Till: Dalskog den 30 juli 2009

Transkript

1 Till: Dalskog den 30 juli 2009 Dalslandskommunernas kommunalförbund Dalsland center Håverud Synpunkter på Vindbruk Dalsland rörande markområdet Kroppefjäll. Vi markägare som kommer med dessa synpunkter på Vindbruk Dalsland äger totalt cirka 4000 hektar mark på Kroppefjäll i Vänersborgs, Melleruds och Färgelanda kommuner. Vindbruk Dalsland pekar ut ett antal rekommendationsområden med mycket goda eller goda förutsättningar för vindkraftsparker. Därutöver läggs förslag på stora områden som ska vara restriktionsområden där vi uppfattar det som att vindkraftsetablering i realiteten inte kommer att vara möjlig om den föreslagna planen antas. Våra marker ligger just inom ett föreslaget restriktionsområde på Kroppefjäll. Detta vänder vi oss emot och ger våra synpunkter på i det följande. Kroppefjäll ska inte dömas ut i sin helhet som olämpligt område för vindkraft. Varje detaljområde bör bedömas separat då det finns stora skillnader i topografin. Vissa områden är väl lämpade för vindkraft, andra för friluftsliv. Inledningsvis argumenterar vi för varför vindkraft skulle vara lämpligt på Kroppefjäll. Därefter bemöter vi de argument som framförs i Vindbruk Dalsland för att Kroppefjäll ska vara ett restriktionsområde. Argument för vindkraft på Kroppefjäll Vi anser att stora delar av Kroppefjäll har mycket som talar för vindkraft. Detta kan sammanfattas i fyra punkter som vi utvecklar ytterligare nedan. Det blåser bra. Det är glest befolkat. Den alternativa användningen av marken har lågt ekonomiskt värde. Markarronderingen är relativt bra. Vindkarteringen Den vindkartering som Dalslandskommunernas vindbruksplan redovisar är väldigt grov. Om istället en finare upplösning används syns att vindförutsättningarna på Kroppefjäll förmodligen är de bästa i hela Dalsland. Se bilagan vindkarta från energimyndigheten. Etablering av vindkraft är mycket kapitalkrävande och därför har vindförhållandena på marginalen stor betydelse. En skillnad på några tiondels meters medelvind kan vara skillnaden mellan en kommersiellt gångbar etablering eller inte. Därför anser vi att större vikt i vindbruksplanen bör läggas vid detaljerna i vindförhållanden.

2 Befolkningstätheten Det bor lite människor på Kroppefjäll. De områden där vindkraft kan vara aktuellt är förstås uppe på höjdplatåerna och där bor det inga fastboende och få fritidsboende. Detta torde rimligen vara något som är positivt för vindkraftsetablering. Alternativ markanvändning Markerna där vindkraft skulle vara aktuellt på Kroppefjäll är skogsmark med låg produktionsförmåga. Det utgör en markant skillnad mot den bördiga jordbruksmark som hittills främst har använts för vindkraftsetablering. Markarronderingen En icke försumbar faktor för att i praktiken kunna bygga ut vindkraft är att inte alltför många markägare med motstridiga intressen är berörda. Inom de vindkraftsattraktiva delarna på Kroppefjäll är fastigheterna relativt stora och risken för konflikter därmed mindre.

