömningen. Miljöbalken samordnar den svenska miljölagstiftningen för en hållbar utveckling. Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer (PBL 1 kap. 1 ). Den 1 augusti 2009 har nya regler rörande vindkraftverk trätt i kraft i planoch bygglagen (PBL) och i miljöbalken (MB). Som en följd har även ändringar skett i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) och bilagan till denna förordning (FMH-bilagan) när det gäller vindkraftsanläggningar. Från 1 augusti 2009 gäller: Tillstånd enligt miljöbalken krävs om: Två eller fler verk ska byggas och där totalhöjden 1 på verken är högre än 150 m 1 Totalhöjd = navhöjd + halva rotordiametern (se även figur 3 i bilaga 1). Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 5 (15)

6 Sju eller fler verk ska byggas och där totalhöjden på verken är högre än 120 m Det finns tidigare uppförda verk i området som innebär att de ovan nämnda tillståndsgränserna nås Etablering sker i vattenområde Länsstyrelsen ansvarar för tillståndsprövningen vid exploatering på land. Vid ansökan om tillstånd ska en miljökonsekvensbeskrivning 2 upprättas. Vid tillståndsplikt fordras inte separat bygglovsansökan eller upprättande av detaljplan (detaljplan krävs endast inom områden med stor efterfrågan på mark). Kommunens roll har förstärkts i och med att kommunen har vetorätt vid exploateringar och måste genom kommunfullmäktige tillstyrka en vindkraftexploatering för att länsstyrelsen ska kunna bevilja tillstånd (MB 16 kap 4 ). Anmälan enligt miljöbalken krävs om: Vindkraftetableringen innehåller ett vindkraftverk som är högre än 50 m Den innehåller två eller fler vindkraftverk som står tillsammans Den tillkommande vindkraftsetableringen ska stå tillsammans med ett annat redan uppfört vindkraftverk Kommunen genom kommunens miljönämnd ansvarar för anmälningspliktiga ärenden. Kommunen har möjlighet att förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd om kommunen finner att en vindkraftsetablering kan antas medföra betydande miljöpåverkan 3. Verksamhetsutövaren kan också frivilligt ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen oavsett om etableringen anses medföra betydande påverkan eller ej. Bygglov enligt PBL 8 kap 2 krävs om: Vindkraftverket är högre än 20 meter över markytan Om det har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter Vindkraftverk monteras fast på en byggnad eller placeras på ett avstånd från fastighetsgränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken Ansökan om bygglov, vilket även omfattar anmälningspliktiga verk, görs hos kommunen. Råder det stor efterfrågan på mark för byggnader eller andra anläggningar kan kommunen kräva en detaljplan för bygglovspliktiga verk (PBL 8 kap 2 ). Bygganmälan: Krävs för alla vindkraftverk som är tillståndspliktiga eller bygglovspliktiga Ska ske minst tre veckor innan arbetena påbörjas Utgångspunkter och definitioner Vindbruk Dalsland har tagits fram med utgångspunkt från vad som kan anses vara kommersiellt intressant och den teknik för vindkraftverk som är känd 2 Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 3 Detta sker med tillämpning av kriterierna i bilaga 2 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 6 (15)

7 idag. Vid beräkning av buffertzoner har vindkraftverk med en totalhöjd om 150 meter varit normgivande. Högre verk kan vara möjliga inom i planen utpekade områden lämpliga för vindkraft. I denna plan används följande definitioner: Vindkraftspark Grupper om minst 7 verk Mindre grupp Enstaka verk Gårdsverk 3-6 verk 1-2 verk totalhöjd på 30 meter bedömd liten påverkan på omgivningen huvudsakligt syfte att försörja en eller en mindre grupp fastigheter, gårdar eller hushåll placering i anslutning till bebyggelse I begreppet mindre vindkraftsetablering ingår både mindre grupp och enstaka verk. Vindbruksplanens status Denna vindbruksplan är ett tillägg till kommunernas gällande översiktsplaner. Detta innebär att vindbruksplanens riktlinjer och rekommendationer ska tillämpas tillsammans med översiktsplanernas riktlinjer vid behandling av vindkraftärenden inom hela Dalsland, varvid vindbruksplanen gäller framför respektive översiktsplan. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen i Dals Eds kommun avseende vindkraft på Töftedal och Buråsen gäller dock framför denna vindbruksplan vad gäller Töftedalsfjället. För Buråsen gäller Vindbruk Dalsland framför fördjupningen. I enlighet med politiskt beslut tas även Buråsen in som lämpligt område för vindkraftpark. Planen är, i likhet med övriga översiktsplaner, inte juridiskt bindande och ger således inga rättigheter eller skyldigheter. Den ger enbart vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden, exempelvis vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Planen ska aktualitetsprövas av respektive kommunfullmäktige varje mandatperiod och om förutsättningarna ändras ska planen revideras. En sådan revidering bör vara landskapsövergripande. Planeringsprocess och medborgardeltagande Planförslaget följer den offentliga process som föreskrivs i plan- och bygglagen med samråd och utställning. Härmed förankras planförslaget och medborgare, myndigheter och intresseorganisationer ges möjlighet att ha synpunkter på dess innehåll och utformning. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 7 (15)

8 Planen är nu klar för antagande: Referensgrupp Till arbetet med Vindbruk Dalsland har knutits en referensgrupp för att tillvarata specialkunskaper och erfarenheter inom området. Referensgruppen består av representanter från bland annat: vindkraftsexploatörer, Naturskyddsföreningen, Dalslands Turist AB, Vattenfall, Lantbrukarnas Riksförbund, Södra Skogsägarna, Hembygdsföreningar/byalag och Länsstyrelsen. Politisk behandling Kommunfullmäktige i respektive kommun kommer att anta den del av den gemensamma vindbruksplanen som avser den egna kommunen. Vindbruksplanen blir ett tematiskt tillägg till respektive kommuns översiktsplan. Hantering av ansökningar innan planförslaget har vunnit laga kraft Ansökningar och intresseanmälningar för nya vindkraftverk som inkommer innan planen är antagen, kommer att behandlas, förutsatt att de är förenliga med planens intentioner. Ansökningar och intresseanmälningar av mer komplicerad natur eller som inte överrensstämmer med planens intentioner kommer att behandlas först efter att planen vunnit laga kraft. Planförslag I planförslaget redovisas vilka områden som är lämpliga för vindkraftsparker respektive områden som är olämpliga. Gränserna för de utpekade områdena är inte absoluta, justeringar kan göras i samband med prövning av projekt. I bilaga 3 beskrivs de utpekade och undantagna områdena mer ingående. Utpekandet av områden har föregåtts av ett omfattande analysarbete där hänsyn har tagits till vindförutsättningar, hälsa och säkerhet, landskapets förutsättningar och tålighet, allmänna intressen och kommunernas egna viljeyttringar. Analysarbetet redovisas i bilaga 2. Lämpliga områden med förutsättningar för vindbruksparker. Lämpliga områden har bra vindförhållande. I stort sett saknas konflikter mellan vindkraftsetableringar och motstående intressen, alternativt har områden genom politiska beslut prioriterats med hänsyn till vindkraftsintresset. Här skall etablering av vindkraft förordas. Områdena är viktiga att skydda mot åtgärder som kan motverka större vindkraftsetableringar inom området. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 8 (15)

9 Olämpliga områden utgör områden med motstående intressen och/eller värden som bedöms kunna ta skada av vindkraftsetableringar såsom kulturreservat, naturreservat, Natura 2000 samt djur och växtskyddsområden. Runt Natura 2000-områden, djur- och växtskyddsområden, naturreservat samt annan viktig miljö kan behov av skyddszoner finnas för att områdenas värden inte ska påverkas/gå förlorad. Då områdenas karaktärer skiljer sig åt måste skyddsavståndet bedömas från fall till fall. Varken vindkraftsparker eller enstaka vindkraftverk tillåts inom olämpliga områden. Övriga områden utgör alla de områden som inte ingår i lämpliga och olämpliga områden. Äganderätten till mark innebär inte någon rätt att få göra vad man vill med sin mark, utan äganderätten innebär en rätt att förfoga över sin mark. Det innebär att markägarens tillåtelse behövs för att bygga vindkraftverk. Staten kan dock genom myndighetsbeslut tvinga fram vägar och ledningar i särskilda fall. För att mark ska få användas för bebyggande eller liknande ska den vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedömningen sker vid planläggning eller direkt i ärenden om bygglov respektive prövning enligt miljöbalken. En vindkraftetablering påverkar på grund av sin storlek, rörelse, ljud och ljus ett mycket stort område jämfört med den faktiska utbredningen på marken som varje verk tar i anspråk. Därför är det viktigt att lämplighetsprövning och avvägning mot andra allmänna intressen görs i en demokratisk och öppen process och resulterar i en plan som är tydlig och förutsägbar vad gäller framtida prövning av enskilda ansökningar. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 9 (15)

10 Områden som har bedömts för vindkraftsparker Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 10 (15)

11 Riktlinjer Riktlinjer för lämpliga områden Vindkraftsparker ska placeras inom lämpliga områden. Verken ska placeras så att lämpliga områden nyttjas optimalt. Mindre vindkraftsetableringar kan prövas, men får ej motverka eller förhindra ett optimalt nyttjande för större vindkraftsparker. För all etablering av vindkraftverk inom utpekade lämpliga områden ska en miljökonsekvensbeskrivning för en total utbyggnad av hela området redovisas. Etablering av nya bostäder ska undvikas inom en radie om ca 750 meter runt områden för vindkraftsparker. Inom lämpliga områden bör strandskyddsdispens kunna ges för vindkraftverk endast om etableringens negativa konsekvenser sammantaget blir mindre. Gårdsverk kan prövas, om de inte motverkar eller förhindrar ett optimalt nyttjande för större vindkraftsparker. Riktlinjer för olämpliga områden Inom olämpliga områden tillåts inga vindkraftverk, varken parker eller mindre etableringar. Gårdsverk prövas restriktivt i olämpliga områden mot bakgrund av de värden som värnas. Enbart placeringar i direkt anslutning till bebyggelse kan komma i fråga. Riktlinjer för Dalboslätten Verk ska i första hand placeras i områden som redan är påverkade genom t.ex. E45, järnvägen, kraftledningar eller befintliga verk. I beskrivningen av miljöeffekterna ska verk eller grupper av verk som till någon del ligger inom två km från sökt verk tas med, och det är de sammantagna konsekvenserna som ska beskrivas. Verk får inte placeras så att det uppstår några inringningseffekter för bostäder som ligger inom tre km från sökt verk. Med inringningseffekt menas att det inte finns en minst 90 grader stor sektor som är fri från vindkraftverk inom en radie av tre km från en bostad. Riktlinjer för övriga områden Vindkraftsparker tillåts ej. Det råder en mycket återhållsam inställning till mindre vindkraftsetableringar (3-6 verk) och en återhållsam inställning till enstaka verk (1-2 verk), men de kan prövas i varje enskilt fall. Gårdsverk kan prövas positivt. Riktlinjer för utformning och placering En vindkraftsgrupp/park bör anpassas så att den ansluter till landskapets strukturer och riktningar. Verken bör inte konkurrera med eller dominera över utpräglade landmärken eller karaktärselement. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 11 (15)

12 Färgsättning för verk ska vara homogen inom gruppen och harmonisera med omgivningen. Tillverkarens och/eller ägarens namn prövas utifrån lämplighetsvillkoren i plan- och bygglagen. Vindkraftverk skall placeras på sådant avstånd till bostad så att bullervärdet 40 db(a) på hävdad tomtplats, inte överskrids. Avstånd till väg och järnväg ska vara minst verkets totalhöjd plus 20 meter eller i enlighet med de krav berörda myndigheter ställer. Varningsskyltar för nedfallande is och eventuella restriktioner för allmänheten ska sättas upp på lämplig plats. Avskärmning av hinderbelysning och samordning av blinkande sken skall utföras enligt myndigheters regler för hinderbelysning. Transportstyrelsens luftfartsavdelning beslutar om hur höga föremål ska markeras. Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47) ska tillämpas. Riktlinjer för bygglovsprövning av mindre vindkraftsetableringar Ansökan om att bygga ett fåtal verk inom ett lämpligt område ska följas av en redovisning av hur en fullskalig utbyggnad kan göras i syfte att nyttja området optimalt. I övriga områden ska bygglovprocessen föregås av ett tidigt samråd med miljökonsekvensbeskrivning för att utreda om lokaliseringen är lämplig. Vid en ansökan åligger det den sökande att särskilt redogöra för hur motstående intressen hanteras. Vid ansökan om bygglov ska den sökande redovisa verkets/verkens placering och utformning på karta och fotomontage. Detta fungerar som underlag för bedömningen om vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Den sökande ska även redogöra för buller- och skuggförhållanden samt påverkan på omgivande natur-, kultur och friluftsvärden. Den sökande ska informera och samråda med berörda parter i ett tidigt skede av processen. För mindre vindkraftetableringar krävs miljökonsekvensbeskrivning eller motsvarande. Checklista för anmälan enligt förordning om miljöfarlig verksamhet 25a ska beaktas. Vid ansökan om bygglov ska byggkontoret göra en avvägning av om det nya verket placeras på sådant avstånd från befintliga, eller redan beviljade, verk att de gemensamt är att betrakta som en park (7 verk) och i så fall ska ärendet tillståndsprövas i stället. Upp till 7 rotordiametrars avstånd kan ge ett sammanhängande intryck varför det kan användas vid bedömningen av om etableringen är att betrakta som en park eller inte. Den sökande ska redovisa de geotekniska förutsättningarna för vägdragning och för grundläggning av verket. Riktlinjer för bygglovprövning av gårdsverk Prövning av lämpligheten ska ske med hänsyn till de lokala förutsättningarna och verkets påverkan på omgivningen. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 12 (15)

13 För verk som placeras i exponerade lägen ska prövning ske med hänsyn till den samlade påverkan på grannar, boendemiljöer och landskapsbild. Verkets totalhöjd ska inte överstiga avståndet till tomt eller fastighetsgräns. Verk ska i första hand placeras i anslutning till bebyggelse, dock med tillräckligt skyddsavstånd till bostäder. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 13 (15)

14 Planförslagets konsekvenser Miljökonsekvenser Samtliga översiktliga planer enligt plan- och bygglagen (PBL) omfattas generellt av krav på miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I denna process följs också miljöbalkens formella krav på samråd och MKB är en viktig del av planeringsunderlaget. I korthet bedömer Dalslands kommuner att en väl planerad vindkraftsutbyggnad ger övergripande miljövinster och en hållbar utveckling. Vindkraftsutbyggnad bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen om begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning och giftfri miljö. Planering leder till att vindkraftsparkerna hamnar på de för landskapet sammantaget bästa platserna. Vindkraftsparker har olika påverkan beroende på landskapstyp. I landskapsbilder av känslig karaktär blir påverkan stor. I ekologiskt känsliga områden kan vägar, ledningar och verken innebära stora ingrepp. Se även bilaga 1 om påverkan på landskapsbilden samt miljökonsekvensbeskrivningen i bilaga 4. Sociala konsekvenser Vid vindkraftsutbyggnad kan det uppstå problem med skuggor, buller, reflexer, störd utblick för enskild fastighetsägare samt begränsad rörelsefrihet. För alla vindkraftverk som kräver anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken (MB) ska risker, hälsa och säkerhet prövas. Riskerna bedöms generellt vara små på avstånd större än 500 meter. Vindkraftverken kan ses som en symbol för förnybar energi och även innebära ett lokalt engagemang i energiförsörjningen. Ett utbyggt vägnät kan också utgöra positiva effekter. Ekonomiska konsekvenser Den mest tydliga ekonomiska vinsten syns i ökad produktion av förnybar energi. Under utbyggnadsskedet skapas lokal sysselsättning genom anläggande av exempelvis vägar och fundament. Under verkens livslängd krävs vissa servicefunktioner. Ett utbyggt vägnät ger större möjligheter till ett effektivt skogsbruk. De arrenden som kommer markägarna till del utgör ett starkt incitament till att upplåta mark för vindkraft. En positiv konsekvens är också att kommuninvånare, företag och organisationer i kommunerna kan gå in som andelsägare eller delägare till vindkraftverk. Det kan bland annat leda till lägre kostnader för den egna elförbrukningen. En nackdel är att marken i ett område på mellan 500 och 1000 meter från vindkraftverken inte kan bebyggas med nya bostäder. Det är oklart om vindkraftverk i vissa fall kan innebära värdeminskning av intilliggande fastigheter. Mellankommunala frågor Lokalisering av vindkraft är i högsta grad en mellankommunal fråga. Flera av de områden som är intressanta för vindkraft ligger i gränstrakterna mellan kommunerna. Därför har Dalslandskommunerna valt att ta fram en gemensam vindbruksplan. Samråd har även skett med angränsande kommuner utanför Dalsland. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 14 (15)

15 Förändringar från utställningsförslaget Utställningsutlåtandet anger utförligt ställningstagande och förändringar som skett med avseende på inkomna yttranden. Inkomna yttrande föranleder inga ändringar av utpekade områden som lämpliga, olämpliga eller som övriga områden i förhållande till utställningsdokumentet. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 15 (15)

16 Vindbruk Dalsland ANTAGANDEHANDLING FÖR MELLERUDS KOMMUN Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen består av följande dokument: Planförslag Bilaga 1, Planeringsförutsättningar Bilaga 2, Analys Bilaga 3 D, Områdesbeskrivning Bilaga 4, Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 5, Översiktskarta Dalsland Antagen av kommunfullmäktige i Melleruds kommun Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Analys 1(11)

17 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 METOD... 3 GENOMFÖRANDE AV ANALYSEN... 3 ANALYS STEG 1 OLÄMPLIGA OMRÅDEN... 3 ANALYS STEG 2 VINDFÖRHÅLLANDEN... 5 ANALYS STEG 3 SKYDDSAVSTÅND... 6 ANALYS STEG 4 MINSTA STORLEK... 7 POTENTIELLT LÄMPLIGA OMRÅDEN... 8 ANALYS STEG 5 OMRÅDESVIS ANALYS... 8 LÄMPLIGA OMRÅDEN... 8 ÖVERSIKTLIG SIKTANALYS... 9 EJ ANALYSERAT MATERIAL Läsanvisning Planförslaget riktar sig till såväl markägare, exploatörer som medborgare. Det är utformat så att varje kommun kan anta dels de generella förutsättningarna och ställningstagandena samt den del av förslaget som berör den egna kommunen. Planhandlingen består av följande dokument: - Planförslag - Bilaga 1, Planeringsförutsättningar - Bilaga 2, Analys - Bilaga 3 B, Områdesbeskrivningar - Bilaga 4, Miljökonsekvensbeskrivning - Bilaga 5, Översiktskarta Dalsland Läs mer på: Vindkraft Dalsland har tagits fram genom ett samarbete mellan Dalslandskommunernas Kommunalförbund, Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmåls kommuner samt Dalslands Miljökontor. Medverkande konsult har varit Sweco genom dess Karlstadkontor. Uppdragsgivare har varit Dalslandskommunernas kommunalförbund. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Analys 2(11)

18 Förutsättningar Analysens syfte är dels att utreda förutsättningarna i Dalsland för att etablera grupper eller parker med stora vindkraftsverk på upp till 150 meters totalhöjd samt att komma fram till vilka områden som kan rekommenderas. Efter genomfört samråd har analysen gjorts om utifrån de principer som lagts fast i samrådsredogörelsen. Skillnaden från analysen i samrådsförslaget är främst: För buffring runt bostäder används nu fastighetskartans bebyggelseredovisning i stället för översiktskartans mer generaliserade bebyggelseredovisning som användes i samrådsförslaget. I den nya analysen används vindkarteringen på 71 meters höjd istället för som tidigare 103 meters höjd. Områdenas minsta storlek har ändrats från 1,5 till 2,0 km 2. Även ordningen på analysens olika steg har ändrats för att bli mer lättförståelig. Metod Analysen i utställningshandlingen har delats in i 4 steg: 1. Olämpliga områden tas bort 2. Vindförhållanden, områden där det blåser mindre än 6,0 m/s på 71 m tas bort 3. Skyddsavstånd till bebyggelse, tätorter och kyrkor läggs till 4. Områden mindre än 2 km 2 tas bort Ovanstående analyssteg resulterar i ett antal utredningsområden som också kan kallas potentiellt lämpliga områden. För utredningsområdena görs en fördjupad analys utifrån landskapsanalys, riksintressen, stora opåverkade områden, turismintresset, kulturmiljöer, konkurrerande exploateringsintressen, försvarets intressen, flygets intressen och grannkommunernas vindbruksplaner. I den fördjupade analysen redovisas vilka av utredningsområdena som faller bort och grunderna för detta. De områden som efter genomförd fördjupad analys kvarstår, utgör planförslaget. Dessa så kallade lämpliga områden beskrivs och analyseras utförligt i områdesbeskrivningarna. Skillnaden mellan samrådsförslag och utställningsförslag beskrivs i planförslaget, avsnitt Förändringar från samrådsförslaget. Genomförande av analysen Analys steg 1 Olämpliga områden Allra först har områden med starka motstående intressen/värden som bedömts kunna ta skada av vindkraftsetableringar identifierats och pekats ut som olämpliga områden för vindkraft. Det är områden som är av sådan vikt för naturen/miljön och framtida generationer att de bör skyddas från etablering av vindkraft. Det kan inte ses som en god hushållning med mark- och vattenområden att tillåta vindkraft inom dessa områden då energi- och miljövinsten blir relativt liten i förhållande till ingreppets negativa påverkan. Olämpliga områden för vindkraft är följande områden: Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Analys 3(11)

19 Nationalparken Tresticklan med ett respektavstånd på 1 mil Dalslands sjö- och kanalsystem Kroppefjäll Vänerkusten Naturreservat Natura 2000 Djur- och växtskyddsområden Naturmiljöer utpekade som bevarandevärda i kommunernas översiktsplaner Kulturmiljöer utpekade som bevarandevärda i kommunernas översiktsplaner Sjöar med strandområden av intresse för boende och turism Samt skyddsavstånd till ovanstående områden där så har bedömts nödvändigt. De olämpliga områdena beskrivs utförligare i bilaga 3, områdesbeskrivningar. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Analys 4(11)

20 Figur 1. I analysens första steg tas områden bort som är olämpliga med hänsyn till intressekonflikter. Dessa områden är gråmarkerade i kartan. Analys steg 2 Vindförhållanden I analysens andra steg har i princip alla områden där det blåser mindre än 6,0 m/s på 71 meters höjd över den s k nollplansförskjutningen tagits bort. Vindkarteringen på 71 meters höjd över nollplansförskjutningen är den som är mest relevant enligt vindkraftexploatörerna. För att vindkraft ska vara ekonomiskt lönsam krävs att det blåser minst 6,5 m/s. Eftersom vindkarteringen är grov har gränsen för tillräcklig vind satts till 6,0 m/s då det vid en noggrannare vindkartering kan visa sig blåsa bättre. Figur 2. I analysens andra steg har alla områden där det blåser mindre än 6 m/s på 71 meters höjd över havet borttagits. Dessa områden är mörkmarkerade i kartan. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Analys 5(11)

21 Analys steg 3 Skyddsavstånd I stora delar av landskapet är andra intressen redan etablerade och kräver för sin egenart skyddsavstånd till vindkraftverk. Det gäller bostäder, tätorter och kyrkor. I steg tre har följande områden uteslutits: Bostäder, med skyddsområde 750 meters radie Kyrkor, med skyddsområde 1000 meters radie Tätbebyggelse, med skyddsområde 1000 meters radie För buffringen runt bostäder har använts fastighetskartans bebyggelseredovisning av typen hus som omfattar husbyggnad, uthus och kyrka. Figur 3. I analysens tredje steg har skyddsavstånd runt bebyggelse, tätorter och kyrkor lagts ut i kartan.. Kartan visar tydligt att det är buffringsavståndet till bebyggelsen som innebär att stora delar av Dalsland inte blir lämpliga för vindkraftetablering, oavsett vindförutsättningar eller avsaknad på andra motstående intressen. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Analys 6(11)

22 Även infrastruktur såsom vägar, järnvägar och kraftledningar kräver skyddsavstånd till vindkraftverk. Skyddsavståndet till infrastruktur brukar definieras som verkets totalhöjd plus 20 meter. Etableringar av vindkraftsparker uppfattas som tekniska anläggningar jämförbara med industriområden. Det är i många fall en fördel om vindkraftverk kan placeras i närheten av befintliga kraftledningsstråk, större vägar och järnvägar. Därför har skyddsavstånden runt infrastrukturen inte buffrats bort i analysen, utan betraktas istället som lämpliga mellanrum mellan vindkraftverken i en park. I analysen har inte tagits hänsyn till sådana skyddsavstånd i luftområde som kommunikationsstråk mellan två radio- eller telemaster medför. Sådana skyddsavstånd kan eventuellt innebära begränsningar vid utforming av den enskilda parklayouten. Analys steg 4 Minsta storlek I steg 4 har områden som är mindre än 2,0 km 2 tagits bort eftersom planen syftar till att hitta lämpliga områden för vindkraftsparker, dvs minst 7 verk. Figur 4. I analysens fjärde steg har områden som är mindre än 2,0 km 2 undantagits. I kartan redovisas dessa små områden med röd färg. De ytor som i kartan visas med grön färg utgör de kvarvarande områdena som är potentiellt lämpliga för vindkraftetablering. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Analys 7(11)

23 Potentiellt lämpliga områden Resultatet av ovanstående analys blir ett antal utredningsområden som är potentiellt lämpliga områden. Dessa områden har i ovanstående karta i figur 4 markerats med grön yta. Analys steg 5 Områdesvis analys Varje potentiellt lämpligt område har därefter analyserats utifrån: Kommunernas översiktsplaner och andra kommunala ställningstaganden Landskapets villkor topografi, markförhållanden, upplevelsevärden Stora opåverkade områden Turismintresset Tillgänglig och planerad infrastruktur kraftledningar Aktuella och framtida exploateringsintressen Kulturmiljöer Naturvärden Försvarets intressen Flygets intressen Mellankommunala intressen, bl.a. grannkommunernas vindbruksplaner Dalslandskommunernas mål för vindkraftutbyggnad Planeringshorisont 5 10 år De ytterligare områden som faller bort i detta steg är följande: Områden mellan Stora Le och Lelång tas bort med hänvisning till att de ligger inom ett stort relativt opåverkat område och kräver helt ny ledningsdragning. Område öster om Laxsjön i Bengtsfors kommun fanns med i samrådsförslaget men tas bort med hänvisning till de naturvärden som finns inom och i angränsning till området, bl.a. Skärbo naturreservat. Område öster om sjön Erve i Melleruds kommun tas bort med hänvisning till de naturvärden som finns inom området. Område väster om Töftedal i Dals Eds kommun fanns med i samrådsförslaget men tas bort med hänvisning till att det ligger nära Kynnefjäll i Munkedals kommun som har höga bevarandevärden. Lämpliga områden De områden som efter genomförd analys kvarstår som lämpliga områden (blåmarkerade i nedanstående karta) beskrivs utförligt i bilaga 3, områdesbeskrivningar. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Analys 8(11)

24 Figur 5. I analysens femte steg har undantagits de områden som bland annat omfattas av kommunala intressen, försvarets intressen eller annat som redovisas i lista på föregående sida. Översiktlig siktanalys Varifrån vindkraftverk syns från omgivande områden styrs av terrängförhållanden och topografi. För att få en ungefärlig bild av varifrån en vindkraftpark kan synas, har en översiktlig siktanalys gjorts för varje lämpligt område. Vid framtagande av siktanalysen har utgåtts från en digital höjdmodell över Dalsland som är uppbyggd av höjdangivelser på var femtionde meter. Schematiska vindkraftparker har lagts ut inom de lämpliga områdena. Observera att vid en kommande exploatering av de lämpliga områdena, kommer de reella parklayouter som då tas fram inte att överensstämma med den schematiska placering som har gjorts för siktanalysen. Verken antas ha en totalhöjd om 150 meter. Inom kartans skogsområden antas generellt finnas skog som är 20 meter hög (i analysen finns således inga hyggen och ungskogar). I siktanalysen förutsätts förekomst av skog medföra att inga vindkraftverk blir synliga från skogsområden. Detta är en stark Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Analys 9(11)