3 Varför ska Kroppefjäll vara ett restriktionsområde? Från Vindbruk Dalsland

4 Vindbruk Dalslands argument för att Kroppefjäll ska vara ett restriktionsområde är de nedan kursiverade punkterna. Vi ger våra synpunkter efter varje punkt. Riksintresse för naturvård. Våra synpunkter: Anledningarna till riksintresset för naturvård är av skilda orsaker. Vad vi kunnat läsa oss till är det 1) flodpärlmusslan i Teåkersälven och Stommebäcken, 2) myrmarkerna öster om Högsäter och 3) Dalformationens tektonik (ungefär uppbyggnad) vid Stora Halängen, som utgör de verkliga kärnvärdena och anledningen till att Riksintresset för Naturvård Kroppefjäll med Teåkersälven, och Stora Halängen bildades. Vår synpunkt är att områdets utbredning har blivit långt mycket större än vad som är nödvändigt för att skydda dessa kärnvärden. Vissa Natura 2000-områden och naturreservat Våra synpunkter: Syftet med de reservat och Natura 2000-områden som finns påverkas inte av en vindkraftsetablering på Kroppefjäll Vackert naturområde som lämpar sig mycket väl för diverse naturaktiviteter. Det finns ett system av stigar och vandringsleder i området. Området är därför intressant att utveckla som en del i Dalslands turistnäring. Våra synpunkter: Att det är vackert på Kroppefjäll tar vi som en komplimang och ett erkännande för våra och tidigare ägares vedermödor att sköta om markerna. Vår ambition är att det fortsatt ska vara vackert även i framtiden. När det gäller potentialen för turism känner vi oss som markägare allt annat än delaktiga i tankegångarna. Dessa tankegångar, anser vi, har sin bakgrund i diverse utredningar om Kroppefjäll på 1970-talet där långtgående planer presenterades. Gemensamt för planerna från 70-talet är att det inte blivit särskilt mycket av dem och att ingen av oss markägare har varit inblandade eller ens tillfrågade. En stor skillnad mot talet är också att då var staten via Domänverket en betydande markägare på Kroppefjäll. Så är inte längre fallet. Vi har svårt att se att turismen skulle ha särskilt stor framtidspotential på Kroppefjäll, åtminstone ekonomiskt. I dagsläget vågar vi påstå att turistverksamheten inom Kroppefjäll inte skapar ett enda årsarbetstillfälle. Vi anser det orealistiskt att försörja sig på att turister ska komma hit för att vandra, paddla och tälta. Det känns också främmande att Vindbruk Dalsland pekar ut de centrala delarna av Kroppefjäll att ha stor potential för Dalslands turistnäring när andra, mer självklara områden helt bortsetts ifrån i planen. Framförallt tänker vi på kulturhistoriskt intressanta miljöer som Gamla bruket i Bäckefors och området kring sanatoriet Kroppefjällshemmet i Dals Rostock.

5 Kroppefjälls siluett sett från Dalboslätten har ett stort visuellt värde. Området upplevs överlag opåverkat med liten mänsklig närvaro vilket innebär att det har låg visuell tålighet mot nya inslag. Våra synpunkter: Dalboslätten håller på att bli hårt exploaterat av vindkraft och den visuella påverkan där är betydande. Ur det perspektivet torde vindkraftverk uppe på Kroppefjäll på många kilometers avstånd vara av marginell betydelse om de byggs. Att Kroppefjäll upplevs opåverkat beror naturligtvis på att där är glest med bebyggelse. För den invigde syns dock spår av mänsklig påverkan över nästan all mark. Skogsbruket har historiskt haft stor betydelse och så är det alltjämt. Endast en bråkdel av marken brukas inte enligt det moderna skogsbrukets principer.

6 Avslutningsvis Vindbruk Dalsland har pekat ut området Järbo inom Färgelanda kommun som ett område med goda förutsättningar för en vindkraftspark. Våra marker ligger i nära anslutning till detta utpekade område. De röda ellipserna markerar grovt inom vilka områden vi äger mark och har intresse av att etablera vindkraft. Åtminstone vill vi ha seriösa möjligheter att utreda förutsättningarna för att bygga vindkraft på kommersiella grunder. Därför vill vi först och främst att begränsningen restriktionsområde lyfts bort från våra marker på Kroppefjäll. Därutöver vill vi att det utpekade området Järbo utvidgas till att omfatta även markerade områden.

7 Inom de rödmarkerade ellipserna äger vi mark som kan vara aktuell för vindkraftsetablering.

8 Vi ser fram emot fortsatt kontakt med Er för att föra en dialog i ärendet. För nedanstående markägare Tomas Karlsson Kontaktperson: Tomas Karlsson Babordsgatan 13; 5 tr Karlstad tel: Stefan Jonasson Vi äger följande fastigheter: Tomas Karlsson Vänersborg Granen 1:6 Mellerud Gullesbyn 1:15 Sten och Anna-Stina Kjellin Mellerud Gullesbyn 1:16 Färgelanda Hult 1:33 Jutta Waller Mellerud Famshed 1:8 Mellerud Famshed 1:3 Mellerud Famshed 1:5 Mellerud Famshed 1:7 Mellerud Famshed 1:10 Mellerud Öjerud 1:4 Mellerud Högsbyn 3:37 Mellerud Kläppesnäs 1:2 Mellerud Kläppesnäs 1:6 Mellerud Teåker 1:29

9 Bilaga: Vindkarta från energimyndigeten Utklipp från vindkarta på Energimyndighetens hemsida. Kartan visar att Kroppefjäll i området kring kommungränsen Färgelanda-Mellerud förmodligen har de bästa vindförutsättningarna i hela Dalsland.