25 förenkling av verkligheten som innebär att vindkraftverk kan synas från gläntor, hyggen, skogsbilvägar, ungskogsområden m m. Analysen görs inom en radie av 15 km från den schematiska vindkraftparken. Resultaten av analysen blir att områden där ett eller flera verk syns färgmarkeras i kartan, figur 6. Det går inte av analysen att utläsa om vindkraftparken syns lite eller mycket. Analysen för varje område redovisas i respektive områdesbeskrivning i bilaga 3. Figur 6. Siktanalysen gör det möjligt att översiktligt ana från vilka omgivande områden i Dalsland som vindkraftparker kommer att synas. I kartan har områden som är lämpliga för vindkraft enligt planförslaget markerats med blå linje. Vindkraftparker placerade inom dessa lämpliga områden kan bli synliga från de fält som har färglagts med grönt. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Analys 10(11)

26 Ej analyserat material I framtagandet av lämpliga områden har ett antal natur- och kulturvärden inte tagits med i analysen. Det innebär att de utpekade områdena där vindkraft i nuläget anses vara lämpligt, noggrant måste studeras i dessa avseenden i samband med projektering. Ej analyserade värden är: Lövskogar av hög klass Odlingslandskap av hög klass Våtmarker av hög klass Naturgrusområden av högsta klass Myrmarker i myrskyddsplan Rikkärr Biotopskyddade områden MB 7 kap 11 Nyckelbiotoper Naturminnen MB 7 kap 10 Naturvärdesobjekt Områden med naturvårdsavtal Ängs- och hagmarker Fornlämningar Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Artdatabanken En del av ovanstående natur- och kulturvärden redovisas i områdesbeskrivningarna. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Analys 11(11)

27 ANTAGANDEHANDLING Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3D, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR MELLERUDS KOMMUN Vindbruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag Bilaga 1, Planeringsförutsättningar Bilaga 2, Analys Bilaga 3 A-E, Områdesbeskrivningar Bilaga 4, Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 5, Översiktskarta Dalsland

28 Innehåll INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 OMRÅDESBESKRIVNINGAR... 3 OMRÅDEN LÄMPLIGA FÖR VINDKRAFTSPARKER... 4 M1. Ränsliden... 4 M2. Dalboslätten... 8 M3. Granan norra OMRÅDEN OLÄMPLIGA FÖR VINDKRAFTSPARKER Vänern Dalslands sjö- och kanalsystem Kroppefjäll Övriga naturmiljöer Kulturmiljöer Sjöar med strandområden av intresse för boende och turism Läsanvisning Planförslaget riktar sig till såväl markägare, exploatörer som medborgare. Det är utformat så att varje kommun kan anta dels de generella förutsättningarna och ställningstagandena samt den del av förslaget som berör den egna kommunen. Vindbruk Dalsland består av följande dokument: - Planförslag - Bilaga 1, Planeringsförutsättningar - Bilaga 2, Analys - Bilaga 3 A-E, Områdesbeskrivningar - Bilaga 4, Miljökonsekvensbeskrivning Läs mer på: Vindkraft Dalsland har tagits fram genom ett samarbete mellan Dalslandskommunernas Kommunalförbund, Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmåls kommuner samt Dalslands Miljökontor. Medverkande konsult har varit SWECO i Karlstad. Uppdragsgivare har varit Dalslandskommunernas kommunalförbund. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 2(18)

29 Områdesbeskrivningar Följande kapitel beskriver lämpliga områden och olämpliga områden för vindkraftsparker. Se översiktskarta för Vindbruk Dalsland i bilaga 5. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 3(18)

30 Områden lämpliga för vindkraftsparker M1. Ränsliden Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 4(18)

31 Läge och allmän beskrivning Området Ränsliden är ett 2,2 km 2 stort och skogsbeklätt område i Mellerud kommuns norra del, i anslutning till gränsen mot Bengtfors kommun. Landskapsanalys Området ligger väster om ett starkt präglat sprickdalslandskap med nord-sydlig riktning. Ett småskaligt odlingslandskap och en sjö innebär öppningar i landskapet och ger god sikt. Vägar och enskilda gårdar följer topografin. Området är en del av en större skogsklädd höjd, har en homogen karaktär och inger en känsla av orörd natur och avskildhet. Dessa aspekter innebär att området har viss känslighet för vindkraft. Översiktlig siktanalys: Inom grönmarkerade områden kommer minst ett verk att synas. Hur siktanalysen har genomförts och hur den ska tolkas beskrivs i bilaga 2, Analys. Tydligast kommer en park att synas från sjön Erves östra sida samt från Högsbyn vid Råvarpen. Allmänna intressen Riksintressen inkl stora opåverkade områden Området täcks helt av det stora opåverkade området V Håverud, N väg 166. I nordöstra hörnet tangeras området dels av riksintresse för rörligt friluftsliv och dels av riksintresse för friluftslivet omfattande Dalslands sjö- och kanalsystem. Naturvård Utöver det stora opåverkade området V Håverud, N väg 166 finns inga kända intressen för naturvård inom området. Kalkning Inga sjöar eller våtmarker kalkas i området eller i närområdet. Strandskydd Området berörs av två sjöars strandskydd även om sjöarna ligger utanför området. Kulturmiljö Inga kända intressen för kulturmiljö finns inom området. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 5(18)

32 Friluftsliv Utöver det riksintresseområde som ligger i direkt anslutning till vindkraftområdet finns inga kända intressen för friluftsliv inom området. Ornitologi Inga kända ornitologiska intressen finns inom området. Försvarets intressen Området kan delvis beröras av försvarets intressen. Flygets intressen Den sydvästra delen av området ligger inom den så kallade MSA-ytan för Såtenäs flygplats respektive Trollhättan-Vänerborgs flygplats. MSA-ytor är höjdrelaterade områden kring varje flygplats som säkerställer flygplanens inledande inflygningsprocedur. Vid etablering av vindkraftverk inom aktuellt vindkraftområde måste hänsyn tas till MSA för Såtenäs flygplats som är 488 meter över havet. De högsta höjderna inom området ligger runt 200 meter över havet, vilket innebär att vindkraftverk inte står i konflikt med MSA-ytan. Mellankommunala intressen Området gränsar till Bengtsfors kommun i norr och förbinds med väg 2218 (Route 2218) upplevelseväg öster om området. Det mellankommunala intresset i området förordar utbyggnad av vindkraft. Gällande översiktsplan Området ingår i Översiktsplan för Melleruds kommun, laga kraft , och används huvudsakligen till skogsbruk. Tekniska förutsättningar Vind Enligt den nationella vindkarteringen från Energimyndigheten blåser det 6,1 7,0 m/s på 71 meters höjd och 7,0 7,7 m/s på 103 meters höjd. Terräng/våtmarker Inom området finns ett flertal mindre våtmarker. Infrastruktur, såsom -befintliga vägar och möjligheten att bygga nya I området finns inga vägar, men området tangeras både i nord och syd av enskilda vägar. Ca 800 meter öster om området finns en allmän väg med en vägbredd med mindre än 5 meter. -hur anslutning till elnätet kan göras Kraftledningar tillhörande regionledning finns ca 7 km söder om området. Befintliga regionledningar har dock inte kapacitet att ta emot vindkraftsel från området. Anslutning av området kräver nybyggnation av regionledning, vilken troligen kommer utgå från det nya ställverket i Louiseholm. Samordning med befintliga ledningsgator kommer att eftersträvas. -skyddsavstånd till befintlig infrastruktur Inom området finns ingen infrastruktur med skyddsavstånd. Däremot bör hänsyn tas till befintligt vägnät i området vid exploatering. Utbyggnadskapacitet Teoretiskt kan området bebyggas med ca 7 verk, troligen fler beroende på hur de placeras. Intressen utanför området som berörs Direkt öster om området finns ett intressekomplex rörande riksintressen för friluftslivet, rörligt friluftsliv och naturvård. Här finns även värdefulla odlingslandskap och område för biotopskydd. Sydväst om området finns ett riksintresse för naturvården, områden för myrskyddsplan och Natura 2000-områden. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 6(18)

33 Konsekvenser Etablering av vindkraftverk inom det stora opåverkade området V Håverud, N väg 166 bedöms riskera påverka områdets bevarandevärden negativt. Exploatering av närliggande vindkraftområden i Bengtsfors kommun: 9. Tisselskog-Heden m fl samt 7. Skuggetorp bedöms medföra ökande och sammantagna (kumulativa) konsekvenser som bör studeras. Upplevelsen av området som opåverkat bedöms komma att förändras vid utbyggnad av vindkraft. Härutöver kan framför allt riksintresset för friluftsliv komma att påverkas negativt av utbyggnad i flera närliggande vindkraftområden i Bengtsfors och Melleruds kommuner. Vid utbyggnad av anläggningsytor och vägar måste särskild hänsyn tas till förekomsten av våtmarker, så att inte områdets hydrologiska system påverkas negativt. Sammanvägd bedömning Området har preliminärt acceptabla vindförutsättningar och kan rymma ett mycket begränsat antal verk. Eftersom området ligger i direkt anslutning till ett större område i väster, vilket i arbetet med översiktsplanen har identifierats som olämpligt för vindkraft, har fotomontage framtagits till denna plan. Kumulativa effekter vid etablering av vindkraftverk i Bengtsfors kommun bör hanteras. Försvarets intressen kan vid detaljprojektering begränsa möjligheterna till exploatering. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 7(18)

34 M2. Dalboslätten Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 8(18)

35 Läge och allmän beskrivning Området Dalboslätten är ett 178 km 2 stort område som utgörs av ett låglänt och relativt flackt område i Melleruds kommun. Dalboslätten domineras av öppna landskap. Landskapsanalys Landskapet är storskaligt och öppet med inslag av mindre vegetationsområden. Karaktären är storskaligt odlingslandskap, starkt påverkat av jordbruk. Gårdarna ligger utspridda med vägar emellan. Silos, befintliga vindkraftverk och kraftledningar utgör starka landmärken. E45 och järnväg förstärker nord-sydlig riktning. Enstaka bystrukturer och gårdar har mer småskalig och ålderdomlig karaktär, framför allt i östra delen av området. Landskapet bedöms tåligt för vindkraftverk, men begränsas av redan befintliga verk. Allmänna intressen Riksintressen inkl stora opåverkade områden I områdets nordöstra och sydvästra partier sträcker sig riksintresse för rörligt friluftsliv gällande Vänern in över Dalboslätten. I områdets östra kant ligger del av riksintresse för kulturminnesvård för Dalbergsån. Hjortens udde är riksintresse naturvård i öster. Naturvård Mindre intresseområden för naturvård finns såsom naturvårdsobjekt och våtmarker, men dessa utgör inte hinder för utbyggnad som huvudsakligen tar i anspråk jordbruksmark. Strandskydd Genom området rinner vattendrag som är strandskyddade, den största är Dalbergsån. I områdets västra delar finns Örsjön och några mindre sjöar som berörs av strandskydd. Kulturmiljö I östra delen av området finns en större yta med värdefullt odlingslandskap, ett mindre dito område finns vid områdets västra gräns. Ett flertal fornlämningar finns inom området. Härutöver finns det bland annat viktiga kyrkomiljöer som har identifierats i kommunens översiktsplan. Friluftsliv Intressen för friluftsliv finns huvudsakligen längs Vänerkusten inom strandskyddade områden. Ornitologi Vänerkusten hyser flertalet lämpliga häckningslokaler för havsörn, vars stora näringssöksområde måste beaktas. Dalboslättens Vänerkust ingår även i ett mycket väl använt flyttstråk för fåglar. Försvarets intressen Området är i sin helhet i konflikt med totalförsvarets intressen och ingår i Försvarsmaktens stoppområde för Såtenäs flygflottilj. Försvarsmakten har dock specificerat sina behov och krav och området kan komma att betraktas som ett analysområde med möjlighet till viss utveckling av vindkraften. Flygets intressen Den sydvästra delen av området ligger inom den så kallade MSA-ytan för Såtenäs flygplats, Lidköping flygplats samt Trollhättan-Vänerborgs flygplats. MSA-ytor är höjdrelaterade områden kring varje flygplats som säkerställer flygplanens inledande inflygningsprocedur. Vid etablering av vindkraftverk inom aktuellt vindkraftområde måste hänsyn tas till dimensionerande MSA. Mellankommunala intressen Området gränsar till Vänersborgs kommun i söder. Det finns inga kända mellankommunala intressen som påverkas. Gällande översiktsplan Området ingår i Översiktsplan för Melleruds kommun, laga kraft Inom Dalsboslätten finns utpekade kyrkomiljöer, utpekade utvecklingsområden, tätortsområden, Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 9(18)

36 cykelleden Dalslandsleden, område med höga värden för naturvården, det rörliga friluftslivet samt rekreation. Tekniska förutsättningar Vind Enligt den nationella vindkarteringen från Energimyndigheten blåser det 5,0 7,0 m/s på 71 meters höjd och 6,0 7,5 m/s på 103 meters höjd. Terräng/våtmarker Inom området finns ett fåtal våtmarker men inga sjöar. Området genomkorsas dock av flertalet vattendrag. Infrastruktur, såsom -befintliga vägar och möjligheten att bygga nya Inom området finns ett välutbyggt vägnät med allmänna vägar och järnväg. -hur anslutning till elnätet kan göras Området passeras i nord-sydlig riktning av regionledningar som även breder ut sig något i östlig riktning. Befintliga regionledningar har dock inte kapacitet att ta emot vindkraftsel från hela området. Anslutning av området kräver nybyggnation av regionledning. Samordning med befintliga ledningsgator kommer att eftersträvas. -skyddsavstånd till befintlig infrastruktur Inom området finns regionledningar med skyddsavstånd om 200 meter på var sida. Samma skyddsavstånd har den stamledning som tangerar området i öster. Vägnätet och järnvägen i området har ett skyddsavstånd om verkens höjd plus 20 meter. Eventuellt kan skyddsavstånd relaterad till infrastruktur som ligger utanför men i anslutning till området påverka utformning av parklayouter Utbyggnadskapacitet Teoretiskt kan området bebyggas med nästan 600 verk utan hänsyn till bebyggelse, vägar mm. Den faktiska utbyggnadskapaciteten bedöms dock vara betydligt lägre. Våren 2010 fanns 22 större verk uppförda och ytterligare ett 20-tal planeras. Intressen utanför området som berörs Strax norr om området finns värdefulla odlingslandskap. Ca 1,5 kilometer väster om området finns ett stort riksintresse för naturvård rörande Kroppefjäll med Teåkersälven och Stora Halängen med inslag av biotopskydd och värdefulla odlingslandskap. Konsekvenser Vid maximal utbyggnad av Dalsboslätten bedöms området få en industriell karaktär på bekostnad av boendemiljön. I maj 2011 finns 27 verk uppförda (samt 3 mindre verk) och bygglov finns för ytterligare 6 verk. Därutöver bedöms endast ett mindre antal verk kunna tillkomma, genom komplettering av befintliga grupper eller som enstaka verk. De ökande och sammantagna (kumulativa) konsekvenserna inom området Dalsboslätten bör noga studeras under kommande utredningsskeden. Det finns risk för inringningseffekter, dvs att boendemiljöer upplevs som inringade av vindkraftverk. Även kontraster mellan närliggande verks totalhöjder bör studeras och bedömas. En väl avvägd vindkraftsutbyggnad på Dalboslätten bedöms dock inte stå i konflikt med landskapets prägel som storskaligt odlingslandskap, utan kan uppfattas som en naturlig utveckling av bygdens nyttjande av landskapets resurser. Eventuell påverkan på Vänerkustens ornitologiska intressen bör utredas vid etableringar nära Vänerkusten. Särskilt bör studeras konsekvenser för flyttstråk; hur dessa kan påverkas vid storskalig utbyggnad. Vid exploatering bör hänsyn tas till befintliga vattendrag, fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla kyrkomiljöer. Sammanvägd bedömning Området har acceptabla vindförhållanden och närhet till kraftledningar. Dalboslätten hyser sedan tidigare flertalet vindkraftverk av olika skala och storlek. Det är ett brukat landskap där den mänskliga närvaron är påtaglig och infrastrukturen är väl utbyggd, vilket i kombination med de goda vindförutsättningarna medför att de södra delarna av Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 10(18)

37 Dalboslätten är lämpliga för vindkraft. Möjligheterna att etablera större anläggningar med fler än 2-3 verk/grupp bedöms dock vara begränsad med hänsyn framförallt den till spridda bebyggelsen på slätten. Etablering av ytterligare verk ska i första hand ske i redan ianspråktagna områden, genom komplettering i anslutning till befintliga verk. Större sammanhängande områden med orörd karaktär, där det inte finns några befintliga vindkraftverk, är viktiga att bevara. Enskilda boendemiljöer får inte bli inringade av vindkraftverk. Försvaret har angett ett stoppområde för vindkraftverk med hänvisning till krav på hinderfritt flygområde, som omfattar hela området M2 Dalboslätten. Frågan är ännu inte slutligt avgjord utan kommer eventuellt att avgöras av regeringen, preliminärt början av Försvarsmakten har dock specificerat sina behov och krav och området kan komma att betraktas som ett analysområde med möjlighet till viss utveckling av vindkraften. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 11(18)

38 M3. Granan norra Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 12(18)

39 Läge och allmän beskrivning Området utgör del av Kroppefjäll, som är ett stort orört område inom kommunerna Mellerud, Färgelanda, Bengtsfors och Vänersborg. Föreslagen vindkraftspark ligger i Melleruds kommun men i direkt anslutning till Granans friluftsområde i Vänersborgs kommun i söder. Aktuellt område i Mellerud utgör ca 2,2 km 2. Landskapsanalys Kroppefjäll är en vidsträckt höjdplatå, ca 200 m.ö.h. Kroppefjälls siluett sett från Dalboslätten har ett mycket stort visuellt värde. Området upplevs överlag opåverkat med liten mänsklig närvaro vilket innebär att det har låg visuell tålighet mot nya inslag. Kroppefjäll bedöms därför generellt inte som lämpligt område vindkraftsetableringar ur landskapsvårdande synpunkt. Översiktlig siktanalys: Inom grönmarkerade områden kommer minst ett verk att synas. Hur siktanalysen har genomförts och hur den ska tolkas beskrivs i bilaga 2, Analys. Tydligast kommer en park att synas från Dalboslätten men även frånvästra sidan av Kroppefjäll. Fotomontage av en vindkraftpark med 150 meter höga verk sett från Hagen,Ör. Fotomontaget är framtaget av Stena Renewable AB. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 13(18)

40 Allmänna intressen Riksintressen inkl stora opåverkade områden Området ingår i ett av Melleruds kommun stort opåverkat område samt utgör en del av Kroppefjäll. Området omfattas även i sin helhet av riksintresse för naturvård. I direkt östlig anslutning finns ett större område med Natura 2000-skydd enligt habitatdirektivet. Naturvård Stora intresseområden för naturvård finns i direkt anslutning till området, se ovan om riksintressen. Strandskydd Myresjön ligger öster om området och 100m strandskydd föreligger. Kulturmiljö Bygderna kring Örsjön är åldriga kulturmarker med fynd från tidigast stenåldern. Friluftsliv Kroppefjäll är ett vackert sammanhängande naturområde som lämpar sig mycket väl för natur- och friluftsliv. Det finns ett system av stigar och vandringsleder i området. Området är därför intressant att utveckla som en del i Dalslands turismnäring. Ornitologi Kroppefjäll hyser flertalet lämpliga häckningslokaler för ett flertal fågelarter. Bland annat har höjdryggar i landskapsbilden betydelse för rovfåglars häckning och näringssök. Försvarets intressen Området är inte i någon känd konflikt med totalförsvarets intressen. Flygets intressen Den sydvästra delen av området ligger inom den så kallade MSA-ytan för Såtenäs flygplats och Trollhättan-Vänerborgs flygplats. MSA-ytor är höjdrelaterade områden kring varje flygplats som säkerställer flygplanens inledande inflygningsprocedur. Vid etablering av vindkraftverk inom aktuellt vindkraftområde måste hänsyn tas till dimensionerande MSA som är 488 meter över havet. Mellankommunala intressen Området gränsar till Vänersborgs kommun i söder och Färgelanda kommun i väster. Ett samråd har skett med politiker från Vänersborgs och Färgelanda kommuner avseende etablering kring området Granans friluftsområde i Vänersborgs kommun. Etableringen är föreslagen av exploatör i ett perifert läge för berörda kommuner. Gällande översiktsplan Området ingår i Översiktsplan för Melleruds kommun, laga kraft , som ett stort opåverkat område. Kroppefjäll bedöms i sin helhet huvudsakligen som naturområde av stort värde för naturvård, rekreation och friluftsliv. Tekniska förutsättningar Vind Enligt den nationella vindkarteringen från Energimyndigheten blåser det 5,0 7,0 m/s på 71 meters höjd och 6,0 7,5 m/s på 103 meters höjd. Terräng/våtmarker Vid utbyggnad av anläggningsytor och vägar, påverkas omgivande våtmarker så att områdets hydrologiska system påverkas kraftigt. Tillstånd för vattenverksamhet kan erfordras. Infrastruktur, såsom -befintliga vägar och möjligheten att bygga nya Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 14(18)

41 Inom området finns endast mindre skogsvägar. -hur anslutning till elnätet kan göras Kroppefjäll passeras i nord-sydlig riktning av stamnätet i öster. Anslutning till av denna vindpark förutsätts ske genom nätutbyggnad från söder genom Vänersborgs kommun. -skyddsavstånd till befintlig infrastruktur Behov av skyddsavstånd till infrastruktur saknas. Utbyggnadskapacitet Teoretiskt kan området bebyggas med ca 7-10 verk inom Melleruds kommuns gränser. Intressen utanför området som berörs Påverkan för Granans friluftsområde samt visuell påverkan bör studeras, särskilt med fokus på upplevelse från kulturbygderna kring Örsjön. Konsekvenser Etablering innebär påverkan på landskapsbilden generellt samt preliminärt på den kulturmiljöhistoriska upplevelsen vid Örsjön. Kroppefjälls samt Granans friluftsområdes betydelser för det allmänna friluftslivet samt som turismintresse kan påverkas. Naturmiljörelaterade aspekter kring områdets naturvärden, ornitologiska förutsättningar samt hydrologi bör studeras. Sammanvägd bedömning Området anses som lämpligt för vindkraftsparker genom politiskt beslut Melleruds kommun, kommunstyrelsen , 160. Kommunstyrelsen ställer sig bakom samrådsredogörelse till Vindbruksplan Dalsland enligt föreliggande förslag med tillägget att södra Kroppefjäll, området som gränsar till Vänersborgs kommun, är lämpligt för vindkraftsparker Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 15(18)

42 Områden olämpliga för vindkraftsparker Olämpliga områden innebär områden där det inte är lämpligt att placera vindkraft. Nedan redovisas särskilda områden. Utöver dessa gäller generellt att vindkraftparker inte bör placeras närmare tätbebyggelse än 1000 meter och inte närmare enstaka bebyggelse än ca 750 meter. Dessa avstånd tar hänsyn till rekommenderade säkerhetsföreskrifter. Vänern Trots att det blåser bra i hela Vänerns vatten har inga områden för vindkraft pekats ut av Melleruds och Åmåls kommuner. Det finns flera allmänna intressen och önskemål att stärka både friluftslivet och bebyggelse, framförallt nära Vänerkusten. En vindpark i Vänern har stark påverkan på upplevelsen och stor visuell påverkan på en annars orörd horisont. Avvägningar mellan intressen för vindkraft samt dess påverkan, bedöms endast kunna göras i konkreta situationer. Den visuella påverkan kan även vara av sådan art att den utgör en mellankommunal fråga. Utifrån ovanstående resonemang om Vänerns känslighet ställer sig Åmåls och Melleruds kommuner tveksamma till etablering av vindkraft i Vänern. MB kap 4, 2 Vänern med öar och strandområden Inom strandskyddat område och öar i anslutning till skärgården skall exploatering för vindkraft undvikas. Området är av riksintresse för natur, kultur, turism och rörligt friluftsliv. Vänern med öar och stränder har ett stort rekreations- och upplevelsevärde med bl.a. stillhet och orörd natur och är därför känsligt för vindkraftsetableringar. Anläggningar för turism och rörligt friluftsliv och utveckling av fritidsbebyggelse bör prioriteras före vindkraftsetableringar. Bilden visar de allmänna intressen som finns i och kring Vänern. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 16(18)

43 Dalslands sjö- och kanalsystem Med hänsyn till de värden och intressen som finns i och vid Dalslands sjö- och kanalsystem anses området inte lämpligt för vindkraft. Området delas av Bengtfors, Dals-Ed, Åmål och Mellerud. Området utgör riksintresse både för friluftslivet (rörliga) och naturvården, vissa delar utgör även riksintresse för kulturmiljövården. Området är välbesökt och utgör en mycket viktig del i Dalslands turismnäring. Det har ett stort upplevelsevärde både för besökare och boende i landskapet. Aktiviteter i området är bl.a. paddling, båtturer och friluftsliv. Slussystemet har även ett starkt bruksvärde som kommunikationsled och ekonomisk nerv samt ett stort pedagogiskt värde som historiskt objekt. Dalslands sjö- och kanalsystem bedöms vara mycket känsligt för nya tillägg och därför är vindkraft inte lämpligt här eller i dess närhet. Kroppefjäll Kroppefjäll, söder om väg 166, delas av kommunerna Mellerud, Färgelanda, Bengtsfors och Vänersborg. Området utgör riksintresse för naturvården och vissa delar utgör även Natura 2000-områden samt naturreservat. Det finns rikligt med våtmarker och Kroppefjäll är vidare ett stort opåverkat område, som på grund av den stora sammanhängande ytan blir nationellt intressant. För rovfåglar utgör Kroppefjäll en viktig flyttningsled, och här är rasbranterna särskilt viktiga. Kroppefjäll är ett vackert naturområde med stark vildmarkskaraktär och är viktigt för friluftsliv och närrekreation. Det finns ett system av stigar och vandringsleder i området, bl.a. Karolinerleden. Området är därför intressant att utveckla som bas för naturbaserad turism. Kroppefjäll är en vidsträckt höjdplatå, ca 200 m.ö.h. Kroppefjälls siluett sett från Dalboslätten och Valbodalen har ett stort visuellt värde långt utanför själva Kroppefjäll. Området upplevs överlag opåverkat med liten mänsklig närvaro vilket innebär att det har låg visuell tålighet mot nya inslag. En vindkraftetablering på Kroppefjäll bedöms stå i direkt konflikt med de starka allmänna intressen som redovisas ovan och kan därmed inte tillåtas enligt gällande lagstiftning. Kroppefjäll bedöms därför som olämpligt för vindkraft. Genom politiskt beslut i Melleruds kommun har dock ett avgränsat område: Granan norra, undantagits från den generella bedömningen av Kroppefjäll. Detta område M3, pekas i planen ut som lämpligt för vindkraft. Övriga naturmiljöer Naturreservat och Natura 2000-områden anses ej som lämpade för vindkraftsetableringar. De höga naturvärdena bedöms inte vara förenliga med vindkraft. Ett respektavstånd bör även hållas runt de utpekade områdena. Det exakta respektavståndet skall avgöras i samband med prövning av projekt. Inom olämpliga områden finns rekommendationsområden från kommunernas översiktsplaner såsom riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård, samt andra natur- och kulturmiljöer som är känsliga för påverkan av vindkraft. Inom Melleruds kommun avser det områden norr och väster om Melleruds tätort och Dalslands kanalsystem inkl Lianefjället och Erve med angränsande områden och södra Kroppefjäll. Kulturmiljöer Åsnebyn i Melleruds kommun är Dalslands enda kulturreservat. Gården och angränsade fastigheters marker är olämpliga för utbyggnad av vindkraft. Åsnebyn ligger sydväst om Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 17(18)

44 Melleruds tätort. Vid Svecklingebyn ligger ett byggnadsminne (dalslandsstuga) också detta sydväst om Melleruds tätort intill E45. Inom lämpligt område för Dalboslätten finns riksintresse för kulturmiljö (Dalbergså) och andra kulturmiljöer som är känsliga för påverkan av vindkraft. Dalboslättens sockenkyrkor med närmiljöer bör ha ett skyddsavstånd på ca 1000m. Sjöar med strandområden av intresse för boende och turism Vänern och Dalslands kanal- och sjösystem har utöver strandskyddet ett intresse för utbyggnad av boende och turism. Generellt bedöms andra sjöar på ett jämförbart sätt och då bedöms naturvård- och friluftsintressen ha ett företräde utanför bebyggda områden. Tolkningen är att dessa sjönära områden är olämpliga för vindkraftsetablering, se karta. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 18(18)

45 Vindbruk Dalsland ANTAGANDEHANDLING FÖR MELLERUDS KOMMUN Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 4, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Planhandlingen består av följande dokument: Planförslag Bilaga 1, Planeringsförutsättningar Bilaga 2, Analys Bilaga 3 D, Områdesbeskrivningar Bilaga 4, Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 5, Översiktskarta Dalsland Antagen av kommunfullmäktige i Melleruds kommun

46 Läsanvisning Planförslaget riktar sig till såväl markägare, exploatörer som medborgare. Det är utformat så att varje kommun kan anta dels de generella förutsättningarna och ställningstagandena samt den del av förslaget som berör den egna kommunen. Planhandlingen består av följande dokument: - Planförslag - Bilaga 1, Planeringsförutsättningar - Bilaga 2, Analys - Bilaga 3 B, Områdesbeskrivning - Bilaga 4, Miljökonsekvensbeskrivning - Bilaga 5, Översiktskarta Dalsland Läs mer på: Vindkraft Dalsland har tagits fram genom ett samarbete mellan Dalslandskommunernas kommunalförbund, Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmåls kommuner samt Dalslands miljökontor. Medverkande konsult har varit Sweco genom Karlstadkontoret. Uppdragsgivare har varit Dalslandskommunernas kommunalförbund. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Miljökonsekvensbeskrivning 2 (17)

47 Innehåll SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 4 MKB SOM DEL AV VINDBRUKSPLANEN... 5 MILJÖBEDÖMNING... 5 PROCESS... 5 AVGRÄNSNING... 5 MILJÖMÅL... 6 NOLLALTERNATIV... 6 ALTERNATIVAVGRÄNSNING... 6 PLANFÖRSLAG... 6 VINDKRAFTENS OMGIVNINGSPÅVERKAN... 7 MILJÖKONSEKVENSER AV FÖRESLAGEN VINDKRAFTSUTBYGGNAD... 7 KONSEKVENSER FÖR LANDSKAPSBILD, NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN 7 KONSEKVENSER FÖR DJURLIV... 9 KONSEKVENSER FÖR DET RÖRLIGA FRILUFTSLIVET, REKREATION SAMT TURISMEN... 9 KONSEKVENSER FÖR MÄNNISKORS HÄLSA KONSEKVENSER FÖR ENERGIHUSHÅLLNINGEN I DALSLAND NYA VÄGAR OCH KRAFTLEDNINGAR SOCIALA OCH EKONOMISKA KONSEKVENSER MELLANKOMMUNALA FRÅGOR SAMMANVÄGDA KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET JÄMFÖRELSE MED NOLLALTERNATIVET AVVÄGNING MOT NATIONELLA MILJÖMÅL PÅVERKAN PÅ MILJÖKVALITETSNORMER PLANENS FÖRENLIGHET MED ANDRA PROGRAM OCH BESTÄMMELSER UPPFÖLJNING REFERENSLISTA Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Miljökonsekvensbeskrivning 3 (17)

48 Miljökonsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en översiktsplan, eller ett tillägg till översiktsplan, ska tydligt kunna utläsas i planen. De samlade konsekvenserna, inte bara de miljömässiga utan även de sociala och ekonomiska, ska beskrivas i planen. Sammanfattning Vindbruksplanen för Dalsland redovisar de områden som är lämpliga för vindkraft. Planens syfte är att Dalsland skall få en långsiktigt hållbar utbyggnad av vindkraft. Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att beskriva den påverkan som en utbyggnad medför avseende hälsa, säkerhet och miljö. I planförslaget har hänsyn tagits till både människors hälsa och säkerhet. I de flesta fall har hänsyn tagits till bevarandeintressen och andra värden i landskapet. Att helt undvika konflikter är en omöjlighet och ibland kan de också vara svårt att förutse konflikter. Planen belyser dock de tänkbara konflikter och problemställningar som finns och behöver lösas i samband med prövningen enligt PBL och MB. En utbyggnad av vindkraften i Dalsland kommer att medföra många positiva konsekvenser såsom sänkt koldioxidförbrukning och ekonomiska fördelar för de markägare som äger verk eller får arrenden. De negativa konsekvenserna visar sig oftast på en lokal nivå medan de miljömässiga vinsterna kan relateras till en global nivå. Därför är det viktigt att vid slutligt val av plats samt utformning av vindkraftverken och följdföretag som vägar och elledningar ta hänsyn och göra avvägningar mot alla de intressen och skyddskrav som redovisats. En utbyggnad av vindkraft inom merparten av de utpekade områdena bedöms kunna ske utan att betydande konsekvenser för hälsa och miljö uppkommer Inledning Miljöbalken innehåller krav på miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för vissa planer och program respektive verksamheter och åtgärder. Syftet med att upprätta en MKB är att identifiera och beskriva de indirekta och direkta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att göra en samlad bedömning av dess effekter på människors hälsa och miljön. En väl genomförd process kan bidra till att öka verksamhetens långsiktiga miljöhänsyn, allmänhetens inflytande och planeringsprocessens effektivitet och till att miljöfrågor integreras i planeringsprocessen. Bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivning regleras dels i 6 kapitlet miljöbalken, dels i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar och gäller för verksamheter eller åtgärder respektive planer och program som ska prövas enligt miljöbalken eller anknutna lagar. Kraven på miljökonsekvensbeskrivningen, dvs. dokumentet, för en verksamhet eller åtgärd respektive en plan eller ett program är olika. Även processerna som benämns miljökonsekvensbedömning respektive miljöbedömning skiljer sig åt. I reglerna preciseras syftet med MKB, förfarandet vid framtagandet samt vad en MKB ska innehålla. Vid prövning av tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken ska hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken beaktas. Hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ska beaktas såväl vid prövning av tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken som vid prövningen av bygglov och upprättande av detaljplan enligt PBL. Omfattningen av och innehållet i MKB kan anpassas efter vad som är rimligt utifrån bland annat detaljeringsgrad och/eller att vissa frågor bättre bedöms i Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Miljökonsekvensbeskrivning 4 (17)

49 samband med prövning av t ex detaljplan eller i samband med en tillståndsprövning av vindkraftsetableringen MKB som del av vindbruksplanen Delar av miljökonsekvensbeskrivningen har integrerats i bilaga 1 Planeringsförutsättningar för att tydliggöra de risker och konsekvenser som vindkraften i allmänhet kan medföra för miljö, människor, landskapet och andra allmänna intressen. Stycken i bilaga 1 som utgör delar av MKB:n är: Infrastruktur Omgivningspåverkan o Påverkan på djurlivet o Hälsa och säkerhet o Upplevelse Landskapets villkor Riksintressen Natur- och kulturvård Turism Miljöbedömning Miljöbedömningar av planer eller program görs för att på ett tidigt stadium i planprocessen integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen är en integrerad process i planarbetet där miljöfrågor som är relevanta för planen eller programmet identifieras. Vidare identifieras de miljömål som ska ligga till grund för den fortsatta planeringen samt vilka alternativ som bör utredas. Slutligen ska i miljöbedömningsprocessen de skäl som har lett till slutlig plan/beslut redovisas, hur miljöfrågorna har påverkat resultatet samt hur uppföljning av miljöpåverkan avses ske. Upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning utgör en del av miljöbedömningsprocessen för vissa planer eller program. Samtliga översiktsplaner omfattas generellt av kravet på miljökonsekvensbeskrivning. Process Miljöbedömningens första steg består i att avgränsa innehållet till de faktorer som kan leda till betydande miljöpåverkan. Avgränsningen görs inte en gång för alla utan ska vara en löpande process. MKB:s avgränsning har samråtts med Länsstyrelsen för Västra Götalands län under hösten Nästa steg är att utarbeta ett förslag till miljökonsekvensbeskrivningen, detta görs parallellt med att planförslaget arbetas fram. De synpunkter som framkommer under samrådet ska beaktas och i möjligaste mån arbetas in i MKB. Vanligen genomförs MKB-samrådet i samband med att planförslaget- /tillägget skickas ut för samråd. MKB behöver inte utgöra ett separat dokument utan kan vävas in i planen. Ett färdigt förslag till MKB skall sedan sändas ut på remiss igen. MKB:n kommer inte att antas utan endast fungera som beslutsunderlag vid antagande av planen. Dock skall den betydande miljöpåverkan som planens genomförande medför följas upp och redovisas. Avgränsning MKB:n har avgränsats till att beskriva: Riksintressen och andra områdesskydd för natur- och kulturmiljöer Landskapsbild (visuell påverkan) Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Miljökonsekvensbeskrivning 5 (17)

50 Natur- och djurliv, miljöeffekter rörande utsläpp till mark, luft och vatten Fornlämningar Friluftsliv och turism Människors hälsa och miljöaspekter såsom buller, skuggor och olycksrisker Energihushållning och resurshushållning i övrigt Verksamheter som utgör en direkt följd av planens genomförande, såsom nya vägar och kraftledningar med bedömd miljöpåverkan. MKB:n innehåller även en beskrivning av ett nollalternativ samt en avvägning mot miljökvalitetsmålen. Nollalternativet ska redovisa den troliga utveckling med avseende på miljöpåverkan som kan förväntas om planen inte genomförs. Miljömål Riksdagen har antagit mål för miljökvalitet inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Utbyggnad av vindkraft berör ett flertal av de nationella, regionala och lokala miljömålen. Bedömning av hur vindbruksplanen påverkar de nationella miljömålen görs i miljökonsekvensbeskrivningen, se rubrik Avvägning mot nationella miljömål. Nollalternativ Nollalternativet innebär i detta sammanhang att ingen kommunal planering för en samlad utbyggnad görs och att varje förslag om etablering av vindkraft prövas individuellt utan hänsyn till helheten. Vid ett sådant förfaringssätt riskeras att de mest lämpade områdena inte väljs och att negativa konsekvenser uppstår både för människors hälsa och för miljön. På sikt kan nollalternativet innebära att utbyggnadstakten för vindkraft inom kommunen minskar. I ett nationellt perspektiv kan det leda till att riksdagens planeringsmål för vindkraft tar längre tid att nå och i ett globalt perspektiv bidrar det till fortsatt miljöpåverkan från icke förnyelsebara energikällor. Nollalternativet innebär även att det blir svårare att förutse var elnätet bör förstärkas. Alternativavgränsning Metoden för utpekande av områden som är lämpliga respektive ej lämpliga för vindkraftetablering har redovisats under rubrik Analys av förutsättningarna. Metoden har efter omfattande samråd med kommunerna resulterat i de områden som redovisas i dokumentet Planförslag. Detta innebär att flera möjliga områden valts bort, flertalet med hänsyn till natur och miljö. Ett alternativ till det föreslagna anses inte vara motiverat att studera, då omfattande åtgärder har vidtagits i planarbetet för att undvika intrång i områden med höga värden och flertalet motstående intressen. Planförslag Planförslaget föreslår ett antal områden som lämpliga för större vindkraftsetableringar. Planförslaget redovisar även vilka områden som bedöms vara olämpliga för vindkraftexploatering med hänsyn till områdenas natur-, kultur-, rekreations- och turismintressen. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Miljökonsekvensbeskrivning 6 (17)

51 Vindkraftens omgivningspåverkan Vindkraften innebär både positiv och negativ påverkan på omgivningen. De positiva överväger när betoningen läggs på vindkraftverkens produktion av miljövänligt framställd el. Vindkraft räknas som en förnyelsebar energikälla som inte bidrar till utsläpp av miljöfarliga ämnen. Med goda vindförhållanden har ett vindkraftverk inom 3-6 månader producerat den energi som åtgår till dess tillverkning, service, underhåll och demontering (länsstyrelsen i Halland 2006). Mer komplex blir bilden när vindkraftverkens visuella omgivningspåverkan och bullereffekter beskrivs. De negativa reaktionerna på grund av vindkraftsetableringar beskrivs ofta i termer av främmande, störande (vanligast) och förändrar ett landskaps karaktär. Härutöver tillkommer också frågor kring ljud- och ljuseffekter. Vindkraft innebär påverkan inom i huvudsak tre områden: Fysisk påverkan avseende markingrepp samt etablering av vägar, ledningar och fundament Visuell påverkan som innebär påverkan på ett större geografiskt område, då. vindkraftverk i flera studier har uppfattats som dominerande på upp till 2,5-4 km avstånd från anläggningen. Audiell påverkan av de mekaniska och aerodynamiska ljud som verken avger. Vindkraftsetablering innebär inte permanent påverkan i ett område. Om vindkraftverket i en framtid inte ger tillräcklig lönsamhet eller av andra skäl monteras ned, kan markområdet återställas. Etablering av vindkraftverk har också lokalpolitiska fördelar. Etablering av vindkraftverk kan för fastighetsägaren innebära sådana arrendeintäkter att förutsättningar för boende och verksamhet i glesbygd upprätthålls och förstärks. Förutsättningar för upprätthållande av öppna odlingslandskap kan förbättras samt lokala arbetstillfällen skapas vid etablering av framför allt större vindkraftparker. Miljökonsekvenser av föreslagen vindkraftsutbyggnad Nedan följer en övergripande bedömning av påverkan som föreslagen vindkraftsutbyggnad kan ha för olika värden och intressen. I sammanställningen jämförs förslaget med nollalternativet och valt alternativ. Konsekvenser för landskapsbild, natur- och kulturmiljövärden Landskapsbild Landskapets förutsättningar och vindkraftens påverkan på landskapet i allmänhet, beskrivs under rubrik Landskapets villkor, bilaga 1 Planeringsförutsättningar. Landskapsanalysen visar att Dalsland utgör ett komplext landskap med flera olika landskapstyper, vilka tål vindkraftsetableringar olika väl. Konsekvenserna av vindkraftsetableringar varierar därför med vilken landskapstyp som verken placeras i samt hur de placeras. I de utvalda områdena bedöms vindkraftverk inte medföra någon större påverkan på landskapsbilden. De gjorda landskapsanalyserna är mycket övergripande, vilket innebär att det kan finnas känsliga landskapsbilder även inom utpekade områden. Innan exploatering av utpekade områden sker bör det utredas om det finns utblickar Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Miljökonsekvensbeskrivning 7 (17)

52 eller vyer som är viktiga att ta extra hänsyn till vid placering av verken. Det kan vara vyer från en höjd som bör lämnas fria från verk eller en kulturmiljö som inte bör läsas samman med vindkraftverken. I samband med myndigheters prövning av etablering bör det krävas fotomontage från kritiska punkter för att avgöra påverkan. Vid fortsatta utredningar bör det även tas hänsyn till den sammanlagda effekt, som utbyggnaden av flera utpekade områden får. Områden som bl.a. anses ha en känslig landskapsbild har bedömts som olämpliga områden i planen. Natur Inom Dalsland finns ett stort antal känsliga naturområden. Vid val av de föreslagna utbyggnadsområdena för vindkraft har hänsyn tagits till de naturvärden som finns inom Dalsland. Samtliga naturreservat eller andra känsliga områden har i möjligaste mån undantagits från etablering. Vissa intresseområden blir dock direkt påverkade av en etablering. Vissa av de utpekade områdena ligger i anslutning till områden med höga naturvärden. Det kan finnas lokalt värdefulla biotoper inom utpekade områden. För dessa områden är det viktigt att utreda påverkan på naturmiljövärdena ytterligare. Vindkraftverket som sådant påverkar inte flora eller vattenförhållandena inom ett område och endast i begränsad omfattning markförhållanden. Inte heller sker utsläpp som skulle kunna påverka själva naturmiljön negativt. Däremot kan följdverksamheter såsom etablering av vägar, ledningar och fundament medföra påverkan på bland annat hydrologiska förhållanden som bör utredas i det enskilda fallet. Etablering inom utpekade områden för vindkraft inom Dalsland bedöms generellt innebära endast mindre påverkan på naturmiljön. Den slutliga lokaliseringen av såväl vindkraftverk som transportvägar är dock av stor betydelse för hur stor eller liten påverkan blir. Våtmarker Inom flertalet av de utpekade områdena finns våtmarker med olika bevarandevärden. Generellt är etablering av vindkraftverk i våtmarksområden mindre lämplig och dess konsekvenser bör i förekommande fall utredas mer ingående i samband med prövning enligt PBL eller MB. I de fall det krävs omfattande dräneringar av myr- och mosskomplex för att åtkomst till området ska vara möjlig, måste åtgärderna prövas enligt markavvattningsbestämmelserna i miljöbalken. Kulturmiljö och forn- och kulturlämningar Påverkan på kulturmiljöer generellt sett beskrivs under rubrik Landskapets villkor i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. Nedan följer påverkan av utpekade områden. Generellt gäller att vid all exploatering som berör fornlämningar krävs tillstånd från länsstyrelsen i enlighet med kulturminneslagen. Tillståndsplikt kan även fordras vid annan kulturmiljö, varför samråd med länsstyrelsen alltid ska utföras. Vid val av lämpliga områden i Dalsland har hänsyn tagits till utpekade kulturmiljöer. Kyrkomiljöer utgör kulturmiljöer som är känsliga för en vindkraftsetablering och det bör hållas ett respektavstånd runt kyrkomiljöer. I de fall där det bedöms finnas en osäkerhet om påverkan på kulturmiljön krävs djupare studier i samband med prövning enligt PBL och MB. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Miljökonsekvensbeskrivning 8 (17)

53 Ett antal utpekade områden ligger i närhet av riksintressen för kulturmiljövård. I dessa riksintresseområden värnas ofta den visuella upplevelsen och det pedagogiska värdet, vilket även i hög grad inkluderar hur området upplevs på avstånd. Även den audiella upplevelsen hörseln kan ha stor betydelse för förståelse av områdets kulturmiljöhistoriska värde. Särskild hänsyn krävs därför i anslutning till riksintresseområdena. Inom utpekade områden kan det förekomma fornminnen och kulturmiljölämningar. Det är framförallt markarbeten, såsom väg- och ledningsetablering, som kan påverka lämningarna. Eventuell påverkan och konsekvensbedömning för förekommande fornlämningar och kulturminnen måste utredas i samband med prövning enligt PBL eller MB. Den generella bedömningen är dock att det ofta går att undvika påverkan på lämningarna och kulturmiljöer. Konsekvenser för djurliv Påverkan på djurlivet generellt sett beskrivs under rubriken Omgivningspåverkan i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. Nedan följer påverkan av utpekade områden. Fåglar Det går sällan i förväg att fullt ut bedöma eventuell påverkan på fågellivet av vindkraftverk då det inte finns detaljerade uppgifter för varje enskilt område i Dalsland. Dock har områden med kända ornitologiska värden, så som vissa Natura 2000-områden, undvikits i samband med utpekandet av lämpliga områden. Vindkraftetablering inom föreslagna områden bedöms, utifrån idag kända fakta om fågellivet, som helhet inte medföra någon stor påverkan för fågellivet. I samband med prövning enligt PBL eller MB bör en mer detaljerad redovisning av fågellivet utföras. Fladdermöss Inga områden kan helt friskrivas från risk för kollisioner med fladdermöss inom Dalsland. I samband med naturvärdesbedömningar/naturinventeringar bör biotopens värde för fladdermöss bedömas. I vissa fall, där det finns misstanke om att fladdermöss kan förekomma, är det lämpligt att inventera förekomst av fladdermöss, flygstråk mm inför prövning enligt MB och PBL. Det är viktigt att undvika att placera verken i fladdermössens flyttstråk. Konsekvenser för det rörliga friluftslivet, rekreation samt turismen Dalsland är relativt glesbefolkat och det finns goda möjligheter att röra sig fritt i naturen och uppleva bl.a. tystnaden och orördheten. Områdena Tresticklan och Kroppefjäll utgör områden där orördheten är påtaglig. Närheten till Vänern samt de många sjöarna och Dalslands kanal erbjuder goda möjligheter till fiske, bad och båtliv. Friluftslivet utgör även en viktig del i Dalslands turismnäring. Vindkraftens påverkan på friluftslivet beror på vilken typ av friluftsliv som bedrivs och påverkar framför allt möjligheten att utöva ostört friluftsliv. Områden som anses särskilt känsliga i Dalsland är Vänern samt dess strandområden och skärgård, Dalslands sjö- och kanalsystem, Tresticklan och Kroppefjäll. Sådana känsliga områden har huvudsakligen undantagits i planen och flera har även utpekats som olämpliga områden. Undantag har dock gjorts för delar av Kroppefjäll och Vänerkusten där vindkraftsintresset har prioriterats framför områdets känslighet. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Miljökonsekvensbeskrivning 9 (17)

54 Inga områden har pekats ut inom vattenområdet Vänern. Åmåls och Melleruds kommuner är tveksamma till etablering av vindkraft i Vänern. Planens totala påverkan på friluftslivet och turismen bedöms som liten då de känsligaste områdena är undantagna. Konsekvenser för människors hälsa De störningar och risker som vindkraftverk medför beskrivs under rubrik Omgivningspåverkan i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. En av förutsättningarna för utpekande av områden som lämpliga för vindkraftverk, är att avstånd till bostadshus är mer än 750 m; främst med hänsyn till risk för bullerstörning. I det enskilda fallet kan kortare avstånd sannolikt tolereras under förutsättning att riktvärdet på 40 dba inte överstigs vid fasad. Vindkraften orsakar även andra störningar såsom reflexer och skuggor. Det finns idag metoder för att undvika att dessa störningar uppkommer. I samband med prövning enligt PBL och MB bör skuggtider och störningar från skuggor redovisas. Hindermarkering med toppbelysning i enlighet med Transportstyrelsens nuvarande föreskrifter (LFS 2008:47) kan orsaka störningar för närboende och bör således beaktas vid prövningen av vindkraftverk. Möjligheter till avskärmning av hinderbelysning eller utnyttjande av eventuell annan teknik för minskad ljusstörning är under utveckling och bör studeras i det enskilda fallet. Ett vindkraftverk kan även medföra risker för omgivningen, om än lokala inom en begränsad radie. De risker som föreligger är islossning och mekaniska funktionsbrister och omfattar de som vistas i närhet av vindkraftverket. Information om förekommande risker bör finnas tillgängligt i anslutning till verket. Konsekvenser för energihushållningen i Dalsland Total yta på de områden som pekas ut i planen är 220 km 2 exklusive Dalboslätten, vilket innebär goda teoretiska möjligheter att klara av Dalslands elförbrukning med enbart vindkraft. Påpekas bör att vindkraft inte kan utgöra den enda källan för elproduktion, utan förutsätter att det finns en stabil basproduktion av el från exempelvis vattenkraft, kärnkraft eller värmekraft. Nya vägar och kraftledningar Påverkan av nya vägar Utbyggt vägnät finns i flera områden, om än av varierande kvalitet. Etablering av flera verk i grupp är med hänsyn till påverkan på skogliga värden att föredra framför mindre etableringar, då tillfartsvägar till de enstaka lokaliseringarna kan påverka de skogliga värdena mer än själva verken. Särskild hänsyn bör tas till närliggande vattendrag för att minimera skada. I två områden finns särskilt stora naturvärden om vilka Skogsstyrelsen har detaljkunskaper. Dessa är Töftedal och Tingvalla. Påverkan på kraftnätet i Dalsland Enskilda verk kan anslutas till lokalnätet. Stora parker med en effekt på flera hundra MW bör anslutas till stamnätet. Den vanligaste lösningen för parker på ca 10 till några hundra MW är anslutning till regionnätet. Då utpekade områden är tänkta att innehålla vindkraftsparker kommer de flesta områden att kräva anslutningsmöjligheter till regionnätet. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Miljökonsekvensbeskrivning 10 (17)

55 I Dalslands regionnät finns idag kapacitetsbrist. Detta innebär att vid i princip all vindkraftsetablering fordras förstärkning av befintligt elnät alternativt nybyggnation beroende på närhet till befintliga kraftledningar. Markförläggning av ledning är att föredra framför luftledning men innebär ofta en större ekonomisk kostnad. Fördelar med markförläggning är att intrång och störning sker enbart i samband med nedläggning eller vid åtgärder på ledning och omfattar ett begränsat geografiskt område i direkt anslutning till ledningsgatan. Luftledningar fordrar att ledningsgator röjs och efterhålls, medför ökad störning och risk för jord- och skogsbruk samt ger visuell påverkan. Att bygga nya ledningar kostar även mer än att göra förstärkningar, vilket påverkar anslutningskostnaderna och i slutändan vindkraftsparkens lönsamhet. Planen förespråkar grupper med verk för att dels hushålla med marken men även för att effektivisera kostnaderna för varje verk. För nätägaren ger planen en fingervisning om i vilka områden som vindkraften i huvudsak kommer att placeras, vilket kan användas vid planering för framtida nätutbyggnad. En nätutbyggnad i Dalsland kan ge en positiv effekt då det ger möjlighet till utbyggnad av vindkraft även i Bohuslän och Värmland. Sociala och ekonomiska konsekvenser Utbyggnad enligt planförslaget leder till vissa sociala konsekvenser som är upplevelserelaterade, se under rubrik Omgivningspåverkan i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. För markägare och ofta för berörda grannar till markägare innebär etablering viss ekonomisk ersättning för upplåtande av mark eller närmiljö. Ibland erbjuds lokalbefolkningen möjlighet att delta ekonomiskt i ett vindkraftsprojekt, vilket kan vara en god investering. Etablering av vindkraftverk kan lokalt innebära en social konflikt, då fastighetsägaren erhåller ekonomisk intäkt medan närboende enbart utsätts för störningen. I det enskilda fallet kan även önskad etablering av vindkraftverk på närliggande fastigheter påverkas negativt, om avstånden befinns vara för små. En lösning, som vissa vindkraftsexploatörer använder sig av, är att betala ut kompensation till de grannfastigheter som drabbas. Genom planering för vindkraft undviks fellokaliseringar som skulle kunna ge negativa effekter på turismnäringen. Mellankommunala frågor Områden som ligger i nära anslutning till eller delas med intilliggande kommuner utgör ett mellankommunalt intresse. Etablering i dessa områden kan få konsekvenser för fler än en kommun och samråd skall därför ske mellan kommunerna. Även kapaciteten och utbyggnad av elnätet kan komma att utgöra mellankommunala frågor. Sammanvägda konsekvenser av planförslaget I planförslaget har hänsyn tagits till både människors hälsa och säkerhet. I de flesta fall har hänsyn tagits till bevarandeintressen och andra värden i landskapet. Att helt undvika konflikter är en omöjlighet och ibland kan de också vara svåra att förutse. Planen belyser dock de tänkbara konflikter och problemställningar som finns och behöver lösas i samband med prövningen Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Miljökonsekvensbeskrivning 11 (17)

56 enligt PBL och MB. Följande två kartor redovisar hur områdena sammanfaller med kända bevarandeintressen i Dalsland. En utbyggnad av vindkraften i Dalsland kommer att medföra många positiva konsekvenser såsom sänkta koldioxidutsläpp och ekonomiska fördelar för de markägare som äger verk eller får arrenden. De negativa konsekvenserna visar sig oftast på lokal nivå medan de miljömässiga vinsterna kan relateras till global nivå. Det är viktigt att vid val av plats och utformning av vindkraftverken med följdföretag ta hänsyn till och göra avvägningar mot alla de intressen och skyddskrav som redovisats. En utbyggnad av vindkraft, inom de flesta utpekade områden, bedöms kunna ske utan att betydande konsekvenser för hälsa och miljö uppkommer. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Miljökonsekvensbeskrivning 12 (17)

57 Figur 3. Kartan redovisar hur områdena utpekade som lämpliga för vindkraft sammanfaller med bevarandeintressena i Dalsland. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Miljökonsekvensbeskrivning 13 (17)

58 Jämförelse med nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen planmässig utbyggnad sker och att varje kommun hanterar ansökningarna som enskilda ärenden. Möjligheten att nå en i Dalsland kommungemensam syn på etablering och lokalisering av vindkraft samt hur ansökningar skall hanteras utgår. Nätägare har inga kommunala inriktningar som stöd vid planering av framtida utbyggnad av kraftnätet. Utbyggnad enligt i nollalternativet innebär att enskilda exploatörer kan styra utbyggnaden mer och att den blir svårare att förutse. Nollalternativet kan innebära en något splittrad utbyggnadsstruktur av vindkraftetablering, vilket kan upplevas som rörigt i landskapet. Nollalternativet redovisar inte kommunernas utpekade restriktionsområden. Vid nollalternativet förlorar kommunerna sin möjlighet att genom en övergripande plan tidigt informera medborgare, myndigheter och intressenter om var vindkraftsetablering bedöms vara lämpliga, så att allmänhet och berörda parter ges möjlighet att tidigt lämna synpunkter. Avvägning mot nationella miljömål Bedömningen av hur de nationella miljömålen påverkas av vindkraftsplanens genomförande framgår av tabellen nedan: Miljömål Positiva måleffekter Negativa måleffekter Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Minskat utsläpp av växthusgaser och koldioxid tack vare minskat behov av fossila bränslen för energiproduktion. Minskat utsläpp av luftburna partiklar och kväveoxider tack vare minskat behov av fossila bränslen för energiproduktion. Minskat utsläpp av svaveloxider och kväveoxider som är försurande tack vare minskat behov av fossila bränslen för energiproduktion. Vindkraft släpper inte ut några farliga ämnen och bidrar till minskat utsläpp från energiproduktion med fossila bränslen. Minskat utsläpp av växthusgaser som påverkar ozonskiktets tjocklek Minskade utsläpp av växthusgaser som bidrar till mindre förtunning av ozonskiktet ger färre hudcancerfall. Minskat utsläpp av kväveoxider som har en övergödande effekt tack vare minskat behov av fossila bränslen för energiproduktion. Utbyggnad av vindkraften kan göra det möjligt att klara ett ökat energibehov utan ytterligare utbyggnad av vattenkraft. Vindkraft minskar övergödningen vilket bidrar till att minska risken för kväveföroreningar i grundvatten vilket i sin tur är en allvarlig hälsorisk. Vindkraft minskar utsläppen av övergödande ämnen vilket totalt sett minskar klimatpåverkan. Vindkraftverken, men även byggnation av vägar och ledningsdragningar kan motverka miljömålet om inte tillräcklig hänsyn tas. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Miljökonsekvensbeskrivning 14 (17)

59 Miljömål Positiva måleffekter Negativa måleffekter Myllrande våtmarker Vindkraften minskar försurningen. Inom fler av utpekade områden finns det våtmarker av olika värden. Vindkraftsetableringarnas följdföretag kan medföra att våtmarkerna påverkas. Det är viktigt att undvika intrång i våtmarkerna så långt som det är möjligt. Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö Ej relevant Ej relevant God bebyggd miljö Antagande av planförslaget främjar kommunernas möjligheter att uppfylla delmålet och att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Värdefulla friluftsområden kan påverkas negativt om inte tillräcklig hänsyn tas under exploateringsskedet. Vindkraftverken, men även byggnation av vägar och ledningsdragningar kan motverka miljömålet om inte tillräcklig hänsyn tas. Störningar från buller och skuggor. Förändrad upplevelse av landskapsbilden. Ett rikt växt- och djurliv Vindkraftverken, men även byggnation av vägar och ledningsdragningar kan motverka miljömålet om inte tillräcklig hänsyn tas. Påverkan på miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken Miljökvalitetsnormerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten. Etablering av vindkraftverk bedöms inte innebära sådan utsläppsmängd från transportfordon, eller på annat sätt orsaka utsläpp till luft, mark eller vatten, att miljökvalitetsnormer riskerar att överträdas. Planens förenlighet med andra program och bestämmelser De områden som pekats ut som områden för vindkraft i Dalsland har stämts av mot övriga planer och bestämmelser i varje kommun. Föreslagna områden bedöms inte komma i konflikt med övriga planer, program eller områdesbestämmelser. Uppföljning Enligt miljöbalkens regler skall den betydande miljöpåverkan som planens genomförande medför följas upp och redovisas. Aktuell miljöpåverkan kommer att variera i de enskilda fallen och redovisas nedan genom de generella aspekter som bör ingå. Uppföljningen av planens påverkan föreslås ske i samband med att kommunerna aktualiserar planen. Förslagsvis redovisas då följande: Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Miljökonsekvensbeskrivning 15 (17)

60 Antalet ansökningar som har inkommit Hur dessa har hanteras, med bygglov eller detaljplan Antalet anmälningar/tillstånd för vindkraft som beviljats Antalet uppförda verk och den samlade energiproduktionen från verken inom kommunen Klagomål och olägenheter pga. av vindkraften som har inkommit/konstaterats under året. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Miljökonsekvensbeskrivning 16 (17)

61 Referenslista Dalslands vägmiljöer, gestaltningsprogram Vägverket, publikation 2005 Miljöbalken, Förordning 1998:889 om miljöfarlig verksamhet, 25a Kulturmiljö och vindkraft Riksantikvarieämbetet, fallstudie 2000 RUM-material Länsstyrelsen Västra Götaland Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under våroch höstflyttningen Jan Petterson Vindkraft, bygga och ansluta mindre vindkraftverk för eget bruk. Energimyndigheten (Populärrapport) 2008 Vindkraft, bygga och ansluta större vindkraftverk Energimyndigheten (Populärrapport) 2007 Vindkraftprojektet (Försvaret och vindkraften): En allmän beskrivning Version 2 (Populärrapport) Hans-Björn Fischhaber och Kjell-Åke Eriksson Vindkraftshandboken Boverket Handbok 2008 Vindpotentialen i Sverige på 1-km-skala Beräkningar med MIUU-modellen Version 2006:1: Hans Bergström, Institutionen för geovetenskaper, luft och vattenlära Uppsala universitet Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Miljökonsekvensbeskrivning 17 (17)

62 Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland 1(12) Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Arbetsgruppen för Vindbruk Dalsland

63 Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland 2(12) UTSTÄLLNING Utställning om Vindbruk Dalsland, daterad , har skett under tiden Under utställningstiden har handlingarna varit tillgängliga på Dalslands center i Håverud, Kommunhuset och Biblioteket i Bengtsfors och Bäckefors, Kommunhuset och Folkbiblioteket i Dals-Ed, Kommunhuset och Medborgarkontoret i Färgelanda, Medborgarkontoret och Biblioteket i Mellerud och på Stadshuset, Norrtull och Biblioteket i Åmål. Kungörelse om utställningen har även delgivits i lokaltidningarna Dalslänningen, Melleruds Nyheter och Provinstidningen Dalsland. Samtliga handlingar har varit tillgängliga på respektive kommuns hemsida och på Dalslandskommunernas kommunalförbunds hemsida. Påminnelse om pågående samråd var införd i lokaltidningarna under juni månad. Utställningshandlingarna har sänts till myndigheter, grannkommuner, företag, regionala föreningar, referensgrupp, Dalslands gemensamma nämnder och bolag, Bengtsfors kommun, Dals-Eds kommun, Färgelanda kommun, Melleruds kommun och Åmåls kommun. Under utställningen har ca 240 yttranden inkommit. Arbetsgruppen som sammanställt utställningsutlåtandet består av Anette Klang, Bengtsfors kommun, Annika Karlsson, Bengtsfors kommun, Barbro Berggren, Dals-Eds kommun, Jan Myrén, Färgelanda kommun, Laila Nilsson, Åmåls kommun och Björn Hermansson, Dalslands miljökontor.

64 Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland 3(12) Innehåll GENERELLA SYNPUNKTER PÅ PLANFÖRSLAGET... 4 Planens syfte... 4 Mål för vindkraftutbyggnad... 4 Riktlinjer... 5 SYNPUNKTER PÅ PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 6 Vindförhållanden... 6 Elnätet... 6 Flygtrafik... 7 Försvarets intressen... 7 Geoteknik... 8 Riksintressen... 9 Artskydd... 9 Strandskydd... 9 Turism Kalkning av våtmarker och sjöar Synpunkter på analys och miljökonsekvensbeskrivning Redaktionella ändringar... 12

65 Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland 4(12) GENERELLA SYNPUNKTER PÅ PLANFÖRSLAGET Planens syfte Sammanfattning av inkomna synpunkter: I många yttranden påpekas att utställningsförslaget innehåller allt för många lämpliga områden och att Dalsland inte bör ta ett så stort ansvar för Sveriges totala utbyggnad av vindkraft då man anser att dagens höga vindkraftverk har en allt för stor negativ påverkan på landskapsbilden vilket kommer att inverka menligt på landskapets attraktionskraft både gentemot boende och besökare. Yttranden har inkommit med synpunkter på att planen enbart har med parker då även mindre etableringar kommer att påverka landskapsbilden. Det efterfrågas en definition av när förtätning av enstaka verk eller mindre etableringar kan anses vara en park. Framförallt är detta ett problem på Dalboslätten, men kan även komma att uppstå inom andra lämpliga områden. Kommentar: Den politiska viljan är att utbyggnaden ska ske i form av parker och inte genom spridda mindre etableringar varför uppdragsbeskrivningen som föregick planeringsinsatsen bland annat angav att planen ska visa på områden som är lämpliga för parker. I vindbruksplanen görs en avvägning mellan vindbruksintresset och andra allmänna intressen, med syfte att styra mot en hållbar utveckling av Dalsland. Därför ändras planen till vissa delar där det visat sig att andra viktiga intressen har fått stå tillbaka mer än vad som är rimligt. Under rubriken Planens syfte föreslås formuleringen kraftfull utbyggnad bytas mot hållbar utbyggnad. Lagens definition av en park är ofullständig, och i dagsläget blir det således en bedömningsfråga. Planen bör innehålla riktlinjer som stöd för bedömningen. Ett avstånd mellan verk på 3-5 rotordiametrar ger en bra sammanhållen park och upp till 7 rotordiametrars avstånd kan ge ett sammanhängande intryck. De verk som byggs idag har rotordiametrar kring 100 meter vilket ger att verk inom ca 700 meter från varandra bör kunna betraktas som en enhet. Om verk med större rotordiameter planeras bör bedömningen anpassas till detta. Inför antagande revideras planen enligt följande: Formuleringen Kraftfull utbyggnad byts mot Hållbar utbyggnad. Riktlinjerna kompletteras med en vägledning för bedömningen av vad som kan betraktas som en vindbrukspark. Mål för vindkraftutbyggnad Sammanfattning av inkomna synpunkter: Länsstyrelsen anser att ambitionsnivån har gått ut över andra intressen. Dalslands miljönämnd, Bygg- och miljönämnden i Åmål, turismnäringen och naturskyddsföreningarna anser att det är orimligt att Dalsland ska ta ett mycket större ansvar än sin proportionella del av rikets mål. Detsamma tycker väldigt

66 Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland 5(12) många privatpersoner. Motsatt uppfattning finns hos exploatörer och en del privatpersoner. Dalsland motsvarar knappt en procent av Sveriges yta. Av dem som anser att målet bör vara lägre än i utställningsförslaget, är det 1-2 % som man anser vara lagom. Moderaterna i Bengtsfors anser att Dalslands andel redan är utbyggd med befintliga och redan beviljade vindkraftverk. Socialdemokraterna i Mellerud anser att det är oproportionerligt många verk i förhållande till Dalslands yta. Centerpartiet i Färgelanda anser att man ska utnyttja de goda förutsättningar för vindkraft som finns i Dalsland. Flera framför i sina yttranden att el-certifikatsystemet innebär en statlig subventionering och att vindkraft i sig inte är lönsam, och därför inte bör byggas ut. Kommentar: I utställningsförslaget sägs att Dalslandskommunernas mål är att det ska finnas planmässiga förutsättningar att bygga 1,7 TWh vindkraft i Dalsland fram till Det går inte att sätta likhetstecken mellan storleken på lämpliga områden som pekas ut i vindbruksplanen och ett mål för vindkraftutbyggnaden. En del av de lämpliga områdena kommer aldrig att exploateras pga orsaker som inte kan vägas in i en översiktsplan, såsom markägarens vilja. Under utställningen har det inom delar av Dalsland framkommit starka synpunkter på att den avvägning som gjorts mellan vindbruksintresset och andra allmänna intressen är felaktig. En del områden föreslås därför tas bort som lämpliga. Men även om områden tas bort ur planen kommer Dalsland att kunna uppfylla en rimlig del av det nationella målet. Något exakt mål för den totala vindkraftutbyggnaden i Dalsland väljer Dalslandskommunerna att inte formulera. I och med att förutsättningarna för en vindkraftutbyggnad ser så olika ut för olika delar av Dalsland blir det också stora skillnader i hur många områden som pekas ut som lämpliga i de olika kommunerna. El-certifikatssystemet ligger utanför översiktsplaneprocessen. Inför antagande revideras planen enligt följande: Målet om att i det i Dalsland ska finnas planmässiga förutsättningar att bygga 1,7 TWh vindkraft fram till 2020 tas bort och ändras till att Dalsland ska bidra till att det nationella målet uppfylls genom en hållbar utbyggnad av vindkraften. Riktlinjer Sammanfattning av inkomna synpunkter: Dalslands miljönämnd anser att riktlinjerna för övriga områden bör ändras till Det råder en mycket återhållsam inställning till mindre grupper (3-6 verk) och en återhållsam inställning till enstaka verk (1-2 verk), men de kan prövas i varje enskilt fall.

67 Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland 6(12) Länsstyrelsen avråder från krav på att verken ska placeras enligt enkelt uppfattad geometri, att riktlinjen om att bullermätningar ska göras på verkets maxeffekt tas bort, och att texten om teoretisk skuggtid bör tas bort då det är hårdare än gällande rättspraxis. Länsstyrelsen framför vidare att strandskyddsområden är olämpliga för vindkraftverk, och att det inte finns särskilda skäl för dispens. Kommentar: En ändring av riktlinjerna för övriga områden enligt miljönämndens förslag innebär ett förtydligande, som står i överensstämmelse men planens intention att utbyggnaden ska ske i form av parker och inte genom spridda mindre etableringar. Riktlinjerna om geometri, buller och skuggtid ändras i enlighet med länsstyrelsen yttrande. Inför antagande revideras planen enligt följande: Enligt ovanstående kommentar. SYNPUNKTER PÅ PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Vindförhållanden Sammanfattning av inkomna synpunkter: Synpunkter framförs om att den vindkartering som ligger till grund för vindbruksplanen är väldigt grov och att större vikt bör läggas vid vindförhållandena, då en liten skillnad i vind har stor betydelse för om en etablering är kommersiellt gångbar eller inte. Kommentar: I analysen görs ingen skillnad på om det blåser tillräckligt bra eller mycket bra, eftersom det även är många andra faktorer som påverkar ett områdes lämplighet såsom möjligheten till inkoppling på elnätet, storlek, konkurrerande allmänna intressen etc. För detta är vindkarteringen tillräckligt bra. Inför antagande revideras planen enligt följande: Ingen ändring Elnätet Sammanfattning av inkomna synpunkter: Vattenfall föreslår i sitt yttrande att texten under rubriken Infrastruktur i bilaga 1, Planeringsförutsättningar ändras till Det är tekniskt orimligt att få in omfattande vindkraft genom förstärkning av befintligt nät. Det innebär att den mest ekonomiska lösningen är att en del av vindkraften samlas upp i separata vindkraftsradialer till en ny stamnätsstation. Dessutom behövs en grundförstärkning av befintligt nät mellan Munkedal och nya stamnätsstationen. Kommentar: -

68 Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland 7(12) Inför antagande revideras planen enligt följande: Ändras i enlighet med yttrandet. Flygtrafik Sammanfattning av inkomna synpunkter: Fyrstads Flygplats AB påpekar att det finns fler hinderytor att ta hänsyn till förutom MSA-ytor. Det bör tydligare framgå av texten att flygplatser bör kontaktas tidigt i etableringsfasen för varje enskild etablering. För områdena F5, F6, F7 och M3 är etablering av vindkraftverk möjlig upp till 300 m ö h. Dessa höjdbegränsningar bör infogas i områdesbeskrivningarna. Trafikverket framför att vindbruksplanen skulle kunna kompletteras med uppgift om att Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47) skall tillämpas. Samt att det är Transportstyrelsens luftfartsavdelning som beslutar hur höga föremål eventuellt ska markeras. Kommentar: Se under respektive område. Inför antagande revideras planen enligt följande: Ändras i enlighet med yttrandet. Försvarets intressen Sammanfattning av inkomna synpunkter: Länsstyrelsen uppger att Försvarsmakten kommer att ta ett nytt ställningstagande om riksintresset för totalförsvaret och de militära flygplatserna, vilket bör inarbetas i planen. Försvarsmakten Högkvarteret har beslutat om riktlinjer för sin remissprövning med stoppområden för vindkraft. Orsaken till stoppområdena är att vindkraftverk kan äventyra flygsäkerhet/flygverksamheten eller påverka övningsoch skjutverksamheten negativt. Försvarsmakten önskar dock pröva varje enskilt projekt även om de ligger inom de s.k. stoppområdena. För Dalsland gäller att försvarsmakten troligen kommer att motsätta sig utbyggnad av vindkraft inom den röda markeringen:

69 Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland 8(12) Kommentar: Enligt Miljöbalken får inte riksintresset för totalförsvaret påverkas negativt. Det kommer därför oftast inte vara möjligt att uppföra några nya vindkraftverk inom det utpekade stoppområdet. I vindbruksplanen berör detta i sin helhet områdena M2, Å7 och Å8. Utbyggnad av vindkraft i dessa områden kommer att försvåras avsevärt. Kommunerna kan dock fortfarande ange dem som lämpliga om de inte anses olämpliga av andra skäl. För Dalboslätten gäller inte bara att det oftast inte blir möjligt att uppföra nya verk utan även att Försvarsmakten önskar att en del befintliga verk monteras ner. Inför antagande revideras planen enligt följande: Områdena Å7 och Å8 utpekas inte längre som lämpliga. Område M2 utpekas, som tidigare, som lämpligt område. Geoteknik Sammanfattning av inkomna synpunkter: Länsstyrelsen och SGI anser att planen bör kompletteras med en bedömning av den geotekniska lämpligheten för anläggande av nya vägar fram till verken samt förutsättningarna för grundläggningsåtgärder för vindkraftverken. Vidare bör planen innehålla en strategi för hur geoteknisk lämplighet bör hanteras vid framtida lokaliseringsprövningar samt riktlinjerna för bygglov kompletteras. Kommentar: Att i en översiktsplan för Dalsland göra geotekniska bedömningar för varje område är orealistiskt, utan får genomföras i ett senare skede inom ramen för tillståndsprövningen.

70 Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland 9(12) Det är lämpligt att de geotekniska förutsättningarna redovisas i ansökan. Riktlinjerna för prövning bör justeras. Inför antagande revideras planen enligt följande: Riktlinjerna för prövning av mindre vindkraftetableringar kompletteras med krav på redovisning av de geotekniska förutsättningarna. Riksintressen Sammanfattning av inkomna synpunkter: Länsstyrelsen bedömer att berörda riksintressen, inom de områden som klassificerats som olämpliga områden och därmed innehåller särskilt stora sammantagna värden, inte har tillgodosetts. De utpekade områden som kommer i konflikt med riksintressen men även andra natur-, frilufts-, kultur-, landskapsbilds och turismvärden är M3, F8, F9, Å6, Å7 och Å8. Länsstyrelsen framför att område B3 och B4 ingår i områden av riksintresse för naturvård med avseende på geovetenskapliga värden. Dessa värden är känsliga för ingrepp av typen vägar och anläggningar. Inom dessa områden krävs särskilt stor hänsyn till geologin för att inte riskera att skada riksintresset påtagligt. Naturskyddsföreningen hävdar att obrutna naturområden och områden med höga naturvärden inte ska exploateras. Många privatpersoner framför liknande synpunkter. Kommentar: Se respektive områdesbeskrivning. Inför antagande revideras planen enligt följande: Se respektive områdesbeskrivning. Artskydd Sammanfattning av inkomna synpunkter: Länsstyrelsen påpekar att planeringsförutsättningarna bör kompletteras med ett avsnitt om att det kan vara aktuellt att pröva etableringar mot artskydd enligt MB och artskyddsförordningen. Kommentar: - Inför antagande revideras planen enligt följande: Planeringsförutsättningarna kompletteras i enlighet med länsstyrelsens yttrande. Strandskydd Sammanfattning av inkomna synpunkter: Länsstyrelsen anser att strandskyddade områden är olämpliga för vindkraftsutbyggnad och bör buffras bort i analysen. I det fall kommunerna ändå inte anser strandskyddsområden som generellt olämpliga vill Länsstyrelsen påpeka att det krävs särskilda skäl och att det inte strider mot strandskyddets syften för att en anläggning ska vara tillåtlig. Det är tveksamt om vindkraft kan anses dra fördel av ett strandnära läge inom ramen för landsbygdsutveckling.

71 Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland 10(12) Dalslands miljönämnd anser att det inte finns laglig grund för ett generellt skäl för strandskyddsdispens för vindkraft. Kommentar: De sjöar och tjärn inkl strandskydd, som finns inom lämpliga områden, kan utgöra mellanrum mellan vindkraftverk och bör därför inte buffras bort i analysen. I normalfallet bör vindkraftverk med tillhörande vägar inte placeras inom strandskyddat område. Dock kan det finnas situationer då dispens från strandskyddet bör kunna ges för t.ex. en väg, om de negativa konsekvenserna av etableringen sammantaget blir mindre. Skrivningen om dispensgrund föreslås tas bort ur riktlinjerna. Skrivningen om landsbygdsutveckling föreslås ta bort ur riktlinjerna. Inför antagande revideras planen enligt följande: Riktlinjerna för lämpliga områden justeras enligt ovan. Motsvarande justeringar görs i planeringsförutsättningarna. Turism Sammanfattning av inkomna synpunkter: Dalslands Turist AB hävdar att vindkraftsutbyggnad inte är förenligt med naturturism. En vindkraftpark tar bort hela kärnvärdet i den naturturistiska produkten på den platsen och väsentliga delar av anledningen till att turisterna besöker vårt landskap. Områdena B2, B3, B4, B6, Å2, Å3, Å6, Å7, Å8, M1, delar av M2, M3, F8 och F9 bör vara olämpliga områden för vindkraftutbyggnad sett ur ett besöksnäringsperspektiv. En utbyggnad av dess områden drabbar både befintliga entreprenörer och potentiell utveckling av besöksnäringen. Allvarligast slår en utbyggnad av områdena B2, B3, B4, B6, M1 där vi har en stor koncentration av befintliga turistströmmar och entreprenörer, samt områdena Å6, Å7 och Å8 där vi framförallt i Edsleskogsområdet har en pågående utveckling av vandringsturismen. Även utbyggnad av områdena Å2 och Å3 skulle komma att negativt påverka befintlig besöksnäring i delar av DANO-området. Flera turistföretag uttrycker en stor oro för hur en vindkraftsutbyggnad kan komma att påverka deras egna företag och utvecklingen av besöksnäringen i Dalsland negativt. Länsstyrelsen skriver i sitt yttrande att det ur en turistisk synvinkel är mycket angeläget att de turistiska attraktioner i Dalsland som bygger på vildmarkskaraktären förblir orörda och tysta. Annars riskerar man att förlora själva den turistiska produkten. Många privatpersoner framhäver också att turismen är viktig att utveckla och att en vindkraftutbyggnad inte är förenligt med detta. Kommentar: Så här långt in i planprocessen kan konstateras att tillräcklig hänsyn inte har tagits till turismnäringens intressen, vilka inte kan begränsas till specifika stråk och besöksmål utan landskapsbilden i sin helhet är av central betydelse. Detta medför att stora delar av Dalsland berörs av turismintresset.

72 Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland 11(12) En storskalig vindkraftutbyggnad i enlighet med utställningsförslaget är inte förenlig med en stark turismnäring. Även mindre vindkraftetableringar kan föranleda stor skada för turismnäringen, varför det är viktigt att tillstånd ges mycket restriktivt. Särskilt känsliga områden bör pekas ut som olämpliga för vindkraftutbyggnad. Se vidare under respektive område. Inför antagande revideras planen enligt följande: Antalet lämpliga områden minskas kraftigt. Se vidare under respektive område. Kalkning av våtmarker och sjöar Sammanfattning av inkomna synpunkter: Länsstyrelsen påpekar att miljökonsekvensbeskrivningen bör kompletteras med en analys av om vindkraftutbyggnaden påverkar pågående kalkning av våtmarker och sjöar. Kalkade våtmarker och sjöar bör redovisas på karta. Om kalkningsverksamheten påverkas negativt kan detta få stora konsekvenser för naturvärden i många vatten. Kommentar: Se under respektive område. Inför antagande revideras planen enligt följande: Planförslaget kompletteras i enlighet med yttrandet. Synpunkter på analysen och miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning av inkomna synpunkter: Länsstyrelsen anger att de anser att allmänna vindkraftsintressen har fått för stort utrymme i förhållande till andra motstående intressen och ytterligare avvägningar behöver göras mot höga naturvärden. Kritik anförs mot att ej större andel av värden analyserats och att analysen inskränkts till verk upp till 150 m, att även ledningsnät och vägar bör ingå i analysen samt att det saknas ordentlig landskapsanalys och miljöanalys. Exploatör önskar ändra landskapsanalysen för Norra Ånimskog. Siktanalysen är inte tillräcklig utan ett fotomontage behövs. Kommentar: En minskning kommer att ske av områden och i detta kommer andra motstående intressen att få väga tyngre. Anledningen till att olika värden har utelämnats i analysen är att de istället bör tas upp i den direkta projekteringen och vid anmälan/ansökan för konkreta projekt. Detaljeringsgraden måste begränsas vid översiktlig planering. Det är nödvändigt att välja en specifik höjd för att kunna genomföra exempelvis siktanalyser och redovisning av vindkarteringar. Det är underförstått att korrigeringar i analys och bedömningar behöver göras vid andra höjder än den valda. Ledningsnät och vägdragningar är en del av analysen. För Norra Ånimskog skulle troligen fotomontage kunna bidra till bättre underlag. Området kommer dock att tas bort som helhet.

73 Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland 12(12) Landskaps- och miljöanalyser kan alltid vidareutvecklas. Analyserna bedöms dock tillräckliga för översiktlig planering. Fördjupade analyser kan behövas för område Dalboslätten, men går utöver den nu gjorda översiktliga planen. Det är relativt få direkta synpunkter på analysen. Det framkommer däremot många sådana synpunkter under respektive område. Inför antagande revideras planen enligt följande: En minskning kommer att ske av områden och i detta kommer andra motstående intressen att få väga tyngre. I övrigt föranleder inkomna yttranden ingen ändring. Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen Markägare i Granan, Mellerud anger att konsekvenserna för M3 är felaktiga och bör istället vara att riksintressen och Natura 2000 inte påverkas, att den visuella påverkan är marginell och att turismen har liten potential i området. Privatpersoner kritiserar att områden Å6, Å7 och Å8 lagts till utan MKB. Exploatör menar att de kan ta fram åtgärder som kan minska den visuella påverkan av en park i Å7 och att konsekvensen därför inte skulle bli så stora som anges i planen. Dalslands Turist AB framhäver de samhällsekonomiska konsekvenserna då turismnäringen påverkas väsentligt. En markägare i Ånimskog, anför att en investering i vindkraft ska vägas mot en tänkt investering och satsning på turism som därmed inte blir möjlig att göra. Kommentar: Det finns MKB även för områdena Å6, Å7 och Å8 som anger de negativa konsekvenserna av en vindkraftsatsning i de områdena. Det är relativt få direkta synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Det framkommer däremot många sådana synpunkter under respektive område. Inför antagande revideras planen enligt följande: Områdena Å6, Å7 och Å8 utgår som lämpliga områden varför frågan blir inaktuell. I revideringen av utställningsförslaget kommer större hänsyn att tas till samhällsekonomiska intressen som turismen. Ytterligare ekonomiska konsekvenskalkyler kommer inte att göras. Redaktionella ändringar Utöver ovanstående ändringar kommer redaktionella ändringar av ett antal mindre sakfel att göras

74 Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, , områdesvis Melleruds kommun 1 Områdesvisa yttranden Mellerud M1, Ränsliden Länsstyrelsen anser att bevarandeintressena kanske bör överväga i de östra delarna av området. Information om höga naturvärden finns som inte är med i områdesbeskrivningen. Dalslands Turist AB menar att det är viktigt att området ändras till restriktionsområde p.g.a. närhet till stort opåverkat område samt närhet till Dalslands kanal. Fem markägare och boende i Ränsliden efterlyser en konsekvensanalys då ändringarna av väg 2218 kan bli betydande för transporter av vindkraftverk samt att det blir stora förändringar i den starkt kuperade terrängen vid platsen för vindkraftverk. Kommentar: Vindkraftverk i området kommer att ses från Högsbyn med hällristningar, norr om Råvarpen. Det relativt stora avståndet om 5 km mellan Högsbyn och M1 gör att påverkan på landskapsbilden i Högsbyn och andra viktiga utsiktspunkter är liten. Tidigare hade Bengtsfors angett lämpliga områden B2 och B4 som skulle ha synts från Högsbyn. Dessa områden har i deras förslag till plan nu utgått. Fotomontage som visar en vindkraftpark inom B4 i Bengtsfors och längre bort, till vänster i bilden syns en vindkraftpark inom M1. (Bengtsfors kommun tog bort område B4 till utställning nr 2.) Området har avgränsats i öster så att det inte berör riksintressen utan enbart stora opåverkade områden. Vägdragningar vid etablering påverkar alltid i viss mån landskapet. Någon större negativ inverkan på väg 2218 behöver det inte bli. Förstärkningsarbeten på väg 2218 är troligen nödvändiga oavsett om vindkraftverk transporteras in från norr eller från söder, men kan också vara positivt.